Zoom nr 3 2010

ZOOM nyhetsblad Nummer 3 • 2010 • v. 18

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Hon är Högskolans nya prorektor Carina Ihlström Eriksson. Så heter Högskolans nya prorektor. Det beslutade högskolestyrelsen nyligen. Carina Ihlström Eriksson är docent i informatik och anställdes på Högskolan första gången 1995.

CARINA IHLSTRÖM ERIKSSON Aktuell som: ny prorektor Ålder: 50 Familj: Roger och barnen Joakim, Pontus, Lucas och Sofia, hunden Freddy och katten Felix Akademisk titel: docent i informatik, disputerade 2004 Bor: i villa på Snöstorp Intressen: älskar att resa, läsa deckare, gå på bio, gå i skogen med hunden, umgås med familj och vänner Motto: lev i nuet och njut av livet

– Det ska bli väldigt spännande och jag ser fram emot att få börja. Det är mycket som händer just nu och jag är väldigt glad att jag får möjlighet att vara med på ett hörn för att Högskolan ska fortsätta att utvecklas i positiv riktning, säger Carina Ihlström Eriksson om sitt nya uppdrag.

Rektors ställföreträdare Prorektor är rektors ställföreträdare och leder tillsammans med rektor den dagliga verksamheten på Högskolan. I prorektorsuppdraget ingår kvalitetsutveckling, profileringsarbete, miljöfrågor, jämställdhet och mångfald.

– Jag brinner för kvalitetsfrågor och ser fram emot att få fortsätta att arbeta med dessa. Det är extra roligt nu när det gick så bra i utvärderingen. Jag tycker också att samarbetet med våra studenter är viktigt.

Forskar om IT i vardagen Prorektorsuppdraget omfattar 50 procent. På sin ”andra halva” ska Carina Ihlström Eriksson fortsätta med några av sina forskningsuppdrag. Hon är docent i informatik och verksam på IDE. – Mitt fokus kommer att ligga på uppdraget som prorektor och det är det som får styra min agenda. Men jag kommer att handleda mina två doktorander samt fortsätta att leda Halmstads Living

Bild: IDA LÖVSTÅL

Från student till prorektor. Carina Ihlström Eriksson inledde sin karriär på Högskolan i Halmstad i början av 1990-talet som student.

Lab och ett annat projekt, säger hon.

Det är inom ämnet informatik som Carina Ihlström Eriksson har forskat och undervisat det senaste decenniet. Som labbledare för MI-labb (Människa och informationsteknologi) har hon lett flera framgångsrika och internationellt uppmärksammande forskningsprojekt som handlar om tillämpad informatikforskning och innovativ IT-användning, till exempel om e-papper och teknik för äldre.

Själv varit student på Högskolan Sin karriär på Högskolan i Halmstad inledde Carina Ihlström Eriksson redan på

1990-talet, då som student. 1995 började hon undervisa på lärosätet och har fortsatt med det sedan dess, bortsett från ett par års bortavaro hos andra arbetsgivare.

Hon har också varit studierektor och varit med och byggt upp forskningen i informatik.

– Jag tror att jag kommer ha stor nytta av att jag har haft olika roller här på Högskolan. Jag började som amanuens och har haft olika uppdrag såsom studierektor, labbledare och projektledare i ett flertal forskningsprojekt. Genom åren har jag samverkat mycket med representanter för olika ämnen, vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt uppdrag.

Carina Ihlström Eriksson tillträder formellt som prorektor den 1 juli, och uppdraget varar i första hand i tre år. Eftersom nuvarande prorektor Marita Hilliges lämnar Högskolan redan under våren, påbörjar Carina Ihlström Eriksson sitt uppdrag som tillförordnad prorektor inom kort.

LENA LUNDÉN

Rekordmånga sökande till Högskolan Antalet sökande till Högskolan i Halmstad ökar kraftigt.

Totalt har 21 370 personer sökt till höstens kurser och program. Det är en ökning med 31 procent jämfört med förra året.

När tiden för anmälan gick ut den 15 april hade totalt 340 041 personer sökt till höstens universitets- och högskoleutbildningar i landet. Det är en ökning med 4 procent jämfört med förra året.

Högskolan i Halmstad ligger långt över riksgenomsnittet med en 31-procentig ökning. I år sökte 21 370 personer till höstens utbildningar på Högskolan jämfört med 16 303 året dessförinnan. Det i sin tur var en ökning med 23 procent jämfört

med 2008, då antalet sökande var 13 177.

Det innebär att antalet sökande till Högskolan i Halmstad har ökat med 62 procent på två år.

Populärt lärosäte – Vi är jätteglada över att så många vill läsa på Högskolan i Halmstad. Ungdomarna gör helt rätt i att investera i en utbildning – det är ett väldigt klokt val, säger Marita Hilliges, prorektor och ordförande i Högskolans utbildningsnämnd.

Det finns många faktorer som kan förklara ökningen.

– Vi har en lågkonjunktur, då fler inser vikten av att ha en gedigen utbildning, och vi har stora årskullar som slutar gymnasiet. Att just Högskolan i Halmstad går framåt så pass mycket visar att vi är ett populärt lärosäte och att Halmstad är en

populär stad att läsa i. Det är glädjande att de områden som vi har valt att satsa på fortsätter att vara populära, säger Marita Hilliges och fortsätter: – Samtidigt är vi bekymrade över att vi inte kan ta emot så många studenter som vi skulle önska och kunna. Vi skulle gärna se att vi fick ytterligare utbildningsplatser från staten.

Succé för civilekonomprogrammet De två mest populära utbildningarna på Högskolan i Halmstad är sjuksköterskeprogrammet (2 558 sökande) och civilekonomprogrammet (1 742 sökande).

Civilekonomprogrammet är en ny utbildning på Högskolan i Halmstad som var först ut bland de mindre högskolorna i landet att få examinera civilekonomer.

IDA LÖVSTÅL

Bild: IDA LÖVSTÅL

Utländska akademiker redo för arbetsmarknaden. Den 9 april var det avslutning för upp-

dragsutbildningen ”Korta vägen” på Högskolan i Halmstad. Under 25 veckor har 20 arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund studerat på Högskolan och gjort praktik. Deltagarna, som bland annat kommer från Irak, Ukraina, Polen och Thailand, har läst på Högskolan sedan oktober. Gemensamt för dem är att de är arbetslösa, har bott i Sverige i högst tre år och har en akademisk examen från hemlandet. Bland deltagarna i årets omgång fanns ekonomer, jurister, apotekare och ingenjörer. Målet med utbildningen är att deltagarna ska komma ut på arbetsmarknaden. Deltagarna läser kurser i bland annat svenska, svensk arbetsmarknad, kultur och samhälle. I utbildningen ingår även praktik på företag eller inom offentlig verksamhet. Korta vägen är en arbetsmarknadsutbildning som startade 2008. Detta är andra gången utbildningen ges på Högskolan i Halmstad.

2

Högsta betyg för kvalitetsarbetet Högskolan i Halmstad får stora A för sitt kvalitetsarbete. Det stod klart när Högskoleverket nyligen presenterade resultatet av den granskning som har gjorts av åtta lärosätens kvalitetssäkringssystem.

Högskolan i Halmstad lyfts fram som förebild för andra lärosäten.

Högskoleverket har, genom så kallade bedömargrupper, under 2009 granskat åtta lärosätens kvalitetssäkringssystem. Bedömargrupperna har kommit fram till att samtliga högskolor uppfyller krav för ett godkänt kvalitetsarbete. Två högskolor, Högskolan i Halmstad och Högskolan i Gävle, har uppnått den högre nivån, A, vilket innebär att de har ett gott kvalitetsarbete. ”Ett erkännande” Gemensamt för alla åtta högskolor i denna granskningsomgång är deras ambitiösa arbete med att stödja studenterna och öka genomströmningen i utbildningen, enligt rapporten.

– Det är verkligen ett erkännande och känns fantastiskt. Alla på Högskolan ska känna sig stolta, det är tack vare deras engagemang och delaktighet som vi har fått högsta betyg. Vi har jobbat hårt och intensivt med att skapa ett fungerande och levande kvalitetssystem, säger Marita Hilliges, prorektor och ordförande i Högskolans kvalitetsråd.

Högskolan i Halmstad en förebild I höstas besökte en bedömargrupp Högskolan i Halmstad. Gruppen träffade företrädare för olika verksamheter och studenter och fick redan då ett mycket gott intryck av kvalitetsarbetet. Förutom platsbesöket ligger också Högskolans egen självvärdering till grund för bedömningen.

– Utgångspunkten för vårt kvalitetsarbete är att det ska vara integrerat i all verksamhet och att det ska kännetecknas av helhetssyn, långsiktighet, medveten

strävan att bli bättre, och ett engagerat ledarskap, säger Marita Hilliges.

Detta lyfter bedömargruppen fram och framhåller Högskolan i Halmstad som ett ”förebildligt exempel” som ”medvetet och långsiktigt har byggt vidare på erfarenheterna från den tidigare utvärderingen 2002”.

Väl genomtänkt kvalitetssystem Sammantaget menar Högskolverket att Högskolan har utvecklat ett väl genomtänkt kvalitetssystem med god anknytning till aktuella styrdokument och som är väl förankrat inom organisationen.

Kvalitetsarbetet är decentraliserat och organiseras med hjälp av ett mycket aktivt kvalitetsråd. Dessutom är arbetet väl integrerat med pågående profilering.

Ständig utveckling och förbättring Även om Högskolan i Halmstad har hunnit långt med sitt kvalitetsarbete och svarar mot höga krav i de flesta avseenden, finns ett par förbättringar som bör göras, enligt bedömargruppen. Bland annat måste ansvarsfördelningen inom kvalitetsrådet, och mellan rådet och forskningsoch utbildningsnämnderna bli tydligare. Ett förbättringsområde som flera av de granskade lärosätena bör arbeta med är kursvärderingar, en av ”kvalitetssäkringssystemets viktigaste byggstenar”, där svarsfrekvensen ofta är låg. Här kan återkopplingen till studenterna bli bättre.

– Vi håller med om bedömargruppens synpunkter och ska naturligtvis arbeta vidare med deras rekommendationer. Det kan aldrig bli perfekt men det ligger i sakens natur att ständigt jobba med förbättring och utveckling, säger rektor Romulo Enmark.

Sedan 2008 har 23 av 49 lärosäten granskats – bara fem har nått den högre nivån, A. LENA LUNDÉN NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fotnot. Rapporten hittar du på Högskoleverkets webbplats, www.hsv.se.

HALLÅ DÄR … … Ole Olsson, vice ordförande i utbildningsnämnden, som nyligen var i USA på studieresa med övriga i UN. Vad gjorde ni på resan?

– Vi besökte tre universitet: Columbia University och Stony Brook University i New York samt Alfred University en bit norrut. Syftet med resan var att studera olika aspekter av breddad rekrytering.

Vad fick ni för intryck?

– Det är stora skillnader men det finns mycket att inspireras av. I USA är det ofta föräldrarna som betalar utbildningen och en följd av det är att de arbetar med en helt annan föräldrasamverkan än vi. En annan stor skillnad är att nästan alla studenter bor på campus. Studenten identifierar sig med sitt universitet på ett helt annat sätt än här. Över huvud taget är det ett mer sammanhållet koncept för hur man tar hand om sina studenter.

Fick ni med er några konkreta idéer hem?

– Ja, bland annat inom det vi kallar blended learning. Colombia University har en hel avdelning på 40 personer som arbetar med att omsätta pedagogiska idéer till olika interaktiva utbildningsformer. Mycket av materialet ligger öppet på deras webbplats. UN har länge diskuterat att samla Högskolans resurser och ta det pedagogiska arbetet ytterligare ett steg framåt och här finns mycket att inspireras av.

Hur gick hemresan, med tanke på askmolnet?

– Den blev tumultartad. Hemresan försenades och vi fick flyga till Rom, och därifrån åka buss hem, det tog 30 timmar. Det goda med askmolnet var att vi fick några extra arbetsdagar i New York då vi kunde skriva reserapporten. Hemma hade det varit svårt att samla alla på det sättet.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Läs reserapporten på Insidan.

3

Portal för studenter klar i höst Just nu skissas det på funktion och utseende för en studentportal för Högskolan.

Om allt går enligt planerna kan en första version stå färdig i höst.

Tanken med en studentportal är att den ska underlätta för studenterna genom att samla studierelevant information på ett och samma ställe. Genom att logga in på studentportalen får studenterna personlig information som till exempel scheman, kurslitteratur och tentaresultat. Studenterna får även tillgång till sin e-post, helpdesk och studentrelaterade nyheter från både Högskolan centralt och från sin sektion.

Den portallösning som Högskolan har valt kommer att bygga vidare på Studentladok som har utvecklats av Lunds datacentral.

– Lunds datacentral kommer att bygga en speciallösning för Högskolan, men vi kommer att få nytta av den kompetens som de har från sitt arbete med Ladok och Studentladok, säger Lasse Hagestam, IT-chef på Högskolan.

Den första versionen av studentportalen planeras vara klar under höstterminen 2010.

Högskolan har avsatt 500 000 kronor för utveckling av studentportalen. Driften beräknas till 100 000 kronor årligen. Projektet drivs av ITavdelningen under ledning av Anna Fredriksen.

Parallellt med utvecklingen av studentportalen pågår ett projekt för att ta fram en ny lärplattform som ska ersätta den så kallade dupen (datorstödd utbildningsplattform).

En förstudiefas har inletts där utgångspunkten är att titta närmare på fem olika lärplattformar som i dag används på olika lärosäten. Tidigast våren 2011 beräknas en ny lärplattform för Högskolan vara klar att användas.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

4

IT-lösning ska minska Antalet äldre i samhället ökar och för en del kan ålderdomen leda till utanförskap och isolering.

Nu startar ett nytt forskningsprojekt på Högskolan i Halmstad som ska utveckla sociala IT-lösningar för att motverka ensamhet hos äldre.

– Tanken är att ta fram en IT-plattform med olika tjänster riktade till äldre, säger Carina Ihström Eriksson, projektledare för Halmstads Living Lab, som nyligen beviljades fyra miljoner kronor för EU-projektet Express to Connect.

Projektet är ett samarbete med parter i Finland, Danmark och Holland. I projektet ingår forskare, som informatiker, folkhälsovetare och etnologer, samt industripartner och användare. Högskolan i Halmstad koordinerar den svenska delen, där även Öresund Living Lab och Halmstads kommun ingår.

Projektets budget för Högskolan i Halmstad ligger på totalt åtta miljoner kronor.

Dela med sig av minnen Idén är att förhindra ensamhet och isolering hos äldre genom att ta fram IT-lösningar som bygger på delaktighet och interaktivitet.

– Ömsesidigheten är viktig, säger Jesper Svensson, som leder det operativa arbetet med projektet på Högskolan. En bra kontakt är mer än att någon ringer och kollar hur man har det – man behöver känna att man ger något tillbaka.

I de nya IT-lösningarna ska det finnas möjlighet att dela med sig av minnen eller mötas kring något intresse.

– Många äldre har kunskap som riskerar att gå förlorad, inte minst från yrkeslivet, och den kunskapen ska man kunna ta tillvara här, säger Jesper Svensson.

Behoven ska styra Forskarna har bland annat idéer om att utveckla en så kallad storytable, en interaktiv IT-lösning där många personer får tillgång till historiska bilder, fakta och enkelt kan ta del av varandras berättelser. De har också tankar om att ta fram en ”pensionärspool”, där äldre kan få kontakt och hjälpa varandra med olika tjänster.

Samlar synpunkter. Vilka IT-lösningar efterfrågar ville få svar på vid en workshop nyligen.

Exakt var projektet ska landa är inte klart.

Nyligen höll forskarna vid Högskolan i Halmstad tillsammans med danska kollegor en workshop i Halmstad med äldre, anhöriga och hemvårdspersonal för att diskutera ensamhet och ta reda på vilka önskemål som finns. Liknande träffar ska hållas i Finland och i Danmark.

– Den centrala tanken i projektet, och med hela Living Lab, är att fånga in användarnas behov redan från starten och skapa någonting utifrån det. Vi startade samarbetet förutsättningslöst och det ska bli jättespännande att se var det landar, säger Carina Ihlström Eriksson.

Ska bli produkt på marknaden I september går projektet in i nästa fas. Då är det dags att samla ihop resultaten från förstudierna och ta fram koncept för IT-lösningar.

Halmstads Living Lab ansvarar bland annat för att ta fram design och göra utvärderingar och tester med användare. Slutmålet

ensamhet hos äldre

Fortbildning för personal på IT-dagar I höst får anställda möjlighet att förkovra sig i bland annat Word, Excel, Zimbra och Ladok. Den 28 och 29 september hålls två IT-dagar med utbildningar för Högskolans personal.

Bilder: IDA LÖVSTÅL

äldre, anhöriga och hemvårdspersonal? Det var en av frågorna som forskarna

EXPRESS TO CONNECT

Carina Ihlström Eriksson och Jesper Svensson

är att det ska finnas en produkt på marknaden om sex till sju år.

– Detta är en marknad som är svår att nå ut på. Därför är det viktigt att ha med hemvårdsförvaltningen, både för att ta reda på behoven och för att sprida tjänsten, säger Carina Ihlström Eriksson.

Ett annat, och för Halmstads Living Lab viktigt syfte, är att studera projektet i sig.

Express to Connect är ett EU-projekt som leds av Copenhagen Living Lab. Projektets totala budget ligger på 33 miljoner kronor och är ett samarbete med parter i Sverige, Finland, Danmark och Holland. Förutom Högskolan i Halmstad ingår från Sverige även Öresund Living Lab och Halmstads kommun.

Express to Connect ingår i EU-satsningen Ambient Assistent Living (AAL) som ska ta fram innovationer som motverkar äldres utanförskap och isolering.

Under dagarna hålls parallella utbildningspass och seminarier som de anställda ska kunna välja bland beroende på behov. Det blir bland annat grundoch fortsättningskurser i Officepaketet 2010 och Högskolans vanligaste IT-system, som Ladok, Zimbra och webbverktyget Sitevision. Det ska även finnas möjlighet att ta upp specifika frågor med IT-personal på plats och få en demonstration av olika alternativ till lärplattformar som ska ersätta dupen.

Dagarna arrangeras av personalavdelningen och IT-avdelningen. Bakgrunden är den enkät som skickades ut i januari där anställda fick tycka till om behovet av kompetensutveckling inom IT-området. Knappt 200 personer besvarade enkäten och resultaten visade att många efterlyser fortbildning inom de vanligaste datasystemen.

– Vi strävar efter att erbjuda flexibla lösningar så att alla – oavsett förkunskaper och yrkesgrupp – ska hitta en form som passar, säger Kristina Örjes, personalutvecklare.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Boka in 28 och 29 september och håll utkik på Insidan för program och anmälan till utbildningspassen.

– För vår del möjliggör det att bedriva forskning om själva innovationsprocessen – att studera det som sker under de här tre åren. Det är en rad mycket olika aktörer som arbetar tillsammans och det kommer att bli en spännande process. Det är ett sätt att utveckla Living Lab, säger Carina Ihlström Eriksson.

IDA LÖVSTÅL

Kristina Örjes

Bild: SUSSI ERLANDSSON

5

Bilder: CHRISTEL LIND

Styrelseproffs. Innan Thorsten Andersson kom till Högskolan i Halmstad hade han hunnit med ordförandeuppdrag för både Högskolan i Gävle och Högskolan på Gotland.

Thorsten lämnar över ordförandeklubban Efter drygt sex år i Högskolans styrelse lämnar Thorsten Andersson nu över ordförandeklubban till Karin Starrin.

– Det man kommer att minnas är alla framgångar. De har inte berott på styrelseordföranden, men det har varit roligt att uppleva, säger Thorsten Andersson på sitt stillsamma vis.

Thorsten Andersson höjer vant ordförandeklubban – som det styrelseproffs han är, dunkar den lätt men bestämt i bordet, och förklarar styrelsemötet öppnat. Det sista som han själv leder.

– Jag har verkligen uppskattat det här uppdraget. Det har varit givande. Ibland kan man le åt att den akademiska världen ska problematisera allting, det är liksom livslusten för akademin. Men jag har lärt 6

mig mycket av det, men tar inte saker och ting för gott i vardagen heller – utan funderar över om något som verkar givet kanske är precis tvärtom.

När Thorsten Andersson kom till Högskolan i Halmstad 2004 hade han redan hunnit med ordförandeuppdrag för både Högskolan i Gävle och Högskolan på Gotland.

– Det är inget jag aktivt har sökt. Jag har blivit tillfrågad och det har blivit så. När jag

var landshövding på Gotland var det givet att jag blev intresserad av högskolan som var så viktig för tillväxten och utvecklingen på ön. Efter hand har jag blivit alltmer fascinerad av vilken utvecklingsmotor en högskola är för en region. Det har jag upplevt starkt på alla tre ställen – på olika sätt, säger han och fortsätter: – På Gotland var högskolan ny och allt var akademiskt jungfruligt. Förhoppningarna i regionen var nästan överdrivet stora och man uppfattade högskolan som något slags konsultbyrå som skulle vara med och lösa allting. Gävle var en bruksmiljö där det gällde att överbrygga ett motstånd mot akademisk utbildning. När jag kom till Halmstad var Högskolan redan etablerad och förank-

rad i regionen och bilden av vad Högskolan kunde göra var mer nyanserad.

Thorsten Andersson är född på en mindre gård på Söderslätt i Skåne. Han var tidigt på det klara med att han ville bli agronom och studerade på Sveriges lantbruksuniversitet på Ultuna. Efter studierna började han arbeta för Lantbrukarnas riksförbund, LRF, där han blev kvar i 26 år – hälften av tiden som vd.

1992 utnämndes han till landshövding på Gotland.

– Jag var på Gotland i sex år och trivdes väldigt bra.

Parallellt med uppdraget som landshövding ansvarade han även för familjens lantbruk på Bjärehalvön och 1998 flyttade familjen ner till Skåne.

– Det är en relativt stor gård. Vi har en ordentlig mjölkproduktion med drygt 200 djur och tre anställda. Ibland har jag tänkt på hur det stora och det lilla möts. När vi har arbetat med kvalitetsutveckling i högskolestyrelsen har jag gjort detsamma på gården fast i mindre skala, säger Thorsten Andersson.

Det är lätt att styrelsearbete blir en fråga om formalia, att mest ta ställning till förslag som ledningen lägger fram. Det är en diskussion som ofta har förts när styrelseledamöter för olika lärosäten har träffats, berättar Thorsten Andersson.

– På Högskolan i Halmstad har vi haft ambitionen att styrelsen ska vara mer strategiskt inriktad och har haft diskussioner om hur styrelsearbetet kan göras bättre. Om vi har lyckats vet jag inte, men jag tycker nog att det allmänt har blivit bättre.

Minns framgångarna Thorsten Andersson är ingen man av stora ord eller storvulna gester, men faktum är att det har varit en synnerligen lyckosam tid för Högskolan i Halmstad under hans tid som styrelseordförande.

– Det är ju inga stora katastrofer eller skandaler som har inträffat, utan det man minns är framgångarna. De har inte berott på styrelseordföranden, men det har varit roligt att uppleva. Den positiva utvecklingen har ju inte kommit av sig själv utan genom att Högskolan har en framsynt ledning. Ledningen, med Romulo i spetsen, är väldigt strategisk inriktad och tar inte bara beslut med kort horisont, utan funderar på vad som ska komma härnäst.

Han tar profileringsprocessen som exempel.

En process som inte har varit alldeles enkel och bekymmersfri, men som i längden har visat sig

THORSTEN ANDERSSON Namn: John Thorsten Andersson Ålder: 72 Familj: Christina, min hustru sedan 46 år tillbaka, tre barn och fem barnbarn.

Bor: Stefans lantbruk, gården ligger i Rammsjö i Båstads kommun.

På nattygsbordet: har jag Röda Grevinnan av Yvonne Hirdman. En ganska tung, men fantastisk bok om författarens mamma, en grevinna som upplevde hela 1900-talets Europautveckling.

Roligaste minnet från Högskolan: 25-årsjubileet var speciellt kul – inte minst när Romulo musicerade.

Gör mig glad: familjen, som att se mina barnbarn utvecklas, de är mellan 2,5 och 10 år.

Gör mig arg och besviken: När förtroende bryts och man inte kan lita på människor. Jag har väldigt svårt för effektsökeri, det kan göra mig väldigt upprörd när det inte är äkta. Å andra sidan uppskattar jag äkta människor så mycket mer. Jag har i jobbet umgåtts med allt från kungar till alla möjliga typer av människor, äkthet och klokhet på alla nivåer är fantastiskt att uppleva.

vara en framgångsrik väg för Högskolan.

– Och det var inte givet att det skulle bli så, konstaterar Thorsten Andersson.

Den största utmaningen för Högskolan i Halmstad är att bibehålla allt det goda, menar Thorsten Andersson. Att hålla utvecklingstakten, där rätten att examinera på Gläds åt studenternas engagemang forskarnivå är nästa stora steg, utan att förPå frågor om vad Högskolan i Halmstad kan summa det som redan har uppnåtts. Som bli bättre på och vilka eventuella svagheter som förankringen i regionen. lärosätet har måste han fundera en stund.

– Ofta när man talar om Halland brukar – Det är svårt att komma på man beklaga att det inte finns något som Högskolan kan bli några stora företag här. Det bättre på, då får jag leta – det Ibland kan man måste man sluta med, man får kommer inte för mig bums. ta den struktur som finns och le åt att den Trevligare campusområden har jag tror att även mindre föreakademiska man ju upplevt än detta som tag har stora utvecklingsbehov världen ska ligger inklämt i en stadsmiljö, problematisera som Högskolan kan hjälpa till nästan industrimiljö. Men man med. Jag tror att kontakterna allting. har gjort mycket för att förbättmed företag och organisatiora området, inte minst kommunen har gjort ner kan bli ännu flera. insatser.

Lärosätets styrkor är lättare att tala om. Ska du bli pensionär på riktigt nu?

Thorsten Andersson nämner studenternas – Njae. Jag har fortfarande mycket att göra engagemang och berättar om hur roligt det med lantbruket. Men det här har varit mitt sisär att varje år läsa deras bidrag till årsredo- ta stora uppdrag, så visst kommer det att märvisningen. kas. Men jag är inte rädd för att gå sysslolös.

– Det är oerhört positiva omdömen och Jag tycker att jag har vida intressen vid sidan det är en väldig styrka för Högskolan att ha om mina uppdrag. Jag läser mycket, min fru en sådan koppling till studenterna. När man är bibliotekarie. Vi är väldigt dåliga tv-tittare. går runt på campus med rektor märker man När vi är bortbjudna och alla pratar om vad de att här är en trevlig stämning – informellt – har sett på tv så måste jag bli stum. Jag tycker rektorn skrider inte fram utan dunkar alla i det ger så oerhört mycket mer att läsa en bok. ryggen.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN 75

Sista mötet för nuvarande styrelse Den 23 april sammanträdde nuvarande högskolestyrelse för sista gången.

Mandatperioden gick ut den 30 april och från och med den 1 maj får Högskolan en ny styrelse, med bland andra en ny ordförande, Karin Starrin.

Vid högskolestyrelsens möte beslutades och diskuterades som brukligt ett antal frågor. Bland de första besluten utsågs Carina Ihlström Eriksson till ny prorektor från och med den 1 juli (läs mer på s. 1).

Högskolans profilering Mot bakgrund av ett tidigare beslut i högskolestyrelsen som innebär ett uppdrag åt forskningsmiljöerna EIS, CVHI och CIEL att vidareutvecklas till rättighetsbärande miljöer, fattade styrelsen beslut om att ”verksamheten vid Högskolan ska vara så organiserad att den, med hänsyn till utbildningens kvalitet, garanterar nödvändig forskning inom humaniora”. Ett liknande beslut har också fattats avseende lärarutbildningsområdet.

Högskolestyrelsen fattade därtill ett antal beslut gällande forskningsnämndernas

uppdrag och mandat inför en eventuell fakultetsorganisation.

Visionsdokument Högskolestyrelsen fastslog Högskolans vision. Visionen för Högskolan i Halmstad är att utvecklas till ett specialiserat lärosäte som med internationellt erkänd forskning, forskarutbildning och utbildning deltar aktivt i utvecklingen av människa och samhälle.

Fördelning av forskningsmedel Högskolestyrelsen beslutade att forskningsnämnderna ska erhålla minst lika stor tilldelning för 2011 som för föregående år.

Studentkår vid Högskolan Högskolestyrelsen beslutade att den ideella föreningen Halmstads studentkår får ställning som studentkår vid Högskolan i Halmstad under perioden den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2013. Detta med anledning av att kårobligatoriet försvinner den 1 juli 2010.

Konsekvenser av riksdagsbeslutet om ökad organisatorisk frihet I mars överlämnade regeringen propositionen En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (prop.

2009/10:149) till riksdagen. Högskolestyrelsen gav rektor i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder som en konsekvens.

Reviderad antagningsordning Högskolan i Halmstads antagningsordning har reviderats och högskolestyrelsen fattade beslut om den nya skrivningen.

Uppföljning av beslut Det har gjorts en sammanställning av beslut fattade av högskolestyrelsen under mandatperioden. Sammanställningen visar att så gott som samtliga beslut är verkställda på lärosätet.

Information till högskolestyrelsen Högskolestyrelsen informerades också om bland annat om: 99 Högskolans ansökningar om forskar- utbildningsrättigheter 99 pågående arbete i kvalificerings processen på väg mot att bli KK-miljö 99 resultatet av Högskoleverkets gransk- ning av Högskolans kvalitetsarbete 99 propositionerna ”Konkurrera med kvalitet” och ”Fokus på kunskap” 99 Riksrevisionens revisionsberättelse 99 Svenskt Näringslivs och Uranks respektive granskning och rankning

Rektor tackade för den gångna mandatperioden Efter styrelsemötet tackade rektor å Högskolan i Halmstads vägnar alla ledamöter för goda insatser under den gångna mandatperioden. Ledamöter som avgår, däribland ordföranden Thorsten Andersson, uppmärksammandes lite extra.

Annica Fornäs, Karin Röding och Eva Svensson kvarstår i styrelsen och får från och med den 1 maj fem nya externa styrelsekolleger: Göran Bexell, professor i etik och tidigare rektor vid Lunds universitet; Bill Brox, vd för forskningsinstitutet Imego AB; Catarina Dahlöf, landstingsdirektör i Halland; Fredrik Geijer, kommunchef i Halmstads kommun samt den nya ordföranden generaltulldirektören Karin Starrin. Företrädare för personalen i den nya styrelsen är Anders Nelson, 8

Bild: IDA LÖVSTÅL

Kram.”Hur bra nästa ordförande än blir, kommer jag att sakna dig. Du har varit ett enormt stort stöd för mig”, berömmer rektor Romulo Enmark avgående ordföranden Thorsten Andersson.

HOS, Sofia Brorsson, SET och Jörgen Carlsson, IDE. Studenternas representanter utses i slutet av maj.

Nästa högskolestyrelsemöte är planerat till den 18 juni.

LENA LUNDÉN

I säng med Hälsoteknikcentrum Hur kan tekniken utvecklas för att underlätta för äldre och sjuka att bo kvar hemma? Vilka behov finns inom hemtjänst och sjukvård och hur kan dessa omsättas i nya företag och tjänster?

Forskarna i Hälsoteknikcentrum Halland arbetar på ett otraditionellt sätt för att finna lösningar.

I Hälsoteknikcentrums ljusa trivsamma lokaler i hus C står en säng som ser högst ordinär ut. Skenet bedrar. En stunds vila i den kan generera uppgifter om vederbörandes puls, andetag, rörelsemönster och vikt. Uppgifterna registreras av en dator som är kopplad till sängen.

Sängen är en av de så kallade demonstratorer som har utvecklats av forskarna i Hälsoteknikcentrum.

– Demonstratorerna är framför allt ett kommunikationsstöd som gör det möjligt att prata kring specifika behov. Om vi har besök från hemtjänsten och berättar om sängens olika funktioner så kommer funderingar från gruppen om hur sängen skulle kunna användas i verkligheten. Vilken nytta kan den som är äldre och bor hemma ha av den, vilka andra funktioner skulle den kunna ha? säger Nicholas Wickström, forskningsledare.

Han sätter sig i sängen. En punkt visar sig på datorskärmen. När Nicholas Wickström rör sig flyttas den och ändrar färg.

Punkten motsvarar hans tyngdpunkt.

– Om sängen registrerar att trycket har varit likadant under en lång period kan man få den att tala om att personen ska flytta på sig lite grand och därmed undvika exempelvis trycksår hos någon som är sängbunden, berättar han.

Behoven styr forskningen Hälsoteknikcentrum Halland är inget vanligt forskningsprojekt. Det är behoven och nyttan av produkter och tjänster som styr forskningen. För att få vetskap om vilka behov som finns har Högskolans forskare ett nära samarbete med bland annat landstinget och vård- och omsorgsverksamheter i de halländska kommunerna. Exempelvis har personer som arbetar inom äldreomsorgen

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Smart säng. Nicholas Wickström har tillsammans med forskarkollegor i Hälsoteknikcentrum utvecklat en säng som kan registrera puls, andning och rörelsemönster.

HÄLSOTEKNIKCENTRUM Projektet är ett treårigt utvecklingsprojekt på Högskolan som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Halland med sammanlagt 26 miljoner kronor. Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i nära partnerskap med de halländska kommunerna, Landstinget Halland, Region Halland och Hälsoteknikalliansen.

och på länssjukhuset anställts i projektet.

Ett primärt syfte med projektet är att den forskning som bedrivs ska stimulera till tillväxt, fler arbetstillfällen och nya företag.

– Även om något är väldigt intressant från ett forskningsperspektiv kommer forskningen inte någon till gagn om inte den omsätts i en produkt eller en tjänst inom vårt område. Vi försöker därför koppla in företag som har den kompetens som krävs för att kunna ta de här behoven till en marknad, berättar Nicholas Wickström.

Demonstratorerna är ett av tre instrument som används i projektet för att omsätta ett identifierat behov till en ny tjänst eller produkt. De andra instrumenten man arbetar med är förstudier och utvecklingsprojekt.

I en förstudie görs en nulägesanalys:

Vad är gjort på området, vad finns det för produkter, patent och marknadspotential?

– För en relativt liten insats får man ut väldigt mycket av en förstudie. Det är inte bara en filtreringsfunktion för att välja ut de bästa idéerna utan också en väldigt bra bas för att se hur man ska gå vidare.

Bedömer man att något är tillräckligt intressant att arbeta vidare med sätts ett utvecklingsprojekt igång. Det är ett större projekt som kan involvera exempelvis landstinget, en eller flera kommuner samt ett eller flera företag.

Stor efterfrågan Hälsoteknik är ett område som bara växer.

Utvecklingen drivs på av både samhällets behov, där Europa står inför en demografisk situation med en ökad andel äldre i befolkningen, och den tekniska utvecklingen. Utvecklingen av exempelvis rörelsesensorer i mobiltelefoner har medfört billigare komponenter som har flera användningsområden inom hälsotekniken.

– Vi har fler förfrågningar än vi kan hantera från människor som vill arbeta tillsammans med oss och vi behöver få in mer kompetens och mer arbetskraft i projektet från andra delar av Högskolan. Är man intresserad av de här frågorna får man gärna höra av sig, säger Nicholas Wickström.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

9

IT-forensik i fokus när Ask besökte Högskolan TORBJÖRNS TIPS Ska man visa upp ett dåligt (språk-) exempel? I förra ”Torbjörns tips” påpekades att det heter Högskolan i Halmstad och inget annat. En läsare tyckte att spalten var opedagogisk med ett språkligt felsteg som var iögonfallande placerat. Man bör undvika att visa upp vad som är fel, så man inte lär sig det i stället för det rätta.

Invändningen är mycket tänkvärd!

Tack för den. Språket ska vara korrekt i vårt yrkesutövande, och inget tvivel bör råda om vad som är rätt. Men jag tror att risken för felinlärning främst gäller vid inlärande av nya fakta eller ett nytt språk. För övrigt finns den omtalade felskrivningen att läsa i ”Högskolans skrivregler”: Skriv in ”Skrivregler” i sökrutan på Högskolans ingångssida, så kommer du till en kort men effektiv liten skrivreda för dig som skriver om och vid Högskolan.

Högskolan Kristianstad har, likt Högskolan Dalarna, slopat sitt ”i”. Argumenten för och emot får anses handla om logotyper och ska inte granskas nu.

Men den förstnämnda har fått kritik av HSV för en kursplan som förutom svenskspråkiga rubriker skrivits bara på engelska, vilket sägs gå emot språklagens bestämmelser. HSV menar att ”det är en grundläggande princip att föreskrifter utfärdade av en svensk myndighet ska vara avfattade på svenska, vilket numera framgår av 10 § språklagen (2009:600)”. Mer info finns på www. språkrådet.se/6979. (Obs! Man kan numera komma dit med ”å” i adressen!)

Språkliga felsteg kan också skapa humor. Ibland behövs bara ett litet snedsteg i stavningen. Via Arne Sikö, SET, har influtit följande: Vulkanutbrottet på Island har överaskat oss alla.

10

Den 9 april besökte justitieminister Beatrice Ask Högskolan i Halmstad. Orsaken var att hon ville veta mer om Högskolans unika utbildningsprogram ”IT-forensik och informationssäkerhet”.

Under besöket fick justitieministern träffa lärare, forskare och studenter från programmet ”IT-forensik och informationssäkerhet”. De berättade om programmet och om Högskolans spetskompetens inom biometri. På plats fanns även samarbetsparter från polisens tekniska rotel i Halland och från näringslivet, som gav sin syn på det kompetensbehov som finns inom IT-säkerhetsområdet.

– Det här var mycket intressant, sa Beatrice Ask efter mötet. Vi ser att betydelsen av de här frågorna växer. Detta är en framtidsinriktad utbildning.

Programmet ”IT-forensik och infor-

Justitieminister Beatrice Ask.

Bild: IDA LÖVSTÅL

mationssäkerhet” startade 2008 och har blivit en stor framgång. Intresset från myndigheter och företag har varit stort och det är i dag det mest sökta tekniska programmet på Högskolan i Halmstad.

Programmet är utvecklat i samarbete med polisens tekniska rotel och företag inom IT-säkerhetsområdet.

IDA LÖVSTÅL

Bild: LOVISA JONES

”Måste det till en blatte för att det ska hända något?”

Det var en av de frågor som Ivan Daza, entreprenör och debattör, ställde under sin föreläsning på Högskolan den 23 mars om entreprenörskap och mångfald. Ivan Daza som också är grundare av rekryteringsföretaget Blatteförmedlingen.se, hävdar att det behövs en helt ny arbetsmarknad i Sverige som speglar det samhälle vi lever i i dag och där man ser att mångfald är en avgörande tillgång för affärsnyttan. ”Integration handlar inte om att få in invandrarna i samhället – vi är redan här! Det handlar om att se mångfald som en kompetens som kan användas för att kunna ta tillvara de olika målgrupperna som finns. Detta leder till nya marknader och nya jobb”, menade Ivan Daza och tog tacoskal med platt botten som ett exempel på detta – svensk ordning och reda kombinerat med mexikansk hetta.

Så slipper du ömmande nacke Carola Lindström har masserat Högskolans anställda i fem år. Hon möter många spända axlar och stela nackar.

Här ger hon några tips för stillasittare.

De vanligaste problemen är värk eller spända muskler i ländryggen, nacken och axlarna. Det är inte ovanligt hos personer med stillasittande kontorsjobb, men även hos till exempel lärare, som står mycket.

Enligt Carola Lindström är orsaken till många av de problem hon möter obalans mellan muskelgrupperna i kroppen. När man sitter och arbetar framför en dator är det främst musklerna i bröst och ländrygg som jobbar. Då behöver man träna mage och övre rygg för att kompensera.

– Att försöka få balans i kroppen är något alla kan tänka på. Om bröstmusklerna får arbeta mycket bör man stabilisera med att träna övre rygg. Annars är det lätt att axlarna åker fram, man blir spänd och får ont, säger Carola Lindström.

Stress sätter sig i nacken Sit-ups och ryggövningar, alltså. Men även annan träning är viktig. Och att vara noga med arbetsställningen. Låt gärna någon med ergonomikunskaper titta på hur du sitter. Det kan också vara idé att se över sin arbetssituation – stress sätter sig ofta i axlar och nacke.

– Över huvud taget är det bra att bli mer medveten om kroppen. Titta dig i spegeln. Hur ser min hållning ut? Hur sitter jag? Skjuter jag fram hakan?

Stretchning Massage kan hjälpa till att få igång blodcirkulationen i musklerna och få dem att slappna av. Men en halvtimme varannan vecka kan inte väga upp 40 timmars arbetsvecka. Vill du slippa onda och spända muskler gör du bäst i att stretcha och träna.

– Daglig stretchning är viktigt. När musklerna används mycket drar de ihop sig och om man inte drar ut dem blir det lätt att de fastnar i ett spänt läge, säger Carola Lindström.

Om alla ägnade tio minuter om dagen

Små rörelser kan göra stor skillnad. Här är några viktiga stretchövningar för alla med stillasittande jobb. Rörelserna ska helst göras 3 x 30 sekunder på vardera sida.

Håll huvudet högt och sänk axlarna. Luta huvudet åt sidan tills det stramar lätt.

Låt motsatt arm hänga tungt, om du sitter ner. Sträcker nackmusklerna och är bra för spända axlar.

Håll huvudet högt och sänk axlarna. Luta huvudet snett framåt tills det stramar lätt. Låt motsatt arm hänga tungt eller sitt på handen. Sträcker nackmusklerna.

Håll huvudet rakt fram och böj in hakan mot bröstkorgen. Lägg händerna på bakhuvudet för att komma djupare in i sträckningen.

Ta stöd med armen mot en vägg. Rotera försiktigt kroppen åt motsatt håll tills du känner en sträckning i bröstmuskulaturen. Börja med armen högt upp och flytta den successivt neråt, känn var det spänner.

till stretchning skulle Carola Lindström möta betydligt färre ömma nackar och muskelknutor. Det tar en liten stund men i längden är det klokt.

Bäst efter arbetsdagen – Kontinuitet är det viktigaste. Ju mer desto bättre, men en kort stund är bättre än ingenting alls. Och det är i så fall bättre efter arbetsdagen än före.

Själv ägnar Carola Lindström en timme om dagen åt styrke- och stretchövningar.

Hon gör till exempel dagligen 120 sit-ups.

– Det är tack vare det som min kropp orkar med jobbet, säger hon.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Anställda på Högskolan i Halmstad har möjlighet att boka två massagebehandlingar i månaden till en kostnad av 100 kronor per behandling. Massagen utförs av Carola Lindström och Per-Olof Svensson. Läs mer och boka på Insidan.

7 11

ZOOM GRATULERAR Helena Eriksson, SET, till avlagd doktorsexamen i sociologi, Katrin Sjöberg, IDE, till avlagd teknologie licentiatexamen och Marianne Magnusson, SET, som har blivit docent i biomekanik.

PÅ NYA JOBB Johan Vinterlycka, projektsekreterare inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, 10-04-26–10-10-31.

Bilder: IDA LÖVSTÅL

”Med tydliga mål och en vilja utav stål, är du en självklar ledare”, konstaterade Högskolans personal och framförde en sång med koreografi och rekvisita, tillägnad Maria Hilliges.”Du är helt enkelt bäst!”.

Stefan Byttner, biträdande lektor i informationsteknologi, 10-04-01– 11-06-30.

KALENDARIUM 27 maj Seminarieserie: Att bryta barriärer Påverkas organisationskulturen av ledningens värderingar och sammansättning? Kan ledningsutveckling ha några effekter? Med Monica Wennås, konsult och tidigare ledningsutvecklare vid Linköpings universitet.

Chefs- och ledarutvecklingsprojektet IDAS beskrivs. Kl. 13.00–16.00 i Malcussalen. Anmälan på www.hh.se. ”Det finns inget gott att säga om Falun, förutom att du bor där”, slog rektor Romulo Enmark fast i sin egenkomponerade sång som han har skrivit till sin blivande rektorskollega för Högskolan Dalarna.

”När jag tänker på Högskolan i Halmstad och den tid som har varit här, tänker jag på stolthet och att jag har fått lära mig så mycket. Det har varit en riktig läroresa för mig”, sa Marita Hilliges.

Får snart eget drottningdöme Marita Hilliges lämnar snart Högsko- och kunnig, en stor inspiratör med ett lan för att bli rektor på Högskolan Da- smittande skratt. Och avtackningen gick larna. Hennes betydelse för Högskolan onekligen i humorns tecken. Flera spei Halmstad går inte att ta miste cialskrivna sånger och till och på. När Marita Hilliges avtackaLycka till, med ett teaterstycke framfördes des förra veckan beskrev talare vi kommer för att recensera Marita Hilliges efter talare den avgående proatt sakna och hennes tid på Högskolan i rektorn som enastående skicklig dig!

Halmstad.

27–29 maj Utexpo. Examensmässa på Högskolan i Halmstad. Den 27 maj är mäs�san öppen för studenter och personal.

Invigningen hålls den 28 maj kl. 11.00 och mässan är därefter öppen för allmänheten. Stipendieutdelningen äger rum kl. 15.00. Läs mer på www.hh.se/utexpo.

Vad händer mer på Högskolan? – Besök kalendern på Insidan.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen.

Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se