ZOOM nyhetsblad Nummer 4 • 2010 • v. 23
Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Genusprojekt får 2,4 miljoner Linnea Gustafsson, universitetslektor på Sektionen för humaniora, har beviljats 2,4 miljoner kronor av Delegationen för jämställdhet i högskolan till projektet ”Genusmedveten kursvärdering”. – Det är jätteroligt att det här bedöms vara ett viktigt projekt, säger Linnea Gustafsson. Nyligen offentliggjordes vilka lärosäten som i år har beviljats medel av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Sammanlagt delades 23 miljoner kronor ut. Av de 17 beviljade projekten fick Linnea Gustafssons ”Genusmedveten kursvärdering” näst mest pengar. Tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Göteborgs
Bild: IDA LÖVSTÅL
Projektledare. Linnea Gustafssons projekt ”Genusmedveten kursvärdering” ska pågå i två år.
universitet ska Linnea Gustafsson utveckla kursvärderingar. Syftet är att genusperspektivet ska tydliggöras och bättre integreras i styrdokument som till exempel kursplaner. – De flesta lektorer och ledningsgrupper vet att man ska ha ett genusperspektiv på undervisningen, men det finns i dag inga verktyg för att utvärdera om man har haft det, säger Linnea Gustafsson. Sveriges universitet och högskolor är
skyldiga att genomföra kursvärderingar där studenterna får möjlighet att ta upp för- och nackdelar med kursen och ge förslag till förbättring och förändring. Kursvärderingarna är en del i lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Hur universitet och högskolor följer upp och använder resultaten för att förbättra verksamheten ser väldigt olika ut. Särskilt svårt har det varit att infoga genus- och jämställdhetsområdet i kursvärderingar och också i uppföljningarna. – Om genusperspektivet blir synligt och därmed möjligt att utvärdera för studenterna kan kvalitetsförbättringar av undervisningen på genus- och jämställdhetsområdet också ske, säger Linnea Gustafsson. Projektet ”Genusmedveten kursvärdering” startar i september och kommer att pågå till juni 2012. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Verklighet och skådespel om familjeföretag Att driva eller jobba i ett familjeföretag är speciellt. Två skilda världar – företagets och familjens – som samtidigt är mycket nära sammanlänkade, ska kombineras. I maj arrangerade Högskolan två välbesökta seminarier för att lyfta frågor som är typiska för familjeföretag. – Vi vill hjälpa företagarna att inte falla i de klassiska fällorna, säger Navid Ghannad, doktorand på SET. Under seminarierna presenterades aktuell forskning och skådespelare framförde scener från ett ”typiskt” familjeföretag. Dessa låg till grund för diskussioner.
Bild: TORGIL TOFT
Scener från ett familjeföretag. Under seminariet framförde skådespelare från Regionteatern scener från ett ”typiskt” familjeföretag. Dessa låg till grund för diskussioner bland deltagarna.
Stipendier till studenter. Under Utexpo fick ett 20-tal studenter stipendier för förtjänstfulla examensprojekt.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Festligt och finurligt på Utexpo Ett överfallslarm i form av ett smycke, ett nytt koncept för att montera glashus och ett avtagbart rullstolshandtag som möjliggör ögonkontakt mellan vårdare och patient. Det är några kreativa exempel från Utexpo, Högskolans årliga examensmässa.
Under tre dagar, den 27–29 maj, kunde besökare ta del av studenternas uppfinningsrikedom och skaparglädje i Högskolehallen. I år deltog ett 90-tal examensprojekt från 14 program. Mässan hölls i år för 29:e året i rad.
Bild: CHRISTER HALLBERG
Prisade miljövetare. Gun Wallnedal och Emma Svensson fick pris för bästa examensprojekt inom miljövetenskap.
2
Bild: JOHAN FREDRIKSSON
Bild: JOHAN FREDRIKSSON
Motorcykelfrälst. Ola Nanzell (bilden) läser CAD-teknik och har tillsammans med Alex Sonesson byggt om en Kawasaki årsmodell 1981 till en etanoldriven 1950-tals kaféracer.
Inspirerande invigning. Joakim Stierna, personalchef på Cargotec Sweden AB, talade i sitt invigningstal om det livslånga lärandet och vikten av att ha drömmar.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Trådlöst larmsystem. Dataingenjörerna Jonas Green och Johan Delén fick stipendium för sitt projekt ”Trådlös styrning av larmsystem”.
Högskolans forskare ger ut bok om hälsa God hälsa beror inte på slumpen utan på hur vi väljer att leva. Det har 25 forskare på Högskolan i Halmstad tagit fasta på och tillsammans författat en bok om hur människan med egen kraft kan påverka sin hälsa i positiv riktning. Forskning visar att människors ohälsa och de flesta kroniska sjukdomar till stor del beror på ohälsosam livsstil. Eftersom vanor och beteenden är inlärda kan vi också förändra dem med egen kraft – även om det inte alltid är så enkelt som det låter. – Många vanor är djupt rotade i strukturella förhållanden, som klass, etnicitet och funktionshinder. Men de flesta människor i vårt västerländska samhälle föds ändå med många möjligheter att styra de faktorer som vi vet påverkar vår hälsa. Det kan handla om att röra på sig, äta hyfsat bra mat, umgås med folk man gillar, vara måttlig med alkohol och undvika tobak, säger Lillemor Hallberg, gästprofessor i vårdvetenskap på Högskolan i Halmstad och redaktör för den nyutkomna boken ”Hälsa och livsstil – forskning och praktiska tillämpningar”. Många infallsvinklar I boken visar 25 författare, alla lärare och forskare på Högskolan i Halmstad, hur människor själva kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Författarna representerar ett flertal discipliner, exempelvis idrottspsykologi, sociologi, folkhälsovetenskap, handikappvetenskap och omvårdnad. De 18 kapitlen ger olika infallsvinklar på vad forskningen säger om sambandet mellan livsstil och hälsa. Bland annat beskrivs kostens roll, fysisk aktivitet, tobak, munhälsa, hälsa och funktionshinder, humor samt det sociala livets betydelse. Lillemor Hallberg pekar just på hälsans komplexitet. – Sjukdom och ohälsa orsakas av en massa samverkande faktorer – vi vill se till hela bredden. Här skiljer sig vår bok från många av de ”må bra”-böcker som finns
NYHETER I KORTHET
Doktorandkurs om etik i forskningen Vilka etiska riktlinjer gäller vid forskning som rör människor? Till hösten startar en kurs för doktorander vilken tar upp etiska principer inom forskningen och vad som gäller enligt nationella och internationella regelverk. Kursen vänder sig till doktorander vid Högskolan i Halmstad samt Högskolan i Skövde, Hälsohögskolan i Jönköping och Örebro universitet. Handledare och lärare antas i mån av plats. Kursen ”Etik i forskningen” omfattar 7,5 hp och startar den 15 september. Kursledare är professor Lillemor Hallberg och docent Gun Paulsson. Mer information och möjlighet till anmälan finns på www.hh.se.
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Nöjd redaktör. Lillemor Hallberg är redaktör för den nyutkomna boken ”Hälsa och livsstil – forskning och praktiska tillämpningar”.
på marknaden. Vi tar ett brett grepp och allt bygger på egna och andra forskares forskningsresultat, säger Lillemor Hallberg och fortsätter: – En viktig utgångspunkt för oss har också varit att fokusera på hälsa snarare än sjukdom. Vi vill lyfta fram de faktorer som får oss att må bra och som enligt forskningen främjar hälsan, ett så kallat salutogent perspektiv. Samlar Högskolans hälsoforskning Idén till boken föddes 2009 när två av Högskolans forskargrupper slogs ihop till en större miljö – CVHI, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott. – Vi ville sammanfatta vår hälsoforskning i en lärobok. När jag läser boken i dag blir jag imponerad av hur mycket kunskap om hälsa och livsstilsfrågor som finns inom Högskolans väggar. Det är första gången den presenteras på det här sättet, säger Lillemor Hallberg. Boken vänder sig i första hand till studenter inom hälsorelaterade ämnen, men även till alla andra som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor. IDA LÖVSTÅL
Bild: IDA LÖVSTÅL
100 000 kronor rikare. Årets
Fåhréstipendium för bästa projekt gick till Andreas Johansson, Arvid Nilsson och Johan Ohlsson för examensprojektet PlusTak. Totalt delades stipendier på 335 000 kronor ut vid utvecklingsingenjörernas examensceremoni den 29 maj. Stipendierna kommer från en donation av lektor Sten Fåhré och går till utvecklingsingenjörer på Högskolan i Halmstad.
Chefer på kurs om arbetsrätt Två dagar i maj var 15 chefer på Högskolan i Halmstad på en utbildning i arbetsrätt för högskolan. Kursen fokuserade särskilt på den nya diskrimineringslagen och rehabiliteringskedjan. Kursledare var jurist Gustaf Dyrssen. 3
HALLÅ DÄR …
Staden där innovatio Hur har Halmstad förändrats under de senaste fyra decennierna? Hur samspelar förändringarna på arbetsmarknaden med befolkningsutvecklingen? Det är frågor som Helena Eriksson har fördjupat sig i genom sin doktorsavhandling i sociologi. Bland annat har hon studerat utvecklingen av Högskolan i Halmstad. AVHANDLINGEN
Bild: IDA LÖVSTÅL
… Carina Ihlström Eriksson, tillförordnad prorektor. Vad händer inom ditt område just nu? Profileringen till exempel? – Jag håller på att försöka sätta mig in i så mycket som möjligt. Före sommaren träffar jag sektionschefer och chefer inom förvaltningen för att lära mig mer om verksamheten. – Vad gäller profileringen har jag bokat möte med alla forskningsmiljöer i augusti och september då dessa ska presentera sin forskning. Vi ska också diskutera hur de ser på sin roll i profileringen och hur vi ska gå vidare i processen. Dessa möten blir en bra bas för att planera det fortsatta profileringsarbetet. – Under hösten påbörjas även en registrering av tillhörighet till forskarmiljö. Enligt beslut av rektor ska alla lärare och forskare – i samråd med sektions- och forskningsledning – registrera sin tillhörighet till en forskningsmiljö. Personalavdelningen håller på att upprätta ett register över detta. Är det något annat som är aktuellt? – Nästa vecka (v. 23) ska vi genomföra kvalitetsdialoger med sektionerna och då ska vi även passa på att diskutera profilering och KK-miljö. Och så väntar vi med spänning på besluten om forskarutbildningsrättigheter. Det är utlovat till den 29 juni.
4
När Helena Eriksson flyttade från Uddevalla till Halmstad för att läsa på Högskolan i Halmstad för tio år sedan visste hon inte så värst mycket om sin nya hemstad. I dag kan hon nog närmast kallas expert på området. Nyligen disputerade hon på avhandlingen ”Befolkning, samhälle och förändring – dynamik i Halmstad under fyra decennier. ” I avhandlingen har Helena Eriksson studerat förändringsprocesser i Halmstad från slutet av 1960-talet till 2006. – Framför allt hur förändringarna på arbetsmarknaden har påverkat befolkningen. Att studera en stad på det här sättet är spännande. Det är ett sätt att tidigt se hur ett samhälle förändras. Det kan man använda praktiskt i planeringsarbete, säger Helena Eriksson. Hon har bland annat studerat migration, reproduktion, pendlingsmönster, utbildningsnivå och befolkningsstruktur. Ökande befolkning Utmärkande för Halmstad under perioden är den positiva befolkningsökningen – kurvan har gått uppåt hela vägen från 1960-talet. Ökningen beror främst på att fler har flyttat hit, både från andra orter i Sverige och från andra länder. – Detta samspelar med läget på arbetsmarknaden. När Pilkington AB etablerades i Halmstad på 70-talet kan man till exempel se ett tydligt uppsving, berättar Helena Eriksson. En annan trend, som Halmstad delar med hela västvärlden, är att tjänstenäringen har ökat kraftigt. På 1960-talet var den varuproducerande sektorn störst i Halmstad, år 1970 gick tjänstenäringen förbi för att sedan fortsätta stadigt uppåt. Även pendlingsmönstret har förändrats och antalet pendlare har
Halmstad under luppen. Helena Eriksson har i sin
Studerar lokalsamhället. Helena Eriksson intresserar sig för vad som driver på förändringar i samhället.
ökat markant. På 60-talet var det framför allt människor som pendlade till Halmstad, men under årens lopp har andelen som pendlar från staden ökat. Det nya möter det gamla Helena Eriksson har också intresserat sig för vad som driver på förändringarna i lokalsamhället. Hon menar att hur ett samhälle förändras ofta beror på hur enskilda individer på nyckelpositioner förhåller sig till yttre förändringar, som nya influenser, politiska beslut och företag utanför lokalsamhället.
n och tradition möts BERGS BETRAKTELSER En kreativ kollision. Brief. Lead. Pitch. Recap. Engelska ord blandade med svenska haglade runt mig på det måndagsmöte som inledde min tid som forskare på den strategiska webbbyrån Good Old i Malmö. Det var en helt ny värld för mig som var van vid lärarmöten, ängsliga diskussioner om kursplaner, lärandemål och sektionspolitiska program. I stället talades det om kunder, strategier och, vilket inte kom som en överraskning, om att det numera fanns en forskare på företaget. Forskaren var jag och det slog mig ganska snabbt att den värld i vilken jag skulle tillbringa de närmaste tre åren var radikalt annorlunda än vad jag var van vid.
Bilder: IDA LÖVSTÅL
avhandling bland annat studerat hur befolkningen i Halmstad har ökat från 1960-talet till i dag.
– Det är ett samspel mellan tradition och innovation. Samhällsutvecklingen styrs inte av det ena eller det andra, det är hela tiden en dynamik, säger hon. Högskolans framväxt Ett exempel på dynamiken som Helena Eriksson har studerat är etableringen av högre utbildning i Halmstad och framväxten av Högskolan i Halmstad. Utvecklingen av en högskola var en långdragen och komplex process. Yttre drivkrafter, som en nationell utbyggnad av högre utbildning på 1960- och -70-talen, samspelade med inre drivkrafter, som att enskilda individer initierade och drev på utvecklingen. Här fanns också en tydlig dynamik mellan innovation och tradition – de utbildningar man satsade på skulle inte upplevas som traditionella universitetsutbildningar utan som någonting nytt. Samtidigt var utgångspunkten att utbildningarna skulle passa in i lokalsamhället. – När man startade utbildningar var man
mån om att koppla ihop det nya med det befintliga. I regionen fanns många småföretag som hade behov av ingenjörer, men som inte var intresserade av att anställa civilingenjörer. Man knöt också an till traditionen som idrottslän och satsade till exempel på utbildningar inom idrottspedagogik. Högskolan har under åren involverat allt fler människor. Fler och fler läser högre utbildning och nya företag har startat genom Högskolan. Helena Eriksson har i sin forskning använt sig av litteratur om Halmstad, offentliga dokument och statistik från bland annat Statistiska centralbyrån. Hon har även intervjuat personer som var aktiva i Halmstad under perioden, som politiker och tjänstemän från offentlig sektor och näringslivet, däribland Högskolans tidigare rektor SvenOve Johansson. Helena Eriksson tillhör i dag Sektionen för ekonomi och teknik men i augusti flyttar hon till Sektionen för hälsa och samhälle. Där ska hon arbeta som vikarierande lektor. IDA LÖVSTÅL
Den där vintriga morgonen i februari utgjorde inte enbart startskottet för en vändning i min karriär utan har också fått mig att reflektera över min roll som sociolog, disputerad forskare och universitetslektor. Akademin ska rusta studenter för framtiden såväl teoretiskt som metodologiskt och kanske till och med socialt. Vad betyder det då när en av dem som har stått i pulpeten dag ut och dag in upplever att miljön i näringslivet är obekant? Efter fyra månader på min arbetsplats börjar jag landa i denna nya verklighet och kan konstatera att de båda världar som jag nu slits mellan har mycket att lära av varandra. Vi har att göra med olika sätt att handskas med utmaningar, sätt att ställa frågor, vägar till problemlösning och strategier för att organisera verksamheten. Att som forskare dimpa ned i ett sådant sammanhang resulterar i en kreativ kollision som kan ge goda kunskaper om båda dessa världar. Jag ser med spänning fram emot vad kollisionen resulterar i. Ingenting kommer att vara sig likt. Fotnot. Läs mer om Martin Bergs utflykt till en annan värld i Zoom nr. 1, 2010. 5
Enklare för lärare att spela in I en inspelningsstudio på Högskolan sitter Ann-Katrin Witt framför en filmkamera och berättar om kvinnligt företagande. Om en vecka ska hennes studenter ta del av föreläsningen runt om i Sverige. Ann-Katrin Witt är en av de lärare på Högskolan i Halmstad som har nappat på möjligheten att ta hjälp av Högskolans mediepedagoger för att spela in föreläsningar. Inspelningarna sker med stöd av CLU, Centrum för lärande och utbildning. Ann-Katrin Witt är sociolog och undervisar på en distanskurs som vänder sig till kvinnliga företagare. Det är fjärde gången hon spelar in undervisningsmaterial i Högskolans studio. Filmerna utgör basen i distanskursen. – Kursdeltagarna är 35 kvinnor som antingen har eget företag eller planerar att starta. De kommer från hela Sverige, från Hälsingland i norr till Ystad i söder. Att kursen är upplagd på det här sättet är en förutsättning för att de ska kunna delta, säger AnnKatrin Witt. Efter en inledande träff får studenterna tillgång till föreläsningsfilmer via Högskolans distansutbildningsplattform, den så kal�lade duppen, varannan vecka. – Studenterna kan titta på filmerna när det passar. De kan också se om dem om de skulle vilja. Styr med fjärrkontrollen Ann-Katrin Witt får hjälp av mediepedagogerna Johan Lindström och Fredrik Panzio för att starta inspelningen, men sköter sig sedan själv i studion. Med en fjärrkontroll växlar hon mellan att visa sitt eget ansikte och en power point-presentation under tiden hon talar. Hon möter ibland uppfattningen bland lärare att inspelningar av det här slaget skulle vara både svårt och nervöst. – Detta är inget krångligt. Det är ungefär som att hålla en vanlig föreläsning – fast man behöver arbeta om materialet. Jag koncentrerar innehållet så att varje film inte blir längre än 20–30 minuter, säger hon och fortsätter: – Före en inspelning känner jag samma anspänning och koncentration som inför en vanlig föreläsning. Jag tycker att det är en 6
Lärare på distans. Ann-Katrin Witt undervisar på en distanskurs med 35 kvinnliga företagare från hela Sverige. Kursen bygger på filmade föreläsningar.
Inspelning pågår. Med en fjärrkontroll växlar
fördel att ha träffat studenterna innan, jag vet vem jag pratar med och tänker mig dem framför mig.
”Vi står för tek
Inget klipps bort Filmerna redigeras inte. Allt material, från start till stopp, kommer med. – Man får inte ha krav att det ska bli som på Svt. Detta är något annat, som en filmad föreläsning – ingenting klipps bort. Kommer jag av mig hanterar jag det på samma sätt som i klassrummet, säger Ann-Katrin Witt. Hon kan sakna att vandra runt i en sal medan hon föreläser, liksom att möta studenterna öga mot öga. Återkopplingen sker i stället efteråt i diskussioner via duppen eller e-post. En fördel är att filmandet sparar tid. – Om vi håller samma kurs nästa år är de flesta föreläsningar redan klara, säger hon. IDA LÖVSTÅL
Fotnot. Centrum för lärande och utbildning, CLU, är ett högskoleövergripande projekt där man bland annat håller kompetensgivande utbildningar för lärare och medverkar i pedagogisk utveckling inom grundutbildningen.
– För att spela in utbildningsmaterial behöver du som lärare inte kunskap om kameror, ljussättning eller videoformat – det sköter vi, säger mediepedagog Johan Lindström. Han välkomnar alla lärare som är nyfikna på att använda sig av inspelat undervisningsmaterial att ta kontakt. – Det kan till exempel vara föreläsningar eller introduktioner, till distanskurser eller campuskurser, säger Johan Lindström. Inspelningen sker med Högskolans videokonferensutrustning i hus R. Första gången räcker det med en halvtimmes introduktion före inspelning. Det man behöver lära sig är några knappar på fjärrkontrollen. Där finns möjlighet att zooma in, zooma ut och växla bilden till en dokumentkamera eller en datorskärm. Tidigare har lärare erbjudits utbildningar för att lära sig grundläggande kamerateknik och redigering men nu är upplägget annorlunda – allt för att göra det så enkelt som
undervisningsfilmer
Bild: LOVISA JONES
Guldbaggebelönad. Gabriela Pichlers kortfilm Skrapsår skildrar ett ungdomsgäng som hänger på ett fabriksområde.
Filmvetare blev prisad regissör Regissören Gabriela Pichler, tidigare student på Högskolan, var inbjuden till filmvetarnas avslutning den 31 maj.
Ann-Katrin Witt mellan att visa sitt eget ansikte och en power point-presentation under tiden hon talar.
niken – lärarna för innehållet” VIDEOARKIVET Alla undervisningsfilmer som produceras på Högskolan samlas på videoarkivet.hh.se. Där kan du som anställd logga in med dina vanliga inloggningsuppgifter och se filmer som andra har gjort. Är du intresserad av att spela in undervisningsmaterial eller vill veta mer, kontakta Johan Lindström, ankn. 78 28. Mediepedagog. Johan Lindström ser till att lärarnas inspelningar blir visningsbara filmer.
möjligt för både lärare och mediepedagoger. – Vi står för tekniken och lärarna för innehållet. I normalfallet har läraren tillgång till materialet ungefär 15 minuter efter att de är klara med inspelningen, säger Johan Lindström. Numera är det CLU som står för kostnaderna, bortsett från den tid lärarna själva lägger ner. Tidigare fakturerades respektive sektion. En av de vanligaste frågorna Johan Lindström får från lärare gäller upphovsrätten. För
filminspelning gäller andra regler än i klassrummet. Använder man material som man inte själv har producerat, som till exempel filmer, bilder och musik, krävs upphovsmannens godkännande. – Det enklaste är att fråga. Oftast brukar det inte vara något problem, säger Johan Lindström. Det viktigaste tipset han brukar ge nybörjare är att inte göra för långa inslag. – Det är bättre att dela upp sin föreläsning i flera delar på max 20 minuter vardera. Det underlättar för studenterna, säger han. Text och bilder: IDA LÖVSTÅL
Gabriela Pichler berättade om sitt filmskapande och kortfilmen Skrapsår – som fick pris för bästa film i sin genre på årets Guldbaggegala. Resan började för snart tio år sedan då hon ”råkade hamna” på grundkursen i filmvetenskap i Halmstad. – Jag var intresserad av film när jag började läsa A-kursen, men visste inte så mycket. Jag var ett tv-barn och konsumerade oerhörda mängder tv, berättade Gabriela Pichler som såg sin första film på bio när hon var 15 år. De fortsatta studierna i filmvetenskap öppnade upp en helt ny värld för Gabriela Pichler. Efter ett tag insåg hon att man faktiskt kan plugga till regissör. Efter studierna i Halmstad sökte hon till Filmhögskolan i Göteborg. Hennes eget filmskapande bygger på en vilja att skildra verkligheten på ett annat sätt än som den ofta framställs i svenska filmer. Med en förälder från Bosnien och en från Österrike växte Gabriela Pichler upp i en flerkulturell och flerspråkig omgivning. – När jag kom till Filmhögskolan var jag mätt på svensk film. Allt var likadant. I svensk film skildras ofta medelklassen och alla är så vältaliga och artikulerade. Jag känner mig utanför när jag ser detta, förklarar hon. LOVISA JONES
Fotnot. Läs mer på www.hh.se. 7
Högskolans väderstation finns nu på webben Hur är vädret just nu vid Högskolan i Halmstad? Det behöver du aldrig mer undra – förutsatt att du har tillgång till internet. Information från Högskolans väderstation finns nu tillgänglig på www.hh.se tack vare ett studentprojekt. Högskolan har sedan i höstas en väderstation som mäter temperatur, vindhastighet, lufttryck, luftfuktighet, soltimmar och uvstrålning. Stationen sitter på taket på hus O, vid Högskolans observatorium Stellarium. – Tidigare visades väderinformationen bara lokalt på en dator i observatoriet. Min uppgift har varit att se till att informationen även visas live på Högskolans webbplats, säger Ellinor Brynning, som läser sista terminen på elektroingenjörsprogrammet och precis har avslutat sitt examensprojekt under handledning av Johan Malm. Många timmar i observatoriet Ellinor Brynning har hämtat data från en så kallad PLC, ett programmerbart styrsystem, som är ansluten till väderstationen. Genom grafisk programmering har hon sedan gjort det möjligt att publicera uppgifterna på webben. – Det har varit ett jätteroligt projekt, men också kämpigt. Det har blivit väldigt många timmar framför datorn i observatoriet, säger hon. Uppgifterna på webben uppdateras varje minut och en webbkamera i anslutning till väderstationen tar en bild på Trade Center var tionde minut. På webben visas endast den aktuella väderinformationen men allt lagras i en datalogg i observatoriet. Där kan man göra jämförelser över tid och få fram fakta om till exempel medelvind och högsta temperatur.
Sandra Johannesson, studentinspiratör/affärsutvecklare, från 2010-07-01. Josefine Nilsson, studentinspiratör/ affärsutvecklare, från 2010-08-09. Gerry Andersson, koordinator, 2010-08-01–11-07-31. Befordrade: Malin Nilsson befordrad till lektor i medie- och kommunikationsvetenskap från 2010-06-01. Göran Sidén befordrad till lektor i elkraftteknik från 2010-05-01.
ZOOM GRATULERAR Barbro Arvidsson har utnämnts till professor i omvårdnad med inriktning yrkesmässig handledning, Bild: IDA LÖVSTÅL
Väder och vind. Ellinor Brynning har genom sitt examensprojekt gjort det möjligt att visa data från Högskolans väderstation direkt på webben.
stationen har köpts in i undervisningssyfte. – Högskolan har en hel del undervisning inom energiområdet, som vindkraft och solenergi, och det är bra att ha utrustning som studenterna kan labba med, säger han. Nyligen monterade Högskolan även upp några solpaneler vid observatoriet och det finns byggnadstillstånd till ett litet vindkraftverk. Eventuellt blir det studenter som bygger vindkraftverket som ett projektarbete. – På det här sättet kan studenterna ta del av olika mätsystem och göra utvärderingar. Det är kunskap som blir mer och mer efterfrågad – många vill se faktiska mätdata innan det är dags att investera i till exempel vindkraft, säger Jonny Hylander. IDA LÖVSTÅL
En väderstation för studenterna Jonny Hylander, professor i energiteknik på Högskolan i Halmstad, förklarar att väder-
PÅ NYTT JOBB
Fotnot. Information från väderstationen hittar du på www.hh.se under Om Högskolan» Besök oss.
Inger Jansson, HOS, har disputerat på en avhandling i omvårdnad. Björn Nilsson, IDE, har disputerat på en avhandling om RFID-teknik.
KALENDARIUM 15 och 16 juni Val till läraranställningsutskottet. Kl. 8.30–15.30 på personalavdelningen (våning 7 i höghuset) samt i HOS lokaler på Campus Varberg. 17 juni Personalmöte. För samtliga anställda på Högskolan i Halmstad. Kl. 10.00– 12.00 i Malcussalen. Fika kl. 9.30. 23 juni Golfdag för personal. Utmana kollegorna i en golftävling eller prova på med instruktör. På Laholms golfklubb. Läs mer på Insidan!
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se