ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Nummer 4 • 2011 • v. 20
Högskolan har årets teknikutbildning Maskiningenjörsprogrammet och Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad har utsetts till 2011 års teknikutbildningar av branschorganisationen Teknikföretagen. Prissumman är på 1,5 miljoner kronor. Utmärkelsen Årets teknikutbildning går till teknik- eller ingenjörsutbildningar som har ett långsiktigt och bra samarbete med företag. I årets motivering lyfts bland annat att studenterna ”får en gedigen yrkesförberedelse via kontakter med företag redan från första studiedagen”. – Det är fantastiskt roligt! Det är en viktig bekräftelse på att vår strävan efter samarbete med näringslivet står sig väl nationellt. Jag vet hur mycket arbete studenterna lägger ner på projekt i samarbete med företag – det gör det extra roligt med den här uppmärksamheten, säger Leif Nordin, programansvarig för Utvecklingsingenjörsprogrammet.
Ärofylld utmärkelse. Leif Nordin, programansvarig för Utvecklingsingenjörsprogrammet, och Aron Chibba, programansvarig för Maskiningenjörsprogrammet, tar emot gratulationer av Per Fagrell, projektledare för Årets teknikutbildning 2011 på Teknikföretagen.
Mångårigt arbete Högskolans utbildningar i maskinteknik – Maskiningenjörsprogrammet och Utvecklingsingenjörsprogrammet – har en lång historia av samverkan med näringslivet. Ända sedan programmen startade, för ungefär 30 år sedan, har samarbete med företag inom branschen varit självklara inslag i utbildningen. – Det är ett naturligt sätt för oss att arbeta. Studenterna ska få skarpa projekt och vana vid arbetslivet redan under studietiden. Att vi har flera olika samverkansformer är en styrka. Studenterna får
Samarbete i varje kurs Redan i sin första kurs, i årskurs ett, får studenterna komma ut på företag genom att de knyts till så kallade fadderföretag. Sedan har de olika typer av samarbete med näringslivet i så gott som varje kurs. Det kan vara projektarbeten i samarbete med företag, alumnikontakter, gästföreläsare eller studiebesök. Genom åren har studenter på de två programmen samarbetat med hundratals olika företag. – Vi vill ge en utbildning där studenterna får bra förberedelse för yrkeslivet, och där de har kunskaper som är tillämpbara
Bild: IDA LÖVSTÅL
bredd på sina erfarenheter och det finns många möjligheter för de företag som vill samarbeta med oss, säger Aron Chibba, programansvarig för Maskiningenjörsprogrammet.
direkt när de kommer ut efter examen. Det här priset är ett kvitto på att vår strävan har varit lyckad, säger Aron Chibba. Av prispengarna ska en miljon kronor gå till att ytterligare utveckla samarbetet mellan företag och Högskolan. 500 000 kronor ska gå till studentstipendier. Teknikföretagen, som ligger bakom utmärkelsen, satsar totalt fem miljoner per år på att lyfta teknikämnet och den tekniska utbildningen i Sverige. Organisationen delar varje år ut utmärkelser till 25 grundskolor, fem gymnasieskolor och en högskola eller universitet. Satsningen startade 2004 och pågår till och med 2013. Utmärkelsen delades ut vid en prisceremoni i samband med Teknikföretagens stämma den 12 maj på Moderna museet i Stockholm. IDA LÖVSTÅL
Rektorskandidat frågades ut Mikael Alexandersson, professor och dekanus på Göteborgs universitet, är rekryteringsgruppens förslag till ny rektor. I tisdags träffade han de tre hörandegrupperna som nu ska säga sitt. Rekryteringsgruppen, som leder arbetet med att ta fram en rektorskandidat, enades i början av maj om att gå vidare med en av kandidaterna, Mikael Alexandersson. Därmed blev det Mikael Alexandersson som den 17 maj frågades ut av tre hörandegrupper bestående av representanter för lärare, studenter och TA-personal. Mikael Alexandersson fyller 59 år i sommar och är professor i pedagogik och dekanus på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Han har lång erfarenhet från akademin, bland annat från Göteborgs och Luleå tekniska universitet. Hörandegrupperna ska senast den 20
Bild: IDA LÖVSTÅL
Kandidat mötte anställda. Den 17 maj träffade rektorskandidaten Mikael Alexandersson hörandegrupperna vid tre olika utfrågningar. Här träffar han representanter för TA-personal.
maj lämna sina synpunkter till styrelseordförande Karin Starrin. Därefter ska högskolestyrelsen behandla förslaget. Styrelsen lämnar ett förslag till regeringen, som fattar beslut om vem som utses till rektor.
Rekryteringsgruppen är utsedd av högskolestyrelsen och består av styrelseledamöter. I gruppen ingår bland annat valda representanter för lärare, studenter och fackförbunden. IDA LÖVSTÅL
Nya nämndordförande har utsetts Vikarierande rektor Carina Ihlström Eriksson har utsett ordförande och vice ordförande i fakultetsnämnden, utbildningsnämnden samt lärarutbildningsnämnden för kommande period. Mot bakgrund av högskolestyrelsens beslut att rektor numera utser ordförande och vice ordförande i Högskolans fakultetsnämnd, utbildningsnämnd och lärarutbildningsnämnd har personer utsetts till de olika posterna. Val framöver Utnämningarna har skett i samråd med sektionschefer och Högskolans ledningsgrupp. 2
Ordinarie val till fakultetsnämnden hålls den 13–14 juni medan val till utbildningsnämnden och lärarutbildningsnämnden sker efter sommaren. Utnämningarna för fakultetsnämnden och utbildningsnämnden gäller från den 1 november 2011 och som längst tre år. Utnämningarna för lärarutbildningsnämnden gäller från den 1 januari 2012 och som längst tre år. Ny sektionschef ska utses I samband med att Ole Olsson tillträder som ordförande avgår han som sektionschef för HOS. Detta innebär att ny sektionschef utses för återstoden av innevarande sektionschefsperiod, dvs. under tiden den 1 november 2011 till och med 31 december 2012.
FAKULTETSNÄMNDEN Ordförande: Thorsteinn Rögnvaldsson, professor, datavetenskap, IDE Vice ordförande: KG Hammarlund, universitetslektor, historia, HUM UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Ole Olsson, universitetslektor inom det samhälls- och beteendevetenskapliga ämnesområdet, HOS Vice ordförande: Sofia Brorsson, universitetslektor, biomekanik, SET LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Pernilla Nilsson, universitetslektor, naturvetenskapens didaktik, LUT Vice ordförande: Claes Ericsson, universitetslektor, utbildningsvetenskap, LUT
Miljöarbetet får bra betyg Miljöarbetet vid Högskolan i Halmstad får bra betyg i Naturvårdsverkets årliga rankning.Verket har jämfört miljöarbetet vid 191 svenska myndigheter och Högskolan i Halmstad får 14 poäng av 15 möjliga. Naturvårdsverket har dels tittat på myndigheternas miljöledningssystem, dels den faktiska miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp, energianvändning och miljöhänsyn i upphandlingar. I sin bedömning har Naturvårdsverket utgått från myndigheternas egna miljöredovisningar. Av de 34 lärosäten som har granskats är det endast Göteborgs universitet som får full pott med 15 poäng. Högskolan i Halmstad hamnar strax därefter med 14 poäng.
– Det är jätteroligt! Vi har på senaste tiden arbetat intensivt med att utveckla vårt miljöarbete och vårt miljöledningssystem och detta visar att det har gett resultat, säger Kerstin Rolleberg, miljösamordnare på Högskolan i Halmstad. Rapporten innehåller också en sammanställning över lärosätenas totala mil-
jöpåverkan. Universiteten och högskolorna släpper sammanlagt ut 64 000 ton koldioxid och står därmed för ungefär en fjärdedel av statens samlade utsläpp. De långa flygresorna dominerar – de utgör 85 procent av lärosätenas koldioxidutsläpp. IDA LÖVSTÅL
BAKGRUND – MILJÖLEDNINGSYSTEM Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket. Arbetet styrs av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Naturvårdsverket gör årligen en sammanfattning av myndigheternas redovisningar. Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att strukturera miljöarbetet genom bland annat mål, riktlinjer och uppföljningar. I systemet ingår att kartlägga en verksamhets miljöpåverkan. Kartläggningen ligger sedan till grund för själva miljöarbetet.
Första betalningarna från utländska studenter Högskolan i Halmstad har fått in de fyra första betalningarna från utomeuropeiska studenter. Trots att det numera krävs en studieavgift har dessa personer valt att studera på Högskolan i Halmstad till hösten. Studenterna kommer från Thailand, Pakistan, Kina och Syrien och utbildningarna de kommer att läsa är Magisterprogrammet i internationell marknadsföring, Nätverksdesign och datordrift, Inbyggda och intelligenta system samt Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system. – Det är jätteroligt att vi faktiskt har fått fyra studenter som har betalat. Det är inte förrän betalningarna är inne som vi verkligen vet om de kommer att studera här, säger Brita Lundh, chef vid studerandeavdelningen. Målsättningen är att få omkring 40 betalande utländska studenter. Högskolan i Halmstad har inför hösten fått totalt
1 600 ansökningar från internationella studenter och hälften av dem är utomeuropeiska. 92 har tackat ja och Högskolan har skickat fakturor till dem. Hur många av dessa som kommer att betala återstår att se. – De ska ha råd att betala också. Blir det 40 stycken är vi jätteglada, säger Brita Lundh. För att lättare attrahera internationella studenter har Högskolan 20 stipendier à 30 000 kronor per termin att dela ut. Två av de fyra studenter som hittills har betalat studieavgiften har fått stipendium. – Det innebär i princip halva studieavgiften, säger Brita Lundh. De sökandes betyg har varit avgörande när det gäller vilka som har fått stipendier. För att rekrytera betalande studenter utomlands har Högskolan även samarbete med agenter i Indien och i Kina vilka förmedlar information om Högskolan genom exempelvis mässor, informationskontor och webbplatser. LINDA LUNDELL
Kajsa Christensson är projektledare för Högskolans medverkan i Tall Ships Races.
Högskolan deltar på Tall Ships Races Den 5–8 augusti är det dags för Halmstads största evenemang någonsin – Tall Ships Races. Högskolan i Halmstad är en av utställarna som ska finnas på plats på utställningsområdet. – Det blir en hel del kul aktiviteter under dagarna och vi kommer att ha studenter på plats, säger Kajsa Christenson, projektledare på Högskolan. Förutom att få information om Högskolan ska besökarna bland annat kunna delta i en puttningstävling i golf och en teckningstävling för barn i samarbete med lärarstudenter. 3
Fler inspirerande workshoppar i höst I vintras lanserade Ta steget, Högskolans inpirationsverksamhet för studenter, ett produktblad med aktiviteter på schemalagd tid i klassrummet. Nu har det kommit ett nytt inför hösten. – Vi erbjuder kostnadsfria workshoppar med fokus på personlig utveckling. De syftar till att inspirera studenterna kring kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap, säger studentinspiratör Josefine Nilsson. Hon uppmanar intresserade lärare att ta kontakt inför höstens schemaläggning, eftersom aktiviteterna kan anpassas till utbildningen och studenterna. Produktbladet inför hösten hittar du på Insidan.
Nya portalen samlar studentinformation Nyligen lanserade Högskolan i Halmstad en studentportal. Den bygger vidare på Studentladok, där studenter tidigare har kunnat se sina studieresultat. I den nya portalen får studenterna även tillgång till sin e-post, viktiga länkar och aktuella meddelanden från Högskolan. – Portalen ska byggas på efterhand och fler webbtjänster ska in i systemet. I höst ska studenterna kunna se sina scheman där och anmäla sig till tentor, säger projektledare Håkan Fasth på studerandeavdelningen. Portalen finns även på engelska.
Eric Rasmusson har avlidit En av Hallands största profiler, Eric Rasmusson, har avlidit. Han har haft stor betydelse för Högskolan i Halmstad och Högskolebiblioteket genom en omfattande donation av Hallandslitteratur. Eric Rasmussons donation utgör kärnan i Hallandssamlingen, som består av 6 000 titlar, de äldsta från 1600-talet. Eric Rasmusson föddes 1916 i Getinge och har bland annat gjort sig känd som en av de främsta kännarna av halländsk kulturhistoria. 4
Bild: CHRISTOFFER ENGLUND
”Team Halmstad”. Laget från Högskolan i Halmstad består av Kristoffer Lidström, doktorand och lagledare, samt studenterna Mattias Bjäde, Fredrik Bergh, Johan Andersson och Spencer Mak.
Högskolan på andra plats i annorlunda biltävling Ett lag bestående av studenter och forskare från Högskolan i Halmstad kom i helgen på andra plats i en annorlunda biltävling.Tolv lag från hela världen hade utrustat bilar att köra själva – med hjälp av trådlös kommunikation. Tävlingen hölls i Holland och förberedelserna på Högskolan i Halmstad har pågått under ett års tid. Elektro-, mekatronik- och dataingenjörsstudenter har som examensprojekt arbetat intensivt med att utrusta tävlingsbilen. När det i helgen var dags för tävling slutade Högskolan i Halmstad på en hedervärd andra plats, efter Karlsruhe Institute of Technology, Tyskland. Högskolan kom främst bland de svenska lagen. – Vi är extremt nöjda med att få en så bra placering bland alla prestigefyllda lag som var med i tävlingen, säger Kristoffer Lidström, lagledare och doktorand på IDE-sektionen. Uppgiften har varit att få bilarna att organisera sig i ett ”biltåg”, där fordonen ska lägga sig tätt tillsammans och följa varandra. Genom trådlös kommunikation sköts bilarnas gas och broms utan inblandning av förarna. Endast föraren längst fram ”kör”, förarna i de andra bilarna hakar på och hastigheten styrs automatiskt utifrån hur bilarna framför beter sig. Arbetet inför tävlingen har skett i nära samarbete med industrin, framför allt Volvo Cars och Volvo Technology. Studenterna och forskarna från Högskolan i
Bild: FREDRIK BERGH
Trådlös tävling. Tävlingen gick ut på att få bilarna att organisera sig i ”biltåg” och kommunicera med trådlös kommunikation.
Halmstad har också samarbetat med övriga två lag från Sverige, som kommer från KTH och Chalmers tekniska högskola. – Det har varit jättekul och annorlunda än de vanliga högskolekurserna. Vi har jobbat mycket praktiskt och det har varit spännande att arbeta med ett område i framkant, säger studenten Fredrik Berg. IDA LÖVSTÅL
Fotnot. Grand Cooperative Driving Challenge, GCDC, ägde rum i Holland den 14–15 maj. Den arrangeras av den holländska forskningsorganisationen TNO.
Beställarkompetens under luppen HALLÅ DÄR … … Michel Thomsen, IDE-sektionen, som har disputerat på en avhandling i informatik. Vad handlar din avhandling om? – Den handlar om beställarkompetens vid upphandling och utveckling av ITsystem. Jag har bland annat, genom intervjuer och en fallstudie, undersökt hur beställare, systemutvecklare och utbildare förklarar begreppet ”beställarkompetens”. Man skulle också kunna säga att avhandlingen handlar om kunskap och kunskapsutveckling. Jag presenterar en modell i avhandlingen, som visar att en del av beställarkompetensen växer fram genom upphandlingsprocessen. Allt är inte klart från början utan behov, krav och kunskap kommer på plats i interaktionen mellan de involverade. Vilken nytta kan dina resultat få? – Ett resultat av forskningen är ett teoretiskt ramverk som kan bidra till ökad förståelse för beställarkompetens, hur systemutveckling kan gå till och för själva processen. Jag använder fragmentering som metafor, det vill säga som en analytisk lins för att granska och förstå arbetet med att upphandla och utveckla system. Min förhoppning är att ramverket ska uppfattas som intressant och användbart av både forskare och praktiker. Jag ser ett behov av arbetssätt och metoder som kan hålla ihop en process och som uppmuntrar interaktion och samarbete för att få till stånd kunskapsutveckling och lärande. Fragmentering som analytisk lins – kan du förklara det? – Jag menar att arbetet med att upphandla och utveckla IT till sin natur är fragmenterat. Det är en dynamisk process som består av många delar. I dynamiken ligger att det händer saker på vägen som får konsekvenser för arbetet. Personerna som jag har intervjuat beskriver det som att det behövs många olika slags kompetenser: förhandlingskompetens, kontraktskompetens, testkompetens ... Ingen kan allt. Aspekter som tid, rum och olika
Bild: IDA LÖVSTÅL
Avhandling om upphandling. IT-projekt drabbas inte sällan av förseningar och spräckta budgetar. Michel Thomsen har i sin avhandling tittat närmare på vad detta kan bero på, och hur beställarkompetensen vid upphandlingsprocesser växer fram.
organisationskulturer påverkar också. De som har de här olika kompetenserna och som ska samarbeta kring upphandlingen sitter ofta utspridda i organisationen, eller till och med i olika organisationer. – Om man har förståelse för detta och utgår från det, kan man också bättre förstå premisserna för upphandling och utveckling av IT. Min poäng är att utförare och beställare båda har viktiga roller och får ett gemensamt ansvar för både processen och för resultatet. Egentligen är ramverket tillämpbart på flera områden eftersom det ger stöd för att reflektera över just processer och deras natur, förutsättningar för gemensamt lärande, projektarbetssätt och projektdeltagares olika roller.
Varför har du skrivit om detta? – IT-projekt drabbas inte sällan av olika slags problem som förseningar, spräckta budgetar och bristande måluppfyllelse. Ofta förklarar man det med ”dålig beställarkompetens”. Jag blev helt enkelt intresserad av det, både som begrepp och fenomen. Såvitt jag vet hade ingen tittat ordentligt på detta tidigare. Vad gör du annars på Högskolan? – Jag undervisar och handleder på kurser inom informatik. Jag fortsätter också min forskning. Jag har tagit kontakt med dem som jag har intervjuat i avhandlingsarbetet, eftersom jag skulle vilja göra en uppföljning av den forskningen. LENA LUNDÉN
5
HALLÅ DÄR … … Patrik Mattisson, historiestuderande på Högskolan i Halmstad, som från och med den 1 juli tar över ordförandeklubban i Kåren efter Madeleine Holgersson. Bild: LINDA LUNDELL
Hur ser du på ditt nya uppdrag? – Det är fantastiskt roligt och en aning skrämmande. Jag går in i rollen med stor ödmjukhet. Det är ett stort ansvar och det finns många frågor där vi inte får misslyckas, exempelvis studentärenden. Hur länge har du varit engagerad i Kåren? – Jag har haft uppdrag sedan läsåret 2009/2010. Förra året satt jag i arbetsgruppen för Kårens arbetsmarknadsdag, KAD, och så har jag varit ledamot i kårstyrelsen i ett år. Du var dessutom vice kårordförande läsåret 2002/2003? – Ja, jag pluggade på Högskolan 2000 till 2004 och har efter det jobbat som säljare. Jag ville sedan tillbaka till akademin och när jag började studera igen var det naturligt för mig att engagera mig i Kåren. Varför ville du bli kårordförande? – För att det är en fantastiskt rolig och viktig organisation och jag tror att jag kan göra ett bra jobb. Kåren är viktig för att den står som garant för studenternas inflytande samtidigt som den skapar möjligheter till socialt umgänge, vilket behövs under studietiden. Vad är viktigast för Kåren att jobba med just nu? – Dels att hitta ett nytt kårhus som passar för den ideella verksamhet som vi bedriver, dels att vara ute bland studenterna och prata om varför vi finns. LINDA LUNDELL
6
Kårens hus. Kåren har sagt upp de stora lokaler där det i dag bland annat drivs lunchrestaurang, kårpub, after school och annan föreningsverksamhet. Kårhuset byggdes 2002, speciellt för Kårens behov.
Kåren lämnar kårhuset nästa år Kåren har sagt upp delar av kårhusets lokaler och kommer att lämna dem i juni nästa år. Beslutet togs under medlemsmötet i förra veckan. Anledningen är att lokalerna är för stora och för dyra. Uppsägningen gäller kårpubens och restaurangverksamhetens lokaler. Medlemsservice kommer däremot att vara kvar i de nuvarande lokalerna. – Lokalerna är för stora för att vi ska kunna fylla ut dem. De har en kapacitet att ta in 1 300 personer medan vi i genomsnitt är omkring 600–700 personer, säger Madeleine Holgersson som också menar att hyres- och driftskostnaderna är för höga för Kårens ekonomi. Letar nya lokaler Hyresavtalet med fastighetsägaren Fragerus löper ut den 30 juni 2012. – Det blir tråkigt att lämna lokalerna men samtidigt skönt att hitta något nytt som kan bli ett ”studenternas hus”. Något lite mindre, säger Madeleine Holgersson. Kårstyrelsen har under året arbetat med att ta fram förslag på nya lokaler. – Vi har ett par olika lokaler som vi ska titta på, säger Madeleine Holgersson. Mats Lyberg, teknisk chef på Högsko-
lan i Halmstad och engagerad i Högskolans campusgrupp, kommer att ta med frågan om kårhusets lokaler i den lokala försörjningsplanen. – Det är jättetråkigt att de måste flytta. Nu kommer stora delar av flödet på campus att försvinna. Det var en del av konceptet att det skulle vara mycket folk runt kårhuset och studentcentrum, säger han. Lunchrestaurangen läggs ner En annan förändring är att lunchrestaurangen i kårhusets lokaler inte kommer att finnas kvar. Styrelsen för Kårhus AB som driver restaurangen beslutade för ett par veckor sedan att de inte kommer att öppna den igen till hösten. Restaurangens personal har sagts upp. – Försäljningen har mer än halverats de tre senaste åren. Dessutom har vi under diskussionerna på medlemsmötena kommit fram till att vi inte ska driva någon lunchrestaurang med tanke på att det finns så många andra alternativ här omkring, säger Madeleine Holgersson. Den nya kårstyrelsen, som tillträder den 1 juli i år, har fått i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som ska fortsätta arbetet med att hitta ett nytt kårhus. Den 30 juni nästa år måste Kåren ha flyttat ut ur de nuvarande lokalerna. LINDA LUNDELL
Kurs ska bidra till jämställd akademi Högskolan i Halmstad har tillsammans med Karlstads och Örebro universitet, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle samt Försvarshögskolan fått projektmedel från Delegationen för jämställdhet för att genomföra en gemensam utbildning. ”Ledarskap för en jämställd och hållbar högre utbildning” omfattar 7,5 högskolepoäng och ges våren 2011. Utbildningen synliggör och problematiserar genusfrågor på strukturell, institutionell och individuell nivå i den akademiska organisationen. Syftet är att visa hur man utifrån genusteori kan arbeta förändringsinriktat för att uppnå ett mer jämställt ledarskap. Varje medverkande lärosäte ansvarar för en träff och de sammanlagt 30 deltagarna arbetar under våren med olika teman som genusvetenskapliga begrepp och perspektiv, akademiskt ledarskap, förändrings- och strategiarbete. Just förändringsprocesser stod i fokus när det i april var dags för Högskolan i Halmstad att vara kursvärd. Inger Sundqvist, Högskolans personalchef och tillika ordförande i Rådet för lika villkor, inledde med att konstatera att det visserligen händer mycket på området jämställdhet men att det samtidigt återstår en hel del att göra för att verkligen uppnå jämställdhet. – Ni som går den här utbildningen är viktiga kuggar, vi behöver sprida kunskap och exempel om hur vi kan få in jämställdhet konkret i vårt dagliga arbete, sa Inger Sundqvist. Annorlunda perspektiv Sandro Reljanovic, ledningskansliet, är en av Högskolan i Halmstads fem kursdeltagare. Han menar att utbildningen är bra både för att öka kunskaperna i ämnet och för att reflektera över varför saker och ting är som de är. Utbildningen ger ett lite annorlunda perspektiv på ledarskap än man kanske är van vid eftersom det är fokus på jämställdhet. – Egentligen borde jämställdhet vara en helt naturlig del av modernt ledarskap, men så är det inte alltid i dag. Akademin blir mer
Bilder: IDA LÖVSTÅL
Kursdeltagare. Sandro Reljanovic, ledningskansliet, är en av Högskolan i Halmstads fem kursdeltagare.
göra projektplaner med konkreta förslag på hur ett jämställt akademiskt ledarskap skulle kunna implementeras. – Tanken är att vi ska påverka vår organisation med de kunskaper vi får. Vi ska lyfta fram och visa utvecklingsmöjligheter för ett bättre jämställdhetsarbete, berättar Sandro Reljanovic.
Kursledare. Anna Isaksson är tillsammans med Suzanne Almgren Mason ansvarig för Högskolan i Halmstads del i utbildningen.
och mer kvinnodominerad, både bland anställda och bland studenter – men med tanke på hur strukturerna i organisationerna ser ut är de som har makt till största del män. Genom att reflektera och diskutera med andra ser man både brister och möjligheter tydligare, dels hos sig själv, dels i sin egen organisation, säger Sandro Reljanovic. Alla kursdeltagare har gjort kartläggningar av hur jämställdhetsarbetet ser ut på sina egna lärosäten, och därefter jämfört likheter och skillnader. Nu ska de
Rektorerna ska delta Två träffar återstår i utbildningen, en på Försvarshögskolan i Stockholm samt en avslutande på Örebro universitet, då projektplanerna ska redovisas. Då ska samtliga medverkande lärosätens rektorer delta i en paneldiskussion kring ämnet ledarskap för en jämställd och hållbar högre utbildning. – Carina Ihlström Eriksson kommer att vara med. Det är en poäng med hela projektet, att det är förankrat i högsta ledningen. På plats i Örebro kan rektorerna reagera och svara direkt på kursdeltagarnas synpunkter och förslag, säger Anna Isaksson, som tillsammans med Suzanne Almgren Mason är ansvarig för Högskolan i Halmstads del i utbildningen. LENA LUNDÉN
Fotnot. På varje lärosäte har anställda fått ansöka om att gå utbildningen. Följande fem valdes ut bland tio sökande på Högskolan: Linnea Gustafsson, HUM, Magnus Larsson, IDE, Eva-Lotta Ekström, HOS, Ingrid Svetoft, SET, och Sandro Reljanovic, LK. 7
KALENDARIUM 24 maj ”Kaustiksoda för skrivkramp”. Praktisk pedagogisk lunch med Kristina Hildebrand, universitetslektor i engelska, som berättar om hur hon gör för att inspirera sina studenter att komma ur skrivkrampen. Kl. 12–13 i lokal X412 (ovanför Kåren). Anmälan senast den 20 maj.
Bild: LINDA LUNDELL
Huvudtalare. Jan Beskow, professor och psykiatriker, berättade bland annat om sambandet mellan psykisk sjukdom, psykiskt trauma och självmord.
Temadag om självmord Psykisk livräddning och självmord var ämnet vid en temadag som anordnades för studenter på Sjuksköterskeprogrammet och specialistutbildningarna inom vård på Högskolan i Halmstad. Bland annat talade Jan Beskow, professor, psykiater och vice ordförande i Suicidprevention i väst, SPIV, om vikten av att våga prata om liv, död och självmord. Han berättade även om sambandet mellan psykisk sjukdom, psykiskt trauma och självmord. En annan föreläsare var Pernilla Seller-
gren, sjuksköterska på akutmottagningen vid Hallands sjukhus Halmstad, som berättade om sina erfarenheter i samband med att hon förlorade sin son för några år sedan. – Syftet med den här temadagen är att lyfta fram problematiken kring självmord, som i professionellt språkbruk benämns suicid, och att de sjuksköterskestuderande ska veta att det finns ett vårdprogram för hur man kan arbeta med detta, berättar Ulrica Åström, lärare i psykologi på Högskolan i Halmstad.
Inget personalmöte vid terminsslut
Jubilarer firas på Heagård i höst
Det blir inget traditionellt personalmöte i Malcussalen vid terminsslut i vår. I stället blir det någon form av gemensam aktivitet för personal i samband med terminsstart i månadsskiftet augusti–september. Mer information kommer inom kort.
Anställda som fyller 50 eller 60 år i år, samt de som har arbetat 30 år i statlig tjänst, kommer att uppmärksammas den 9 november. Högskolan bjuder då jubilarerna på lunch på Heagårds skafferi. Buss avgår från Högskolan.
26–28 maj Utexpo. Studenter visar upp sina projekt på Högskolans årliga examensmässa. Invigningen äger rum den 27 maj kl. 11, och stipendieutdelningen kl. 13. Kårens arbetsmarknadsdag hålls i anslutning till mässan den 27 maj. 31 maj Ekonomiutbildning för chefer. Introduktionskurs i ekonomi för Högskolans chefer och arbetsledare. En övergripande genomgång av Högskolans uppdrag, redovisningsmodell och regelverk. Kl. 9–12 i B 231, Insikten. 10 juni Högskolestyrelsen sammanträder.
PÅ NYA JOBB Stefanie Obermüller, lektor i vårdvetenskap med inriktning human biomedicin, fr.o.m. 2011-04-01. Carin Brenke, adjunkt i vårdvetenskap med inriktning human biomedicin, fr.o.m. 2011-04-01. Gudrun Rundberg, adjunkt i byggoch fastighetsteknik fr.o.m. 2011-05-01. Mikael Sandberg, befordrad till professor i statsvetenskap fr.o.m. 201104-01. Mats Holmquist, befordrad till lektor i arbetsvetenskap fr.o.m. 201105-01.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Linda Lundell. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se