Zoom nr 5 2010

Page 1

ZOOM nyhetsblad Nummer 5 • 2010 • v. 25

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Karin Starrin ny styrelseordförande Karin Starrin, generaltulldirektör på Tullverket och tidigare landshövding i Halland, är högskolestyrelsens nya ordförande. – Det är ett stort förtroende. Jag är glad att få vara med och bidra till att något bra blir ännu bättre, säger hon. Den 18 juni höll högskolestyrelsen det första mötet under Karin Starrins ordförandeskap. Och det är en kvinna med gedigen erfarenhet som har tagit över ordförandeklubban. Karin Starrin är född i Edsbyn i Hälsingland 1947. Hon började sin yrkesbana som ekonom och företagskonsult i näringslivet. I mitten av 1980-talet inledde hon sin politiska karriär, först som kommunråd i Edsbyn och sedan som riksdagsledamot för Centerpartiet mellan 1988 och 1997. Hon har även varit ordförande för Centerpartiets kvinnoförbund och EU-parlamentariker. 1997 blev hon landshövding i Halland, en post hon hade fram till dess att hon utsågs till generaltulldirektör för Tullverket 2004. Halland ligger Karin Starrin varmt om hjärtat efter tiden som landshövding. – Jag har bara flyttat på riktigt en gång i mitt liv, och det var till Halland, när jag blev landshövding här. Fram till dess bodde jag i Edsbyn. Jag bor fortfarande i Halland och veckopendlar till Stockholm – det går utmärkt att kombinera bra boende med spännande uppdrag, säger hon. Företagsutveckling engagerar Intresset för företag och företagsutveckling har gått som en röd tråd genom Karin Starrins karriär.

KORT OM KARIN STARRIN Aktuell som: ny styrelseordförande för Högskolan i Halmstad Ålder: 62 år Gör: generaltulldirektör för Tullverket Familj: man, en son, två bonusdöttrar och sex barnbarn Bor: i Långasand mellan Halmstad och Falkenberg Gör på fritiden: ”Just nu tittar jag bara på fotbolls-VM! Jag är mycket idrottsintresserad, inte minst av den halländska idrotten, och jag går gärna på matcher. Jag är också gärna i trädgården. Trädgårdsterapi är hemligheten för att orka hålla många bollar i luften.”

Bild: IDA LÖVSTÅL

Lång erfarenhet. Riksdagspolitiker, EU-parlamentariker, ekonom, företagskonsult, landshövding och chef för Tullverket. Det är några punkter på Karin Starrins långa meritlista.

– Att någon gör något som någon annan behöver – det är grunden för hela samhället. Här är kunskapsutveckling och högskolornas bidrag en mycket viktig faktor, säger hon. Karin Starrin hade en hel del kontakt med Högskolan i Halmstad under åren som landshövding. Hon är också van vid att ha rektor Romulo Enmark i styrelserummet – han var ledamot i länsstyrelsens styrelse under hennes ordförandeskap. – Högskolan i Halmstad är ett läro-

säte med ambitioner och som vill hitta sina positioner. Jag vet att det har gjort Högskolan mycket respekterad och bidragit till ett mycket gott rykte, säger Karin Starrin. ”Ett bra bollplank” Som styrelseordförande beskriver Karin Starrin sig som välförberedd och resultatinriktad. – Jag tror också att jag kan vara ett bra bollplank och stöd till rektor och prorektor. Det är en viktig del av uppdraget, både för mig och för den övriga styrelsen. Jag hoppas på en öppen och löpande dialog – även mellan styrelsens möten, säger hon. Karin Starrin tar över ordförandeskapet efter Thorsten Andersson. Vice ordförande är Eva Svensson. IDA LÖVSTÅL


Högskolan inleder nya utbyten m   Högskolan i Halmstad har fått 1 025 000 kronor för att under det kommande läsåret genomföra student- och lärarutbyten med lärosäten i utvecklingsländer. Pengarna kommer från det Sidafinansierade LinnaeusPalmeprogrammet. Det är fyra projekt på Sektionen för ekonomi och teknik som i år har beviljats pengar för utbyten med universitet i Brasilien, Peru och Ghana. Totalt ansökte Högskolan

om finansiering för nio projekt. – Utbytet är upplagt i tre steg. Det första året kan man söka pengar till en planeringsresa, därefter till lärarutbyten och det tredje året kan man få finansiering till Bengt Dahlqvist både student- och lärarutbyten, berättar Bengt Dahlqvist, som är kontaktperson för Linnaeus-Palme på internationella avdelningen på Högskolan. De två projekt som rör Brasilien har varit

i gång i några år och här sker utbyten med både lärare och studenter. Samarbetet med Ghana startade förra året, då Gabriel Baffour Awuah, docent i marknadsföring, och Bengt Dahlqvist besökte ett universitet under en planeringsresa. Projektet har nu fått ytterligare finansiering och under nästa läsår inleds ett lärarutbyte med en lärare från vardera land. Utbyte inom miljövetenskap En annan nyhet är ett samarbete med ett universitet i Peru. I november besöker Roger Lindegren, universitetslektor i kemi, och Marie

Marknadsförarna utökar samarbetet med Brasilien Brasilien har blivit som ett andra hemland för Thomas Helgesson, studierektor för marknadsföringsprogrammet. Över tio resor till landet har det blivit sedan programmet inledde ett samarbete med universitetet i Blumenau för sex år sedan. Och i vinter bär det av igen. Marknadsförarna beviljades nyligen 534 000 kronor till utbyte med universitetet i Blumenau i södra Brasilien. De första kontakterna mellan Högskolan och det brasilianska universitetet togs för sex år sedan och det är tredje året som utbytesprogrammet LinnaeusPalme går in med finansiering till samarbetet. – Den här gången fick vi mer pengar än tidigare och kan nu utöka utbytet. Nästa läsår kommer vi att skicka fyra studenter och två lärare åt vardera håll och vistelserna blir

längre än tidigare, säger Thomas Helgesson. Thomas Helgesson kommer att tillbringa åtta veckor i Blumenau i vinter för att undervisa och handleda på universitetet. – Utbytet har underlättats av att de båda marknadsföringsprogrammen har samma upplägg. När programmet i Brasilien startade utgick de från vårt och anpassade det efter sina förhållanden, säger Thomas Helgesson. I Blumenau har utbytet väckt mycket uppmärksamhet, eftersom internationella utbyten är mindre vanliga där. Thomas Helgesson har vid tidigare besök blivit intervjuad i både tv och tidningar och han berättar att Halmstad har blivit ganska känt i staden, tack vare utbytet. Tvåspråkiga föreläsningar Den största svårigheten har varit språket. I Brasilien är portugisiska huvudspråk och spanska andraspråk. Kunskaperna i engelska är begränsade och studenterna i Brasilien har svårt att hänga med i engelskspråkiga fö-

FAKTA / LINNAEUS-PALME Linnaeus-Palme är ett Sidafinansierat utbytesprogram för lärare och studenter inom såväl grundutbildning som avancerade nivåer på universitet och högskolor. Programmet syftar till att stärka svenska lärosätens samarbete med universitet i utvecklingsländer. Utgångspunkten är att ett Linnaeus-Palmeprojekt ska vara till ömsesidig nytta för båda parter, och inte ha biståndskaraktär. Projekt kan beviljas stöd upp till åtta år. Sista dag att ansöka om medel för 2011–2012 är den 15 november. Läs mer på www.programkontoret.se.

2

Företagsbesök. Thomas Helgesson och professor Amal marknadsföringsstudenter. Professor Amal kommer till

reläsningar. Thomas Helgesson berättar hur han tillsammans med en brasiliansk kollega har hittat en egen lösning. – Vi blev tvungna att uppfinna ett nytt sätt att undervisa. Och det som från början var en nödlösning har blivit en riktigt bra undervisningsmetod. Det går helt enkelt ut på att de håller föreläsningar tillsammans – Thomas på engelska och kollegan på portugisiska. – På det här sättet kan vi bolla tankar och diskutera ämnet mellan oss. Studenterna tycker att det är spännande – det blir omväxling i undervisningen och en riktigt bra atmosfär i klassrummet. Jag får träning i portugisiska samtidigt som studenterna tränar sin engelska, säger Thomas Helgesson, som i höst är


ed Ghana och Peru Mattsson, docent i miljövetenskap, universitetet på en planeringsresa. De ska då möta lärare och forskare inom kemi och miljövetenskap samt besöka några av de platser i norra Peru där universitetet bedriver forskning. Förhoppningen är att resan ska bana väg för både lärar- och studentutbyten. Läsa kurser på spanska – Vi har många studenter med bra kunskaper i spanska och jag hoppas att de på sikt ska kunna åka till Peru och läsa kurser inom miljöområdet på spanska. Förhoppningsvis kan samarbetet också leda till att studenter får möjlighet

att göra examensarbeten kopplade till universitetets forskning, säger Roger Lindegren. Högskolan har nyligen även slutit samarbetsavtal inom bland annat miljövetenskap med två universitet i Colombia. På sikt hoppas Roger Lindegren på fler samarbeten i denna del av världen. – Miljöarbete i länder som Peru och Colombia har delvis andra utgångspunkter än hos oss. Här finns mycket att lära. Vi har olika förutsättningar vad gäller klimat, natur och historia och har skilda kulturer och förhållningssätt, säger han. IDA LÖVSTÅL

Halmstad living lab tar hjälp av sociala medier Halmstad Living Lab vid Högskolan i Halmstad får 1,2 miljoner kronor till ett nytt forskningsprojekt. Projektet heter SOCIALL och är en del av en gemensam nordisk-baltisk satsning på så kallade living lab. Syftet med projektet är att undersöka hur mjukvara för sociala medier kan användas för att underlätta användares medverkan i olika innovationsprocesser. Det treåriga projektet SOCIALL var en av 24 ansökningar som skickades till NordForsk, ett nordiskt samarbetsorgan för forskning. Fyra beviljades medel, och SOCIALL fick totalt 5,4 miljoner kronor. Det leds av den norska forskningskoncernen Sintef, och förutom Högskolan i Halmstad medverkar också Copenhagen Living Lab och Botnia Living Lab. Från Högskolan i Halmstads sida deltar Carina Ihlström Eriksson, projektledare, Jesper Svensson och Esbjörn Ebbesson. – Detta projekt kommer att komplettera våra övriga projekt och ger oss möjlighet att fördjupa våra studier om hur användare kan medverka när nya produkter och tjänster ska tas fram, säger Carina Ihlström Eriksson. LENA LUNDÉN

från Brasilien besöker här Hering, ett av de största textilföretagen i Sydamerika, för att ordna praktikplatser till Högskolan i Halmstad som utbyteslärare i höst.

inbjuden till Internationella programkontoret i Stockholm, som administrerar Linnaeus-Palme, för att berätta om undervisningssättet. Ömsesidig nytta Utbytet har utvecklat programmen på olika sätt i de båda länderna. – Vi har inspirerat med vårt kursupplägg och fört in engelska i undervisningen, något som är jätteviktigt där. Företagen i Brasilien skriker efter folk som behärskar engelska. De har i sin tur kompetens inom flera specialområden som gör vårt program bättre, som till exempel marknadsundersökningar, säger han. Den maximala tiden att få finansiering från Linnaeus-Palme är åtta år. – Det är viktigt att finna en form för hur

utbytet ska leva kvar efter detta och det är något vi har börjat titta på. Men utbytet har redan fått flera positiva bieffekter. Vi har använt kunskapen till att starta nya utbytesprojekt. Det har också lett till flera forskningssamarbeten, till exempel gemensamma artiklar. Thomas Helgesson har arbetat med internationalisering på olika sätt sedan han började på Högskolan i Halmstad 1987. Han har även rest mycket privat – han har besökt ungefär 100 länder – och Brasilien är en av favoriterna. Intresset för resande och andra kulturer har han haft så länge han kan minnas. – Det handlar om ett stort intresse för att förstå olika sorters människor. Precis det som marknadsföring handlar om, säger han. IDA LÖVSTÅL

Lokaler stängs för studenter nattetid Från den 1 augusti kommer Högskolans lokaler att vara låsta för studenter mellan klockan 23.00 och 6.00. I dag har alla studenter möjlighet att nå projektrum och datorsalar dygnet runt med sitt passerkort. – Det är framför allt en säkerhetsfråga. Vi vill få bättre kontroll på vem som vistas i våra lokaler nattetid – framför allt om det skulle hända någonting, säger Mats Lyberg, chef på tekniska avdelningen. Personalen kommer även i fortsättningen att ha tillgång till sin arbetsplats dygnet runt. 3


Smart liten pryl blir smartare Med hjälp av smart RFID-teknik kan saker, djur och människor identifieras på avstånd samtidigt som information skickas och lagras i databaser. Nu blir metoden ännu smartare. Björn Nilsson, IDE, presenterar i sin avhandling lösningar som gör tekniken effektivare och mer strömsnål. RFID betyder ”Radio Frequency Identification” och handlar om att identifiera något på avstånd med hjälp av trådlös teknik. En produkt förses med en tag – eller etikett – som i sin tur har ett unikt identitetsnummer. När en tag passerar en läsare, läses taggen av och en registrering sker. På bussarna i Halmstad RFID-taggar finns på en uppsjö prylar inom en mängd olika områden där man vill spåra, identifiera och lagra information. – De finns till exempel i de nya läsarna på bussarna i Halmstad och många som har åkt över Öresundsbron har säkert sett att det finns en speciell fil för automatisk betalning. En transponder läses av när bilen passerar en läsare, och man slipper stanna för att betala, berättar Björn Nilsson. Det finns två huvudsakliga RFID-tekniker, passiva och aktiva. Passiva taggar har ingen egen energikälla utan får energi från läsaren. De har begränsade funktioner, framför allt i räckvidd. En aktiv tag har egen energikälla, till exempel ett batteri. Den kan ha räckvidd på flera hundra meter och processorn på taggen kan hantera kryptering, avläsa sensorer och logga händelser. Ordning på pratet Trots det anses dagens aktiva tag begränsad eftersom den är energikrävande och dyr att tillverka. Efterfrågan på mer strömsnåla taggar med längre livslängd är stor. Det finns en annan hake också. Om många taggar passerar en läsare samtidigt, kanske inte alla taggar ska läsas av just där och då. – Det är knuten i det hela. De får inte ”prata” i munnen på varandra. Det måste vara ordning på pratet. Man vill också få dem att göra av med så lite energi som möjligt, förklarar Björn Nilsson. 4

Bild: IDA LÖVSTÅL

Effektivare RFID-teknik. Björn Nilsson har disputerat på en avhandling om RFID-teknik. ”Sådan teknik finns till exempel i de nya kortläsarna på bussarna i Halmstad”, berättar Björn Nilsson.

Det är detta Björn Nilsson har forskat om, hur läsare och många taggar pratar med varandra samtidigt, effektivt utan att det blir kaos. Effektivare och billigare taggar Tack vare Björn Nilsson finns nu en lösning för effektivare och mer strömsnål RFID-teknik. Han har utvecklat ett protokoll – det vill säga regler för kommunikation mellan läsare och taggar – för aktiva RFID-taggar som gör att energiåtgången minskas och batterilivslängden ökar. Det gör att man nu kan tillverka enklare och därmed billigare taggar. Branscher som logistik, transport och djurnäring kan effektiviseras avsevärt med hjälp av modernare taggar. – Upp till 60 procent högre effektivitet. Nästa steg är att utveckla en aktiv tag med en enda krets. Björn Nilsson är redan

i gång med det. Tillsammans med doktorandkollegan på IDE, Emil Nilsson, driver han ett projekt där Björns uppgift är att se till att läsare och taggar kommunicerar med varandra, medan Emil utvecklar elektroniken för att det ska bli effektivt. Just nu är de båda tillsammans med Lars Bengtsson, gästlärare på IDE, i Kina för att berätta om sin forskning på en av världens största RFID-konferenser. – Vår artikel har utsetts till en av de åtta bästa på konferensen i Kina. Vi är konkurrenskraftiga på detta på Högskolan i Halmstad, konstaterar Björn Nilsson. LENA LUNDÉN

Fotnot. Avhandlingen heter ”Energy Efficient Protocols for Active RFID” och lades fram vid Chalmers i juni. Forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan och företaget Free2Move. Läs mer på www. hh.se/nyheter.


Ny avhandling om nyttan av planerad omvårdnad HALLÅ DÄR … … Inger Jansson, HOS, som den 7 maj disputerade på en avhandling om implementeringen av processorienterad omvårdnad.

Hur har du genomfört din studie? – Avhandlingen består av fyra delstudier. Två är kvantitativa där dels patienter, dels sjuksköterskor har fått besvara frågeformulär om resultat av given vård respektive implementering av vårdplaner. Två studier är kvalitativa. I den ena har jag först observerat sjuksköterskor i deras arbete och sedan intervjuat dem. I den andra har jag intervjuat sjuksköterskor och ledare på olika positioner inom slutenvården. Vilken betydelse kan din avhandling och dina resultat få? – Genom att visa nyttan och vägar till en lyckad implementering kan förhoppningsvis flera patienter få tillgång till planerad omvårdnad. Mina resultat visar att sjuksköterskan som satte upp mål och gjorde en skriftlig plan för patientens omvårdnad i större utsträckning vårdar utifrån patientens unika förutsättningar och på hans eller hennes villkor. För att implementera och säkerställa en fortsatt användning av vårdplaner inom slutenvården visade det sig att det var viktigt med ett ledarskap som prioriterar

Den 18 juni höll högskolestyrelsen sitt sista möte före sommaruppehållet. Det var samtidigt det första mötet för den nya styrelsen, med Karin Starrin som ordförande.Till vice ordförande utsågs Eva Svensson. På dagordningen stod bland annat följande:

Vad handlar din avhandling om? – Jag har undersökt nyttan av att sjuksköterskor arbetar utifrån ett planerat arbetssätt genom att dokumentera vårdplaner för varje patient, och också vad som har påverkat implementering av detta arbetssätt på vårdavdelningar. Processorienterad omvårdnad, vad är det? – Det innebär att sjuksköterskan fastställer patientens omvårdnadsproblem, sätter upp mål samt planerar åtgärder, som sedan utvärderas. Trots att sjuksköterskan enligt styrdokument ska arbeta på detta sätt fungerar det ofta inte så i det kliniska arbetet.

Smått och gott från styrelsen

Bild: IDA LÖVSTÅL

Vikten av vårdplaner. Inger Jansson har undersökt nyttan av att sjuksköterskor dokumenterar vårdplaner för patienterna.

utveckling, samt att det finns sjuksköterskor som har mandat att arbeta med dessa frågor. – Resultatet visar att sjuksköterskor sällan utgår från forskningsresultat och patientens erfarenhet när de planerar omvårdnaden, vilket kan leda till att patienten inte får tillgång till bästa möjliga omvårdnad. Vad ska du göra nu när avhandlingen är klar? – Jag ska fortsätta att undervisa på sjuksköterskeprogrammet som jag har gjort sedan 2003. På en del av min arbetstid ska jag arbeta som klinisk lektor inom Landstinget Halland. Planen är att kunna arbeta med projekt inom vården för att implementera planerad omvårdnad. Jag skulle också vilja arbeta vidare utifrån min avhandling för att undersöka varför sjuksköterskorna som bedriver planerad omvårdnad inte använder forskningsresultat i sitt arbete, och varför de upplever att de inte lyssnar till patienternas erfarenheter. LENA LUNDÉN

Fotnot. Inger Janssons avhandling heter ”Planerad processorienterad omvårdnad – nytta och implementering” och lades fram vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i maj.

Högskolans ekonomi Ekonomichef Greger Lindquist lämnade en tertialrapport för Högskolans ekonomi. Det ekonomiska läget är under kontroll och årets resultat följer budget. Greger Lindquist föredrog också det yttrande som Högskolan har lämnat angående Riksrevisionens rapport om Högskolans årsredovisning 2009 (beslut med diarienummer 24-2010-323). Forskningsmiljöernas utveckling Forskningsmiljöerna CIEL, EIS och CVHI ska ta fram en strategisk plan för utveckling under 2011–2013. Planen ska behandla centrala forskningsområden; examensrätt; Högskolans profilering; samverkan och samproduktion; internationalisering; kvalitetssäkring; strategiska forskningsinitiativ som passar i KK-miljöarbetet, där samarbete sker med minst en av de övriga två miljöerna. Planerna ska överlämnas till rektor senast vid årsskiftet. Återrapporteringskrav Med den så kallade autonomipropositionen blir återrapporteringskraven enligt regleringsbrevet färre till antalet jämfört med i dag. Lärosätena ges samtidigt möjlighet att i större utsträckning avgöra vad som ska redovisas i årsredovisningarna. Högskolestyrelsen fattade emellertid beslut om att årsredovisningen för 2010 ska utformas i enlighet med årsredovisningen för 2009, eftersom arbetet har påbörjats med den utgångspunkten. Nästa möte i högskolestyrelsen äger rum den 10 september. 5


Utmaning för Kåren när obligatoriet Den 1 juli blir det frivilligt för studenter att vara med i en studentkår. Halmstads studentkår förbereder sig för tuffare tider. I dag betalar alla studenter på Högskolan i Halmstad 680 kronor per helår till Kåren. När kårobligatoriet försvinner blir det endast de som väljer att vara medlemmar som betalar. För att kompensera ska staten bidra med 105 kronor per år och student till landets studentkårer, pengar som är öronmärkta för utbildningsbevakning. Ordförande för Halmstads studentkår Emelie Karlsson menar att det inte räcker för att ersätta de minskade intäkterna. – Det kommer att bli tufft ekonomiskt. Vi har en stor verksamhet med bra servicefunktioner – men servicen kostar pengar. Vi räknar med ett ekonomiskt tapp men vet inte hur stort eftersom vi inte vet hur många som väljer att vara medlemmar, säger hon. I sin preliminära budget har Kåren räknat med att förlora 80 procent av medlemmarna. Det skulle i så fall innebära att intäkterna minskar med 2,7 miljoner kronor. Kåravgiften kommer att ligga på samma nivå som i dag. Två personer har sagts upp För att anpassa sig till den minskade kostymen har Kåren gjort nedskärningar bland den fasta personalen. Från den 1 juli minskas de 16 heltidstjänsterna till 12,5. Två personer har sagts upp och utöver det har några anställda fått minskad arbetstid. Tjänsterna berör kårhuset och medlemsservice. – Till viss del vägs det upp av att vi får mindre tryck på medlemsservice eftersom vi får färre medlemmar, säger Emelie Karlsson. Likaså försvinner en halv arvoderad tjänst, från dagens 2 till 1,5. – Vi har även slimmat på andra sätt, som att dra ner på fastighetsskötseln, och vi har ökat kraven på kårhuset och kårorganen att öka sina intäkter. Studiebevakning och fritid Förändringarna innebär att Kårens verksamhet delas upp i två delar – dels studiebevakningen, där Kåren ska representera alla Högskolans studenter, dels medlemsservice och olika typer av aktiviteter för dem som väljer att bli medlemmar. – Som medlem får man tillgång till ungefär 6

Bilder: IDA LÖVSTÅL

Förening i förändring. Kårordförande Emelie Karlsson och hennes efterträdare, Madeleine Holgersson, är överens om att information och marknadsföring är avgörande för Kårens framtid.

samma saker som i dag – och det är bra och attraktiva delar som vi vet tilltalar många. Vi har en bostadsförmedling med 800 bostäder som man får tillgång till, vi har nollningen och en rad förmåner, säger Emelie Karlsson. Kårens primära uppgift, att bevaka utbildningar och studenters rätt till inflytande, kommer även studenter utan kårmedlemskap till del. – Vi kommer att ha ett valmöte varje år som är öppet för alla, och alla studenter kommer att kunna söka till posterna som studentrepresentanter, säger Emelie Karlsson. För att locka medlemmar satsar man särskilt på rabatter, både hos lokala företag och på Kårens egna arrangemang, som till exempel Kårpuben.

– Ambitionen är att man ska spara in sin kåravgift ganska snart, säger Emelie Karlsson. Nollningen kommer att vända sig till både medlemmar och icke-medlemmar. De första tre dagarna är det öppet för alla nya studenter, men för att delta på de följande sju nollningsdagarna krävs kårmedlemskap. Marknadsföring viktigt Både Emelie Karlsson och hennes efterträdare, Madeleine Holgersson, är överens om att information och marknadsföring är avgörande för Kårens framtid. Kåren genomförde i våras en undersökning bland studenterna för att ta reda på vad de vill ha. – Det visade sig att de efterfrågar i stort sett det vi har i dag. Det innebär att vi bara


försvinner måste bli bättre på att nå ut och presentera det, säger Madeleine Holgersson. Till sin hjälp har Kåren en extern strateg som håller på att ta fram en marknadsföringsplan för hur föreningen framöver ska arbeta med att värva studenter. Måste ansöka En annan stor förändring från den 1 juli är att en studentsammanslutning måste ansöka hos ett lärosäte om att få status som studentkår. Halmstads studentkår ansökte om detta tidigare i våras, som enda förening, och i april beslutade högskolestyrelsen att den får ställning som studentkår i tre år framåt. Några lärosäten har valt att ge särskilt verksamhetsstöd till sina studentkårer för att väga upp den väntade förlusten. – Något sådant har inte varit aktuellt hos oss. Vi har en lite annan konstruktion här eftersom Kåren äger ett eget bolag, och vi väljer i stället att lägga ut uppdrag på Kåren, säger Högskolans förvaltningschef Inger Johansson. Parterna har precis skrivit avtal om tre områden som Kåren ska ansvara för: att ansvara för utbytesstudenternas bostäder, att fungera som bostadssamordnare och att hantera passerkort för studenter och personal. Är positiv till avskaffandet Trots utmaningarna tycker kårordförande Emelie Karlsson att det är bra att obligatoriet försvinner. – Det är principiellt fel att tvinga människor att vara medlemmar i en förening. Det här är välbehövligt för alla studentkårer. Nu tvingas vi att marknadsföra oss bättre och nå ut med vad vi faktiskt gör. Tidigare har vi inte behövt motivera vår existens på samma sätt. Men det hade varit bra med mer tid för förberedelser, säger hon. IDA LÖVSTÅL

FAKTA KÅREN Kåren är en ideell förening som äger bolaget HSK Holding. Bolaget har i sin tur två dotterbolag: Halmstads kårhus AB och HSK Fastigheter. Kåren har en omsättning på 20 miljoner kronor. Av dessa rör ungefär hälften föreningen och hälften Kårens bolag.

Engagerad. Ända sedan Madeleine Holgersson nollades som ny student 2006 har hon varit engagerad i Kåren. Hon har också varit studentrepresentant i sex av Högskolans ledningsorgan.

Madeleine Holgersson är Kårens nya ordförande En utmaning utan dess like. Så beskriver Madeleine Holgersson, Kårens nya ordförande, sitt nya uppdrag. – Men det är något jag gärna tar mig an – och ser fram emot, säger hon. Madeleine Holgersson började på Högskolan 2006. Hennes engagemang i Kåren började innan hon ens hade sin första lektion. – Jag anmälde mitt intresse för att engagera mig redan under nollningen. På den första onsdagspuben jobbade jag i baren, och sedan var jag fast, berättar hon. Sedan dess har Madeleine Holgersson bland annat varit general för nollningen, sexmästare och ledamot i kårstyrelsen. Hon har också varit studentrepresentant i sex av Högskolans ledningsorgan, bland annat IDE:s sektionsstyrelse och forskningsnämnden för naturvetenskap och teknik. – Engagemang är himla kul. Det handlar lika mycket om att göra saker för andra som allt jag själv lär mig under resans gång, säger hon. Vill satsa på kommunikation Madeleine Holgersson har läst programmet Multimediedesign på Högskolan i Halmstad och därefter fristående kurser i företagsekonomi.

Från den 1 juli och ett år framåt ska hon leda en förening i stor förändring. Det hon framför allt vill satsa på är medlemsrekrytering och kommunikation. – Den stora fokusfrågan för Kåren är att överleva. Och då måste vi nå ut till studenterna. Alla studenter, oavsett om man är medlem eller inte, ska veta vad Kåren gör. Alla ska veta att Kåren jobbar för studentinflytande, studenternas attraktivitet på arbetsmarknaden och en meningsfull fritid. Sedan kan man bestämma om man vill vara medlem eller inte, säger Madeleine Holgersson. Tävlar i dressyr Madeleine Holgersson är 22 år och uppvuxen nära Klippan i norra Skåne. Där var hon engagerad i den lokala ridklubbens ungdoms- och tävlingssektion. Hon har ridit i hela sitt liv och tävlat sedan sjuårsåldern. I dag har hon en häst utanför Halmstad, som hon tillbringar ett par timmar med varje dag. – Min häst är min fristad. Den är avkoppling från allt. Jag kan inte tänka på en massa annat när jag är där, hästen kräver min uppmärksamhet, säger hon. IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Vice ordförande blir Frida Tuovila, som tidigare bland annat har läst idrottsvetenskap med inriktning psykologi. 75


Brittiska studenter prak

TORBJÖRNS TIPS Inför stundande ledigheter kommer här några ord om några ord som har med saken att göra: Termin betydde på latin bland annat ’gränssten’ och fick så småningom betydelser som ’utgång’ och ’det som avslutar ett arbete’. Hos oss gled ordet därifrån till ’arbetsperiod i studier’, men den äldre betydelsen finns kvar i importerade nyord, som terminal i ett datornät: den dator som ligger ”i slutet av tråden”. Snart semester! Sverige är ganska ensamt om en ledighet med det ordet. På latin innebar det en ’sexmånadersperiod’, gärna en sådan fylld av arbete. Andra källor pekar via andra språk mot ”vår” betydelse: en halvårsledighet för officerare, för till exempel studier. Ferier var något för gamla tiders studerande och lärare. Ordet kommer från latin, där det stod för vissa högtidsdagar (släkt med ’att fira’). Då hade man ledigt, och engelska fair, ’marknad’, är ”samma” ord, använt om festligheter vid vissa helgondagar. Lov är något som nutida elever och studenter kan se fram emot. Man kunde i det militära förr få orlov (i dag permission) för att resa hem. Det motsvarar vårt nutida lov. I Tyskland finns Urlaub kvar, det lov man får sedan någon har gett sitt tillstånd, verbet erlauben. Så… glad sommar! Ordets början är besläktad med latinets semi och grekiskans hemi, som båda betyder ’halv’. En gång i tiden räknade man alltså troligen med bara två årstider. Allt var inte bättre förr; vi gläds ju åt våra fyra årstider. Och nr 2 är här! 8

Under två veckor har fem studenter från University of Worcester i Storbritannien gjort så kallad klinisk praktik inom ambulanssjukvården i Halland, tack vare ett samarbete med Högskolan.Tre av dem har varit i Varberg, och två på ambulansstationen BAS i Halmstad. Ruth Hodgeson är 21 år och Stuart Evans 20. De har just avslutat sina studier till ”paramedics”, ungefär detsamma som ambulanssjuksköterska, vid University of Worcester i England. Genom ett nystartat samarbete mellan deras utbildning och specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning på ambulanssjukvård vid Högskolan, fick de möjlighet att komma till Sverige och Halmstad för att göra klinisk praktik – eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som det också kallas – på ambulansstationen BAS. – Vi gör praktik hemma också inom utbildningen, men detta är en extra möjlighet att få pröva yrket. Dessutom ger det internationella erfarenheter, säger Stuart Evans, som just har gått av ett nattpass på BAS. Ruth Hodgeson och Stuart Evans har snabbt blivit två i gänget på stationen och jobbar i praktiken som de andra i ambulansteamet, även om de formellt ”går bredvid”.

Nyutbildade ”paramedics”. Stuart Evans och Ruth verksamhetsförlagd utbildning på ambulansstationen

met också likt, sedan Halland gick över till ett system som gör att polis, räddningstjänst och ambulans använder samma kommuniDet mesta är likt i vården … kationssystem och därmed kan kommuniSjukvård kan vara mycket global, men också cera med varandra mycket lättare och med lokal, kan Ruth Hodgeson och Stuart Evans större säkerhet. konstatera efter snart två veckor i ett annat Men visst finns det skillnader som gäller land. Det mesta är likt, även om den vårdande delen. Det finns till det finns skillnader. Den största I England har exempel vissa mediciner som amskillnaden handlar dock inte om vi inte samma bulanspersonal i Sverige får ge, vården och hur man tar hand om system med men inte kollegerna i Storbritanpatienter. prioriteringar nien. Det får bara läkare göra. – Era stationer är fantas- bland larmen – Ni ger också mycket mer tiskt fina och moderna! Det är så som här. morfin här, så mycket som pamycket mer trivsamt här. Vi har tienten vill ha. I Storbritannien är inga sovrum på våra stationer, vi får inte ens vi mycket mer restriktiva med det, förklarar sova på nattpassen, även om det inte händer Stuart Evans. något. I England måste vi åka direkt på alla larm, vi har inte samma system med priori- … men stora skillnader i utbildningen teringar bland larmen som ni, berättar Ruth Utbildningen som Ruth Hodgeson och StuHodgeson. art Evans har gått är tvåårig och den skiljer Ambulanserna är utrustade på samma sig ganska mycket från den svenska utbildsätt, utrustningen kommer till och med från ningen till ambulanssjuksköterska. samma leverantör. Numera är radiosyste– I Sverige läser du först till sjuksköterska


tiserar på ambulansen son och Stuart Evans åker hem till England igen, många erfarenheter rikare. Där hemma väntar lite efterarbete på universitetet innan de kan få ut sin examen. Snart ska de på anställningsintervju och hoppas få jobb på någon ambulansstation i sina hemtrakter i West Midlands. Båda har planer på att vidareutbilda sig när de har fått lite arbetslivserfarenhet. Ruth Hodgeson siktar på att bli lärare inom ambulanssjukvård och Stuart Evans vill bli läkare. Hans yrkesval kan tyckas konstigt eftersom han egentligen är ganska rädd för både blod och sprutor. – Jag svimmar nästan om jag själv ska få en spruta. Att ge andra är inga problem och det har blivit bättre med åren, säger han och skrattar. Han ångrar inte sitt yrkesval. Tvärtom är han nöjd och trivs mycket bra med att få jobba med människor och kunna hjälpa dem som behöver.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Hodgeson från Storbritannien har i två veckor gjort BAS i Halmstad.

i tre år och tar en kandidatexamen. Därefter arbetar du minst sex månader och läser sedan en utbildning på avancerad nivå för att bli specialistutbildad ambulanssjuksköterska, berättar Tommy Berntsson, som själv är ambulanssjuksköterska och också universitetsadjunkt på Högskolan. Hoppas på mer utbyte Det är Tommy Berntsson som, tillsammans med Sharon Hardwick, kursansvarig för paramedicsutbildningen på University of Worcester, som har tagit initiativ till utbytet. De fem studenter som nu är i Halland och gör VFU är ett första steg i ett samarbete som Tommy Berntsson hoppas ska utvecklas till flera delar. – Det vore roligt om våra studenter så småningom kunde åka till Worcester och göra VFU. De håller på att utveckla sin utbildning där till ett program som liknar vårt. Förhoppningsvis kan vi hjälpa dem med det, säger han. Två veckor går snabbt och Ruth Hodge-

Skulle göra om det Om sin praktik i Sverige säger både Ruth Hodgeson och Stuart Evans att de gärna skulle göra om det, men att språket har varit ett litet problem, framför allt i patientkontakten. – När man kommer till en patient gör man en allmän undersökning och ställer frågor om sjukdomsbilden. Det är svårt att greppa vad som sägs, och det blir svårt att agera på egen hand, säger Ruth Hodgeson. – Om det inte är en livshotande situation, fyller Stuart Evans i, då är det annorlunda. Då hoppar man bara in och gör det man ska. Då behövs inte språket på samma sätt. Men annars blir det mest att vi observerar hur våra svenska kollegor arbetar. Även om Stuart Evans inte riktigt har fått ut det han hade förväntat sig av praktiken, just på grund av språkbarriären, är han inte sen att rekommendera andra att ta chansen att åka till Sverige. – Vi kommer definitivt att ha användning av detta. Men jag skulle få ut mer av det yrkesmässigt om jag kunde språket. Jag skulle kunna bli mer delaktig och kunna göra mer, nu tittar jag och lär men det är inte samma sak som att praktisera det själv, säger han. LENA LUNDÉN

Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter.

HALLÅ DÄR … … Lars Kristén, som nyligen besökte University of Virginia i Charlottesville i USA under drygt två veckor. Vad gjorde du där? – Det var ett forskningsutbyte inom anpassad fysisk aktivitet för barn med funktionshinder. Jag undervisade även studenter och lärare i synen på anpassad fysisk aktivitet i Norden. Ledde resan till något konkret? – Ja, det blev starten för ett nytt forskningssamarbete med kollegor i USA och i Israel. Jag kommer att delta i ett forskningsprojekt som handlar om hur studenter och lärare inom idrott och hälsa upplever sin egen förmåga att möta och undervisa barn med funktionshinder. Det blir en jämförande studie mellan USA, Israel och Sverige. Vi vill också undersöka hur skolan kan använda kamratstöd för att öka inkluderingen av barn och unga med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa. Vad finns det för skillnader respektive likheter mellan Sverige och USA inom området anpassad fysisk aktivitet? – Skolan i USA är inriktad på prestation och sortering – det är ett helt annat tänkande som påverkar sättet att inkludera dem med särskilda behov. Den svenska tanken om en skola för alla går inte riktigt hem. När det gäller idrottsutövningen i USA kretsar den mycket kring ”high schools” och universitet. Här har vi en helt annan tradition med en idrottsrörelse som bygger på klubbar och frivillighet. – Jag upplever att det finns många skillnader men vi har samma intentioner – att genom fysisk aktivitet främja barns hälsa och livsstil. Målet är detsamma men vi har olika förutsättningar i samhället. IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter. 9


Barbro Arvidsson är ny professor HALLÅ DÄR … … Barbro Arvidsson som nyligen utnämndes till professor på Högskolan i Halmstad i omvårdnad med inriktning yrkesmässig handledning. Vad forskar du om? – Jag har en dubbel forskningsprofil, dels en pedagogisk med processorienterad handledning som specialitet, dels en omvårdnadsprofil där forskningen är inriktad på hälsans betydelse och konsekvenser i våra liv. Kan du ge några konkreta exempel på vad forskningen handlar om? – Min pedagogiska forskning har fokus på så kallad processorienterad grupphandledning och vilka effekter den typen av handledning får. Att handledningen är processorienterad innebär att den sker i grupp och att den pågår under en längre tid. Gruppen och handledaren träffas regelbundet och använder sig av yrkesrelaterade problem, det vill säga deltagarnas egna erfarenheter från olika situationer som uppstår i deras arbete. Min forskning här handlar också om forskarhandledning, från både handledarnas och doktorandernas perspektiv. – I den andra delen av min forskning, som handlar om hälsans betydelse och konsekvenser i våra liv, studerar jag bland annat hälsa för flyktingfamiljer, hälsa relaterat till psykiatrisk vård, kronisk smärta och sjukdomen reumatism. När det gäller forskning om reumatism samarbetar jag med FoUcentrum på Spenshults reumatikersjukhus. Det är spännande eftersom det ger möjlighet till patientnära forskning. Jag samarbetar också med Lunds universitetssjukhus och en klinik i Leeds i Storbritannien. Vad betyder det att ha blivit professor? – Professor är den främsta lärarbefattningen vid högskolor och universitet. Man kan dela upp uppdraget i en intern och en extern funktion. Den interna handlar om forskning och forskarutbildning. Att handleda och utbilda doktorander, att söka pengar för att kunna bedriva forskning, samt egen forskning så klart. Det är 10

Bild: IDA LÖVSTÅL

Professor i Sverige och i Norge. Barbro Arvidsson är även professor på Högskolan i Gjövik i Norge.

viktigt för forskare att publicera sig. – Verksamheten utåt handlar bland annat om att vara opponent vid disputationer eller att ingå i en betygsnämnd för en avhandling. Som professor gör man också granskningar av olika slag, som sakkunnigbedömningar för docentkompetens och lektors- och professorsanställningar. Du är också professor på Högskolan i Gjövik i Norge. Vad innebär det i praktiken? – En viktig uppgift för professorer är att samverka, både inom det egna lärosätet mellan olika ämnen, och med externa aktörer, så att fler forskningsarenor skapas. Inom många områden är vi för få professorer och då måste vi samarbeta, särskilt om kunskapen är unik. Min kompetens inom området handledning gjorde att jag år 2006 erbjöds att bli professor i klinisk sjukvård vid Högskolan i Gjövik i Norge. Där leder jag forskargrupper, är med och utvecklar en forskarutbildning i klinisk

sjukvård och deltar i planeringen av ett inlandsuniversitet. Vad är det bästa med ditt jobb? – Genom att vara verksam på olika lärosäten får jag en unik möjlighet att utbyta kunskaper och erfarenheter. Utbytet är ömsesidigt, jag tar med mig kunskap tillbaka till Högskolan i Halmstad. Sjukvårdsoch högskolesystemen skiljer sig ganska mycket åt, mellan Sverige och Norge. – Att handleda doktorander är också mycket stimulerande. Att se deras utveckling och se dem växa, från beroende till självständiga. Det är underbart att få följa dem, ibland hela vägen från grundutbildningen, via forskarutbildning, postdoc-tjänst och lektor – till att bli docent. Jag ser det som mitt ansvar som senior forskare att föra forskningen och traditionen vidare, och att lyfta fram yngre forskare. Det är det som betyder mest för mig i jobbet. LENA LUNDÉN


Högskolan bäst i tillgänglighetsligan Återigen klarar sig Högskolan i Halmstad bra, mycket bra till och med, när Validerat.se testar tillgängligheten på webben.

Nytt utseende. Från och med vecka 34 kommer besökare på www.hh.se att mötas av den här synen.

Högskolan breddar webbplatsen I vecka 34 lanserar Högskolan i Halmstad en ny webbplats. – Utseendet och vissa funktioner ändras, men strukturen kommer att vara densamma, säger webbkoordinator Ulrika Hällemarker. Den största förändringen är att webbplatsen blir bredare. Anledningen är en anpassning till den senaste webbstandar-

den och till dagens bredare datorskärmar. – Menyerna kommer att bli tydligare och det blir en del nya länkar. Man kommer också att kunna söka bland Högskolans kurser och program redan på förstasidan, säger Ulrika Hällemarker. Länken till personalens sidor, Insidan, flyttas till nedre högra hörnet. Däremot berörs inte själva Insidan av förändringarna.

Vid mätningstillfället nyligen, kom Högskolan etta i sin kategori, där högskolor och universitet ingår. I december förra året placerade sig Högskolan i Halmstad på sjunde plats av 45 lärosäten när Validerat.se testade webbplatsers tillgänglighet. Redan det är en bra placering. Men nu har Högskolan klättrat några placeringar och kniper med 99 procent rätt i testerna guldmedaljen. – Än en gång visar resultatet att våra webbadministratörer gör ett mycket bra jobb, men också att arbetet måste fortsätta för att vi ska ligga i topp. Det görs mätningar varje vecka och kan svänga ganska fort, säger Ulrika Hällemarker, webbkoordinator. LENA LUNDÉN

Fotnot. Också högskolorna i Gävle, Jönköping och Skövde klarade sig mycket bra och delar förstaplatsen med Högskolan i Halmstad.

VAD SKA DU GÖRA PÅ SEMESTERN?

Moa Renström Hultgren, personalassistent – Förhoppningsvis blir det en sista minuten-resa till något trevligt varmt land. Och så vill jag åka hem till Luleå och segla med pappa!

Clas Dahlin, lärare i biologi – Jag och min sambo ska flyga till Aten och bege oss ut till de grekiska öarna i tio dagar. Vi ska också besöka släkt i Göteborg och i Stockholm.

Romulo Enmark, rektor – Så lite som möjligt!

Jennie Maley, universitetsadjunkt i biomedicin – Jag ska ta det lugnt, hemma i Halmstad och i sommarstugan på Bolmsö. Och så blir det säkert en del småutflykter, som till djurparken i Borås. 7 11


Snart blir det rotation på lokalvården

Fler frukostmöten om ledarskap i höst

Från den 1 september ska lokalvårdarna på Högskolan börja arbeta efter ett roterande arbetsschema. I dag har de fasta områden där de ansvarar för lokalvården. Förändringen innebär att de 13 lokalvårdarna ska turas om att städa Högskolans olika lokaler enligt ett roterande schema à två månader. – Orsaken är att vi vill få det rättvist. Lokalerna ser så olika ut och har olika användningsområden – som projektrum, lärosalar och kontor – och det är jättesvårt att dela in på ett rättvist sätt. En del har helt enkelt ett tyngre jobb än andra, säger Lillemor Eriksson, lokalvårdsledare på Högskolan. Hon pekar också på flera fördelar ur arbetsmiljösynpunkt. Rotation ger variation – både i arbetsrörelser och socialt.

Bild: IDA LÖVSTÅL

I städtagen. När terminen är slut är det bråda dagar för lokalvårdare Margareta Skorek. Då ska lärosalar och projektrum storrengöras med bland annat skurmaskin.

Har städat Naturum i tolv år Margareta Skorek är lokalvårdare och sköter sedan en månad tillbaka städningen i hus P och delar av Idérum. Hon har tidigare städat Naturums lokaler i tolv år. som inte hinns med under terminerna, – Rotationen blir en chans att lära säger Margareta Skorek. känna fler på Högskolan. Jag hoppas att det blir trevligt och att städningen kom- All städning åter i Högskolans regi mer att hålla hög kvalitet, säger hon. Med den nya organisationen ska HögskoJust nu, när studenterna precis har lans lokaler, som omfattar totalt 50 000 slutat för terminen, har hon kvadratmeter, delas in i 13 nya fullt upp med att storrengöra Det blir en arbetsområden. Detta ska segolven i projektrum och under- chans att lära dan utvärderas. visningssalar. Ena dagen förbe- känna fler på Städningen av biblioteket reder hon med dammsugning, Högskolan. och Högskolans lokaler i Trade skurmaskin och moppning, andcenter sköts i dag på entreprera dagen lägger hon på polish. nad, men från och med i höst kommer – Planering är viktigt i jobbet. Jag läg- städningen tills vidare att övergå i Högger upp arbetet beroende på hur verksam- skolans regi. Det innebär att ytterligare heten ser ut olika tider på året. Den här två personer kommer att anställas på delperioden är ganska lättjobbad, här är inte tid från den 1 september. så mycket folk och jag kan göra sådant IDA LÖVSTÅL

Högskolans aktiviteter inom ledarskapsakademin fortsätter även i höst. Ett 20-tal aktiviteter har ordnats sedan projektet startade i januari 2009. Det har varit seminarier, föreläsningar, frukostmöten och interna lunchmöten med olika teman inom ledarskap. Jessica Fällhed är ledarskapskoordinator och har tillsammans med en styrgrupp planerat aktiviteterna. – Våra frukostmöten har varit mest populära – de har visat sig vara en form som passar många. De vänder sig både till externa och interna deltagare och har lockat fler och fler besökare varje gång, säger hon. Jessica Fällhed ska snart vara föräldraledig men har förberett för ytterligare fyra aktiviteter i höst – två frukostmöten och två interna lunchmöten med olika teman. Det pågår också planering inför en stor ledarskapskonferens som ska gå av stapeln i september 2011. Projektledare är Jenny Ståhl. I höst ska ledarskapsakademin utvärderas. Håll utkik på webbplatsen för mer information om aktiviteterna.

PÅ NYA JOBB Bertil Nilsson, befordrad till lektor i matematik/datalogi, fr.o.m. 201006-01.

KALENDARIUM 16 juli Sommaröppet. Högskolan i Halmstad bjuder in nya studenter för att kika på lokalerna och få svar på frågor inför de kommande studierna. En nyhet för i år är att besökarna får möjlighet att åka i en klassisk dubbeldäckad londonbuss mellan Högskolan och Halmstads centrum. Kl. 10.00–15.00 i hus Q.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.