ZOOM nyhetsblad Nummer 6 • 2010 • v. 35
Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Högskolan får ge doktorsexamen Högskolan i Halmstad får rätt att utfärda doktorsexamen. Det beskedet lämnade Högskoleverket i juni till en strålande glad rektor. – Detta skrivs in i Hallands historia. Det är en milstolpe för oss och betyder så oerhört mycket för vårt lärosäte, säger rektor Romulo Enmark efter att ha fått den glada nyheten. Genom beslutet att Högskolan i Halmstad får rätten att examinera doktorer och självständigt bedriva forskarutbildning, får Högskolan en annan status. – Detta är en av de allra viktigaste – om inte den viktigaste – händelserna i Högskolans historia. Högskolan i Halmstad blir nu någonting annat. Ett litet specialiserat universitet även om vi i Sverige stolt kommer att behålla vår beteckning högskola. Vår attraktionsgrad som forskningsinstitution ökar. Jag är säker på att vi kommer att få lättare att attrahera framstående forskare och lärare i framtiden, säger Romulo Enmark. Viktigt för profilen Det viktigaste, enligt rektor, är emellertid att Högskolan genom dessa rättigheter nu får en stabil grund för det fortsatta profileringsarbetet. Högskolan i Halmstad vill bli ett lärosäte som genom sin speciella verksamhet är känt i internationella sammanhang. Det var i mars i år som Högskolan lämnade in tre ansökningar till Högskoleverket om rätten att utfärda doktorsex-
samt naturligtvis själva examinationen. Nu kan vi skapa en egen organisation för detta efter våra egna förutsättningar och på ett sätt som ligger i linje med vår profil, säger Romulo Enmark.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Nöjd rektor. ”Det är en milstolpe för oss”, säger rektor Romulo Enmark om Högskoleverkets besked.
amen. En rättighet som hittills har varit förbehållen universitet samt högskolor med så kallat vetenskapsområde. När regeringen öppnade för andra lärosäten att söka examensrättighet inom ett begränsat profilområde, var Högskolan i Halmstad först att göra det. Två profilområden godkändes Den nya examensrättigheten för Högskolan i Halmstad gäller två av tre sökta områden: informationsteknologi och innovationsvetenskap. Att examinera på forskarnivå innebär att Högskolan nu självständigt – utan hjälp från andra lärosäten med sådana rättigheter – kan utbilda forskare och utfärda doktorsexamen inom profilområdena informationsteknologi och innovationsvetenskap. – Vi bedriver rätt mycket forskarutbildning redan, men har behövt ta hjälp av andra högskolor och universitet i de formella delarna kring till exempel handledning och forskarutbildningsplaner,
Gynnar rekryteringen Rektor tror också att studenter väger in möjligheter att studera vidare på avancerad och forskarutbildningsnivå, när de ska välja högskola. Likaså kan man hoppas att forskningsråd och andra finansiärer framgent kommer att se ännu mer av Högskolan i Halmstad. – Vårt anseende ökar. Det är ingen hemlighet att det är lärosäten med detta slags förutsättningar som skördar mest framgångar i medelstilldelning. Ny ansökan efter sommaren Högskolan lämnade även in en tredje ansökan som gällde området hälsovetenskap. – Den avslogs dessvärre med motiveringen att området inte är tillräckligt tydligt avgränsat och att de delar som ingår inte stödjer varandra på ett tillräckligt övertygande sätt. Det innebär dock inte slutet på den historien. Tvärtom. Redan efter sommaren inleder vi arbetet med att ta fram en ny ansökan efter att ha analyserat varför vi fick avslag, säger Romulo Enmark. Denna historiska händelse får också organisatoriska konsekvenser för Högskolan internt. En fakultetsnämndsorganisation ska inrättas som bland annat ska ta hand om administration och organisering av forskarutbildningen. LENA LUNDÉN
Anmäl dig till IT-dagarna Nu kan du anmäla dig till IT-dagarna den 28–29 september. Under två heldagar erbjuds anställda utbildningspass i bland annat Officepaketet 2010 och våra interna system. Föreläsningarna hålls i korta parallella pass, av bland andra Teknik- och kompetenscentrum, TEK. Anställda inbjuds även till några större föreläsningar där det inte krävs föranmälan. Man kan till exempel få en genomgång av de viktigaste nyheterna i Officeprogrammen eller delta i en föreläsning om sociala medier. Informationschef Lars Österlind berättar då om möjligheterna för anställda att arbeta med sociala medier och hur Högskolan använder sådana i dag. Martin Berg, fil. dr. och senior forskare på den strategiska webbyrån Good Old i Malmö, ger sin bild av de utmaningar som forskare och universitetslärare står inför i ett alltmer digitalt samhälle. Mer information och anmälan på Insidan.
CLU ordnar fortbildning I höst erbjuder CLU kompetensutveckling om konsten att utnyttja sin kapacitet som pedagog i föreläsningssituationen och om bedömningsfrågor vid exempelvis examination. Kursen ”Föreläsningens retorik och metodik” ges vid sju tillfällen med start den 16 september. Med hjälp av kursledarna Hatte Bärtilsson, teaterregissör, och Hans Gunnarsson, retoriklärare och läroboksförfattare, får du träna på att kommunicera det du kan för att fånga dina lyssnares intresse. ”Bedömning i högre utbildning” är en seminarieserie som leds av Pernilla Nilsson och Fredrik Thornberg, båda från LUT. Vid fem tillfällen, med start den 15 september, lyfts frågor om examination och bedömning av betygssättning fram och diskuteras. Läs mer på www.hh.se/clu, välj Utbildning>> Seminarier. 2
Magisterutbildning på Högskolan populärast Magisterprogrammet i datornätverksteknik på Högskolan i Halmstad är populärast när internationella studenter söker utbildningar i Sverige. Det visar statistik från Verket för högskoleservice. – Det är jätteroligt att vi har den populäraste utbildningen i Sverige. Vi ser det som ett kvitto på att våra utbildningar håller mycket god klass och att vi har bra förutsättningar för att kunna attrahera utländska studenter även i framtiden, säger rektor Romulo Enmark. Magisterprogrammet i datornätverksteknik har fått hela 6 530 sökande och är därmed den utbildning i Sverige som har flest utländska sökande. Ungefär två tredjedelar av dem som har sökt programmet kommer från länder utanför EU/EES, den studentgrupp som från och med nästa höst kommer att behöva betala för sin utbildning. Utmärkt forskningsverksamhet Magisterprogrammet har 30 platser och dessa ska fördelas mellan svenska och utländska studenter. Antagningen av
svenska studenter sker senare i höst. Att just datornätverksteknikprogrammet är så populärt har flera orsaker. – Det är en bra utbildning och många tittar också på vilka forskningsmöjligheter som finns och där ses vi som intressanta med vår utmärkta forskningsverksamhet. Dessutom finns det inte så många magisterprogram inom datornätverksteknik i Sverige så på det sättet är vi unika, säger Magnus Larsson, chef på IDE-sektionen. Färre platser nästa år Nästa år måste svenska lärosäten ta ut anmälningsavgifter och studieavgifter av medborgare utanför EU/EES-länderna och Schweiz, som börjar studera i Sverige efter den 31 juli 2011. Avgifterna gäller för utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå och väntas förändra söktrycket dramatiskt för många högskolor och universitet. – Vi har förberett oss på att få betalande studenter i två år nu. Vi kommer inte att utöka antalet platser på grund av det hårda söktrycket i år. Tvärtom, vi har redan nu dragit ned på antalet platser som en anpassning till framtiden, säger Magnus Larsson.
Rundvandring för stora och små.
LARS ÖSTERLIND
Bild: LINDA LUNDELL
Högskolan i Halmstad erbjöd i sommar tolv guidade rundvandringar för alla som ville titta närmare på campusområdet. Mikael Johansson, en av guiderna, berättar att det har varit ganska blandat med folk. ”Främst är det föräldrar som tar med sina barn som ska börja studera men det är också många pensionärer som kommer hit”.
Blivande studenter på sommarbesök Solen sken ikapp med de blivande studenterna när Högskolan i Halmstad höll sommaröppet på campus. Nytt för i år var den inlånade londonbussen, en klassisk dubbeldäckare, som körde flera turer mellan Högskolan och centrum. Varje sommar håller Högskolan i Halmstad sommaröppet för blivande studenter så att de kan bekanta sig med sin nya studiemiljö innan höstterminen drar i gång. – Vi vill att de som har blivit antagna ska känna sig välkomna hit och att de ska tacka ja till sin plats. Att de får se miljön och bekanta sig med den innan de kommer hit innebär en viss trygghet, säger Johan Fredriksson på Högskolan, som är projektledare för sommaröppet. Frågor finner svar Inne på Studentcentrum fanns studievägledare, studenthälsan, studentkåren och flera studentambassadörer på plats för att svara på frågor om allt från studier och tentor till nollning och studentliv. Vid de guidade rundvandringarna kunde besökarna också titta närmare på lokaler, datorsalar och högskolebiblioteket bland annat. En av besökarna på Högskolan var Robin Mårtensson, 21, från Trelleborg som kom med sina föräldrar Thord och Anneli Mårtensson. Robin läser till lärare i naturvetenskap i Kristianstad men har blivit antagen till programmet Naturvård och artmångfald i Halmstad. – Jag kände att naturvetenskapen var rätt för mig men att jag inte ville bli lärare. Jag vill själv gå ut i naturen, säger Robin som tänker ägna sig åt forskning i framtiden, gärna utomlands. Han tycker att det är bra att man som blivande student kan komma och titta på hur området ser ut. – Det verkar jättemysigt, fint och fräscht. Det är bra att det finns så många här som kan svara på frågor, menar han. Levande studentliv Pernilla Eklund har precis gått ut samhällsprogrammet på Sannarpsgymnasiet i Halmstad och tänker läsa hållbar turism-
Bilder: LINDA LUNDELL
Redo för avfärd. De som ville bekanta sig med Halmstad kunde ta en tur med londonbussen som körde mellan Högskolan och centrum flera gånger under dagen.
Nyfiken nykomling. Pernilla Eklund som har blivit antagen till Hållbar turismutbildning passade på att ställa frågor om programmet och Högskolan i allmänhet.
utveckling till hösten. Hon var nyfiken på programmets upplägg, kurslitteratur, nollning och hur det fungerar med studiebidrag. – Jag tycker att jag har fått svar på det mesta av de frågor jag hade, säger hon. Vad har du fått för intryck av Högskolan? – Det känns väldigt stort, det är många byggnader. Men det verkar vara ett levande studentliv, säger hon. För dem som ville lära känna Halmstad avgick londonbussen från studentcentrum till centrala Halmstad en gång i timmen. Under rundturen, som avslutades vid Stora torg, fick besökarna bland
Snart student. Robin Mårtensson har blivit antagen till Naturvård och artmångfald.
annat information om vilka studentbostadsområden som finns. – Vi ville skapa lite uppmärksamhet med londonbussen samtidigt som besökarna skulle få möjlighet att bekanta sig med Halmstad, förklarar Johan Fredriksson som är mycket nöjd med hur dagen avlöpte. – Det har fungerat bra och har varit en avslappnad atmosfär, vilket jag tror att många uppskattar. Och så har det varit fantastiskt väder, säger Johan som hoppas att besökarna fick tid att åka till stranden också. LINDA LUNDELL
3
Bilder: IDA LÖVSTÅL
Det är en junidag i naturreservatet Stensjö utanför Halmstad. En grupp studenter vadar ut i havet, utrustade med våtdräkter och snorkelutrustning. De läser en sommarkurs på Högskolan i Halmstad och ska studera livet under havsytan.
Sommarkurs under ytan Studenterna simmar efter läraren Lars-Erik Widahl längs den klippiga stranden. Guppande huvuden och fräsande snorklar rör sig längre och längre bort, och försvinner ibland ner under ytan när något spännande visar sig på bottnen. En stund senare kommer studenterna upp, frusna men nöjda. Det var lite grumligt i dag, på grund av vinden, men de har ändå sett en hel del fiskar – rödsimpa, kantnål, stensnultra och rödspätta. Exkursioner längs kusten Under fem veckor i juni och juli läser studenterna sommarkursen ”Livet i tångskogarna” på 7,5 högskolepoäng. – Kursen går i huvudsak ut på att lära känna de djur och alger som utgör det mycket artrika ekologiska samhället kring blåstången. Kursen ska också ge förståelse för de miljöproblem som vi har utefter kusten, berättar Lars-Erik Widahl, kursansvarig och universitetslektor i biologi. Undervisningen bygger på fyra exkursioner längs den halländska kusten – från Hallands Väderö i söder till Onsalahalvön i norr – då studenterna studerar växter, djur och alger. Utflykterna följs upp med laborationer på Högskolan och egna projektarbeten. Den här dagen håller de till i 4
Stensjö mellan Halmstad och Falkenberg. – Jag gillar att snorkla och tycker att miljöfrågor är jätteviktiga. Det blir mer intressant när vi själva får vara ute – även labbarna blir roligare eftersom vi har sett allt det vi studerar i sin rätta miljö, säger Rasmus Magnusson, som vanligtvis läser teknisk projektledning och affärsutveckling på Högskolan.
Louisa Sörensen läser i vanliga fall biologiprogrammet på Högskolan. – Jag vill komplettera min utbildning med ytterligare artkunskap och kunskap om havsorganismer. Men mest läser jag för att det är roligt. Jag är nyfiken av mig och det är spännande att själv håva upp saker och försöka lista ut vad det är, säger hon.
Håvar i hällkar Snorklade som ung grabb Att ge sig ut i havet med snorkel är inget Kursen startade 2005 på initiativ av Larskrav för att gå kursen. En av dem som väljer Erik Widahl. Upprinnelsen till kursen är att stanna på land är Louisa Sörensen. Med egentligen att Lars-Erik Widahl under somen håv undersöker hon vattenrarna på 1960-talet snorklade Hade samma runt i vattnet på exakt samma fyllda hål och skrevor i klipporförödande na, så kallade hällkar. Hon fiskar plats som han i dag guidar sina utveckling upp en tånghärva som hon ivrigt studenter. Familjen hade somskett ovanför marhus några hundra meter från tar sig an. ytan är jag – Här har vi grön tarmtång, stranden i Stensjö. säker på att sågtång och ett par nätsnäckor. Det var då fascinationen för det vidtagits Det jag hoppas på mest är att havet, naturen och livet under kraftfulla hitta en linsräka som är mycket ytan föddes. Detta ledde honom åtgärder. ovanlig, men som man kan hitta till att bli dykare inom marinen just här, säger hon. och till att ägna sig åt forskning Det hon hittar samlar hon i och undervisning inom biologi. hinkar och det hon inte känner igen försöker Lars-Erik Widahls forskning är inriktad på hon att artbestämma med hjälp av en lärobok. övergödning av kustnära miljöer – något han Då och då samlas klassen för att gå igenom kan visa sina studenter konkreta exempel på. fynden som sedan släpps tillbaka i havet. – De massiva drivor av ilandspolade tråd-
Bild: IDA LÖVSTÅL
I samma vatten. Som barn snorklade Lars-Erik Widahl på samma ställe som han i dag visar runt sina studenter. Fredrik Ryberg är en av dem.
Bild: LOUISA SÖRENSEN
Taggfenig firre. En tångspigg var ett av fynden i tångskogarna.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Bild: LOUISA SÖRENSEN
Bild: IDA LÖVSTÅL
Stannar på land. Louisa Sörensen tar sig an klippor och hällkar i jakt på kustens arter.
Ljusskygga. Sandmaskarna lever större delen av sina liv nedgrävda i sanden.
Artbestämning. När det blir för klurigt hjälper Lars-Erik Widahl till att artbestämma.
alger som vi ser på stranden i dag var marginella när jag var barn.
bär att grunda sandbottnar blir syrefria. – Detta är en viktig anledning till att artrikedomen och den biologiska mångfalden minskar. En vik som denna är mycket värdefull och fungerar som barnkammare, bland annat för flera av våra matfiskar, säger han och fortsätter: – Min förhoppning med kursen är att
den ska ge insikt i ett av våra mest påtagliga miljöproblem – nämligen övergödningen. Hade samma förödande utveckling skett ovanför ytan är jag säker på att det hade vidtagits kraftfulla åtgärder. Vi får dock förlita oss på att de som är studenter i dag blir makthavare i morgon.
Artrikedomen minskar Trådalgerna hör till de arter som gynnas av kväve- och fosforutsläpp. Lars-Erik Widahl förklarar hur trådalgernas utbredning sker på bekostnad av andra arter och inne-
IDA LÖVSTÅL
5
Färre studenter antagna i höst Efter förra årets överintag har Högskolan i Halmstad dragit ned på antalet studenter till höstens program och kurser. Samtidigt har söktrycket till utbildningarna ökat rejält.
platser än tidigare. Dessutom har Sektionen för informationsvetenskap, dataoch elektroteknik dragit ned på antalet utländska studenter, säger Mats Lindh, utbildningssekreterare på studerandeavdelningen.
I början av augusti blev antagningen till landets universitet och högskolor klar. I år fick 5 929 personer besked om att de har blivit antagna till Högskolan i Halmstad. Det är nästan 800 färre jämfört med förra året, då fler än 6 700 studenter blev antagna. – Sektionerna har fått bromsa lite då de har producerat för många studenter. Främst är det sektionerna för humaniora och ekonomi och teknik som har färre
Ökat söktryck Samtidigt som Högskolan tar in färre studenter har det totala antalet sökande ökat med omkring 5 000 personer. I år är det 21 370 personer som har sökt till någon av Högskolans utbildningar jämfört med förra året då 16 303 personer ville studera i Halmstad. Nya civilekonomprogrammet som med sina nära 2 000 sökande, är det program som har lockat flest studenter till
Högskolan i höst. Andra populära program är sjuksköterskeprogrammet, som ständigt har många sökande, men också lärarprogrammet som från och med i höst har flera nya inriktningar. Nätkurser populärt – Nätkurserna har också jättemånga sökande, säger Mats Lindh och nämner psykologikurserna och affärsengelska som populära exempel. Det stora söktrycket har även resulterat i ett ökat antal reserver, från 2 100 i fjol till 5 588 i år. Studerandeavdelningen har därför fått många samtal från reserver som undrar över sina möjligheter till studier. LINDA LUNDELL
Ny tidskrift för lärare på högre nivå Swednet, som är en nationell förening för akademiska lärare och pedagogiska utvecklare, startar en ny elektronisk tidskrift i höst. Den nya elektroniska tidskriften ”Högre utbildning” var en av punkterna på dagordningen vid Swednets senaste styrelsemöte. Det hölls på Högskolan i Halmstad i augusti på initiativ av medlemmen Ole Olsson, chef för Sektionen för hälsa och samhälle. Tidskriften riktar sig till akademiska lärare och pedagogiska utvecklare som vill publicera och ta del av forskning när det gäller utveckling av den högre utbildningen vid landets högskolor och universitet. – Det blir en opolitisk och icke facklig plattform för diskussion om viktiga högskolefrågor, berättar Anders Sonesson, pedagogisk utvecklare vid Lunds universitet och en av tidskriftens redaktörer. Föreningen Swednet, som har 124 medlemmar vid 24 lärosäten i landet, ver-
6
Bild: LINDA LUNDELL
Styrelsemöte. Den 12–13 augusti träffades några av Swednets medlemmar vid ett styrelsemöte på Högskolan i Halmstad. Bland annat diskuterades den nya elektroniska tidskriften ”Högre utbildning” som ges ut i höst. Representant för Högskolan i Halmstad var Ole Olsson, ordförande i utbildningsnämnden och chef för HOS (andra från höger).
kar för att stärka den pedagogiska utvecklingen inom Sveriges högskolor och universitet. – Vi stöttar lärare och lärosäten i att göra så bra utbildningar som möjligt. Det gör vi genom konsultationer, möten, kurser och pedagogiska utvecklingsprojekt, säger Klara Bolander Laksov, ordförande i Swednet och pedagogisk utvecklare vid Karolinska Institutet.
Tidskriften ges ut i samband med Konferensen för nätverkande och utveckling, NU-konferensen, en mötesplats för utveckling av högre utbildning som hålls vid Stockholms universitet den 13–15 oktober. LINDA LUNDELL
Fotnot. För mer information se Swednets webbplats: www.swednetwork.se.
Fotbollstränare intar skolbänken I veckan var det upprop för utbildningen ”Tränarskap – inriktning fotboll” på Högskolan i Halmstad. Bland de bänkade studenterna satt bland andra Henrik Larsson, Landskrona Bois tränare tillika förre landslagsspelaren. ”Henke” ska tillsammans med elittränarkollegerna Conny Karlsson och Michael Svensson studera fotbollens teori och praktik under ett år. – Jag behöver den här utbildningen för att få lov att träna, och hoppas att jag får ut en hel del av kursen. Det är mycket jag inte vet och man kan alltid lära mer. Jag kommer in med ”open mind” och ser vad som händer, säger Henrik Larsson som tränar Landskrona Bois, och som enligt UEFA:s nya regler måste skaffa sig mer utbildning för att bli godkänd som elittränare. Nya krav på utbildning Internationella fotbollsförbundet, UEFA, ställer nya krav på tränare på elitnivå. Dessa måste gå fotbollsförbundets olika steg inom förbundets tränarutbildning för att bli behöriga. Högskolan i Halmstad är ett av tre lärosäten i Sverige som tillsammans med Svenska fotbollsförbundet ska utbilda elitfotbollstränare i fotbollens teori och praktik. Utbildningen på Högskolan ger diplomering på bas- och på avancerad nivå.
Förkovran i fotbollen. Conny Karlsson tränar till vardags Helsingborgs IF och Michael Svensson är assisterande tränare i Halmstads BK. De gör ”Henke” sällskap på skolbänken för att lära mer om fotbollens teori och praktik.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Välkänd profil. Henrik Larsson ska under ett år studera fotbollens teori och praktik på Högskolan i Halmstad.
Utbildningen ”Tränarskap – inriktning fotboll” ingår i Högskolans ordinarie utbud och till den har 30 studenter antagits. Tränarroll och ledarskap Högskolan i Halmstad har dessutom i samarbete med Svenska fotbollsförbundet erbjudit elittränare att gå utbildningen, något som alltså Henrik Larsson, Conny Karlsson, Helsingborgs IF och Michael Svensson, Halmstads BK, har nappat på.
– Min förhoppning är att bli en bättre idrottslärare. Oavsett vilket yrke man har behöver man utbildning. Jag har hållit på nästan 25 år och borde varit här för länge sen. Det jag ser fram emot mest är fotbollssnacket, att utbyta erfarenheter med de andra, berättar Conny Karlsson, som inte ser några problem med att kombinera studierna med elitträningen. – Det är en eftermiddag i veckan här och eftersom vi tränar på förmiddagarna passar det bra. Utbildningen handlar om tränarrollen och ledarskap, och består av både teori och praktik i fyra delkurser: fotbollens didaktik, fotbollens beteendevetenskap, fotbollens träningslära samt ledarskap med inriktning barn och ungdomar. Högskolan står för de teoretiska kurserna, medan Svenska fotbollsförbundet svarar för de praktiska. LENA LUNDÉN och IDA LÖVSTÅL
Bærtlings vänner besökte campus För en tid sedan fick Högskolan besök av Eva Holmberg och Göran Lundström, goda vänner till den kände Halmstadskonstnären Olle Bærtling, vars konst utsmyckar stora delar av campus. – Han var en väldigt dynamisk person som ofta stod i centrum. Han var alltid full av idéer samtidigt som han hade ett stort allvar och kunnande, säger Eva Holmberg. Hugo Palmsköld, ansvarig för Bærtlings konst kring Högskolan, visade besökarna runt bland konstverken på campus. För närvarande är det fyra skulpturer, två målningar, ett tjugotal grafiska blad samt tre flaggrupper som pryder Högskoleområdet. Det finns också ett stort draperi av Bærtling i Malcussalen.
Bild: LINDA LUNDELL
På rundvandring. Hugo Palmsköld visade Göran Lundström och Eva Holmberg runt bland konstverken.
7
Högskolan har ansökt om nya lärarexamina Högskolan i Halmstad lämnade i juni in ansökningar om examensrättigheter för lärarutbildningen till Högskoleverket. Ansökan gäller rätten att examinera förskollärare, grundlärare och ämneslärare. I slutet av april fattade riksdagen beslut om att hösten 2011 ersätta dagens lärarexamen med fyra nya lärarexamina i Sverige: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Förändringarna innebär att de lärosäten som vill ge lärarutbildningar måste ansöka om nya examenstillstånd hos Högskoleverket. Fem ansökningar Högskolan i Halmstad lämnade i juni in fem ansökningar om examenstillstånd: • förskollärareexamen • grundlärarexamen, inriktning förskoleklass–årskurs 3 • grundlärarexamen, inriktning årskurs 4–6 • ämneslärarexamen, inriktning årskurs 7–9, i biologi, engelska, fysik, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik, religionsvetenskap, samhällskunskap samt svenska • ämneslärarexamen, inriktning gymnasieskolan, i engelska, historia, idrott och hälsa, naturkunskap, religionsvetenskap, samhällskunskap samt svenska.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Håller tummarna. Anders Persson och Lisbeth Ranagården hoppas på ett positivt besked från Högskoleverket i december.
Den nya lärarutbildningen innebär förändringar av både struktur och innehåll. Enligt sektionschef Lisbeth Ranagården och Anders Persson, ordförande i lärarutbildningsnämnden, är Högskolan väl förberedd. – Vi har länge vetat vad som har varit på gång och har de senaste åren gjort förändringar som ligger i linje med den nya lärarutbildningen. Vi har till exempel satsat på fler disputerade lärare, betonat lärarutbildningen som yrkesutbildning på vetenskaplig grund och utökat vårt samarbete med kommuner och skolor, säger Anders Persson. Nästa steg är att sakkunniga, utsedda av Högskolverket, ska granska ansökningarna och intervjua nyckelpersoner. Beslut väntas den 15 december. Den nya lärarutbildningen ska starta hösten 2011. IDA LÖVSTÅL
Fotnot. Förändringarna berör de studenter som börjar läsa från hösten 2011.
Golftävling. Fredrik Hansson (mitten) tog hem förstapriset vid Högskolans årliga golftävling för personal den 23 juni. Brita Lundh kom på andra plats och Micael Magnusson på tredje plats. Golftävlingen avgjordes på Laholms golfklubb.
KALENDARIUM 14 september Introduktionsdag för nyanställda. Med information om bland annat anställningsfrågor och Högskolans verksamhet. Kl. 8.30–15.00. Ceres Open Day. Forskningsmiljön Ceres bjuder in till en temadag om forskningssamarbete mellan industrin och akademin, numera ofta kal�lat samproduktion. Välkommen att lyssna till inbjudna talare och ta del av samt diskutera aktuell forskning inom området. RUC-seminarium. ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” med bland andra Lisbeth Ranagården och Anders Persson, LUT. Kl. 9.00–16.00 i R4103. 15 september Informationsdag för nya lärare. En fortsättning på introduktionsdagen för lärare. Med information från CLU, Centrum för lärande och utveckling. Kl. 8.30–12.00. 16 september Ledarskapsakademins frukostmöte. Temat är kursverksamheten PALL, Partnerskap för ledarskap och lärande, som startade 2000 med syfte att genom lokal samverkan utveckla framtidens ledare och chefer. Med Magnus Möller och Ulf Staveryd från försvarsmakten samt Bengt Tjellander och Hugo Palmsköld från Högskolan. Kl. 7.30–9.00 på restaurang Spiro. 28–29 september IT-dagar. Utbildningsdagar för personal. Läs mer på sidan 2.
Bild: VERONICA LINDSTRÖM
Vad händer mer på Högskolan? Besök kalendern på Insidan.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se