ZOOM nyhetsblad Nummer 8 • 2010 • v. 44
Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
8,3 miljoner till forskningsprojekt Hur kan rekrytering, coachning och personalutbildning utformas så att den innovativa förmågan i snabbväxande företag behålls och till och med ökar? Och vad utmärker företag som direkt ser världsmarknaden som sin bas när de startas, så kallade born globalföretag? Det kan forskare vid Högskolan nu ta reda på mer om tack vare finansiering från KKstiftelsen om sammanlagt 8,3 miljoner kronor. I båda forskningsprojekten sker ett nära samarbete med näringslivet, till exempel Getinge Group AB och HMS AB, som också stöder forskningen med flera miljoner kronor. I snabbväxande företag, som växer av sig själva eller genom uppköp, kan den innovativa förmågan försvagas eftersom organisationen kan bli mer trögrörlig eller genom att en annan organisationskultur kommer till. I projektet ”Strategic Human Resource Management for Increased Entrepreneurship and Innovation Performance” ska en grupp forskare vid Högskolan undersöka hur så kallad human resource management, exempelvis rekrytering, coachning och personalutbildning, kan utformas så att den innovativa förmågan behålls eller till och med ökar. De ska bland annat kartlägga ett antal företag och ta fram förslag till förändringar inom human resource management-området och system för att hantera dessa förändringar. – Vi vet att innovationer leder till
Finansieringen ger Högskolan möjlighet att nu starta den forskarutbildning i innovationsvetenskap som Högskolan fick examensrättighet till i somras. – Det innebär att vi kan ha två externt finansierade doktorander som blir de första att påbörja vår egen forskarutbildning, säger Jonas Rundquist. Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Snabbväxande företag. Jonas Rundquist ska ta reda på hur snabbväxande företag kan behålla den innovativa förmågan.
Bild: PATRIK LEONARDSSON
Born globalföretag. Svante Andersson ska fördjupa kunskaperna om hur så kallade born globalföretag kan stärka sin tillväxt.
tillväxt och vi vill se hur man kan stödja att tillväxt också i sin tur kan leda till fler innovationer, säger Jonas Rundquist, doktor i industriell organisation och projektledare för det nya forskningsprojektet. Kan starta forskarutbildning Projektet, som är treårigt, ska drivas i samproduktion mellan forskare vid Högskolan och företagen Getinge Group AB och HMS AB. KK-stiftelsen har beviljat projektmedel om 4,3 miljoner kronor och de båda företagen ställer upp med drygt 5 miljoner kronor.
Världen nästa Det andra projektet ”Born Globals – an Innovative Approach to Business Creation in International Networks” får drygt fyra miljoner kronor från KK-stiftelsen och handlar om företag som redan vid starten ser hela världen som bas för sin verksamhet. – I stället för att erbjuda sina produkter eller tjänster lokalt, söker de sig ut i världen. Genom att på ett innovativt sätt utnyttja resurser i nätverk med strategiska partner uppnår företagen en stark tillväxt med en relativt liten egen resursbas, säger Svante Andersson, professor i företagsekonomi och projektledare för born globalprojektet. Tillsammans med företagen Absolent, Axelent, Bufab, Camp Scandinavia och Keback ska forskargruppen studera hur företagen genom relationer och lärdomar från aktörer på andra marknader, till exempel i internationella miljöer, kan utveckla sina produkter och sin verksamhet och också strategier för fortsatt internationell tillväxt. Även i detta projekt går företagen in med finansiering motsvarande den som KK-stiftelsen ger. – Born globalföretagen kan utgöra en förebild för hur den ökade globaliseringen kan ses som en möjlighet för olika organisationer att utveckla sin verksamhet, säger Svante Andersson. LENA LUNDÉN
Fångar upp näring. Var våtmarker är placerade avgör hur effektiva de är när det gäller att fånga upp kväve och fosfor.
Bild: GERALDINE THIERE
Våtmarker motverkar övergödning Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet har blivit allt bättre på att fånga upp näringsämnen som annars skulle ha transporterats till havet eller insjöar. Att anlägga våtmarker är också billigare än många andra miljöåtgärder. Men de skulle kunna vara ännu effektivare. Det visar en ny rapport från Högskolan i Halmstad som har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket. Övergödning är ett stort problem i våra hav och sjöar. Detta orsakas av alltför stora utsläpp av näringsämnen, framför allt kväve och fosfor, bland annat från jordbruket. Anlagda våtmarker är en av de metoder som används för att fånga upp näringsämnen och motverka övergödning. Deras effektivitet har nu utvärderats. Effektiviteten varierar Bakom rapporten står Stefan Weisner, professor i biologi med miljövetenskaplig inriktning, och Geraldine Thiere, forskningsingenjör på Våtmarkscentrum på Högskolan i Halmstad. De har studerat 70 slumpmässigt utvalda våtmarker i sex län: Halland, Skåne, Västra Götaland, 2
Bild: PATRIK LEONARDSSON
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Stefan Weisner, professor i biologi.
Geraldine Thiere, forskningsingenjör.
Kalmar, Östergötland och Södermanland. Rapporten visar att våtmarkernas effektivitet varierar. De våtmarker som har anlagts de senaste åren är till exempel bättre på att ta bort kväve och fosfor. Likaså de våtmarker som har anlagts med syfte att fånga upp näring, till skillnad från dem där avsikten har varit att öka den biologiska mångfalden. Resultaten visar också att effektiviteten skulle öka om våtmarkerna utformades och placerades optimalt.
högt. Gärna med ett stort tillrinningsområde och i anslutning till jordbruksmark, säger Stefan Weisner. En annan slutsats av rapporten är att våtmarker är mer kostnadseffektiva jämfört med andra miljöåtgärder. Det är alltså den metod som tar bort mest kväve och fosfor i förhållande till kostnaden. – Här är det viktigt att ha med i beräkningen att våtmarkerna även tillhandahåller ett antal andra ekosystemtjänster, utöver att förebygga övergödning. Bland annat bidrar våtmarkerna till en ökad biologisk mångfald, vattenmagasinering och möjlighet att producera bioenergi, säger Stefan Weisner.
Flera miljömässiga fördelar – För att effekten ska bli så stor som möjligt bör våtmarkerna vara placerade i områden där näringsinnehållet i vattnet är
IDA LÖVSTÅL
Forskares tillhörighet ska registreras Just nu pågår en registrering av forskare och forskarstuderande vid Högskolan. Personalavdelningen sammanställer ett register över forskningsmiljötillhörighet efter de önskemål som har inkommit. Fortfarande saknas många svar och Sven Åke Hörte, ordförande i den blivande interimistiska fakultetsnämnden, uppmanar alla berörda att snarast lämna in sin önskan om tillhörighet. – Vi vill skapa enhetliga regler för hur man blir medlem i en forskningsmiljö och därmed kan ta del av medel som tilldelas miljöerna. Forskningsnämnderna fördelar medel till miljöer och inte till individer, säger Sven Åke Hörte. Det finns i dag inte något register över forskares tillhörighet på Högskolan. En del miljöer har förvisso egna listor, men det är både säkrare och enklare för alla om det finns en enhetlighet, i stället för att alla gör på sitt eget sätt. Risken är annars att listorna inte blir kompletta eller att de innehåller felaktigheter. – Det kan saknas namn och det kan vara fel personer på miljöernas egna listor. Det finns ingen standardisering i dag kring hur man blir medlem i en forskningsmiljö. En del miljöer har rutiner för hur man blir medlem och fattar formella beslut om tillhörighet, men alla gör inte det. Det är bättre att vi har högskoleövergripande rutiner och regler som gäller för alla miljöer och forskare. Miljöerna ansiktet utåt Registreringen är också ett led i Högskolans profileringsprocess. Det finns sedan tidigare en ordning för hur forskningsmiljöer inrättas och läggs ner. Den ordningen kompletteras nu med en ordning för hur man blir medlem av en forskningsmiljö. – Forskningsmiljöerna är vårt ansikte utåt, det är genom dem vi presenterar vår forskning. Då måste vi veta vilka forskare som finns där. Det är inte meningen att vi
Bild: PATRIK LEONARDSSON
Snart på ny ordförandepost. Professor Sven Åke Hörte blir den 1 januari ordförande i den interimistiska fakultetsnämnden.
ska byråkratisera. Tvärtom är syftet att underlätta. Den enskilda forskaren ska ha ett inflytande över sin tillhörighet men den ska bestämmas i samråd mellan berörd forskare, hans eller hennes sektionschef samt den aktuella forskningsmiljöns ledning. Tanken är att man bara ska vara registrerad på en forskningsmiljö men om det finns särskilda skäl finns det möjlighet att vara dubbelregistrerad. – Därmed inte sagt att vi inte ska samarbeta över miljögränserna, tvärtom, samarbete är ju en del av vår profil, understryker Sven Åke Hörte. Tillhörighet beslutas i samråd Sven Åke Hörte menar att de dialoger som nu förs mellan de tre rättighetsbärande miljöerna CIEL, EIS och CVHI och övriga miljöer om samarbete och möjligheter till samgående, kan få följder för hur forskare väljer att registrera sig. – Det öppnar möjligheter för individer att välja vilken miljö de vill tillhöra, utan att en hel miljö behöver gå in i en annan. Hittills har 160 svar inkommit till personalavdelningen från de 360 forskare och forskarstuderande som berörs. Det är personalavdelningen som är ”ägare” av registret, medan sektionerna ser till att personer registreras och att det finns aktuella uppgifter i det. Registret ska revideras årligen. LENA LUNDÉN
NYHETER I KORTHET
IT-portal med tips och problemlösning IT-avdelningen har öppnat en självhjälpsportal för frågor om IT. Portalen är en självbetjäning och innehåller både svar på frågor, vägar till problemlösning och smarta tips. Under rubriken Helpdesk – FAQ (Frequently Asked Questions) hittar du olika tips och lösningar inom IT, exempelvis hur man kopplar upp en bärbar dator mot eduroam och hur man gör klasslistor. Du hittar självhjälpsportalen på Insidan under Handböcker & rutiner>> IT-handbok.
Nya rutiner för bokning av Faculty Nu kan du via Högskolans webbaserade system för lokalbokning, Time Edit, se när Faculty Club är bokat. Lokalen bokas liksom tidigare via e-post. På Insidan finns information om hur man bokar och vilka regler som gäller för Faculty Club (välj ”Boka Faculty” under Snabbval). Det är ledningskansliet som ansvarar för att boka tider och bokningsförfrågan skickas till bokafaculty@hh.se. Som bokare av Faculty Club ansvarar du för att återställa lokalen i ordnat skick. Används catering, ombesörjer bokaren att cateringfirman hämtar rester och disk omgående. Serveras mat på engångsfat och engångstallrikar ombesörjer bokaren själv att rester plockas bort.
Bokat? På Insidan kan du se om Faculty Club är ledigt.
3
Högskolans profilering fokuserar på tre delar Just nu ligger fokus för Högskolans profileringsarbete på tre delar: att arbeta vidare med forskarutbildningsrättigheterna, att utveckla forskningsmiljöerna så att de speglar Högskolans profil och att förbereda för att bli en så kallad KK-miljö. I somras gav Högskoleverket besked om att Högskolan får rätten att utfärda doktorsexamen inom två områden, innovationsvetenskap och informationsteknologi. Den tredje ansökan avslogs med motiveringen att området hälsovetenskap var otydligt avgränsat. – CVHI är redan i full gång med en förnyad ansökan och planen är att skicka in en ny i oktober nästa år om vi har lyckats att åtgärda det som behövs. Det är jätteviktigt för Högskolan att vi får alla tre rättigheterna, säger Carina Ihlström Eriksson. Planerar för forskarutbildning CIEL och EIS arbetar på sin front med planeringen för att starta forskarutbildning inom sina områden. På de rättighetsbärande forskningsmiljöerna CVHI, CIEL och EIS arbetar man också vidare med det uppdrag som högskolestyrelsen har gett dem, och som syftar till att samla och stärka forskningen på Högskolan. De ska bland annat till årsskiftet ta fram strategiska planer för fortsatt profileringsarbete. – Jag har träffat alla forskningsmiljöerna för att höra hur arbetet går, och hur de ser på profilering och tillhörighet. Det har varit jätteintressant och lärorikt att få ta del av den forskning som pågår på Högskolan. Det var mycket som jag inte kände till, säger Carina Ihlström Eriksson. Carina Ihlström Eriksson har emellertid fått signaler om att övriga forskningsmiljöer önskar sig mer initiativ till kontakt från de rättighetsbärande miljöerna för att diskutera ökade möjligheter till samarbete. – De rättighetsbärande miljöerna hade ju fullt upp med ansökningarna om examensrätter i våras och uppfattades kanske 4
Både ros och ris från expertgrupp I slutet av oktober fick Högskolan återkoppling från KK-stiftelsens expertgrupp på arbetet med att utveckla och testa ett kvalitetssäkringssystem för samproducerad forskning. Expertgruppen ger både ros och ris.
Bild: IDA LÖVSTÅL
Profilera mera. Prorektor Carina Ihlström Eriksson är ansvarig för Högskolans profilering.
inte som inbjudande och öppna i så stor utsträckning som var önskvärt från övriga miljöer. Nu tror jag att det finns mer tid för dialog och samtal, säger Carina Ihlström Eriksson. I en sådan process som Högskolan genomgår nu är det viktigt för den blivande fakultetsnämnden att veta vilka individer som tillhör vilka forskningsmiljöer och att det finns en ordning för tillhörighet. Just nu pågår därför en registrering av alla forskare och forskarstuderande vid Högskolan (se artikel på s. 3). ”Det blir en deltenta” Den tredje aktuella delen i profileringsprocessen är kvalificeringen inför möjligheten att bli ett så kallat KK-miljölärosäte. I oktober fick Högskolan återkoppling på sin andra delrapport till KK-stiftelsen, som handlar om uppbyggnad och test av Högskolans kvalitetssäkringssystem (se artikel bredvid). – Om vi lyckas och blir KK-miljö, blir det en slags trygghet för oss genom en förstärkning av resurser. KK-stiftelsen har utlovat besked om vi blir KK-miljö eller inte till i mars nästa år, säger Carina Ihlström Eriksson. LENA LUNDÉN
Gruppen tycker att kvalitetssäkringssystemet har utvecklats positivt och att det är väl beskrivet. Man pekar dock på några viktiga utvecklingsområden, exempelvis att Högskolan: • bör göra större åtskillnad mellan stödjande och granskande funktioner i systemet • uppmanas att utveckla rutiner för vetenskaplig granskning av större satsningar som till exempel forskarskolor och profiler • bör stärka förmågan att värdera samproduktion genom tydligare näringslivsmedverkan i systemet • bör låta synergier mellan forskningsmiljöerna bli ett resultat av väl genomförd samproducerad forskning och acceptera att miljöerna utvecklas olika fort. – Vi har kommit en bra bit på väg men det återstår en hel del arbete och viktiga strategiska överväganden. Nu närmast håller våra tre rättighetsbärande miljöer på att ta fram strategier och handlingsplaner. Dessa blir ett viktigt underlag för att formulera verksamhets- och handlingsplan för vår KKmiljö, säger rektor Romulo Enmark. I början av mars nästa år träffar Högskolan expertgruppen igen för slutlig bedömning av om Högskolan får bli en KK-miljö. Blir Högskolan det innebär det en tioårig satsning som stärker förutsättningarna att arbeta med profilering. MAX LUNDBERG
Fotnot. I kvalificeringsprocessen för att få bli så kallad KK-miljö ingår att utveckla kvalitetssäkringssystem som leder till hög vetenskaplig kvalitet, kvalitet i samproduktion samt till att lärosätet profileras.
Många förkovrade sig under IT-dagarna Drygt 220 anställda passade på att öka på sina kunskaper om Officepaketet och Högskolans interna system under IT-dagarna. Under två dagar i slutet av september hölls ett 40-tal seminarier och utbildningspass i bland annat Word, Powerpoint och Zimbra. Högskolans informationschef Lars Österlind och Martin Berg, fil. dr och forskare på webbyrån Good Old, höll en
föreläsning om hur Högskolan arbetar med sociala medier och de utmaningar vi står inför i ett alltmer digitalt samhälle. Under dagarna ordnades även en mässa där biblioteket, informationsavdelningen, personalavdelningen, tekniska avdelningen och IT-avdelningen presenterade sina verksamheter och svarade på frågor. – Utvärderingen och de reaktioner vi har fått visar att många är positiva till den här typen av utbildningsdagar. Vi hoppas att
det ska bli ett återkommande arrangemang. Vi ska se över vad vi kan förbättra och tar gärna emot önskemål, säger Kristina Örjes, personalutvecklare. På Insidan hittar du material och presentationer från utbildningarna under ITdagarna. Här kan du också anmäla intresse att gå framtida kurser. (Handböcker och rutiner>> Personalhandbok>> Kompetensutveckling>> IT-utbildning). IDA LÖVSTÅL
VAD GÅR DU FÖR UTBILDNINGAR UNDER IT-DAGARNA?
Ulrika Hult, assistent på tekniska avdelningen – Jag har gått en kurs i Powerpoint, det har jag alltid velat lära mig, och så ska jag gå på seminariet om nyheterna i Office. Jag har sett att Office 2010 ser annorlunda ut och vill snappa upp en del av vad som är nytt.
Håkan Fasth, assistent på ledningskansliet – Jag har gått kurser i Excel, Word och Ladok. Jag har också passat på att kika på mässan, ta en fika och lyssna på seminariet om Officenyheterna.
Anna Nistor, bibliotekarie – Jag ska gå på seminariet om nyheter i Office. Studenterna kommer titt som tätt med frågor och då är det bra att ha kunskap om programmen. Och så ska jag lyssna till föreläsningen om sociala medier, det är ett spännande område!
Margaretha von Bothmer, lektor i omvårdnad – En fortsättningskurs i Word och seminariet om presentationsteknik. Jag jobbar mycket med Word och ville få rätsida på en del saker som alltid strular, som paginering exempelvis.
Rockande gala
I början av oktober rockade det fett på Högskolan. Det var Hallandsrock som arrangerade en rockgala i kårhuset för personer med funktionshinder. Studenter på programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete har varit med och såväl planerat evenemanget som utvärderat det. Under rockgalan var studenterna crew. ”Förhoppningen är att det blir en återkommande aktivitet”, säger programansvarig Jette Trolle-Schultz Jensen. Hallandsrock arrangerades i samverkan mellan Högskolan, Region Halland, Musik i Halland och företaget Frösunda.
5
Professor med intresse för inn Han kom som tolvåring till Sverige från Belgrad. Började plugga till civilingenjör på Linköpings universitet när det var alldeles nytt. Efter två år insåg han att teknisk fysik inte var något för honom och sadlade om.Via bland annat dammsugarförsäljning och officersutbildning, återupptog han studierna tio år senare, nu i företagsekonomi. Han heter Mike Danilovic och är ny professor på Högskolan i Halmstad. Mike Danilovic säger att han har haft stor nytta av de två åren på ingenjörsutbildningen i sitt forskningsarbete. Även om han är företagsekonom har forskningen till största del handlat om högteknologiska företag och produkter, och om samverkan med näringslivet. – Jag är intresserad av teknik och hur företag utvecklar och tar fram komplexa system, det vill säga av innovationsprocessen, från idé till kommersialisering. För att ta fram högteknologiska produkter krävs att man samverkar. Både internt på ett företag, men också med kunder och leverantörer. Innovation är en fråga om interaktion mellan olika aktörer. Jag försöker förstå dynamiken i processerna och beskriva det, säger Mike Danilovic om sitt forskningsintresse. Empirisk närhet Mike Danilovic är professor i industriell organisation med inriktning på innovation och ”technology management”. Han var tidigare professor i företagsekonomi på Internationella handelshögskolan i Jönköping. Flytten till Halmstad innebär att forskningen nu fokuserar mer på innovationsfrågor där ekonomer, tekniker och naturvetare samverkar. En gemensam nämnare finns det dock i hans båda ämnen, interaktionen mellan aktörer och närheten till de företag som studeras. – Att jobba företagsnära har alltid varit naturligt och självklart för mig. Både industriell organisation och företagsekonomi är tillämpade områden. Det är mer praktiska ämnen än teoretiska. Vi lånar teorier från andra områden för att analysera, beskriva 6
Ny på Högskolan. Mike Danilovic är ny professor på Högskolan. Hans område är industriell organisation med
och förstå komplexa fenomen som vi studerar i verkligheten. Och det är företagens verklighet det handlar om. För att förstå ett företags problem måste du vara nära. Du måste veta hur de jobbar och vilka deras förutsättningar är. Det kan du inte enbart läsa dig till. Du måste vara där, se och observera, ibland till och med påverka för att förstå vad som händer. Annars kan du inte, som forskare, hjälpa till att utveckla eller förändra. Deltar aktivt i projekten Det Mike Danilovic beskriver kallas ibland aktionsforskning. Det betyder att forskaren aktivt deltar i sitt forskningsprojekt, ofta till och med i uttalat syfte att påverka. Själv har han varit med och påverkat företag som Ericsson, Volvo, ABB Robotics, Scania, Whirlpool och Saab Aerospace genom att försöka få företagen att förstå och förändra sina rutiner, sin organisation och sitt arbetssätt.
– Jag var till och med anställd på Saab under en tid som förändringsagent med uppdrag att förändra. Det är inte bara stora multinationella företag vars arbetsorganisation och strukturer Mike Danilovic har hjälpt att utveckla. Han ger exempel där han tillsammans med mindre tillverkande företag kommit fram till hur företagen måste förändra sina strategier och samarbeta (mer) med varandra och med sina underleverantörer. – Ett exempel är ett företag som började utveckla en ny typ av fiskebåt ihop med sina underleverantörer. De utnyttjade sin kunskap och kompetens tillsammans i en gemensam utvecklingsprocess. I stället för att bara leverera delar till en båt, levererar nu underleverantörerna tekniska system. Viss distans krävs för att kunna fullgöra sitt uppdrag som ”förändringsagent” eller forskare. Det är en balansgång mellan att vara
novationsprocesser
Bild: IDA LÖVSTÅL
d inriktning innovation och technology management.
nära men inte för nära, att inte riskera att bli vare sig hemmablind eller för distanserad. – Som forskare reflekterar jag över det jag ser och försöker förmedla det. Det är dynamiken mellan närhet och distans som är utmaningen. Är du för nära och för involverad kanske du inte ser och förstår det som sker, just för att du är för nära. Har du för stor distans, ja, då ser du inte för att du inte kommer människorna som du försöker förstå tillräckligt inpå livet. Hemligt militärt projekt Mike Danilovic har inte haft några problem att få komma företagen inpå livet. Han menar att forskarna i Sverige traditionellt sett har goda relationer med näringslivet. Företagen tar emot dem. Det finns en öppenhet i Sverige som inte finns i till exempel USA. – Jag studerade under åtta år ett av världens mest hemliga militära projekt, JAS 39 Gripen. Jag har suttit med i ledningsgrup-
pen och det har aldrig varit några problem för mig att publicera min forskning. Det bygger på dialog och förtroende. Flytten till Halmstad kom sig av en förfrågan att vara med och skriva den ansökan som så småningom ledde till att Högskolan fick rätten att examinera på forskarnivå inom området innovationsvetenskap. – Högskolan i Halmstads styrka, och som man är känd för, är forskning och utbildning inom innovationsområdet. Det är en resa som är få förunnat, att först vara med och skriva ansökan och få den beviljad, och nu effektuera den. Det är svårt att säga nej när en sådan möjlighet ges. Och på den vägen är det. Mike Danilovic är nu professor på Högskolan i Halmstad, ett uppdrag som rymmer flera delar. Han tar över ledningen för forskningsmiljön CIEL. Förhoppningen är att forskarutbildningen kommer igång nästa år. Finansieringen är inte klar och det är den största utmaningen just nu. Som den samverkare han är vill Mike Danilovic gärna se att forskarutbildningen sker i nära samarbete med företag, gärna i regionen. Vilket också är tanken. – Det finns företag här som jobbar med innovationer och som är intresserade av att samarbeta med oss, som ser att akademin är en kraft och en möjlighet. Det gör att vi får tillgång till mycket spännande empiri och praktik. Samverkar över interna gränser Ett samarbete är redan klart. En av Mike Danilovic doktorander ska bedriva sin forskarutbildning i samverkan med Landstinget Halland, som dessutom är medfinansiär. En egen forskningsidé som börjar ta form handlar om service och underhåll i vindkraftssektorn. Vindkraftverk ska inte bara byggas, de måste fungera i drift också. Innovationsprocess igen, alltså. Här samarbetar Mike Danilovic med forskare inom andra områden på Högskolan, någonting som givetvis är helt naturligt för honom. – Det är självklart. Det öppnar nya perspektiv, berikar resultaten och gör forskningsprocessen mycket roligare, slår Mike Danilovic fast. LENA LUNDÉN
Fotnot. Högskolan har också ny en gästprofessor inom samma område, Johan Frishammar, verksam vid Luleå tekniska universitet.
Högskolan i prestigefyllt samarbete Högskolan i Halmstad har fått sin ansökan om medlemskap i European University Association, EUA, godkänd. EUA är ett europeiskt forum för lärosäten i 46 länder och ger medlemmarna en unik möjlighet att samarbeta och hålla sig à jour med de senaste trenderna inom högre utbildning och forskning. – Det är prestigefullt att vi nu får vara med i EUA. Det ger oss en annan status och möjligheter att vara med och påverka och driva utvecklingen tillsammans med de stora lärosätena på en internationell arena, säger rektor Romulo Enmark. EUA har två grundkriterier för medlemskap. Det ena är att lärosätet bedriver utbildning på minst två av utbildningsnivåerna. Det andra kriteriet är att lärosätet har ett väl fungerandet kvalitetssystem. – Vi uppfyller med råge båda dessa krav, säger Romulo Enmark. Medlemskapet i EUA är inte minst viktigt nu när svenska högskolor och universitet från och med nästa år måste ta betalt av utländska studenter från länder utanför EU och EES. – I de sammanhangen måste vi använda begreppet ”University” om vi över huvud taget ska ha en chans att konkurrera om de studenter som kan tänka sig att betala 130 000 kronor eller mer för att komma till Sverige och studera. Genom medlemskapet i EUA är vi, med europeiska ögon, ett ”University”. LENA LUNDÉN
Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter 75
Skolklass gjorde film på Högskolan En femteklass från Gullbrandstorp besökte nyligen Högskolan för att lära sig att programmera egna filmer. De hade förberett sig hemma på skolan genom att hitta på en berättelse och skriva manus. – Detta är ett extra tillfälle för oss att jobba med teknikmålen i läroplanen. Vi har inte så många datorer på skolan. Tanken är också att femmorna ska sprida detta och lära dem i de yngre åldrarna, säger barnens lärare Anna-Lena Jacobsson. Det var när Anna-Lena Jacobsson, lärare på Gullbrandstorpsskolan, gick en kurs i naturvetenskap och teknik inom Lärarlyftet i våras som idén väcktes att ta hjälp av Högskolan för att arbeta med teknikmålen i läroplanen. I den står att eleverna ska lära sig att använda olika verktyg och tekniker för att lösa problem i till exempel matematik. Ett sådant redskap är datorer. På sin egen skola har inte barnen och lärarna tillgång till så många datorer. Desto fler finns på Högskolan. Två och två sitter femteklassarna i en av Högskolans datorsalar. Djupt koncentrerade fyller de i kommandon – programmerar – så att det blir film av deras manus. – Det är jättekul att sitta vid datorn, säger Frida Andrén och får medhåll av kompisen Annie Lago: – Man lär sig så mycket. Det är mycket matte och man får fundera och hitta på hur figurerna ska röra sig. Tjejernas film handlar om ett spöke som dyker upp i skogen för att skrämmas, men som råkar ut för sin egen medicin och själv blir skrämt. – Det är snart halloween, vi ville göra en läskig film. Skräckfilm populärt Just skräckfilmer verkar vara populärt. Flera av grupperna har valt den genren. Bit för bit bygger de upp sin historia, väljer figurer, bakgrund och rörelsemönster. De har förberett sig hemma, hittat på en historia, skrivit manus och tänkt ut vilka figurer de vill ha. När barnen känner sig nöjda med sin film får de chans att visa den för alla i klassen och berätta hur de har tänkt. Det blir inte alltid som man har planerat. 8
Bilder: ANDERS PETERSSON
Filmfixare. Alexander Johansson och Robin Eriksson lyssnar uppmärksamt på de tips Verónica Gaspes, universitetslektor på Högskolan, ger för att filmen ska bli som killarna har planerat.
Gillar programmering. Annie Lago och Frida Andrén tycker att det är kul att jobba vid datorn. Deras lärare Anna-Lena Jacobsson fick idén till högskolebesöket när hon gick Lärarlyftet.
Unga studenter. Verónica Gaspes håller en lektion i programmering för femteklassen från Gullbrandstorpsskolan.
– Varför blev det så? Hur tänkte ni? Har ni kanske glömt någon del? resonerar Verónica Gaspes med barnen och uppmanar dem att gå tillbaka till datorerna för att försöka lösa problemet. Verónica Gaspes är universitetslärare och undervisar bland annat i programmering på Högskolan, även om hennes studenter normalt är något äldre.
på internet. Man får andra saker på köpet samtidigt som man programmerar. Lite matematik, man jobbar med koordinater och räknar på tid. Lite design, man ska gå från idé till färdig film genom att skapa och förverkliga, berättar Verónica Gaspes. Det är tredje gången som Verónica Gaspes tar emot en skolklass för att jobba med programmering på detta sätt. Ofta föds idén på Lärarlyftskurserna, som den gjorde för Anna-Lena Jacobsson. – Jag brukar säga ja när frågan kommer. Det är ett fönster mot skolan för oss. Det vore kul om vi kunde ha det lite mer organiserat och samlat på Högskolan. Jag vet att de har liknande aktiviteter inom ämnet fysik, säger Verónica Gaspes.
Matematik och design Programmet som skolbarnen från Gullbrandstorpsskolan och Verónica Gaspes använder heter Scratch. Det är framtaget i pedagogiskt syfte för att få barn intresserade av programmering, men det har andra fördelar också. – Det är gratis och finns att ladda ner
LENA LUNDÉN
Träning effektivt för hjärtsviktspatienter Emma Pihl, doktorand i omvårdnad, har disputerat på en avhandling som handlar om hur fysisk aktivitet kan höja livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Kronisk hjärtsvikt förekommer hos ungefär var tionde person över 70 år. Ett symptom på kronisk hjärtsvikt är andnöd vid fysisk ansträngning. Detta leder oftast till att patienter rör på sig i mindre utsträckning och det dagliga livet och livskvaliteten påverkas negativt. – Personer med kronisk hjärtsvikt bör motionera mer. Bristande kunskap kring kronisk hjärtsvikt hos patienter skapar onödigt låga nivåer av aktivitet i det dagliga livet. Där har hälso- och sjukvården i allmänhet och primärvården i synnerhet ett stort utbildningsoch informationsansvar, säger Emma Pihl och understryker vikten av att också anhöriga får mer kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet för denna patientgrupp. Doktorand i Halmstad Emma Pihls avhandling lades fram vid Hälsohögskolan i Jönköping, men hon har haft sin doktorandanställning på Högskolan i Halmstad. – Jag har varit anställd till 50 procent på Högskolan i Halmstad. Den andra halvan har jag jobbat som vårdutvecklare på Länssjukhuset i Halmstad, berättar Emma Pihl. Emma Pihl jobbade på hjärtavdelningen när hon blev intresserad av att vidareutbilda sig. Hon gick en kurs på Högskolan i Halmstad år 2005 och skrev en magisteruppsats som bedömdes så bra att den publicerades. – Jag var intresserad av att fortsätta studera och min handledare tyckte att jag skulle söka forskarutbildning, säger Emma Pihl. Om sitt forskningsarbete tror Emma Pihl att det kan komma till nytta i vår-
HALLÅ DÄR … … Linda Emanuelsson, Studenthälsan. Ni ska snart börja twittra och skaffa Facebooksida. Hur kommer det sig? – Vi tycker att det kan vara svårt att nå ut till studenterna. Vi når inte alla genom anslagstavlan, broschyrer eller webben så detta är ett sätt att öppna flera kanaler. Vem kommer att skriva inlägg och twittra? – Per Österberg, chef på Studenthälsan, ska twittra och jag ska lägga ut information på Facebook. Tanken är att det ska bli ett forum för alla som vill vara med.
Bild: ANDERS PETERSSON
Doktorand och vårdutvecklare. Emma Pihl har jobbat som vårdutvecklare på Länssjukhuset i Halmstad samtidigt som hon har skrivit på sin avhandling som handlar om vikten av fysisk aktivitet för patienter med hjärtsvikt.
den. Hennes studier är väl förankrade och innehåller träningsprogram och konkreta förslag på vad patienter och deras anhöriga kan göra för att förbättra kvaliteten i sitt dagliga liv. Till nytta för vården – Även distriktssjuksköterskor och hjärtsviktssjuksköterskor, både inom primärvård och inom slutenvård, kan ha nytta av mina studier, säger Emma Pihl. Doktorsavhandlingens titel är ”The couples’ experiences of patients’ physical limitation in daily life activities and effects of physical exercise in primary care when having chronic heart failure”. LENA LUNDÉN
Vad kan man skriva och twittra om till exempel? – Man kan dela med sig av sina erfarenheter och ge varandra tips och idéer om hur man till exempel motverkar stress. Det är ingen personlig rådgivning, utan ett allmänt forum för information och diskussion. Vad hoppas ni på? – Att nå fler studenter med vår information och att få respons, idéer och tankar från studenterna om vad de vill ha från Studenthälsan. Ni har bloggat i ungefär ett år. Hur har det gått? – Det var ett nytt sätt att skriva och tänka på och mer personligt jämfört med webben, som jag inte var van vid, men nu börjar jag vänja mig. Jag tror på att ha många kanaler. Alla hämtar information på olika sätt. När börjar ni med Facebook och Twitter? – Tanken är att vi ska komma i gång i början av november. LINDA LUNDELL
Fotnot. Enligt Högskolans policy för sociala medier ska de ”organisatoriska enheter” på Högskolan som vill använda sociala medier kontakta informationsavdelningen först. 9
Högskolan satsar på hållbarhet All personal ska utbildas i hållbar utveckling och miljöombud ska se till att handlingsplanen följs. Nu intensifieras Högskolans miljöarbete för att leva upp till nya bestämmelser. Sedan årsskiftet är Högskolan i Halmstad, liksom alla statliga myndigheter i Sverige, skyldig att ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i all verksamhet. – Ett miljöledningssystem handlar om att ha rutiner och strukturer för vårt miljöarbete. Som myndighet ska vi gå i täten för utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Eftersom hela lärosätet berörs måste all personal bli delaktig, säger miljösamordnare Kerstin Rolleberg, som just nu är i full färd med att besöka sektioner och avdelningar för att informera om vad Högskolans miljöledningssystem innebär. Utbildningar för personal På sikt ska all personal utbildas i den nya lagstiftningen, hållbar utveckling och Högskolans miljömål – utbildningar som både kommer att hållas av Kerstin Rolle-
verkan – våra utbildningar. Vi kommer att se över innehållet av hållbar utveckling i våra kurser och program, säger Kerstin Rolleberg. Men det handlar också om att se över Högskolans miljöpåverkan i den praktiska verksamheten. Varje avdelning ska dokumentera sina rutiner för hur miljöhänsyn integreras i det dagliga arbetet. – Eftersom var och en har mest kompetens inom sitt eget område är det viktigt att alla tänker till om hur vi ska bli bättre, säger hon.
Miljösamordnare på besök. Kerstin Rolleberg besökte nyligen biblioteket för att berätta om vad som är på gång inom Högskolans miljöarbete.
berg och en extern expert. I december är det dags för Högskolans chefer och till våren är det högskolestyrelsens tur. – Det är viktigt att bli bättre inom det område där vi har störst indirekt miljöpå-
Nya miljöombud Varje avdelning eller enhet ska utse ett miljöombud. Ombuden ska knytas till miljörådet, som bland annat ansvarar för att ta fram förslag till miljöpolicy och miljöhandlingsplan. – Det har funnits ett behov av kontaktpersoner som kan rapportera och samordna miljöarbetet vid respektive avdelning. Miljöombuden blir en länk mellan verksamheten och miljörådet, säger Kerstin Rolleberg. IDA LÖVSTÅL
Avknoppningsföretag vann Swedish Embedded Award Förfalskade och stulna läkemedel är ett riktigt gissel i stora delar av världen. Halmstadsföretaget TamperSeal har tagit fram en lösning på delar av problemet, och belönades för detta med det åtråvärda Swedish Embedded Award 2010, i kategorin ”enterprise”. Företaget bakom produkten är ett avknoppningsföretag från forskningsprofilen Ceres vid Högskolan i Halmstad och Institutionen för teknisk logistik, Lunds tekniska högskola. – Att vinna Embeddedpriset innebär i första hand ett erkännande, att vi har tänkt och gjort rätt, men framför allt att vi har något som är intressant. Dessutom 10
känns det väldigt bra att vara med och befästa Halmstad som en elektronikstad, säger Emil Nilsson, universitetsadjunkt på Högskolan i Halmstad och en av personerna bakom produkten. TamperSeal kan närmast liknas vid ett elektroniskt sigill som kan skydda produkter mot stöld och manipulering under transporter och lagring. Inledningsvis har företaget riktat in sig på applikationer för varularm och läkemedelshantering. – Det tydligaste hotet mot transporter av läkemedel är direkta stölder, men TamperSeal kan också skydda produkter mot att bytas ut under transport. Man vill ju gärna veta att det är samma läkemedel man har skickat som kommer fram, förklarar Emil Nilsson. Swedish Embedded Award är en nationell tävling om bästa nyutvecklade intel-
Bild: ROLAND THÖRNER
Prisad produkt. Emil Nilsson och en prototyp till TamperSeal.
ligenta inbyggda system. Priset delas ut i tre kategorier: enterprise, student och micro/nano. Prisutdelningen hölls traditionsenligt på Tekniska mässan i Stockholm i slutet av oktober. ROLAND THÖRNER
Fotnot. Läs mer på www.hh.se/ceres.
Smått och gott från styrelsen Den 15 oktober höll högskolestyrelsen sitt senaste möte. På dagordningen fanns bland annat följande ärenden: Globaliseringens effekter. Anne Loft, professor vid Lunds universitet, var först ut bland föreläsarna.
Full föreläsningssal. På konferensen medverkade landets främsta forskare inom externredovisning och revision.
Nyfiken på nya regelverk. Claes Hamilton, revisor på Pricewaterhouse Coopers i Halmstad, var en av besökarna på konferensen.
Framtidens revision i fokus för konferens Hur ser framtiden ut inom området externredovisning och revision? Det var huvudfrågan för den fjärde nationella redovisningskonferensen som i år hölls på Högskolan i Halmstad. På konferensen deltog ett 100-tal forskare och yrkesverksamma. Konferensen, som pågick den 30 september–1 oktober, fokuserar på de förändringar som branschen står inför. Ett aktuellt exempel är den nya lagstiftningen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag som trädde i kraft den 1 november i år. Det innebär att ungefär 250 000 svenska företag själva kan välja om de ska fortsätta med traditionell revision eller inte. Nya regler påverkar många – Detta berör många och är en viktig fråga som diskuteras under dagarna. Vad kommer det att utvecklas för praxis i framtiden? Vad innebär detta för företagen, revisionsbyråer och skattemyndigheten? säger Arne Söderbom, universitetslektor i företagsekonomi och en av konferensens arrangörer. På konferensen medverkade landets
främsta forskare inom externredovisning och revision, samt yrkesverksamma på revisionsbyråer runt om i landet. En av dem är Claes Hamilton, revisor på Pricewaterhouse Coopers i Halmstad. – Eftersom det är så nära tog jag chansen att komma hit, det är flera intressanta föreläsningar som jag vill lyssna på. Framför allt är jag intresserad av de nya regelverken och hur de kommer att förändra mycket inom branschen. Jag är till exempel nyfiken på vad akademin säger om IFRS-regelverket, som det har varit en del debatt om, säger han. Första gången på en högskola Den nationella redovisningskonferensen är den fjärde i ordningen och för första gången hölls den nu på en högskola. De tidigare konferenserna har hållits med två års mellanrum på Uppsala, Linköpings och Örebro universitet. Den Svenska Revisionsakademin, som står bakom konferensen, bildades 2002 på initiativ av universitet och högskolor, de stora revisionsföretagen, offentliga aktörer och intressenter på kapitalmarknaden. Text och bilder: IDA LÖVSTÅL
Interimistisk fakultetsnämnd Från årsskiftet slås de nuvarande forskningsnämnderna samman till en interimistisk fakultetsnämnd. Sven Åke Hörte, ordförande i forskningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap blir ordförande i den nya nämnden, och Thorsteinn Rögnvaldsson, nuvarande ordförande i forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap, blir vice ordförande. Den interimistiska fakultetsnämnden ska finnas kvar som längst till den 31 december 2011. Utbildningsutbudet 2011/2012 Utbildningsutbudet för läsåret 2011/2012 fastställdes. Ett stort antal förändringar sker. Som en konsekvens av neddragning av medel till grundutbildningen minskas antalet årsstudieplatser från 5 736 år 2010 till 5 587 årsstudieplatser år 2011. Utbildningsnämndens (UN) förslag innebär en minskning av antalet fristående kurser, neddragningar av platser inom program och kurser samt att antagningen till en del program ställs in. På grund av besparingen skjuts även planerade program på framtiden. Med anledning av att samtliga lärarutbildningar i landet är inne i en process att söka examensrättigheter och att besked inte beräknas komma förrän i december 2010 har UN endast en preliminär planering av utbildningsutbudet för lärarutbildningarna i sitt förslag. Högskolestyrelsen fattade beslut enligt UN:s förslag. Antagningsordning Högskolan i Halmstads antagningsordning har reviderats och högskolestyrelsen fastställde den nya (reviderade) antagningsordningen. LENA LUNDÉN
7 11
ZOOM GRATULERAR
? Vinnare 2007 …
… 2009 …
… och 2011?
Nu kan du nominera till det pedagogiska priset Nu utlyser utbildningsnämnden, UN, ånyo ett pedagogiskt pris att ges till den lärare som har varit ”särskilt framgångsrik i att utveckla studenters lärande”. Genom priset vill UN lyfta fram god högskolepedagogik, hylla en kollega som med kunnande och entusiasm har haft en avgörande effekt på studenters studieresultat samt bidra till den nationella utvecklingen av tillämpad högskolepedagogik. 2011 års pris delas ut i samband med akademiska högtiden nästa år. Personal och studenter vid Högskolan i Halmstad kan nominera en eller flera kandidater fram till och med den 31 januari 2011. Nomineringen görs via ett formulär
på Högskolans webbplats och ska, förutom namn på kandidat(er) också innehålla vilken eller vilka av UN:s tre fastställda kriterier som ligger till grund för nomineringen samt motivering till varför personen i fråga ska få priset. Priskommittén består av externa experter inom högskolepedagogik samt en representant för Högskolan i Halmstad. Priset är deltagande i valfri europeisk högskolepedagogisk konferens. Tidigare vinnare av det pedagogiska priset är Boel Larsson, universitetsadjunkt i sociologi, 2009, och Bertil Gustafsson, universitetsadjunkt i pedagogik, 2007. LENA LUNDÉN
Läs mer och nominera på: www.hh.se/pedagogiskapriset.
Solgun Folke, HOS, till avlagd licentiatexamen (Tandläkarhögskolan i Malmö). Docenter: Jonas Svensson, i religionsvetenskap med islamologisk inriktning. Doktorer: Anna Isaksson, sociologi Mats Holmquist, arbetsvetenskap Gabriela Conache, fysik Emma Pihl, omvårdnad
PÅ NYA JOBB Marcus Johansson, marknadsförare på informationsavdelningen, tillsvidare fr.o.m. 2010-10-18. Nathalie Sjögren Törhagen, informatör på informationsavdelningen tillsvidare fr.o.m. 2010-10-01.
Zoom i brevlådan Ska du vara tjänstledig och vill ha koll på vad som händer på Högskolan? Skicka din hemadress till zoom@hh.se så får du Zoom i brevlådan.
KALENDARIUM 4 november Firande av nya rättigheter. I somras fick Högskolan två av tre sökta examensrättigheter för forskarutbildning, i innovationsvetenskap och i informationsteknologi. Välkommen att fira detta med festligheter i Malcussalen kl. 15.15. 9 november RUC-seminarium. Skola 2011 – möjligheter och utmaningar. Seminarieledare: Pernilla Nilsson, LUT. Kl. 15.00–17.00 i Haldasalen. Anmälan.
15 november PALL fyller 10 år. Ledarskapsutbildningen PALL, Partnerskap för ledarskap och lärande, firar 10-årsjubileum med föredrag och workshoppar, mat och samkväm. Kl. 10.00, LV6 Halmstad. Anmälan. 16 november Praktisk pedagogisk lunch. Med Elenita Forsberg och Kristina Ziegert, som nyligen belönades med ”Best Poster Award” på en kongress i Sydafrika. Kl. 12.00– 13.00 i hus X vån. 4. Anmälan.
17 november Nanosymposium. Symposium om nanoteknik – de senaste forskningsrönen och tänkbara tillämpningar. Kl. 9.00 i hus R, sal R1107. Anmälan. 22 november Sopplunch. Genusmedveten pedagogik – en introduktion. Med Gunilla Carstensen, fil. dr i sociologi vid Högskolan Dalarna. Kl. 12.30–16.00, P 125. Anmälan.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se