Zoom nr 9

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 9 • 2010 • v. 48

Kurs med arbetsmiljö på schemat Vad är det som påverkar om vi mår bra eller dåligt på en arbetsplats? Vilket ansvar har chefen när det dyker upp problem med arbetsmiljön? Det var några ämnen för dagen när tolv anställda med arbetsmiljöuppgifter gick en utbildning i förra veckan.

Det var första gången som Högskolans personalavdelning höll i den här typen av utbildning i arbetsmiljö för personal, och tanken är att det ska bli ett återkommande arrangemang. Utbildningens första del hölls under en dag på Tylebäck för tolv anställda på HOS och SET. – Vi har tidigare haft liknande utbildningar, men då har de hållits av vår företagshälsovård. Genom att vi nu arrangerar dem själva kan vi gå in mer på vad som är specifikt för oss som högskola, säger Anna-Lena Bylund, personalsekreterare på personalavdelningen.

Under dagen fick deltagarna veta mer om arbetsmiljö ur olika synvinklar – bland annat lagstiftning, Högskolans regelverk och rutiner, ansvarsfördelning, vad man ska göra i krissituationer och hur man kan förebygga stress och främja en god arbetsmiljö.

Viktigt för studenterna Bland deltagarna på utbildningen var merparten studierektorer på HOS, och en av dem var Jonna Johansson. Hon är universitetslektor och tillträdde för fyra månader sedan som biträdande studierektor för statsvetenskap och internationella relationer.

– Arbetsmiljö är ett nytt område för mig. För att känna mig trygg i min nya roll vill jag veta mer om vad jag ska göra

Välmåendet i fokus. Anna-Lena Bylund och Lena Tunander, personalavdelningen, är två av dem som har utvecklat utbildningen.

om något händer och var jag hittar information, säger hon.

Hon menar att man ofta ser arbetsmiljö som en personalfråga för sig själv och sina kollegor, men studenterna får Jonna Johansson inte glömmas bort.

– Det är viktigt att skapa en bra studiemiljö för våra studenter. Som lärare tycker jag att man ofta blir påmind om detta, till exempel när man kommer till grupper där det inte är så rolig stämning, säger hon.

Hon tycker att en viktig poäng med utbildningar av det här slaget är att träffa andra.

– Det är skönt att lära känna kollegor i samma sits och dela erfarenheter, säger hon.

Första omgången Förra veckans kurs var den första delen av två. Nästa del hålls i vår och då ska

deltagarna bland annat arbeta gruppvis med olika scenarier. Tanken är att utbildningen framöver ska hållas regelbundet för dem som har någon form av arbetsledande funktion kopplat till arbetsmiljöområdet.

– Som chef ska man ha kunskap om arbetsmiljöfrågor, och arbetsgivaren är skyldig att bistå med den kunskapen. Utbildningar av det här slaget är klokt att gå med några års mellanrum för att uppdatera sig om nya rutiner och nya rön, säger Anna-Lena Bylund.

Föreläsare under dagen var Anna-Lena Bylund, Lena Tunander och Moa Renström Hultgren från personalavdelningen, Per Österberg från studenthälsan och företagssjuksköterskan Ulrika Kristerson från Previa.

Text och bilder: IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Har du arbetsmiljöansvar och är intresserad av att gå kursen? Nästa omgång startar den 3 februari. Håll utkik på Insidan och i Zoom för mer information.

Prislapparna klara för Högsko Från hösten 2011 ska utomeuropeiska studenter betala för sin utbildning i Sverige.

– För Högskolan innebär det färre utländska studenter och nya krav på att arbeta offensivt, säger Ulf Ivarsson, chef för internationella avdelningen.

I april beslutade riksdagen att studenter från tredje land, det vill säga utanför EU, EES och Schweiz, ska betala en studieavgift för utbildningar på grund- och avancerad nivå.

Förändringarna berör endast så kallade freemovers, alltså studenter som inte reser inom Högskolans utbytesavtal.

Av de totalt 620 utländska studenter som läser på Högskolan i dag är ungefär 250 freemovers. De övriga 370 är utbytesstudenter och påverkas inte av förändringarna.

– Vi räknar med ett bortfall på ungefär 200 utländska studenter, men hur många det blir är omöjligt att säga. Ett första facit får vi i januari, när ansökningstiden går ut. Ett andra får vi vid midsommar, när studenterna ska ha betalat, och först till hösten vet vi hur många som faktiskt kommer, säger Ulf Ivarsson.

Sista ansökningsdag i januari Varje högskola och universitet bestämmer kostnaden för kurser och program. Högskolan i Halmstad tog nyligen beslut om vilka studieavgifter som ska gälla för utbildningar vid lärosätet. Avgifterna varierar mellan 80 000 kronor och 129 000 kronor och har beräknats utifrån utbildningskostnaderna för respektive område (se faktaruta).

De utländska studenterna ska förutom studieavgiften betala en avgift på 900 kronor vid anmälningstillfället. Detta administreras av Verket för högskoleservice, som liksom tidigare behandlar ansökningarna. Sista ansökningsdag är den 17 januari.

– Men även i fortsättningen kommer det att finnas möjlighet att göra sena ansökningar direkt till oss, säger Stig Perttu, utbildningssekreterare på studerandeavdelningen.

Han tror inte att antalet sökande säger så mycket om hur många betalande studenter Högskolan kommer att få.

– 900 kronor är inte någon större summa i sammanhanget och många hoppas nog få del av stipendier, säger han.

Han gör jämförelsen med Danmark, som 2

Ska betala för utbildningen. Från och med nästa höst ska utomeuropeiska studenter som inte reser inom något ning i Sverige. På Högskolan i Halmstad läser i dag cirka 250 freemovers.

införde avgifter 2007. Det första året sjönk antalet utomeuropeiska studenter med 90 procent. Därefter har siffran gått upp.

– Jag tror att vi kommer att se en liknande utveckling här. Först ser vi en stor nedgång och sedan går det sakta upp igen, säger Stig Perttu.

Nya stipendier I samband med övergången till avgifterna införs två stipendieprogram i Sverige. Det ena administreras av Svenska institutet och vänder sig till studenter från länder som Sverige har långsiktigt utvecklingsarbete med. Det andra vänder sig till särskilt kvalificerade studenter från länder utanför EU och EES och ska administreras av respektive lärosäte. Det är ännu inte klart hur många stipendier det kommer att handla om.

– Staten har kvarhållit tre miljoner av Högskolans medel som ska gå till stipendier. Vi hoppas att vi ska få tillbaka mellan 700 000 och 900 000 kronor i form av stipendier och det skulle ge oss 20–30 studenter. Men ingenting är klart än, säger Ulf Ivarsson.

För att få studenter att betala för utbildningar som tidigare har varit gratis ställs nya krav på bland annat marknadsföring,

service och mottagande av studenter.

– Det innebär att vi måste bli mer offensiva. Vi måste tänka nytt för att locka studenterna att komma hit. Och då handlar det inte bara om våra utbildningar utan hela paketet – studentservice, boende, jobbmöjligheter under studierna och jobbchanser efter examen. Vi vet att detta har stor betydel-

Påbyggnadsu När antalet utländska studenter minskar är det magister- och masterutbildningarna inom teknikområdet som påverkas mest.

IDE är den sektion som har störst andel utomeuropeiska studenter. Sektionen har fyra magister- och masterprogram där mer än hälften av studenterna är freemovers.

– Vi vet att vi kommer att få betydligt färre studenter än vi har i dag och detta är något vi har förberett oss på, säger Jörgen Carlsson, internationell koordinator och studierektor för Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system och Magisterprogrammet i da-

olans kurser och program kommer Högskolan att anlita så kallade agenter. Det är företag med lokalkännedom i respektive land, som förmedlar information om Högskolan genom till exempel mässor, informationskontor och webbplatser. De kan också hjälpa till med ansökningsdokument och visumfrågor. För detta tar agenten en avgift på mellan 10 och 15 procent av den studieavgift som studenten betalar, en kostnad som Högskolan står för.

Högskolan i Halmstad har i dag inga avtal med agenter, men det finns ett förslag på samarbete med åtta agenter i Indien, Kina och Ryssland.

– Vi tror att det finns stor framtidspotential i dessa stora länder. Dessutom har ungdomarna där ofta tillräckligt bra kunskaper i engelska, säger Ulf Ivarsson.

Högskolan i Halmstad ingår också i nationella samarbeten. Till exempel har 29 svenska lärosäten tillsammans med Svenska institutet bildat ett konsortium som samarbetar kring bland annat marknadsföring utomlands.

Bild: LINN BERGBRANT

utbytesavtal, så kallade freemovers, betala för sin utbild-

se för dem som kan tänka sig att komma hit.

Ulf Ivarsson betonar att eventuella förändringar ska vara lika för alla studenter.

– Detta är ingen gräddfil. Vi ska inte göra någon skillnad på önskemålen från betalande och ickebetalande studenter. Följden blir att vi måste se över vår service till alla, säger han.

För att rekrytera betalande studenter

Fem arbetsgrupper Tiden för förberedelser har varit knapp och ännu finns många lösa trådar som ska knytas ihop.

– Vi har vetat sedan 2006 att det var förändringar på gång och vi har förberett genom att bygga upp våra Asienkontakter under flera år, knyta kontakter med agenter och få fler utbytesavtal. Men det var först i februari som vi fick klart för oss hur förändringarna skulle se ut. Därför har förberedelsear-

NYA STUDIEAVGIFTER Studieavgifter per läsår (60 hp) och utbildningsområde: • samhällsvetenskap och humaniora – kandidatprogram, 80 000 kr.

• samhällsvetenskap och humaniora – magisterprogram, 115 000 kr.

• teknik och naturvetenskap, 123 000 kr.

• vård, 129 000 kr.

Avgifterna har beräknats utifrån utbildningskostnaderna för respektive område.Till det kommer en extra kostnad på 40 000 kronor per läsår för administration och service (ovan anges den totala summan). Avgifterna rör nya studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz (med vissa undantag).

Utbildning på forskarnivå berörs inte.

betet kommit igång sent, säger Ulf Ivarsson.

Sedan i somras arbetar fem arbetsgrupper på Högskolan med att förbereda för nya avgiftssystemet. Grupperna arbetar med information och marknadsföring, studieadministration, prissättning, boende och service samt ekonomisk administration. Högskolan ska också bilda en stipendiekommitté som ska ta fram en ordning för de nya stipendierna.

– Många på Högskolan arbetar just nu intensivt med de här frågorna. Det ska bli mycket spännande att se vad förändringarna kommer att leda till under de närmaste åren, säger Ulf Ivarsson.

IDA LÖVSTÅL

u tbildningar inom teknik påverkas mest tornätverksteknik, två av de program som har störst andel utländska studenter.

Det är i nuläget inte aktuellt att lägga ner några program på grund av studieavgifterna, däremot kommer platserna att bli färre. Nästa år minskar sektionen antalet utbildningsplatser på de program som hålls på engelska med ungefär 100. Till exempel planeras antalet studenter på Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system att minska från 50 till 20.

– Vi hoppas att minskningen är tillfällig. Men det kommer nog att ta några år att komma tillbaka, och det kommer att krävas mycket arbete, tror Jörgen Carlsson.

Utbildningarna på grundnivå kommer att

Jörgen Carlsson

vara relativt opåverkade av förändringarna.

– I dag har IDE-sektionen en överproduktion och vi räknar med att det totala antalet studenter på sektionen även nästa år kommer att ligga något över antalet utbildningsplatser.

Problemet är att vi får färre på avancerad nivå än vad vi vill ha, säger Jörgen Carlsson.

Att få fler studenter till programmen på avancerad nivå handlar inte bara om att locka till sig betalande utländska studenter.

– Vi behöver även fler svenska och fler EU-studenter. Alla tre grupperna måste öka, säger Jörgen Carlsson.

Han tror att samarbete med andra universitet och med utländska agenter spelar en viktig roll för vad som händer i framtiden.

– Vi är ett litet lärosäte i ett litet land, och det krävs att vi samarbetar för att nå ut, säger han.

IDA LÖVSTÅL

3

Personalbarometern skjuts upp Nästa personalbarometer flyttas fram till februari 2012. Personalbarometern har hittills genomförts varannan höst, och den skulle egentligen ha ägt rum i november i år.

Framflytten hänger samman med att Högskolan just nu är uppe i en upphandlingsprocess om ett nytt webbenkätverktyg. En annan anledning är att kvalitetsrådet har beslutat att framöver genomföra undersökningen vart tredje år, i stället för vartannat.

Det samma gäller studentbarometern och doktorandspegeln, och de tre undersökningarna kommer framöver att löpa i treårscykler med en varje år.

– En stor del av arbetet med barometrarna handlar om att ta tillvara resultaten och att följa upp det som kommer fram, och vi har fått önskemål om mer tid mellan undersökningarna. Det är viktigt att förbättringsåtgärder är genomförda innan det är dags för nästa undersökning, säger prorektor Carina Ihlström Eriksson.

En annan förändring är att personalbarometern framöver förläggs till februari i stället för november.

– Det ligger bättre i tiden med tanke på de handlingsplaner som ska tas fram utifrån resultaten. Inger Sundqvist Det är också en budgetfråga. Nu kan de resurser som behöver avsättas för eventuella åtgärder planeras in i kommande års budget, säger personalchef Inger Sundqvist.

Personalbarometern är en medarbetarundersökning som kartlägger hur anställda vid Högskolan i Halmstad uppfattar sin arbetsmiljö. Personalbarometern har genomförts tre gånger: 2003, 2006 och 2008.

IDA LÖVSTÅL

4

Doktorerar i datorkommunikation. Kristina Kunert lägger snart fram sin doktorsavhandling. Hennes sista paper före disputationen belönades vid en internationell konferens.

Kristina Kunert prisad för sin forskning I hård konkurrens med 400 andra forskare blev Kristina Kunert, doktorand på Högskolan i Halmstad, en av två som fick pris för bästa paper vid en internationell konferens i Spanien tidigare i höstas.

– Det är en bekräftelse på hur långt jag har kommit. Jag håller på att avsluta min avhandling så det var kul att få priset för mitt sista paper, säger Kristina Kunert som berättar att hon blev helt överraskad över priset.

Förutom ära, intyg och en vinstsumma på 500 euro innebar utmärkelsen att det blev lättare för Kristina Kunert att knyta kontakter med andra forskare under konferensen.

Varför fick du priset, tror du?

– De tyckte att vårt arbete tog upp ett viktigt problem och att artikeln var välskriven och vältäckande. Vi har försökt diskutera lösningen ganska ingående och har utvärderat den både analytiskt och med hjälp av datorsimuleringar, säger hon.

Kristina Kunerts forskningsområde är datorkommunikation.

– Det jag tittar på är system som har olika komponenter som måste kommunicera med varandra. Kommunikationen

kan ha olika krav på sig: dels kan datatrafiken behöva komma i tid, dels kan det finnas krav på att den verkligen kommer fram, förklarar Kristina Kunert.

Avhandlingen trycks i dagarna och den 13 december ska den presenteras.

– Jag har inte hunnit bli stressad ännu. Än så länge känns det lugnt, säger hon.

Från Tyskland Kristina Kunert kom till Sverige från Tyskland och Nürnberg för mer än 14 år sedan.

Tanken var att hon skulle studera i ett år men hon blev fast i Sverige.

– Jag läste nordiska språk och skulle utomlands i ett år för att läsa svenska. Sedan åkte jag aldrig hem, berättar hon.

I stället läste hon tekniskt basår på Högskolan i Halmstad, efter det teknisk fysik vid KTH i Stockholm och sedan informations- och kommunikationsteknologi i Halmstad.

– Jag gjorde mitt magisterexamensjobb inom datorkommunikation och fick sedan möjlighet att doktorera här, berättar Kristina Kunert som trivs jättebra med sin doktorandtjänst på Högskolan i Halmstad.

– Jag skulle helst doktorera en gång till om jag kunde. Har man ett bra projekt så är det här det roligaste som finns, säger hon.

Text och bild: LINDA LUNDELL

Stor potential för f järrvärme Det finns en stor framtidspotential för fjärrvärme i Europa.

Andelarna på värmemarknaden för denna uppvärmningsteknik kan i många större europeiska städer trefaldigas, och då med samma lönsamhet som i dag. Dessutom spås fjärrvärmesystem i befolkningstäta städer och stadsdelar vara fortsatt konkurrenskraftiga även om värmebehovet skulle minska i framtiden. Det visar en ny och unik studie som en forskargrupp på Högskolan i Halmstad har gjort.

– Syftet med projektet har varit att utvärdera fjärrvärmeteknikens fortsatta konkurrenskraft även om värmebehovet skulle minska i framtiden, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad, och den som har lett forskningsprojektet.

Klassisk formel omformulerad Genom att formulera om en klassisk beräkningsformel för investeringskostnader i fjärrvärmenät har forskarna tagit fram en unik modell som gör det möjligt att beräkna investeringskostnader för fjärrvärmesystem också på orter som inte har fjärrvärme i dag. Tidigare beräkningar har endast kunnat utföras för befintliga nät.

Forskarna har därefter analyserat fjärrvärmeteknikens nuvarande ställning på värmemarknaden i 83 städer i fyra europeiska länder: Tyskland, Frankrike, Belgien och Nederländerna. Dessutom har man värderat teknikens framtida konkurrenskraft i förhållande till lokala uppvärmningsalternativ och minskade värmebehov.

Kan trefaldigas År 2006 stod fjärrvärmen i de undersökta städerna för i genomsnitt 21 procent av värmemarknaden.

– Vid våra beräkningar fann vi emellertid att marknadsandelar motsvarande 60 procent skulle vara en kostnadseffektiv genomsnittlig utbyggnadsnivå. Det inne-

Uppvärmning med framtidspotential. Är fjärrvärme framtidens uppvärmning i Europas storstäder?

bär att det skulle vara möjligt att trefaldiga den nuvarande fjärrvärmemarknaden i de städer som vi har tittat på, med en lönsamhet beräknad på dagens situation, säger Urban Persson Urban Persson, doktorand i energiteknik, som har ingått i forskargruppen.

Studien visar också att det i befolkningstäta städer inte finns några större risker för fjärrvärmens ställning på grund av

ett varmare klimat. Bland annat kan ny teknik, till exempel det som nu utvecklas i den fjärde generationens fjärrvärmeteknik, bidra till detta.

Fjärrvärmestudien ingår i ett treårigt svenskt projekt om skilda energiteknologier: ”Pathways – Swedish Systems Solutions”, som görs i samarbete med Chalmers och finansieras av Energimyndigheten.

Det är i sin tur ett parallellprojekt till det större internationella ”Pathways to Sustainable European Energy Systems”.

LENA LUNDÉN URBAN PERSSON

Fotnot. Studien heter ”Heat distribution and the future competitiveness of district heating”, Persson & Werner, 2011. Applied Energy 88 (2011) s. 568–576.

5

Forskar om intelligenta robot Tänk dig att sitta på jobbet och skicka ett e-postmeddelande till diskmaskinen därhemma och skriva ”starta nu”, så att disken är ren och klar när du kommer hem. Eller varför inte instruera din robotkock att påbörja middagen så att den är färdig att servera när du och resten av familjen anländer hemmet efter jobb, skola och dagis? Låter det som en dröm? Troligen, men faktum är att det med dagens teknik är fullt möjligt att skaffa sig sådana tjänster, enligt Högskolans nya professor Walid Taha.

– Datorer har hittills mest varit något som vi har haft på våra skrivbord för att kunna komma ut på internet eller för att köra datorprogram på. Men mer och mer utrustas till exempel diskmaskiner, dammsugare och bilar med små datorer som gör dem intelligenta, säger Walid Taha, som sedan i somras är professor i datalogi på Högskolan i Halmstad.

En intelligent dammsugare är en dammsugare som du kan ”säga till”: dammsug de där två rummen. En intelligent bil kan parkera själv. Med hjälp av inbyggda datorer kan lampor tändas och släckas när du kommer in eller lämnar ett rum, och på så sätt göra av med så lite energi som möjligt.

– Vad vi ser är en allt större trend där traditionella system blir mer och mer datoriserade och smarta, säger Walid Taha.

Mer än ordbehandlare Vi är alltså omgivna av datorer, men när vi pratar om ”datorn” menar vi nog för det mesta den traditionella ”burken” på skrivbordet eller den bärbara. De andra syns inte, men finns nästan överallt. Nästan alla apparater styrs av datorer: hemma, på kontor, i industrin, i sjukvården ... Datorerna är inbäddade eller inbyggda i något annat: fjärrkontrollen, telefonen, kaffebryggaren, tvättmaskinen – och bilen. En modern bil kan ha 25 eller flera datorer i sig som styr ”allt”: lås, motor, ljus, fönster, krockkuddar.

– Alla dessa maskiner finns redan, mekaniken är tillgänglig. Men att få maskinen att göra det som du vill, det är utmaningen. Att laga mat är till exempel lätt för människor, 6

Bild: IDA LÖVSTÅL

Ny Halmstadbo. Walid Taha var professor på Rice University i USA när han hörde talas om att Högskolan i Halmstad sökte en professor i datalogi. ”Högskolan i Halmstad är ovanlig på många sätt och mycket framstående inom området intelligenta system”, säger han.

men att försöka bygga en maskin, eller en robot, som kan göra det är en mycket större utmaning, konstaterar Walid Taha.

Det är sådana utmaningar som Walid Taha tar sig an i sin forskning, att skapa mjukvara för inbäddade och intelligenta system. Han utvecklar programmeringsspråk för olika tillämpningar och framför allt för tillförlitlig interaktion mellan olika datorer och system. En interaktion som alltmer sker i cyberrymden via internet.

Det finns förvisso redan robotar som dammsuger, klipper gräs och tvättar bilar.

Det som saknas är bra lösningar för att apparaterna – systemen – ska samarbeta.

– Om det är olika apparater, då är utmaningen än större att få dem att interagera och göra det på ett tillförlitligt sätt. Hur får man en städrobot, en matlagningsrobot och en robot som tvättar att samarbeta? Det är den typen av frågor min forskning handlar om, förklarar Walid Taha.

Kommunikation i cyberrymden Robotar som städar och lagar mat hemma är fortfarande bara en dröm för de flesta. Industrin däremot har varit datoriserad länge.

Där sköts det mesta genom inbyggda datorer. Många maskiner styrs i sin tur via fjärrstyrning. Du kan vara på en helt annan plats

tar som samarbetar än ”din” maskin och ändå styra den. Kommunikationen med maskiner och apparater sker allt oftare via internet.

Det kan vara elmätare som fjärravläses, skrivare och kopiatorer som skickar e-post till en administratör om något är fel eller om färgtonerna är slut. Övervakning och bevakning sker på samma sätt.

– Exemplen är oändliga och dessa är ganska enkla tillämpningar, framför allt de som finns i ett hem. Det finns situationer där det är mycket mer kritiskt och helt avgörande att allt sker på ett korrekt sätt och som du förväntar dig, säger Walid Taha och tar det som kallas teleoperationer som exempel.

Det är en slags fjärrstyrd operation på distans som görs med hjälp av en kirurgrobot och internet. Eller som Walid Taha kallar det: – It is cyber-physical. Väldigt förenklat kan man beskriva det som fysiska produkter – apparater – som kommunicerar i cyberrymden. Exempelvis en ”vanlig” dator som skickar e-post till en diskmaskin.

Från Houston till Nissastrand Hur hamnar en professor från USA:s fjärde största stad, Houston, på Högskolan i Halmstad?

Walid Taha har visserligen kvar både sitt hus i Houston och en deltidstjänst på Rice University, men räknar nu Halmstad som sin hemstad och har skaffat sig en lägenhet på Nissastrand.

– Jag har länge varit intresserad av inbyggda system och realtidssystem. Högskolan i Halmstad är ovanlig på många sätt och IDE-sektionen är mycket framstående på sådan forskning, och inom området intelligenta system, förklarar Walid Taha och berättar om sektionens forskning om bilar som kommunicerar med varandra för att undvika olyckor eller som själva finner den lämpligaste vägen från punkt A till B. Walid Taha kände några av IDE-sektionens forskare redan innan han kom hit. Veronica Gaspes och han var kolleger på Chalmers för tio år sedan, när hon höll på med sin avhandling och Walid Taha själv var nydisputerad ”post-doc”. Thorsteinn Rögnvaldsson träffade han för mer än tio år sedan i Oregon i USA. – Jag hörde talas om den utlysta tjänsten här och den lockade, berättar Walid Taha och betonar att Högskolans samarbete med industrin också var en spännande dragningskraft.

– Industrin visar stort intresse för det arbete som görs på Högskolan. Det finns ett brett spektrum av expertis här som i princip garan-

terar att om någon har ett problem i industrin, kan Högskolan hjälpa till. Det tycker jag är riktigt ”coolt”. Det är precis rätt miljö att bedriva forskning i. Många olika områden täcks, samtidigt som du har en grupp människor som är mycket intresserade av att samarbeta, både med industrin och med andra forskare.

Just nu har Walid Taha fullt upp med att installera sig och lära sig ”de svenska systemen”.

Hur ringer man internt, hur hittar man kontaktuppgifter till kollegerna, var kan man få tag på en papperskorg? Allra mest viktigt att lära sig är dock svenska, understryker Walid Taha.

– Det känns viktigt att kunna skriva forskningsansökningar på svenska. Inte minst att kunna förstå vad som står i utlysningarna från till exempel KK-stiftelsen.

Grundforskning Strategiska forskningsstiftelsen, SSF, är en aktör som Walid Taha gärna vill utöka samarbetet med, liksom Vetenskapsrådet som bör få flera ansökningar från Högskolan. På det hela taget är det en av hans viktigaste målsättningar, enligt honom själv, att utöka och stärka forskningsaktiviteter.

– Jag tror att SSF kan spela en väldigt viktig roll för Högskolan i Halmstad. Stiftelsen kan möjliggöra strategiskt viktig forskning för oss, och jag tycker att det finns en bra överensstämmelse mellan våra forskningsmål och SSF:s.

Walid Taha ser gärna att andelen grundforskning ökar. Den är viktig för att behålla en internationell vetenskaplig konkurrenskraft för IDE-sektionen och Högskolan som helhet.

– Även om vi vill att mycket av vår forskning ska vara initierad av industrin och ”verklighetsdriven” finns det viss, mycket specialiserad forskning, som inte alltid är intressant för industrin och som inte alltid har en direkt tillämpning där, men som ändå är jätteviktig att bedriva. Vi har några projekt finansierade av Vetenskapsrådet, men jag vill utöka den profilen.

Det kanske allra viktigaste för honom liksom för Högskolan, är emellertid studenterna och deras utbildning. Det är självklart för honom som professor att undervisa och se till att Högskolan i Halmstad får de bästa studenterna.

– Utbildning är den viktigaste uppgiften vi har. Jag kommer att prioritera att rekrytera de allra bästa studenterna: från Sverige, från Halmstad, Europa, USA, Asien. Varhelst det finns duktiga studenter, ska vi leta efter dem.

LENA LUNDÉN

BERGS BETRAKTELSER Pånyttfödd akademiker. I skrivande stund sitter jag på ett hotellrum i Stockholm och har just avslutat ett informellt möte med två andra sociologer från forskningsprogrammet Flexit. Vi talade om våra erfarenheter av att arbeta som forskare i näringslivet och när jag berättade för dem att jag hade för avsikt att återvända till akademin utbrast de, till min stora förvåning, i ett glädjerop. Det tycktes närmast vara fallet att de, åtminstone för en stund, hade tvivlat på att så någonsin skulle ske.

Jag har nu arbetat som näringslivsforskare i snart tio månader – en tid som motsvarar, om liknelsen ursäktas, en utdragen graviditet – och kan på sätt och vis uppleva en pånyttfödelse. Som akademiker. Trots att mina erfarenheter av näringslivet är mycket positiva och att jag oftast njuter av det höga tempot slås jag allt som oftast av hur stort gapet många gånger är mellan akademi och näringsliv.

Det betyder också att många av våra studenter efter examen möter en radikalt annorlunda verklighet än vad som utgör vardagen på högskolan. Hur ska detta faktum hanteras? Är det inte vår skyldighet att ge dem de redskap som krävs för att kunna navigera mellan de intressen som särskiljer den akademiska kunskapsproduktionen och näringslivets logik? Hur kan vi göra det utan att falla i klorna på ett profittänkande där effektivitet går framför vetande?

Det ligger en stor och viktig utmaning i detta. Jag har ännu inte något färdigtänkt svar på hur vi ska göra men tydligt är att vi alla står inför en grannlaga uppgift.

75

Nu har Högskolan ett forum Nyligen hölls det andra seminariet i Högskolans nystartade Forum för genusforskning.Temat denna gång var ”genus och dialoger” och två forskare från Malmö högskola var inbjudna för att berätta om sin forskning.

– Det är ett av syftena med vårt forum, att visa de olika perspektiv som finns på genusforskning. Genom att bjuda hit intressanta forskare från andra lärosäten som kan inspirera får vi ta del av den kunskap som finns inom området i landet, berättar Eva Schmitz,

en av initiativtagarna till Forum för genusforskning och som själv är forskare i sociologi med genusfrågor som särskilt intresse.

Stort intresse Det var förra våren som Eva Schmitz, Linnea Gustafsson, universitetslektor i svenska, och några andra forskare med intresse för genusforskning sa till varandra: ”ska vi inte bilda ett forum för genusforskning?”.

– Vi upplevde att det fanns ett behov hos forskare här på Högskolan, som har genusperspektiv att träffas i en seminarieserie. Det pågår många olika projekt, vi forskar inom

olika ämnen med olika infallsvinklar, men den gemensamma nämnaren är genus.

Sagt och gjort. Eva Schmitz och de andra initiativtagarna bjöd in till ett möte för att berätta om sina idéer och för att ta reda på vilket intresse som fanns på Högskolan.

Intresset var stort. Ett 25-tal forskare kom till träffen som resulterade i en ansökan till Högskolans råd för lika villkor. Medel beviljades till seminarieserie där forskning inom området, både på Högskolan och i övriga Sverige ska lyftas fram. I ansökan definieras egentligen två syften, eller visioner, med seminarieserien.

– Det ena är att initiera en antologi där

Eva Schmitz Eva Schmitz forskar i sociologi på Högskolan i Halmstad. Hon är också en av initiativtagarna till och samordnarna av Högskolans nybildade Forum för genusforskning (se artikel ovan).

Eva Schmitz är dessutom aktuell som en av redaktörerna bakom antologin ”Tusen systrar ställde krav – minnen från 70-talets kvinnokamp”.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Ny antologi. Eva Schmitz fick idén till antologin ”Tusen systrar ställde krav – minnen från 70-talets kvinnokamp” för tio år sedan när hon höll på med sin avhandling om kvinnohistoria.

8

Idén till antologin kom när Eva Schmitz var på konferens i Oxford för tio år sedan, samtidigt som hon arbetade på sin egen avhandling om kvinnohistoria.

– Jag fick höra talas om ”The Femininst Memoir Project” där 30 kvinnor i USA hade skrivit sina berättelser om sitt engagemang i kvinnofrågan. Samtidigt höll jag på med intervjuerna till min avhandling. Det var då jag tänkte att man skulle göra ett liknande projekt i Sverige, berättar Eva Schmitz.

Eva Schmitz kontaktade sin vän Ingrid Sillén, som har ett förlag, och berättade om idén. Tillsammans med Vera Almroth och Eva Lindqvist bildade de en redaktion och gick ut med ett ”upprop” i Sverige. Uppmaningen var att skriva berättelser till en antologi om kvinnorörelsen på 1970-talet.

De fick stor respons, många ville vara med. Någon finansiering fanns inte utan redaktörskapet skedde på lediga stunder, helt baserat på ideellt engagemang och intresse.

för genusforskning Högskolans forskare gemensamt bidrar och där genus- och mångfaldsforskning lyfts fram. Det finns sådan forskning i nästan alla forskningsmiljöer på Högskolan. Tanken är att publicera antologin i Högskolans forskningsskriftsserie och att använda den i undervisningen.

Integrera i styrkeområdena Det andra syftet med seminarieserien är att stärka forskningsmiljöerna, så att ett genusoch mångfaldsperspektiv integreras i Högskolans styrkeområden.

– Vi får inte glömma bort det perspektivet.

Vi vill försöka hitta ingångar för samarbete mel-

lan miljöerna. Forum för genusforskning blir en plats för Högskolans forskare som har intresse för och vill diskutera genusperspektiv i sin forskning. Vetskapen om att det finns ett forum blir ett stöd till de forskare som har, eller vill ha, genusperspektiv, men som har svårighet att få gehör för det i sin egen miljö. Det är en möjlighet att få i gång en verksamhet och de får tillgång till ett nätverk, säger Eva Schmitz.

Det första seminariet hölls i oktober och handlade om familjen, och i slutet av november var det alltså dags för det andra. Tanken är att det ska bli tre per termin.

LENA LUNDÉN

redaktör för ny antologi – Vi jobbade med det när vi hade tid.

Många tyckte att det var roligt och bidragen började trilla in. Vi fick sålla, alla som var aktiva då är så klart inte med i vår bok.

Sammantaget ger ett 40-tal kvinnor och två män sina berättelser om varför de gick med i kvinnorörelsen på 1970-talet, och vad engagemanget betydde för dem.

– För många var det en omvälvande och viktig period som satte spår. I dag är kvinnor som jobbar en självklarhet, liksom dagis och föräldralediga pappor. Så var det inte för bara några tiotals år sedan. Mycket av det kan vi tacka kvinnorörelsen för, understryker Eva Schmitz.

Fånga tidsandan I ”Tusen systrar” har redaktörerna velat fånga tidsandan och skildra den självständiga kvinnorörelsen, det vill säga inte den partipolitiska. Hur såg situationen ut på 1950- och 60-talen? Vad var det som gjorde att kvinnor organiserade sig? Och hur var det möjligt över huvud taget? I boken finns de som var med och startade rörelser som bland andra Grupp 8, Kvinnoligan och Arbetets kvinnor.

– Var och en har tagit upp det hon eller han tycker är viktigt. Det är personliga, egenupplevda erfarenheter av vad det var som gjorde att man blev aktiv.

skrev på min avhandling tänkte jag att den här historien är väl redan skriven, men det var den inte, säger Eva Schmitz samtidigt som hon påtalar vikten av att minnena nedtecknas och berättas.

– Det är viktigt för dagens unga att få historien. Vi har inte gjort boken enbart för oss själva även om det är ett slags minnesarbete.

Men det är framför allt viktiga och intressanta berättelser för dagens unga kvinnor och män.

Den unga generationen Eva Schmitz menar att det också är ett sätt att föra dialog med den unga generationen, och berätta historien om hur kvinnorörelsen växte fram och hur de engagerade kvinnorna – och männen – bidrog till att förändra villkoren och förutsättningarna för människor.

– Dessa berättelser får inte gå förlorade eller försvinna med dem som var med, betonar Eva Schmitz.

För att få återkoppling från en av målgrupperna innan boken var tryckt, hade redaktörerna 22-åriga Maja Heide till sin hjälp, som läste och kommenterade bidragen allteftersom antologin tog form.

– Hennes synpunkter och tankar var värdefulla och fick oss att förstå att den unga generationen verkligen är intresserad av kvinnorörelsen och hur den växte fram.

LENA LUNDÉN

Andra liknande böcker har nyligen publicerats, varför kommer de nu, tror du?

– Det kanske måste gå en viss period innan man skriver en historieberättelse? När jag

Fotnot. Eva Schmitz skriver nu en populärvetenskaplig version av sin avhandling, ”Systerskap som politisk handling, kvinnors organisering i Sverige 1968 till 1982”.

Bild: ANDERS PETERSSON

Firande. Prorektor Carina Ihlström Eriksson höll i trådarna under festligheterna.

Fest för nya rättigheter I början av november ordnades det festligheter för att fira att Högskolan har fått två tredjedelar av sökta examensrättigheter för forskarutbildning.

Det var i somras som Högskolan fick rätten att utfärda doktorsexamen inom två områden: innovationsvetenskap och informationsteknologi.

Rektor Romulo Enmark berättade historien om profileringsresan, som startade för ganska många år sedan, och hur profilens beståndsdelar, bland annat de tre styrkeområdena har mejslats fram. Sven Åke Hörte, ordförande i den interimistiska fakultetsnämnden, berättade om fakultetsbildningen som håller på att ta form.

Innan det var dags för mingel med mat och prat, lämnades ordet till de tre rättighetsbärande forskningsmiljöerna.

Urban Johnson, föreståndare för CVHI, informerade om arbetet med att ta fram en förnyad ansökan om forskarutbildningsrättigheter inom området hälsovetenskap. Mike Danilovic, CIEL, och Bertil Svensson, EIS, redogjorde för hur de nu planerar för att starta forskarutbildning inom sina respektive områden.

LENA LUNDÉN

9

Tid som gästforskare gav nya idéer senaste 200 åren, framför allt under efterkrigstiden. Jag har sedan tidigare mycket data om olika politiska system runt om i världen, och nu fick jag fram mer generella resultat än tidigare. Jag har också samlat på mig program och matematiska modeller som jag kommer att få användning av.

HALLÅ DÄR … … Mikael Sandberg, docent i statsvetenskap, som nyligen var gästforskare i tre veckor på Center for the Evolution of Cultural Diversity (CECD), University College London i Storbritannien.

Hur kommer det sig att du var där?

– CECD forskar om kulturell framväxt på alla möjliga områden. Mitt intresseområde är framväxten av politiska institutioner, och jag var intresserad av en spännande metod som forskarna där är specialiserade på. Tack vare ett stipendium fick jag möjlighet att åka dit som gästforskare.

Vad går metoden ut på?

– Den handlar om hur olika kulturyttringar sprids, och kan tillämpas på många olika områden. Metoden är matematisk och teknisk, där man antar att kulturuttryck sprider sig genom förgreningar över tid, ungefär som grenarna på ett träd. På så sätt kan man få fram ett slags härstamningsträd över olika kulturella yttringar.

– Jag tittade i huvudsak på politiska val-

Bild: IDA LÖVSTÅL

Tillbaka i Halmstad. Mikael Sandbergs vistelse på det ansedda universitetet UCL i London ledde bland annat till två artiklar om demokratiska institutioners framväxt runt om i världen.

system, och använde metoden för att spåra dagens institutioner bakåt i tiden och se dess ursprung i tidigare skeden. Vi samhällsvetare är inte så vana vid att använda matematik för att beskriva förändringar över tid. Det är det dags att ändra på!

Ledde resan fram till något konkret?

– Jag skrev två artiklar om de demokratiska institutionernas framväxt i världen de

Gav resan några andra idéer?

– Mitt andra forskningsområde handlar om hur miljöinnovationer sprids, och jag kommer att använda den nya metoden även på detta område. Över huvud taget kan den med fördel användas i många olika typer av innovationsforskning. Ofta förknippar man innovationer med något företags- och produktrelaterat, men det är ett vidare begrepp än så.

Det kan vara allt möjligt tänkbart som förändras över tid. Innovationer handlar om att skapa något nytt, och det gör man ju hela tiden både politiskt och kulturellt.

Vad har du för projekt på gång framöver?

– Jag ska utifrån data från Statistiska centralbyrån titta på hur svenska organisationer förändrar sig i miljöhänseende över tid och rum.

IDA LÖVSTÅL

Nya priser till kreativa studenter Sparbanksstiftelsen Kronan delar i år ut sammanlagt 775 000 kronor till studenter för kreativa examensarbeten med stor framtidspotential. Studenter vid Högskolan i Halmstad får dela på 200 000 kronor.

Två examensprojekt på Utvecklingsingenjörsprogrammet belönas med stipendium om 50 000 kronor vardera och fyra stipendier à 25 000 kronor ges till studenter på dataingenjörs- och utvecklingsingenjörsprogrammen.

Två av Halmstadsstudenternas projekt spås få stor betydelse för byggbranschen.

Det ena handlar om smarta takmoduler och det andra om säkrare takarbeten.

10

Bild: ANDERS PETERSSON

Glada stipendiater. Två stipendier à 50 000 kronor och fyra stipendier à 25 000 blev utdelningen för Högskolan när Sparbanksstiftelsen Kronan delade ut årets stipendier för framgångsrika examensprojekt.

Bland övriga projekt från Högskolan i Halmstad syns brandvarnare som kombinerar säkerhet och användarvänlighet,

fjärrstyrda larm, snabb hjälp vid olyckor i skidbacken samt ett mobilt dropp.

LENA LUNDÉN

Utökat samarbete med Shanghai Högskolan i Halmstad vill fördjupa utbytet med Shanghai Institute of Technology, SIT, i Kina. Nyligen kom därför delar av ledningen för SIT på besök för att undersöka möjligheterna till utökat samarbete.

Det är inte fråga om ett nytt utbyte. Kontakterna med SIT har funnits i fem år och båda parter tycker att samarbetet fungerar så pass bra att man vill utveckla arbetet.

– Det handlar inte främst om att få hit flera studenter utan snarare kvalificerade studenter och fler forskare, förklarar Stig Perttu på Högskolans studerandeavdelning. Återbesök med många frågor I oktober var företrädare för Högskolan i Halmstad i Shanghai på besök och nyligen var det så dags för ett återbesök. Högskoleledningen och rektor Romulo Enmark fick chans att ta emot ordföranden i SIT:s styrelse och ett antal frågor.

– De är främst nyfikna på hur det är att läsa i Sverige och hur vårt lärosäte fungerar, berättar Mirella Radak, som arbetar som internationell sekreterare på Högskolan.

Mirella Radak berättar att flera studenter som kommer hit från SIT studerar på kandidatnivå och att de är mycket nöjda med studierna på Högskolan i Halmstad. Flera av dem vill fortsätta på magisternivå och diskussioner fördes om hur erfarenhetsutbytet kan utökas, och hur man kan attrahera kvalificerade studenter från Shanghai – och även forskare

Kinabesök. Både personal och studenter vid Shanghai Institute of Technology i Kina är så nöjda med utbytet med Högskolan i Halmstad att man vill utöka samarbetet. En önskan som är ömsesidig. Vid ett besök på Högskolan nyligen diskuterades vägar till fördjupade relationer.

– till Högskolans forskarutbildningar.

Till våren ska återigen företrädare för Högskolan i Halmstad besöka Shanghai för att marknadsföra Högskolan.

Bra lärare Sarah Yan Huifen, koordinator på internationella avdelningen vid SIT, intygar att kinesernas intresse för utbildning i Sverige är stort. Fördelen med Sverige, som hon ser det, är graden av självständighet och sättet lärare motiverar studenter att studera och ta till sig kunskap.

– Lärarna i Halmstad är verkligen bra.

De är skickliga på att motivera studen-

terna, till skillnad från i Kina där lärande sker med större tvång. Våra studenter tycker att det är mycket inspirerande att läsa i Sverige, berättar Sarah Yan Huifen.

Det finns andra saker som lockar med Sverige. Sarah Yan Huifen tycker exempelvis att här är mycket lugnt och att samhället är välanpassat för studenter.

– Flera föräldrar till studenter som har läst på Högskolan i Halmstad har besökt oss på internationella avdelningen och tackat oss för att utbytet som har gjort deras barn mycket mognare och mer självständiga, säger hon.

Text och bild: MARCUS JOHANSSON

Nytt Tänk vidare-magasin ute nu

Nya regler för sparad semester

Nu har Högskolan kommit med ett nytt nummer av magasinet Tänk vidare. Magasinet vänder sig till presumtiva studenter och delas bland annat ut på höstens stora utbildningsmässor. Årets omslag pryds av Lina Lundgren, doktorand och studierektor för Biomekanikprogrammet. Magasinet är producerat av informationsavdelningen. Hämta ett exemplar på vaktmästeriet eller se pfd-version på www.hh.se/tankvidare.

Antalet semesterdagar som får sparas har ändrats från 40 dagar till 35 dagar. I de nya avtal som har tecknats centralt mellan Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna för det statliga området, har ändringar gjorts i ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal).

Den som den 1 januari 2010 hade fler än 35 sparade dagar (dvs. 36–40) måste ta ut de överskjutande dagarna senast den 31 december 2015. Av 2010 års semester får inga dagar sparas så att det totala antalet dagar överstiger 35. För mer information, se Insidan eller kontakta Gunvor Gustafsson på personalavdelningen, ankn. 7152.

7 11

Föreläsning om vikten av vila Ny forskning tyder på att det är vilan – inte stressen – som är avgörande för hur vi klarar belastning och kan bibehålla en god hälsa genom livet. Den 6 december får Högskolan besök av Marie Söderström, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet. Hon berättar om vilans betydelse utifrån sin bok ”Vila – om den sköna konsten att varva ner”.

Hon föreläser för personal vid två tillfällen: kl. 10.30–12.00 och kl. 14.30– 16.00 i Haldasalen. Arrangeras av personalavdelningen. Anmälan på Insidan.

Bild: MARCUS JOHANSSON

Välbesökt monter. Högskolan i Halmstad deltog nyligen på utbildningsmässan i Malmö.

Högskolan på höstturné Just i gränsen mellan höst och vinter gick några av landets största utbildningsmässor för landets universitet och högskolor av stapeln. Högskolan i Halmstad gav sig ut på vägarna med några studentambassadörer och studie- och yrkesvägledare med uppdrag att representera Högskolan.

– Montern var välbesökt och både arrangörer och besökare uppskattade både vår monter och våra ambassadörer, som svarade på allt om vad det går att läsa vid Högskolan i Halmstad, till hur det är att plugga och leva i Halmstad, berättar projektledare Marcus Johansson.

Tyck till om Zoom!

Var med och förbättra Zoom genom att delta i vår läsarundersökning. Zoom är ett nyhetsblad för anställda på Högskolan och för att kunna utveckla och förbättra tidningen vill vi nu veta dina synpunkter. Vad tycker du om Zoom? Hur kan den bli bättre och vad vill du läsa om? Undersökningen skickas i dagarna ut till samtliga anställda via e-post.

KALENDARIUM 3 december Internationella handikappdagen. Offentlig föreläsning: ”Vem är normal? Om själens oro och diagnosens makt – ett historiskt perspektiv.” Med Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. I samband med föreläsningen delas Halmstads kommuns stipendier 2010 för bästa uppsatser med handikappinriktning ut. Kl. 13.15–15.30 i Malcussalen.

6 december Friskvårdsföreläsning om vila. Med Marie Söderström, psykolog, doktorand vid Karolinska institutet och författare. Se notis ovan.

7 december Konstutlottning. Högskolans konstförening håller årsmöte och utlottning av årets

inköpta verk. Verken finns för beskådan i Högskolans reception fram till den 6 december. Kl. 17.00–18.00, Faculty club.

9 december Forskningsseminarium. Seminarium om politisk förändring och ekonomisk innovation. Med Esben Sloth Andersen, professor vid Aalborg universitet i Danmark. Arrangeras i samarbete mellan forskningsmiljöerna CPKM och CIEL. Kl. 13.00–15.00 i P526.

13 december Luciafirande. Köörmits traditionsenliga Luciatåg.

Kl. 8.00 i Malcussalen och kl. 8.30 i glasgången.

tocols for Performance Improvements of Real-Time Networks”. Opponent är professor Eduardo Tovar, Polytechnic Institute of Porto, Porto, Portugal.

Kl. 13.15–15.00 i Wigforssalen. Öppet hus på Rydberglaboratoriet.

Högskolans personal får en rundtur med demonstrationer av utrustningen och korta presentationer av forskningsprojekt.

Kl. 11.45– ca 15.00 i N106 (samling där för en lättare lunch). Anmälan.

14 december Docentföreläsning. ”Naturvetenskapernas didaktik i lärarutbildningen – möjligheter och utmaningar i lärarutbildarens praktik” med Pernilla Nilsson. Kl. 13.00– 14.00 i Q308.

Disputation. Kristina Kunert försvarar sin avhandling ”Architectures and Pro-

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén.

Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se