Zoom nr 3

ZOOM nyhetsblad Nummer 3 • 2011 • v. 16

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

I höst startar forskarutbildning I höst startar Högskolan i Halmstad forskarutbildning.

Lärosätet ska då börja utbilda doktorer inom innovationsvetenskap, datateknik samt signal- och systemteknik. Det beslutade högskolestyrelsen vid sitt senaste möte.

Högskolan i Halmstad har nu fått sina tre första ämnen på forskarnivå inrättade – datateknik och signal- och systemteknik inom området informationsteknologi, samt innovationsvetenskap inom området med samma namn. Därmed kan forskarutbildning startas inom de tre ämnena.

Fakultetsnämnden har utsett Svante Andersson till studierektor för forskarutbildningen på SET inom innovationsvetenskap och Veronica Gaspes på IDE inom datateknik samt signal- och systemteknik.

– Flera av våra doktorander kommer nu att kunna läsa alla delar här på Högskolan. Det blir en bättre miljö för dem, med större och mer sammanhållna grupper som kan dela erfarenheter, säger Veronica Gaspes.

Bjuder in doktorander En obligatorisk introduktionskurs blir gemensam för utbildningarna – som formellt blir tre till antalet med olika studieplaner.

Doktorander som redan är verksamma vid Högskolan och som har en inriktning som överensstämmer med något av de tre ämnesområdena kommer att få ett erbju-

Bild: ROLAND THÖRNER

Veronica Gaspes, studierektor för forskarutbildningen på IDE.

Bild: PATRIK LEONARDSSON

Svante Andersson, studierektor för forskarutbildningen på SET.

dande om att flytta över till forskarutbildningen på Högskolan i Halmstad. I dag är samtliga av Högskolans ungefär 80 forskarstuderande knutna till andra läro-

säten, och en del av dem får alltså möjlighet att på sikt lägga fram sin avhandling vid Högskolan i Halmstad.

– Vi ska gå ut med en inbjudan som doktoranden kan ta ställning till. Vår förhoppning är att vi i höst får en flygande start med doktorander på olika nivåer, dels nya, dels dem som snart ska disputera, säger Sven Åke Hörte, ordförande i fakultetsnämnden.

Hur stor volym det blir på forskarutbildningarna beror delvis på hur många som väljer att flytta över. Men framför allt är det en ekonomisk fråga som ännu inte är klar.

– Utbildningsdepartementet ger inga extra pengar för forskarutbildning. Det innebär att vi får fördela om våra resurser och att vi är beroende av externa medel.

Att få fler långvariga projekt i samarbete med externa finansiärer är en förutsättning för att vi ska få en forskarutbildning med bra volym, säger Sven Åke Hörte.

En tredje ansökan Fakultetsnämnden håller just nu på med de sista formaliafrågorna, som att ta fram mallar och riktlinjer som krävs för forskarutbildningen och för att anta doktorander. Samtidigt fortsätter arbetet med den tredje ansökan om examensrättigheter inom styrkeområdet livskvalitet.

– Vi har nu två av rättigheterna i hamn, och vi ska även ha en tredje. Vi ska lämna in en ny ansökan om att få examinera doktorer även inom detta område, antingen i höst eller nästa höst, säger Sven Åke Hörte.

IDA LÖVSTÅL

Rektorskandidater har intervjuats Högskolestyrelsens rekryteringsgrupp har intervjuat fyra kandidater till rektorstjänsten på Högskolan. Rekryteringsgruppen fortsätter nu urvalsarbetet och målsättningen är att presentera en slutkandidat i god tid till hörandegruppernas möten med kandidaten den 17 maj. Samtliga inkomna ansökningar kommer att hanteras.

– Det är mycket meriterade personer det handlar om, väl akademiskt förankrade och med erfarenhet av ledarskap, säger förvaltningschef Inger Johansson.

Rekryteringsgruppen består av Karin Starrin, styrelseordförande, Eva Svensson, styrelseledamot, Göran Bexell, styrelseledamot, Jörgen Carlsson, lärarrepresentant, Håkan Fasth, studentrepresentant, och Inger Wieslander, facklig representant. Förvaltningschef Inger Johansson och rektors sekreterare Marianne Dellstrand är administrativt stöd till gruppen.

Faculty club redo för nya möten Nu är Faculty club, Högskolans sammanträdeslokal på våning 21 i skrapan, färdigrenoverad. Där finns nu dels ett sammanträdesrum, dels ett styrelserum.

Bokningen administreras av ledningskansliet och du bokar lokalerna genom att e-posta till bokafaculty@hh.se. Uppge ditt namn, sektion eller avdelning samt syftet med bokningen. Läs mer och se lediga bokningstider på Insidan.

Ny presentation om Högskolan Vill du berätta om Högskolan i Halmstad på en konferens eller föreläsning? På Insidan hittar du nu en uppdaterad powerpoint-presentation på svenska och på engelska. Här presenteras Högskolan i Halmstad i korthet – bland annat lärosätets profil, nyckeltal, utbildning och forskning.

Du hittar Högskolans presentationsmaterial i Kommunikationsrummet på Insidan (under Handböcker & rutiner).

2

25 nominerade till pedagogiska priset När nomineringstiden gick ut i början av året hade 25 lärare nominerats som kandidater till 2011 års pedagogiska pris.

Högskolan i Halmstad inrättade för några år sedan ett pedagogiskt pris med syfte att stimulera högskolepedagogik och studenters lärande.

Hittills har priset delats ut vartannat år och i år är det dags igen. Under några månader har personal och studenter kunnat nominera kandidater som man tycker har varit särskilt framgångsrika i att utveckla studenters lärande. När nomineringstiden gick ut den 31 januari hade 41 personer nominerat sammanlagt 25 kandidater.

– Det är fantastiskt roligt att så många är nominerade denna gång. Det är roligt att alla sektioner är representerade och att det är hyfsad jämn fördelning mellan kvinnor och män, säger Ole Olsson, ordförande i utbildningsnämnden som utlyser och delar ut priset.

Ole Olsson gläder sig också åt att studenterna engagerar sig och nominerar kandidater. Faktum är att de står för flest antal nomineringar.

– De trycker på att lärarna är ”värda detta pris”, säger Ole Olsson.

Priskommittén består av en representant för Högskolan i Halmstad samt en extern expert inom högskolepedagogik från ”Genombrottet”, som är Lunds tekniska högskolas motsvarighet till Högskolan i Halmstads CLU, Centrum för lärande och utbildning.

Bedömningen baseras på de kriterier som Högskolan har satt upp för det pedagogiska priset. I en första gallring används motiveringarna i relation till kriterierna för att ta fram en grupp som går vidare. Därefter diskuterar priskommittén de 2–4 kandidater som återstår och slutligen avgör den externa bedömaren vem av dessa som ska få priset.

Tanken är att priset ska delas ut i samband med Högskolans akademiska högtid, som numera arrangeras vartannat år.

Enligt planeringen skulle årets akademiska högtid äga rum under våren, men den har blivit framflyttad till hösten.

Vem tar priset 2011? En extern bedömare går igenom motiveringarna i syfte att hitta den som har varit särskilt framgångsrik i att utveckla studenters lärande.

DE NOMINERADE ÄR …

Anders Urbas, Andreas Bencker, Anna Isaksson, Bertil Nilsson, Bo Nurmi, Boel Larsson, Eva Flodin, Eva Schmitz, Gunnar Weber, Jonas Carlsson, LarsOlof Hilding, Malin Bornhager, Marie Sandh, Marie-Heléne Zimmerman Nilsson, Markus Sandblom, Mats Lindqvist, Mattias Wecksten, Nicholas Lloyd-Pugh, Ove Svensson, Peter Karlsson, Rasmus Tornberg, Therese Mineur, Tommy Berntsson,Vaike Fors samt Veronica Gaspes.

– Troligen väntar vi med att dela ut priset till dess, säger Ole Olsson, och berättar att pristagaren förutom äran, får delta på valfri europeisk högskolepedagogisk konferens.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Tidigare pristagare är (2009) Boel Larsson, universitetsadjunkt i sociologi, och (2007) Bertil Gustafsson, universitetsadjunkt i pedagogik.

Katrin har koll på det trådlösa Trådlös kommunikation mellan bilar kan underlätta omkörningar och undvika kollisioner.

Men det förutsätter en gemensam standard för hur kommunikationen ska gå till.

Katrin Sjöberg, doktorand på Högskolan i Halmstad, har fått i uppdrag att utreda hur dagens europeiska standard för fordonskommunikation kan utvecklas.

Uppdraget kommer från ETSI, ett europeiskt standardorgan för telekommunikation, som bland annat har tagit fram 3G-standarden. Katrin Sjöberg har fått 400 000 kronor för att ta fram förslag på förbättringar utifrån sin forskning om fordonskommunikation.

Genom trådlös kommunikation mellan fordon kan bilar skicka information till varandra om riktning, position och hastighet.

– Det innebär att en bil till exempel kan varna om man möter någon som kör mot rött, att man kan få hjälp med säkra omkörningar eller att undvika kollisioner, säger Katrin Sjöberg.

Gemensam standard För att kommunikationen ska vara möjBild: IDA LÖVSTÅL lig krävs en gemensam standard för hur Högaktuell forskning. Katrin Sjöbergs forskning ska användas till att ta fram en ny europeisk standard fordons- och hårdvarutillverkare ska ut- för trådlös fordonskommunikation. ”Det är inspirerande att min forskning är efterfrågad”, säger hon. forma tekniken – på samma sätt som vi har en 3G-standard som innebär att vi kan ringa mellan mobiltelefoner av olika många fordon finns det inte utrymme för alltid skulle kunna skicka information, alla att skicka information, säger Katrin oavsett hur många det handlar om. Det fabrikat. skulle ge ett mer stabilt och säkert system, Sedan ett par år tillbaka finns en eu- Sjöberg. säger hon. ropeisk standard för fordonskommuniKatrin Sjöberg är hedrad över att ha kation, men det har visat sig finnas en Ökad säkerhet hel del brister i systemet. Framför allt Kommunikationsmetoden som används fått uppdraget från ETSI och över att är möjligheten att skicka information i dag kallas CSMA. Katrin Sjöberg har i kunna vara med och påverka hur den sin forskning tittat på en alter- framtida standarden kan utformas. via radiokanalerna begränsad – Det är spännande. Det är inspireoch det går bara att ha ett visst ”Med dagens nativ metod, STDMA, som system innebär att alla fordon kan få rande att min forskning är efterfrågad av antal enheter uppkopplade på kommer vi tillgång till radiokanalen när industrin, och att den går så direkt in i samma gång. Och det är här att stöta på de behöver. Metoden används nutiden.

Katrin Sjöbergs forskning blir problem.” bland annat inom sjöfarten IDA LÖVSTÅL intressant. och Katrin Sjöbergs forskning Fotnot. ETSI står för European Telecom– Med dagens system kommer vi att stöta på problem när antalet visar att den med fördel även skulle kun- munications Standards Institute. ETSI har nästan 700 medlemsorganisationer i fordon med den här typen av utrustning na användas i fordonsnätverk.

– Det innebär i korthet att alla fordon ett 60-tal länder. ökar. Vid intensiva trafiksituationer med 3

Kort och gott från styrelsen På högskolestyrelsens möte den 15 april beslutades och diskuterades bland annat följande: Styrelsen beslutade att inrätta ämnena datateknik, signal- och systemteknik samt innovationsvetenskap på forskarnivå. Det innebär att forskarutbildningen vid Högskolan nu kan starta på riktigt. (Se artikel på s. 1.)

Beslut togs om anslagsfördelning av forskningsmedel för 2012. Beslutet innebär att fakultetsnämnden erhåller minst lika stor tilldelning för 2012 som de tidigare forskningsnämnderna tilldelades för 2011. Också lärarutbildningsnämnden får lika stor tilldelning för 2012 som för 2011.

Styrelsen informerades om att Riksrevisionens uppfattning är att Högskolans årsredovisning ger en i alla avseenden rättvisande bild av Högskolans finansiella ställning 2010.

Förvaltningschefen informerade om ett lokalförsörjningsprogram som har initierats samt om arbetet med en eventuell gemensam reception för sektionerna. Hon informerade också om sökandestatistik gällande utländska studenter.

Högskolan har skickat en kompletterande ansökan till Högskoleverket gällande examensrättigheter inom lärarutbildningen.

Rektor informerade om de senaste högskolerankningarna från Urank och Svenskt näringsliv. Hon redogjorde också, efter önskemål från styrelsen, för Högskolans samarbete med regionen.

Högskolestyrelsen fick på första sammanträdesdagen (den 14 april) information om ledningens strategidagar i Köpenhamn i slutet av mars samt göra samma riskanalys som gjordes då. (Se s. 8) 4

HALLÅ DÄR … … Henrik Stenberg, universitetslektor i sociologi, som nyligen utkom med boken ”Gemenskapens socialpsykologi”.

Vad handlar boken om?

– Den handlar om gemenskapen som upplevelse och dess möjliga betydelser för människor. Genom att knyta an till socialpsykologiska, psykologiska och sociologiska teorier undersöker jag gemenskapens förutsättningar, dess möjligheter och problem, i vårt samhälle.

Hur ser gemenskapen ut i dag jämfört med förr?

– I det förmoderna samhället var människor mer kollektiva och gemenskapen relativt given. I och med det moderna samhällets och individualitetens framväxt har relationen mellan individ och gemenskap blivit mer komplext.

– I boken behandlar jag till viss del de svårigheter att etablera gemenskap som kan uppstå genom dessa mer osäkra förhållanden, men framför allt utforskar jag de nya möjligheter att skapa och utforma gemenskap som har etablerats i vår tid.

Det gör jag med hjälp av teorier som berör bland annat sociala band, sociala överskridanden, jämlikhet, meningskapande och reflexivitet.

Varför skrev du boken?

– Gemenskap som erfarenhet och upplevelse behandlas inte alltid på ett systematiserat vis i mitt ämnesområde. Gemenskap är viktigt för vår psykosociala hälsa, i arbetslivet såväl som i övriga livet. Det

Bild: IDA LÖVSTÅL

Relationernas betydelse. ”Gemenskap är en viktig utgångspunkt för att förstå psykosocial hälsa”, säger Henrik Stenberg, som menar att det finns en tendens att individualisera det som i grunden är relationella problem.

finns ibland en tendens att isolera och individualisera förståelsen för det som i grunden är relationella problem. Gemenskap är något komplext men icke desto mindre en betydelsefull utgångspunkt för att förstå psykosocial hälsa.

Vad gör du annars på Högskolan?

– Jag är programansvarig för det socialpsykologiska programmet och undervisar i sociologi och socialpsykologi på Högskolan sedan 2003. Jag forskar om betydelsen av konst och kultur på arbetsplatser.

www.hh.se på mandarin Högskolan i Halmstad har nu inte bara webbsidor på svenska och engelska, utan även på mandarin. Sidorna vänder sig till Högskolans kinesiska utbytesstudenter, blivande utbytesstudenter samt deras föräldrar och anhöriga. Här finns bland annat information om högskolestudier, studieavgifter, stipendier, boende, levnadskostnader och studentliv.

– Kina är ett av våra prioriterade sam-

arbetsländer när det gäller att teckna strategiska avtal för utbyten. Eftersom engelska inte är så utbrett i Kina känns det angeläget att kunna erbjuda information om Högskolan, våra utbildningar och vår verksamhet på kinesiska, säger Ulf Ivarsson, chef för internationella avdelningen.

Sidorna hittar du på Högskolans engelska webbplats, bland annat under Exchange students.

GÄSTRUMMET I samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen består lärarresursen av 94 klocktimmar för en kurs om 7,5 hp och 30 studenter. Detta ska räcka till planering, genomförande, examination och utvärdering. Studenterna borde jobba 40 timmar i veckan men lägger ner 28,5 timmar på sina studier visar en rapport om bland annat studenters aktörskap vid vår högskola*. Den faktiska studietiden i en 30-grupp under fem veckor blir då 4 275 timmars arbete.

Procentuellt kan man säga att lärarna bidrar med 2 procent av den totala arbetstiden, och studenterna 98 procent.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Känd från teve. Eva Funck, Sveriges kunskapsspridare 2010, invigde NO-biennalen med att föreläsa om hur man gör det svåra lättbegripligt.

Naturvetenskapligt tema för biennal Förra veckan samlades 300 grundskolelärare på Högskolan i Halmstad för att lära mer om och utbyta kreativa idéer kring undervisning inom NOområdet.

– Med alla arrangörer, föreläsare, utställare och studenter som hjälpte till, var vi 350 personer, berättar Pernilla Nilsson, docent i naturvetenskapens didaktik och en av arrangörerna för Högskolans räkning.

NO-biennalen arrangeras vartannat år på två ställen i landet av de tre nationella resurscentrumen inom NO-området. I år hade man valt Högskolan i Halmstad som den ena värdhögskolan.

Ska inspirera – Tanken med denna inspirationskonferens är att lärare ska bli inspirerade och få nya idéer för att jobba med naturvetenskap. Vi sprider också forskning, något som lärare i grundskolan sällan får möjlighet att ta del av, berättar Pernilla Nilsson.

Programmet innehöll föreläsningar,

seminarier, workshoppar och en stor utställning i högskolehallen. Bland föreläsarna fanns Eva Funck, som utnämndes till Sveriges kunskapsspridare 2010. Hon är välkänd för alla barn som i barnprogram på teve kan se entusiastiska Eva visa hur saker i vår omvärld fungerar. Hennes devis är ”gör det svåra lättbegripligt” och hennes föredrag handlade just om det: hur hon själv gör för att förklara. Ett knep är att dela upp ett ämne och därefter dramatisera delarna för att helheten ska bli tydlig. Det handlar också om att använda vissa ord, och undvika vissa.

Matlagning är fysik Övriga föreläsningar handlade bland annat om ”fyra f som förenar känsla och kunskap, hjärta och hjärna: förundran, förståelse, förändring, förtröstan” och hur matlagning faktiskt är fysik och kemi.

Teori varvades med praktik i seminarier och workshoppar om allt från olika undervisningsmetoder och material till experiment som deltagarna själva fick utföra, till exempel tillsammans med Pernilla Nilsson i Hjärnverket.

LENA LUNDÉN

En sådan ojämn fördelning av arbetstid måste inblandade parter vara bekanta med. Studenterna, för att inse att framgång i studierna måste bygga på eget arbete och engagemang då lärarna inte hinner. Lärarna, för att överväga hur de få timmarna ska användas på bästa sätt.

Att föreläsa om det som studenterna själva kan läsa om duger inte. Inspirera däremot gärna till studier genom att visa på användbarheten av det som studeras. ”Hyvla trösklarna” genom att jobba med centrala begrepp. Led framför allt studenterna genom kursen med kloka instruktioner som genererar lusten och behovet av att studera.

Behovet av genomarbetade kursbeskrivningar är tydligt. Det är inte troligt att lärarresursen kommer att öka. Politiska beslut i den riktningen saknas. Då är det rimligare att räkna med att studenternas studietid per vecka kan öka? Det är inte omöjligt om de bara får hjälp att strukturera sina studier så att de vet vad och hur de ska studera. * De första ”Bolognastudenterna” – om aktörskap, yrkesorientering och bildning i programutbildningar. Forskning i Halmstad nr 18. Högskolan i Halmstad.

BERTIL GUSTAFSSON Centrum för lärande och utbildning

5

Högskolans friskvård under luppen Yogakurser, massage, personalgympa och friskvårdsersättning – det är några exempel på Högskolans friskvårdaktiviteter för anställda. Just nu gör personalavdelningen en översyn av aktiviteterna.

Inom de närmaste veckorna får samtliga anställda en enkät som handlar om motionsvanor och önskemål om friskvårdsaktiviteter.

– Vi har haft ungefär samma friskvårdsaktiviteter i flera år nu. Vi vet att

många av dem är mycket uppskattade, men vi tycker ändå att det är dags att se över hur vi framöver kan ta nya grepp och nå fler, säger Kristina Örjes på personalavdelningen.

Tillsammans med Anna-Lena Bylund gör hon en nulägesanalys utifrån de olika utvärderingar personalavdelningen har gjort, samt utifrån samtal med facken, Högskolans välbefinnandegrupp, arbetsmiljöombuden och företagshälsovården.

Enkäten till personalen blir också en viktig pusselbit.

– Vilka aktiviteter vill man ha? Vilka ti-

der passar? Ska vi ha kurser, föreläsningar eller tävlingar? Vi är glada för alla förslag och idéer, säger Anna-Lena Bylund, och tillägger att anställda även är välkomna att höra av sig och ge sina synpunkter direkt.

Resultatet av enkäten kommer att presenteras på Insidan i början av sommaren och arbetet ska resultera i en handlingsplan för Högskolans friskvårdsaktiviteter.

Högskolan i Halmstad avsätter varje år medel till friskvårdsinsatser för anställda.

Läs mer om de olika aktiviteterna på Insidan.

IDA LÖVSTÅL

Missa inte årets studentspex Årets studentspex spelas just. ”Wasa Sveriges framtid, en knäckefråga?” heter föreställningen, och det finns ännu två möjligheter att se den: den 29 april samt den 7 maj. Föreställningarna spelas i Figarosalen på Halmstads teater och börjar kl. 19. Biljetter säljs på kårexpeditionen och genom Biljettcentrum. Priset är 165 kronor. Studenter betalar 95 kronor och kårmedlemmar 80 kronor.

Bild: OLOV ANDREASSON

Späckade språkdagar. Språkdagarna invigdes i högskolehallen av bland andra Karin Zarrouk, ordförande i Riksföreningen för lärare i moderna språk.

Språklärare från hela landet gästade Högskolan I början av april var det språkdagar på Högskolan i Halmstad. Ungefär 400 språklärare från hela landet var då i Halmstad för att fortbilda sig och få inspiration i sin undervisning.

– Det var jättelyckat! Vi hade bra bredd på föreläsningarna och allt flöt på bra – tack vare alla på Högskolan som har gjort ett jättejobb, säger Albi Verderio Johansson, studierektor på Högskolans språkprogram och den som höll i trådarna inför konferensen.

6

På konferensen, som vände sig till språklärare på grund- och gymnasieskolan, medverkade hela 76 svenska och internationella föreläsare.

Språkdagarna, som är ett årligt återkommande evenemang, ägde i år för första gången rum i Halmstad. Dagarna arrangeras av LMS, riksföreningen för lärare i moderna språk, i samarbete med Sektionen för humaniora på Högskolan i Halmstad.

Nästa gång hålls konferensen i Härnösand.

Golfa med kollegorna Gillar du att spela golf eller är du nyfiken på att prova? Boka in den 15 juni – då är det dags för årets golftävling för personal. Det finns också möjlighet att prova på med instruktör för dig som är nybörjare. Golfdagen äger rum på Skogaby golfklubb och du anmäler dig på Insidan senast den 8 juni och betalar startavgift på 50 kronor till Lena Tunander på personalavdelningen senast den 9 juni.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Högskolans arbetsmiljöombud. Från vänster: Bengt Tjellander, HOS, Magnus Nilsson, förvaltningen, Marie-Louise Lunder, IDE, Anders Sanell, SET, Marianne Magnusson, SET, huvudarbetsmiljöombud (psykosociala frågor), Sofia Heikkilä-Svensson, biblioteket, Monika Kulhanek, LUT, Ditte Sörensen, EKS och HUM, Christer Hallberg, förvaltningen, huvudarbetsmiljöombud (fysiska frågor). Saknas på bilden: Irene Mårtensson, HOS, Annika Jensen, HOS, Varberg, Emil Nilsson, IDE, Madeleine Holgersson, studerandeskyddsombud.

”Vi arbetar för vår arbetsmiljö” Har du tänkt på att du är en del av dina kollegors arbetsmiljö? Är du den goda arbetskamrat som du vill att andra ska vara? Varje anställd och student har ett personligt ansvar för att arbetsklimatet på arbetsplatsen är positivt.

På Högskolan finns i dag tolv arbetsmiljöombud för personalen och ett för studenterna. Varje avdelning eller sektion har minst ett ”eget” ombud, men alla medarbetare är välkomna att kontakta vem som helst i gruppen.

I arbetsmiljöombudens uppgift ingår bland annat att följa utvecklingen och bevaka arbetsmiljön, både vad gäller trivsel och risker. Vi medverkar också vid arbetsmiljöronder) och deltar vid planering av förändringar i verksamhet och lokaler.

Arbetsmiljöombuden utses oftast för en tid av tre år, vanligtvis av en facklig organisation. Alla i arbetsmiljögruppen har ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor och vi träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor eller förbättringsmöjligheter avseende

VART VÄNDER JAG MIG? Till din chef om det gäller: • den egna arbetsplatsen • arbetshjälpmedel, arbetsanpassning, lokalfrågor • arbetsskador eller tillbud • synpunkter på brister i arbetsmiljön på arbetsplatsen • behov av utbildning i arbetsmiljöfrågor • missbruksproblem och andra missförhållanden Till arbetsmiljöombuden om: • du anser att arbetsgivaren inte uppfyller arbetsmiljölagens krav • du har synpunkter på arbetsmiljön som du inte får gehör för hos din chef

arbetsmiljön. Alla har tystnadsplikt och det som diskuteras i gruppen stannar där.

Under hösten 2011 går tre av ombuden i pension och vår grupp har därför behov av nya medlemmar. Är du intresserad av att jobba med arbetsmiljö – tveka inte att

• du har andra arbetsmiljöfrågor som du vill föra vidare till exempel till arbetsmiljökommittén Till personalavdelningen om: • du har frågor om anmälan av arbetsskador och tillbud • du har synpunkter på programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete • du inte vet vart du ska vända dig i någon arbetsmiljöfråga Se även: Insidan>dokumentarkiv>arbetsmiljö>miljö Insidan>Handböcker & rutiner> personalhandboken>arbetsmiljö

ta kontakt med någon av oss. Primärt söker vi nya huvudskyddsombud samt ombud för förvaltningen och för IDE. Du alltid är välkommen att kontakta oss arbetsmiljöombud – ingen fråga är för liten!

HÖGSKOLANS ARBETSMILJÖOMBUD

7

Framtidsarbetet i gång Då vi har uppnått många av målen i vår forsknings- och utbildningsstrategi har vi nu påbörjat vårt strategiarbete för att komma vidare i vårt profilerings- och kvalitetsarbete. Vår avsikt är att involvera så många som möjligt i detta arbete. Initialt arbetar vi med två processer, riskanalys för att rusta oss för att möta framtidens utmaningar och framtagandet av en strategikarta som är en operationalisering av Högskolans vision.

I slutet av mars var ledningsgruppen på internat i Köpenhamn för att börja diskutera dessa båda frågor. Alla deltagare fick arbeta i grupper för att först identifiera och ranka risker och sedan skissa på möjliga byggstenar till en strategikarta. Därefter har vi genomfört en riskanalysworkshop med en blandad grupp på 24 personer bestående av kvalitetsansvariga, lärare, TApersonal och studenter. En liknande workshop har även genomförts med högskolestyrelsen.

Syftet med dessa initiala workshoppar är att fånga upp möjliga risker från olika områden av Högskolan.

Under våren kommer vi att utföra ytterligare tre sådana workshoppar med grupper av studenter, forskningsledare/forskare och TA-personal. Vi planerar även att erbjuda ett alternativ att identifiera risker via webben. När vi har samlat på oss en lång lista av identifierade risker kommer jag och Sven Åke Hörte att bearbeta denna lista genom att föra samman liknande risker och eventuellt göra förtydliganden om det behövs.

Efter sommaren kommer vi att erbjuda alla på Högskolan som är intresserade att delta i rankning av dessa

REKTORS RADER risker. Vi tittar då på sannolikhet att risken inträffar och konsekvensen av ett inträffande. För att detta ska gå smidigt har vi införskaffat mentormeterknappar så att vi och ni kan se resultatet direkt. Vår förhoppning är att så många som möjligt är med i denna process så att det verkligen speglar vad hela Högskolan anser. Resultatet av denna rankning kommer att sammanställas och presenteras för styrelsen som beslutar om vad som behöver åtgärdas.

När det gäller framtagandet av en övergripande strategikarta är vi ännu i planeringsstadiet på hur vi ska lägga upp detta arbete. Men vår avsikt är att starta detta arbete efter sommaren och att involvera så många som möjligt.

Jag ser mycket fram emot arbetet och hoppas att det finns många som är intresserade och vill vara med och påverka i dessa aktiviteter.

vikarierande rektor

KALENDARIUM 27 april Offentlig föreläsning. ”Svensk handelspolitik – 1930, 1980 och i dag.” Med docent Sven-Olof Olsson och docent Björn Molin, handelsminister 1981–1982. Kl. 16.15– 18.00 i sal R1107.

28 april Halvdag för TA-personal. Med information om aktuella frågor inom Högskolan.

Yael Tågerud från Linnéuniversitetet håller föreläsningen ”Interkulturell kommunikation – fantastiska möjligheter eller ett nödvändigt ont?” Kl. 13.00–16.15 i Malcussalen.

Docentföreläsning. Jens Nygren håller docentföreläsningen ”Att främja hälsa och livskvalitet efter barncancer”.

Kl. 13–14 i R4147.

PÅ NYA JOBB Jennie Törnblom, vik. institutionssekreterare, 2011-05-16–2012-04-30.

Tanja Esko, ekonom/forskningsadministratör fr.o.m. 2011-06-20.

Gudrun Rundberg, adjunkt i bygg- och fastighetsteknik, e.ö.–t.v.

Ingemar Josefsson, adjunkt i energiteknik, inr. förnybar energi, e.ö.–t.v.

Andreas Ivarsson, doktorand i hälsovetenskap inr. idrottspsykologi, 2011-0301–2012-02-29.

Maria Nyholm, lektor i folkhälsovetenskap, 2011-04-01–t.v.

Henrika Jormfeldt, lektor i omvårdnad, 2011-04-01–t.v.

Petra Svedberg, lektor i omvårdnad, 2011-04-01–t.v.

Waldomiro Paschoal, doktorand i fysik, 2011-03-01–2012-02-29.

Roland Philippsen, biträdande lektor i informationsteknologi, 2011-06-01– 2012-12-31.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se