ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Nummer 1 • 2012 • v. 7
HUM satsar på entreprenörskap Sektionen för humaniora, HUM, har beviljats 250 000 kronor av Tillväxtverket för att genomföra ett projekt med fokus på innovativt entreprenörskap inom utbildningarna ”Kultur, kommunikation och administration” och ”Hållbar turismutveckling”. I november förra året ansökte Sektionen för humaniora om medel hos Tillväxtverket för att kunna genomföra projektet ”Innovativt entreprenörskap genom kreativitet och nytänkande i kultur- och turismutbildningar.” I december kom beskedet att man hade beviljats 250 000 kronor. Utöver detta skjuter lärosätet till samma summa. – Det är roligt att också humaniora får ta del av medel från Tillväxtverket. Ofta är det ekonomiska eller tekniska utbildningar som får pengar därifrån, säger Catrine Brödje, studierektor för Kultur, kommunikation och administration. Innovativt entreprenörskap Syftet med projektet är att främja entreprenörskap i näringar som har anknytning till kultur och turism genom att studenterna får träna på entreprenörskap i utbildningen. De som läser första året på Kultur, kommunikation och administration ska få läsa en kurs i ”innovativt entreprenörskap” under senare delen av vårterminen. – Det är viktigt att studenterna får träna sin förmåga att utveckla nya idéer. Personer som jobbar i kreativa och kulturella näringar behöver utveckla sin förmåga att skapa företagsidéer för att utveckla sin verksamhet, säger Kristina
Bild: LINDA LUNDELL
Entreprenörskap inom kultur och turism. Studenter på Sektionen för humaniora får träna på entreprenörskap i utbildningen genom en kurs i innovativt entreprenörskap som hålls senare i vår, berättar Kristina Thorell, lärare på Hållbar turismutveckling, och projektledare för projektet och Catrine Brödje, studierektor för Kultur, kommunikation och administration.
Thorell, lärare på Hållbar turismutveckling, och projektledare för projektet. Kursen kommer att omfatta 7,5 högskolepoäng och innefatta moment som exempelvis entreprenörskap, marknadsföring, empowerment och företagsutveckling. Kursen avslutas med en workshop och utställning där studenterna presenterar sina idéer. Representanter för kulturella näringar och offentlig verksamhet kommer då att bjudas in. System för mentorskap Utöver detta ska ett system för mentorskap tas fram. I samband med turismutbildningens praktikperiod i höst kommer studenternas praktikhandledare att erbjudas två dagars utbildning i innovativt entreprenörskap. – Tanken är att studenterna ska ut-
veckla sin förmåga till entreprenörskap under sin praktik. Då ska vi också erbjuda handledarna verktyg att stödja studenterna i sitt entreprenörskap, säger Kristina Thorell. Utvärdering av projektet Efter projektets slut kommer en utvärdering att ske och förhoppningen är att kursen ska bli permanent. Samarbetet med arbetsgivarna hoppas de också kunna stärka ytterligare. – Vi vill uppmärksamma att entreprenörskap även hör ihop med humanistiska utbildningar och att kultur är en viktig tillväxtfaktor i samhället. Utbildningen i innovativt entreprenörskap kan gynna detta, säger Catrine Brödje. LINDA LUNDELL
och politiska aktörer. Genom organisationen kunde de vara med och delta i samhällslivet och i den offentliga debatten, trots att de formellt inte hade rätt till det. Vita Bandet fungerade på många sätt som en föregångare för den kvinnorörelse som sedan växte fram under 1960-talet.
HALLÅ DÄR ... … Åsa Bengtsson, verksam i forskningsmiljön ”Kontext och kulturgränser” vid Sektionen för humaniora, som har disputerat på avhandlingen ”Nyktra kvinnor” vid historiska institutionen i Lund. Hur gick disputationen? – Det gick över förväntan. Jag hade en mycket bra opponent som var skarp i sin analys och ödmjuk på samma gång, med både kritiska och positiva kommentarer om avhandlingen. Vi hade en bra dialog, och precis så tycker jag att en disputation bör vara. Vad handlar din avhandling om? – Jag har studerat den kvinnliga, kristna nykterhetsorganisationen Vita Bandet och har analyserat den som politisk aktör i en demokratiseringsprocess. När Vita Bandet bildades 1900 hade kvinnorna i Sverige ingen politisk rösträtt men många arbetade politiskt ändå, fast på en egen kvinnlig arena. På den tiden fanns också en stark folkbildningsrörelse med en socialpolitisk strävan att fortbilda människor men den riktade sig enbart till män. Vita Bandet bedrev däremot en omfattande kursverksamhet för kvinnor och gav utbildningar i både teoretiska och praktiska ämnen, inom allt från matlagning till
Bild: LINDA LUNDELL
Har doktorerat. Åsa Bengtsson har skrivit en avhandling om kvinnoorganisationen Vita Bandet som var verksam i början på 1900-talet.
samhällskunskap. Organisationen agerade även som politisk aktör, innovatör, opinionsbildare och lobbyist, bland annat skrev man förslag till motioner och skrivelser. Ofta handlade det om alkoholpolitik och kvinnors rättigheter. Vad kom du fram till? – Jag har belyst hur kvinnor bedrev politik och att de faktiskt medverkade i välfärdsstatens uppbyggnad, och därmed bidrog de till den demokratiska utvecklingen. Min slutsats är att kvinnorna i Vita Bandet agerade som folkbildare men att vi också bör se dem som företagare
Varför har du forskat om detta? – Jag snubblade över den här organisationen när jag gick min grundutbildning och höll på med min B-uppsats. När jag sökte efter källmaterial till C-uppsatsen hittade jag Vita Bandets tidning, och det var väldigt intressant läsning. När jag var klar med min magisteruppsats bjöd mina lärare KG Hammarlund och Ralf Rönnquist med mig till svenska historikermötet i Uppsala, och det var då jag förstod att man verkligen kunde jobba med det här. Att få komma dit och träffa dessa forskare och diskutera sitt intresseområde med dem var en häftig känsla. Jag blev sedan ”pushad” av mina lärare att söka till forskarutbildningen, och på den vägen är det. Vad ska du göra nu? – Jag har fått jobb som engelsklärare på Plönningegymnasiet. Men jag hoppas också på att få forskningsmedel så att jag kan forska vidare på Högskolan i Halmstad. Jag vill fortsätta att synliggöra den osynliga politiska aktören, det vill säga kvinnorna, och vill undersöka Folkpartiets frisinnade kvinnogrupp som sedan blev Folkpartiets kvinnoförbund. LINDA LUNDELL
Högskolan uppmärksammades av kommunen För ett tag sedan uppmärksammade Halmstads kommun Högskolan i Halmstad för de viktiga milstolpar som har uppnåtts den senaste tiden. Bland annat uppmärksammade kommunen Högskolans examinationsrättigheter på forskarnivå inom profilområdena informationsteknologi och innovationsvetenskap, och gratulerade Högskolan till att under 2011 ha examinerat sin första egna doktor, Edison Pignaton de Freitas. Att Högskolan i Halmstad har utnämnts till KK-miljö är dessutom ”ett kvitto på den kvalitet Högskolan håller 2
och ett erkännande för den profilering som upparbetats”, menar kommunen som ser fram emot att följa den fortsatta utvecklingen av Högskolans innovationsdrivande forskning. För att visa sin uppskattning över samarbetet med Högskolan i Halmstad överlämnades även en gåva i form av ett träd som ska planteras på campusområdet. – Det är en uppskattande gest från kommunen och jag ser fram emot fortsatt samverkan med kommunen. Det här hade inte kunnat ske utan kommunens delaktighet och stöd, säger rektor Mikael Alexandersson. LINDA LUNDELL
Bild: LINDA LUNDELL
Uppskattad. Kommunstyrelsens ordförande Carl Fredrik Graf (M) gratulerade Högskolans rektor Mikael Alexandersson för de framgångar som Högskolan har uppnått.
Högskolan får ny lärplattform I höst övergår Högskolan till en ny lärplattform. Då ska allt webbaserat stöd för undervisning, i såväl distans- som campuskurser, gå via Blackboard. I september förra året skrev Högskolan ett femårigt avtal med Blackboard, som är en ledande leverantör av lärplattformar för universitet och högskolor. Lärplattformen Blackboard learn erbjuder betydligt fler funktioner än den nuvarande DUP:en. – Den stora skillnaden är att vi får ett stort modernt system för informationsoch kommunikationsspridning. Tekniskt sett är den helt ”up-to-date”, samtidigt som vi också får kontinuerliga uppdateringar från företaget, säger Johan Lindström, som är systemadministratör för lärplattformen. Mer nutidsanpassat Med den nya lärplattformen kan lärarna bland annat lägga ut texter, filmer och länkar som de vill att studenterna ska ta del av. Jämfört med den gamla lärplattformen blir resultatet mer varierat och nutidsanpassat. – Vi kommer att presentera ett smörgåsbord med tips på olika verktyg som kan användas i plattformen. Förhoppningen är att lärarna ska hitta sina egna lösningar och användningsområden, säger Johan Lindström. Även studenterna får nytta av lärplattformen då de kan vara betydligt mer interaktiva. Exempelvis kan de gemensamt skriva wiki-dokument (webbplats som kan uppdateras av flera), vilket passar utmärkt för till exempel grupparbeten. De
Bild: LINDA LUNDELL
Fler funktioner. Johan Lindström, systemadministratör för Blackboard learn, är en av dem som under våren kommer att utbilda Högskolans lärare i den nya lärplattformens funktioner. I höst övergår Högskolan helt till Blackboard learn och då får inga andra webbaserade verktyg användas.
kan också skriva i bloggar och chatta med varandra. Utbildning i den nya lärplattformen började så smått redan i november förra året, då tio lärare från Högskolan gick en edagars pilotkurs. Kravet för deltagande var att de skulle använda lärplattformen i en kurs tidigt under våren. Vecka 9 och 10 håller CLU (Centrum för lärande och utbildning) en grundkurs för cirka 30 lärare som ska använda plattformen under senare delen av våren. Kursen blev snabbt fulltecknad. Obligatorisk utbildning Med start i april erbjuder CLU alla lärare på Högskolan en grundläggande kurs i lärplattformens funktioner. Kursen är på två timmar och genomförs i utbildningsstudion på CLU, med plats för fem deltagare.
– Kursen är obligatorisk för alla lärare som ska jobba i plattformen. Har man inte gått kursen får man inte logga in, säger Bertil Gustafsson, systemansvarig för lärplattformen. Pedagogiskt mervärde I höst övergår Högskolan helt till den nya lärplattformen. Allt webbaserat stöd för undervisning ska då gå genom Blackboard learn. – Att ha den här möjligheten att kunna hänvisa studenterna till en lärplattform där de kan hämta och processa viktig information, innebär ett stort pedagogiskt mervärde för både lärare och studenter, konstaterar Bertil Gustafsson. LINDA LUNDELL
Onsdagen den 8 februari hade Högskolan gemensamt personalmöte i Malcussalen. Rektor Mikael Alexandersson inledde personalmötet med att sammanfatta nuläget och tala om de utmaningar som Högskolan står inför. Därefter redovisade prorektor Carina Ihlström Eriksson resultaten från förra årets riskanalys, ordförandena för fa-
kultetsnämnden, utbildningsnämnden och lärarutbildningsnämnden berättade om kommande utmaningar och Tommy Svensson, chef för EKS, talade om strategisk samverkan. Bertil Svensson, ordförande för KK-miljö, berättade om processen kring att skapa en KK-miljö. Förvaltningschef Inger Johansson avslutade med att tala om de förändringar som planeras när det gäller Högskolans administration och lokaler.
Bild: LINDA LUNDELL
Gemensamt personalmöte på Högskolan
Rektorn inledde Högskolans personalmöte.
3
Unik satsning på barns psykiska hälsa Barns psykiska välmående står i fokus i ett nytt, tvärvetenskapligt projekt på Högskolan. Som en del i projektet arbetar Eva-Lena Einberg, doktorand i omvårdnad, med att ta fram ett webbaserat kamratstöd för leukemidrabbade barn. – Individer som har gemensamma erfarenheter av något svårt, till exempel allvarlig sjukdom eller tuff behandling, har stort utbyte av att träffas. Man får möjlighet att ge varandra stöd, vilket inte minst minskar stress och negativa tankar. För barn finns det ytterst få organiserade möjligheter att utbyta sådana här förstahandserfarenheter, medan det för vuxna är ganska vanligt med till exempel patientföreningar, säger Eva-Lena Einberg. I ett år har Eva-Lena Einberg, sjuksköterska och doktorand vid Sektionen för hälsa och samhälle, arbetat med projektet ”Barns psykiska hälsa” – och specifikt med att ta fram ett webbaserat kamratstöd för leukemidrabbade barn i åldrarna 8 till 12, som en del av projektet. Satsningen är unik, dels för att få studier inom området har gjorts på barn i de här åldrarna, dels för att barnen är medforskare och har en aktiv roll i arbetet med att ta fram stödet. – Under hösten 2011 har jag arbetat med fokusgrupper, där friska barn på en grundskola har medverkat. I nästa steg kommer jag att gå vidare med leukemidrabbade barn som vårdas vid den onkologiska enheten vid Lunds universitetssjukhus samt vid Hallands Sjukhus Halmstad, som vi samarbetar med. Gemensamma erfarenheter Varje år insjuknar omkring 100 barn i leukemi i Sverige. De är spridda över hela landet och vårdas vid sex olika enheter. – De är – som tur är – inte särskilt många. Men just därför kan det vara svårt för dem att ta kontakt med varandra. Genom en webbaserad tjänst skulle möjligheterna att utbyta gemensamma erfarenheter bli större, säger Eva-Lena Einberg. Flera barn har redan tackat ja till att medverka i forskningsprojektet och responsen från sjukvårdspersonal och för4
Bild: HANNA JOHANSSON
Tvärvetenskapligt. Eva-Lena Einberg är doktorand i omvårdnad och forskar om barns psykiska välmående. Hon håller bland annat på att ta fram ett webbaserat kamratstöd för leukemidrabbade barn.
äldrar har varit uteslutande positiv. – Jag kommer att träffa barnen i grupper om fyra, där vi pratar, ritar och gör saker ihop vid två tillfällen. Jag vill ta reda på deras tankar, om hur de tycker att en bra kompis ska vara, när en kompis kan vara till hjälp, och hur de använder till exempel nya medier och spel. Efter att ha sammanställt barnens synpunkter och önskemål kommer ett tvärvetenskapligt team med forskare inom bland annat IT och design att gå igenom underlaget och testa vilka idéer som är realistiskt genomförbara. Därefter kommer man åter att ta hjälp av barnen i arbetet med att ta fram en prototyp med fokus på vad barnen själva vill ha. – Som vuxen har man ofta en massa förutfattade meningar, en klar idé om hur saker och ting ska se ut. Barn är mer kreativa och spontana och kan därför ha lättare att se andra alternativ. Man måste vara väldigt lyhörd inför dem, tänka ett varv till och inte dra sina egna slutsatser och tolkningar av vad de säger. PROJEKTET I KORTHET Barns psykiska hälsa är ett långsiktigt projekt som drivs av Högskolan. Satsningen är tvärvetenskaplig och genomförs i ett samarbete mellan ett tiotal forskare och doktorander inom områdena hälsa, innovation och IT.
Om projektet med de leukemidrabbade barnen faller väl ut är ambitionen att det webbaserade kamratstödet ska kunna användas även i andra sammanhang. – Vi börjar i liten skala. Men i förlängningen hoppas vi att metoden är applicerbar även på andra grupper, säger Eva-Lena Einberg. Strategisk satsning Projektet med det webbaserade kamratstödet ingår i en större, flerårig satsning på barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad. Arbetet leds av Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap, och Petra Svedberg, lektor i omvårdnad, båda lärare vid sjuksköterskeutbildningen. – Det är en strategiskt viktig satsning för Högskolan, inte minst eftersom vi arbetar tvärvetenskapligt och väver ihop hälsa, innovation och IT. Sammanlagt är vi en grupp på omkring tio forskare och doktorander, berättar Jens Nygren. Fokus ligger på barns psykiska välbefinnande och projektet finansieras av bland annat Vetenskapsrådet och Barncancerfonden. – Du kan vara fysiskt sjuk men ha god psykisk hälsa. Vi vill arbeta promotivt och lyfta just det psykiska välbefinnandet. Målet är att vara en viktig och relevant part i forskningen om barns psykiska hälsa, säger Jens Nygren. HANNA JOHANSSON
Ny föreläsningsserie med IDE
HALLÅ DÄR ... ... Annika Lindhe, projektledare för Karriärcentrum. Vad är Karriärcentrum? – Karriärcentrum handlar om två saker: det ena är professionell karriärutveckling för studenter på väg till arbetslivet och det andra är möten mellan arbetsgivare och akademisk kompetens, till exempel studenter och lärare. Det handlar om möten som ger ömsesidig nytta. Genom att samordna och utveckla dagens aktiviteter blir vi inte bara mer lärosätesövergripande utan även mer effektiva och får högre kvalitet, vilket gynnar alla. Vad kan Karriärcentrum hjälpa studenterna med? – De kan bland annat få hjälp med att hitta jobberbjudanden, praktik, få kontakter med arbetsgivare, vässa sitt cv, skapa nätverkskontakter, träffa professionella rekryterare, göra ”testintervjuer”, få information om starta eget, och identifiera sina egna styrkor. Vilka aktiviteter arrangerar Karriärcentrum? – Tisdagar är ”karriärdagar” då det ordnas olika former av aktiviteter på campus. Bland annat hålls workshop-
Bild: MAGNUS ANDERSSON
Utveckla karriären. Annika Lindhe är projektledare för Karriärcentrum som hjälper studenter med professionell karriärutveckling.
par, företagsfrukostar och eftermiddagsfikor. En gång i månaden arrangeras ”karriärkaffe”, som fokuserar på olika arbetsområden som exempelvis miljö, kommunikation och pedagogik. Studenterna får då tillfälle att träffa tidigare studenter på Högskolan som berättar om en vanlig dag på jobbet. De får också träffa personer från näringslivet som ger sina bästa karriärtips. Var hittar jag mer information om Karriärcentrum? – På www.hh.se/karriar finns all samlad information. Där kan du läsa om och anmäla dig till de olika aktiviteterna. LINDA LUNDELL
Den 10 februari föreläste den internationellt kände Berkeleyprofessorn Edward A. Lee på Högskolan. Föredraget var det första i den nya föreläsningsserien Halmstad Colloquium, som arrangeras av IDE. Cirka en gång i månaden bjuder sektionen in framstående talare från universitet runt om i världen, som föreläser om forskning inom inbyggda och intelligenta system, cyberfysiska system och relaterade områden.
Forskningsdag med IHF I januari arrangerade gruppen för forskning inom idrott, hälsa och fysisk aktivitet (IHF), som är en del av CVHI, en forskningsdag då forskarna berättade om sina senaste forskningsprojekt inom bland annat idrottspsykologi, biomekanik och kostvetenskap. Syftet med dagen var att lyfta fram forskningen som bedrivs inom gruppen och att skapa forum för samverkan. – Sådana här dagar är viktiga för Högskolans profil och för att stärka framtida forskning, säger Virginia Wiman, IHFkoordinator. Några av de forskare som medverkade under dagen var Urban Johnson, Hansi Hinic, Gunnar Johansson och Lina Lundgren.
Korv och karriär lockade många
Grannsamverkan kan minska brott
Den 17 januari bjöd Högskolans studerandeavdelning, kåren och Ta steget på korv och bröd samtidigt som de gav information om Högskolans karriäraktiviteter.
Brottsligheten på Andersberg har efter etableringen av Grannsamverkan 2008, minskat med 23 procent fram till 2010. Det framgår i en studie gjord av Ove Svensson vid Högskolan i Halmstad. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har tillsammans med Rikspolisstyrelsen utvecklat grannsamverkan för att möta de utmaningar som kan finnas i områden med flerfamiljshus där utsattheten för brott är stor. Resultatet är en guide som gavs ut i slutet av januari i år. På Andersberg i Halmstad och Sörse i Varberg har man arbetat med grannsamverkan på ett liknande sätt som guiden förespråkar. Efter etableringen av grannsamverkan har brottsligheten minskat för varje år.
Syftet var att uppmärksamma att Högskolan har mycket att erbjuda när det gäller professionell karriärutveckling under studietiden. För att jobba effektivare och mer lärosätesövergripande startades konceptet ”karriärdagar” som hålls på tisdagar, då det anordnas olika aktiviteter. En av aktiviteterna är ”karriärkaffe” då studenter under en fika får tillfälle
Bild: LINDA LUNDELL
Matnyttigt. Vid ”korv och karriär” bjöds studenter på korv och bröd samt information om Högskolans olika karriäraktiviteter.
att träffa tidigare studenter som har läst på Högskolan, samt representanter för näringsliv och offentlig sektor.
5
Den 1 och 2 februari höll Högskolan öppet hus. Zoom frågade några av besökarna varför de kom.
Anna Ekelund, 21, Kungsbacka: – Efter att ha varit i USA och jobbat som au-pair känner jag att det är dags att börja plugga nu. Jag har fått lite information om olika utbildningar och det lutar åt utvecklingsingenjör. Jag har varit i Halmstad innan men inte på Högskolan, så det ska bli roligt att se hur det ser ut.
Mattias Jonson, 18, Varberg: – Jag vill läsa vidare för att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Jag hoppas att jag hittar ett program som passar mig. Jag funderar på IT-forensik. Jag har alltid varit intresserad av internet och av hur det fungerar.
Charlotte Manfredsson, 19, Smålandsstenar: – Jag funderar på att läsa till sjuksköterska, och jag har alltid tyckt om Halmstad. Jag har också hört mycket gott om Högskolan och ville därför kolla läget lite och se om det är lika bra som jag har hört. 6
Utbildning för företag Högskolan i Halmstad förbereder en unik utbildning för kompetensutveckling för företag – Halmstad School of Innovation. Utbildningen, som riktar sig till nyckelpersoner på svenska företag, ska anpassas till skarpa utvecklingsprojekt och ett 40-tal företag har hittills visat intresse. – När företag är mitt inne i den operativa verksamheten kan det vara svårt att hinna ta ett steg tillbaka och reflektera. Utbildningen anpassas till företagens behov och ger nya perspektiv. Det kan bli ett möte mellan det bästa av två världar, säger Joakim Tell, projektledare för Halmstad School of Innovation. Skarpa projekt KK-stiftelsen beviljade förra våren Högskolan i Halmstad 1,5 miljoner kronor för att ta fram ett program för kompetensutveckling för företag i satsningen ”Expertkompetens för innovation”. Arbetet med steg två i ansökan pågår just nu och ska lämnas in i april. – Det unika med vårt program är att företagen tar med sig skarpa utvecklingsprojekt till Högskolan och genomför dem under utbildningen. När de är färdiga har företaget ökad kompetens hos ett par nyckelpersoner och ett utvecklat projekt, säger Joakim Tell. Förutom ett grundpaket med kurser i innovationsvetenskap, projektledning och kommersialisering av innovationer ska behoven styra innehållet. Om ett projekt exempelvis kretsar kring vindkraft ska deltagarna kunna gå kurser samt möta studenter, doktorander och forskare inom just det området. – Högskolan får därmed kontakt med intressanta företag och förhoppningsvis kan vi dra i gång spännande forskningsprojekt som en följd av det här. Studenterna får interaktionen och inspelet som de behöver för att utvecklas på master- och forskarutbildningarna, säger Joakim Tell. Utbildningen kan sägas motsvara en MBA (Master of Business Administration), är på 60 högskolepoäng och ska
Bild: ANNIKA JOHANSSON
Kompetensutveckling. Joakim Tell är projektledare för Halmstad School of Innovation.
ske i samarbete mellan Högskolan i Halmstads tre forskningsmiljöer: Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning, CIEL; Inbyggda och intelligenta system, EIS, samt Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, CVHI. Det finns även möjlighet för deltagarna att läsa ett anpassat program och välja endast de delar av utbildningen som passar bäst för deras utvecklingsprojekt och kompetensbehov. Samarbetspartner är Internationella handelshögskolan i Jönköping samt forskningsinstituten Swerea IVF och Imego. Flexibel utbildning För att möta företagens förutsättningar sker utbildningen utifrån en flexibel datorbaserad lärplattform. Högskolans nationella och internationella samarbeten kommer att utnyttjas i utbildningen. – Vi har samarbete med bland annat Kina och nyckelpersonerna skulle till exempel kunna tillbringa en månad där om deras projekt handlar om att ta fram en marknadsplan för det landet, säger Joakim Tell. Totalt är det åtta ansökningar som konkurrerar om KK-stiftelsens 100 miljoner kronor. Högskolan i Halmstad ansöker om cirka 30 miljoner kronor för att finansiera programmet under sex års tid. Efter tre år utvärderas projektet och då finns möjlighet att utöka omfattning och finansiering. Om ansökan godkänns av KK-stiftelsen beräknas utbildningen börja hösten 2013. MARTIN ÅDAHL
En högst intressant förvandlingsprocess pågår Vad ska vi ha universitet och högskolor till? Vad vill vi att utbildning och forskning ska resultera i? I dag upplever många viss oro för att alla de yttre krav som ställs på oss som verkar inom akademin ska leda till försämrad utbildning och inskränkning av forskningsfriheten. Det kan gälla stringent formulerade krav men också öppna förväntningar. Dessa kan komma från regeringen men också från samhället i stort; från offentlig verksamhet, näringsliv eller från enskilda i vår omgivning. Inom akademin måste vi dessutom ständigt söka en balans mellan besvärjelser om krav på världsberömmelse för enskilda forskare eller forskningsmiljöer och att bidra till ett demokratiskt samhälle med kritiska, upplysta världsmedborgare. Under mina första månader som rektor har jag återkommande ställts inför dessa frågor. Det får mig att tänka på devisen ”Les cent jours”. ”Les cent jours” (de hundra dagarna) kall-ades en period under år 1815 då Napoleon regerade. Det var under denna period han skulle dra upp nya riktlinjer för sitt välde. Jag tror inte på devisen ”de hundra dagarna”, det vill säga att en individ förväntas skapa historia. Däremot förväntas jag som rektor aktivt bidra till att det finns en färdriktning för vårt lärosäte. Konstigt vore väl annars. Min övertygelse är att färdriktningen blir säkrare om man är många som bidrar. Det innebär behov av samverkan. Att komma samman är då en början. Att hålla samman är sedan ett framsteg. Att arbeta tillsammans är med andra ord en framgång.
REKTORS KRÖNIKA Stommen i alla goda och framgångsrika relationer – långvariga kamratrelationer eller mångåriga samarbeten – är förmågan att samarbeta utifrån en gemensam färdriktning. Kanske är just samarbetet den viktigaste beståndsdelen i den förvandlingsprocess som nu framträder. Högskolan i Halmstad befinner sig nu i ett tillstånd där flera övergripande vägval måste göras. Å andra sidan skulle vi kunna ställa oss utanför och överlåta åt ödet att bestämma dessa vägval och därmed lärosätets framtid. Min övertygelse är att vi aktivt ska agera för att forma vår tillvaro. I snart trettio år har tyngdpunkten i lärosätets verksamhet varit utbildning. Tiotusentals studenter har genom idogt arbete blivit sjuksköterskor, ekonomer, lärare, ingenjörer, beteendevetare eller kulturarbetare. Oräkneliga är alla de som genom vårt rika kursutbud blivit kunnigare, mer kompetenta och bidragit till samhällsutvecklingen i stort som smått. Bilden av, men också berättelsen om, Högskolan i Halmstad är att den främst svarar för högskoleutbildning. Här har vi
Högskolans nya utbildningskatalog är här. 164 sidor fullspäckade med information om våra program och kurser, och om hur det är att vara student i Halmstad. Blivande studenter kan läsa om studentlivet i Halmstad, andra studenters erfarenheter, campus, hur man hittar en bostad, utlandsstudier, kåren, Högskolans rika samarbete med arbetslivet och mycket mer. På omslaget syns studenterna Janardhan Nilsson och Ellen Lindewall.
Omslagsbilden är tagen i hus O av fotograf Christer Järeslätt. Katalogen trycks i 25 000 exemplar och distribueras till gymnasieskolor, vuxenutbildning, bildningsförbund, arbetsförmedlingar, högskolor och universitet runt om i Sverige under februari månad. Det går att beställa utbildningskatalogen via www.hh.se. På webben går det också bra att bläddra i katalogen eller ladda ner den som en pdf-fil.
Vad detta får för konsekvenser blir mycket angeläget att analysera och diskutera. Ska vi sedan leva upp till både regeringens men också vårt eget krav på profilering, det vill säga att tydligt kunna kommunicera vad vi vill vara starka på och hur omvärlden ska se på oss, måste förvandlingsprocessen i sig profileras. Det är detta vi nu påbörjar under denna vår. Några av oss ska också diskutera förvandlingsprocessen med företrädare för regeringen redan den 8 mars. Min förhoppning är att vi då ska få starkt stöd för att kunna säkerställa kvaliteten på både utbildning och forskning framöver. Om detta återkommer jag till i nästa krönika.
Mikael Alexandersson, rektor
HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROGRAM OCH KURSER 2012/2013
Den nya katalogen är här
varit framgångsrika och fått betydande erkännande. Men vi har också på ett föredömligt sätt lyckats med vår forskning. Däremot har forskningen inte varit lika dominerande som utbildningen om vi ser till personal och kostnader. Nu sker dock ett trendbrott. Vi kommer att minska vår utbildningsvolym. Det har regeringen gett oss i uppgift att göra. De tio kommande åren minskar den sannolikt med närmare 20 procent. Under samma period förväntas däremot andelen externa forskningsmedel öka med 40 procent. Mycket tack vare att vi blivit KK-miljö. När utbildningsuppdraget minskar samtidigt som forskningsintäkterna ökar händer något högst intressant: vårt lärosäte förvandlas successivt från ett utbildningslärosäte till ett forskningslärosäte.
HÖ GS KO LAN I
HA LM STAD PROGR AM OCH KURSER 2012 / 2013
7
Hjärtstartare på campus Nu ska Högskolan bli en hjärtsäker arbetsplats. I februari placeras tre hjärtstartare ut på campus. Då ökar chanserna markant att rädda livet på någon som drabbats av hjärtstopp. Plötsligt segnar en person framför dig ned. Han blir snabbt medvetslös och visar inga tecken på liv. Varje år drabbas 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Endast en av tio som får behandling överlever. Det avgörande är tiden. Inom tio minuter måste hjälpen ha kommit. För varje minut som går minskar chansen att överleva med tio procent. Ofta tar det längre tid än tio minuter för en ambulans att nå fram. Därför är det viktigt att en hjärtstartare eller defibrillator finns i närheten. Tre hjärtstartare på campus De tre hjärtstartarna är placerade så att det ska vara nära till dem oavsett var du befinner dig på campus. En finns utanför Studenthälsan i glasgången, en på entréplan i hus I och en på entréplan i hus O. Vem som helst kan använda en hjärtstartare. Ingen specifik utbildning behövs eftersom hjärtstartaren är självinstruerande. Den ryms i en liten och smidig väska och är mycket pedagogiskt utformad för att minska risken för misstag vid hanteringen. En röst på svenska förklarar hur apparaten används. – Rösten talar om hur man ska placera elektroderna på den som drabbats av hjärtstopp. Apparaten känner också av om per-
Bild: LINDA LUNDELL
Räddar liv. Tre sådana här hjärtstartare kommer att placeras ut på campus inom kort.
sonen verkligen har drabbats av hjärtstopp, så det finns ingen risk att man av misstag defibrillerar en frisk person, säger personalsekreterare Moa Renström Hultgren som har köpt in hjärtstartarna till Högskolan. Utbildningar för personal Även om det inte behövs utbildning för att hantera en hjärtstartare är det en god idé att gå en utbildning i hjärt- och lungräddning. Cirka 450 personer kan hantera hjärtoch lungräddning på Högskolan. Varje år utbildas 20–30 sjuksköterskestudenter och ytterligare 60 studenter som är engagerade i nollningsaktiviteterna. Högskolan håller dessutom utbildningar för personal. För dig som vill kunna rädda liv går det att anmäla sig till Högskolans kurser. Nästa hålls på alla hjärtans dag den 14 februari samt ytterligare en den 29 februari. Mer information om hjärtstartarna finns på Insidan och på webben. LARS ÖSTERLIND
Vårens friskvårdsaktiviteter För någon vecka sedan drog yogan och zumban i gång och i mars fortsätter stavpromenaderna. Här är några av de friskvårdsaktiviteter som erbjuds i vår: Cirkelträning. Måndagar ojämna veckor kl. 16–17 i Högskolehallen. Personalgympa. Måndagar jämna veckor kl. 16–17 i Högskolehallen. Yoga. Torsdagar kl. 16–17 i danssalen,
I 105. Anmälan via Insidan. Zumba. Tisdagar kl. 16–17, Högskolehallen. Anmälan via Insidan. Innebandy. Fredagar kl. 15–17 i Högskolehallen. Stavpromenader. Onsdagar kl. 12.15– 12.45. Med instruktör den 28 mars, 4 april och 11 april. Samling vid Högskolans reception.
PÅ NYA JOBB Peter Asplind, vikarierande personalutvecklare, 12-01-09–12-12-31. Helena Lindvall, projektledare för verksamhetsbaserad arkivredovisning, 12-03-01–13-02-28. Håkan Sollervall, universitetslektor i matematikens didaktik, fr. o.m. 12-02-01. Michel Thomsen, universitetslektor i informatik, fr.o.m. 12-02-01. Jenny Håkansson, högskolesekreterare, fr.o.m. 12-01-02. Jan Duracz, postdoktor i datalogi inr. datorspråk för modellering av cyberfysiska system, 12-01-16–13-06-30. Åsa Krusebrant, adjunkt i omvårdnad, fr.o.m. 12-08-01. Jörgen Öijervall, adjunkt i omvårdnad, fr.o.m. 12-01-01. Carina Göransson, adjunkt i omvårdnad, fr.o.m. 12-08-13. Rasmus Tornberg, adjunkt i psykologi, fr.o.m. 12-01-01. Titti Eliasson, adjunkt i företagsekonomi inr. redovisning och ekonomistyrning, fr.o.m. 12-01-01. Christer Norr, adjunkt i företagsekonomi inr. organisation, fr.o.m. 12-01-01. Håkan Pettersson, adjunkt i maskinteknik, fr.o.m. 12-01-01. Olov Olson, professor i företagsekonomi inr. redovisning/ekonomistyrning, fr.o.m. 12-02-01. Jennie Törnblom, institutionssekreterare. Håkan Persson, vikarierande högskolesekreterare. Gunnar Weber, befordrad till lektor i maskinteknik, fr.o.m. 12-02-01.
KALENDARIUM 14 februari Rektors beslutsmöte kl. 9. 16 februari Docentföreläsning, Henrik Florén, kl. 11.15–12.00, sal P 217. 16 februari Seminarium om nanoteknik kl. 12.30– 15, Trade center, våning 22, föranmälan.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se