ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Nummer 2 • 2012 • v. 12
Högskolan fokuserar på innovation
Utbildningsdepartementet har sänt klara signaler om att det är av vikt för Sveriges högskolor att profilera sig tydligare. Även KK-stiftelsen ställer krav på en tydligare profilering. Den 8 mars presenterade rektor Mikael Alexandersson och några kollegor Högskolan i Halmstads budgetunderlag för utbildningsdepartementet. Rapporten visar hur Högskolan är tänkt att utvecklas de närmaste tre åren. – Budgetunderlaget är optimistiskt, framåtsyftande och är en strategisk riktningsvisare. Det visar att vi vill satsa på lärosätet, säger rektor Mikael Alexandersson. I rapporten framgår att forskningen kommer att expandera kraftigt på Högskolan de närmaste tio åren. Lärosätets status som KK-miljö bidrar starkt till detta och blir en motor i utvecklingen. Extra satsningar kommer bland annat att göras på unga forskare, kvinnliga forskare och internationella gästforskare. Förädla den inriktning som finns Profileringen mot ett mer forskningstungt lärosäte handlar om att förädla den inriktning som redan finns sedan lång tid tillbaka där innovationsbegreppet är centralt. Men det innebär också att vidga innebörden i innovationsbegreppet. Innovation är så mycket mer än teknik och ekonomi. – Jag tror att det finns en del föreställningar om vad innovation är och inte är, och att det bara innefattar vissa på läro-
Bildmontage: ANDERS PETERSSON
Högskolan i Halmstad har påbörjat en profileringsprocess mot ”det innovationsdrivande lärosätet”. Det går att läsa i Högskolans budgetunderlag 2013–2015.
Tydligare profilering. I Högskolans budgetunderlag 2013–2015 framgår att Högskolan går mot ett allt mer forskningsinriktat lärosäte. Bland annat handlar det om att förädla den inriktning som redan finns men även om att vidga innebörden i innovationsbegreppet.
sätet. Därför tycker jag det är viktigt att poängtera att innovation gäller alla här på Högskolan, säger Mikael Alexandersson och fortsätter: – Vi behöver vara innovativa i allt vi gör, från hur vi utformar program och kurser på grundutbildningsnivå, hur vi arbetar med pedagogik och bildningsfrågor i undervisningen, hur vi stödjer studenter genom deras studietid, hur teoribildningen runt innovationsprocesser och entreprenörskap kommer till nytta inom alla kunskapsområden, till hur informationsteknologi bidrar med ny teknik som möjliggör innovationer, och hur hälsovetenskaplig forskning är grunden för innovationer inom hälsa och livsstil, förklarar Mikael Alexandersson. Profileringen mot ett innovationsdrivande lärosäte och en starkare forskningsinriktning ställer också krav på att
Högskolans organisation utvecklas för att klara alla utmaningar som detta innebär. – För att kunna tydliggöra och förädla profileringen behöver vi prioritera, och den resan har vi redan påbörjat. Med en ekonomi i balans väntar dock inga stora neddragningar i form av permitteringar, fortsätter Mikael Alexandersson. Fler samarbeten med omvärlden Många förändringar behöver dock genomföras. Ett bättre forskningsstöd håller på att utvecklas. Fler och starkare samarbeten med omvärlden behövs, exempelvis med regionen, närliggande kommuner, polisen, försvaret och näringslivet. Inte minst behöver externfinansieringen av forskningen öka. LARS ÖSTERLIND
Fotnot. Läs budgetunderlaget i sin helhet på Insidan.
Utbildningsnämnden delar även i år ut ett pedagogiskt pris till en lärare som har varit särskilt framgångsrik, och för ett tag sedan gick tiden för att nominera kandidater ut. I år har 27 nomineringar kommit in från Högskolans personal och studenter. Totalt har 18 personer nominerats. Priset har hittills delats ut vartannat år, men vid utbildningsnämndens första möte för året beslutades att det från och med i år ska delas ut varje år. Tidigare har Bertil Gustafsson, Boel Larsson och Verónica Gaspes fått det pedagogiska priset. Vilken lärare som får pris i år offentliggörs i början av juni. Läs mer på Insidan om vilka de nominerade är.
Lina Lundgren forskar i Australien Den 22 mars flög Lina Lundgren, doktorand i biomekanik på Högskolan, till Perth i Australien. Där ska hon forska om vågsurfning och om hur man kan förebygga skador inom sporten. På Högskolan i Halmstad har Lina Lundgrens forskning mest handlat om kitesurfning. I Australien kommer hon att ägna sig åt en annan typ av surfning. – Jag tycker att båda är lika kul. Vågsurfning är mer utbrett, vilket ger mig ett bättre underlag för forskningen, säger Lina Lundgren. Lina Lundgren ser fram emot att få komma till en ny miljö och längtar efter att kunna surfa regelbundet, då vädret i Australien tillåter surfning året om. Men det blir också mycket arbete. – Jag ska skriva min avhandling på tre år, något som i vanliga fall tar 4–5 år. Jag har lärt mig en del från min tidigare forskning och är beredd på att jobba hårt, berättar hon. Lina Lundgren kommer att vara tjänstledig från Högskolan under de tre år som forskarutbildningen varar. Senare i vår kommer vi att kunna läsa hennes blogg via Högskolans webb och även få rapporter i Zoom om hur arbetet går. 2
Bild: LINDA LUNDELL
Många kandidater till pedagogiskt pris
Godkända. Malin Bornhager och Olga Torstensson är godkända instruktörer för Cisco-akademier i Sverige och får bedriva utbildning i nätverksteknik för lärare vid andra Cisco-akademier i landet.
Högskolan enda lärosätet som får utbilda Cisco-instruktörer Malin Bornhager och Olga Torstensson, båda lärare på Högskolan, har blivit godkända som instruktörer för Cisco-akademier i Sverige. Högskolan är därmed det enda lärosätet i landet som uppfyller det nya kravet att ha två godkända instruktörer. Högskolan är en regional Cisco-akademi i det världsomspännande nätverket Cisco Networking Academy, där nätverksteknikföretaget Cisco Systems erbjuder utbildningar i nätverksteknik i samarbete med universitet, högskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar. – Cisco Systems skapade Cisco-akademierna för att fler skulle få kunskap och kompetens att arbeta med deras nätverksprodukter, förklarar Malin Bornhager, lärare i datornätverksteknik på Högskolan och nyligen certifierad instruktör för Cisco-akademier i Sverige. I Sverige har det fram till nu funnits sju regionala akademier som har haft i uppdrag att utbilda och ge support till instruktörer vid de lokala akademierna. Högskolan har som regional akademi ett dussintal lokala akademier knutna till sig. Hårdare krav för instruktörer Från och med februari i år ställer Cisco Systems hårdare krav på Cisco-instruktörer. För att bli godkänd som ”utbild-
ningscentrum” för Cisco-akademier, och därmed ha behörighet att utbilda och ge support till lokala Cisco-instruktörer, krävs numera två certifierade instruktörer på samma lärosäte. Cisco Systems har valt ut ett antal instruktörer i landet som har fått genomgå certifieringar. Två av dem är Malin Bornhager och Olga Torstensson på Högskolan i Halmstad. – Vi var elva personer som först fick göra ett antal teoritester. Fem av oss gick vidare och fick göra flera teoretiska och praktiska tester under en heldag på Högskolan Väst, säger Olga Torstensson. Hög kompetens inom området En vecka senare fick de beskedet att de hade klarat testerna. Därmed är Högskolan i Halmstad den enda Cisco-akademien i landet som i dagsläget uppfyller kravet med två godkända instruktörer. – Det var väldigt roligt att vi klarade det båda två. Det är en bekräftelse på att vi har hög kompetens inom det här området på Högskolan i Halmstad, säger Olga Torstensson och Malin Bornhager. De har nu behörighet att bedriva utbildning i Cisco Systems nätverkstekniska produkter för lärare vid gymnasieskolor, högskolor och universitet, samt till studenter på Högskolan. Inte bara till de lokala akademier som redan var knutna till Högskolan, utan även till övriga Cisco-akademier i Sverige. LINDA LUNDELL
Högskolan i Halmstad bättre arbetsplats än branschsnittet Högskolan i Halmstads medarbetare har blivit ännu nöjdare med sin arbetsplats. Det framgår av Högskolans medarbetarundersökning Personalbarometern som genomfördes under februari med hjälp av undersökningsföretaget Quicksearch. Nöjd Medarbetar Index, NMI, har gått upp två procentenheter till 72 procent se-
dan förra mätningen som gjordes 2008, vilket stärker en uppåtgående trend de senaste sex åren. Fem delområden bedöms i NMI: arbetsklimat, Högskolan som organisation, Högskolans profilering eller styrkeområdena, ledarskap samt fysisk arbetsmiljö. Högst siffra får arbetsklimatet med 78 procent och störst förbättring står ledarskapet för, som gått upp med fyra procentenheter. – I jämförelse med andra lärosäten lig-
ger Högskolan i Halmstad mycket bra till. På Quicksearch undersöker vi 13 lärosäten i Sverige och branschsnittet för denna mätning är 69 procent, säger analytiker och VD Jonas Malmberg, Quicksearch. Svarsfrekvensen var hög, 79 procent. Anställda och chefer jobbar nu vidare med resultatet från undersökningen för att skapa årliga handlingsplaner. Nästa Personalbarometer genomförs 2015. LARS ÖSTERLIND
Samordning av forskningsmiljöer De tre forskningsmiljöerna på Sektionen för hälsa och samhälle, CVHI, CPKM och SLSR, kommer framöver att samverka under det gemensamma temat ”hälsa och livsstil” för att tydligare profilera sektionens forskning. Högskolan i Halmstad profilerar sig i riktning mot ett mer forskningsbaserat lärosäte och på HOS pågår just nu en omstrukturering av verksamheten för att ge forskningen en mer framträdande plats. Bland annat finns det planer på att slå samman de två mindre forskningsmiljöerna, CPKM (Centrum för studier av politik, kommunikation och medier) och SLSR (Samhällsförändring, lärande och sociala relationer), till en gemensam forskningsmiljö. Forskare i de båda miljöerna har träffats ett flertal gånger sedan i höstas för att diskutera samgåendet. De har också lagt grunden till en ny strategisk plan för den nya gemensamma forskningsmiljön, vilken planeras vara klar i höst. Liknande frågeställningar – Vi har länge haft funderingar på att samordna oss till en gemensam samhällsvetenskaplig miljö. Vi har flera liknande frågeställningar och metoder inom framför allt statsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik och sociologi som gör det naturligt för oss att
Bild: LINDA LUNDELL
Samverkar. Marta Cuesta är koordinator för forskningsmiljön SLSR som planerar en sammanslagning med CPKM (Ingegerd Rydin, koordinator för CPKM saknas på bild). Den nya forskningsmiljön kommer att samverka med CVHI under temat hälsa och livsstil. Koordinator för CVHI är Urban Johnson.
närma oss varandra, förklarar Ingegerd Rydin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och koordinator för forskningsmiljön CPKM. Tvärvetenskapliga forskningsprojekt Sammanslagningen av de två forskningsmiljöerna kommer, enligt Marta Cuesta, docent i sociologi och koordinator för forskningsmiljön SLSR, att bidra till fler tvärvetenskapliga forskningsprojekt. – Vi har gått ut med en intern utlysning för att få in fler forskningsansökningar, bland annat i samverkan med CPKM, för att stimulera till mer tvärvetenskaplig
forskning, säger Marta Cuesta och berättar att en del forskningsprojekt är på gång. Som ett led i arbetet att samordna forskningsmiljöerna på HOS samverkar den nya forskningsmiljön även med CVHI (Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott) med området hälsa och livsstil som gemensam plattform. – Genom att ha en gemensam forskningsstrategi för hälsa och livsstil kan vi stärka Högskolans profil ytterligare inom hälsoområdet, säger Urban Johnson, professor i psykologi med inriktning idrott och koordinator för CVHI. LINDA LUNDELL
3
Forskarskolan ökar samverkan mellan doktorander Hur gör små och medelstora medicinteknikföretag för att uppnå marknadsacceptans internationellt? Det är fokus för marknadsföringsdoktoranden Hélène Laurells forskning. Hon ingår i forskarskolan Entreprenörskap–hälsa som har bildats för att skapa tätare samverkan mellan olika forskningsområden vid Högskolan i Halmstad. – Traditionellt brukar ett företags internationaliseringsprocess göras stegvis, och i ett läge då man redan är etablerad på hemmamarknaden. Men medicinteknikföretag följer sällan den traditionella utvecklingen, utan tänker ofta globalt redan från början, de är så kallade Born globalföretag. Det menar Hélène Laurell som är doktorand i internationell marknadsföring och entreprenörskap vid Sektionen för ekonomi och teknik, SET, vid Högskolan i Halmstad, och sedan 2008 forskar med inriktning på internationaliseringsprocessen för små och medelstora företag inom hälsoteknikområdet. – Medicinteknikföretag har väldigt speciella förutsättningar i jämförelse med andra typer av företag. Produktutvecklingen är ofta mycket kostsam, vilket gör att hemmamarknaden är för liten. Därför internationaliseras de ofta med detsamma. Unikt för just medicinteknikföreta-
personerna sedan tidigare har haft internationella erfarenheter från olika branscher. Enligt Hélène Laurell krävs det ofta att man utöver innovativa produkter även har ett innovativt sätt att organisera sig på för att lyckas internationellt. – Jag har följt några företag under olika faser för att se vad som skapar marknadsacceptans och hur de gör för att få ut sina produkter på marknaden. Jag har tittat mycket på teamets och nätverkens betydelse, vad de anställda har för kompetenser och olika resurser sedan tidigare. Ofta har de sedan tidigare erfarenheter från internationellt arbete och ett brett kontaktnät. Bild: HANNA JOHANSSON
Tvärvetenskapligt. Hélène Laurell tycker att forskarskolan är mycket intressant eftersom den kombinerar studier i både hälsa, entreprenörskap och teknologi.
gen är att de även måste känna till specifika regelverk och inköpsstrukturer, vilka skiljer sig från land till land. I Sverige är sjukvården till exempel offentlig, medan den i USA är privat. Larm som utlöses I forskningen har Hélène Laurell bland annat följt det Halmstadsbaserade medicinteknikföretaget Redsense Medical som har tagit fram ett larm som utlöses om en vennål åker ut under dialys. Larmet har godkänts i Europa och USA, där nyckel-
Ingår i forskarskolan Parallellt med den egna forskningen ingår Hélène Laurell i forskarskolan Entreprenörskap–hälsa vid Högskolan i Halmstad. – Jag blev tipsad om forskarskolan och tyckte att den lät intressant inte minst eftersom den kombinerar studier i både hälsa, entreprenörskap och teknologi vilket ligger väldigt nära min forskning. Genom forskarskolan har Hélène Laurell bland annat fått läsa en tvärvetenskaplig doktorandkurs vilken sedan har följts upp med regelbundna seminarier och träffar där doktorander från olika discipliner har medverkat. Läs mer om Hélène Laurells forskning på www.hh.se. HANNA JOHANSSON
Forskarskolan Entreprenörskap–hälsa Forskarskolan Entreprenörskap–hälsa bildades 2006 och var mellan 2006 och 2010 finansierad av Sparbanksstiftelsen Kronan och Högskolan i Halmstad, och leddes av professor Åsa Lindholm Dahlstrand. Sedan 2011 är forskarskolan organisatoriskt en del av forskningsmiljön Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och leds av professor Natalia Stambulova. – Det övergripande syftet är att stärka och öka samverkan mellan doktorander inom områdena innovation, entrepre-
4
nörskap och hälsoteknik, säger Nicholas Wickström, universitetslektor i datorsystemteknik och en av de forskare som har varit engagerad i forskarskolan sedan starten. Forskarskolan erbjuder dels seminarieverksamhet, dels en tvärvetenskaplig miljö där man som doktorand får möjlighet att presentera sin forskning. Bland önskemålen för framtiden finns att driva hela forskningsprojekt gemensamt. – Det här är ett viktigt forskningsområde, inte minst sett till framtiden med en åldrande befolkning. Det behövs
nya hälsotekniska lösningar och det kommer att krävas en tätare samverkan mellan discipliner som teknik, innovation, sjuk- och hälsovård, säger Nicholas Wickström som menar att det som gör forskarskolan unik är att det finns få andra mötesplatser där doktorander inom olika discipliner och ämnesområden träffas och systematiskt lär känna varandra. – För att kunna bibehålla och utveckla det här forumet för tvärvetenskaplig forskning är det nu viktigt att forskarskolan får en långsiktig finansiering.
Sveriges första forskare i mindfulness Ursprungligen hade Torbjörn Josefsson planer på att bli psykoterapeut. Men i stället började han forska i psykologi. Nu är han snart klar med drygt fyra års studier i mindfulness. Torbjörn Josefsson började arbeta som lärare i psykologi 2001 på Högskolan i Halmstad, efter att ha tagit en magisterexamen i ämnet. – Jag blev erbjuden att börja jobba på Högskolan efter min examen och har blivit kvar här sedan dess. Jag har alltid varit intresserad av stora filosofiska frågor, ”vem är jag?”, ”vad är meningen med livet?” – och har sökt svar, men har inte hittat några som passat mig. Började med new age I början läste Torbjörn Josefsson böcker om andlighet, new age och religion, men kände inte att något av alternativen stämde överens med hans världsbild. I samband med att han började samarbeta med en psykolog fick han stifta bekantskap med en andlig vägledare och meditationslärare i Halmstad. – När mindfulness dök upp kändes det helt rätt. Jag hade länge velat förena den
Bild: LINDA LUNDELL
Ökad medvetenhet. Torbjörn Josefsson är Sveriges första forskare i mindfulness. Mindfulness handlar om hur saker känns, att lära känna sitt inre och att öka sin medvetenhet.
rationella, västerländska vetenskapsmetoden med österländska filosofier. Ett tillstånd Så vad är då mindfulness? – Det handlar inte om trans, utan jag brukar likna det vid när man sitter framför en brasa eller vid havet. När man bara betraktar och efter en stund blir det alldeles tyst i huvudet – ett tillstånd som varar ända tills man börjar tänka igen. Mind-
fulness handlar om att träna upp det tillståndet, förklarar Torbjörn Josefsson. 2007 påbörjade Torbjörn Josefsson en doktorandtjänst vid Högskolan i Halmstad. Han kom att ingå i den tvärvetenskapliga forskarskolan Entreprenörskap– hälsa, och blev en av de doktorander som fick finansiering av Sparbanksstiftelsen Kronan. Läs mer om Torbjörn Josefssons studie på www.hh.se. HANNA JOHANSSON
Mätningar av rörelseförmåga fokus för studie Anita Sant’Anna har tagit fram en metod som hon tror kan förenkla och förbättra vården på ett effektivt sätt. Den 13 april lägger hon fram sin avhandling på Högskolan i Halmstad.
andra hälften av Högskolan i Halmstad. – I min forskning har jag i huvudsak fokuserat på att göra rörelseanalyser av hur människor går. Jag har särskilt tittat på gångkvaliteten hos olika typer av patienter, exempelvis personer som har genomgått höftoperationer och Parkinsonpatienter.
Hon är doktorand vid Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektronik vid Högskolan i Halmstad, inriktning medicinsk teknik. Hon kommer ursprungligen från Brasilien men flyttade till Sverige och Halmstad då hon fick en doktorandtjänst för fyra år sedan.
Två mätinstrument I fokus för Anita Sant’Annas forskning står två mätinstrument – eller sensorer – en accelerometer samt ett gyroskop. Det är för övrigt samma typ av sensorer som mäter om flygplan flyger rakt. – De sensorer som jag har använt mig av är väldigt små enheter som fästs ovanför foten. Den ena mäter acceleration i 3D medan den andra mäter vinkelhastighet i 3D, berättar Anita Sant´Anna. Under den första fasen av studierna tog hon hjälp av studenter vid Högsko-
Rörelseanalyser Hon är doktorand inom ramen för forskarskolan Entreprenörskap–hälsa vilket innebär att hälften av hennes forskning finansieras av Sparbanksstiftelsen Kronan,
Bild: HANNA JOHANSSON
Genom effektiva mätningar kan fysiska skador minska, visar Anita Sant’Annas forskning.
lan i Halmstad för att validera metoderna. Sedan gick hon vidare till sjukhuset i Mölndal där hon studerade höftoperationspatienter. Läs mer om Anita Sant’Annas forskning på www.hh.se. HANNA JOHANSSON
5
GÄSTRUMMET Vi är mitt i en förvandling. Till ett lärosäte där utbildning och forskning är i balans. Inte över en natt, men över några få år. Det är inte staten som genomför förvandlingen, vi ska klara den själva. Vi är redan bra på att dra in forskningspengar, men vi ska bli dubbelt så bra. Först då närmar vi oss balansen. Hur ska detta gå till? Herrlandslaget i fotboll skulle ta sig till EM. Det gällde att slå Holland, näst bäst i världen. Zlatan var avstängd. Lagkaptenen, spelgeniet! Ingen av de andra i laget var i närheten av Zlatans meriter. Hur skulle det gå till? Hos vissa finansiärer är det den enstaka stjärnan som räknas. Vetenskapsrådet är en sådan. Vi är framgångsrika där, vi saknar inte stjärnor! Hos andra är det kombinationen av kompetenser som räknas – en laginsats. Sådana finansiärer bjuder in till att lösa utmaningar – ett lag som kan besegra Holland. I ytterligare andra sammanhang gäller det att fylla en roll i ett internationellt konsortium. Då kanske det inte ens är forskarna som står i centrum utan de goda kontakterna med samhällsfunktioner eller näringsliv som kan hjälpa till att ta till sig och utvärdera resultaten. Vi behöver nå framgång på många arenor. Vid ett lärosäte med mycket kontakter över ämnesgränserna kommer vi att ha särskilt bra möjligheter i lagspelet. Vi ska aktivt söka upp de finansiärer där just det krävs. Oberoende av vilka arenor vi väljer, klarar vi oss inte utan de goda idéerna. Kreativiteten frodas i interaktionen mellan forskare från olika discipliner. Olika forskningsparadigm och traditioner möts. Den riktiga utmaningen ligger i att få med stjärnorna i det samspelet. Som i spelglädjen mot Kroatien. Just det – vi ska framför allt ha roligt!
BERTIL SVENSSON Forskning för innovation
6
Bild: LINDA LUNDELL
Har disputerat. Kristoffer Lidström har i sin doktorsavhandling undersökt hur samarbetet mellan fordon utrustade med trådlös kommunikation kan göras mer tillförlitligt.
Säkrare trafik med bilar som talar med varandra Kristoffer Lidström, som lade fram sin doktorsavhandling på Högskolan i Halmstad för ett tag sedan, har undersökt hur samarbetet mellan fordon utrustade med trådlös kommunikation kan göras mer tillförlitligt. Med utgångspunkten att fordon inom en snar framtid kan kommunicera med varandra, har Kristoffer Lidström inledningsvis undersökt hur man kan utnyttja trådlös kommunikationsteknik när det gäller trafiksäkerhet, komfort och effektivitet. – Bland annat har jag tittat på vad som skiljer den här typen av säkerhetssystem från andra, exempelvis system som baserar sig på radar, berättar Kristoffer Lidström. Nya metoder krävs Fördelarna med att använda sig av trådlös kommunikation i trafiken är många. – Till skillnad från system baserade på sensorer i bilen kan man med trådlös kommunikation kommunicera med bilar längre bort eller med fordon som närmar sig en korsning där sikten är skymd. Målet är att kunna upptäcka trafikfarliga situationer tidigare och på så sätt undvika olyckor, säger Kristoffer Lidström. Även om fordon i en framtid kan kommunicera med varandra, kan det
uppstå vissa problem. Då krävs nya metoder och modeller för att upptäcka möjliga farliga situationer. Vad händer till exempel om kommunikationen mellan fordonen slutar fungera? Sådana situationer kan uppstå då sikten är skymd. Det kan till exempel vara vid tät bebyggelse, svår terräng eller om sikten skyms av träd. – Det finns många situationer då fordon befinner sig på platser där kommunikationen inte fungerar. Om vi förstår problemen kan vi också göra det bästa av det, säger Kristoffer Lidström. Stödfunktion I sin avhandling presenterar Kristoffer Lidström en form av stödfunktion som i förväg kan upptäcka tillfällen då det blir svårt för fordonen att kommunicera. – Lösningen kan vara att man i fordonen sparar information om vilka platser det inte går att kommunicera på. På så sätt hjälps bilarna åt att ta fram en bild av var det är svårare eller lättare att kommunicera med varandra, säger Kristoffer Lidström. LINDA LUNDELL
Fotnot. Kristoffer Lidström lade formellt fram sin doktorsavhandling vid Örebro universitet men har bedrivit sitt forskningsarbete vid Högskolan i Halmstad.
KK-miljö är en kvalitetsstämpel KK-stiftelsen har utnämnt Högskolan i Halmstad till KKmiljö. Men vad innebär detta för lärosätet och för oss som medarbetare? Zoom fick en pratstund med Bertil Svensson, programchef för satsningen. Vad är KK-miljö? – Det är en långsiktig satsning på att profilera lärosätet kring forskning. Under en tioårsperiod satsar KK-stiftelsen hundratals miljoner kronor i forskningsstöd. Tre forskningsområden på lärosätet ska ha universitetsstatus, men det betyder inte att vi ska ta bort annan forskning, bara att dessa områden utgör spetsen. Vad betyder KK-miljö för lärosätet? – Det är främst en kvalitetsstämpel och
ett tecken på att vi vet vad vi vill och har en tydlig strategi för vår forskning. Vilka mål har Högskolan med KK-miljö? – 1) Tydlig prioritering och positionering, 2) hög vetenskaplig kvalitet, 3) relevant forskning som leder till nytta för samhället, 4) vi ska skapa den så kallade kunskapstriangeln och 5) vi ska utbilda innovationsinriktade doktorander. Vad ställer det för krav på lärosätet? – Alla på lärosätet behöver veta vilka mål vi har. De tre områdena ska utvecklas tillsammans och även övrig forskning ska involveras i utvecklingen. Vi står inför ett generationsskifte och behöver aktivt söka efter personer som passar in i den gemensamma målbilden. Vidare behöver vi öka den externa finansieringen.
… Pernilla Nilsson, docent i naturvetenskapens didaktik på Högskolan i Halmstad, som på uppdrag av Skolverket har skrivit en bok om undervisning i naturvetenskap som naturvetenskapslärare i hela Sverige kommer att få ta del av.
Vad har du skrivit om? – Boken handlar om undervisning och lä-
Påverkar det mig som anställd? – Som lärare och forskare kommer det att märkas tydligast när det blir en bättre balans mellan forskning och utbildning. För TA-personal är det viktigt att känna delaktighet i processen som lärosätet genomgår. Vem får pengarna från KK-stiftelsen? – Forskningsmiljöerna lägger fram ett gemensamt förslag. Därefter tittar fakultetsnämnden på projekten med hjälp av externa experter för att säkra kvaliteten. Rektor bestämmer sedan vilka som ska ingå i verksamhetsplanen i oktober. LARS ÖSTERLIND
på undervisningen i klassrummet. Vidare har jag också skrivit om varför man ska göra laborationer, hur man använder språket inom naturvetenskapen, hur man bedömer elevers lärande och vad lärare behöver kunna för att eleverna både ska tycka att det är roligt och att de ska förstå. Min förhoppning är att lärare ska se hur den ämnesdidaktiska forskningen kan vara användbar för dem i deras verksamhet som naturvetenskapslärare.
HALLÅ DÄR ...
Boken ”Att se helheter. Naturvetenskapligt perspektiv” ges ut i dagarna. Hur kommer det sig att du fick ett sådant uppdrag från Skolverket? – Jag har varit med och skrivit kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena inom grundskolan och har varit mycket involverad i frågor som rör undervisning och lärande i naturvetenskap. Dessutom har jag ett stort intresse av att forska om hur man kan utveckla undervisningen i naturvetenskap, och vill att lärare ska ta del av den ämnesdidaktiska forskningen. Jag arbetar med forskningsprojekt som ligger nära lärare, till exempel ”learning studies” och andra former av klassrumsstudier.
Kan vi ta in fler studenter? – KK-stiftelsen kan finansiera doktorander, men pengarna kan inte tas för att stötta grundutbildningen.
Vilka lärare riktar den sig till? – Alla lärare och skolledare från förskola och till gymnasiet, samt lärarutbildningar.
Bild: ANDERS PETERSSON
Ger ut bok. Pernilla Nilsson, docent i naturvetenskapens didaktik, har skrivit en bok om undervisning i naturvetenskap.
rande i naturvetenskapliga ämnen. Bland annat har jag skrivit om hur lärarens kunskaper och attityder påverkar undervisningen men även om hur lärare genom olika undervisningsmetoder kan stimulera elevers intresse för naturvetenskap. Bokens fokus är att lyfta ämnesdidaktiska perspektiv som gynnar undervisningen i naturvetenskap, men även att diskutera modeller, arbetssätt och framgångsfaktorer på klassrumsnivå som har bäring
Har du fått några reaktioner på boken? – Jag har hört att många kommuner redan har gjort beställningar av boken. Även flera lärarutbildarkollegor runt om i landet har hört av sig och frågat när den kommer. Det känns både roligt och nervöst. Jag har också blivit kontaktad av Utbildningsradion som vill att jag ska vara med och göra tv-program om undervisning i naturvetenskap. Det är jätteroligt, men det viktigaste är att boken blir läst och förstådd och att lärare får kunskap om den forskning som bedrivs inom naturvetenskaplig didaktik, och att de ser att de kan ha användning för den. LINDA LUNDELL 7
PÅ NYA JOBB
… Gunilla de Vries Lindestam som tillsammans med Johan Nööjd, båda utredare på ledningskansliet, medverkar på en konferens i Stockholm den 28–29 mars för att berätta om hur gemensamma rutiner för administration skapar effektivitet. Deltagare på konferensen är administratörer inom högskolan. Hur kommer det sig? – Arrangören Conductive kontaktade oss och frågade om vi ville berätta om den administrativa översynen som genomfördes på Högskolan 2008–2009. Det pågår förändringsarbeten på många högskolor och universitet och därför ville de att vi skulle berätta om våra erfarenheter här på Högskolan i Halmstad. Vad kommer ni att prata om? – Vi kommer att berätta om bakgrunden och genomförandet av den administrativa översynen, om vad resultatet blev och om framgångsfaktorer och fallgropar. Vi kommer också att berätta om hur förbättringsarbetet fortsätter här på Högskolan.
Bild: LINDA LUNDELL
HALLÅ DÄR ...
Gunilla de Vries Lindestam (och Johan Nööjd) ska berätta om Högskolans administrativa översyn på en konferens i Stockholm.
ringsområden som till stor del är genomförda. Punkterna har till exempel handlat om att inrätta en pool med tentavakter och att ha fler övningstentor på webben. Utöver dessa 31 punkter beslutade även rektor om ett antal processgenomgångar, beslutsförslag och utredningar. Några exempel på detta är uppföljning och utveckling av introduktionsprogram för nyanställda, den planerade gemensamma studentexpeditionen och hur man minskar sårbarheten i arbetet genom att backa upp varandra. Vilka konkreta råd ska ni ge deltagarna på konferensen så att de ska nå framgång i sina förbättringsprojekt? – Det viktigaste att tänka på är att informera och förankra under arbetets gång. Det är också viktigt att ha ett tydligt syfte och att följa upp resultatet. LINDA LUNDELL
Vad har den administrativa översynen resulterat i? – Den resulterade i 31 snabba förbätt-
Fotnot. Läs mer på Insidan om resultatet av den administrativa översynen.
Många besökare på Tillväxtdagen Många ville höra om Högskolans möjligheter till utbildning, forskning och samverkan när det var tillväxtdag på Halmstads arena i förra veckan. Och många ville testa Bike around. Storstäder som Paris och Malaga var särskilt populära bland cyklisterna. På Tillväxttorget berättade Magnus Hållander, Hälsoteknikcentrum, och John Nilsson, vd för JDome, företaget som har tillverkat skärmen till Bikearound, hur den kom
Lena Ewertsson, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, fr. o. m. 12-03-01.
ZOOM GRATULERAR Henrik Florén, SET, som har blivit docent i industriell organisation. Joakim Tell, SET, som har blivit docent i industriell organisation. Kristiina Savin, HUM, som har disputerat på avhandlingen ”Fortunas klädnader. Lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige” vid Lunds universitet.
KALENDARIUM 28 mars Offentlig föreläsning: ”Splittrade så in i norden – förbundsstat 2030?” Föreläsare är Gunnar Wetterberg, historiker och samhällspolitisk chef på Saco. Föreläsningen hålls kl. 17 i Malcussalen. 29 mars Fakultetsnämnden sammanträder. 2 april Rektors ledningsråd sammanträder. 12–13 april Högskolestyrelsen sammanträder. 17–18 april Utbildningsnämnden sammanträder. 17 och 18 april Informationssäkerhet för användare med högre behörighet (17:e) och för systemadministratörer/systemägare (18:e). 20 april Lärarutbildningsnämnden sammanträder.
Bild: FILIP DAHLQVIST
Den virtuella cykeln Bike around var populär bland besökarna på Tillväxtdagen.
till som ett resultat av ett behov och genom samverkan mellan olika aktörer.
20 april Forskarseminarium om lycka. Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst, föreläser kl. 13 under rubriken ”En lycklig befolkning: ett rimligt mål för politiken?”.
Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se