Zoom nr 3

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 3 • 2012 • v. 20

Skriften ”Perspektiv på innovation” del i profileringsprocessen I slutet av förra veckan distribuerades skriften ”Perspektiv på innovation” internt i postfacken på Högskolan. Skriften handlar om Högskolan i Halmstad och om innovation.

Förutom samtal och dialog med skriften som underlag, arrangeras inom ramen för profileringsprocessen ett antal inspirationsseminarier i höst för att ytterligare belysa begreppet innovation.

– Det hela mynnar ut i ”innovation day” den 29 november. En heldag för all personal, som avslutas med fest på kvällen. Då ska vi presentera för varandra vad samtal och seminarier har resulterat i, berättar prorektor Carina Ihlström Eriksson, som är ansvarig för planeringen av profileringsprocessen.

Högskolan i Halmstad förknippas i många sammanhang med karaktärsdragen innovation och entreprenörskap, och där det ibland talas om att kreativitet och innovationsrikedom är Högskolans själ.

Rektor uttrycker i sitt följebrev till skriften att ”det kreativa nytänkandet har blivit ett adelsmärke för Högskolan i Halmstad”.

Personalmöten i maj och juni Under maj och juni träffar rektor all personal (samt en studentgrupp) för att informera om den pågående profileringsprocessen.

– Skriften är en del av processen och det främsta syftet med skriften är att vi kommer samman i samtal och dialog kring olika frågor som berör innovation och lärosätets framtida utmaningar. Min förhoppning är att skriften kan bidra till att ge olika perspektiv på innovation och uppmuntra till att olika synsätt och värderingar diskuteras, förklarar rektor Mikael Alexandersson.

Tre tidsperspektiv Skriften består av tre kapitel som omfat-

Flera perspektiv. Skriften ”Perspektiv på innovation” ska fungera som underlag till de samtal om innovation som Högskolans personal kommer att ha under året.

tar tre tidsperspektiv: dåtid, nutid och framtid. Första kapitlet utgörs av Högskolan i Halmstads ”innovationshistoria”.

I nutidskapitlet görs en ”omvärldsspaning” på innovationssystem med syfte att visa exempel att ta lärdom av. I det tredje kapitlet ges en inblick i hur innovation kan uppfattas och beskrivas för att möta framtidens frågor och utmaningar.

Inspirationsseminarier Tiderna för inspirationsseminarierna är kl. 15–17 följande torsdagar i höst: 11, 18 och 25 oktober samt 1, 8 och 22 november.

Just nu pågår arbetet med att boka in spännande inspiratörer till seminarierna och till ”innovation day”.

Mer information om processen lämnas dels av rektor vid de olika sektionsvisa personalmötena under maj och juni, dels vid det gemensamma personalmötet den 5 september. Information kommer fortlöpande att finnas på Insidan.

LENA LUNDÉN

Med barns psykiska hälsa i fokus Under parollen ”vi lyfter barnets perspektiv i utvecklingen av hälsoinnovationer” har forskare vid CVHI forskningsmiljö lanserat en tvärvetenskaplig satsning på barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad.

Sedan drygt ett år tillbaka pågår en större satsning på forskning om hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad. Projektet drivs av forskare verksamma vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).

– Detta är en strategiskt viktig satsning för Högskolan, inte minst eftersom vi arbetar tvärvetenskapligt och väver ihop hälsa med informatik, interaktionsdesign och innovation, säger Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap och projektledare för satsningen tillsammans med Petra Svedberg, lektor i omvårdnad.

Den första delen i projektet har varit att ta fram ett webbaserat, interaktivt verktyg för kamratstöd mellan barn drabbade av cancer i åldrarna 8 till 12 år.

Satsningen är unik, dels för att få studier inom området har gjorts på barn i de här åldrarna, dels för att barnen är medforskare och har en aktiv roll i forskningsoch designprocessen.

Barnens medverkan kommer att bidra till att verktyget utgår från deras perspektiv på hälsa och hur kamratstöd kan förmedlas med webbaserade eller mobila tekniker. Arbetet sker tillsammans med forskare vid Högskolans forskningsmiljö EIS (Halmstad Embedded and Intelligent systems research) och är på sikt tänkt att även kunna användas av barn i andra sammanhang.

Barns delaktighet i vården Parallellt med det webbaserade kamratstödet har nu en andra satsning inletts med fokus på att stödja barns delaktighet och inflytande i vården, dels när det gäller vård av barn med kroniska sjukdomar, dels vid vaccination.

– Barn är särskilt utsatta i vården, deras grundläggande rätt att delta i beslutsfattande kring sin egen hälsa är i många avseenden begränsad. Det kan vara svårt för ett barn att göra sin röst hörd i ett tradi2

Bild: LINDA LUNDELL

Hälsoinnovation. Petra Svedberg, lektor i omvårdnad, och Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap, vill i sin forskning lyfta det psykiska välbefinnandet bland barn och vad som främjar barns hälsa. ”Målet är att vara en viktig och relevant part i forskningen om barns psykiska hälsa”, säger Jens Nygren.

tionellt samtal som ofta domineras av föräldrar och vårdpersonal. Tanken med det här projektet är att barn i åldrarna 8–16 år ska involveras i beslutsfattande på en nivå som motsvarar deras erfarenhet, behov, ålder och förmåga, säger Petra Svedberg.

Fler doktorander Satsningen på forskning om hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa ligger helt rätt i tiden och stöds, förutom av Högskolan i Halmstad, av Vetenskapsrådet.

I slutet av april beviljades ytterligare medel till projektgruppen från Vinnova, Formas, FAS och Vetenskapsrådet i en nationell satsning på forskning om barns psykiska hälsa. Detta stöd innebär att man kommer att kunna anställa ytterligare doktorander till den projektgrupp som i dag består av omkring tio forskare och doktorander i Halmstad.

I december 2011 utsågs Högskolan i Halmstad till en KK-miljö av KK-stiftelsen, vilket innebär att en långsiktig satsning – Forskning för innovation – har kunnat sjösättas. Satsningen består av tre styrkeområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Satsningen på hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa förenar och utvecklar samverkan mellan dessa områden och inom ramen för KK-miljön söks nu samproduktion med det privata näringslivet.

– Traditionellt arbetar vi gentemot den offentliga verksamheten. Samtidigt som vi stärker vår relation med kommunen och regionen kopplar vi nu även in näringslivet där vi har sökt samverkan med dels ett stort internationellt läkemedelsföretag, dels ett lokalt företag som arbetar med webbaserade tjänster och informationslösningar inom vården, berättar Jens Nygren.

Han understryker att projekten bygger på en treenighet mellan offentlig sektor, högskola och näringsliv, där samarbete mellan parterna är centralt för att utveckla forskningen vid Högskolan och för att de hälsoinnovationer som utvecklas ska spridas i samhället.

Hälsoundersökning Parallellt arbetar forskargruppen även med ”Halmstadsprojektet”, där en unik hälsoundersökning bland elever i årskurs 6 och 9 på sju kommunala skolor i Halmstad har genomförts.

– Undersökningen omfattar över 1 000 barn och lyfter barnens subjektiva upplevelse av hälsa och livskvalitet.

Här söker vi samverkan med offentliga verksamheter i Halmstads kommun och Region Halland för att gemensamt arbeta med insatser kring barns psykiska hälsa, säger Petra Svedberg.

HANNA JOHANSSON

Sex av åtta granskade utbildningar vid Högskolan håller hög kvalitet Högskolan i Halmstad bedöms ha hög kvalitet i sex av åtta granskade utbildningar i Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingssystem.

Från och med den 1 januari 2011 har Högskoleverket ett nytt system för kvalitetsutvärderingar, där verket granskar hur väl utbildningarna vid lärosätena uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna. Tre omdömen ges: ”mycket hög kvalitet”, ”hög kvalitet” och ”bristande kvalitet”.

Resultaten visar att Högskolan i Halmstad har hög kvalitet i sex av åtta utbildningar på kandidat-, magister- respektive masternivå inom företagsekonomi och närliggande områden, nationalekonomi, arbetsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi.

– Det är glädjande att de flesta av våra granskade utbildningar får omdömet hög kvalitet. Det är ett bevis för att vårt systematiska kvalitetsarbete fungerar och samtidigt ett kvitto på att vi har engagerade och kompetenta lärare och forskare, säger Ole Olsson, utbildningsnämndens ordförande.

Analysarbete startar direkt En tredjedel av landets utbildningar i nationalekonomi har fått bedömningen

”bristande kvalitet”. Högskolan i Halmstads utbildning är en av dessa.

– Nationalekonomi är ett viktigt ämne för oss. Högskoleverkets bedömargrupp har i sin utvärdering konstaterat bristande kvalitet i flera av de examensarbeten på kandidatnivå som har granskats. Vi har grundläggande kurser i nationalekonomi på flera av våra ekonomutbildningar, men få studenter väljer att fördjupa sig i ämnet och ytterst få skriver kandidatuppsats.

Av 67 utvärderade utbildningar i företagsekonomi i landet, har nära 40 procent så pass stora kvalitetsbrister enligt Högskoleverket, att de får omdömet bristande kvalitet. Examensarbetena på Högskolan i Halmstads tvärvetenskapliga masterutbildning ”Innovationsledning och affärsutveckling” faller inom denna kategori.

– Givetvis är även detta ett tråkigt besked som vi tar på största allvar. Vi startar omedelbart ett analysarbete för såväl na-

– Högskolans styrelse har fattat beslut om att låta göra en utredning av området humaniora och kultur i syfte att belysa områdets styrkor och svagheter, relation till andra verksamhetsområden och betydelse för Högskolan. Jag har fått uppdraget av rektor att göra denna verksamhetsöversyn som ska ligga till grund för en fortsatt utvecklingsprocess för området.

Externa bedömargrupper Utvärderingarna genomförs av externa bedömargrupper med flera ämnesexperter.

Stor vikt läggs vid granskningen av hur studenternas examensarbeten uppfyller de uppsatta målen. Inom kort presenterar Högskoleverket fler resultat, då för ämnena sociologi, socialpsykologi, informatik och statsvetenskap.

LINDA LUNDELL och LENA LUNDÉN

HSV:s omdömen om Högskolan i Halmstads granskade utbildningar Kandidatnivå

Magisternivå

Masternivå

Arbetsvetenskap

Hög kvalitet

Ej relevant

Ej relevant

MKV

Hög kvalitet

Ej relevant

Ej relevant

Psykologi

Hög kvalitet

Hög kvalitet

Ej relevant

Nationalekonomi

Bristande kvalitet

Ej relevant

Ej relevant

Företagsekonomi m.m.

Hög kvalitet

Hög kvalitet

Bristande kvalitet

HALLÅ DÄR ... … Johan Sundeen som ska göra en verksamhetsöversyn av området humaniora och kultur vid Högskolan i Halmstad. Vad ska du göra?

tionalekonomi som denna masterutbildning för att utröna vilka bristerna är och vi kommer att arbeta fram en handlingsplan före sommaren, så att vi snarast kan säkerställa att examensarbetena uppfyller examensmålen i högskoleförordningen, säger Ole Olsson.

Högskolan i Halmstad har nu ett år på sig att ta fram en lista på åtgärder för att komma till rätta med bristerna som Högskoleverket pekar på.

Bild: LINDA LUNDELL

Översyn. Johan Sundeen har fått rektors uppdrag att göra en verksamhetsöversyn av området humaniora och kultur vid lärosätet.

Hur ska du gå tillväga?

– Jag ska föra dialog med lärare och studenter på Sektionen för humaniora, med högskoleledningen, några bland den administrativa personalen samt företrädare för de andra sektionerna. Därutöver ska

jag läsa in mig på och relatera översynen till Högskolans profil och strategier, kvalitetsgranskningar, utvärderingar och områdets relation till andra verksamhetsområden vid lärosätet och till omvärlden. Det är viktigt att göra en koppling till hur situationen för humaniora inom svensk högre utbildning och forskning ser ut i stort.

Hur har man organiserat det och hur arbetar man vid andra jämförbara lärosäten?

Jag hoppas kunna presentera översynen för rektor i september.

Vad gör du annars?

– Jag är filosofie doktor och verksam som forskare, lärare och kommunikationsstrateg vid Högskolan i Borås och har under flera år arbetat med lärosätesstrategiska frågor.

LENA LUNDÉN

3

g n i n g i v n i ö j l i KK-m ! l i r p a 27

forskning för innovation 4

KK-miljö invigdes på Högskolan i Halmstad Det var en stor dag i Högskolan i Halmstads historia när KK-miljön Forskning för innovation invigdes den 27 april. Malcussalen var fullsatt och i publiken fanns bland andra representanter för näringslivet, kommuner, försvaret och regionen.

Många hade samlats för att uppmärksamma denna symboliskt viktiga dag för Högskolan i Halmstad. Den nya KK-miljön innebär att Högskolan i Halmstad är ett av de certifierade lärosäten som under tio år får ta del av 1,5 miljarder kronor från KK-stiftelsen för att bygga innovationsdrivande forskning. KK-miljön är inriktad på de tre styrkeområdena innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil.

Den utmaning som Högskolan står inför med byggandet av KKmiljön präglade innehållet i de tal som hölls under invigningen. Flera talare berörde också att Högskolan har en lång tradition av fokus på innovation, vilket har bidragit till att placera lärosätet som ett av landets främsta kring nytänkande, entreprenörskap och innovation.

Läs mer på www.hh.se. Där finns också fler bilder från invigningen.

Text: MARTIN ÅDAHL Bild: FILIP DAHLQVIST

5

Student utnämnd till ”Global Swede” Häromveckan var Diana Chernetska från Ukraina, internationell student på Högskolan i Halmstad, en av 24 utländska studenter i Sverige som fick ta emot diplom och utmärkelsen ”Global Swede” av handelsminister Ewa Björling, för sina insatser inom området innovation och entreprenörskap.

Förhoppningen med konceptet Global Swede är att de utländska studenterna ska vara goda ambassadörer för en positiv bild av Sverige och att de ska fungera som viktiga kontakter för svenskt näringsliv utomlands.

Företag från Science Park Halmstad vann Venture Cup Väst Science Park Halmstad-baserade företaget CYTO365 kammade hem första pris i regionfinalen i Venture Cup Väst häromveckan. Micael Törnbloms affärsplan CYTO365, som är en ny felsäker ventil för cancerbehandling, belönades med 200 000 kronor samt en plats bland finalisterna i Venture Cups Sverigefinal den 14 juni.

Två rökkurer placeras på Högskolan Två rökkurer kommer att placeras på Högskolans campusområde under sommaren. En placeras mellan hus R och glasgången och en utanför entrén mot ICA Maxi. Samtidigt kommer en uppfräschning av utemiljön mellan hus D och E att göras.

Värva ny medlem till konstföreningen Nu har du som medlem i konstföreningen chans att vinna vinster i samband med föreningens årsmöte i december om du värvar en ny medlem till föreningen. Varje nyvärvad medlem ger en lott i värvningslotteriet. Även du som blir värvad deltar i ett lotteri som också sker i samband med föreningens årsmöte. Värvningen måste ske senast den 15 oktober.

6

Bild: FURB:s universitet

Svensk examen. Från vänster syns studenterna Gabriela Moreira da Maia och Diego Probst, och från höger Romi Kuhlemann och Gisele Marques Lima som har tagit svensk examen i Brasilien. I mitten Thomas Helgesson (t v) från Högskolan i Halmstad och David Bilsland från FURB:s universitet.

Svensk examen i Brasilien Genom ett avtal som Högskolan i Halmstad har med universitetet FURB i Brasilien har studenter vid det brasilianska lärosätets marknadsföringsprogram möjlighet att få en svensk examen. För en tid sedan delades de första svenska examensbevisen ut till fyra studenter i Brasilien.

Högskolan i Halmstad har sedan några år ett nära samarbete med FURB:s universitet i Blumenau i Brasilien. Bland annat sker flera student- och lärarutbyten varje år. Samarbetet har också resulterat i att Högskolan i Halmstads internationella marknadsföringsprogram har fått stå modell för ett motsvarande program vid det brasilianska lärosätet.

– De har startat ett marknadsföringsprogram som är en exakt kopia av vårt, berättar Thomas Helgesson, studierektor för Högskolan i Halmstads internationella marknadsföringsprogram.

Högtidlig ceremoni Studenterna vid det brasilianska programmet har möjlighet att bedriva delar av sina studier på Högskolan i Halmstads internationella marknadsföringsprogram, och de som studerar här i ett år kan ansöka om en svensk examen. Tidigare i våras fick två studenter från FURB:s internationella marknadsföringsprogram på kandidatnivå, samt

två studenter från magisterprogrammet, sin svenska examen. Thomas Helgesson fick det hedervärda uppdraget att i samband med universitetets traditionella examensceremoni dela ut de svenska diplomen till de fyra studenterna.

– Det var en väldigt högtidlig och mycket speciell upplevelse, säger Thomas Helgesson och berättar om den pampiga ceremonin: – Den ägde rum i stadens stora teater inför flera hundra personer. Studenterna bar fina dräkter och hattar, och de kal�lades upp på scenen en i taget för att ta emot sitt examensbevis. Samtidigt gavs en personlig presentation om var och en, berättar han.

Avlägga ed Förutom studenter och anhöriga, lärare och personal från universitetet, deltog representanter för det brasilianska utbildningsdepartementet och andra högt uppsatta personer.

– Studenterna fick avlägga en ed då de lovade att använda sin kunskap för ”landets och folkets bästa”, berättar Thomas Helgesson.

Studenterna som tog svensk examen blev särskilt uppmärksammade under ceremonin och efter utdelningen av de svenska diplomen – signerade Högskolan i Halmstad – höll rektorn ett tacktal där han lyfte fram hur viktigt det internationella samarbetet med Högskolan i Halmstad är.

LINDA LUNDELL

En innovatör med stort ”U” Många kallar honom ”Mr. U”.

Jan Einar Blomqvist, numera pensionerad lärare och studierektor från Högskolan i Halmstad, var med och lade grunden till såväl Utvecklingsingenjörsprogrammet som dagens Utexpo. I samband med Högskolans akademiska högtid förra året blev han utsedd till hedersdoktor.

– Det var en fantastisk överraskning. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad och att någon fortfarande minns min existens, säger Jan Einar Blomqvist som efter 20 år på Högskolan slutade sin anställning år 2001.

Jan Einar Blomqvist är utbildad civilingenjör på Chalmers, där han också har tagit licentiatexamen i mekanik. Han jobbade därefter med produktutveckling inom industrin i 13 år.

1981 fick han tjänsten som universitetslektor i produktutveckling på Högskolan i Halmstad och efterträdde då Fredy Olsson, som två år tidigare hade startat Utvecklingsingenjörslinjen – i folkmun kort och gott ”U” – men som nu hade fått en professur i Lund.

– Det föll på min lott att förvalta och utveckla hans arv, förklarar Jan Einar Blomqvist som fick ta över den sista terminens undervisning och examinera de första 15 utvecklingsingenjörerna.

Samarbete med industrin Jan Einar Blomqvist berättar att Fredy Olssons tanke var att skapa en bred teknisk och ekonomisk utbildning. Konceptet bestod av tre delar: maskinkonstruktion, elektronik samt marknadsföring och ekonomi. I fokus stod nyproduktutveckling och innovationsteknik. Utbildningen hade ett mycket nära samarbete med industrin.

Studenterna och Jan Einar Blomqvist besökte industrier och företagsledare för att marknadsföra utbildningen – och fick ett mycket positivt mottagande.

– Inom industrin insåg man behovet av ingenjörer med en bred teknisk- och ekonomisk kompetens. Alla ville ha dem, den nya tidens ingenjörer,

Bild: LINDA LUNDELL

Hedersdoktor. Jan Einar Blomqvist jobbade på Högskolan i 20 år och var bland annat med och byggde upp Utvecklingsingenjörsprogrammet som var det första i sitt slag i Sverige. Han var också den som startade Utexpo, som anordnades första gången 1982.

berättar Jan Einar Blomqvist.

Utbildningen ”smittade av sig” till andra högskolor och studenterna blev populära i medierna och fick vara med i tvprogrammet Gomorron Sverige där de gjorde uppfinningar på beställning av tvtittarna.

Populär utbildning Allt fler ville söka till utbildningen och som mest var det tjugo sökande till varje studieplats. Behovet av studenternas kompetens var stor på arbetsmarknaden

Ur Hallandsposten 10 december 1981

Initiativtagare. Konceptet till dagens utvecklingsingenjörsprogram togs fram av Fredy Olsson (1935–93) redan på 1970-talet. När han blev professor i Lund tog Jan Einar Blomqvist över.

och många av dem hann inte fullfölja studierna innan de fick jobb.

– Det var en succé utan dess like. Det blev den mest framgångsrika högskoleutbildningen som jag känner till i Sverige.

1982 anordnade Jan Einar Blomqvist historiens första Utexpo i källaren på dåvarande Engelbrektsskolan (Sturegymnasiet). Elva godkända studenter ställde ut sina prototyper till nya produkter.

Första Utexpo 1984 kom den första Utexpokatalogen där studenterna marknadsförde sig som arbetssökande.

– Det föll sig naturligt att studenterna ville visa upp sina prylar som de hade byggt. Det är fantastiskt hur det sedan har utvecklats. Jag fick en ”baby” av Fredy Olsson som jag fick nöjet att ”amma” och se växa upp, säger Jan Einar Blomqvist.

Att Högskolan i dag fortsätter på samma linje när det gäller satsningen på det innovationsdrivande lärosätet, välkomnas förstås av Jan Einar Blomqvist.

– Det är jättebra att man tar fasta på den första babyn. Högskolan är och bör marknadsföra sig som innovativ även när det gäller språk, vård och humaniora, och inte minst vad gäller pedagogiska metoder, säger han.

LINDA LUNDELL

7

Att mäta kvalitet Vår samtid präglas av utvärdering, bedömning och betygsättning. Det är mycket som ska mätas i dag! Om några veckor kommer närmare en halv miljon barn och ungdomar att få årets skolbetyg i handen av sina lärare. Skolbetyg som ska vara en bedömning av deras prestationer och förmåga att nå upp till skolans mål. Men samtidigt återspeglar betygen den skola som de har tillbringat det gångna året vid. Elevernas samlade betyg säger således också något om skolan på systemnivå. För några veckor sedan kom Högskoleverkets första utvärdering av kvaliteten på ett antal högskoleutbildningar. Också denna gav en spegelbild av ”Utbildningssverige”. Oavsett om man är elev eller student handlar det om de resultat som uppnås svarar mot fördefinierade mål, det vill säga om faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Gemensamt är att det i båda fallen handlar om output och inte om processen fram till själva resultaten. Även om det är den lärandes studieresultat som mäts kopplas själva ”betyget” i skolan direkt till individens prestation medan ”betyget” i högskolan är kopplat till lärosätets förmåga att skapa god kvalitet för individen. De betygsliknande omdömena för skolan och högskolan mäter med andra ord olika saker. Det är just här som den stora förändringen har skett inom högskoleområdet. I det nya kvalitetsgranskningssystemet för högskolan är det resultatet som ska utvärderas och inte hur förutsättningarna för utbildningarna har varit. Det senare var i fokus i det tidigare systemet. Högskolans utbildningar utvärderas således utifrån hur väl utbildningarna i sig når kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Inledningsvis har Högskoleverket valt att systematiskt granska hur väl fem examensmål slår igenom i studenternas examensarbeten.

Det är en viktig mätpunkt eftersom den säger oss något om vilka villkor som har tillskapats för studenterna. Nu senast be-

REKTORS KRÖNIKA dömdes Högskolan i Halmstad ha ”hög kvalitet” på kandidatnivå i arbetsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap samt på både kandidat- och magisternivå i företagsekonomi och psykologi.

Däremot fick vi bedömningen ”bristande kvalitet” i nationalekonomi och på masterutbildningen innovationsledning och affärsutveckling. Anmärkningsvärt är att 40 procent av landets granskade utbildningar inom företagsekonomi får omdömet bristande kvalitet.

Alltsedan det nya kvalitetsgranskningssystemet lanserades har jag haft problem med att det i huvudsak endast är resultat som fokuseras i utbildningsprocessen.

Högskoleverket granskar inga ingångsvärden eller vad som i processen kan bidra till kvalitet i utgångsvärdena (resultaten).

Lite rumphugget kan jag tycka, som själv under decennier har arbetat med utvärderingsfrågor. Nu bedöms resultaten men inte hur vi – vid Högskolan i Halmstad – har skapat förutsättningar för resultatutfallet. För att kunna utveckla resultaten måste vi veta en hel del om både studenternas ingångsvärden och om vår förmåga att skapa goda betingelser för kunskapsutveckling.

Högskoleverkets kvalitetsgranskningssystem har nyligen i en internationell rapport fått skarp kritik från den europeiska kvalitetssäkringsorganisationen ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education) för att just vara alltför resultatorienterat. Ge-

nerellt i Europa är det förutsättningarna för en bra utbildning som används som kvalitetsindikator. Det nuvarande svenska systemet anses till och med vara fundamentalt olikt den europeiska standarden för granskning av högre utbildning. Hur kritiken påverkar anseendet för svensk utbildning utomlands kan man enbart spekulera om. Kan de internationella studenterna påverkas negativt om de får reda på att den svenska utbildningen inte håller europeisk kvalitet? En viktigare fråga handlar snarare om vilken status högskolornas utbildningar tillskrivs av våra egna studenter. Sannolikt blir det så att de lärosäten som får högsta betyg lägger ut detta på sin webbplats, vilket medför aktiv marknadsföring av resultaten. De lärosäten som däremot lyckades mindre bra bör agera kraftfullt, bland annat genom att beskriva hur de arbetar för att komma till rätta med bristerna. Kanske dyker det upp en blogg med en svart lista?

Resultat är viktiga. Goda resultat är till och med nödvändiga för i första hand studenterna. För Högskolans vidkommande kan det vara avgörande för utveckling eller avveckling av utbildningar.

På sätt och vis kan vi känna oss ganska tillfreds när sex av åtta av våra bedömda utbildningar håller hög kvalitet, men det räcker inte. Det finns många tveksamheter till att det är möjligt att skapa ett fullgott kvalitetsutvärderingssystem endast baserat på resultat. Men nu har vi detta och får därför ”gilla läget”. Vi kommer att få fler resultat under 2012. Oavsett hur vi ser på resultaten från det nya kvalitetssystemet måste vi vid Högskolan i Halmstad självfallet rätta till de brister som framkommer i granskningarna men också se till att vi använder kritiken konstruktivt för att höja kvaliteten inom alla våra utbildningar. Vi behöver hjälpas åt genom att lyfta på en del stenar. Detta är också ett syfte med det nya systemet.

Mikael Alexandersson, rektor

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lena Lundén. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se