Zoom nr 4

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 4 • 2012 • v. 25

Mycket hög kvalitet för Högskolan i Halmstads informatik Högskolan i Halmstad har som enda lärosäte i landet fått omdömet ”mycket hög kvalitet” på kandidatnivå i Högskoleverkets granskning av ämnet informatik.

Beskedet som kom i förra veckan mottogs med stor glädje på Högskolan, inte minst av Maria Åkesson, ämnesansvarig för informatik: – Vi är så klart mycket glada över detta besked. Sedan förra granskningen av vårt ämne har vi engagerat oss mer och mer i kvalitets- och grundutbildningsfrågor.

Högskoleverkets betyg kan ses som ett tecken på att det arbetet har gett resultat, inte minst att vår process för examensarbeten fungerar, säger hon.

Högskoleverkets bedömargrupp menar att Högskolan i Halmstad håller mycket hög måluppfyllelse för samtliga mål som har bedömts. Bland annat lyfts forskningsanknytningen fram och bedömargruppen skriver i sin motivering att: ”Det är sällan som studenter når upp till en så stark koppling mellan teori och praktik som studenterna på den här utbildningen.”

Vetenskapliga bedömningar Bedömargruppen menar också att informatikstudenterna har förmåga att på en mycket hög nivå göra vetenskapliga bedömningar: ”Flertalet arbeten positionerar på ett utmärkt sätt valda forskningsproblem, t.ex. IT för synskadade, personlig integritet och säkerhet i sociala nätverksmiljöer samt användarinvolve-

ring gentemot samhälleliga och etiska aspekter”.

Vidare får utbildningens samverkan med näringslivet ros, bland annat för att studenterna presenterar och debatterar sina arbeten under seminarier i samverkan med arbetslivet.

Viktigt ämne Utbildningsnämndens ordförande Ole Olsson är också mycket nöjd.

– Ja, det känns skönt att få ett så positivt besked. Jag är mycket glad för informatikgruppens – och Högskolans skull.

Informatik är ett viktigt och stort ämne för oss. Det ingår i flera utbildningar förutom att det är huvudämne på tre program och också ges som fristående kurser.

LENA LUNDÉN

Examensrättigheter för matematik Högskolan i Halmstad får rätt att utfärda ämneslärarexamen i matematik för såväl årskurs 7–9 som för gymnasiet.

I januari förra året fick Högskolan i Halmstad godkänt i åtta av tio sökta ämnen för ämneslärarexamen för årskurs 7–9, samt i fem av sju ämnen för ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan.

Däremot fick Högskolan inte godkänt för ämnet matematik för årskurs 7–9.

Orsakerna till avslaget var bland annat brist på lärarresurser och otillräckliga styrdokument. En förnyad ansökan där vidtagna åtgärder redovisas tillsändes Högskoleverket i höstas, där också exa-

mensrättigheter i matematik för gymnasiet ingick, och nu har Högskoleverket lämnat beskedet att Högskolan får examensrättigheter för ämnet matematik på såväl gymnasienivå som för årskurs 7–9.

– Vi känner stor glädje över att nu även ha fått examenstillstånd för matematik och ser det som en stor utmaning att få utbilda lärare som kan få fler elever att gilla matematik, säger Lisbeth Ranagården, chef för lärarutbildningen på Högskolan och fortsätter: – Vi har redan idéer om hur vi ska kunna nischa oss som ett lärosäte där blivande lärare får lära sig undervisa i matematik så att man når alla elever i högstadiet och gymnasiet. I en ämneskombination

med naturkunskap tror vi att blivande lärare får ett mycket attraktivt innehåll.

Den första utmaningen blir att rekrytera studenter, det vill säga att marknadsföra oss så att det framgår att vår utbildning är unik och väl anpassad till den marknad man ska arbeta på.

– Får vi dessutom rättigheter för civilingenjörsexamen framöver, finns ytterligare möjligheter genom att erbjuda en kombination av dubbla examina, där blir matematiken ett viktigt ämne, säger Lisbeth Ranagården.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Läs mer på Insidan om Högskolans examensrättigheter samt om Högskoleverkets granskningar.

Framtidens utbildningar skapas i samspel Någon lär ha sagt ”det enda sättet att förutsäga framtiden är att ha makt att skapa framtiden”. Det ligger mycket i det. Att göra förutsägelser är alltid svårt, särskilt om framtiden. Men om vi är proaktiva kan vi ändock vara med och påverka vissa villkor för vad som komma skall. Ett bra sätt att börja ett sådant arbete är att alltid titta tillbaka på tidigare skeenden med syftet att identifiera stabila mönster över tid. Har man inte någon bakgrund kan man inte forma någon framtid! Genom att identifiera stabila mönster kan vi på sannolika skäl beskriva vad som leder till nya relationer och nya värden, nya processer och produkter, nya verksamheter och nya strukturer osv. På liknande sätt kan vi göra när vi planerar för utbildning: binda samman det som har varit framgångsrikt och som har gett våra studenter en god grund att bygga sina liv på med de förväntningar på framtida kompetenser som arbetslivet (ofta något vagt) i dag identifierar.

Vi vet dock inte exakt vilka slags arbeten som våra studenter kommer att erbjudas, men vi vet att i Sverige börjar ca 50 000 människor ett nytt arbete varje år (både nya anställningar och byte av arbete) och att kompetenskraven ständigt ökar. Inom den offentliga sektorn behöver, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, 400 000 personer anställas fram till år 2020. Enligt EU:s beräkningar kräver arbetslivet – redan år 2020 – att 40 procent av befolkningen måste ha kvalificerad högskoleutbildning. Det innebär (enligt EU): ”mycket välutbildade som förväntas ha en påtaglig innovationspotential”. Når vi inte dessa mål kommer Kina – men också andra länder i världen – att rusa förbi Europa vad det gäller tillväxt och välfärd.

Vilka kompetenser talar man i dag om vad det gäller morgondagens arbetsliv? Ett återkommande begrepp som väl illustrerar det samhälle som ligger runt hörnet – är det så kallade flödessamhället. Arbetslivet präglas redan av alltmer arbetsuppgifter med fokus på att hantera komplexitet i realtid och att sammankoppla resurser med värdeskapande processer. I flödessamhället öppnas ytterligare möjligheter för innovation, individuell kreativitet och rörlighet.

2

dagens arbetsliv. Vi har många bevis på att vi lyckas med detta uppdrag!

REKTORS KRÖNIKA Framtidens arbetstagare som är rörliga (mobila!) på arbetsmarknaden men också socialt och kulturellt rörliga skulle då kunna hävda: ”vi har inga rötter, men vi har fötter”. Förmåga till kommunikation och samarbete, men också förmåga att analysera den komplexitet som alltmer dominerar våra liv blir avgörande när mobiliteten ökar inom i princip alla samhällsområden. Kan vi inte se samband, tänka kausalt, se igenom det som synes vara självklart och tänka kritiskt förlorar vi makten över nuet och därmed över framtiden. Det svenska arbetslivet har i internationell jämförelse unika styrkefaktorer som just påminner om dessa. Vår arbetskultur kännetecknas av öppenhet, vi vågar pröva nya modeller och vi är bra på att hantera komplexa system. Vår socialitet och samverkansförmåga får ofta beröm i internationella studier.

I flödessamhället rör sig inte bara individer utan också det vi ser och hör. Allt omkring oss blir både mer visuellt och audiellt. Vi behöver därför utveckla vår visualiseringsförmåga och mediala förmåga. Vad betyder detta för högskolesektorns arbete med att utforma framtida utbildningar? För det första måste vi bort från ett ensidigt fokus på individens anställningsbarhet. Vi bör snarare tala om utbildningarnas användbarhet. På så sätt ser vi utbildningar som ett kollektivt gemensamt arbete och som en strukturell fråga snarare än ett individuellt projekt.

Högskolan i Halmstad arbetar ständigt med att utveckla program och kurser för att studenterna ska kunna möta de krav och förväntningar som ställs i (morgon-)

Vi behöver också arbeta än mer framåtriktat. En avgörande aspekt för att kunna göra detta är att lyssna på signaler från omvärlden. Under juni anordnade företrädare för Sektionen för hälsa och samhälle i samarbete med Högskolans karriärcentrum en temadag – en sökkonferens (se artikel här intill) – med syftet att skapa en inledande dialog med många företrädare för arbetslivet. Ett fokus under konferensen utgjorde bland annat konturerna till ett utbildningsprogram som omfattar högst relevanta frågor om samhällsanalys, välfärd, kommunikation och sociala innovationer.

Under konferensen möttes ett trettiotal utvalda personer med olika erfarenheter men med ett gemensamt intresse: att diskutera kompetenser som sannolikt kommer att vara centrala för att möta utmaningar och frågeställningar i arbetsliv och samhälle. I stället för att, vilket brukar bli vanligt, diskutera vilka kompetenser dagens studenter saknar eller behovet av att matcha arbetssökande med arbetsgivare, blev samtalet proaktivt. Vad kan vi tillsammans göra innan utbildningen över huvud taget formuleras i program och kurser? Hur kan Högskolan och arbetslivet samverka redan från start? Det är genom detta slags dialog som Högskolan och arbetslivets olika parter tillsammans kan skapa en hållbar utbildning som utbildar morgondagens medarbetare.

Högskolan måste engagera sig i det framtida arbetslivet. Likaså måste arbetslivet engagera sig i den framtida utbildningen. De som är aktiva i denna dialog ska ses som medaktörer, de skapar utbildning men också det framtida arbetslivet tillsammans. Man kan tala om strategiska kunskapsallianser. Vi kommer att arbeta med att skapa flera sådana framöver. Det kan jag lova er. Samtidigt måste ni lova mig att ha en riktig god sommar!

Mikael Alexandersson, rektor

Utbildningar på HOS slås ihop Just nu pågår ett stort utvecklingsprojekt kring det framtida utbildningsutbudet på Sektionen för hälsa och samhälle, HOS, som innebär att flera av de nuvarande grundutbildningsprogrammen kommer att slås samman till nya tvärvetenskapliga program.

I ungefär ett år har HOS arbetat med en större omorganisation av sektionens grundutbildningsprogram och i oktober förra året beslutades att sektionen framöver ska erbjuda färre men mer profilerade utbildningsprogram och med en bredare bas. I stället för tolv program, som tidigare har startat varje år, blir det sex eller sju program.

– Vi har haft en tradition på sektionen att varje ämne har sitt eget grundutbild-

ningsprogram. Men nu när antalet utbildningsplatser kommer att sjunka de närmaste åren riskerar programmen att bli för små och sårbara. Då kan det bli svårt att upprätthålla kvaliteten. I stället för att bara lägga ner utbildningar slår vi ihop flera av dem till nya programkoncept, berättar Anders Nelson, sektionschef på HOS. Samverkan mellan ämnen Tanken är att skapa nya tvärvetenskapliga utbildningsprogram som i högre utsträckning genomförs i samverkan mellan olika ämnen. Sammanslagningarna gäller merparten av grundutbildningarna på sektionen, dock inte sjuksköterskeprogrammet, det idrottsvetenskapliga programmet, programmen inom sociologi och socialpsykologi samt professionellt idrottsutövande – inriktning golf. Dessa program kommer att utvecklas och förädlas inom

ramen för pågående utvecklingsprojekt.

– Olika projektgrupper jobbar nu med att ta fram de nya programkoncepten. Tanken är att bygga upp programmen så att de i högre utsträckning speglar den forskning vi har på sektionen. Vi vill också att de ska vara mer arbetsmarknadsanknutna så att de får en tydligare relation till omvärlden, säger Anders Nelson.

Startar hösten 2013 Målsättningen är att de nya utbildningarna ska starta hösten 2013.

– Jag hoppas att detta bidrar till att sektionen som helhet stärker sin position gentemot omvärlden. Både den offentliga och den privata sektorn. Jag känner stor tillförsikt inför detta och uppfattar att det även bland lärarna finns en stor entusiasm, avslutar Anders Nelson.

LINDA LUNDELL

Lärare bjöd in till sökkonferens

För att få svar på vilka kompetenser som arbetsmarknaden inom dessa områden har behov av i framtiden bjöd lärare och forskare inom ämnesgrupperna in ett 30-tal personer, anställda inom både offentligoch privat verksamhet, till en så kallad sökkonferens på Högskolan i förra veckan.

– Poängen med sökkonferensen är att först lyssna in de olika föreställningar som viktiga personer på arbetsmarknaden har om framtidens kompetensbehov innan vi startar utbildningen, säger sektionschef Anders Nelson.

– Detta är en unik satsning på samverkan då vi i ett tidigt skede har valt att bjuda in representanter för olika delar av samhället som kan vara med och forma utbildningen, säger Malin Hallén, universitetslektor i medie- och kommuni-

Bild: Mikael Eriksson

Några av de utbildningar som slås ihop är utbildningarna inom statsvetenskap, internationella relationer samt medieoch kommunikationsvetenskap.

Dessa kommer att bilda ett helt nytt program inom kommunikation, samhällsutveckling och globalisering.

Samverkan med samhällsaktörer. Representanter för olika delar av samhället bjöds in till en sökkonferens för att vara med och forma en ny framtidsinriktad utbildning på HOS.

kationsvetenskap, som tillsammans med Frida Stranne, universitetslektor i statsvetenskap, är projektledare för detta programutvecklingsarbete.

Syftet med sökkonferensen var också att knyta nya kontakter, och att skapa fördjupade samarbetsformer som kan genomsyra utbildningen ända från start.

Enligt Malin Hallén och Frida Stranne överträffade sökkonferensen förväntningarna på flera sätt.

– Vi fick många konkreta förslag på hur samarbetet mellan oss och medak-

törerna skulle kunna utformas framöver.

Hela eftermiddagen präglades av en entusiasm då gästerna visade stort engagemang för att formalisera ett samarbete och att gemensamt jobba för ett systematiskt och långsiktigt projekt, säger Frida Stranne.

Medaktörerna kommer nu att i sina respektive verksamheter fundera vidare kring nya former för samarbete och under hösten fortsätter arbetet med fler möten och arbetsplatsbesök.

LINDA LUNDELL

3

”Detta bryter mot alla exis

Nyblivna doktorn Ingemar Wictor i intervju om sin avh I torsdags fick Högskolan i Halmstad en ny doktor. Ingemar Wictor blev med sin avhandling ”Born Globals – Rapid International Growth in New Ventures” godkänd vid sin disputation och kan nu anta titeln ekonomie doktor.

– Det har varit en tuff period rent tidsmässigt, säger Ingemar Wictor när nyhetsbladet Zoom träffar honom.

Vi är här för att prata om den 246 sidor tjocka avhandling som Ingemar Wictor ägnat större delen av sin doktorandtid och forskning åt att framställa. När vi talar med honom är det inte svårt att förstå att ämnet ”born globals” – företag som startas för den internationella marknaden – är något som ligger honom varmt om hjärtat.

– Jag är i grunden praktiker och har förflutet inom näringslivet. Där har jag arbetat brett utifrån ekonomichefs- och business controllerrollen. Jag utbildade mig först till marknadsförare, men hamnade inom ekonomi och kompletterade därför med studier i redovisning och finansiering. Mina erfarenheter från att ha arbetat i ledningsgrupper har varit till stor nytta i min forskning och i mina studier, säger Ingemar Wictor.

Hoppfull nybliven doktor. Ingemar Wictor hoppas att svenska företag inom en snar framtid ska kunna ta del av

”Det handlar om att våga” ”Born globals” handlar kortfattat om skillnaderna mellan internationellt satsande företag och företag som endast är aktiva på den svenska marknaden. Ingemar Wictor menar att svenska företag – med internationella förutsättningar – som inte vågar ta steget ut på världsmarknaden riskerar att stagnera. Han har i sin forskning försökt att beskriva och förklara hur olika faktorer påverkar den snabba internationella tillväxten i born global-företag.

– För nystartade företag handlar det i första hand om att våga, och att ha ett lite annorlunda organisationstänkande. Ska man jobba internationellt krävs i dag en annan typ av organisation, vilket ställer helt andra krav bland annat när man rekryterar sin personal. Många företag med stabil pro4

duktion tycker därför att det är ”tryggare” att hålla sig inom Sverige. För en del företag är det också rätt lösning.

Problem uppstår I sin avhandling beskriver Ingemar Wictor de problem som ett svenskt företag kan ställas inför när man försöker ta sig in på den internationella marknaden. Språk, kultur, utbildning och andra länders struktur är några av de hinder som Ingemar Wictor tar upp.

– Det krävs ett nytänkande inom företagsledningen. Man måste rekrytera personal efter ändamålet, våga rekrytera starka självgående människor med entreprenörsanda som kan driva företaget framåt internationellt. Där är givetvis språkkunskaper

ett viktigt inslag, säger Ingemar Wictor. Är det där det brister i dag menar du?

– Ja, många företag satsar först i Sverige. Sedan går man vidare till de nordiska länderna innan man går vidare till Tyskland och Frankrike. Sedan stannar det. I det läget är det svårt att ändra sin organisation för att ta steget ut i världen. Det måste göras direkt.

Denna modell är djupt rotad i den svenska företagskulturen. Därför bryter ”born globals” mot alla existerande regler. ”Reborn”-företag Men det är inte för sent för ett redan etablerat företag att satsa internationellt. Konceptet för dessa företag har Ingemar Wictor i sin avhandling valt att kalla ”reborn”-före-

sterande regler”

handling om ”born globals”

Forskargruppen MEI har beviljats forskningsmedel Forskargruppen Management of EcoInnovation (MEI) inom CIEL, under ledning av professor Mikael Sandberg har fått 250 000 kronor av Crafoordska stiftelsen för projektet ”Miljöinnovationer i Sverige”. Den övergripande frågeställningen i projektet – där även Henrik Florén, Fawzi Halila och Sven Åke Hörte, från CIEL, samt Eric Järpe, IDE, ingår – handlar om hur miljöinnovationer utvecklas och sprids, vilka förändringar som kan observeras, och vilka faktorer som inverkar på dessa förändringar.

Nytt huvudarbetsmiljöombud

v hans forskning om ”born globals” som hans avhandling handlar om.

tag. En omställning som han menar kanske är den svåraste för ett företag att genomföra. För ett äldre företag kan omställningen till den internationella marknaden vara dramatisk. Ofta krävs det en helt ny ledning och att den i sin tur vågar ändra om i organisationen. Nya strukturer och nyrekrytering är snarare regel än undantag.

– Företag med några år på nacken riskerar i flera fall att stagnera. Om vi ska skapa arbetstillfällen i Sverige krävs det att svenska företag håller sig uppåtgående på tillväxtkurvan – tyvärr ser det inte alltid ut så i dag. En del stannar upp av olika anledningar, menar Ingemar Wictor.

Hur kommer din vardag att se ut som ekonomie doktor?

Bild: CHRISTER PERSSON

– Det blir ingen större skillnad förutom att jag nu känner mig mer behörig i min tjänst här på Högskolan. Det har varit en tuff period rent tidsmässigt, att bedriva forskning och undervisning parallellt. Jag hoppas det blir lite lugnare även på den fronten nu, säger Ingemar Wictor.

CHRISTER PERSSON

Fotnot. Ingemar Wictors avhandling lades fram vid Internationella handelshögskolan i Jönköping men forskningsarbetet har i huvudsak bedrivits vid Högskolan i Halmstad. Huvudhandledare har professor Svante Andersson, Högskolan i Halmstad, varit och biträdande handledare professor Tomas Müllern, Internationella handelshögskolan i Jönköping.

Louise Nilsson, universitetsadjunkt i juridik på Sektionen för ekonomi och teknik, SET, har från och med den 11 juni 2012 blivit utsedd till nytt huvudarbetsmiljöombud på Högskolan. Som huvudarbetsmiljöombud har Louise Nilsson ansvar för att samordna de andra arbetsmiljöombuden på lärosätet. Varje sektion, avdelning och enhet har ett ombud med ett tilldelat skyddsområde, och bevakar ärenden som rör den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Louise Nilssons skyddsområde är den psykosociala arbetsmiljön. Läs mer om Högskolans arbetsmiljöombud på Insidan.

Nya löner klara De nya lönerna är nu klara och kommer att utbetalas i samband med junilönen. Den totala genomsnittliga ökningen blev 2,44 procent. För medlemmar i OFR/S gäller de nya lönerna för perioden 2011-10-01–2012-09-30. Ett 15månadersavtal har tecknats med Saco-S med nya löner för perioden 2011-10-01– 2012-09-30, samt ett engångsbelopp på 2 550 kronor för oktober–december 2012, förutsatt att man har en fortsatt anställning den perioden eller del av perioden.

Engångsbeloppet är inte grundlönehöjande. Utbetalning av engångsbeloppet sker i samband med decemberlönen. Nästa revision för Saco-S blir från 1 januari 2013.

5

GÄSTRUMMET En artikel i minuten! Det är den takt i vilken den medicinska databasen PubMed ökar. Och det är bara en söktjänst och den täcker bara ett begränsat, om än stort, forskningsfält. Hur ska man hinna hålla sig informerad? När vi söker ur ett akademiskt perspektiv väljer vi inte (bara) att googla. Men att bara söka i de välbekanta ämnesspecifika databaserna begränsar oss också. Tiden att söka i flera databaser finns inte alltid. Finns det något sätt att hitta snabbt och samtidigt kunna upptäcka något nytt och värdefullt av en slump? Är ett discoveryverktyg som Summon, lösningen? Att ha en ingång till det mesta av bibliotekets material är förstås en fördel. Att söka vetenskaplig litteratur ska vara lika enkelt som att googla. Men man ska också hitta det man behöver och det ska vara tydligt hur man gör.

Summon har ett gränssnitt som är utvecklat för en typisk användare. Det liknar Google, kan jämföras med Google Scholar, men innehållet är i högre utsträckning kvalitetssäkrat. Har Summon då något att erbjuda en erfaren forskare?

Inte alltid, men ofta. Det är en gigantisk informationsmängd men som forskare kan man navigera väl eftersom man har erfarenhet av sökning och är förtrogen med terminologin inom sitt fält. Det är också ett snabbt sätt att få fram fulltexten till en specifik artikel eftersom vägen mellan ”discovery” och ”delivery” är rakare än i många andra system.

Och studenterna? Ja de förväntar sig just detta: en sökruta för allt. Författare, bok, tidskrift, artikel … Varför skulle man behöva fundera på det innan man söker? Studenterna behöver ämnesdatabaserna också – men först när de har behovet att gå på djupet i en ämnesspecifik fråga. Hur fungerar Summon för dig?

ELISABET FRIGELL Högskolebiblioteket

6

Högskolan viktig för framtidens äldreomsorg Hur blir äldreomsorgen på 2050-talet? Hårdrock eller hambo på ”hemmet”? Det var några av de frågor som diskuterades vid en seminariedag om framtidens äldreomsorg, som anordnades på Högskolan i maj.

Initiativtagare till seminariedagen, som bestod av flera parallella seminarier samt en paneldiskussion om framtidens äldreomsorg, var Ola Johansson, riksdagsledamot för Centerpartiet i Halland. Han framhöll Högskolan i Halmstads centrala roll i diskussionen om framtidens äldreomsorg, bland annat med tanke på de forskningsprojekt som pågår inom området.

– En förutsättning för en sådan här seminariedag är att vi också tar del av den forskning som bedrivs på Högskolan, sade Ola Johansson.

Medverkande från Högskolan var Mike Danilovic, professor i industriell organisation, som talade kring frågan om tekniken kan ge oss en mänskligare vård.

– För att kunna utveckla äldreomsorg för 2050 behöver vi lära av vad vi vet om hur framgångsrika innovationer blir till. Det är viktigt att bryta gränser som i dag finns exempelvis mellan omsorg och vård. Likaså behöver vi utveckla processer för medverkan av de som i framtiden ska bruka äldreomsorg, det vill säga dagens unga, säger Mike Danilovic.

Magnus Hållander, projektledare på Hälsoteknikcentrum Halland (HCH), var inbjuden att berätta om HCH:s verksamhet och på vilket sätt man möter framtidens behov inom äldreomsorgen.

Andra krav på vårt åldrande – Hälsoteknikcentrum Halland jobbar med de behov och de utmaningar som vi står inför i dag, bland annat en åldrande befolkning. Nästa generation äldre kommer att ställa andra krav och ta till sig teknik och lösningar på ett annat sätt än vad dagens äldre gör, säger Magnus Hållander som menar att Högskolan i Halmstad och Hälsoteknikcentrum Halland har en viktig roll i detta.

– Vi kan vara navet i utvecklingen av

framtidens äldreomsorg. Vi har möjlighet till tvärvetenskaplig forskning i samverkan med berörda aktörer i samhället, säger han.

Hälsoteknikcentrum Halland har blivit en lyckad satsning, vilket kan bero på att det finns på Högskolan och att man särskilt fokuserar på forskning inom lärosätets profilområden innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil.

Det nära samarbetet med sjukvården och Region Halland, samt de halländska kommunerna har också bidragit.

Hemtjänst 3.0 Hälsoteknikcentrum Halland har tillsammans med andra aktörer ansökt om 9,5 miljoner kronor från Vinnova för det tvååriga projektet Hemtjänst 3.0. Syftet är att skapa en plattform där man samlar och utvecklar nya produkter och tjänster som både äldre, anhöriga och personal inom vård och omsorg kan använda sig av. Med hjälp av den nya plattformen ska äldre kunna förmedla sina önskemål och behov när det gäller olika hjälpmedel.

– Det är en struktur vi vill bygga, en struktur med stark förankring i vårt omgivande samhälle, i vård och omsorg, i akademin och i näringslivet. Vi har ett 30tal företag involverade i projektet, bland annat Telenor, Cybercom och Halmstads stadsnät, säger Magnus Hållander som även vill ha med studenter i projektet.

– Studenterna är en viktig del i det hela. Att få in dem i processen är jätteviktigt, så att de får upp ögonen för området.

Vi måste utbilda studenter som kan vara med och utveckla de här nya tjänsterna och produkterna, säger han.

Karin Starrin, ordförande i Högskolans styrelse, var moderator under seminariedagen och även hon framhöll Högskolans betydelse när det gäller utvecklingen av framtidens äldreomsorg.

– Det här är i allra högsta grad en framtidsfråga som engagerar många, och ska man möta framtidens utmaningar gäller det att lägga upp utbildningarna så att de matchar framtidens behov. Därför är det här i högsta grad en fråga för Högskolan, säger Karin Starrin.

LINDA LUNDELL

Många bollar i luften för SSoG Flera skollandslagsmatcher med spelare från St. Andrews universitet i Skottland och nytt unikt samarbete med Royal & Ancient. I sommar får Högskolans studenter dessutom representera Sverige i VM för universitetslag i Tjeckien.

I slutet på maj fick Högskolan i Halmstads utbildning ”Professionellt idrottsutövande – inriktning golf ” besök av sex spelare från det anrika universitetet St. Andrews i Skottland. Under en veckas tid har de skotska spelarna och studenterna i Halmstad tränat och spelat skollandslagsmatcher på VW Golfarena och Halmstads Golfklubb. Där anordnades också middag under en av kvällarna.

– Vi hoppas att skottarna vill komma tillbaka nästa år så att det kan bli en tradition, säger Sofia Grönberg Whitmore, sportchef och golfcoach vid Scandinavian School of Golf, (SSoG), som håller i den idrottsliga delen av utbildningen, där studenterna får stöd att utveckla sitt golfspel.

Unik utbildning Utbildningen på Högskolan i Halmstad är unik i sitt slag genom sitt sätt att kombinera akademiska studier med golfutövning. För att komma in på utbildningen krävs, förutom högskolebehörighet, höga sportsliga meriter.

Sedan programmet startade för fyra år sedan har man haft flera utbyten med universitetet i St. Andrews. Tre gånger har studenter från Högskolan i Halmstad varit där och spelat skollandskamper, och i höst planeras en ny resa.

– Tanken är att studenterna ska få internationella spelerfarenheter och att de ska få prova på att spela skotsk golf. Det är viktigt att klara som professionell golfspelare. Det är också ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter när det gäller träning, säger Sofia Grönberg Whitmore.

Samarbete med R&A Från och med 2012 har SSoG inlett ett samarbete med en av de mest inflytelserika golforganisationerna i världen, Royal & Ancient (R&A) i St. Andrews, som stödjer långsiktiga satsningar inom golf. I

Bild: PRIVAT

Golfens högborg. I höstas besökte studenterna från Högskolan i Halmstad spelare vid universitetet St. Andrews i Skottland och fick möjlighet att träna och spela match. Nu har Scandinavian School of Golf även inlett samarbete med Royal & Ancient som stödjer den idrottsliga delen av utbildningen.

slutet av förra året fick SSoG möjlighet att besöka R&A och berätta om sin verksamhet.

– Jag satt i deras klubbhus i en timme och berättade om hur vi integrerar akademisk och idrottslig utbildning här på Högskolan i Halmstad, berättar Sofia Grönberg Whitmore.

Besöket gav resultat och numera får SSoG ekonomiskt stöd från R&A, och kan därmed bygga upp den idrottsliga verksamheten ytterligare.

– Det är en unik företeelse att vi får ett sådant stöd från R&A. Jag känner inte till något annat projekt i Sverige som samarbetar med dem, säger hon.

För andra året i rad bidrar också Svenska Golfförbundet till utbildningen i Halmstad.

Bild: SOFIA GRÖNBERG WHITMORE

Skotskt besök. Tidigare i juni besökte sex spelare från universitetet i St. Andrews utbildningen på Högskolan i Halmstad.

– Det är fantastiskt roligt att de uppmärksammar och tror på det vi gör, säger Sofia Grönberg Whitmore och berättar att studenterna på uppdrag av förbundet har fått delta i den prestigefyllda tävlingen Nations Cup i Spanien tidigare i våras.

VM för universitetslag Men inte nog med det. Svenska Golfförbundet, samt Svenska Akademiska Idrottsförbundet (SAIF), har sett till att studenterna i Halmstad ska få representera Sverige i världsmästerskapet för universitetslag, som går av stapeln i Tjeckien den 3–6 juli. Det blir första gången som Sverige är med i tävlingen och SSoG deltar med ett dam- och ett herrlag.

– Det är fantastiskt hedrade att få vara med i VM. Studenterna är otroligt glada över att få representera Sverige och SSoG, och vi hoppas kunna tampas om en top�placering, säger Sofia Grönberg Whitmore.

För att ytterligare stärka den idrottsliga delen i utbildningen, samt locka golfare från hela landet, har SSoG även idéer om att, i samarbete med kommunen, starta ett nationellt utvecklingscentrum för golf.

– Det finns så många bra golfbanor Halmstad, så det finns goda förutsättningar att sätta Halmstad på golfkartan, säger Sofia Grönberg Whitmore.

LINDA LUNDELL

7

Gunnar Weber prisades för sitt engagemang Publikens jubel lät inte vänta på sig när Gunnar Weber, universitetslektor i maskinteknik, tilldelades Högskolan i Halmstads pedagogiska pris 2012.

Priset delades ut av utbildningsnämndens ordförande Ole Olsson i samband med stipendieutdelningen på Utexpo.

– Det känns overkligt men fantastiskt roligt. Särskilt roligt var det att jag fick så mycket applåder när jag gick upp på scenen. På så vis kände jag att studenterna var glada över att jag fick priset. Det är en bekräftelse på att jag har lyckats att ge dem något på vägen, säger Gunnar Weber efter prisutdelningen.

Gunnar Weber har undervisat i maskinteknik på Högskolan i Halmstad sedan 1990. Tidigare i våras blev han universitetslektor efter att ha tjänstgjort som universitetsadjunkt i många år.

Intresserad av undervisning Gunnar Weber prisas bland annat för sitt engagemang i samband med undervis-

ningen, något som stimulerar och underlättar studenternas lärande.

– Jag tror att det viktigaste är att man är sig själv. Det är viktigt att vara engagerad, att man är intresserad av att undervisa och att man tycker att ämnet är roligt.

Jag tycker att maskinteknik är skoj, och min utmaning är att få studenter att tycka det också, säger Gunnar Weber.

– Därför är det en bonus att få ett sådant här pris. Jag gör egentligen bara det jag tycker är roligt, förklarar han.

Lär sig studenternas namn För att få en mer personlig relation till studenterna försöker Gunnar Weber att lära sig namnen på så många av dem som möjligt.

– Även om de är ganska många så försöker jag lära mig namnen på de allra flesta, så att det inte bara blir en grå massa som jag pratar till, säger han.

Ibland hittar han på något ”udda” för att pigga upp och inspirera studenterna lite extra.

– Jag kanske berättar någon historia

Bild: CHRISTEL LIND

Bästa läraren. Gunnar Weber, universitetslektor i maskinteknik, tilldelades årets pedagogiska pris.

eller anekdot som på något vis knyter an till ämnet, eller så tar jag fram gitarren och sjunger en låt, berättar Gunnar Weber som också spelar i coverbandet Gubbarock.

LINDA LUNDELL

PÅ NYA JOBB

Bild:Veronica Lindström

Vinnare. Den 11 juni avgjordes årets Högskolegolf på Haverdals Golfklubb. Vinnare blev Sofia Grönberg Whitmore, HOS (mitten), på andra plats kom James Parker, SET och på tredje plats Inger Sundqvist, PA. Totalt deltog 23 personer i tävlingen. I prova-på-golfen deltog 7 personer. Läs mer om resultaten på Insidan>> Aktuellt>> Personalaktiviteter>> Högskolegolfen>> Resultatlista Högskolegolfen 2012 – Haverdals GK.

Jonna Johansson, universitetslektor i internationella relationer fr.o.m. 12-04-01.

Carin Staland Nyman, universitetslektor i socialt arbete, fr.o.m. 12-08-01.

Carina Göransson, universitetsadjunkt i omvårdnad fr.o.m. 12-08-13.

Laiq Hussain, doktorand i fysik, 12-0701–13-06-30.

Karolina Nilsson, vikarierande högskolesekreterare, 12-06-01–13-05-31.

Carmen Lee (Jing Li) doktorand i innovationsvetenskap fr.o.m. 12-08-01.

Erik Möllerström, doktorand i energiteknik inriktning innovativ förnybar energi, fr.o.m. 12-08-13.

Marjut Blomqvist, doktorand inom området hälsa och livsstil fr.o.m. 12-09-01.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lena Lundén. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se