ZOOM 2012 NR.5

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 5 • 2012 • v. 36

Meriteringsprogrammet i gång För att öka andelen kvinnliga professorer och docenter på Högskolan ges nu tio kvinnliga lektorer och docenter möjlighet att meritera sig genom ett särskilt meriteringsprogram för kvinnor.

Fördelningen mellan manliga och kvinnliga professorer och docenter är mer ojämn ju högre i den akademiska hierarkin man kommer. På Högskolan i Halmstad är 19 procent av professorerna kvinnor och den andelen vill Högskolan nu öka rejält.

– Det är ett faktum att vi har färre kvinnor som är professorer och docenter och därför strävar vi efter att få en balans. Genom meriteringsprogrammet vill vi helt enkelt skapa bättre förutsättningar för kvinnor att meritera sig, säger prorektor Carina Ihlström Eriksson som är ansvarig för meriteringsprogrammet.

Motsvarande 40 procent Tankarna på ett meriteringsprogram för kvinnor har funnits på Högskolan sedan ungefär ett år tillbaka. I enlighet med rektors strategiska satsningar för 2012–2014 avsätts totalt 3,2 miljoner kronor för programmet. I detta ingår att tio kvinnor vid lärosätet får 20 procent vardera i sin tjänst för meritering. Utöver detta ska varje sektion vid vilken den deltagande är anställd, ställa sig bakom och bidra med ytterligare 20 procent. Kvinnorna får därmed minst 40 procent i sin tjänst för att meritera sig.

Inom ramen för meriteringsprogrammet kommer åtta internat att genomföras. Syftet är att skapa ett nätverk för deltagarna och att de ska få verktyg som verkar karriärutvecklande.

– Programmet för de fyra första inter-

Bildmontage: ANDERS PETERSSON

Marie Curie – forskarförebild

2012–2014

naten är spikade.

De sista internaten hålmeriteringsprogram ler vi öppna för att kunna planera dem för kvinnor ihop med deltagarna, förklarar Carina Ihlström Eriksson som tillsammans med Kristina Örjes på personalavdelningen är ansvarig för internaten.

Till internaten har gäster bjudits in och varje gång behandlas olika teman.

Vid det första internatet medverkar rektor och fakultetsnämndens ordförande Thorsteinn Rögnvaldsson, samt likavillkorssamordnare Suzanne Almgren Mason.

Andra teman som tas upp under internaten är presentationsteknik, forskningsPROGRAMMETS DELTAGARE Meritering till docent: Cecilia Björkén-Nyberg Catrine Brödje Vaike Fors Linnea Gustafsson Henrika Jormfeldt Pia Ulvenblad Ann-Christine Wennergren Maria Åkesson Meritering till professor: Lena Ewertsson Marie Mattsson

finansiering och publicering.

Sektioner och forskningsmiljöer har under våren fått föreslå kandidater till meriteringsprogrammet. Målsättningen med programmet är att deltagarna ska kunna meritera sig vid årsskiftet 2014/2015 och att de ska bidra till lärosätets strategiska utveckling.

Vid sista ansökningsdagen, den 30 april, hade fakultetsnämnden fått in hela 30 ansökningar till de tio platserna.

– Det är verkligen jätteroligt att så många vill gå programmet. Förhoppningsvis får vi möjlighet att genomföra det flera gånger framöver, säger Carina Ihlström Eriksson.

Ansökningarna har under sommaren granskats av sakkunniga från åtta olika högskolor och universitet i landet. I valet av sakkunniga har bred ämneskunskap eftersträvats, samt att de sakkunniga skulle kunna granska fler än en sökande för att ge fakultetsnämnden stöd i prioriteringen.

Intern prioriteringsordning Utöver den externa granskningen har även sektionscheferna – i samråd med forskningsmiljöerna – gjort en intern prioriteringsordning av alla sökande vid varje sektion.

– Fler än två tredjedelar av de sökande har bedömts ha mycket goda eller goda förutsättningar att uppnå den önskade akademiska nivån och i valet mellan sökande med likvärdiga förutsättningar har sektionernas prioriteringar följts, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Den 31 augusti tog rektor det slutgiltiga beslutet om vilka som ska ingå i programmet (se listan här intill).

Det första internatet genomförs den 20–21 september.

LINDA LUNDELL

Nytt journummer på Högskolan Högskolan har infört ett nytt journummer som personal och studenter ska ringa om det händer något allvarligt på Högskolan. Det nya telefonnumret är 035-10 55 69.

Numret ska ringas även om man har larmat SOS ALARM 112.

– Om det händer någon allvarlig olycka på campus vill vi få reda på det så snabbt som möjligt. Detta är ett sätt att få kännedom om det, så att vi kan följa

Nöjda doktorander Högskolans doktorandbarometer för 2011 är nu sammanställd och klar.

44 doktorander (70 procent) har svarat på 46 frågor om sin forskarutbildning. Frågorna är indelade i sju kategorier och handlar bland annat om arbetssituation (generellt och specifikt), forskarutbildningskurser och handledning.

– Resultatet visar att våra doktorander är nöjda med sin forskarutbildning. Många av dem vill ha jobb här på Högskolan efter examen. Också jämfört med rikssnittet är Högskolans doktorander nöjda, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, ordförande i fakultetsnämnden.

Barometern genomförs vart tredje år, växelvis med student- respektive personalbarometern. Nästa doktorandbarometer genomförs 2014.

2

upp och ge det stöd som behövs, säger Per Österberg, chef på Studenthälsan.

Vid akuta händelser, exempelvis allvarliga personskador, brand, pågående inbrott, hot eller våld, gäller följande för alla anställda och studenter: • larma SOS ALARM 112 • ring Högskolans journummer 035-10 55 69 Om man får veta att något allvarligt har hänt men som inte är akut, om någon exempelvis har blivit allvarligt sjuk, har

avlidit eller vid andra allvarliga händelser som inte är akuta, ska man kontakta närmast ansvarig chef.

Om inte det är möjligt ska man kontakta någon i Högskolans krisledningsgrupp. Mer information om Högskolans krisorganisation och vilka som ingår i krisledningsgruppen, se www.hh.se>> Om Högskolan>> Kris och säkerhet>> Krisorganisation vid Högskolan, eller de nya lappar som är uppsatta på lärosätet.

LINDA LUNDELL

Forskargrupp med fokus på samhälle Hur uppstår innovationer i ett samhälleligt perspektiv? Vad har olika samhällsfaktorer för betydelse för innovationsutveckling?

Det är några av de frågor som Högskolans forskargrupp, RISP, fokuserar på.

Nomineringar i Swedish Embedded Award

RISP är en förkortning av Research on Innovation in a Societal Perspective och är i delar en ombildning av den tidigare forskargruppen RELL, Regionalt lärande och ledarskap.

– Flera forskare på Högskolan, speciellt inom arbetsvetenskap, har fokuserat på regionalpolitiskforskning och regional utvecklingsforskning kopplat till lärandefrågor. En annan gruppering är involverad i ett långsiktigt utvecklingsarbete tillsammans med Halmstads kommun rörande hållbar utveckling och stadsutveckling i östra Halmstad, berättar Jörgen Johansson, forskningsledare för RISP.

Inte mindre än tre studentprojekt från Högskolan i Halmstad får tävla om priset i årets upplaga av det prestigefyllda Swedish Embedded Award.

Dessutom har företaget Free2Move med forskare från Högskolan i Halmstad nominerats i företagsklassen.

Branschens stora innovationspris delas ut den 2 oktober på konferensen Embedded Conference Scandinavia i Stockholm.

Geografisk kontext Den geografiska anknytningen kommer att vara fortsatt stark i den nya forskargruppen. Gruppens forskningsinriktning har två huvudområden: det första handlar om innovationer i en samhällskontext.

– En gammal sanning inom innovationsteori är att innovationer inte bara uppstår genom teknik, ekonomi och produktutveckling, utan att också flera sam-

hällsfaktorer påverkar. Innovationer framkommer i miljöer med exempelvis bra politiska förutsättningar och bra arbetsliv, social tillit, kulturell utveckling och jämställdhet, säger Jörgen Johansson.

Tvärvetenskapligt Det andra huvudområdet fokuserar på sociala innovationer och entreprenöriella förhållanden i offentliga sammanhang.

Det handlar om hur individer drivs av ett samhällsengagemang och vill utveckla socialt och ekologiskt hållbara innovationer.

RISP är en mång- och tvärvetenskaplig forskargrupp som i dagsläget består av ungefär 15 forskare som har sin tillhörighet inom bland annat arbetsvetenskap, statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi, pedagogik, arkitektur och bygg. Organisatoriskt har gruppen sin hemvist i basmiljön CIEL, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning.

Ett exempel på projekt inom RISP är samarbetet med Halmstads kommun i det utvecklingsarbete som kommunen driver i de östra kommundelarna.

– Här finns många möjligheter att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete i ett geografiskt område som är intressant på flera sätt, inte minst när det gäller sociala frågor, boende, trygghet, transport, trafiklogistik, miljöaspekter, och småföretagande, säger Jörgen Johansson NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Samtal pågår – om innovation Just nu pågår (minst) 43 samtal runt om på Högskolan om innovation och vad detta kan innebära. Samtalen förs inom profileringsprocessen i olika gruppkonstellationer.

Syftet är att utbyta tankar och lära av varandra och med skriften ”Perspektiv på innovation”, som har delats ut till all personal, som utgångspunkt.

– Exempel på frågor som grupperna, som både är ämnesvisa, avdelningsvisa och tvärsammansatta, kan diskutera är vad det innebär att vara det innovationsdrivande lärosätet när det gäller utbildning, forskning och samverkan, och på vilket sätt profilering i den riktningen påverkar vår verksamhet, säger prorektor Carina Ihlström Eriksson, som är ansvarig för profileringsprocessen.

Filmade redovisningar Alla grupper ska lämna inspel i form av korta notat där respektive grupp formulerar sina slutsatser. De första utkasten ska vara klara senast den 30 september eftersom de samtidigt utgör bidrag till Hög-

skolans kommande forsknings- och utbildningsstrategi. Slutliga notat lämnas in senast den 15 november, och en vecka senare, den 20–22 november, kommer en talesperson från varje grupp att inför en filmkamera redogöra för sin grupps tankar och resonemang. De filmade inslagen presenteras på ”Innovation Day”.

Sju inspirationsseminarier Ett annat viktigt inslag i profileringsprocessen är inspirationsseminarierna med inbjudna externa inspiratörer, som äger rum under sju torsdagseftermiddagar i höst med start den 4 oktober. Först ut är Cecilia Nahnfeldt från Karlstads universitet, som inleder seminariet med rubriken ”Är det nå’n idé? Om innovationer och hum-/samforskning”.

– Seminarierna ska, som namnet antyder, förhoppningsvis vara inspirerande.

Den externa gästen inleder och därefter är idén att deltagarna ska utbyta tankar, kunskaper och erfarenheter med varandra. En person från Högskolan är värd och diskussionsledare vid varje seminarium som också ska dokumenteras, säger Carina Ihlström Eriksson.

Avslutningen på denna del av profileringsprocessen blir ”Innovation Day” den 29 november. Då är all personal på Högskolan inbjuden till en heldag kring olika perspektiv på innovation. Dagen avslutas med fest på kvällen.

– Jag uppmanar alla att gå in på webben och anmäla sig redan nu till denna dag. Då ska vi redovisa alla samtal och inspirationsseminarier som har ägt rum under hösten, och fortsätta diskussionerna om vad det innovationsdrivande lärosätet innebär och står för. Till Innovation Day har vi bjudit in två externa föreläsare, bland andra Cecilia Hertz, industridesigner och rymdforskare. Hennes perspektiv på innovation är verkligen innovativt, det vågar jag lova, säger Carina Ihlström Eriksson. www.hh.se/profilerimg Läs mer om profileringsprocessen på www.hh.se/profilering. Där kan du följa processen och anmäla dig till seminarier och Innovation Day. Ett tips är att kika in då och då, så att du kan hålla dig informerad om vad som händer i Högskolans utveckling.

LENA LUNDÉN

Innovativt entreprenörskap på HUM Under våren har Sektionen för humaniora, HUM, prövat en ny kurs i innovativt entreprenörskap där studenterna har fått utveckla egna affärsidéer.

Tanken är att det ska bli en bestående kurs.

Kursen har genomförts inom ramen för projektet Innovativt entreprenörskap genom kreativitet och nytänkande i kulturoch turismutbildningar, som Tillväxtverket har beviljat medel till. Målet med projektet är att stimulera och träna studenternas förmågor till entreprenörskap vid kultur- och turismutbildningar.

Kursen genomfördes som näst sista delkurs vid programmet Kultur, kommunikation och administration och har bestått av föreläsningar och seminarier i bland annat entreprenörskap, företagsutveckling, marknadsföring, kulturföre-

tagande och hållbart företagande. Flera gästföreläsare har bjudits in och studenterna har också fått ta del av Kristina Thorell hur Region Halland arbetar med att stimulera företagande inom kultur.

Värdefulla kontakter – Den övergripande responsen från studenterna var att det var ett bra moment i utbildningen och att det är bra att utveckla det kreativa tänkandet. Vad man än jobbar med är det bra att veta hur man utvecklar företag, säger Kristina Thorell, lärare och projektledare för projektet.

– Det bästa med kursen var att studenterna fick förbereda sig i att starta företag och lära sig kreativt tänkande men också

att de fick värdefulla kontakter inom kulturnäringen, tycker Kristina Thorell.

Utveckla affärsidéer Examinationsuppgiften bestod i att ta fram och utveckla en affärsidé inom kultur- eller turismområdet. Idéerna presenterades under en workshop i maj, dit även aktörer inom kultur- och turismnäringen var inbjudna.

– Det var många blandade idéer. En del var väldigt bra och genomförbara, vissa har en bit kvar innan de går att genomföra, säger Kristina Thorell.

Under sommaren har hon arbetat med en utvärdering av hur kursen kan utvecklas framöver.

– Jag ska ta fram en kursbeskrivning och tanken är att den ska finnas tillgänglig för alla på lärosätet så att den kan integreras i olika program, säger Kristina Thorell.

LINDA LUNDELL

3

”Entreprenörens drivkraft är det v

Nicolas Hassbjer om Högskolan, HMS och utnämningen till hedersdo Han startade och drev ett av världens ledande företag inom industriella kommunikationssystem i över 20 år. I dag arbetar Nicolas Hassbjer som styrelseproffs. Men det var på Högskolan i Halmstad som allting började.

– Jag hade inte suttit här om det inte hade varit för utbildningen i datorsystemteknik på Högskolan. Jag hade inte heller blivit så duktig på teknik om jag inte hade haft de lärare jag hade. De byggde verkligen upp intresset för hur roligt det är med digital teknik. Utan dem hade det nog inte blivit något HMS, säger Nicolas Hassbjer.

Efter teknisk linje på gymnasiet sökte han till utbildningen i datorsystemteknik inriktning mekatronik på Högskolan i Halmstad.

– Jag intresserade mig för teknik redan som barn. När jag var 12 år gjorde jag elektronik som jag sålde till kompisar, berättar han.

Utbildningen på Högskolan i Halmstad blev en fullträff och efter den första kursen i digitalteknik blev intresset för elektronik bara större.

– En av lärarna jag hade var Bertil Svensson. Han byggde upp intresset för den digitala elektroniken, och i och med det som jag hade lärt mig innan förstod jag direkt vilka revolutionerande saker man kunde göra med den nya tekniken, berättar Nicolas Hassbjer.

Anda av entreprenörskap Högskolan, som på den tiden fanns på Eketånga, hade redan då en stark anda av entreprenörskap, minns Nicolas Hassbjer.

– Främst var det utvecklingsingenjörerna som var kända för sitt entreprenörskap, men vi hade ett stort inslag av det på datorsystemteknikprogrammet också. Alla var inriktade på att göra ett examensjobb med en produkt som gick att sälja.

Och det var just examensarbetet som lade grunden till HMS. Först handlade examensjobbet om att hjälpa ett företag med att undersöka styrsystemet i en maskin.

Men Nicolas Hassbjer frågade om han fick ändra examensjobbet till att i stället utveckla en ny produkt. Till den behövdes väl4

Entreprenör. Efter 21 år avgick Nicolas Hassbjer som vd på HMS Industrial Networks. Numera är han vice ordförand nat är han ordförande i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. ”Något som jag har lärt mig är att drivkraften på e man kan få ihop. Egen lönsam försäljning är mycket bättre än riskkapital”, säger Nicolas Hassbjer som har ett stort intr

digt många kablar, och det var då han kom på idén att i stället bygga ett nätverkssystem i maskinen.

– Jag var själv ute och installerade och det blev 300 kablar i den här maskinen. Då insåg jag att det här kan jag lätt, med hjälp av mikroprocessteknik, bygga ett nätverkssystem till så att det bara blir en enda kabel.

Prototypen blev början till de kommunikationssystem för industriella nätverk som HMS Industrial Networks AB tillverkar i dag.

Startade företag Efter examen flyttade Nicolas Hassbjer tillbaka till föräldrahemmet i Falsterbo och startade företag och satsade på att vidareutveckla prototypen.

– Den första tiden jobbade jag nog 120 timmar i veckan med att få funktionsprototypen till en riktig produkt. Efter sex månader kunde jag börja leverera den.

Företaget blev lönsamt redan efter första året och omsatte 700 000 kronor. Då flyttade han firman till Halmstad, och blev den första hyresgästen i en byggnad som i dag är en del av Högskolans campus (hus C).

I den 20 kvadratmeter stora lokalen inrymdes både tillverkning och utveckling.

Detta var 1989. Efter det har HMS Industrial Networks både flyttat och expanderat flera gånger om. Sedan 2007 huserar HMS i en fem tusen kvadratmeter stor lokal vid centralstationen i Halmstad. Företaget har 250 anställda och en omsättning på 390 miljoner kronor. HMS har också egna dotterbolag med försäljning och teknisk support i 10 olika länder, bland annat i USA, Tyskland, Japan, Italien och Frankrike.

Förankring i Högskolan HMS Industrial Networks har alltid haft en stark förankring i Högskolan i Halmstad.

et viktigaste”

dersdoktor

Ur rektors krönika, augusti 2012.

Under ett drygt decennium har det svenska högskolelandskapet präglats av ökad konkurrens och uttalade krav på tydlig profilering. I stället för ständig expansion måste vi avgränsa och fokusera bättre. Det är inte ett önskemål. Det är ett ”måste” om vi ska hävda oss framöver.

Läs hela krönikan på www.hh.se/rektorskronika

Unik internationell doktorandkurs Under två veckor i augusti sammanstrålade doktorander från hela Europa i en unik doktorandkurs i fjärrvärme vid Högskolan i Halmstad. Syftet var att stärka det europeiska fjärrvärmenätverket.

Bild: LINDA LUNDELL

vice ordförande i styrelsen och jobbar som styrelseproffs. Bland anivkraften på entreprenören är viktigare än hur mycket riskkapital ar ett stort intresse för näringslivsutveckling.

Främst har det varit genom samarbeten med studenter som har gjort sina examensarbeten på HMS. Många av dem har också fått jobb där.

– Vi har anställt väldigt mycket folk från Högskolan. Och det har inte bara varit tekniker och ingenjörer, utan även ekonomer och marknadsförare. Mer än hälften av medarbetarna kommer från Högskolan.

I november förra året utsågs Nicolas Hassbjer till hedersdoktor i informationsteknologi på Högskolan. Titeln är han mycket stolt över.

– Jag blev väldigt rörd över att Högskolans fakultetsnämnd ville utse mig till hedersdoktor. Jag satsade hundra procent av min tid i 20 år åt att bygga ett företag och skapa en massa arbetstillfällen, så för mig kändes det som ett extra fint erkännande, säger Nicolas Hassbjer.

Läs ett längre reportage om Nicolas Hassbjer på www.hh.se.

LINDA LUNDELL

Kursen är den första i sitt slag och bland deltagarna finns inte mindre än 36 doktorander från 12 länder.

– Fokus ligger på Europa där många länder ligger långt framme när det gäller utvecklingen av fjärrvärmesystemet. Flest deltagare har vi från Sverige och Danmark, men vi har även doktorander från länder som Rumänien, Tjeckien, Spanien och Belgien, säger kursledaren Sven Werner.

Framstående fjärrvärmeexpert Sven Werner är professor i energiteknik vid Högskolan och en av de främsta fjärrvärmeexperterna i Europa. Tillsammans med en kollega har han tagit fram en europeisk kursbok på engelska om fjärrvärme och fjärrkyla. Boken ska publiceras först efter nyår, men testas och utvärderas under den pågående kursen.

Spanska Maria Eguaras Martinez är doktorand i arkitektur och samhällsplanering vid universitetet i Navarra. Förra året forskade hon vid Högskolan i Halmstad, och nu har hon kommit tillbaka för att delta i den internationella fjärrvärmekursen.

– En av de största anledningarna till att jag har kommit hit är att få ta del av Sven Werners nya kursbok, den kunskap han delar med sig är den absolut bästa man kan få.

Energiförsörjning är en gemensam fråga för många länder. Genom att fjärrvärmen vinner större marknadsandelar kan koldioxidutsläppen bli lägre, det krävs mindre mängd bränsle till energisystemet, och möjligheterna att återvinna är större.

– Dessutom behöver vi inte importera energi i samma utsträckning som i dag.

Det finns med andra ord mycket vi kan vinna på att bygga ut fjärrvärmen i hela Europa, säger Sven Werner Svensk studie visar vägen?

I dag värms 12 procent av Europas byggnader upp med fjärrvärme, att jämföra med Sverige där procentandelen är betydligt större, 60 procent. Enligt Sven Werner är en satsning på fjärrvärme en förutsättning för att EU ska nå sina energimål 2050. I en studie som han publicerade tillsammans med en doktorand tidigare i år, skriver han att ett utbyggt fjärrvärmesystem som står för 50 procent av värmeförsörjningen skulle kunna ge en årlig vinst på cirka 130 miljarder kronor per år.

– Högskolan i Halmstad har ett samarbete med Aalborgs Universitet i Danmark. Tillsammans har vi tagit fram förstudien Heat Roadmap Europe 2050, där vi visar på alternativ till EU-kommissionens strategier för att minska utsläppen av koldioxid.

Studien har redan fått stor uppmärksamhet, bland annat har den presenterats vid internationella energi- och fjärrvärmekonferenser där representanter från EU-kommissionen har deltagit.

HANNA JOHANSSON

5

Vegetarisk kost bra för hälsan Att äta vegetarisk kost minskar risken för både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Det gör även att man går ner i vikt, vilket faktiskt är fördelaktigt även för normalviktiga personer. Det framkommer i de studier som Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap, har gjort.

Redan i sin doktorsavhandling under 1980-talet kom Gunnar Johansson fram till att risken för cancer är mindre med vegetarisk kost. Många år och forskningsprojekt senare hamnade Gunnar Johansson på Högskolan i Halmstad 2009. Då inledde han en studie för att undersöka om vegetarisk kost också minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

I forskningsstudien fick 20 friska normalviktiga personer i åldrarna 20 till 60 år övergå till vegetarisk kost under 12 månader. Vid fyra tillfällen under perioden togs prover på försökspersonerna och kostundersökningar gjordes. Resultatet av studien visar att deltagarna uppnådde likartade hälsovinster gällande risken för hjärt- och kärlsjukdomar som i den tidigare studien om cancer. Vegetarisk mat minskar alltså risken även för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt Gunnar Johanssons forskning.

HALLÅ DÄR ... … Frida Stranne, universitetslektor i statsvetenskap på Högskolan i Halmstad, som är Svenska Dagbladets expert i samband med bevakningen av det amerikanska presidentvalet.

Hur kommer det sig att du har kommit med i den här panelen?

– Jag fick en förfrågan via e-post i mitten på april om jag ville delta i Svenska Dagbladets bevakning av presidentvalet. De hade hittat mig på internet och sett att jag har skrivit en avhandling om amerikansk

6

Bild:LINDA LUNDELL

Hälsosamt. Vegetarisk kost minskar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Man går även ner i vikt, visar Gunnar Johanssons studie.

– Den viktigaste riskmarkören för hjärt- och kärlsjukdomar – LDL-kolesterol i blod – minskade med 13 procent, berättar Gunnar Johansson.

Gick ner i vikt Men försökspersonerna i Gunnar Johanssons studie visade sig även gå ner i vikt. Efter tre månader med vegetarisk kost gick de i genomsnitt ner två kilo per person.

Vikten höll de forskningsperioden ut.

– Detta skedde helt oavsiktligt. De fick inga instruktioner om att gå ner i vikt, bara att äta vegetariskt, säger Gunnar Johansson som är mycket förvånad över resultatet.

Han tror att det kan bero på att den utrikes- och säkerhetspolitik – och att jag har varit i Washington under de senaste två presidentvalen, vilket kanske gjorde Bild: LINDA LUNDELL det extra Expert. Frida Stranne är SvD:s forskarexpert i samband med det intressant. amerikanska presidentvalet.

Vad betyder det för Högskolan i Halmstad?

– Det tror jag att någon annan måste svara på. Men ju mer vi kan synas i olika sammanhang, desto bättre. Vi har så mycket bra forskning här och jag har så

kost som deltagarna åt innehåller mycket kolhydrater (rotfrukter, grönsaker och fullkornsprodukter). Dessa ger starka mättnadskänslor vilket i sin tur gör att man inte orkar ”överäta”, det vill säga äta sig alltför mätt.

– Generellt sett verkar det vara produkter med mycket komplexa kolhydrater som mättar bäst, som till exempel potatis. När man äter det hinner mättnadssignalerna komma till hjärnan innan man har överätit, förklarar Gunnar Johansson som avfärdar teorier om att undvika kolhydrater.

Hälsovinster för normalviktiga Särskilt intressant, menar Gunnar Johansson, är resultatet att det verkar vara fördelaktigt att gå ner i vikt även för dem som räknas som normalviktiga. I den BMI-intervall som används klassas de som har ett BMI på mellan 20 och 25 som normalviktiga. Enligt Gunnar Johanssons studie finns det alltså hälsovinster att göra även för dem som minskar sitt BMI inom denna intervall.

– Det är intressant att även de som generellt sett inte är i riskzonen för ohälsa har nytta av att äta en hälsosam vegetarisk kost.

Det tyder på att riskerna förändras gradvis i kroppen. Man kan alltså inte bara tänka kategoriskt, säger Gunnar Johansson.

LINDA LUNDELL

många duktiga kolleger som aldrig syns, så jag hoppas att Svenska Dagbladets initiativ att lyfta fram nya namn i en sådan här stor fråga kan innebära att man kan göra det även i andra sammanhang.

Vad får du göra?

– Jag blir uppringd några gånger i veckan för att svara på panelfrågor om olika saker. Fram till mitten av november kommer det att göras flera omfattande reportage om frågor som rör presidentvalskampanjen, som med jämna mellanrum publiceras i Svenska Dagbladets papperstidning och webb. Jag kommer att vara i USA även under detta presidentval, det blir tredje gången som jag är på plats i Washington.

LINDA LUNDELL

Göran Sidén en nestor i vindkraft Han har gjort sig känd som en av Hallands största förespråkare för vindenergi och har bland annat varit med att starta Högskolans energiingenjörsprogram. Göran Sidén, universitetslektor i energiteknik, är på många sätt Hallands egen nestor i vindkraft.

I början av 1990-talet blev Göran Sidén, tillsammans med flera andra lärare på Kattegattskolans tekniska gymnasium, värvad till Högskolan i Halmstad.

Han fick då en tjänst som universitetsadjunkt. Högskolan, som var en relativt ny högskola, expanderade kraftigt, vilket gav Göran Sidén många nya möjligheter.

1995 startade han en helt ny kurs i vindkraftteknik. Det var den första högskolekursen i landet som handlade om vindkraft.

– Det var ett helt nytt område som det inte fanns något utbildningsmaterial till, så jag fick själv ta fram material och utarbeta kurslitteratur, berättar Göran Sidén.

I tio år har han också varit gästföreläsare vid en energikurs på Lunds Tekniska högskola. Men det är först nu som LTH har startat en kurs i vindkraftteknik.

– Där ligger Högskolan i Halmstad 15 år före, säger Göran Sidén nöjt.

2001 var Göran Sidén med och startade Energiingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Första året var det så få sökande att programmet inte kunde starta, men andra året gick det lite bättre.

– Det var väldigt få sökande de första åren, men sedan har intresset ökat för varje år. Nu är det ett stabilt program som studenterna verkar uppskatta. Studenterna som har gått programmet har inte heller haft några problem att få jobb, säger Göran Sidén som så här i efterhand är tacksam över att programmet inte lades ner.

Göran Sidén har alltid varit väldigt miljöintresserad och tycker att man ska ta hand om miljön på ett hållbart sätt.

Redan när han läste till civilingenjör på KTH 1973 insåg han att oljan var en begränsad resurs. Då stod oljan för ungefär 80 procent av Sveriges energiförbrukning.

– Då kom den första oljekrisen. Tidigare hade oljan varit jättebillig, men

Bild: LINDA LUNDELL

Vindkraftsförespråkare. Göran Sidén, universitetslektor i energiteknik, har under sina 20 år på Högskolan bland annat hunnit med att starta en helt ny kurs i vindkraftteknik, han var också med och grundade Energiingenjörsprogrammet och har skrivit en bok om förnybar energi.

plötsligt blev den mycket dyrare. Då insåg jag att vi måste börja utnyttja förnybara energikällor som vindkraft, bioenergi, vattenkraft och solenergi, säger Göran Sidén som menar att det i Halland är särskilt gynnsamt med vindenergi eftersom det blåser mycket här.

– Halland är ett vindkraftlän med väldigt gamla anor. Redan på 1700-talet byggde man stora väderkvarnar för att utnyttja vindens energi. Det är bara Öland och Gotland som kan mäta sig med Halland när det gäller att tidigt börja utnyttja vindens energi, berättar Göran Sidén, som själv var med och startade de första vindkraftverken i Halmstad.

Vindkraftverk i Halmstad När han jobbade som lärare på Kattegattsgymnasiet i Halmstad i slutet på 1980-talet började en grupp lärare att intressera sig för vindkraft, och 1989 bildades bolaget Kattegatt vindkraft AB. – Vi fick 300 aktieägare i bolaget och då byggde vi de första två nätanslutna vindkraftverken i Halmstad. Kort därefter byggdes ett tredje, berättar Göran Sidén.

1992 var de tre vindkraftverken i drift på Kistinge. Det blev en bra ekonomisk affär, men bolaget såldes till Eolus vind AB. – Jag har fortfarande nycklar till vindkraftverken och gör studiebesök där varje år. Alla mina studenter har varit uppe i maskinhuset. Det är en stor tillgång i jobbet som lärare och det uppskattas mycket

av studenterna, berättar Göran Sidén.

Bok om förnybar energi Trots att Göran Sidén har jobbat som lärare på Högskolan i mer än 20 år har det inte blivit av att han har satsat på att forska. Fokus har i stället legat på att utveckla nya kurser och program och då har tiden inte riktigt räckt till.

– När jag fyllde 61 år gick jag ner till halvtid. Då skulle jag kunnat skriva en avhandling, men då skrev jag en bok i stället, säger han.

Boken Förnybar energi kom 2008 och är skriven för studenter på bland annat Energiingenjörsprogrammet. Boken handlar, som namnet antyder, om förnybara energikällor och har särskilt fokus på Sverige, som har väldigt många förnybara energikällor.

– Jag har lärt mig mycket och har upptäckt saker som jag inte kände till när jag skrev boken, säger Göran Sidén som tycker att han, genom att skriva boken, har fått ännu djupare kunskaper i ämnet.

Göran Sidén, som numera har fyllt 67 år, gick egentligen i pension vid årsskiftet, men jobbar kvar på halvtid året ut. Jobbet som lärare har han alltid trivts bra med.

– Jag tycker fortfarande att det är väldigt roligt att komma till jobbet. Jag har bara fått jobba med ämnen som jag är väldigt intresserad av och det är inte alla som får göra det, avslutar han.

LINDA LUNDELL

7

”Det är viktigt att man känner sig sedd” av sin chef och att man kan vara med och påverka sitt arbete, likaväl som att man tar hand om sig själv. Jag tycker att såväl ledarskapet, den faktiska arbetsbelastningen som hanteringen av stress är några av de frågor som är både viktiga och intressanta.

HALLÅ DÄR ... … Louise Nilsson, universitetsadjunkt i juridik, som har blivit vald till nytt huvudskyddsombud på Högskolan med inriktning på psykosociala arbetsmiljöfrågor.

Hur kommer det sig att du ville engagera dig i detta?

– En av anledningarna var att vi länge hade sökt ett huvudskyddsombud som skulle ersätta Marianne Magnusson när hon gick i pension. Jag blev tillfrågad tidigare under våren, men avböjde då. Jag insåg sedan att jag är alldeles för intresserad för att låta bli. Jag är en sådan person som vill att alla ska må bra, och jag har väldigt bra erfarenheter av den psykosociala arbetsmiljön från tidigare arbetsplatser, och därför kände jag att jag måste ta det här uppdraget. Jag brinner för att vi ska ha en bra arbetsmiljö och för att folk ska tycka att det är roligt att gå till jobbet.

Vad gör ett skyddsombud respektive huvudskyddsombud?

– Skyddsombud fungerar som ombud för arbetstagarna i olika arbetsmiljöfrågor. De ska också verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och vaka över att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs.

Här på Högskolan har skyddsombuden

Bild: LINDA LUNDELL

Samordnar skyddsombuden. Louise Nilsson på SET är Högskolans nya huvudskyddsombud med ansvar för psykosociala arbetsmiljöfrågor.

olika sektioner som sitt område. Huvudskyddsombudets uppgift är att samordna skyddsombuden på arbetsplatsen och att företräda dem. Huvudskyddsombudet har också ansvar för de frågor som rör hela Högskolan eller ärenden som rör mer än en sektion. Det är också huvudskyddsombudet som sitter med i arbetsmiljökommittén.

Du är huvudskyddsombud med inriktning på de psykosociala arbetsmiljöfrågorna. Vad innebär det?

– Det är viktigt att man känner sig sedd

Zoom tar paus i höst Världen förändras och Zoom med den …

Under hösten tar Zoom en paus och kommer inte att ges ut. Medan vi funderar över hur framtidens Zoom ska se ut och vilket innehåll den ska ha, bland annat med utgångspunkt i den utvärdering av Zoom som gjordes förra året, fortsätter

vi naturligtvis att informera om vad som händer på Högskolan fast i andra kanaler, med Insidan som huvudforum för interna nyheter. Så fortsätt att tipsa oss om allt spännande och intressant som händer, så att vi kan berätta det både för omvärlden och internt för varandra. Tipsadressen är nyheter@hh.se.

Vad ska man göra om man har problem med sin arbetsmiljö?

– Då ska man först och främst vända sig till sin chef. Får man inte gehör därifrån eller om man inte vill prata med sin chef vänder man sig i stället till sitt skyddsombud. De har tystnadsplikt och får inte lov att föra information om en enskilds personliga förhållande vidare utan samtycke.

Vid specifika frågor får skyddsombudet tala med chefen.

Det är många förändringar på gång på Högskolan just nu – hur påverkar det skyddsombuden?

– Förändringar kan naturligtvis påverka arbetsmiljön. Innan jag tillträdde som huvudskyddsombud tog de lokala skyddsombuden hand om de högskoleövergripande processerna. Nu när jag har tillträtt ska jag som huvudskyddsombud följa dessa, och då är det viktigt att synas på arbetsplatsen för att kunna lyssna in arbetstagarnas åsikter kring förändringarna.

Först då kan jag skaffa mig en bild av situationen så att jag kan företräda arbetstagarna på bästa sätt.

LINDA LUNDELL

PÅ NYA JOBB Marie Wilhsson, doktorand i hälsa och livsstil, fr.o.m. 12-09-03.

Alina Franck, doktorand i hälsa och livsstil, fr.o.m. 12-10-15.

Sabrina Luthfa Karim, doktorand i innovationsvetenskap, fr.o.m. 12-10-01.

Martin Bergman, doktorand i maskinteknik inriktning funktionella och visuella ytor, fr.o.m. 12-09-01.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: nyheter@hh.se. Ansvarig utgivare: Lena Lundén. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén.

Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se