Zoom nr 8

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 8 • 2011 • v. 47

Högskolans första egna doktor Högskolan har fått sin första egna doktor, Edison Pignaton de Freitas. I förra veckan försvarade han sin avhandling och är därmed den första doktor som Högskolan i Halmstad examinerar i egen regi.

– Det är något alldeles speciellt att få utfärda examen med Högskolan i Halmstads signum. Vi har bedrivit forskarutbildning i många år men hittills varit beroende av andra lärosäten för själva examinationen.

I praktiken har doktoranderna i de flesta fall gjort hela sin forskarutbildning här på Högskolan men har genomfört sitt slutprov i ett annat lärosätes namn, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, professor och ordförande i fakultetsnämnden vid Högskolan i Halmstad.

Ville disputera i Sverige Edison Pignaton de Freitas kommer från Brasilien men har valt att gå sin forskarutbildning i Sverige, på Högskolan i Halmstad. Han påbörjade sin forskarutbildning på Högskolan i februari 2008 och var då inskriven vid Örebro universitet. När Högskolan i Halmstad sommaren 2010 fick examensrättigheter på forskarnivå inom bland annat området informationsteknologi, fick Edison Pignaton de Fretias möjlighet att avsluta sina doktorandstudier här, och få sin doktorsexamen härifrån. En möjlighet som han tog.

– Det känns roligt och lite speciellt att vara den första doktorn som disputerar på Högskolan i Halmstad. Samtidigt känns det som en ansvarsfull uppgift eftersom det är något nytt här på Högskolan, säger Edison Pignaton de Freitas.

Edison Pignaton de Freitas avhandling, i ämnet datavetenskap, handlar om

Bild: LINDA LUNDELL

Historisk. Edison Pignaton de Freitas är Högskolan i Halmstads första egna doktor. Nyligen disputerade han med sin avhandling i datavetenskap.

övervakningssystem för täckning av stora områden, till exempel hamnar och landgränser.

– Ett sådant system består av rörliga och fast utplacerade sensorer som kan kommunicera med varandra via radio. De rörliga kan bäras av fordon som obemannade flygplan. Min idé med avhandlingen är att koordinera användningen av – och samarbetet mellan – de fasta och rörliga sensorerna för bättre funktion och effektivitet, förklarar Edison Pignaton de Freitas.

Kapten i den brasilianska armén Exempel på verksamheter som kan ha nytta av Edison Pignaton de Freitas resultat är försvaret och lantbrukare som kan identifiera sjukdomar på sädesfält.

– Jag är sedan tidigare kapten i den brasilianska armén och där har vi ett stort projekt för övervakning av den brasilianska gränsen. Tanken med avhandlingen är att använda metoden från min forskning

i en del av det projektet. Men alla som behöver ett övervakningssystem kan ha nytta av ett sådant system då det har flera applikationer.

Varför valde du att doktorera på Högskolan i Halmstad?

– Jag hade en svensk flickvän när jag var utbytesstudent i Frankrike i början av 2000-talet. Tanken var att jag skulle flytta till Sverige när jag var klar med mina studier i Brasilien och jag studerade svenska i flera år. Men förhållandet tog slut och då valde jag att fortsätta med studierna i Brasilien i stället. Då tipsade min handledare, som hade kontakt med forskare från flera universitet i Europa, mig om att Högskolan i Halmstad sökte en doktorand inom mitt ämnesområde. Eftersom jag redan hade intresse för Sverige och det svenska språket sökte jag doktorandtjänsten och kom hit i februari 2008.

LENA LUNDÉN, LINDA LUNDELL

Minskat utbildningsutbud nästa år Som en följd av de minskade årskullarna som kommer framöver måste Högskolan i Halmstad minska antalet studenter de kommande åren.

I praktiken innebär detta ett minskat utbildningsutbud.

Vid högskolestyrelsens senaste möte presenterade Ole Olsson, utbildningsnämndens ordförande på Högskolan i Halmstad, de strategier som ligger till grund för hur nästa års utbildningsutbud ska se ut.

Den 28 oktober antog högskolestyrelsen förslaget som innebär flera stora förändringar när det gäller Högskolans utbildningsutbud framöver.

– Högskolan kommer att behöva minska utbildningsutbudet med nästan tolv miljoner kronor. Det innebär att ett flertal program och kurser måste ställas in, konstaterar Ole Olsson.

Flera program och kurser ställs in Omkring ett tiotal program kommer att ställas in under nästa läsår. Några av dem är Psykologiprogrammet med inriktning arbete eller idrott, Webbdesign samt Affärssystemprogrammet med inriktning företagsekonomi. Även ett stort antal fristående kurser

kommer att avvecklas. Bland annat kurser i franska, ekonomistyrning och förnybar energi för att nämna några exempel.

– Många av de kurser som utgår är kurser med lågt söktryck, men det kan också handla om kurser där vi helt enkelt saknar lärarresurser för att kunna ge några kurser, förklarar Ole Olsson.

En av anledningarna till att Högskolan erbjuder färre utbildningar nästa år är att de extra pengar på 26 miljoner kronor som lärosätet har haft under två år upphör, och därför måste utbildningsutbudet anpassas till en lägre nivå.

Minskade årskullar Men framför allt måste Högskolan koncentrera och profilera utbildningsutbudet för att kunna möta de minskade årskullarna de kommande åren.

– Det är klart att det är olyckligt att behöva minska antalet utbildningar i ett läge där vi har haft en hög överproduktion av studenter, men vi vet att vi står inför en kraftig nedgång av antalet sökande ungdomar och därför måste vi tänka strategiskt, förklarar Ole Olsson.

Främst är det de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som påverkas. Däremot kommer de program och kurser som berör Högskolans fors-

karutbildningsområden inte att påverkas. Neddragningar sker därför inte inom Högskolans profil. Det handlar till exempel om teknikutbildningarna, vissa delar inom de ekonomiska utbildningarna, utbildningar inom hälsa och livsstil, såsom sjuksköterskeutbildningarna och de idrottsrelaterade utbildningarna. Även lärarutbildningarna, där Högskolan nyligen fick examensrättigheter, kommer att finnas kvar samt program som har högt söktryck.

Färre sökande Även om Högskolan fortfarande har högt söktryck till de flesta utbildningar, visar ansökningssiffrorna inför vårterminen att antalet sökande har minskat jämfört med förra året. Till våren 2012 sökte totalt 9 596 personer medan förra våren hade 11 652 sökande.

– Det hänger ihop med att vi har ställt in flera kurser och program och därför har färre sökalternativ. Det är möjligt att det är början till ett trendbrott som började förra våren, säger Ole Olsson och til�lägger att Högskolan inte borde få några problem att fylla utbildningsplatserna inför nästa läsår.

LINDA LUNDELL

Högskolans jubilarer firades på Heagård Den 9 november firades alla i Högskolans personal som fyller 50 respektive 60 år under 2011, med lunch, tal och blommor på Heagårds skafferi.

Jubilarerna som firades var: Elenita Forsberg, Christer Rehnström, Ing-Marie Carlsson, Pia Brandt, Inger Lindevall, Elisabeth Frigell, Hansi Hinic, Lars-Olof Johansson, Urban Johnson, Marita Gustafsson, Ole Olsson, Antanas Verikas, Gun Wedding, Albi Verderio Johansson, Marie Lydell, Pia Ulvenblad, Josef Bigun, Börje Årnedal och Gunnar Weber.

I samband med lunchen fick även Ole Olsson ta emot en medalj av rektor Mikael Alexandersson för ”nit och redlighet i rikets tjänst” då han har varit statligt anställd i 30 år.

2

Jubilarer. För några veckor sedan firades alla 50- och 60-åringar bland Högskolans personal, på Heagårds skafferi.

Bild: INGER SUNDQVIST

Avhandling vill problematisera amerikansk utrikespolitik

Fyll i enkäten – påverka Insidan

Nytt Tänk vidaremagasin ute nu Nu har Högskolan kommit med ett nytt nummer av magasinet Tänk vidare. Magasinet vänder sig till presumtiva studenter och delas bland annat ut på höstens stora utbildningsmässor. Årets omslag pryds av studenten Robert Lerinsson, som går programmet Hållbar turismutveckling.

I magasinet berättar han själv om hur det är att Anna vara student fick toppjobb i Oslo vid Högskolan Nollninge n i Halmstad. minne för liv et Tänk vidareDe har företa g med lärare magasinet är n producerat av Följ med hem till informationsMax avdelningen.

Hämta exemplar på vaktmästeriet eller gå in på webben: www.hh.se/tankvidare. om att stud era på Högskola n i Halmst ad

Fyra faser av expansiv politik Frida Stranne har identifierat några drivande logiker i amerikansk utrikespolitik som har lett landet i en expansiv riktning som ofta också har inneburit militära interventioner av politiska och ekonomiska skäl, som hon anser att vi bör bli mer uppmärksamma på.

Hon har även identifierat fyra faser av expansiv politik där USA har utökat sin maktposition i världen. George W. Bush och även Barack Obama bör förstås som en del av den fjärde fasen som tog sin början efter kalla kriget, där George W. Bush har agerat enligt en väl beprövad utvidgningslogik och tagit tillfället att expandera USA:s maktsfär när tillfälle gavs.

– Här bröt han dock mot tidigare tradition när han gjorde det till en uttalad doktrin att formalisera förebyggande krig.

Men att driva förebyggande krig är inget nytt utan det har präglat hela den amerikanska historien. Hela kalla-krigs-logiken gick egentligen ut på att föregripa olika hot – att se till att länder inte föll i händerna på Sovjet, säger Frida Stranne.

https://www.surveymk.com/s/hh-insidan

Ett magasin

ger. Annars riskerar vi att hamna i situationer där vi legitimerar krig som sedan visar sig orättfärdiga eller bygger på falska bilder, som exempelvis fallet med Irak och det påstådda innehavandet av olika typer av massförstörelsevapen, säger Frida Stranne.

VIDARE

Debatten bör problematiseras Hon anser att det är oerhört angeläget att det börjar föras en mer djuplodande problematisering av amerikansk politik i Sverige. I USA är diskussionen både djupare och mer öppen om när politiken gynnar stabilitet eller när den är kontraproduktiv.

– När vi nu är en del av USA:s krig krävs det att vi också gör sakliga och faktabaserade analyser av vad som driver amerikansk utrikespolitik och vad denna leder till. Deras agerande kan vara rationellt ur ett amerikanskt perspektiv men måste inte nödvändigtvis gynna våra säkerhetsintressen i Europa eller i Sverige, säger Frida Stranne.

– Vi måste diskutera sakligt vad amerikansk utrikespolitik innehåller, vilka drivkrafterna är och vilka konsekvenser det

Frida Stranne har i sin avhandling studerat USA:s utrikespolitik ända sedan 1776.

TÄNK

När svenskt försvar agerar internationellt under USA:s militära ledning och är en del av internationell konfliktdynamik, ökar kraven på en saklig och djuplodande diskussion om vad som driver amerikansk utrikespolitik.

– Vi kan inte förstå samtida amerikansk utrikespolitik utan att bättre förstå drivkrafterna genom historien. Man måste lägga hela pusslet och jag tycker att vi bara ser konturerna i svensk debatt. Vi kan inte lyfta ut enskilda händelser såsom ”elfte september” och reaktionerna på detta från amerikanskt håll, utan att placera in det i en större historisk kontext, säger Frida Stranne.

I sin avhandling har Frida Stranne studerat USA:s utrikespolitik från 1776 till modern tid. Hon har identifierat mönster och drivkrafter i landets politik som inte enbart främjar fred och stabilitet utan ibland även frammanar konfrontation och konflikt i världen.

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Frida Stranne vill bredda debatten kring USA:s roll i världspolitiken med sin avhandling ”George W. Bush – en (r)evolution i amerikansk utrikespolitik?”.

Just nu pågår ett utvecklingsarbete för Högskolans intranät, Insidan. Du som medarbetare har möjlighet att vara med och påverka vilken funktion Insidan ska ha i framtiden genom en enkät som nu är öppen. Syftet med undersökningen är ta reda på vad du som medarbetare har störst behov av på intranätet.

I enkäten har projektgruppen för utvecklingsarbetet listat en lång rad ämnen där du ska rangorda fem saker som är särskilt viktiga för dig.

I enkäten kan du också lämna tips och önskemål.

Det tar inte lång tid att svara på enkäten och just dina svar är mycket viktiga för det fortsatta arbetet med att utveckla Insidan till ett värdefullt arbetsredskap. Enkäten stänger måndagen den 28 november. Du hittar enkäten här:

1

MARTIN ÅDAHL

3

Högskolan antar egna doktorander För första gången har Högskolan i Halmstad antagit egna doktorander och bedriver nu forskarutbildning helt i egen regi. Det har varit många sökande och under det senaste halvåret har 13 doktorander antagits från flera olika länder.

– Vi är glada över att det är så pass stort intresse för våra forskarutbildningstjänster. Det är ett bra betyg för Högskolan som lärosäte, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, ordförande i fakultetsnämnden.

De 13 doktoranderna fördelas jämnt inom de två profilområdena innovationsvetenskap och informationsteknologi, där Högskolan i juni 2010 fick rättigheter att bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen. Tidigare har Högskolan fått ta hjälp av andra lärosäten för att utbilda forskare och examinera doktorer.

Viktigt kvalitetsmärke Att ha egna rättigheter är viktigt för Högskolan i Halmstad som lärosäte.

– Med detta placeras Högskolan i en starkare position med en högre kvalitetsnivå både innehållsmässigt och omfångsmässigt: inom de här områdena har vi nu bekräftad hög kvalitet på alla nivåer. Det är viktigt att Högskolan får detta kvalitetsmärke och blir ett specialiserat lärosäte med forskarutbildning inom våra profilområden, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Två av de antagna är så kallade industridoktorander, som är anställda och finansierade av företag, i detta fall Getinge Sterilization och Volvo Technology.

– Industridoktoranderna är en viktig del i samverkan mellan Högskolan och samhället. De kan fortbildas inom ramen för sitt yrke och med en verksamhet som är relevant för det yrket. De är viktiga bryggor mellan den akademiska forskningen och den industriella utvecklingen, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Samarbete med Region Halland En av de nyantagna doktoranderna är Richard Grönevall, som ska skriva sin avhandling inom innovationsvetenskap och tillhör forskningsmiljön CIEL. Han har varit anställd på Högskolan sedan 2001, 4

Bild: MARTIN ÅDAHL

Doktorand. Richard Grönevall är nyantagen doktorand på Högskolan i Halmstad. Han skriver sin avhandling inom området innovationsvetenskap, ett område som Högskolan i Halmstad är ensamt om i landet att ha forskarutbildning inom.

men har inte sett möjlighet att doktorera förrän nu när möjligheten finns att gå utbildningen i Halmstad.

– Det är bra att det är ”in-house” och att vi kan forma min tjänst och mitt forskningsprojekt pragmatiskt. Det är korta beslutsvägar och jag vet precis vad jag ska göra de kommande fem åren, säger Richard Grönevall.

Avhandlingen sker i samarbete med Region Halland. Med projektportföljshantering (PPM) ska Richard Grönevall

Bild: PATRIK LEONARDSSON

Egen forskarutbildning. Thorsteinn Rögnvaldsson, ordförande i fakultetsnämnden, är nöjd över det stora intresset för att bli doktorand på Högskolan i Halmstad.

skapa en process för att ledningsgruppen ska få överblick över samtliga projekt i organisationen och samordna dem utifrån tid, kostnader och resultat.

– Det pågår hundratals projekt inom organisationen, kunskap saknas om projekt sett som en portfölj och förståelse för hur alla projekt hänger samman dels ur ett medarbetar-, dels ur ett ledningsperspektiv. Med bättre kunskap blir det möjligt att utveckla bättre ledningsformer, samordning mellan projekt och bättre kontroll med avseende på ledtid, kostnad och kvalitet i projekten och portföljen. På det sättet kan vi få bättre användning av hallänningarnas skattepengar, säger Richard Grönevall.

Innovationsvetenskap Högskolan i Halmstad är ensam i landet om att ha doktorander i innovationsvetenskap.

– När det gäller innovationsvetenskap finns en enorm potential. Högskolan i Halmstad är det enda lärosätet i Sverige som erbjuder forskarutbildning inom området. Det är något unikt, precis som utvecklingsingenjörsutbildningen en gång i tiden. Det kan utvecklas på sikt, vilket jag tycker är väldigt spännande, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

MARTIN ÅDAHL

avtryck snabbare och att ta fram mer tillförlitliga resultat. Det är ett stort problem i dag eftersom många bilder som tas vid brottsplatser ofta är av dålig kvalitet, och därför tar det lång tid att analysera dem.

Tillförlitligheten på resultaten är dessutom av stor vikt eftersom det annars kan leda till en felaktig dom.

HALLÅ DÄR ... … Anna Mikaelyan, som doktorerar inom området bildanalys. Du är Högskolan i Halmstads första egna doktorand.

Samarbetar du med några externa aktörer?

– Jag samarbetar med flera olika universitet i Europa, bland annat i Spanien, England och Holland. Vi samarbetar också med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och med NFI (Netherlands Forensic Institute).

Hur känns det?

– Det känns som ett ganska stort ansvar att vara den första doktoranden. Det innebär att jag har många ögon på mig och naturligtvis känner jag lite press på att visa ett bra resultat.

Var kommer du ifrån och vad har du studerat tidigare?

– Jag kommer ifrån Rostov-on-Don i södra Ryssland och har en masterexamen i tillämpad matematik. Jag studerade ”matematik i praktiken” men så här i efterhand tycker jag att det var mer teoretiskt än praktiskt.

Varför valde du att studera i Sverige och på Högskolan i Halmstad?

– Jag ville skaffa mig mer praktiska kunskaper i matematik. Svenska lärosäten är kända – speciellt i Ryssland – för att vara bra på att tillämpa teorin i praktiken. En professor från Högskolan i Halmstad besökte universitetet som jag studerade på i Ryssland och berättade om Högskolans

Bild: LINDA LUNDELL

Studerar bildanalys. Anna Mikaelyan från Ryssland är den första doktoranden på Högskolan i Halmstad.

utbildningar, och hösten 2009 påbörjade jag min magisterutbildning i finansiell matematik här i Halmstad. Mina doktorandstudier inom bildanalys inledde jag i februari 2011.

Vad handlar din avhandling om?

– Målet är att tillhandahålla verktyg för forensisk vetenskap. Just nu arbetar jag mycket med fingeravtryck. Idén är att skapa ett verktyg som kan hjälpa forensikexperter att hantera arbetet med finger-

Vad hoppas du att din forskning kan generera för nytta?

– Jag hoppas att den kommer att hjälpa kriminalpoliser och forensikexperter att kunna göra ett mer effektivt och tillförlitligt jobb. Jag hoppas också att jag kan få kontakt med ytterligare forensikexperter så att fler kan få nytta av min forskning.

Vad vill du göra i framtiden?

– Jag har inte tänkt så mycket på det ännu, mitt mål just nu är att slutföra forskningen. Om jag får jobb i Ryssland vill jag gärna flytta tillbaka dit. Men det spelar inte så stor roll var jag hamnar.

LINDA LUNDELL

Högskolan firade akademisk högtid Den 18 november firade Högskolan i Halmstad akademisk högtid. Då installerades Högskolans nya rektor Mikael Alexandersson och åtta nya professorer i sina ämbeten.

Dessutom promoverades Högskolans första egna doktor och hedersdoktorer, och det pedagogiska priset delades ut.

Nya docenter och doktorer uppmärksammades också.

Den akademiska högtiden pågick hela dagen och inleddes med en presentation av de nya professorerna och efterföljande installationsföreläsningar. På eftermiddagen genomfördes högtidsceremonin. Se bildspel från högtiden på www.hh.se/ah2011.

Bild: PATRIK LEONARDSSON

Högtidlig ceremoni. Sedan 1999 har 37 professorer installerats på Högskolan i Halmstad och den här gången var det dags för ytterligare åtta. Dessutom installerades nya rektorn Mikael Alexandersson, och Högskolans första egna doktor och hedersdoktorer promoverades.

5

Språkträning för internationella medarbetare Till våren startar Högskolan i Halmstad språkträning i svenska för internationella medarbetare. Syftet är att tillhandahålla språkliga verktyg för det vardagliga livet i Sverige men även för det mer yrkesrelaterade akademiska språket.

Språkträningen omfattar tio veckors undervisning med start den 10 januari 2012. Den 7 december hålls en obligatorisk introduktion till kursen. Sista anmälningsdag till språkträningen är den 30 november. Anmälan görs via Insidan efter godkännande av närmaste chef.

Högskolan startar nätverk för seniorer I december startar Högskolan en förening med arbetsnamnet ”Seniornätverket”. Tanken är att föreningen ska fungera som en mötesplats för Högskolan och de medarbetare som har gått i pension.

Alla som har pensionerats från Högskolan eller har ansökt om pension inbjuds till ett möte onsdagen den 14 december klockan 18 på Faculty Club. De som inte har möjlighet att delta på mötet i december kommer att få information om projektet i början av nästa år.

6

Bilden är tagen i ett svepelektronmikroskop.

Nanotrådar. Ett exempel på nanoteknik är så kallade nanotrådar, ett slags mycket tunna fibrer som utgör grunden för helt nya typer av optiska komponenter för framtidens elektronikindustri.

Satsning på nanoteknik Högskolan har fått ett anslag på cirka tre miljoner kronor från Vetenskapsrådet,VR, för ett forskningsprojekt inom nanoteknik.

Återträff för deltagare i Korta vägen

Forskningsledare är Håkan Pettersson, professor i fysik vid Högskolan. Tillsammans med professor Lars Samuelson, Lunds universitet, koordinerar han dessutom ett nyligen beviljat ramprogram inom nanoteknik värt åtta miljoner kronor, även det finansierat av VR. Nanoteknik handlar om att skapa bättre produkter genom att utnyttja nya egenskaper hos materia som uppstår då storleken krymps till några tiotals nanometer.

– Det är svårt att förstå hur liten en nanometer egentligen är. En jämförelse är att tjockleken på ett vanligt A4-papper är hundratusen nanometer, förklarar Håkan Pettersson.

Den 25 oktober anordnade Högskolan i Halmstad en återträff för alla som har deltagit i arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen.

Bland annat höll Johan Sölve, Montania AB, ett föredrag om betydelsen av sociala nätverk. De som har påbörjat utbildningen i höst fick också möjlighet att ställa frågor till dem som tidigare har gått Korta vägen.

Kvällen avslutades med en överenskommelse om att starta ett gemensamt socialt nätverk för Korta vägen – och att det gärna får bli en ny återträff så småningom.

Optiska komponenter De beviljade projekten handlar om att tillverka nya typer av optiska komponenter – till exempel lysdioder och sensorer för värmestrålning – direkt på en billig kiselplatta – ett chip. Ett stort problem är att kisel, som är det i särklass vanligaste materialet för elektronik, inte kan användas för att tillverka exempelvis lysdioder. Man måste i stället använda andra mycket dyrare optiska material, som tyvärr inte riktigt passar ihop med kisel. I dag framställs därför många elektronikprodukter genom att optiska komponenter tillverkas separat för att

därefter integreras med kisel genom dyra komplicerade processer.

– Fantastiskt nog visar det sig att om man bara krymper dessa optiska komponenter till nanometerstorlek, kan de ”odlas” direkt på en kiselplatta, berättar Håkan Pettersson.

Nanotrådar Ett exempel på sådana små strukturer är så kallade nanotrådar. Nanotrådar kan tillverkas i miljontal på en kiselyta med en förhållandevis enkel teknik. Tillverkningsprocessen kallas själv-organisering och kan förenklat beskrivas som att små guldpartiklar sprayas på kiselytan, varefter kiselplattan läggs i en het ugn med gaser som innehåller de grundämnen som ska ingå i nanotrådarna. En kemisk reaktion sker i gränsskiktet mellan guldpartiklarna och kislet som startar en spontan tillväxt av trådarna.

– I våra projekt är utmaningen att tillverka nanotrådsbaserade lysdioder och sensorer direkt på kisel för optisk kommunikation eller värmekameror för att kunna upptäcka bovar som smyger omkring i mörkret, en begynnande hudcancertumör eller en planet som rör sig runt en avlägsen stjärna, säger Håkan Pettersson.

Forskningsanslagen från VR ska huvudsakligen användas till att finansiera nya doktorander. Förutom Högskolan och Lunds universitet, deltar Harvard i USA och det svenska forskningsinstitutet Acreo i projekten.

LEna Lundén

Studenter prisade av miljöförening Daniel Nilsson och Christian Ek, tidigare studenter vid Högskolans energiingenjörsprogram, har fått ett stipendium av Energi- och miljötekniska föreningen (EMTF) för sitt examensarbete om tappvarmvatten i flerbostadshus.

Energi- och miljötekniska föreningen delade ut stipendiepriset på Stockholmsmässan för två veckor sedan och Daniel Nilsson och Christian Ek vann kategorin ”Artikel baserad på examensarbete”.

– Det är en uppmuntran och ett kvitto på att vi har gjort ett bra jobb. Jag hoppas att det blir uppmärksammat i branschen så att det läggs mer fokus på hur mycket vatten som används, så att folk kan minska sin vattenanvändning, säger Daniel Nilsson.

Daniel Nilsson och Christian Ek har gjort en kartläggning av hur vattenanvändningen har förändrats i Sverige sedan mitten av 1900-talet och hur det varierar mellan olika flerbostadshus.

– Det som gör det intressant är att vi har tittat på olika schablonvärden för hur mycket vatten som används, och har ifrågasatt om det stämmer med verkligheten.

Det är mycket antaganden inom det här området, så vi hoppas kunna bidra med en ökad kunskap, säger Daniel Nilsson.

Mätvärden från tidigare studier Under arbetet med examensprojektet har de samlat in mätvärden från tidigare studier från 1948 och fram till 2010 för att kunna studera hur vattenanvändningen

Bild: LINDA LUNDELL

Fick stipendium. Christian Ek och Daniel Nilsson har studerat hur vattenanvändningen har förändrats i Sverige under de senaste 60 åren. Häromveckan fick de ta emot pris för sitt examensprojekt.

har utvecklats. De har också samlat in statistik från de tre kommunala bostadsbolagen Halmstads Fastighets AB, Karlstads Bostads AB och Hyresbostäder i Norrköping.

Förvånande resultat Resultatet av kartläggningen visar att vattenanvändningen är ungefär lika stor i dag som för 50–60 år sedan.

– Vi blev ganska förvånade över resultatet och hade förväntat oss en ökning av vattenanvändningen genom åren eftersom vattenstandarden är högre i dag.

Men samtidigt har vi börjat motverka det med en alltmer vattensnål utrustning, säger Christian Ek. Förhoppningen är att fastighetsägare och bostadsbolag ska börja arbeta för en

sänkning av vattenanvändningen för att spara på både vatten och energi.

– Ett bra sätt är att införa individuell mätning så att varje hyresgäst får betala för sin egen användning, precis som man gör med elanvändningen, menar Christian Ek. Energieffektivisering I framtiden vill både Daniel Nilsson och Christian Ek arbeta med något som har med energieffektivisering att göra.

– Det finns många intressanta områden inom energi, säger Daniel Nilsson.

Stipendiets prissumma är på 10 000 kronor. Artikeln om examensarbetet kommer att publiceras i tidningen Energi & Miljö.

LINDA LUNDELL

IT-forensik – utmaningar och framtidsfrågor För ett tag sedan samlades en rad myndigheter och intressenter kring området it-forensik och informationssäkerhet på Högskolan i Halmstad.

Bland de inbjudna fanns representanter för Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), polismyndigheterna i Halland och Västra Göta-

land, företag samt studenter och personal vid Högskolan. Intresset var stort och över 30 externa gäster deltog.

Syftet med dagen var att genom presentationer och workshoppar få en bild av krav och kompetensbehov hos polis och SKL, både på lokal och regional nivå. Bland annat diskuterades förutsättningar för något slags standard för IT-forensikutbildning liksom samverkan mellan de olika

intressenterna. Högskola och polismyndigheter enades om att gemensamt arbeta med att utbilda IT-forensiker för dagens och framtidens stora utmaningar.

– Under dagen försökte vi titta in i framtiden för att se vilka kunskaper som kommer att bli de allra viktigaste för en IT-forensiker – allt för att utveckla utbildningen på bästa sätt, säger Mikael Hindgren, studierektor för programmet itforensik och informationssäkerhet.

7

Trivsamma rum i tillvaron Den 18 november (akademisk högtid vid Högskolan i Halmstad) kommer att bli en dag som jag bär med mig som ett starkt minne för livet.

Inte i första hand för att jag själv installerades som rektor utan för den uppvisning i styrka och kompetens som Högskolan i Halmstad omfattar.

Skillnaden mellan de stora klassiska universiteten runt omkring oss och vårt dynamiska lärosäte i södra Halland var denna dag inte särskilt stor.

För mig var det en dag av stolthet.

Stolthet över att få leda en högskola där det bedrivs så mycket passionerat kunskapsarbete och så mycket excellent forskning, men också stolthet över att få vara en del av det forskarsamhälle som många så förtjänstfullt representerar. Att vi sedan ramar in den akademiska högtiden på ett välstrukturerat och kreativt sätt vittnar om vår förmåga att också skapa trivsamma rum i tillvaron.

I och med professorsinstallationen denna dag har nu tio nya professorer satts in i sitt ämbete (den översatta innebörden i ordet installation). Den akademiska traditionen med installation syftar till att hedra och välkomna nya professorer; att bjuda in dem i ett sammanhang och se till att de blir en del av akademin.

Ett annat syfte är att offentligt visa Högskolan i Halmstads förnyelse och kompetens. Verksamma professorer vid vårt lärosäte utgör själva grundbulten för den akademiska verksamheten. Utan våra professorer vore vi knappast den starka högskola som vi är i dag. Den italienske lyriken Fran

KALENDARIUM 24 november Seminarieserie om nanoteknik, produktutveckling och innovation. Varannan torsdag kl. 12.30–15.00 bjuder Rydberggruppen på Högskolan i Halmstad in studenter och lärare till en seminarieserie om nanoteknik och dess tillämpningar.

Plats: Trade center, våning 22. Seminarierna inleds med ”ärtsoppelunch”.

28–29 november Val till lärarutbildningsnämnden. Val av fyra ordinarie ledamöter och tre suppleanter kl. 8.30–15.30 på personalavdelningen. Läs mer om valet på: https://insidan.hh.se/3/3398.html

REKTORS RADER cesco Petrarca från 1300-talet fångar den respekt vi ska visa våra professorer.

Han skriver: vi ska ”ära dem som gått före och på alla tänkbara sätt visa dem den tacksamhet som, hur otillräcklig den än må vara, tillkommer dem.”

30 november Föreläsningar om hållbar utveckling.

Personalavdelningen anordnar två föreläsningar om hållbar utveckling i Halda.

Ulf Andersson från Göteborgs universitet föreläser vid två tillfällen: kl. 9.00–10.45 och kl. 14.15–16.00. Anmäl dig på Insidan: http://insidan.hh.se/3/4084.html

Som rektor ser jag det som en överordnad uppgift att bidra till att utveckla akademiska värden som frihet, integritet och kvalitet. Inte bara i ord utan också i handling. För att klara det måste jag få förtroende från er som verkar vid Högskolan. Men det är också ömsesidigt; vi måste visa varandra förtroende.

5 december Sektionsstyrelsen (LUT) sammanträder.

Min strävan är att efter bästa förmåga arbeta för att Högskolan i Halmstad genomsyras av insikten att endast det bästa är gott nog. En sak vet jag med säkerhet efter snart två månader som rektor, och det är att vi har en högskola som kommer att klara det mesta. Det känns tryggt i dessa tider när det blåser från olika håll.

6–7 december Utbildningsnämnden sammanträder.

Mikael Alexandersson, rektor

5 december Konstföreningens årsmöte och utlottning. Utlottningen sker prel. i studentcentrum kl. 17–18. Förutom att titta på de inköpta verken bjuder vi på tilltugg och dricka. Föreningen håller även årsmöte.

8 och 14 december Utbildning i hjärt- och lungräddning.

Syftet är att få en teoretisk och praktisk kompetens att utföra hjärt- och lungräddning och att kunna ta hand om en person som drabbats av hjärtstopp.

Lättare klädsel. Tider 8/12: kl. 10–12 eller 13–15. 14/12: kl. 10–12 eller 15.15–17. Anmälan och information: http://insidan.hh.se/3/2067.html

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se