Zoom nr 9

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 9 • 2011 • v. 51

Högskolan utsedd till KK-miljö Högskolan i Halmstad har utnämnts till en så kallad KKmiljö av KK-stiftelsen. Det innebär att KK-stiftelsen långsiktigt kommer att satsa på Högskolan i Halmstads profilering och forskning med särskild inriktning på innovation.

– Det är ett mycket glädjande besked och ett fantastiskt erkännande för vårt lärosäte och den kvalitet som vår verksamhet håller. Det stärker avsevärt vår position, såväl nationellt som internationellt. Nu får vi ännu bättre förutsättningar att möta de utmaningar och behov som samhället står inför – och därigenom bidra till utveckling och ökad välfärd, säger Högskolans rektor Mikael Alexandersson, och nämner utmaningar som snabba teknikskiften, ökad ohälsa, en åldrande befolkning, klimathotet och ökad global konkurrens.

Känd för samverkan Redan i dag är Högskolan i Halmstad känd för att bedriva forskning med hög relevans i samproduktion med näringsliv och andra aktörer i samhället. Utnämningen till KK-miljö skapar mycket goda ekonomiska förutsättningar för forskningssatsningar och innovationsarbete i samproduktion med näringslivet.

I praktiken innebär beskedet att KKstiftelsen har godkänt Högskolan i Halmstads plan – Forskning för innovation – att bygga en stark forskningsmiljö för innovationsdrivande forskning inom tre samverkande styrkeområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil.

Forskning för innovation KK-miljö verksamhetsplan-1. 2012–2014 Halmstad den 31 oktober 2011

■ INNOVATIONSVETENSKAP ■ INFORMATIONSTEKNOLOGI ■ HÄLSA OCH LIVSSTIL

HÖGSKOLAN I HALMSTAD För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Godkänd. Högskolan i Halmstad har arbetat med planen för att bli KK-miljö under flera år.

– Detta är det största enskilda forskningsstöd som en svensk finansiär ger. Det gör det möjligt för oss att arbeta långsiktigt och vi kommer lättare att få gehör hos andra finansiärer genom detta kvitto på att vår tvärvetenskapliga forskning håller ett internationellt mått som ”excellent”. Vi har under åtskilliga år visat att vi är erkänt duktiga och framgångsrika på att samarbeta med företag inom flera olika områden, säger Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och programansvarig för KK-miljösatsningen på Högskolan i Halmstad.

Forskning för innovation Exempel på områden där Högskolans innovationsinriktade forskning särskilt har bidragit till nyttiggörande inom näringsliv och andra delar av samhället är elektronik (inte minst inbyggda och intel-

ligenta system); affärsutveckling och innovationsförmåga hos företag; hälsa och hälsoteknik; miljö- och energiinnovationer; tjänsteinnovationer samt idrotts- och handikappområdet.

– Jag är jätteglad för Högskolan i Halmstads skull i dag. Forskning och kunskapsutveckling är mycket viktigt, för att inte säga avgörande, för företags överlevnad och Sveriges konkurrenskraft globalt. Jag har under drygt 20 år befunnit mig nära Högskolan i Halmstad och deltagit i flera olika sorters samarbeten. För egen del – som företagare och entreprenör – har jag haft stor nytta av att i samarbete med Högskolan kunnat omvandla forskningsbaserad kunskap till företagsidéer, säger Johan Sedelius Hörberg, vd för Phoniro och en av ledamöterna i Högskolan i Halmstads så kallade ”advisory board” för Forskning för innovation.

En av Högskolans viktigaste samarbetspartner är Region Halland, och just nu pågår ett arbete för att ytterligare stärka och fördjupa denna samverkan.

– Vi har många och stora frågor som vi måste arbeta vidare med och vi behöver bredda perspektiven. Det gäller till exempel hälsoteknik, logistik, vård och omsorg, men också näringslivsutveckling och regionens tillväxt. Högskolan i Halmstads kraftfulla satsning på forskning för innovation ligger helt i linje med våra utmaningar och behov. Beskedet om KK-miljö är mycket välkommet och innebär i en förlängning stora fördelar för hela Halland, säger Catarina Dahlöf, regiondirektör och ledamot av Högskolan i Halmstads styrelse.

LENA LUNDÉN

Studenthälsan HBT-certifierad Studenthälsan på Högskolan i Halmstad har som första studenthälsa i landet blivit HBT-certifierad av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) vid en ceremoni på Hallands sjukhus Halmstad.

Under våren och hösten 2011 har personal vid Studenthälsan, ungdomsmottagningarna i Halland och STDmottagningen vid Hallands sjukhus (mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar) genomgått en utbildning med fokus på HBT-frågor (HBT= homosexuella, bisexuella och transpersoner) under ledning av RFSL. Utbildningen har avslutats med en officiell HBT-certifiering.

– Det betyder att vi har gjort en kompetenshöjning av samtlig personal vad gäller historik, bemötande och kompetens om HBT-personers livsvillkor. Vi har också upprättat en handlingsplan, både för det dagliga arbetet och för en fortsatt kompetenshöjning, för att visa att vi fortsätter att jobba med de här frågorna, säger Per Österberg, chef för Studenthälsan.

Först i landet Studenthälsan på Högskolan i Halmstad är dessutom den första studenthälsan i landet som blir HBT-certifierad.

– Det är klart att det är kul att ligga i framkant och vara först ute. Det är också ett bra exempel som visar på att vi är duktiga på välbefinnandefrågor och livskvalitet här på Högskolan i Halmstad, säger Per Österberg.

Bild: ANDERS PETERSSON

Certifierade. Studenthälsan har fått ett officiellt HBT-certifikat som visar på att personalen där arbetar strategiskt för en god arbetsmiljö och ett respektfullt bemötande utifrån ett HBT-perspektiv.

sonal- och bemötandepolicyer, lagstiftningar och normförändringar är några av de saker som har gåtts igenom.

– Vi har också gjort en inventering av vår befintliga kompetens och tittat på var vi befinner oss i dag och vad vi har för behov av vidareutbildning, säger Per Österberg som tycker att det har varit en lärorik utbildning, och fortsätter: – Vi har blivit mer medvetna om samhällets och vår egen heteronorm. I stället för att exempelvis fråga efter studentens pojk- eller flickvän, frågar vi efter partner. Språkbruket understryker ofta de rådande normerna och där har vi fått många råd och tips på hur man kan gå tillväga.

Studenthälsan, ungdomsmottagningarna i länet och Region Halland har under en längre tid haft HBT-personers livsvillkor på tal och tycker att det är en viktig fråga som ofta tenderar att bli bortglömd.

– Vi har efterfrågat detta länge och vi på Studenthälsan har mött många studenter som är homo-, bi- eller transpersoner, och som har uttryckt att de exempelvis har blivit illa behandlade på sina gamla hemorter, berättar Per Österberg.

Lärorik utbildning Utbildningen har bestått av totalt åtta träffar. Hälften av tillfällena har riktat sig till ledningschefer vid de olika verksamheterna och hälften har varit för både personal och chefer. Styrdokument, per-

LINDA LUNDELL

Bild: MARIANNE DELLSTRAND

Seniorträff på Faculty

Seniorer. Ett nätverk för pensionerade medarbetare från Högskolan har startat.Till vänster syns förvaltningschef Inger Johansson som har initierat nätverket.

2

Onsdagen den 14 december höll Högskolans nya seniornätverk sitt första möte.

Ett 40-tal tidigare medarbetare på Högskolan slöt upp för att träffa andra pensionerade medarbetare samt diskutera det nya nätverkets upplägg.

Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för medarbetare som har gått i pension. Nästa möte hålls i februari eller mars nästa år.

Utredning om gemensam studentexpedition på gång Högskolan utreder möjligheterna för att skapa en gemensam studentexpedition där alla fem sektioner, internationella avdelningen, studerandeavdelningen samt Högskolans reception kan samordnas.

– Det innebär att vi kommer att samla alla studentnära frågor i en och samma reception. Syftet är att få en ökad tillgänglighet, service och kvalitet. Tanken är även att öka rättssäkerheten och enhetlig-

heten för studenterna under och efter studietiden, säger förvaltningschef Inger Johansson som menar att genom att samla kompetensen på ett ställe kan enhetlighet och rutiner utvecklas för att Högskolan ska bli mindre sårbar.

Den administrativa översynen som genomfördes 2009 visade redan då att det fanns ett stort intresse för en gemensam studentexpedition bland studenterna. Även i år har frågan utretts och det som återstår är nu en fördjupad utredning om frågor kring bemanning och ekonomi

som kommer att genomföras under vårterminen 2012.

Frågan om studentexpeditionens placering är dock inte klar än. Två alternativ som diskuteras är ”glasgången” och Studentcentrum.

– Målet är att studentexpeditionen ska kunna stå klar till hösten 2012 alternativt våren 2013 beroende på när utredningen och alla förberedelser, samt förankring och förhandlingar är genomförda, säger Inger Johansson.

LINDA LUNDELL

Snart dags för nästa personalbarometer I början av februari skickas nästa omgång av personalbarometern ut till alla månadsanställda på Högskolan. Det är en medarbetarundersökning som kartlägger hur personalen på Högskolan uppfattar sin arbetsmiljö.

Personalen ombeds att svara på ett antal frågor som handlar om ledarskap, Högskolan som organisation, fysisk arbetsmiljö och arbetsklimat.

Syftet är att ta fram ett underlag till förbättringsarbetet på Högskolan.

– Det är en bra möjlighet att vara med och påverka sin arbetsmiljö. Ju fler som svarar desto mer tillförlitligt blir resultatet, säger Anna-Lena Bylund som tillsammans med Moa Renström Hultgren, båda personalavdelningen, administrerar genomförandet av undersökningen.

Förslag på förbättringar Svaren behandlas av QuickSearch som i början av april kommer med ett högskoleövergripande resultat. Då får högskolestyrelsen, ledningsrådet och alla chefer med personalansvar en första information om resultatet.

– Därefter tas det upp i alla verksamheter och då får chefen och medar-

Bild: LINDA LUNDELL

Påverka arbetsmiljön. Anna-Lena Bylund och Moa Renström Hultgren administrerar genomförandet av medarbetarundersökningen Personalbarometern som skickas ut till Högskolans personal i februari.

betarna tillsammans ta fram förslag på förbättringar och åtgärder som dokumenteras i en handlingsplan, säger AnnaLena Bylund.

Hög svarsfrekvens Personalbarometern har tidigare genomförts 2003, 2006 och 2008.

– Svarsfrekvensen 2008 var 80 procent och vi hoppas givetvis på minst lika många svar den här gången, säger Moa Renström Hultgren.

Information om undersökningen kommer under processens gång att ges löpande på Insidan, och där presenteras också det övergripande resultatet i april.

– Det är viktigt att alla känner sig delaktiga i hela processen och att man ägnar tid till att diskutera och reflektera kring hur arbetsmiljön ser ut inom respektive verksamhet, säger Anna-Lena Bylund.

Medarbetarundersökningen skickas ut på både svenska och engelska.

LINDA LUNDELL

3

Den akademiska högtiden blev e Text: LENA LUNDÉN Bild: LINDA LUNDELL

Den 18 november firade Högskolan i Halmstad akademisk högtid för åttonde gången.

Rektor Mikael Alexandersson och åtta nya professorer installerades i sina ämbeten. Nya docenter och doktorer uppmärksammades.

Högskolans första egna doktor Edison Pignaton de Freitas och hedersdoktorerna JanEinar Blomqvist och Nicolas Hassbjer promoverades. Det pedagogiska priset tilldelades Verónica Gaspes.

Festligheterna ackompanjerades av tal, och musik av Samuel Lundström, Niclas Gustafson

Nya rektorn Mikael Alexandersson installerades av Högskolan i Halmstads tidigare rektor, Romulo Enmark.

och Elina Nygren.

Professor Cathrine Hildingh, vårdvetenskap med inriktning på omvårdnad, var en av professorerna som installerades.

4

Edison Pignaton de Freitas är Högskolans första egna doktor. Han disputerade dagen före

Jan-Einar Blomqvist promoverades som studierektor för det välkända U hedersdoktor i informationsteknolog

Thorsteinn Rögnvaldsson, ordförande nämnden, promoverade hedersdoktor

en minnesvärd dag

Under hösten har rektor infört ”rektors beslutsmöten” där rektor, efter föredragning, fattar beslut i olika ärenden.

till hedersdoktor i innovationsvetenskap för sina betydande insatser för Högskolan i Halmstad, bland annat Utvecklingsingenjörsprogrammet. Nicolas Hassbjer, tidigare student och grundare av HMS, promoverades till gi.

e i fakultetsrerna.

Rektors beslutsmöte varannan vecka

I likhet med andra lärosäten i landet har Högskolan i Halmstad infört rektors beslutsmöten. Vid dessa möten tar rektor beslut i alla frågor som inte beslutas i högskolestyrelsen. Det kan till exempel handla om forskningsprojekt, ansökan om forskningsmedel, avtal med utländska universitet och remissvar.

Beslutsmötena äger rum varannan tisdag ojämna veckor klockan 9 i rektors konferensrum på H2. Förutom rektor deltar prorektor, förvaltningschef och en sekreterare vid beslutsmötet. En representant från studentkåren bereds tillfälle att delta. Om ärendet är av den karaktären att det kräver muntlig föredragning deltar även den eller de som är föredragande.

Den som vill ta upp ett ärende ska anmäla det till beslutsmötets sekreterare senast klockan 13 torsdagen före beslutsmötet. I anmälan ska det anges hur lång tid den muntliga föredragningen beräknas ta. Ärendet, som ska vara så pass berett att det är färdigt för beslut, anmäls via e-post till rektorsbeslutsmote@hh.se alternativt via beslutsmötets webbsida på Insidan. Alla beslut publiceras på Insidan (Insidan>> Aktuellt>> Rektor informerar). Där finns även beskrivet vad man ska tänka på när man anmäler ett ärende.

– Vi har för avsikt att löpande ge information om hur processen med rektors beslutsmöten går till och arbetar med att utveckla processen såväl som sidan ytterligare, säger Marianne Dellstrand, sekreterare vid rektors beslutsmöten.

Avtalsrörelsen pågår

Yllka Toska, student vid Högskolan i Halmstad, hade det ärofyllda uppdraget att vara marskalk. Uppdraget delade hon med Hans Fridlund, även han student på Högsko-

De nya lönerna som ska förhandlas kommer att gälla från den 1 oktober 2011 till den 30 september 2012.

Ett lokalt avtal har tecknats med OFR/S men ännu inte med SACO. Dialog med ansvariga chefer pågår.

Lönesamtalen – som pågår med alla anställda – kommer att vara klara efter årsskiftet. De nya lönerna kan förhoppningsvis betalas ut i februari och mars.

5

Val till lärarutbildningsnämnden Den 28–29 november hölls val av lärarrepresentanter till lärarutbildningsnämnden. De som fick flest röster och därmed valdes till ordinarie ledamöter var: Lars Kristén, HOS, Catrine Brödje, HUM, Roger Lindegren, SET och Marie-Hélène Zimmerman Nilsson, LUT. Till suppleanter i lärarutbildningsnämnden valdes: Lars Landin, IDE, Anders Urbas, HOS och Monica Eklund, LUT. Totalt röstade 22 personer i valet.

Utnämningarna gäller från 1 januari 2012 och som längst i tre år.

Forskningsmagasinet Samspel Runt om på campus pågår projekt och verksamhet som syftar till att utveckla ny kunskap och nya lärdomar. Det vill vi gärna berätta om! Därför har forskningsmagasinet Samspel kommit till. Där finns exempel på forskning som är särskilt intressant för omvärlden. Magasinet heter Samspel för att spegla att mycket av den forskning som bedrivs på Högskolan, görs i samproduktion med aktörer utanför Högskolan. Samspelet med omvärlden berikar forskningen och utbildningen, och ökar kvaliteten och relevansen i det vi gör. Samspel har utvecklats på uppdrag av Högskolans ledning. Uppdraget var att ge en övergripande bild av forskningen vid Högskolan.

Det är i dagsläget inte beslutat om det ska ges ut ytterligare nummer men förhoppningen är att det kan bli ett återkommande magasin, kanske med tematisk inriktning.

Samspel distribueras till Högskolans strategiska partner, presumtiva samarbetspartner och forskningsfinansiärer. Samspel finns att bläddra i och ladda ner på www.hh.se/samspel. ”Fysiska” exemplar kan hämtas (eller beställas) på Info.

6

Bild: LINDA LUNDELL

Nytänkande. Magnus Hållander, projektledare för HCH, berättade om den ”intelligenta sängen” som fick fungera som inspirationskälla under workshoppen om hälsoteknik och genusperspektiv.

Emma Börjesson, projektkoordinator på projektet G–EIS, testar här sängen.

G–EIS-projektet gav ökad medvetenhet om genus Forskningsprojektet G-EIS (Genusperspektiv på inbyggda och intelligenta system – inriktning hälsoteknik) börjar närma sig sitt slut. För att summera erfarenheterna ordnade G-EIS-projektet och HCH en heldag kring genusperspektiv och gränsöverskridande forskning inom hälsoteknikområdet.

Projektet G–EIS startade för tre år sedan då forskningsmiljön EIS – inbyggda och intelligenta system – på Högskolan, beviljades fyra miljoner kronor av Vinnova, Verket för innovationssystem.

– Syftet var att integrera ett genusperspektiv i verksamheten och därigenom bidra (ytterligare) till miljöns positiva utveckling. Eftersom teknikens tillämpningar inom hälsofrämjande produkter och tjänster är under stark utveckling har projektet särskilt inriktats på hälsoteknik, säger Bertil Svensson, projektledare för G-EIS. Deltagarna i projektet har bland annat fått utbildning på genus- och jämställdhetsområdet. De olika labbmiljöerna på EIS har blivit kartlagda och analyserade utifrån ett genusperspektiv.

– Vi har försökt att engagera alla

inom EIS-miljön och har jobbat med att skapa en ökad medvetenhet om genusfrågor, och kunskapen är betydligt större nu än när vi började, säger Bertil Svensson.

Vid konferensen, som genomfördes på Högskolan den 23 november, medverkade ett 30-tal personer från hela Högskolan.

Förutom en redovisning av G-EISprojektets erfarenheter höll Ann-Christin Nyberg från Vinnova föredrag om framgångsfaktorer för forsknings- och innovationsmiljöer. Tre tvärvetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt med hälsoteknisk inriktning på Hälsoteknikcentrum Halland, utgjorde inspirationskälla till en workshop.

Förhoppningen med dagen var inte enbart att summera, utan också att påbörja ett ännu mer intensivt arbete när det gäller genus och gränsöverskridande forskning inom hälsoteknik.

– Tanken var att deltagarna skulle få med sig en aha-upplevelse. Det här är ett område som kräver att man har många perspektiv, och där har vi inom Högskolans forskningsmiljöer enorma möjligheter att kunna jobba tillsammans. Den här dagen har visat att det finns ett stort intresse. Flera frön för nya samarbeten har såtts, säger Bertil Svensson.

LINDA LUNDELL

Pris till Lina Lundgren Forskaren Lina Lundgren korades till vinnare när det lokala Halmstadspriset i idétävlingen LIV delades ut.

Att Högskolan i Halmstads studenter belönas för sina idéer är vi ganska vana vid vid det här laget. Inte lika ofta ser vi att forskare får pris för den sortens kreativitet och påhittighet. Det vill Innovationskontor Väst råda bot på och har därför, i samarbete med åtta lärosäten i Västsverige, under hösten arrangerat tävlingen, ”Ge din idé LIV”. Syftet är att mer forskning ska komma samhälle och människor till nytta.

När det lokala Halmstadspriset i tävlingen delades ut på Science Parks Nobelfrukost den 9 december var det forskaren Lina Lundgren som blev utsedd till vinnare. Hon får 10 000 kronor för sin idé: Kitesurfing PAD – Person Adapted Design, en anpassad platta, så kallad interface, mellan användarens fot

Universitetslärare arbetar långt över 40 timmar i veckan. Detta är naturligtvis inte bra i längden. En lärare ska undervisa 70 procent av sin ordinarie arbetstid. Resten av tiden ska fördelas mellan kompetensutveckling och administration. Forskningstid är en lyxvara som är lika svårfångad som den av Ramel et al. (1956) besjungna tvålen. Trots detta lyckas många kollegor stärka sin position i forskarsamhället. Det är bra både för lärosätet och för den enskilde, som därmed meriterar sig inom rådande befordringssystem, och blir belönad för det. Priset kan vara ohälsa på grund av obetald övertid.

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fick pris. Lina Lundgren belönades med 10 000 kronor för sin idé Kitesurfing PAD.

och själva kitesurfbrädan. Finalen i tävlingen vanns av Anna-Carin Olin, forskare vid Göteborgs universitet.

LENA LUNDÉN

Kort från högskolestyrelsen På högskolestyrelsens senaste möte beslutades och diskuterades bland annat följande: • Utbildningsutbudet för 2012/2013 fastställdes efter att beslutet hade fattats per capsulam den 7 november 2011.

• Rektor Mikael Alexandersson har skrivit ett inspel till regeringens kommande forskningsproposition. I korthet är huvudförslagen att bredda innovationsbegreppet, använda ett tydligare helhetsperspektiv kring kunskap och skapa incitament för ökad samverkan. Inspelet skickas till såväl utbildnings- som näringsdepartementet.

• Ekonomichef Greger Lindquist gick igenom Högskolans budget för 2012.

Anslaget beräknas till 342 miljoner kronor för utbildning och 52,6 miljoner kronor för forskning.

Antalet helårsstudenter beräknas till 5 347 för 2012.

• Fakultetsnämndens ordförande Thorsteinn Rögnvaldsson berättade att Högskolan i höst har haft 14 doktorander

GÄSTRUMMET

varav en har doktorerat. Två planeras disputera i mars–april nästa år och ytterligare tio doktorander beräknas bli antagna under 2012.

• Rektor framförde synpunkter kring strategisk rekrytering. Högskolans attraktionskraft synes vara stark i allmänhet jämfört med liknande lärosäten med brett utbud, men antalet förstahandssökande behöver bli fler.

• På styrelsemötet diskuterades även styrelsens uppdrag och enades om att huvudinriktningen är övergripande och långsiktiga strategier snarare än detaljfrågor.

• Tankar kring en tydligare entré till Högskolan presenterades av Mats Lyberg, teknisk chef och Inger Johansson, förvaltningschef. En tanke är att en eventuell gemensam studentexpedition placeras där nuvarande högskolereception ligger, en annan att teknisk/ administrativ personal får gemensamma lokaler som underlättar samarbete. Mer om det i kommande Zoom.

Eftersom forskningsmeritering i realiteten är den enda vägen för en lärare att göra karriär på vårt lärosäte, borde arbetstidsavtalet inkludera mer forskningstid i tjänsten. Går inte detta måste vi öppna för ytterligare en karriärväg, baserad på pedagogisk skicklighet. Varför ska inte det vi i huvudsak är anställda för att göra, också utgöra grund för löneutveckling och inflytelserika positioner i lärosätets ledning?

Studenter efterfrågar pedagogiskt skickliga lärare. Nu mer än någonsin. Ska lärare tillmötesgå studenternas önskan, och avsätta tid för pedagogisk kompetensutveckling? Eller ska de använda sin tid för att skriva artiklar, och därmed öka möjligheterna för befordran? Jag vill arbeta på en högskola som systematiskt stödjer pedagogisk utveckling. Nu får jag i likhet med en del studenter glädja mig över att känna kollegor, som trots frånvaro av belöning eftersträvar pedagogisk kompetensutveckling.

Vi får nu förlita oss på att Högskolans nya ledning, i autonomins era, kan skapa en ordning som gynnar både studenters krav på pedagogiskt skickliga lärare, och lärares arbetsro.

BERTIL GUSTAFSSON Centrum för lärande och utbildning

LARS ÖSTERLIND

7

Högskolan i Halmstad har den senaste tiden omnämnts och debatterats i framför allt Hallandsposten, inte minst vad gäller Högskolans ekonomi och framtid.

Rektor Mikael Alexandersson, hur ser Högskolans ekonomi ut?

– Ekonomin är balanserad, vilket innebär att vi håller planerad budget. Det innebär också att vi fullföljer den plan som betyder ett visst sparbeting. Detta medför olika effekter på våra fem sektioner. Men som helhet klarar vi oss bra, viktigt här är att inte låsa oss vid sektioner eller avdelningar. Vi måste både kunna gasa och bromsa, det vill säga både göra nödvändiga investeringar och samtidigt hålla igen på löpande driftskostnader. Vi har inte råd med påfallande kostnadsökningar utan måste visa viss återhållsamhet för 2012 men också de kommande åren. Att ekonomin noggrant följs hänger samman med hur regeringen framöver kommer att finansiera högskolesektorn.

Blir det personalnedskärningar?

– Det kan bli så att viss personalnedskärning kan ske. Men sannolikt är det främst vikarierande personal eller timanställda som blir berörda. Sen har vi förstås också naturliga avgångar.

Högskolan har ändrat rekryteringsprocessen för teknisk och administrativ personal. Varför?

– Det handlar om att bättre hushålla med den kompetens vi själva har internt när nya tjänster ska tillsättas. I stället för att rekrytera och anställa utifrån ska vi i första hand sörja för att tillvarata den kompetens som redan finns vid lärosätet.

Som ny rektor har du massor med idéer

KALENDARIUM 19 januari Sektionsstyrelsen (LUT) sammanträder.

Bild: PATRIK LEONARDSSON

Balanserad ekonomi på Högskolan

Håller budget. Högskolans ekonomi är balanserad, säger rektor Mikael Alexandersson.

om hur Högskolan ska utvecklas. Kan du ge några exempel på vad du redan initierat och vad som komma skall?

– Utveckling kräver långsiktighet. Kortsiktiga lösningar skapar ofta osäkerhet och instabilitet. För att kunna vara långsiktig behövs en kunnig och väl förankrad ledningsgrupp. Av det skälet har jag skapat ett ledningsråd som också får ett vidgat ansvar. Tillsammans har vi arbetat fram en så kallad verksamhetsanalys som omfattar åtta områden som också ligger på Insidan. Här framgår vilka frågor vi tillsammans i ledningsrådet ser som prioriterade områden. Det handlar om frågor som berör forskning, utbildning, rekrytering, samverkan internt och externt, men också hur vi ännu bättre kan profilera och stärka vårt lärosäte vad gäller just forskning och utbildning. Men vi ser också över våra administrativa resurser och kostnader samt lokaler och kommer noggrant att analysera behoven för framtiden. Vi är även snart klara med ett intentionsavtal med Region Halland.

Vilken typ av förändringar vill du se hända under 2012?

– Dels ser jag behovet av ökade forskningsanslag och dels ökat söktryck vad gäller förstahandssökande. Jag ser också fram emot alla de processer som nu pågår och som syftar till att tydliggöra Högskolan som en högskola, och att förtydliga vår profil och identitet både utåt och inåt. Detta är en förutsättning för att ytterligare stärka vår nationella och internationella position.

19 januari Seminarieserie om nanoteknik, produktutveckling och innovation. Varannan torsdag kl. 12.30–15.00 bjuder Rydberggruppen på Högskolan i Halmstad in studenter och lärare till en seminarieserie om nanoteknik och dess tillämpningar. Plats: Trade center, våning 22. Seminarierna inleds med traditionell ”ärtsoppelunch”.

Tema den 19 januari är fotonik.

19 januari Forskarutbildningsutskottet sammanträder.

24 januari Personalmöte. Tisdagen den 24 januari kl. 15.15–17.00 är det personalmöte i Malcussalen. Fika serveras från kl. 14.45 i Visionens foajé.

26 januari Fakultetsnämnden sammanträder.

27 januari Lärarmöte på LUT. 31 januari Utbildningsnämnden sammanträder.

1–2 februari Öppet hus. Den 1–2 februari har Högskolan i Halmstad öppet hus. De som är intresserade av att studera hos oss får då chans att kika på lokalerna, träffa studenter och få information om utbildningar.

1 februari Utbildningsnämnden sammanträder.

9 februari Forskarutbildningsutskottet sammanträder.

1 mars Fakultetsnämnden sammanträder.

2 mars Lärarmöte på LUT.

LARS ÖSTERLIND

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se