HÅLLBARA MURVERKSKONSTRUKTIONER – KONSTRUKTÖREN HAR EN NYCKELROLL

HÅLLBARA MURVERKSKONSTRUKTIONER Konstruktören har en nyckelroll

Under 2010-talet har intresset för tegel och puts på murverk ökat stadigt. Robusthet, låga underhållsbehov, lång livslängd, goda energiegenskaper och fuktsäkerhet är på pluskontot när det gäller hållbarhet, medan energiförbrukning vid materialtillverkning återfinns på minussidan.

TEXT: TOMAS GUSTAVSSON

Om intresset för murverk ska fördjupas är det viktigt att murade konstruktioner utförs med lösningar som tillvaratar deras potential till vackert utförande och värdigt åldrande samtidigt som de ska fungera väl byggnadstekniskt. Byggkonstruktörer har en nyckelroll i detta; det är viktigt att vi samarbetar nära med arkitekterna i projekten om dessa frågor och att båda yrkeskårerna bygger upp fackkunskaperna i ämnesområdet. Hållbarhetsaspekterna innefattar en potential till radikal förändring, och förbättring av hur hus byggs i samtiden.

Tegelhus från slutet av 1800-talet är exempel på att murade konstruktioner kan få mycket lång livslängd. Mer än hundra år efter uppförandet är de ofta fortfarande mycket attraktiva som bland annat bostäder och de kan trots sin ålder ha lång återstående livslängd. Idag kan vi dessutom bygga murade hus med mycket bättre energiprestanda, lufttäthet och komfort, hus som kommer att bibehålla dessa tekniska fördelar lång tid. Ett hundra år är ingen ålder för ett välbyggt stenhus!

Men det finns en annan typ av aspekter som kan förmodas bli avgörande för hur lång livslängd som nyproducerade byggnader får. Om de utförs med kvaliteter som uppfattas och uppskattas av allmänheten kan man förutsätta att framtida generationer kommer att värna och vårda dem, om inte kan deras livslängd bli kort. I detta avseende är ett finstämt samarbete mellan konstruktör och arkitekt av största vikt.

I denna artikel fokuseras framförallt på sistnämnda typ av frågeställningar, för murverkskonstruktioner. Om man siktar på långsiktigt byggande är denna typ av frågor ytterst relevanta. Tilläggas kan här att motsvarande resonemang som förs naturligtvis kan tillämpas på andra konstruktionstyper och material, som trä, betong och stål. Eftersom min verksamhet som konstruktör kommit att handla mycket om murverk och puts på murverk, sedan jag haft förmånen att arbeta med flera FoU-projekt inom detta område på LTH, fokuserar jag i denna artikel på murat byggande.

AUTENTICITETSFRÅGAN Den kanske viktigaste aspekten för murverkskonstruktioner i detta perspektiv är

Figur 1. I en modern murverkskonstruktion med fasadmur och bakmur bestäms U-värdet framförallt av isoleringens tjocklek. Lufttäthet skapas av puts på insida bakmur, som kan utgöras av tex leca, tegel, betong eller lättbetong.

Vattenutledande rostfri plåt. Dras ut på ömse sida om fönsteröppning.

Tätning med bruk mot karm.

Figur 2. Tegelmurverk används ofta idag i kombination med innanför liggande regelvägg. Möjligheterna att utföra detaljlösningar där teglets potential tillvaratas ur gestaltningssynpunkt är sämre än för kombinationen fasadmur och bakmur. Figur 3. Till vänster detalj i vägg med fasadmur och regelstomme. Fönstret fästs in i regelverket och en vattenutledande plåt sätts vid fönstrets övre karm. Till höger en detalj för vägg med fasadmur och bakmur, med rostfri ränna i fasadmurens insida, som avleder vatten vid regngenomslag.

frågan om autenticitet, som står för trovärdighet. Autenticitetsaspekterna har stor vikt inom begreppsfältet arkitektur och arkitektutbildning. Tyvärr gäller inte motsvarande inom många bygg- och civilingenjörsutbildningar. Det finns undantag, men i många ingenjörsutbildningar är det sällsynt att begreppet autenticitet tas upp, åtminstone med koppling till de ämnen som är viktiga för blivande konstruktörer. Men bristerna finns även i arkitektutbildningarna, större fokus på byggnadstekniska ämnen för blivande arkitekter skulle också kunna bidra till bättre resultat vid tillämpning av praktisk byggnadsteknik.

När man idag murar fasader med tegel och bruk, med ”löp och kopp”, kan man säga att vi använder en referens till den tegelbyggnadsteknik som dominerade på 1800-talet, i byggnader som fortfarande präglar vår bild av vad tegelhus är. Det var väggar som byggdes av tegel och murbruk rakt igenom, ornament och utsmyckningar var en del av konstruktionen. När vi idag använder tegel i fasader är det viktigt att referensen känns trovärdig, att den uppfattas som autentisk.

För frågan om murade respektive putsade fasaders autenticitet är det viktigt att den inre väggdelen, som är bärande (eller åtminstone uppfattas som bärande), har egenskaper som man kan förvänta sig av en stenbaserad vägg. Då stämmer det inte om det uppstår ett trumljud när man råkar stöta till väggens insida, eller om man märker att det inre skiktet är en 13 mm gipsskiva med luftspalt bakom, när man ska fästa upp något. Våra sinnesupplevelser får inte vara disparata, den tolkning vi gör av väggens utsida måste stämma med väggens insida.

Den massiva tegelväggens diametrala motsats är tunna tegelstavar, typ pizzeriainredning, eller (ännu värre…) masonitskivor med tegelmönster. På putssidan kan motsvarande lågvattenmärke anses vara organisk tunnputs på cellplastskivor utanför träregelstommar, en väggtyp som knappast förekommer längre.

Den moderna tegelväggens problematik består framförallt i att man behöver förbättra värmeisoleringen jämfört med äldre tiders massivmurar. Detta kan man göra genom att dela upp murverket i en fasadmur, en spalt med isolering samt en bakmur, som kan utföras av exempelvis tegel, lättbetong, leca eller betong, se figur 1. Att det i mitten finns ett annat material behöver inte vara problematiskt avseende autenticitet. Isoleringen bör förstås huvudsakligen bestå av mineraliska komponenter, med tanke på fuktsäkerhet. Men viktigt ur autenticitetsynpunkt är att få till logiska och naturliga materialmöten mellan fasadmur, bakmur samt fönster- och dörrkarmar. Exempelvis är det viktigt att ögat kan följa teglet när det viker in mot fönsterkarm och att själva mötet mellan karm och murverk utförs med det material som ska utgöra utfyllnad i ett tegelmurverk – murbruk.

Om mötet mellan murverk och karm istället döljs av ett plåtbleck, som enbart har till syfte att dölja materialövergången går mycket förlorat i autenticitetshänseende. För den vanliga kombinationen med fasadmur och innanför liggande regelvägg, se figur 2, är detta möte ett viktigt problem. Om man inte täcker av med plåtbleck är det svårt att undvika att luftspalt, vindskydd eller isolering exponeras för såväl väder och vind som betraktarens öga. Plåtblecket är också problematiskt ur fuktsynpunkt; anslutningen mot murverket är inte tät mot inträngande regn samtidigt som plåten utgör ett hinder för uttorkning.

Orsaken till att det är svårt att undvika avtäckande plåtbleck vid väggar med fasadmur och regelvägg är att man måste räkna med att regngenomslag kan uppstå i lägen över fönster och dörrar. Detta vatten måste ledas ut över karm, varför karmarna bör fästas i regelverket och en vattenutledande plåt sätts i ovankant fönster, se figur 3, t.v. Regelväggen och dess ingående komponenter är mycket fuktkänsliga, varför vattenutledning ovan karmen, direkt till fönstrets utsida, krävs.

Om man istället väljer inre väggdel av murverk, eller gjuten betong är situationen annorlunda - de ingående komponenterna är inte alls lika fuktkänsliga. Praktiska erfarenheter visar att man kan avleda vatten över muröppningar med en rostfri ränna, som går ut på ömse sidor och avleder nedåt rinnande fukt, vid regngenomslag, på skalmurens insida till en dränerande luftspalt på ömse sidor, se figur 3 t.h. I utsatta lägen, till exempel slagregnsutsatt klimat, kan man, för att ytterligare öka fuktsäkerheten, välja att komplettera med en sekundärtätning (ytpapp) i ovankant fönster, som på samma sätt avleder vatten till ömse sidor.

Dräneringsspalten avslutas i sockel så att vatten vid regngenomslag leds ut.

De gestaltningsmässiga skillnaderna mellan dessa sätt att lösa fönsterinsättning i murade och putsade väggar är stora, se bild 1 och 2.

Utformning av materialmöten i fönsteroch dörrlägen är som nämnts mycket viktiga för murverkskonstruktioner. Men även mötet mellan vägg och tak betyder mycket gestaltningsmässigt för murade och putsade fasader, jämför bild 3 och 4.

BEGREPPET MATERIALITET En annan viktig aspekt för gränssnittet arkitektur – konstruktion/praktisk byggnadsteknik är begreppet materialitet, eller det synonyma materialverkan. Även detta ämnesområde är viktigt inom arkitektutbildningen, men ofta inte omnämnt i sammanhang när konstruktörer utbildas, vilket kan antas vara en försvårande faktor när nyutbildade ingenjörer påbörjar sitt yrkesliv.

Materialitet handlar om hur vi upplever olika material med våra sinnen, och hur vi tolkar dom, på basis av våra erfarenheter. Danska arkitekter, främst Carl Petersen, också känd som arkitekt för bl.a. Faaborgs Museum, har varit viktiga för denna diskussion. På danska är motsvarande begrepp stoflighed och stoflige virkninger. Jag har vid kontakter i murverkssammanhang fått uppfattningen att också danska ingenjörer och hantverkare är mer bekanta med begreppet än motsvarande i Sverige.

De olika materialen har naturligtvis sina olika karakteristika. Men medan byggmaterialvetenskap handlar om mätbara egenskaper handlar materialverkan om omätbara. En del material upplevs av många ha stark

Bild 1 och 2. I bild 1, t.v. sitter fönsterkarmen infäst i fasadmuren, tätning mellan karm och murverk har utförts med murbruk. Konstruktionen utgörs av fasadmur, dräneringsspalt och bakmur av tegelmurblock. Foto: Mats Sandström. I bild 2, från vägg med fasadmur och träregelstomme, har luftspalt och yttre isolering täckts av ett plåtbleck.

Bild 3 och 4. På Måsvägen i Lund byggdes tre flerbostadshus 1949, efter samma ritningar. I två av husen har man vid byte av tegelpannor satt ett avtäckande plåtbleck i takanslutningen. Det är ett säkert sätt att öka underhållskostnaden, samtidigt som fasadens uttryck förändras radikalt.

materialitet, till exempel betong och tegel, andra är tämligen anonyma, exempelvis gipsskivor och lackerade fibercementskivor.

För tegelmurverk är råvarornas egenskaper, formningsprocessen, bränningen och murningen avgörande för dess materialverkan. Hög kalkhalt i leran ger gult tegel, hög järnhalt ger rött, formningen kan ge mer eller mindre exakt form, vid bränningen betyder till exempel varierande syrehalt i ugnen och bränningsgraden att egenskaperna varierar. För mur- och putsbruk är bindemedelstypen (främst olika sorters kalk, cement och blandningar av dessa) samt ballastens egenskaper väsentliga med tanke på materialverkan.

MATERIAL MED BRISTER GER HANTVERKET UTRYMME En intressant aspekt i detta sammanhang är att för att det goda hantverket ska komma till uttryck krävs att materialen inte är helt fulländade. Eftersom utgångsmaterialet har sina defekter krävs att hantverkaren gör det bästa av situationen, en skicklig hantverkare arbetar med det material som står till buds och minimerar variationerna.

Hantverksmässig omsorg i utförandet är läsbar i byggnader och ökar människors tendens att uppskatta den byggda miljön. Den variation som uppstår hålls, vid väl utfört hantverk, inom acceptabla ramar och upplevs av betraktaren som en tillgång. Vid ett skickligt utfört hantverk finns ett liv i fasaden, den är inte plastig och uttryckslös.

PETER RICE: TAKTILA RESPEKTIVE ICKE-TAKTILA BYGGNADER Som framgått i denna artikel är det väsentligt hur man väljer inre väggdel i kombinationer med tegel eller puts i fasaderna, om man vill få fram fina detaljer. Samarbetet mellan konstruktör och arkitekt är av största betydelse för utfallet.

I boken An engineer imagines reflekterar Peter Rice (1935–1992) på ett angeläget sätt om samarbetet mellan A och K. Rice var ledande medarbetare i Arup and partners, ett av världens absolut mest kvalificerade konsulterande ingenjörsföretag inom området byggnadskonstruktion. Han arbetade med en lång rad berömda, moderna byggprojekt, som Operahuset i Sidney, Centre George Pompidou, Lloyds kontorshus i London etc.

Rice skriver bland annat om arkitekters respektive byggkonstruktörers arbetsfält. Arkitekters uppgift, menar han, är att ge subjektiv respons på en bestämd uppgift, som kan vara mer eller mindre diffust formulerad. Arkitektens arbete resulterar i skisser, ritningar, kanske en modell. Cen

Bild 5. Landsarkivet, Lund, 1970, ark: Bernt Nyberg, murverk av helsingborgstegel. Teglet är hårdbränt, mangan i leran har gett en svartbrun kulör. Hård bränning kräver murning med cementrikt bruk, som i detta fall dragits ut på teglets yta, vilket bidragit till att muren relativt fort erhållit stark patina. Ventilationskanal av cortenstål, vars yta i en snabb process får en karakteristisk brunröd rosthud, som hindrar fortsatt korrosion.

Bild 6. Formbarhet vid gjutningen är en viktig del av betongens materialitet. Konstruktionen har gjutits mot formbrädor som satts med förskjutning, och vars fibrer satt spår i betongens yta. Efter att ha exponerats för väder och vind i 50 år har bindemedel och finmaterial eroderats bort, varför ballastens former och spektrum av kulörer framträder i ytan.

tralt i processen menar Rice är ändamålsenlighet i sitt sammanhang, i den kontext som finns – eller som kanske skapas i och med förslaget som läggs.

Byggkonstruktören har å sin sida till uppgift att transformera utformnings- och gestaltningsfrågor till storheter som kan beräknas, vars egenskaper kan predikteras. Centralt i detta sammanhang är hur materialens egenskaper kan användas i en arkitektonisk kontext.

Men, konstaterar Rice, det finns ingen tydlig gräns mellan professionerna, arbetsmetoden bör vara interaktiv, inte seriell. Konstruktörens analys inverkar på arkitektarbetet, i ett väl fungerande samarbete görs val av material och detaljer i nära samspel, arkitekten påverkar ofta konstruktörens arbete vid utformning av detaljlösningar. Och för inte så länge sedan ingick byggkonstruktörens arbetsuppgifter i arkitektrollen.

Ett problem i detta sammanhang, menar Rice, är att många konstruktörer uppfattar sin roll som onödigt begränsad i gestaltningsfrågor. Man ser inte det som sin uppgift att delta i den delen. Men om konstruktörer uppfattar sin roll som alltför snävt begränsad i gestaltningsfrågor är det risk för att vissa frågor aldrig blir ställda, vissa kreativa lösningar aldrig blir utredda.

Bild 7. Medan det vackra skapas av hantverksmässig omsorg och engagemang för resultatet skapas fulhet av det motsatta. Lagning av en skadad tegelfasad har i denna fasad skett utan andra ambitioner än teknisk funktion och kort insatstid.

Bild: Mattias Hedberg.

Peter Rice resonerar i ”An engineer imagines” också kring vad han benämner som taktila respektive icke-taktila byggnader. ”Traces de la main” (franska för spår av handen, handens avtryck) saknas ofta i nutida byggnader, vilket resulterar i att dessa upplevs som kyliga, eller icke-taktila menar han.

Graden av taktilitet i byggnader avgörs främst av om materialanvändningen präglas av uppriktighet och enkelhet. Rice exemplifierar med hantverksmässigt fina detaljer utförda i gotiska katedraler för bortåt 800 år sedan, som skickar signaler från den tidens hantverkare till efterkommande generationer; här har lagts ned omsorg och engagemang, av kompetenta yrkesmänniskor.

Men motsvarande signaler, påpekar Rice, kan göras även i moderna byggnader. I detta avseende kan byggkonstruktören stå för viktiga bidrag. Vi utformar och dimensionerar byggkonstruktionerna, vi arbetar med byggnadsfysik, vi bygger upp kunskap om teknik och hantverk - vi har möjlighet att bidra till att synliggöra byggmaterialens egenskaper och det goda hantverket.

Man kan fråga sig om begreppet taktilitet rätt beskriver det Peter Rice avser. Taktilitet står för känselsinnet, det man känner vid beröring, men jag skulle vilja komplettera med att Peter Rice avser ett utökat taktilitetsbegrepp, som han tillämpar på byggnader. Det handlar om att göra samtida byggnader begripliga, att synliggöra de huvudsakliga byggmaterialen, att använda sig av deras materialitet. Och att välja adekvata materialkombinationer, som medför autenticitet i materialanvändningen. Som konstruktörer har vi goda möjligheter att medverka i denna process. Och det fina i kråksången är att välproportionerade detaljlösningar inte behöver vara ett dyft dyrare än klumpiga – det handlar om medvetenhet, kunskap, engagemang.

Peter Rice diskussion om taktila kvaliteter har stor relevans i det nutida byggandet. Om vi ska klara målsättningen om hållbarhet är taktila byggnader, präglade av fint hantverk en nödvändighet. Och vi byggkonstruktörer har en nyckelroll i detta, inte minst inom området mur och puts. Vi kan, i samarbete med arkitekterna, se till att byggnadsstommar blir byggnaders största tillgångar - inte belastningar, vi kan bidra till att utforma detaljlösningar vid t.ex. fönster, tak och sockel med väl avvägda proportioner och naturliga materialmöten, istället för att klä in och dölja med plåtbeslag.

Diskussionen om taktila och icke-taktila byggnader är tacksam att exemplifiera med företeelser i murat och putsat byggande, men den är också relevant för det nutida byggandet i ett bredare perspektiv. Det finns ett missnöje med byggandet som arkitektkåren fått klä skott för. Men den kritik som går ut på att det bara byggs fula lådor kanske egentligen bör fokusera på bris

tande taktilitet och tilltro till hantverkets möjligheter istället för byggnaders form. En historisk parallell kan kanske vara på sin plats här; egentligen var väl de antika grekiska templen tämligen lådformade. Men de innehöll oerhört förfinade egenskaper, som exempelvis hur kolonnernas tvärsnitt varierade på höjden (entasis, diametern var störst på halva höjden) och att de med avsikt hade viss lutning, för att de skulle upplevas som parallella. Kanske är det avsaknad av taktilitet i det nutida byggandet som bör kritiseras och inte den yttre formen? ■

Bild 9. Valvmurning över öppningar är det traditionella sätet att överbrygga öppningar i murverk. I moderna murade fasader används ofta prefab armerade murstensskift, ”tegelbalkar”, som fungerar annorlunda. För att synliggöra att prefabskiftet har en annorlunda uppgift än övrigt tegel har prefabskiftet i detta fall dragits ut ca 15 mm, och utförts med endast koppytor. Bostadshus, Skepparkroken. Arkitekt: Pål Dunér. Bild 8. Borgmästargården, Lund, består av friliggande småhus och radhus, byggda under 1940-talet, med tegelfasader och bakmurar av tegel respektive lättbetong. Byggnadstekniken präglas av finstämda materialmöten och väl utfört hantverk. Arkitekt: Ingeborg Hammarskjöld-Reiz.

Bild 10. Yttervägg av tegelmurblock, med kvastad, omålad puts. Murkrönet har utförts med tegelpannor som satts i bruk mot tegelblocken. Icke öppningsbart fönster har satts i T-stål, som delvis putsats in, på utsida vägg, vilket medför att man inifrån upplever det som att fönster nästan saknas. Eget fritidshus, Ugglarp.

OM FÖRFATTAREN

Tomas Gustavsson, civilingenjör, LTH-82, tekn lic, är byggnadskonstruktör med lång erfarenhet och egen konsultverksamhet i Lund. Efter att ha arbetat med olika FoU-projekt om murverk vid Konstruktionsteknik, LTH har tungt, murat och putsat byggande blivit en specialitet. Tomas Gustavsson är aktiv i utbildning om murverk vid bygg-, civilingenjörs- och arkitektutbildningar, branschseminarier för yrkesverksamma arkitekter och ingenjörer i byggsektorn samt för arbetsledare och hantverkare inom branschföreningen SPEF.

Tomas Gustavsson är sekreterare i föreningen Tungt, murat och putsat byggande och har i denna roll varit initiativtagare och kursledare för högskolekursen Murat byggande – material, konstruktion, hantverk, som man avser att genomföra nästa gång vårterminen 2021.

LÄSTIPS

Moderna tegeldetaljer Gustavsson, T, 2008/utgåva 2, 2012, Arkus förlag.

Undvik misstag i murat och putsat byggande Molnar, M, Jönsson, J, Sandin, K, Gustavsson, T, LTH/SBUF/SPEF, utgåva 2, 2016.

Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6 Molnar, M, Gustavsson, T, Svensk Byggtjänst, 2016.

Modernismens tegelfasader Tägil, T, Gustavsson, T, Bergkvist, K, Magnusson-Staaf, B, Arkus förlag, Riksantikvarieämbetet, Kulturen, Lund, 2011.

Som nämns i artikeln är en nackdel med tungt, murat och putsat byggande ur hållbarhetssynpunkt initialt stor energianvändning. Det finns dock en rad val som kan göras i projekteringen som påverkar denna fråga, till exempel val av tegeltyp, vilken sorts bruk man väljer, väggtjocklekar, transporter till byggplats etc. Föreningen Tungt, murat och putsat byggande planerar att bearbeta dessa frågeställningar i kommande projekt. Den som är intresserad av detta arbete rekommenderas att hålla utkik på föreningens hemsida, www.tmpb.se.

Vårterminen 2021 planerar Föreningen Tungt, murat och putsat byggande genomföra kursen ”Murat byggande – material, konstruktion, hantverk” för tredje gången. Mer information kommer att publiceras om detta på www.tmpb.se.

TOMAS GUSTAVSSON

Våra markprodukter och murar i natursten och betong kompletteSNYGGT, TRYGGT TAK rar varandra perfekt - ett smart Vi på Benders vet hur man gör betongtakpannor som är sätt att skapa spännande och livlika starka som de är snygga. Därför ger vi dig hela 30 års fulla miljöer med kvaliteter som står sig. Utnyttja de olika mategaranti för hållfasthet, vattentäthet och frostbeständighet när rialens styrkor till din fördel, så du köper ett komplett Benders-tak! Läs mer om håller du nere kostnaderna utan garantin på vår hemsida eller tala med din att pruta på vare sig funktion eller estetik. återförsäljare.

Det naturliga valet

Woodsafes brandskyddade träytskikt möjliggör kreativt träbyggande

Woodsafe Timber Protection är ledande tillverkare av brandsäkra träytskikt med långtidsbeständiga egenskaper. - Vi ger arkitektet, byggherrar och hela byggindustrin större möjligheter till kreativt och hållbart skapande när de bygger träfastigheter, säger Thomas Bengtsson, grundare av Woodsafe.

Woodsafe skapar trygghet att använda trä som fasadmaterial i flervåningshus.

Varje år medverkar Woodsafe och företagets premiumpartners med brandskyddade produkter i hundratals projekt runt om i Skandinavien och delar av Europa - flervåningshus, skolor, sjukhus, sportarenor, andra offentliga byggnader, samt inom hustillverkningsindustrin och transportsektorn.

I Woodsafe portfolio kan nämnas världens största exteriöra ektak vid Gardermoens PirNord, världens högsta trähus Mjöstornet i Brummendal, flertalet flervåningshus t.ex. Vallastaden i Linköping, Kajstaden i Västerås. Med mångårigt, målmedvetet arbete har Woodsafe byggt upp ett allmänt respekterat anseende i branschen.

Företagets förädlingstjänster ger trygghet för hyresgäster samt företagets imponerande portfolio av godkännanden och certifikat, bland annat typgodkännandebevis, vilket ger trygghet för ansvariga byggherrar och minimalt underhåll för beställaren.

Woodsafe Timber Protection AB har sin produktionsanläggning strax utanför Västerås. Där har företaget i mer än 20 år utvecklat en verksamhet som gett en position som vägledande tillverkare av brandimpregnerade träprodukter.

Inte bara i Sverige Nyligen blev Woodsafe som första företag i Skandinavien certifierat av brittiska Wood Protection Association, marknadsledande i Europa i fråga om att kvalitetssäkra brandskyddsmedels egenskaper och tillverkarens kvalitetssystem. Ett WPA-certifikat är en kvalitetsstämpel som sticker ut i kedjan av produktegenskap och kvalitet. - WPA certifieringen är bekräftelse på att vårt brandskyddsarbete är av högsta kvalitet och utan motsvarighet i Skandinavien. Det sporrar oss att fortsätta utveckla nya produkter som ger hållbart brandskydd till träbyggandet runt om hela Europa, säger Thomas Bengtsson. Tillverkningskontrollerat brandskydd All produktion sker i Woodsafes egen fabrik som har helt och hållet byggts upp och anpassats för brandskyddsimpregnering och torkning av såväl stora som små torksatser oavsett träslag.

Woodsafes teknologi att förädla träets egenskaper och få det att stå emot eld baseras på en process med vakuumtryckimpregnering - en vedertagen och accepterad teknik för att skydda trä inte bara mot brand. - Det är den enda teknik som garanterar kvalitativ långvarig prestanda och som går att kvalitetssäkra i jämförelse med på plats målning med brandskyddsfärg.

Woodsafe Exterior WFX är ett unikt brandskydd som i fixeringsprocessen härdas till en vattenfast polymer. Den lämpar sig mycket bra för träpaneler i exteriör miljö för en naturlig åldring - utan krav på skyddande färg. Godkända träslag enligt euroklassystmet är bland annat Accoya, Thermowood Gran och Furu, Cederträ, -Cederspån, Nobelwood, Gran, Kärnfuru, Douglas Fir, Lärk, värmebehandlad Frake, -Ayous, -Poppel och för SP-Fire 105 återfinns bland annat thermowood, cederträ & spån, Gran.

Woodsafes är det enda typgodkända system med långtidsbeständiga egenskaper SS-EN16755:2017 INT1, INT2, EXT vilket är en mycket viktig egenskap när produkten exponeras i exteriör miljö. Godkännandet är en trygghet för boende och hyresgäster och ekonomisk trygg investering för byggherren. (TG0263-08)