1909 1989 EN VITAL 80-ÅRING

av Brita Falck och Wiveca Sökjer-Petersen

En första bild från klubbens lokaler omkring 1911–1914

I början av seklet gick en våg av bildningstörst över landet. Många folkbildningsrörelser startade då. Bland Malmös damer fanns ett starkt behov av att träffas under andra former än de vanliga dambjudningarna. På initiativ av fröken Ebba Lindencrona inbjöds ett antal damer i början av år 1909 till landshövdingskan Charlotte Tornerhjelm för att utröna intresset för bildandet av en klubb, vars syfte skulle vara att diskutera litteratur, musik och för övrigt dagsaktuella frågor. Ett annat syfte var att starta ett bibliotek eftersom intresset för litteratur låg i tiden.

Protokollet från den första sammankomsten bilägges.

Lokaler

En fördel för föreningen genom åren har varit att man har haft en egen lokal där medlemmarna kunnat råkas, inte bara vid de arrangerade sammankomsterna, utan även för att läsa böcker och tidskrifter, spela bridge eller handarbeta.

Den första lokalen var belägen i Stadt Hamburgfastigheten, andra våningen, Stadt Hamburgsgatan. Lokalen öppnades den 29 november 1909. År 1914 flyttade klubben till Berghska huset, Kyrkogatan 3B, i hörnet mellan Residenset och Rådhuset. Från 1917–1929 hade Klubben sina lokaler på Baltzarsgatan 32.

År 1929 flyttade Klubben igen. Denna gång till kvarteret vid Petri kyrka till en lägenhet med adress Kyrkogatan 1.

Klubben stannade kvar här i 58 år, då det var tid att blåsa ut hela det gamla huset och göra nya lokaler. Vid renoveringen fick Klubben – tack vare vänligt tillmötesgående av hyresvärden – vara med om och ha sina synpunkter på iordningställandet av de nya lokalerna, som kom att ligga vägg i vägg med de gamla och med ingång från Göran Olsgatan 1. Fram till år 1961 utnyttjades klubblokalerna under veckans alla dagar.

Det fanns alltid en person, som hade tillsyn över Klubbens lokaler. I hela 22 år var fröken Ida Jönsson Klubben behjälplig med denna syssla. ”Fröken Ida på

Klubben” visste alla vem det var. Därefter minskade öppethållandet av Klubben för att senare ordnas av Klubbens egna medlemmar, först varje dag mellan klockan 9–12 och senare från två till en gång i veckan för att helt upphöra 1968.

Inventarier

Klubbens inventarier har till största delen skänkts av dess medlemmar. Så har t ex bokbinderskan Ida Petron genom testamente donerat många fina och värdefulla saker till Klubben. I detta sammanhang kan nämnas att kronprinsessan

Margareta hade tänkt bilda en liknande klubb i Stockholm. I samband med hennes besök på Torups slott år 1911 visades Klubbens lokaler av friherinnan Coyet. Som tack för detta skänkte kronprinsessan Margareta sitt porträtt till Klubben. Anna och Hilda Herslow har ävenledes skänkt vackra tavlor till Klubben.

Ordf Randen

Klubben har under sina 80 år haft nio ordföranden.

Friherrinnan Anne Madeleine Aschan var Klubbens första ordförande. Under hennes tid iordningställdes Klubbens lokaler på Stadt Hamburgsgatan. Intresset för Klubben var stort och år 1910 var medlemsantalet 297.

Hon efterträddes 1913 av fröken Ebba Lindencrona.

Därefter kom fröken Anna Herslow åren 1914–1943, dvs den längsta tiden, 29 år. Under hennes tid stod Klubben på höjden av sin verksamhet. År 1920 var medlemsantalet hela 387, detta trots att stadgarna förordade max 300–350 medlemmar. Under ovannämnda period flyttade Klubben två gånger, 1917 resp 1929.

Fröken Herslow i sin tur efterträddes av fröken Maria Dieden 1943–1960. Vid hennes tillträde som ordförande var Klubbens ekonomi närmast i kris. År 1943 måste t ex kallas till extra sammanträde mellan jul och nyår för att diskutera ekonomin. Resultatet blev en insamling bland medlemmarna, som gav 600 kronor. Denna summa räddade Klubbens fortsatta verksamhet för den gången.

Därefter kom fröken Ester Barring 1960–1964, fru Birgit Lindenstam 1964, fru Helga Personne 1965–1970 och fru Inez Husberg 1970–1976.

År 1976 tillträdde Klubbens nuvarande ordförande, fru Barbro Modéer.

Klubben

Klubbens styrelse har alltsedan starten bestått av tolv ordinarie ledamöter plus sex suppleanter. Styrelsen har sedermera ändrats till att omfatta 18 ordinarie ledamöter.

Den administrativa delen av styrelsen består av ordförande, protokollsekreterare, vice sekreterare, kassör, vice kassör, bibliotekarie och husmor. De övriga ledamöterna har tjänstgjort och tjänstgör alltjämt som klubbmästare och mötesvärdinnor.

Fröken Ingeborg Hallberg har varit Klubbens mångåriga sekreterare från början ända fram till år 1943.

Fru Sigrid Müller har varit klubbmästare från Klubbens bildande fram till år 1937. Andra mångåriga och mycket aktiva ledamöter har varit fru Hulda Holmberg samt fru Vita Faxe och fru Elsa von Platen.

Biblioteket

Klubbens bibliotek har till största delen skänkts av Klubbens medlemmar.

Redan år 1911 omfattade biblioteket 950 band. Utlånade böcker till 300 medlemmar var vid denna tid 1 952. Som störst var biblioteket år 1920 med cirka 4 000 band. För att kunna göra önskade bokinköp anordnades t ex år 1914 en soaré med musik, sång och fäktning. Behållningen blev kr 172:25.

I samband med den sista flyttningen till andra lokaler avyttrades en del av det äldre biblioteket. Nya böcker inköpes dock varje år och medlemmarna skänker alltjämt böcker till Klubben. Utlåningen är stor och sker numera på klubbaftnar.

Alltsedan Klubbens början har bibliotekets angelägenheter handhafts av en nämnd. Den första nämndens ledamöter har varit fru Alicia Gauffin, fru Eva af Geijerstam, fröken Anna Herslow, fru Ninni Hommerberg och fröken Ebba Lindencrona. Den första bibliotekarien, fröken Stina Callmer, tillsattes år 1913.

Aktiviteter

Alltsedan Klubbens startande har de viktigaste aktiviteterna varit ”klubbaftnarna”. Till en början ägde dessa rum två torsdagar i månaden för att under en tid utökas till varje torsdag. Numera har man återgått till att ha sammankomster två gånger i månaden, ofta med föredrag.

Det första föredraget hölls den 30 november 1909 vid ”det första allmänna sammanträdet” på Par Bricolesalen, Stadt Hamburg, av fru Malin Holmström-Ingers över ämnet ”Ernst Ahlgren, en lifsbild”. Sedan dess har det varit en stor och varierad mängd föredrag, som Klubbens medlemmar fått höra och njuta av.

Bland föredragshållare kan nämnas biskoparna Sam Stadener och Olle Nivenius och bland ”de lärde i Lund” bl a professorerna Knut Lundmark, Efraiem Briem, Gerhard Bendz, Martin P:son Nilsson och på senare år professor Kjell-Åke Modéer.

Bland andra lärda kan nämnas fil dr Valfrid Palmgren-Munch-Petersen född i Uppsala. Hon var åren 1916–1949 lektor vid Köpenhamns Universitet. Fram till år 1941 utgav hon tillsammans med Ellen Hartman Svensk-Dansk Ordbok. Fil dr

Pelle Holm, som talade om ”Bevingade ord och dess ursprung”, samt Malmörektorerna Marianne Mörner och Märta Jung. Flera av stadens präster har förekommit på Klubben, såsom prosten Albert Lysander, som höll flera föredrag och även visade Petri kyrka, varvid det också förekom orgelkonsert. Även Hagbard Isberg, Herman Schlyter, Mårten Werner och Hans Blennow har Klubbens medlemmar fått lyssna till. Borgmästarinnan Eva Munck af Rosensköld och TV-producenten Bengt Roslund har hållit föredrag på Klubben. År 1927 talade teol kand Ester Lutteman om samtida ungdomsproblem och år 1950 komminister Carl Greek över ämnet ”Med svenskt sjöfolk bortom spärren”.

Flera författare såsom Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ellen Rydelius, Daniel Rydsjö, Hertha Odeman, Olle Hammarlund, Anne-Marie Rådström m fl har varit på Klubben. I detta sammanhang kan nämnas att biskopinnan Bolander en gång läste dikter ur sin mans diktsamling och att fru Ingeborg Westerberg nyligen hållit föredrag om Nils Ferlin.

Givetvis har åtskilliga av stadens profiler framträtt, såsom redaktören Waldemar Bülow, som talade om ätliga och giftiga svampar, Alma Falkman med ”Malmöprat”, Anders Sten har en gång ritat och berättat, museiintendent Ernst Fischer har talat om Malmö Museum och hans dotter, Liselotte Ehrenstråhle om 1800-talsmiljöer. År 1929 berättade grosshandlare Harald Bager om en resa med Kungsholm till Västindien och 60 år senare talade hans sentida släkting, Elsebeth Bager, om ”Ett handelshus på 1700-talet”.

Bland andra kända Malmöbor har stadsarkivarie Leif Ljungberg, chefredaktör Erik Hagberg och ledarinnan för Malmöflickorna Leida Leesment framträtt på Klubben. Resor med ljusbilder har varit ett ofta förekommande ämne.

Dr Hugo Granvik talade år 1933 om seder och bruk hos negerstammar i Afrika och samma år berättade lady S Penson om ”Engelskt hemliv”.

En uppskattad ”kåsös” i humoristisk stil var lärarinnan Ellen Rönnqvist från

Trelleborg, som förekom flera gånger på Klubben.

I enlighet med den ursprungliga målsättningen har aktuella världshändelser och dagsfrågor alltid uppmärksammats av Klubben. Under de båda världskrigen har hållits föredrag med anknytning till dessa.

Så har t ex år 1915 kamrer A Hultman redogjort för Malmö Stads Livsmedelsnämnds- och Hjälpkommittés verksamhet. År 1916 meddelade sekreterare E Swedmark, KFUM, om kärleksgåvor till krigsfångar och år 1917 höll fil kand A Anderberg ett föredrag betitlat ”Med invalidtåg genom Sverige”. År 1940 anordnades en Finlandsafton med tablåer ur Fänrik Ståls Sägner. Finska sånger föredrogs av friherinnan Stina Rappe. Samma år talade professorskan Ella Bring om Finland och Ryssland förr och nu. År 1941 berättade teol stud G Meijer om intryck från militärtjänsten i Norrland vintern 1939–1940 och år 1944 talade fröken Elisabeth von Platen om årets krigsfångetransporter.

Baltiska utställningen har varit ett annat återkommande föredragsämne. Konsul K A Härje och hovfotograf Rahm gjorde 1934 ”En återblick på Baltiska utställningen” och 1964 talade ingenjör Lorens Faxe med beledsagande ljusbilder om ”Minnen av Baltiska utställningen”.

Klubbens egna medlemmar har också medverkat med sång, recitation och föredrag. I det sammanhanget kan nämnas fru Maja Lindqvist, som under många år inledde varje termin med reseskildringar, oftast från på den tiden okända platser. På senare år har även hennes släktingar, adjunkt Arne Schmitz, arkitekt Birgitta Kordina och civilingenjör Metta Lindqvist hållit föredrag på Klubben.

En annan verklig aktivitet var bridge och handarbetsaftnar, som Klubben anordnade. Till förmån för Klubben har uställningar arrangerats några gånger inom Klubben, t ex år 1913 med spetsar, handarbeten, gyllenläder och skånska smycken och år 1915 visade Märta Måås-Fjetterström sina mattor. År 1934 var det en utställning av gammalt och modernt silver. En på sin tid populär utställning av ”Dukade bord” arrangerades av Klubbens egna medlemmar åren 1959 och 1961.

En annan regelbundet återkommande aktivitet är Klubbens utfärder, som förekommit nästan varje år sedan begynnelsen. Den första utfärden gick år 1912 till Bokskogen” i föreningen med beseende av Torups slott”. Ett par gånger besöktes Bulltofta vattenverk med kaffedrickning i Bulltoftagårdens park.

Resmålen har huvudsakligen varit olika platser i Skåne. Exempelvis gick utfärden år 1931 till Ven. Så även år 1989. År 1935 besöktes Flyinge med hästuppvisning samt Romeleåsen och Dalby. År 1938 företogs en färd till Borgeby gemensamt med Malmö Damsällskap. Middagen intogs på Malmöhus slott med gäster från

Kvindelig Læseforening i Köpenhamn och våren 1939 var Klubben gäster hos Kvindelig Læseforening. Man besökte Nationalmuseum och Zoologisk Have och middag intogs tillsammans med våra danska värdinnor.

Klubben har också haft glädjen att få besöka många av Skånes vackra slott och fått bese dess interiörer. Slottsinnehavarna har själva vid dessa tillfällen varit ciceroner och visat samt berättat om kulturella skatter och historiska personer.

Enligt beslut av styrelsen den 19 mars 1914 inköptes en begagnad Malmsjöflygel från Berghska hemmet. Tack vare detta förvärv kunde musik och sång bliva ett ofta förekommande inslag under klubbaftnarna.

Operasångerskan Anna Tibell sjöng första gången på Klubben år 1929 och uppträdde därefter vid ett flertal tillfällen. År 1923, då konstnären Ernst Nordlind höll ett av sina föredrag på Klubben, beledsagades detta av fiolmusik av kandidat Sten Broman. År 1925 var det en stor musikalisk begivenhet på Stadt Hamburg, en Griegafton, där Nina Grieg medverkade och spelade sin makes verk.

En gång hade Klubben Bellmansafton och vid många musikaftnar spelade Brita Hjort piano. Andra musiker och sångare, som glatt Klubben, har varit kapellmästare Karl Bornfors, pianist Norbert Pouch, direktör Gunnar Mazetti-Nissen, doktor Anders Prag samt operasångarna Marie-Anne och Per Radby.

Jubil Er Och Fester

Vid ett par tillfällen har Klubben firat sina jubiléer i offentliga lokaler. Exempelvis hölls tioårsfesten 1919 på Frimurarelogen med Delsbostintan som kvällens attraktion och 25-årsjubiléet avhölls i Rådhusets damsalong. I övrigt har Klubben firat sina jubiléer i egna lokaler. Det kan nämnas att till 50-årsjubiléet kunde inte mindre än sex styrelseledamöter från Klubbens första styrelsesammanträde inbjudas, nämligen Anna Herslow, Ingeborg Hallberg, Eva af Geijerstam, Brita von Essen, Ella Faxe och Nanny Dieden.

År 1914 infördes traditionen med Luciafirande, vilket sker i samband med den årliga julfesten. Denna tradition upprätthålles alltjämt.

Ekonomin

Klubbens ekonomi baserar sig huvudsakligen på medlemsavgifterna. År 1909 fastställdes årsavgiften till 10 kronor plus inskrivningsavgift 5 kronor. Fram till år 1929 höjdes avgiften successivt till 15 kronor och inskrivningsavgiften avskaffades. Årsavgiften var sedan oförändrad till år 1964, då densamma höjdes till 20 kronor. Därefter har medlemsavgiften höjts i omgångar till nuvarande 150 kronor.

Ständigt medlemskap, som innebar en engångsavgift om 300 kronor, är numera avskaffat.

Ett sätt att stärka Klubbens ekonomi har bl a varit anordnandet av lotteriet samt enskilda medlemmars gåvor till Klubben.

Under de senare åren har Klubbens medlemsantal ökat. Våra klubbaftnar och utfärder är livligt uppskattade och flitigt besökta. Mycket av den entusiasm, som måste ha besjälat Klubbens stiftare, finns fortfarande kvar hos de nuvarande medlemmarna, vilket gör att Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap har all anledning att se optimistiskt på framtiden.

Protokoll hållet vid sammanträde för utrönande af huruvida sympati funnes för bildande af ”Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap”.

Till ett antal i staden boende damer hade fru Charlotte Tornerhjelm, fru Anne-Madeleine Aschan med flera utfärdat inbjudning att sammanträda den 19 april 1909 kl 7 em för att deltaga i öfverläggning om bildandet af ”Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap”, hvarjemte tillkännagifvits att val av interimstyrelse eventuellt komme att vid tillfället företagas.

§ 1 Då sammanträdet nu öppnades af fru Aschan, voro tillstädes omkring 150 personer. Sedan fru Aschan utsetts att i egenskap af ordförande leda förhandlingarne och undertecknad, Hallberg, uppdragits att föra protokollet, förekom följande:

§ 2 Den vid föregående sammanträde tillsatta redaktionskommittén aflämnade genom fröken Anna Nilsson sitt betänkande. Däri lämnades en redogörelse för de önskemål, som gjorts gällande beträffande det blifvande sällskapet. Redaktionskommittén ansåg sig hafva utrönt att flera bestämdt åtskiljda riktlinjer i ty afseende förefunnes. Åtskilliga personer hade tagit för gifvet, att endast en läseklubb skulle bildas, andra hade ansett, att med ett läsesällskap skulle kunna förenas anordningar för diverse former af klubblif, speciellt måhända aftonunderhållningar med föredrag, diskussioner etc medan åter andra omfattade de kortspelande damernas intressen. Redaktionskommittén ansåg att en sammanjämkning, baserad på ett gemensamt intresse af ekonomisk art, af dessa skilda grupper, icke torde vara omöjlig att genomföra. Till diskussion anbefallde redaktionskommittén särskildt följande punkter: Frågan om klubbens ändamål, om dess organisation, om lämpligaste sättet för dess startande, om medlemsantal, om årsoch inskrifningsavgifter, om inval, om ständigt ledamotskap, om rätt för klubben att invälja hedersledamot och rätt för densamma att skilja medlem från klubben, om rätt för medlem att till klubben medföra gäster, om åldersgräns, om förbud mot hazardspel och rökning, om lämpligheten af att föredrag o d gjordes till föremål för offentligt referat, om klubbens politiska ställning, om tid under hvilken klubblokalen skulle hållas för medlemmarne tillgänglig, om den eventuella styrelsens storlek samt slutligen frågan om det blifvande sällskapets namn.

Vid den diskussion som därefter uppstod om hvilken Redaktionskommittén uttalat hoppet att den skulle tjena en blifvande interimstyrelse till ovärderlig hjälp vid upprättandet af stadgar etc framkom i hufvudsak följande:

De närvarande ansågo en sammanjämkning af den art redaktionskommittén föreslagit önskvärd och uttalades att anordnandet af eventuella samkväm, diskussion o d borde ligga i styrelsens hand. Vidare framgick såsom de närvarandes mening att medlemsantalet borde faställas till 300 á 350 personer, i hvilket fall en årsafgift af 10 kronor med en inskrifningsavgift af 5 kronor ställdes i utsigt. I detta sammanhang berördes frågan om möjligheten att igångsätta en garantiteckning till sällskapets förmån, hvarjemte en af de närvarande pointerade önskvärdheten af att ett obligationslån för klubbens räkning upplades. Beträffande inval i klubben af nya medlemmar utröntes, att detta ansågs böra vara en styrelsens angelägenhet. Vidare framhölls att rätt att välja hedersledamot samt rätt att från sällskapet utesluta misshaglig medlem icke borde vara medlemmarna fömenad. De närvarande enades om fastställandet af en ständig ledamotsafgift till 100 kronor. Det uttalades vara olämpligt att medlem skulle ega rätt att till klubblokalen medföra gäster från staden och dess närmaste omnejd. Man ansåg äfven, att någon åldersgräns för medlem icke lämpligen borde fastställas; det tydliggjordes att de närvarande ansågo nödvändigt att förbud mot hazardspel och rökning förefunnes; olämpligheten af att föredrag o d inom klubben gjordes till föremål för offentligt referat framhölls; det ansågs därjämte att klubblokalen borde för medlemmar hållas tillgänglig mellan kl 9 fm–12 em. Klubbens politiska ställning borde vara fullt neutral. Den benämning, som af redaktionskommittén föreslagits, gillades af de församlade, och uttalades slutligen önskvärdheten af att en blifvande styrelse skulle komma att utgöras af tolv ledamöter med sex suppleanter.

§3 De tillstädeskomna beslöto därefter bildandet af ”Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap” och vid företaget val utsågos till medlemmar af den interimstyrelse, åt hvilken uppdrogs att vidtaga nödiga åtgärder för sakens bringande framåt, fru Anne-Madeleine Aschan, fru Anna Ahlström, fru Nanny Dieden, fröken Ingeborg Hallberg, fröken Eva Lindencrona, fröken Marta Kramer, fröken Anna Nilsson, fröken Berta Pettersson och fru Anna Stenberg.

§4 Att justera dagens protokoll utsågos fru Gustafva Hammar och fru Siri Petrén.

In fidem

Ingeborg Hallberg