7 minute read

Måns tror på mänskliga möten

Måns tror på mänskliga möten

Text: Annica Hallquist. Foto: Christopher Svensson

Advertisement

Måns Jennehag har varit polis sen han var 21 år och aldrig ångrat sitt yrkesval. Han har alltid känt starkt för att rätt ska vara rätt och att vi måste värna vår nästa.

– Ja, det är viktigt för mig att göra en samhällsinsats, jag har en övertygelse om att det är viktigt att bidra. Måns Jennehag är född och uppvuxen norr om Sundsvall i Söråker av akademiska föräldrar men han valde, efter en lång värnplikt, reservofficersutbildning och olika studier, ett praktiskt yrke. Han kom in på flera utbildningar men lotten föll till slut på polisutbildningen och en av anledningarna att han valde den var att utbildningen var betald och en annan anledning var att han fått insyn i utbildningen via serien Polisskolan som gick på TV i början av 90-talet.

– Det är ett roligt och flexibelt arbete där den ena dagen inte nödvändigtvis är den andra lik. Och så gillar jag det något okända att man plötsligt måste agera med relativt lite beslutsunderlag, säger han och fortsätter:

– Det som är mindre bra är att det är en stor organisation där man bör hitta sin egen nisch så man inte bara blir en liten kugge i det hela. Och under vissa perioder är det väldigt oregelbundna arbetstider.

Bygger relationer

Nu arbetar Måns som kommunpolis* i Gävle och är ofta ute i stadsdelarna och bygger relationer med människor i allmänhet i syfte att sätta gränser. Han jobbar med långsiktigt tänkande och mycket förebyggande arbete för att ge bland andra ungdomar en framtidstro så polisen slipper bura in dem längre fram när det gått för långt.

– Ja, jag har ständigt en fot ute i verkligheten där jag bygger goda relationer med människor. Vi kommer alla vinna på det i längden, att vi har en plan som håller framåt, säger han och fortsätter: Det är också viktigt att påpeka att polisens roll i detta arbete är ganska liten, det är i första hand föräldrar, socialtjänsten och skolan som har uppdraget att möta barn och ungdomar. Polisens uppdrag är trots allt att förebygga och utreda brott. En annan del är att sörja för ordning och säkerhet som kan leda till trygghet. För att detta ska bli en verklighet är samverkan med till exempel socialtjänsten och bostadsbolag viktigt.

Måns Jennerhag utanför Polisstationen i Gävle

Foto: Christopher Svensson

Måns tror på mänskliga möten, antingen i det fysiska mötet eller som det varit nu, 2020 via digitala möten, när man tillsammans finner en väg framåt.

– Jag känner att jag gör skillnad i mitt arbete i det mänskliga mötet, jag vill beröra andra människor i stort och smått. Det kan till exempel vara när polisen tillsammans med andra aktörer startar trygghetsvandringar i utsatta områden eller när vi skriver ett samverkansavtal.

Ibland kommer hopplösheten över honom när folk tar saker för givet och inte tar sitt ansvar. Han anser att man inte bara kan se till sig själv och sina egna barn utan att vi alla måste hjälpas åt och våga vara vuxna och värna om vår nästa för att skapa ett tryggare samhälle.

– Inte att man ska kliva in och ta polisens roll men man kan göra enkla saker som att ha koll på varandras barn i grannskapet och säga till på ett schysst sätt om barnen eller ungdomarna gör något galet, säger han och fortsätter:

– Vi kan alla hjälpas åt för att vända negativa spiraler i stökiga områden genom att ha koll i vår närmiljö, hjälpas åt som vuxna och tillsammans gå ut och prata med ungdomarna som rör sig i grannskapet, sätta gränser på lämpligt vis. Man kan också gå med i en nattvandrarförening och bjuda på ett par nätter per år av sin fritid. Och en annan viktig del när man vill göra en förändring är att inte själv sprida osanningar, utan var källkritisk och tro framförallt inte på allt du läser på Facebook.

"Bara för att vi betalar skatt får vi inte sluta bry oss"

Naturlig samlingspunkt

Han anser att kyrkan fyller en betydande funktion i stadsdelarna. Den är en naturlig samlingspunkt för människorna oavsett om man bekänner sig fullt ut i tron eller ej. Han menar att folk drar sig till kyrkan när man hamnar i större eller mindre kriser men även i vardagen öppnar kyrkan upp och erbjuder sin plats, samlar människor för gemenskap, för att sprida budskap och låta människor mötas.

– Jag upplever att Svenska kyrkan är väldigt öppen och att det finns många olika arrangemang att ta del av. Att man bryr sig om sin nästa, som till exempel människor som är utsatta på olika sätt och inte kanske kan ge sina barn samma möjligheter som andra barn får, då finns kyrkans aktiviteter som ett bra komplement och där är ju Mariakyrkan i Sätra ett bra exempel. Det finns säkert i andra religiösa sammanslutningar också men jag har sett det i Mariakyrkan. Och där sprids ju budskap som att man ska värna sin nästa och det är det jag talar om när jag menar att man i sitt eget grannskap ska se efter varandra och fortsätta att bry sig om. Bara för att man betalar skatt kan man inte friskriva sig från sitt ansvar och förvänta sig att samhället tar över. Det är bra om man kan vara både omtänksam och uppmärksam. Jag brukar säga att man bör vara sunt misstänksam, säger han.

Måns samverkar med alla trossamfund som vill samverka, men då blir det på en makronivå, det blir alltså inte med alla kyrkoherdar i hela Gästrikland för det skulle inte gå. Anledningen till att han kom i kontakt med Mariakyrkan är att de är väldigt aktiva i sin stadsdel och som kommunpolis har Måns ett stort engagemang i stadsdelar där det finns en hel del problem.

– Ja, jag kallar det för det som det är, problem som vi vill lösa eller avgränsa. Vissa kallar det för utmaningar men det är inte alltid man lyckas med en utmaning som att börja träna eller gå ner i vikt. Men problem kan man lösa. Och Sätra har problem men de har också möjligheter.

Det är viktigt för Måns, när han är ute och engagerar sig, att det ska vara med något som har samhällspåverkan. Något som rör samhället i stort och att det blir en samhällsvinst av diskussionen.

– På så vis kan jag motivera hur jag använder våra skattepengar. Det ska röra alla.

En inre resa

När han får frågan om han skulle kalla sig troende ger han ett kryptiskt svar:

– Jag har en föreställning om hur allt fungerar men var jag står i det sammanhanget behåller jag för mig själv.

Måns blev inte döpt som liten och inte heller konfirmerad men han har alltid varit nyfiken av sig och som avslut på en inre resa han gjorde när han var i tjugoårsåldern lät han döpa sig. Nu är han döpt men sin eventuella tro vill han inte prata om med hänsyn till sitt uppdrag. Han berättar gärna om någon är nyfiken men då i ett förtroligt samtal mellan två personer.

– Jag vill inte att det ska stå i vägen för andras uppfattningar om mig. Jag har egentligen en nyfikenhet på alla religioner men jag har min egen uppfattning.

Han berättar att han har vissa värderingar som styr honom i hans arbete och de värderingarna har följt honom sen han var liten.

– Till exempel rätt ska vara rätt, äras den som äras bör, man håller sig till sanningen, det tycker jag är extremt viktigt. Vissa slirar med det för egna syften och det gör mig både irriterad, besviken och ibland även arg. Och sen den grundläggande värderingen om allas lika värde och att man behandlar andra som man själv vill bli behandlad. En annan sak som är central för mig är att stå för vad man har sagt och att man står upp för det obekväma när det är som mest obekvämt. Jag skulle vilja att fler hade dessa värderingar oaktat religion, då skulle mycket vara löst. En annan sak som följt mig genom livet är att man skiljer på sak och person. Så en handling kan vara fel men du som person är fortfarande ok. Handlingen är fel, du är ok. Det är viktigt att komma ihåg.

Nu har Måns arbetat som polis i snart 30 år och trivs med det och skulle han välja en ny yrkesbana i dag skulle det fortfarande bli polis men andra yrken han kan tänka sig är brandman, socialarbetare eller yrkesofficer, viktigast för honom är att han får göra en samhällsinsats.

Foto: Christopher Svensson

OM MÅNS JENNEHAG, 49

Familj: Fru och två flickor, 5 och 7 år

Bor: Villa i Forsby

Titel: Kommunpolis

Förebild: Min pappa

Gör på fritiden: Tränar, är med familjen i naturen, läser mycket faktatexter och artiklar

Okänd talang: Hyfsat duktig på att laga mat och bygga saker

Drömmer om: Nästa fjällvandring

Favoritserie: Allt om krigshistoria

Alltid i mitt kylskåp: Mjölk

Aldrig i mitt kylskåp: Ersättningsprodukter

Fredagsmys: God mat och dryck

*En kommunpolis driver polisens brottsförebyggande arbete i samverkan med kommun, näringsliv och medborgare. Utgångspunkten är den lokala problembilden som ligger till grund för samverkansavtal mellan kommunen och polisen.

This article is from: