9 minute read
En annorlunda jul
from Intron #4 2022
by introngavle
Det blir en annorlunda jul i år
Advertisement
Text: Heléne Götberg. Foto: Heléne Götberg samt Nadia Samoilenkos privata bilder
Förra julen firade ukrainarna precis som vanligt. Kommande jul blir inte sig lik, oavsett om kriget tar slut eller inte. Gävle församling och andra aktörer i kommunen arbetar tillsammans för att mottagandet för dem som flytt kriget ska bli så bra som möjligt.
Det är stillsamt på Akutboendet i Gävle när Intron kommer besök, en lördagsförmiddag i september. Det är strålande solsken ute och det är så där krispigt i luften som det kan vara på hösten. Många av de boende är troli gen på utflykt i det fina vädret.
Tidningen har bestämt möte med några familjer från Ukraina, familjer som tidigare bodde på Migrationsver kets boende i Gävle, men som nu har fått ett mer permanent boende.
Nadia Samoilenko är från staden Slavutych, vilken ligger norr om Kiev. Hon kan engelska och under intervjun fungerar hon som tolk. Hon är utbildad lärare och har arbetat som översättare, fram till att familjen flydde drev hon en blomsteraffär. Kvinnorna Sona Isaian, Anna Isaian, Valetina Tkakova, Suliya Tkackova och pojken Tkachovkinill är från en stad som ligger öster om huvudstaden, Kharriv.
Kvinnorna berättar att de trivs bra på Akutboendet. Här kan de rå sig själva, familjerna har egna lägenheter och har tillgång till kök och kan på så sätt laga sin egen mat. Familjernas barn och ungdomar har också kunnat börja på förskola och på skola. Flera av de vuxna tränar svenska i olika sammanhang. Kvin norna vill dock ha ett arbete så fort som möjligt, för att försörja sig och sina barn. På Akutboendet har fa miljerna även tillgång till ett lekrum, ett samlingsrum med soffor, där det finns ett litet bibliotek. I en korri dor står kyl och frys, här lämnar Matakuten in mat, vilket kvinnorna lovordar. I ett angränsade rum till samlingslokalen finns skänkta klä der. Här har de boende tillgång till kläder. Det är Röda Korset som har hand om klädrummet.
Känner stor oro
Alla kvinnorna som deltar i samtalet har flytt till Sverige tillsammans med sina familjer, utom Anna Isaian, vars man fortfarande är kvar i Ukraina och som slåss vid fronten. Hon känner en konstant malande oro och längtar hela tiden hem. De övriga har också en stark längtan hem, men de poäng terar att de är så tacksamma för all den värmen de mött här i Gävle, de är också glada över det alla gör och har gjort för dem. Det var inget de hade förväntat sig, berättar de.
Kvinnorna har alla vänner och släktingar som har dött i kriget. I sina Facebookflöden kan de fortlöpan de se hur före detta klasskamrater, kanske lekkamrater från förr eller andra bekanta, begravs. Andra som de känner har precis som dem tvingats fly och befinner sig på olika platser i Europa. De berättar att deras barn och ungdomar har fått sår som inte syns. Barnen har många gånger svårt för att sova, de drömmer mardröm mar och visar andra tecken på att de är oroliga. Nadia Samoilenko berättar att hennes söner, två unga män, bad till Gud under hela deras flykt från Ukraina. Hon och familjen flydde med bil via Belarus till Vilnius och sedan med färja till Sverige. De övriga kvinnorna tog sig med buss till Polen. Vissa sträckor fick de gå. Från Polen eller Tyskland tog de färja till Sverige, och till sist kom de fram till Gävle.
Firar jul senare
Ukrainarna tillhör den ortodoxa tron och de firar sin jul ungefär två veckor senare än vad vi i Sverige brukar göra. Under julhelgen äter de speciella mat rätter och sjunger särskilda julsånger. Barnen går hem till sina gudföräldrar, de har med sig något att bjuda på samtidigt som gudföräldrarna ger barnen presenter. Förra året firade Nadia Samoilenko och hennes familj jul i hennes hemby tillsammans med hennes föräldrar. Bara några veckor senare utökade Ryssland sitt krig mot Ukraina.
Nadia Samoilenkos stad blev inte invaderad vid anfallet, men däremot avskuren från resten av landet. Det innebar att all leverans av livsmedel, bränsle och andra viktiga produkter upphörde. Under en månad fanns ingen mat att köpa i affärerna. En bonde med häst och vagn kom vid några tillfällen och levererade potatis. En fiskbil kom då och då. De hade tillgång till mjölk, eftersom ett mejeri som i vanliga fall levererar mjölk till stora delar av landet inte längre kunde göra det. Elektriciteten var mestadels avstängd, vilket hänvisade många av de boende i staden till att laga sin mat ute på gården över öppen eld. En hel del av dagen gick därför åt att skaffa ved. Hennes familj valde att sova i sitt garage för att känna sig säkra, men där var det inte lätt att få upp värmen. På avstånd kunde de höra kriget. Efter en månad förstod Nadia Samoilenko och hennes familj att ryssarna mobili serade och att de rörde sig mot dem. Då bestämde de sig för att fly. Kvar blev katten som togs omhand av en vän.
Svårt att planera
Alla aktörer i Gävle kommun sam arbetar kring mottagandet av flyk tingarna från Ukraina. Varje vecka har representanter från kommunen och frivilligorganisationerna träffats för att ge och få information, och tillsammans planera, fördela och utföra. Sammankallande har varit kommunen. Det är i och för sig svårt att planera vid osäkerhet, men alla följer utvecklingen och anpassar sina insatser efter behov. Dialog mellan aktörerna har gjort det möjligt att dämpa alla rykten som uppstår, vilket minskar oro i samhället.
500 flyktingar har passerat
Migrationsverkets boende i Gävle öppnande upp igen i mitten av mars 2022. Huset var då helt tomt efter att ha ”legat i malpåse” under ett år. ”Det fanns inte ens ett gem”, enligt Jan Ljungström, samordnare vid uppstarten av Migrationsverkets anläggningsboende. Den 31 mars kom första bussen med 35 flyktingar. Innan dess hade verket tillsammans med frivillig hetsorganisationer i Gävle försökt ställa i ordning. Boendet har därefter kontinuerligt fyllts på med ukrainska flyktingar. Ukrainarna har kommit till Gävle med buss, tåg eller egna bilar. Ungefär 500 flyktingar har passerat boendet från att det öppnades tills i september när det här skrivs.
– Omkring 300 personer har flyttat till sina anvisade kommunplatser i olika delar av landet. Några har ordnat egna privata adresser och andra har återvänt hem till Ukraina eller när liggande länder, säger Jan Ljungström.
Tänka på annat
Svenska kyrkan i Gävle har närvarat på boendet varje vecka sedan i mars, då det öppnade upp igen. Två gånger i veckan har personal från kyrkan lekt och sjungit med barnen i lekhörnan, sedan i september är församlingen på plats en gång i veckan. Lottorna, Röda Korset och Rädda Barnen har organiserat hörnan med nya och in samlade leksaker och material. Dessa organisationer har också bemannat lekhörnan med volontärer, vilket gjort att det funnits mycket verksam het för barnen på boendet.
Aktiviteterna i lekhörnan har anpassats efter vad barnen behöver och vill. Tanken är att barnen och deras familjer ska få något annat att tänka på en stund. Ofta är det många barn som vill leka, ibland få, någon gång bara stora barn, tidvis bara små, många gånger både och. Att börja med att sätta sig i en ring, mitt på mattan i lekhörnan är ett bra sätt att komma i gång. Sedan kanske alla får säga sitt namn och när alla därefter sjunger tillsammans brukar alla vilja vara med. Enkla barnsånger med lätta melodier som illustreras med bilder eller gosedjur gör att alla – gammal som ung kan nynna med. Några ord byts ut mot ukrainska och då förstår alla bättre och får svenskan på köpet. Det har inte alltid varit så lätt att kommunicera, men barnen lär sig fort. Gester, kroppsspråk och Google translate är till stor hjälp. De äldre barnen förstår också en hel del engelska, vilket inte så många av de vuxna gör. Efter sången blir det lek. Då plockas memory, schack och spel fram, något alla kan spela, oavsett vil ket språk man talar. Lekhörnan fylls också på med alla möjliga leksaker och skapande material som förvaras i förrådet.
Stolt och nykter
Gävle församling har olika barn- och ungdomsverksamheter. Dit är alla välkomna och deltagandet är gratis. Under sommaren ordnar församling en dessutom fler aktiviteter för barn. Eftersom personalen i församlingen har lärt känna familjerna på Migra tionsverkets boende har de lite äldre barnen kunnat hänga med på kyrkans olika verksamheter. I samband med skolavslutningen anordnade Gävle kommun ”Stolt och Nykter” i Furu viksparken. Det fanns en efterfrågan av gävleungdomar som skulle kunna gå tillsammans med ungdomar från Ukraina. Församlingen i Gävle och Valbo-Hedesunda frågade ungdomarna i kyrkans verksamheter. Kunde de tänka sig att följa med? Det kunde de. Församlingen bjöd alla ungdomarna på deltagaravgiften och det blev en fin kväll att minnas, där alla umgicks. När de skiljdes åt var det flera som bytte kontaktuppgifter.
Församlingen bjöd också alla barn och deras familjer som kommit från Ukraina till en barnfestival i Heliga Trefaldighets kyrka. Dagen för festi valen sammanföll dock oturligt nog med familjernas flyttdag, och de nya barnfamiljerna hade inte hunnit flytta in. Men de familjer som deltog fick njuta av aktiviteterna på festivalen.
Många flyr kriget
När det här skrivs har ungefär 16 miljoner människor flytt kriget. 6,9 miljoner människor befinner sig på flykt i Ukraina, det vill säga de är in ternflyktingar. 7 miljoner människor har flytt över gränsen, och de är flyk tingar. I mars gick FN:s flyktingkom missarie ut med att vi hade en stor flyktingkatastrof framför oss, lika stor som den efter andra världskriget. Nu blev inte flyktingströmmen så stor som FN först trodde. Kriget tog en annan vändning och siffrorna har skrivits ner.
Arbetar tillsammans
Från den första juli i år trädde en ny lag i kraft i Sverige som innebär att kommunerna tar över ansvaret för att ordna boenden åt skyddsbehövande från Ukraina. Enligt de fördelnings siffror som finns ska Gävle kommun ta emot 226 flyktingar. Migrations verkets boende i Gävle kommer att fortsätta att ta emot flyktingar, men där ska flyktingarna bara bo max 40 dagar, sedan ska de vidare ut till kommunerna. I dagsläget finns två kommunala boende för flyktingar.
Gävle församling fortsätter att arbeta tillsammans med andra aktörer för att stötta de som har kommit hit på grund av kriget. Hur det arbetet ser ut utgår från det speciella uppdrag som kyrkan har och är anpassat efter de behov som människor har i Gävle.