Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell

FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET – EN ANALYSMODELL Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.

I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens­kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-R 477 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-856-0 Författare: Anders Broström, IVA/KTH Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

Innehåll 1. Bakgrund ...........................................................................................................................................4 2.

Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta......................................................................5 Uppgift 1: Forskning skapar kulture­lla och bildningsmässiga värden i samhället................................5 Uppgift 2: Forskning har en banbryt­ande uppgift...............................................................................5 Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor ..................................5 Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling .....................................6 Perspektiv på forskningens uppgifte­r..................................................................................................6

3.

En analysmodell.................................................................................................................................7 Mål för forskningspolitiken................................................................................................................7 Två exempelanalyser...........................................................................................................................7 Från analys till förändring..................................................................................................................9

4.

Kvalitetsbegrepp för forskning..........................................................................................................10 Vad är dålig forskning?.....................................................................................................................10 Vad är god forskning?.......................................................................................................................10 I vilken mån kan dessa kriterier för god forskning tillåtas ersätta varandra? ....................................10

5. Att stödja forskning av hög kvalite­t..................................................................................................12 Att väga samman olika kvalitetsbegrepp ..........................................................................................12 Forskningspolitisk kommentar.........................................................................................................14 Fotnoter............................................................................................................................................ 15

3

1. Bakgrund

Inom Agenda för forskning har en analysmodell för forskningspolitisk diskussion utvecklats. Genom att diskutera forskningen som en samhällskraft med fyra huvudsakliga uppgifter vill vi på ett systematiskt sätt utveckla den viktiga insikten att forskningspolitiken har ett antal mål som inte automatiskt går hand i hand. Kanske är det till och med så att vissa mål står i konflikt med varandra när det gäller att fatta enskilda politiska beslut? Vi har beslutat att pröva tanken att formulera en sammanhängande beskrivning av forskningspolitikens olika mål–medelrelationer ur ett samhällsperspektiv. Framför allt vill vi systematiskt diskutera hur olika explicita eller implicita forskningspolitiska målsättningar relaterar till forskningens olika uppgifter i samhället respektive till mått på måluppfyllelse/kvalitetsbegrepp.

Tänkta fördelar med denna ansats är • att forskningspolitiken genom att beskrivas från ett samhällsperspektiv sätts i relation till andra politikområden • att den hjälper oss hålla isär projektets analytiska ambition från den politiska uppgiften att prioritera mellan olika målsättningar • att diskussioner om differentierade kvalitetsbegrepp och om forskningspolitisk utvärdering kan föras inom en gemensam struktur • att en lång rad forskningspolitiska frågor (till exempel frågan om i vilken mån forskningspolitiken kan/bör vara ”svensk” och frågan om i vilken mån vi behöver öka resurskoncentrationen till så kallade starka forskningsmiljöer) kan relateras till olika forskningspolitiska målsättningar (olika svar på frågorna för olika målsättningar), vilket synliggör synergier och motsättningar mellan olika mål.

4

2. Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta Forskningen har ett flertal viktiga uppgifter i ett modernt samhälle. I arbetet med Agenda för forskning har vi använt oss av en kategorisering i fyra övergripande uppgifter.

Uppgift 1: Forskning skapar kulture­lla och bildningsmässiga värden i samhället Det vetenskapliga arbetet utgör en slags infrastruktur för organiserat vetande och diskuterande som ger avtryck i det offentliga samtalet och i människors normer och självuppfattning. I vissa fall är dessa avtryck ett resultat av direkta ambitioner från forskarens sida, i andra fall uppstår dialog mellan forskning och andra samhällssfärer på mer indirekta vägar. Forsknings­a rbete skapar kulturella och bildningsmässiga värden exempelvis genom att ge nya perspektiv på människors beteenden och känsloliv, genom att göra nya rön om världens beskaffenhet tillgängliga för en bredare publik och genom att belysa ett specifikt skeende.

Exempel: • Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.

• En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.

Uppgift 2: Forskning har en banbryt­ande uppgift Forskning bidrar till att kartlägga naturens lagar, avtäcka dolda strukturer och slå hål på tidigare generationers myter och föreställningar. Genom att utvinna ny generaliserbar kunskap bryter forskningen ny mark åt mänskligheten.1 Det är viktigt att påpeka att vi här inte enbart syftar på det arbete som resulterar i vetenskapliga verk som av eftervärlden erkänns som banbrytande. En överväldigande majoritet av det forskningsarbete som möjliggör banbrytande framsteg får aldrig någon uppmärksamhet utanför det specifika forskningssamhälle som arbetar med liknande frågor. Forskning som lägger bitar i det teoretiska pussel som till slut framstår som ett banbry-

tande framsteg och studier som empiriskt blottlägger generaliserbara mönster bidrar dock till den övergripande uppgiften så länge de förmår väcka intresse hos andra forskare.

Exempel: • Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.

• En förbättrad empirisk metod föreslås.

Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor Högskoleutbildning bör stå i kontakt med den ständiga utvecklingen inom forskningen. För att detta samband ska upprätthållas är det viktigt att studenterna under sin utbildning kommer i kontakt med lärare som själva har aktuell erfarenhet av forskning. Givetvis är det stor skillnad mellan olika utbildningar; det är till exempel inte självklart att det krävs internationellt erkända forskare för att bedriva en förstklassig A-kurs i företagsekonomi.

Men överlag gäller att forskningsarbete som utförs av undervisande personal spelar en central roll för högskoleutbildningens kvalitet, och därmed för den höga samhällsnytta som förknippas med högre utbildning.

Exempel: • Genom att forska inom ett område får en högskolelektor en överblick över kunskapsfronten, som förmedlas i hennes undervisning inom området.

• En forskare för in uppdaterade rön i undervisningen genom att författa ett läromedel.

Forskning bygger även upp förmågor hos de som aktivt deltar i forskningsarbete. En ansenlig del av den offentligt finansierade forskningen utförs i anknytning till forskarutbildning. Ett synbart resultat av denna forskning är det kontinuerliga examinerandet av forskarutbildade, som förväntas träda in på arbetsmarknaden med högspecialiserade kunskaper och förmågor. Genom vidare forskning ges tillfälle till förkovran bland befintliga forskare och internationell rörlighet av forskarutbildade uppstår.

Perspektiv på forskningens uppgifte­r

Exempel: • Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år, vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre.

• Genom en licentiatutbildning bibringas en industrianställd nya förmågor, kontakter och perspektiv.

Den ledande tanken bakom vår beskrivning av forskningens uppgifter har varit att fånga in den bredd av förväntningar som ställs på forskningen och att göra en indelning där de olika uppgifterna kan kopplas till distinkta forskningspolitiska målsättningar. Var återfinns då forskningens uppgift som grund för innovation och ekonomisk utveckling? Hur förhåller sig vår indelning till forskningens roll i arbetet med att hantera globala utmaningar? Vår tanke är att dessa och andra övergripande uppdrag som forskningen åläggs kan ses som olika perspektiv, som var och en kastar olika ljus över de uppgifter vi skisserat ovan.

Låt oss som exempel kontrastera ett ekonomiskt innovationsperspektiv med ett individcentrerat kunskapsideal. Från ett ekonomiskt perspektiv kan forskningens bildningsmässiga värden (uppgift 1) ses som stimuli för tillväxtfrämjande institutioner och den banbrytande uppgiften (uppgift 2) som en förutsättning för forskningsbaserad innovation. Vi konstaterar att tillgång till högutbildad arbetskraft (uppgift 3) spelar en central roll för förnyelse och tillväxt i moderna, kunskapsintensiva ekonomier och att samverkan och utveckling (uppgift 4) är medel genom vilket forskningskompetens och forskningsframsteg nyttiggörs i näringslivet. Låt oss nu istället betrakta samma genomgång av forskningens uppgifter utifrån en syn på kunskapens egenvärde för den lärande individen.

Forskning, högskoleutbildning och forskarutbildning får då sitt värde genom att studenter under sin utbildning utvecklar särskilda färdigheter och förhållningssätt (kritiskt tänkande, förmåga till kontinuerligt lärande, självständig analys och värderingsförmåga etc.). Dessa båda perspektiv står inte med någon nödvändighet i motsättning till varandra, men det finns en möjlighet att betoningen avgör hur forskningens samhällsroll kopplas till forskningspolitiska mål. Vi vill inom Agenda för forskning inte tynga ned analysmodellen genom att diskutera även detta steg separat; vår ambition är istället att i arbetet med att koppla forskningspolitiska mål till forskningens olika uppgifter vinnlägga oss om en ansats som inte snävar in alltför hårt åt det ena eller andra av de relevanta perspektiv man kan anlägga på forskningen.

Finns då inte redan tydliga mål för forskningspolitiken? Det är lätt att i propositioner och utredning hitta forskningspolitiska målsättningar som kopplar till var och en av de fyra ovan beskrivna samhällsrollerna.

En närmare läsning visar dock att de målsättningar för den offentliga forskningen som helhet är tämligen vagt formulerade: viljeyttringar om vad forskningspolitiken ska åstadkomma förekommer främst som motivering till specifika politiska förslag. 2 Detta hänger samman med svårigheten att hantera forskningens alla ansikten och samhällsroller på ett sammanhållet och integrerat sätt.

Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling Forskning bidrar på en rad olika sätt till att samhälleliga frågeställningar adresseras på nya sätt. Detta sker dels genom att forskningens banbrytande uppgift som den beskrivs ovan banar väg för framtida kunskapsutveckling, problemlösning och utveckling, men också genom processer där forskning och tillämpning knyts närmare varandra. Stundom sker detta som en följd av långsiktig medveten strävan från forskares sida, stundom som spontant uppkommet tillämpningsnära arbete. I vissa sammanhang är forskning och tillämpning organisatoriskt sammankopplade. Samhällets olika forskningsavnämare kan beställa en särskild forskningsbaserad utvecklingsuppgift inom ett område man identifierat som relevant, till exempel i syfte att snabba på teknisk utveckling eller att möta en identifierad utmaning.

Exempel: • Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar.

• En samhällsvetenskaplig forskargrupp tilldelas forskningsmedel med villkor att under programtidens gång leverera ett antal synteser inom frågeställningar preciserade av finansiären.

I andra sammanhang kopplas forskningskunskap till praktik genom samverkan mellan forskare och någon form av avnämare. Sådan samverkan kan ta många former, till exempel i form av informella, spontana konsultationer, organiserade semi-permanenta kontaktytor, formaliserade samarbeten eller så kallad uppdragsforskning.

Exempel: • En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik.

• Forskare från en offentlig forskningsorganisation och forskare från ett företag arbetar tillsammans i ett avgränsat projekt.

6

3. En analysmodell

Forskningens uppgifter i samhället

Hänsyn till internationella sammanhang

Forskningspolitiska målsättningar

De nationella forskningssystemets strukturer, dimensionering och finansiering

Kvalitetsbegrepp

Mål för forskningspolitiken

Forskningens samhällsroller kan beskrivas i olika kategorier och från olika utgångspunkter. Det motiv som drivit just den här föreslagna uppdelningen i fyra samhällsuppgifter är en önskan att diskutera två breda frågekomplex. För det första gäller detta förmågan att styra mot uppsatta forskningspolitiska mål genom att påverka forskningssystemets strukturer, dimensionering och finansiering. För det andra har vi inom Agenda för forskning betonat uppgiften att hantera den nationella forskningspolitikens förhållande i internationella kontexter. I den schematiska analysmodellen nedan beskrivs dessa komplex som kopplade till forskningspolitiska målsättningar. Vår nyckelidé här är att de vågrätta pilarna illustrerar ett samband om hur ett visst policyverktyg (till exempel resursfördelning enligt de av regeringen uppsatta kvalitetsindikatorerna) påverkar ett givet forskningspolitiskt mål. Dessa samband ser olika ut för olika forskningspolitiska målsättningar.

Som analysverktyg för forskningspolitisk diskussion kan den modell som beskrivs ovan fungera som en checklista över vilka forskningspolitiska mål och därmed förknippade samband som bör tas med i diskussionen när ett visst policyverktyg eller en annan typ av systemförändring diskuteras. På så sätt synliggörs målkonflikter, men också synergier, som kan uppstå genom en viss policyförändring.

Tabell I illustrerar tanken om hur olika forskningspolitiska mål kan kopplas till de fyra olika uppgifter som angetts ovan.3

Två exempelanalyser Vi demonstrerar analysmodellens implikationer på två av de frågor som diskuterats i Agenda för forskning.

Resurskoncentration och starka forskningsmiljöer

Tanken om att genom resurskoncentration skapa förutsättningar för framväxten av fler svenska forskningsmiljöer av högsta vetenskapliga status och med god internationell synlighet har tydlig bäring på mål kopplade till uppgift nummer två (forskningsarbetets banbrytande uppgift). Dessutom kan denna tanke ligga i linje med flera mål kopplade till uppgift nummer fyra (problemlösning och behovsstyrd utveckling).

Men vi noterar att mål kopplade till uppgift nummer tre (lärande vid universitet och högskolor) snarast står i konflikt till idén om resurskoncentration. Att förse de stora grupper lärare som undervisar inom till exempel pedagogik och vård med forskningsresurser 7

TABELL I: FORSKNINGSPOLITISKA MÅL

För att säkerställa att forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället kan man sätta upp som mål att Sverige bygger upp en infrastruktur av forskningsbaserad kunskap och forskningskompetens som ger samhället god beredskap för framtida behov att forskningsresultat och forskningskompetens tar plats i samhällsdebatten att relevant forskningsbaserad kunskap tillförs olika samhällsaktörer att forskningsbaserad kunskap om specifika svenska och nordiska förhållanden byggs upp.

För att säkerställa att forskningen uppfyller sin banbrytande uppgift kan man sätta upp som mål att svensk forskning ska bidra till den globala kunskapsproduktionen på ett kraftfullt sätt.

För att säkerställa att forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor kan man sätta upp som mål att svensk forskning ska möjliggöra forskningsanknytning av den högre utbildningen att svenska högskolor ska bedriva forskarutbildning för att säkerställa tillgången på forskarutbildad arbetskraft i Sverige.

För att säkerställa att forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling kan man sätta upp som mål att forskningskompetens uppstår inom områden där sådan efterfrågas av samhällets olika intressentgrupper att forskningsresultat som bidrar till särskilda identifierade problemkomplex tas fram att direkt samverkan mellan forskare och forskningsavnämare.

Analytiska ramverk som förekommer i svensk forskningspolitisk diskussion • Den offentliga forskningen och dess institutioner ingår i så gott som samtliga analyser som görs under beteckningen ”innovationssystem”. I regel fokuseras beskrivningen på de olika vägar (mobilitetsströmmar, kommersialisering, samverkan, uppdragsutbildning etc.) genom vilka högskolor och forskningsinstitut interagerar med näringslivet i vid mening, samt på offentligt stödd FoU-verksamhet som ett slags smörjmedel för det system som föder fram innovation på nationell, regional eller sektoriell nivå.

• Modellen ”trippelhelix” är på en och samma gång beskrivande och normativ. I sin beskrivande del fungerar modellen som en metafor för budskapet att universitet, näringsliv och offentlig sektor allt oftare överskrider sin traditionella rollfördelning, vilket ses som en central process för ekonomisk utveckling. I sin normativa del pekar trippelhelix-modellen på hur denna utveckling för främjas, till exempel genom att staten tar initiativ till samverkan eller genom att uppmuntra framväxten av ”hybridorganisationer”, vilka förväntas bidra till att minska de bestående spänningarna inom trippelhelixen.

• Teser om en ”Mode2” för den akademiska forskningen har förts fram i två framgångsrika böcker med stark svensk anknytning. Denna modell fokuserar på påståendet att kunskapsproduktionen bör anta nya former som en följd av att forskningen under ”mode 2” blir centrerad kring problem som uppstår i ett tillämpningssammanhang. Tvärvetenskaplig verksamhet växer därmed i betydelse, och forskning ska kunna bedömas efter fler kriterier än de traditionellt inomvetenskapliga .

• John Ziman har fört fram begreppet post-academic science, vilket som tankemodell står för en slags forskningens industrialisering. För att möta krav på kunskapsproduktion med avseende på praktiska mål växer nya organisationsformer och arbetsformer fram inom det akademiska systemet.

• Ernest Boyer föreslog i en uppmärksammad skrift från 1997 fyra element av ”scholarship”, som han menade bör prägla akademisk forskning. Dessa är upptäckt (utvidga kunskapsgränsen), integration (koppla samman kunskap från olika discipliner och sammanhang), tillämpning (använda forskningskunskap i olika former av problemlösning) och, slutligen, undervisning.

8

Från analys till förändring

binder upp ansenliga resurser som man inte kan räkna med ska användas i starka forskningsmiljöer.

Vår analysmodell utgår från ett utifrån och in-perspektiv där samhällets nytta av olika slag står i centrum. Vi menar att detta är naturligt för en analys vars syfte är att utgöra ett ramverk för forskningspolitisk diskussion. Vi konstaterar samtidigt att de befintliga ramverk som förekommer i dagens forskningspolitiska diskussion (se faktaruta nedan) snarare utgår från aktiviteter, organisationer eller strukturer – alla olika varianter av inifrån och ut-perspektiv. Jämfört med sådana analysramverk har vår modell den nackdelen att den inte integrerar den utförande nivån fullt ut. Ändå är det förstås på forskningens olika verkstadsgolv som alla förändringar mot en starkare forskning måste ske. Hur omsätter vi då den här beskrivna analysen i forskningspolitiska förslag? Det avgörande steget sker i vår analysmodell när olika forskningspolitiska mål kopplas till skilda kvalitetsbegrepp. Vi går från analys till förslag för hur det svenska forskningssystemet kan och bör förändras genom en översyn över vilken incitamentsstruktur som idag finns på plats för att stödja de olika kvalitetsbegrepp som identifierats.

Förslag till forskningspolitiska åtgärder inriktas sedan mot att förändra eller komplettera de befintliga incitamentsstrukturerna.

Hänsyn till internationella sammanhang

I vilken mån är det rimligt att utveckla internationell finansiering och organisation för forskning utan att ta särskilda nationella hänsyn? För att förenkla diskussionen, låt oss ställa frågan i vilken mån det är centralt för Sverige att den forskning som utförs finns just i vårt land? Svaret torde skilja sig åt, beroende på vilka forskningspolitiska mål som diskuteras. Samhällsuppgift tre (forskning som bas för lärande vid universitet och högskolor) och de associerade målen är i hög utsträckning nationellt orienterade. Så länge inte rörligheten mellan länder är högre än den är idag kommer det först och främst vara den svenska arbetsmarknaden som tar emot de personer som utexamineras från svenska högskolor. Även inom vår första och fjärde samhällsuppgift (kulturella och bildningsmässiga värden respektive problemlösning) är många av de viktigaste länkarna av nationell karaktär, och det är förmodligen även på längre sikt av betydelse att det svenska forskningssystemet är utrustat att fylla dessa samhällsroller. Samtidigt måste man hålla i minnet att svenska aktörer – framför allt de svenska storföretagen – har viktiga samarbetslänkar till en rad forskningsmiljöer över hela världen. Det är först när vi utgår från den andra samhällsuppgift vi tecknat ovan (forskningens banbrytande uppgift) som argumenten för att sköta såväl finansiering som utförande av forskning i internationella (till exempel europeiska) sammanhang i högre grad än idag faller helt och hållet på plats.

9

4. Kvalitetsbegrepp för forskning

Vad är god forskning?

Det är naturligt att tänka sig att två olika forskningsinsatser uppfyller vart och ett av de forskningspolitiska mål som beskrivs ovan i olika hög grad. Det är därmed naturligt att tala om forskning som varande av olika hög kvalitet. Det blir också tydligt att kvalitet i denna mening är en egenskap med flera dimensioner.

Med denna basnivå klarlagd är vi redo att diskutera ett mer mångfacetterat kvalitetsbegrepp för forskning.

I tabellen på nästa sida listas, för var och ett av de forskningspolitiska mål som skisseras i tabell I ovan, ett tänkbart kriterium för måluppfyllelse.

Vad är dålig forskning?

I vilken mån kan dessa kriterier för god forskning tillåtas ersätta varandra?

De kvalitetsbegrepp som på detta sätt kan härledas ur analysmodellen ska ses som tillägg på de baskriterier som ställs upp för vad som kännetecknar forskning som verksamhet. OECD använder följande definition av Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU): ”FoU är systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder”. Inom Agenda för forskning arbetar vi med det snävare begreppet ”forskning”; vi vill med andra ord dra gränsen för projektets analys vid sådan verksamhet som är renodlad utredning, utveckling, journalistik och så vidare. Följande kriterier, som föreslås av Esaiasson m.fl. (2007)4 demonstrerar hur en sådan avgränsning kan göras genom att följande sju ambitioner måste finnas i det arbete som är forskarens5:

En nyckelfråga för den diskussion vi för här är i vilken mån kvalitetsbegrepp som de som skisseras ovan kan tillåtas ersätta varandra. I synnerhet: kan något vara ”bra forskning” utan att uppmärksammas av det internationella vetenskapssamhället? I traditionella former för beslut om finansiering av forskning betraktas i regel inomvetenskaplig kvalitet som ett oundgängligt kriterium vid bedömningar av ansökningar; samhällsrelevans av olika slag hanteras i praktiken som ett komplement snarare än ett substitut till ett föreslaget projekts inomvetenskapliga konkurrenskraft. För svensk forskning som helhet är det dock viktigt att det finns ett visst utrymme för att göra olika slags avvägningar mellan inomvetenskaplig kvalitet och kvalitetsbegrepp orienterade efter forskningens samhällsrelevans i olika delar av forskningssystemet. Det finns på inget sätt direkta motsättningar mellan de ovan skisserade kvalitetsbegreppen; forskning som tillmäts högst samhällsrelevans av insatta bedömare kan mycket väl vara den forskning som tillmäts högst inomvetenskaplig relevans av det internationella forskarsamhället. Men det finns ingen anledning att tro att all den forskning som har hög samhällsrelevans dimensioneras på ett rimligt sätt om den ska konkurrera på rent inomvetenskapliga kriterier. Det är därmed betydelsefullt att upprätthålla en mångfald av forskningsfinansiärer och forskningsutförare i det svenska forskningssystemet som genom olika kvalitetsbedömningar kan möjliggöra ”god forskning” av olika slag.

1. Forskning är teoretisk i betydelsen kumulativ, man tittar alltid på tidigare forskning som utgångspunkt.

2. Forskning är teoretisk i betydelsen att den använder sig av vetenskapligt språk, det vill säga använder en tydlig terminologi och gärna väldefinierade begrepp.

3. Forskning är empirisk i betydelsen att observationer av verkligheten fäller avgörandet.

4. Forskning är empirisk i betydelsen att den genomför systematiska och hederliga undersökningar.

5. Forskning är intersubjektiv i betydelsen forskaroberoende, genomskinlig och värderingsfri.

6. Forskning har i princip förklarande ambitioner.

7. Forskning har i princip generaliserande ambitioner.

En verksamhet som inte passar in i denna trots allt tämligen vida definition blir inte god forskning hur väl den än leder till måluppfyllelse för något av de tänkbara forskningspolitiska mål som skisseras i tabell I ovan.

10

TABELL II: KVALITETSBEGREPP FÖR FORSKNING UPPGIFT 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället

Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att Sverige bygger upp en ”infrastruktur” av forsknings­ baserad kunskap, kultur och forsknings­kompetens som ger samhället god beredskap för framtida behov att forskningsresultat och forskningskompetens tar plats i samhällsdebatten att relevant forskningsbaserad kunskap tillförs olika samhällsaktörer

att forskningsbaserad kunskap om specifika svenska och nordiska förhållanden byggs upp att svensk forskningsbaserad kunskap bidrar till ökad förståelse över kulturella och geografiska avstånd.

God forskning utmärks av hög relevans för samhällets nuvarande och framtida kunskapsbehov att forskare kommunicerar egna och andras forskningsresultat och i kraft av sin forskningskompetens deltar aktivt i samhällsdebatten att den står i kontakt med samhällsliv och samhälls­ verksamhet (genom aktiva kontakter mellan forskare och ”praktiker”, genom personrörlighet mellan forskning och ”praktik” osv) att forskningskunskap om specifikt svenska företeelser, personer och platser skapas och tillgängliggörs att den utvecklas i samspel med forskare från olika nationer och kulturområden.

UPPGIFT 2: Forskning har en banbrytande uppgift

Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att svensk forskning ska bidra till global kunskapsproduktion.

God forskning utmärks av att den uppmärksammas av det internationella forskarsamhället.

UPPGIFT 3: Forskning lägger grunden till lärande vid högskolan

Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att svensk forskning ska möjliggöra forsknings­ anknytning av den högre utbildningen att svenska lärosäten ska bedriva forskarutbildning av tillräcklig omfattning och kvalitet för att säkerställa tillgången på forskarutbildad arbetskraft i Sverige.

God forskning utmärks av att den utförs i direkt anslutning till högre utbildning att den utförs som en komponent i doktorandutbildning.

UPPGIFT 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling

Den nationella forskningspolitiken bör sätta som mål att forskningskompetens uppstår inom områden där sådan efterfrågas av samhällets olika intressentgrupper att forskningsresultat som bidrar till särskilda identifierade problemkomplex tas fram att skapa förutsättningar för direkt samverkan mellan forskare och forskningsavnämare.

God forskning utmärks av att den uppmärksammas och erkänns som sådan av relevanta avnämargrupper att den framgångsrikt adresserar ett (utomveten­skapligt) definierat och prioriterat problemområde att den utförs i meningsfull samverkan med avnämare.

11

5. Att stödja forskning av hög kvalite­t TABELL III: SAMHÄLLSUPPGIFTER OCH FORSKNINGENS INRIKTNING

Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden Forskningens inriktning påverkas av det civila samhällets i samhället. behov.

Forskning har en banbrytande uppgift.

Forskningens inriktning styrs av strävan efter fundamental förståelse.

Forskning lägger grunden till lärande vid universitet Forskningens inriktning påverkas av undervisningens och högskolor. behov av kunskap och av bedömningar av framtida kunskapsbehov på arbetsmarknaden.

Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd Forskningens inriktning orienteras mot praktikrelevanta utveckling. frågeställningar.

Även om det finns flera legitima forskningspolitiska mål och en mångfald av därmed förknippade kvalitetsbegrepp är det långt ifrån självklart hur denna mångfald ska hanteras i konkret forskningspolitik. Är det nödvändigt att ge de olika kvalitetsbegreppen direkt forskningspolitisk betydelse? Frågan kan också formuleras något skarpare: är det nödvändigt (eller ens produktivt) att sträva efter samhällsrelevans i forskningen genom att använda därmed förknippade kvalitetskriterier vid fördelning av forskningsresurser?

Det är inte självklart att så är fallet. Akademisk forskning drivs i många fall av forskares genuina intresse för att bidra till att lösa för samhället relevanta uppgifter. Så är det idag, och så har det ”alltid” varit. Även om akademiker anklagats för att vara världsfrånvända i alla tider (se till exempel Bacon, 1610 6) är det inte självklart att man specifikt behöver ”tvinga fram” relevanssträvan i akademisk forskning. De enskilda forskarnas spontana intresse, prestige, fåfänga och såväl pekuniära som icke-pekuniära ”morötter” från forskningsintressenter av olika slag kommer i många fall att se till att akademisk forskning inrättas efter idéer om vad som är relevant för det nuvarande och kommande samhället.

Frågan är dock vad som händer med dessa mekanismer när medelstilldelningen allt starkare kopplas till rent inomvetenskapligt definierade kvalitetskriterier?

För att värna om forskningens samhällsrelevans är det viktigt att forskare inte leds bort ifrån de viktigaste problemen av publiceringsstrategiska skäl, och att forskares intresse att engagera sig i samhällsdebat-

ten och i samverkan med avnämare inte kvävs av ett alltför snävt incitamentssystem där sådan verksamhet betraktas som slöseri med forskningstid.

Att väga samman olika kvalitetsbegrepp Med ett flertal identifierade kvalitetsbegrepp för forskning kan man skissera utgångspunkter för utvärdering av forskning. I princip finns två skilda tillvägagångssätt: att bedöma en föreslagen forskningsinsats innan den genomförs (ex-ante) eller att bedöma forskning och/eller forskare efter åstadkomna resultat (ex-post).7 Givet ett visst forskningspolitiskt mål kan två slags faktorer hos ett föreslaget forskningsprojekt ge en uppfattning om måluppfyllelse ex-ante. En första faktor är hur väl inriktningen på den föreslagna forskningen matchar det aktuella målet. Tabell III illustrerar hur denna matchning kan tänkas bero av hur val och utformning av forskningsfrågor relaterar till de övergripande samhällsuppgifter som skisserats ovan.

En andra faktor som kan bedömas ex-ante är forskarnas förmåga och ambition att realisera de möjligheter som forskningen och den föreslagna inriktningen ger.

Vid många tillfällen där forskningskvalitet bedöms dominerar ex-post-perspektivet. Detta gäller till exempel vid tjänstetillsättning eller strategiska utvärderingar vid en enskild högskola, vid extern utvärdering av en offentlig forskningsinstitution eller vid fördelning av statens ”kvalitetsbaserade” resurser till uni12

TABELL IV: METODER FÖR BEDÖMNING AV FORSKNINGSKVALITET EX-POST

God forskning utmärks av

Forskningskvalitet kan lämpligen bedömas genom9 utvärdering av bedömning formelbaserad utvärdering bedömargrupp av forskares självutvärdering

UPPGIFT 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället

hög relevans för samhällets nuvarande och framtida kunskapsbehov att forskare kommunicerar egna och andras forskningsresultat och i kraft av sin forskningskompetens deltar aktivt i samhällsdebatten att den står i kontakt med samhällsliv och samhällsverksamhet (genom aktiva kontakter mellan forskare och ”praktiker”, genom personrörlighet mellan forskning och ”praktik” och så vidare) att forskningskunskap om specifikt svenska företeelser, personer och platser skapas och tillgängliggörs.

UPPGIFT 2: Forskning har en banbrytande uppgift

att den uppmärksammas av det internationella forskarsamhället.

UPPGIFT 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor

att den utförs i direkt anslutning till högre utbildning att den utförs som en komponent i doktorandutbildning.

UPPGIFT 4: Forskning bidrar till problemlösning och tillämpad utveckling

att den uppmärksammas och erkänns som sådan av relevanta avnämargrupper att den framgångsrikt adresserar ett (utomvetenskapligt) definierat och prioriterat problemområde att den utförs i meningsfull samverkan med avnämare.

versitet och högskolor som infördes i och med 2008 års forskningspolitiska proposition. Ex-post utvärdering används också för utvärdering ”i farten” som en form av kontinuerlig styrning av en enskild forskningsorganisation.

Vid ex-post bedömning av forskningskvalitet uppstår särskilda utmaningar för den som förordar en flerdimensionell uppfattning av vad som är ”god forskning”. Som nedanstående schematiska uppställning demonstrerar kommer ett försök att väga samman de olika kvalitetsbegrepp som skisserats ovan att

kräva att åtminstone tre olika slags kvalitetsbedömningar vägs samman.

Den minst formaliserade metoden är att en bedömargrupp ges i uppgift att utvärdera forskningskvalitet. Den renodlat formaliserade metoden är att standardiserade, centralt insamlade data ligger till grund en bedömning av forskningskvalitet på bas av en matematisk formel. Däremellan ryms ett spektrum av metoder, som här ställs samman under samma rubrik, där kvalitet bedöms genom att sakkunniga personer bedömer forskares självutvärdering.8 13

Forskningspolitisk kommentar Svårigheten att väga dessa olika utvärderingsmetoder mot varandra är ett stort hinder mot att komma vidare i debatten om forskningskvalitet. Man kan dock konstatera att ett system för forskningsfinansiering som ska ha till uppgift att rikta resurser mot ”god forskning” av alla de olika kvalitetsbegrepp som skisseras i denna rapport måste kombinera ett flertal mekanismer. Ex-ante och ex-post bedömning bör kombineras, och formelbaserad fördelning av resurser kompletteras med olika former av finansiering där bedömning av måluppfyllelse läggs i händerna på lämpligt sammansatta bedömargrupper.

14

Fotnoter

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Även om de två förstnämnda uppgifterna inte ska ses som strängt disciplinorienterade hänger synen på en banbrytande uppgift tydligare samman med en positivistisk kunskapssyn och med sökande efter generaliserbara resultat, så som är legio inom de tekniska, medicinska och naturvetenskapliga ämnena, men också inom till exempel psykologi och nationalekonomi. Med en hermeneutisk kunskapssyn torde uppgiften att skapa kulturella och bildningsmässiga värden ligga närmare till hands som målsättning för forskning.

ning som han kallar ”a kind of adoration of the mind… by means whereof men have withdrawn themselves too much from the contemplation of nature, and the observations of experience, and have tumbled up and down in their own reason and conceits.”

7.

2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition har en bred, samlad beskrivning av forskningens uppgifter i samhället som väl speglar den analys som gjorts i Agenda för forskning.

8.

Målen för forskningspolitiken, som de är formulerade här, är begränsade till att handla om vad som krävs av forskningen. För att målen ska uppfyllas ställs också krav på förmåga att motta och värdera forskningskompetens och forskningsresultat i olika delar av samhället. Den välbildade och intresserade medborgaren respektive den kunskapsintensiva och öppna organisationen har lättare att tillgodogöra sig nya forskningsrön. I Agenda för forskning gör vi dock avgränsningen att forskningspolitik främst tänks handla om att påverka villkoren för den forskningsverksamhet som bekostas av offentliga medel.

9.

Källa: Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena 2007.

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Norstedts Juridik.

Observera att de sju kriterierna inte ska uppfattas som en checklista för enstaka arbeten/projekt/artiklar; de ambitioner som nämns bör dock finnas i det sammanhang där det enstaka arbetet ingår.

I “The advancement of learning” angriper filosofen Francis Bacon sin tids metafysiska forsk15

I många praktiska fall förekommer inslag av båda dessa stiliserade slags bedömningar. Ex-post bedömning av en forskares meriter används till exempel ofta i anslutning till en ex-ante bedömning av ett föreslaget projekt.

Denna ”mellanmetod” är särskilt lämplig då sakförhållanden som inte är omedelbart avläsbara för en bedömargrupp är viktiga för bedömningen eller då en viss kvalitetsaspekt kan motsvaras av flera olika förhållanden (till exempel kan en forskningsgrupp demonstrera samhällsrelevans genom att peka på så skilda saker som deltagande av avnämare i forskningsprocesserna, personrörlighet mellan avnämarsidan och den egna organisationen, uppmärksamhet i fackpress, och så vidare).

Dessa tre utvärderingsmetoder kan ta olika uttryck och genomföras med kraftigt varierande tidshorisont, beroende på hur styrningen av forskningen är implementerad.