Jagersroboken 100 ar by Jägersro trav

En bok till Jägersros 100-årsjubileum

Redaktionskommitté och författare Gunnar Atterholm Swen-Åke Borg Stefan Jönsson Peter Kastensson Willy Nilsson Grafisk formgivning Willy Nilsson Original Johanna Holmgren Repro Bo Cederholm Tryck JMS mediasystem

Fotografer, bildkällor och tecknare Stefan Olsson Jörgen Tufvesson Göran Lindskog Sidmakar´n Håkan Hansson Mats Persson Bildarkivet i Klågerup Daniel Larsson Claes Kärrstrand Burt Seeger Otto Ohm Stenbergs Bilder Einar Anderssons Pressbild Charlie Raasum Text och bilder Siv Billgren Ture Hellström Ernst Henriksson Michael Wall Jan Dahlander Nikolai Jakobsen Lasse Svensson C-A Ekstrand Ragnar Küller Yngve Svensson Skåne-Reportage Jan Carlsson UMA Pressbild Hovfotograf H.W. Rahmn Stefan Uppström Svenskt Pressfoto Per Roland Andersson Berne Lundqvist Krigsarkivet Sydsvenskan Bild Bertil Haskel Flash-Photo Leif Å Andersson Torbjörn Andersson Lars G Ohlsson Bror Hansson Gert Zaar Bert Olsson Gösta Carnsten Terra-Foto Bo-Åke Nilsson Göran Buhre Lennart Gullberg Rolf Zieger Bosse Nilsson Thomas Lövqvist Staffan Johansson Lasse Svensson Rolf Olsson Anders Sten Yngve Sebastian Albert Engström

Jägersro trav & galopp tackar följande sponsorer som gjort det möjligt att ta fram Jubileumsboken ATG ATG Hästklinikerna AB Borst Anders AB Deloitte Falkbolagen AB Hansson & Holmgren Plåtslageri AB Hugo Åbergs Fastighetsförvaltning Icopal AB JMS Mediasystem AB Jockeyklubben Lantchark AB Lantmännen Maskin AB LinSon Lomma Blommor Malmö Lastbilcentral AB Malmö Stad Moll Wendén Advokatbyrå AB Optimera Svenska AB Radisson SAS Hotel Malmö Skanska Sverige AB Sparbanksstiftelsen Skåne SSP Svenska Travsportens Centralförbund Svensk Galopp Sydsten AB Sydsvenska Dagbladet AB Sysav Travronden Wisuell Produktion

Innehållsförteckning Etthundra år med Jägersro

Galoppens mest meriterade tränare

188

Ett fängelse grunden för Müller

Den ”stårrste” tränaren

190

Spillepängen och Limhamn först

32 championkuskar

196

Gentlemän i buggy

Började med galopp

214

Fältridtklubben tog över

En äkta travdubbel

217

30-talet fick travet att blomstra

Främst bland jockeys

218

Piskmannen som försvann

När travsporten är som bäst

220

40-talet i krigets skugga

Värdiga segrare

228

Galoppen på sparlåga

Den älskade hindersporten

230

50-talet mot rekord

Mästarnas möte

238

Försiktig start för hemmalaget

Landskamp USA – Sverige

240

60-talet mot nya mål

Idel ädel adel

242

Ingen större vänskap

Omåttligt framgångsrik

246

70-talet i V65-spelets tecken

Världsmästarmöte

248

Nytt startsystem

Michael Johnson Race

250

Fortsatta stridigheter

Den främsta hästen någonsin

252

80-talet en revolution

Bakom kulisserna

256

Träflisbana med Mai och Hans

Ett förödande beslut

262

90-talet betydde världsklass

100

Villervalla i toton

268

Nytt banunderlag

112

Hästsjukvården från då till nu

270

2000-talet med världsartister

118

Banveterinären betydelsefull

275

Värdefull löpning

125

En modern uppfinning

276

Voter historisk segrare

130

Landets första hästägareförening

282

Derbyt det Blå Bandet

134

Föreningen för välfrejdade män

284

Det finaste lopp man kan vinna

152

Växte upp bakom tribunen

286

Skånes Grand Old Man

162

Monté en fängslande sport

290

Suverän Derbyaktör

165

Trav, hopp och kärlek på film

291

Första delen i trilogin

166

En frestelse för (s)vettiga hästar

292

Årets bild 1951

174

Först i landet med TV

293

Yngst av klassikerna

176

När stallbacken är som roligast

294

Från dräng till storbyggmästare

178

Smeknamn har vi allihopa

300

En föregångsman

182

Dressed for success

302

Bertmark en visionär

184

Ryktbar press

303

Gemytlig diplomat

186

En modern arena

304

På ryttmästarens tid

187

Index personer och hästar

316 5

1907 - 1916 Under de första tio åren hade travet och galoppen bara ett fåtal tävlingsdagar.

1917 - 1926

Jägersro 100 år Jägersro 1907 till 2007 - hundra år av travoch galoppsport, hundra år av hippologisk underhållning, hundra år av utveckling och förnyelse. Från en sport förbehållen välbesuttna och officerare till en folksport med bred förankring i samhället. Från enkla förutsättningar till en av Europas mest kompletta hästsportanläggningar med trav, galopp och ridsport. Jubileet för Sveriges äldsta bana är också ett jubileum för svensk travoch galoppsport. Jägersro i tiden - historiskt och idag. Samhället har under seklet genomgått en total omvandling. Jägersro har alltid haft förmåga till omställning och ofta också varit ledande i travoch galoppsportens utveckling. Många är de personer som genom stor personlig uppoffring medverkat till detta. Vi kommer i denna bok att få möta många av dem, sportens utövare såväl som dess ledare - starka profiler på banan och i samhället. Hästarna som för alltid satt sina spår i storloppens listor och gjort Sverige till en av världens ledande travnationer. Många är de av våra besökare som med välbehag kommer att känna igen händelser och ekipage i bokens rikhaltiga bildmaterial. Svårigheter och utmaningar har varit många, allt från ofärdstider med regression och bristsituationer, till statens hantering av totalisatortillstånd och beskattning. Detta har medverkat till att härda hundraåringen till ständig beredskap inför nya svårigheter och ta tillvara nya möjligheter. Jägersro av idag står starkt i den svenska travoch galoppfamiljen. Förutsättningarna för hästsporten är helt annorlunda än för bara tiotalet år sedan genom teknikutvecklingen, vilken går blixtrande snabbt och den förändrade samhällssituation som många människor och familjer starkt påverkas av. Bristande tid är idag många människors största problem. I detta ligger också möjligheter för oss att genom modern teknik nå ut till människors vardagssituationer. Aldrig tidigare har så många följt våra tävlingar, dock färre i vardagslag på banan och allt fler i andra miljöer. Det leder också till fler besökare på banan vid stora evenemang men färre vid vardagstävlingar. Denna trend kommer att fortsätta. För att balansera detta måste vi tillskapa möjligheter och intresse för många fler att få komma i kontakt med hästen. Öka tillgängligheten genom att utveckla en levande stallbacke, där det erbjuds möjligheter att få köra häst och

Travsporten förde en tynande tillvaro fram till totalisatortillståndet 1923. Däremot var galoppens första Derby 1918 en klang och jubelföreställning.

1927 - 1936 Den moderna travsporten gjorde sin entré på 30-talet och 1932 skiftade man till vänstervarv. På galoppsidan började slätlöpningarna komma i nivå med hinderlöpningarna.

1937 - 1946 Under de åren gick travoch galoppsporten i krigets skugga med svåra tider, även om publiken var stor. 1939 blev Margareta Cronhielm (på bilden) första kvinna att köra amatörlopp.

1947 - 1956 I slutet av 40-talet kom spel och publik tillbaka efter att statsmakterna hade återställt totoskatten till 20 procent och början på 50-talet gick i rekordens tecken.

1957 - 1966 I slutet av 50-talet höjdes totoskatten igen men redan 1960 insåg man sitt misstag och hästsporten fick en extra injektion i och med införandet av V5.

1967 - 1976 I slutet av 60-talet utvecklades Jägersro till landets modernaste och publikvänligaste bana och sporten fick en knuff uppåt när V65 infördes 1974.

1977 - 1986 I slutet av 70-talet blev Jägersro först med ett nytt startsystem som senare följdes upp av övriga banor. Under 80-talet blev travet och galoppen efter många år av stridigheter vänner igen.

Jägersro. En av Europas modernaste travbanor. uppleva tjusningen med sporten. För att kanske bli amatörkörsven, -ryttare, hästägare eller varför inte amatörtränare. Detta kräver en modernisering och utveckling av stallområdet med moderna stallar och serviceenheter. Under jubileumsåret kommer vi också i samverkan med ATG-klinikerna modernisera och utveckla Jägersrokliniken till en av Sveriges modernaste. Till hästarna och de aktivas förfogande kommer att stå hästsjukvård med personal och utrustning på toppnivå. Genom framsynthet hos tidigare ledare har Jägersro försäkrat sig om betydande markområden. Det ger stora möjligheter till körning och ridning av hästar. En annan i framtiden väsentlig följd av detta är att vi undviker bebyggelse tätt inpå banan, med möjliga störningar för boende i olika former. Jägersros publika anläggningar har i många år legat i framkant. De närmaste åren möter vi dock starka utmaningar, när fotboll och ishockey får nya superanläggningar i Malmö. Därtill kommer den accelererande integrationen i Öresundsregionen, där stora satsningar görs i Köpenhamnsområdet på evenemangsanläggningar. För att hålla jämna steg med omvärlden och erbjuda attraktiva faciliteter måste Jägersros publikdel uppgraderas väsentligt. Det är också lätt att konstatera att de stora vinnarna inom olika marknadsområden är de aktörer som erbjuder lågprisalternativ. För att nå stora besöksgrupper måste vi i framtiden kunna erbjuda mat och dryck till lågpris. Men också exklusiva prisvärda alternativ för dem som är beredda att spendera lite mer. Kort sagt, en betydligt större differentiering av våra erbjudanden. Jägersro är idag ledande när det gäller ungdomsverksamhet. Trav- och galoppsporten var sent ute att starta ungdomsverksamhet, men sedan har det gått fort och satsningen är idag betydande. Jägersro erbjuder möjligheter att från åtta år, via utbildningar i olika steg med ponnyverksamhet så småningom fortsätta med stor häst och gymnasium till anställning som lärling för att kanske bli professionell tränare. Allt detta sker på Jägersro och i samverkan med Frans Suellgymnasiet i Malmö. En lyckad

1987 - 1996 Spelomsättningarna satte nya rekord och sporten kom i högsätet. Jägersro utsågs 1989 till Årets Bana av Svenska Hästsportjournalisters klubb. Det blev bara en gång denna titel delades ut.

1997 - 2006 samhällssatsning där all utbildning sker på den blivande arbetsplatsen. En i utbildningssammanhang mycket lyckad lösning. Jägersro är navet i den skånska hästsporten. I dagens landsbygdsutveckling utgör hästen ett väsentligt inslag bl.a. för att behålla öppna landskap, men också för fritid och rekreation. Skåne har tidigare varit ledande i Sverige när det gäller hästuppfödning. En roll som är på väg att återtas. Idag finns en stor andel av landets hästar i Skåne och ökningstakten är hög. I den utredning av Bengt Resare från 1972 som låg till grund för ATG:s bildande och organisationen av den moderna travoch galoppsporten slås fast att ”Ett av de stora målen för banornas existens är att utgöra en drivkraft för räjongens hästverksamhet och uppfödning”. I utredningen som konstituerades och godkändes av Sveriges Riksdag fastslogs också att hästsporten utgör en kulturyttring. Hur förverkligar Jägersro detta uppdrag? Mitt svar är ”Vår politik är att fördjupa och utvidga intresset för hästar och hästsport samt att slå vakt om hästsporten som en framtida kulturyttring”. Denna politik innefattar Jägersro som den naturliga medelpunkten i den skånska hästnäringen. Jägersro utgör även en hörnpelare i den svenska travoch galoppsporten. Det ställer också speciella krav på oss att på olika sätt understödja sporten i hela landet. En för framtiden viktig del är att sporten utvecklas internationellt såväl när det gäller tävlingsutbyte som avelsutbyte. Att isolera sig från omvärlden har alltid lett till stillastående och tillbakagång. Här har Jägersro med sitt geografiska läge ett särskilt ansvar. Detta kommer också att förstärkas i takt med att totalisatorvadhållning i framtiden blir en internationell företeelse på ett helt annat sätt än idag. Hästsporten flyter fram med accelererande hastighet och ökad kraft. Det är ett privilegium att vara med på båten och ett ännu större att få hålla i en bit av styråran. Malmö, Jägersro 2007 Claes Lundell Ordförande Jägersro trav & galopp

1998 myntades uttrycket ”Jägersro mitt i Europa” och internationella framgångar var legio. 2000-talet innebar också fler Rikstotosegrar än någonsin.

Claes Lundell Är ordförande för Jägersro trav & galopp och kan verkligen sägas ha jobbat upp sig inom travsporten. Ingen tvekan om utan Lundell kan travsporten från grunden. Hans meritlista är diger: Understarter, Körkontr. 1966-1967 Bandomarnämnden 1967-1971 Ordf. Måldomarnämnden 1971-1977 Riksfunktionär 1974-1989 Ordf. STC:s Regl.komm. 1976-1989 STS styrelse 1980-1990 JTG:s styrelse 1982-1990 STC:s styrelse 1988-1990 Vice ordförande STC 1990Ordf. Sk. Travsällsk. och JTG 1990Ledamot ATG:s styrelse 1996-

Christian Lauritz Müller 1856 - 1927 En stor personlighet Christian Lauritz Müller var en dynamisk man som visste vad han ville. I Sydsvenska Dagbladet skrevs vid hans död:

C.L. Müller och Peter Pogue.

Ett fängelse På flera verkade hans starka vilja kanske stötande, men dessa beundrade honom dock i grund och botten. Müller hade ett gott hjärta, varpå bevisen äro otaliga, och icke minst härför blev han den populäre man som han var.”

Teckning av C.L. Müller publicerad 1923 i Sydsvenska Dagbladet.

Grunden för byggmästare Müller Det var som nämns i historiken Christian Lauritz Müller från travet och Bror Cederström från galoppen som var de drivande männen bakom köpet av Jägersro. Müller var mycket travintresserad och fanns med redan när man arrangerade travtävlingar på Limhamnsfältet i Malmö 1896. Müller var en stor man i Malmö och står bakom en väsentlig del av Malmös utveckling, inte bara inom hästsporten. Christian Lauritz Müller var dansk. Han föddes i Ordrup 1856. Lärde byggnadssnickeri och timmermansyrket, blev gesäll 1876 och fick s k borgarbrev som mästare 1884. Året efter flyttade han till Malmö och blev egen byggmästare och svensk medborgare. Han blev storbyggmästare i staden. Posthuset, ritat av kände arkitekten Ferdinand Boberg, är ett av Müllers verk. Han byggde bl.a. även Malmö Kallbadhus färdigt 1898, i dag Ribbersborgs Kallbadhus och Magasin för Malmö Stora Valskvarn. Han uppförde stallar och ridhus för Kronprinsens Husarregemente. Platsen där en sentida storbyggmästare och Jägersroordförande, Hugo Åberg, skulle komma att uppföra det stora bostadskomplexet Kronprinsen.

1925 blev Müller segerrikaste körsven med 29 segrar och vinstrikaste hästägare med 54 990 kr, ett rekord som stod sig till 1944. Bilden visar Torben med Müller i sulkyn vinna Hvellinge-löpning 22 juli 1923. Distansen 2285 m. och segertiden 1.38,5. Müller var även en av männen bakom Hippodromen, Hipp, som sades vara hans ögonsten. Tillsammans med fyra andra kända Malmöbor planerade man för Hippodromen 1897 – förutom Müller var det grosshandlare Hjort, konsul Hörstedt, apotekare Tesch och källarmästare Törnqvist. Man köpte tomten och skulle bygga en cirkus. Herrarna reste runt i Europa för att hämta idéer till cirkuslokalen tillsammans med den unge arkitekten Theodor Wåhlin. På rekordtid byggde Müller ”världens modernaste cirkus och teater” som invigdes 1 november 1899 med en bejublad föreställning av Cirkus Tanti. Byggnaden vid Kalendegatan i Malmö gick många olika skepnader till mötes genom åren. 1900 öppnades Grand Restaurant Hippodromen och på Valborgsmässoafton 1922 gavs den sista cirkusföreställningen. Teaterlegendaren Oscar Winge tog över och byggde om lokalerna till en renodlad teater med operetter, revyer och lustspel som dominerande repertoar. 1950 var även denna epok slut. Sista föreställningen var ”Lorden från gränden” med Nils Poppe. Hippodromen köptes av Elims församling och blev pingstkyrka. Efter detta köptes Hipp 1989 av ett byggföretag som gick i konkurs och Malmö kommun tog över Hipp 1992. I dag spelar Malmö Dramatiska Teater i den pietetsfullt renoverade gamla cirkuslokalen. Müller var också VD i Ryska Gummifabriken på Barkgatan vid Möllevången i Malmö, som ursprungligen benämndes Östervången. Här bjöds många doftupplevelser från bolmande rök från Mazettis chokladfabrik, från Ryska Gummifabriken, från Sultans kafferosteri och Solidars bageri vid Folkets Lagerkransad Müller i sin Park. Ryska Gummifabriken hette urfavoritposition, sulkyn. sprungligen Svensk-Engelska Gummifabriken som bildades 1898 men gick i konkurs 1906. Man bytte namn till Ryska Gummifabriks AB eftersom ryska gummigaloscher var de bästa som fanns – några kontakter med Ryssland fanns inte - och man trodde

Hippodromen var Müllers ögonsten. Byggnaden vid Kalendegatan gick många olika skepnader till mötes. Så här såg det ut 1910.

Müller uppförde stallar och ridhus för Kronprinsens Husarregemente, samma plats som Hugo Åberg senare byggde Kronprinsen på. Bilden visar hingstpremiering från 1947.

Lee Kelly och Christian Lauritz Müller var under många år omslagsbild på Jägersroprogrammet. Först som foto, därefter som grafisk bild.

Ekonomisk kris När skattmästaren redogjorde för Skånska Travsällskapets ekonomiska ställning per den 31 oktober 1923 samt meddelade att Sällskapets skulder med 23 797,71 översteg tillgångarna, förklarade Müller att han ensam och personligen ansvarade för förlusterna. Förhoppningsvis skulle det ekonomiska resultatet bli bättre under meetinget så man kunde fortsätta Sällskapets verksamhet. Men i motsatt fall om även vårmeetinget 1924 gick med förlust skulle frågan om inställande av vidare travtävlingar diskuteras. Styrelsen avslutade med att tacka Müller för det utomordentliga arbete han nedlagt på travsporten samt för de stora ekonomiska risker han iklätt sig för den goda saken.

att namnbytet skulle stimulera försäljningen. 1927 bildades AB Förenade Gummifabrikerna, samma år som C.L. Müller avled, och 1934 blev namnet Tretorn som på 60-talet flyttade till Helsingborg. Müller var även byggare av och VD vid cementfabriken Klagshamns Kritbruk, invigt 1903, som kan sägas vara föregångare till PEAB. Müller byggde när danska Faxe Kalkbrud avvecklade sina svenska intressen på grund av strejk från arbetarna som bildat en fackförening och gjorde uppror när deras löner sänktes med 25 procent. Trakten som sträckte sig ner till havet hette egentligen V Klagstorp. Men när järnvägsstationen invigdes 1898 så hade man på stationsbyggnaden skrivit Klagshamn, en förkortning av V Klagstorps hamn. Och Klagshamn fick det bli. Det berättas om hur arbetarna, som bodde på traktens bondgårdar och senare i nybyggda arbetarbostäder, på sin ledighet åkte till Månsans Krog, drack brännvin och spelade kort och sedan bjöd flickorna till dans på Glada Hörnan. Müller var även under 12 år styrelseledamot i Ifö chamotte-Kaolin Cementfabrik med brottet på Ivön. Men åter till Jägersro efter denna lilla utflykt i Malmös historia. Müllers egen Florence Kent vann ett av loppen invigningsdagen men det allra första loppet vanns av Lady Jeanette i en fyrhjulig buggyvagn körd av en annan byggmästare, Bror Gustaf Olander. Banan var byggd ovanpå resterna av det gamla fängelset i Malmö. Detta försvann vid en stor banomläggning i modernare tid och det enda som egentligen finns kvar av det ursprungliga Jägersro är Korsvirkeshuset vid entrén som under många år var sekretariat för galoppen. C.L. Müller hade med framgång själv tävlat på Charlottenlund i Köpenhamn. Danskarna var föregångare i Skandinavien inom travsporten. När Jägersro blivit färdigt flyttade han hela sitt stall omfattande runt 50 hästar till banan under parollen: ”Her ska’ s’gu vindes!”. Men det var tunga år ekonomiskt. Totalisatorspel hade förbjudits i Sverige 1898 och tillståndet

C.L. Müller var vinstrikaste hästägaren under de sex första åren på Jägersro. Mr Affleck är hästen med Müller i sulkyn och fotot är från 1925.

kom inte tillbaka förrän 1923. Hästägarinsatser och entréer till banan fick finansiera verksamheten och det var nära konkurs många gånger. C.L. Müller var under de sex första åren Jägersros vinstrikaste hästägare, bland annat tävlade han med hästar inköpta i USA. En av dessa var hans stora favorithäst Peter Pogue. Den här hästen lever fortfarande kvar på Jägersro. Först som foto, senare som teckning. Och hederspriset i det C.L. Müllers Memorial som körs i dag utgörs fortfarande av den bronsstatyett av Peter Pogue som den tyske konstnären C A Brasch skapade. En annan häst, Lee Kelly, och C.L. Müller var i många år omslagsillustration på Jägersros program, först som foto och sedan som teckning. I en minnesskrift som överlämnades till C.L. Müllers änka Sigrid vid hennes 70-årsdag 1938 skrev C.G.N. Djurklou: ”Under cirka 25 år var Müller prisdomare i olika avdelningar under de årliga hästutställningarna och hans omdöme blev oftast utslagsgivande. Som förut omnämnts var han rättvis och orädd, och då det visade sig att en del amerikanska importerade travhästar införts på falska papper företog han på egen bekostnad en resa till Amerika för att skaffa bevis. Detta lyckades även i flera fall, varigenom särskilt den danska travsporten befriades från ett omedvetet gynnande av bedrägeriet.” Djurklou var en av undertecknarna, tillsammans med Müller, när man kallade till överläggning om travkörning på Limhamnsfältet 1896. Christian Lauritz Müller avled den 20 mars i den danska kurorten Hareskov, dödsorsaken var hjärtförlamning. Fru Sigrid Müller, överlämnar hederspriset Han ligger begravd på Peter Poguestatyetten i Müllers Memorial till Östra begravningsplatdirektör Arnkloo 1940. sen i Malmö.

Sista året med Müller 1926, sista året som Müller var med, avverkades 20 tävlingsdagar med 152 löpningar och 157 startande hästar. 196.525 kronor utdelades i prispengar med 76 hederspriser. Totalisatoromsättningen uppgick till 1 048 271 kronor. En av dagarna utdelades inga penningpriser utan endast hederspris och mindre kontanta belopp till de placerade kuskarna. Nettovinsten från denna dag, 2000 kronor, utdelades vid jul till de fattiga i Malmö.

C.L. Müllers Memorial är Sveriges äldsta storlopp för äldre hästar och kördes första gången 1927, samma år som Müller gick bort.

20 maj

1907 Ett klassiskt datum för Sveriges äldsta landbana för trav och galopp

Spillepängen och Limhamn Den 20 maj 1907 slog Jägersro upp portarna för första tävlingsdagen. Det var travhästarna som först kom till allmänhetens beskådande på den nya banan utanför Malmö. Galoppen hade sin premiär den 14 juli. Men vi får gå tillbaka i tiden för att hitta den ursprungliga historien. Galoppen var före travet med hästtävlingarna i Sydsverige. Man tävlade bl.a. i Helsingborg, Ljungbyhed och Kristianstad. Många jaktlöpningar och hinderlöpningar. Skånska Fältridtklubben bildades redan 1888 och arrangerade sin första löpning i Ljungbyhed den 4 juni samma år, en jaktlöpning över 4 engelska mil, Statspriset, för kavalleriofficerare.

En logotype från 1888, Skånska Fältridtklubbens första, som klart utvisade att det på den tiden främst var jakt det handlade om.

Före Jägersro

Redan på 1870-talet reds det löpningar på det som kallades för Spillepängsmarken i Malmö vid Arlöv. Arrangör var Malmö Kapplöpningssällskap. 1889 utstakades en bana för galoppen på Limhamnsfältet och nu hade Skånska Fältridtklubben tagit över arrangemangen. Från och med 1890 reds en tävlingsdag per år på Limhamnsfältet. I ett upprop av den 5 juni 1896 skrevs: ”För överläggning ifråga om anordnande under instundande Landtbruksmöte av Travkappkörningar å Limhamnsfältet, få vi härmed anmoda Eder att med i ärendet intresserade sammankomma i Länsstyrelsens stora sessionssal Tisdagen den 9 innevarande månad kl. 1 em.” Det här uppropet undertecknades av landshövding R. Dicksson tillsammans med Fritz Hallberg, A. Berg von Linde, C.G.N. Djurklou och C.L. Müller. Redan den 5 och 6 juli samma år arrangerades de första travtävlingarna, tillika med offentlig totalisator, av Malmö Travsportskommitté. Som hedersgäst sågs Kronprins Gustaf. Tidning För Idrott hade en referent på plats och dennes skildring är fjärran från dagens mera spelbetonade skildringar: ”Med ett undantag använde alla sulkys med låga hjul och måtte det vara en föga avundsvärd plats att köra en sulky. Alla kuskar uppträdde i jockeykostymer i färger. Hästarnas toaletter voro rätt egendomliga. I allmänhet brukades bröstselar men drogo några med deckelgjordar. På benen syntes damasker och voro hovarna på flera försedda med ett slags galoscher. Dessutom buro några remmar mellan benen, som lärer varit avsedda hindra dem att falla i passgång eller galopp. Täfvlingarna gynnades af ett härligt väder och voro slut vid 7-tiden, då de besökande i vagnar, till fots och per bantåg återvände från den vackra Limhamnsbanan till Malmö. Täfvlingarna bevistades av H.K.H. Kronprins Gustaf.” De två dagarna omsatte sammanlagt 50.000 kronor, en ansenlig summa på den tiden. Och de lyckade tävlingarna avslutades enligt skribenten i Tidning För Idrott med ”en högst angenäm kollation å Hotel Kramer dit man inbjudit styrelsen för Det Danske Travselskab, samtliga hästägare och pressen. Travsportkommittéens ordförande baron Stjernblad frambar kommitténs tack till alla som hjälpt till att få travtävlingsdagar till stånd, varvid han särskilt vände sig till C.L. Müller. Flera skålar för travsportens framgång Domartribunen på Limhamnsfältet druckos under allmänt jubel.”

Förste man på plan Stellan Mörner var först sekreterare i Skånska Fältridtklubben och därefter dess ordförande från 1898 fram till sin död 20 mars 1911. Hans efterträdare som ordförande, Bror Cederström, skrev som eftermäle: Den första ritade banskissen över Jägersro 1907. Som synes är bansträckningen i stort sett oförändrad gällande travbanan medan galoppbanans sträckning numera inte omfattar den s k åttan som gick sig bortåt Husie kyrka. Området utanför bortre långsidan var åkermark. Den lilla dammen, pretentiöst kallad ”sjö”, är densamma som fortfarande ligger innanför travbanans upplopp framför totalisatortavlan. De här lyckade två premiärdagarna för travsport i Malmö gav C.L. Müller blodad tand. Malmö skulle ha en travbana. Galoppen red som nämnts sina första tävlingar på Limhamnsfältet 1890. De här tävlingarna var synnerligen populära och drog stor publik. Löpningarna var mestadels utskrivna för ”gentlemannaryttare” och var till övervägande delen steeplechaser kompletterade med en slätlöpning för inhemska tre- och fyraåriga hästar. Men galoppen började också ”se sig om” efter en lämpligare bana och detta i kombination med C.L. Müllers längtan efter en travbana utmynnade i ett samarbete mellan galoppens sekreterare friherren och översten Bror Cederström och byggmästaren C.L. Müller. Publiktillströmningen till Limhamnsfältet hade visat att det fanns ett stort intresse för hästsporten i Malmö. Förläggningen av Kronprinsens Husarregemente, där Bror Cederström var överste, till Malmö inverkade. Galoppsporten var vid den här tiden en sport för officerare. Närheten till Köpenhamn hade också sin betydelse. Hästsporten hade blivit stor på andra sidan Bror Cederström var sekreÖresund, vilket Cederström och danskterare i Skånska Fältridtfödde Müller var väl förtrogna med. klubben fram till 1912. Den 7 juni 1906 inregistrerades bolagsordningen för AB Skånes Galopp- och Trafbana. Styrelsen bestod av Bror Cederström, ordförande, C.L. Müller, vice ordförande tillika verkställande direktör, greve Adolf Hamilton, baron H. Wrangel och löjtnant Erik Stiernswärd. Notabelt att Skånska Fältridtklubbens ordförande Stellan Mörner inte fanns med i styrelsen. Man satte snabbt igång med att söka lämplig mark. Det första valet var Bulltofta men detta godkändes inte av myndigheterna. Däremot hade man inget att invända när bolaget ville inköpa egendomen Jägersro 5 km söder om Malmö. Namnet Jägersro var efter den lantbrukare, Jäger, som i slutet av 1800-talet ägde de markområden som inköptes.

Alltsedan klubben stiftades tillhörde han dess styrelse, under åren 1889-97 som dess sekreterare och från 1898 till sin död som ordförande. Under dessa 24 år har Stellan Mörner nedlagt ett omfattande och fruktbärande arbete för klubbens utveckling. Genom sin glödande kärlek till den ädla hästen, sitt varma intresse för ridsporten och allt det som berör Fältrittklubbens verksamhet, genom sin älskvärda personlighet och stora förmåga att i bunden form framföra sin tankar har Stellan Mörner ristat sitt namn som ingen annan i Skånska Fältrittklubbens historia. Djupt är han ock saknad inom klubben.

Spelförbud

Totalisatorspelet har väckt många känslor genom åren.1898 ritade Albert Engström den här karikatyren i Söndagsnisse, där riksdagsmannen A. Hedin, känd renlärighetsivrare, beskärmar sig över totalisatorn. Det här året förbjöds spelet på hästar.

Det allra första travloppet som kördes på Jägersro den 20 maj 1907 var med fyrhjulig vagn. En s.k. buggy. Hästen som vinner är Lady Jeanette körd av byggmästaren B G Olander.

I Buggy af gentlemän i civil drägt

Redan ett knappt år senare kunde man inviga banan, den 20 maj 1907. Sveriges i dag äldsta landbana för trav och galopp. Invigningsloppet skulle enligt propositionen ”köras för Buggy af gentlemän i civil drägt”. Buggy var en vagn med fyra hjul och i en sådan körde byggmästaren B G Olander Lady Jeanette till seger över 2075 meter på totaltiden 3,59 2/5. Lady Jeanette vann ännu en gång premiärdagen och Olander vann totalt fyra av de sex loppen. Olander har liksom Müller satt spår i Malmös historia, bl a genom epidemisjukhuset och Frimurarlogens byggnad på Stortorget, riven och återuppstånden i gammal stil. C.L. Müller vann som sig bör Köpenhamnslöpning över 2400 meter med Florence Kent på kilometertiden 1,46. Man tävlade sedan den 23 och 26 maj samt 18, 21 och 25 augusti. B G Olander blev överlägset Jägersros första körsvenschampion med 13 segrar och Lady Jeanette vinstrikaste häst med 4 segrar och 1.775 kronor intjänat. Olanders 13 segrar gjorde honom även till vinstrikaste Många av de hästar som startade i början av hästägare under året med 6.650 kronor. 1900-talet tränades på Malmös gator. Den 14 juli var det som nämnts premiär för galoppen. Man hade ett meeting under juli med 15 löpningar under tre dagar och ett meeting i oktober med två dagar och 10 löpningar. Galoppens första löpning togs hem av greve Clarence von Rosen på Tea Cup, det var en löpning för inhemska tre- och fyraåriga hästar. Tävlingarna genomfördes inte utan dramatik: I Skånska Fältrittklubbens 50-årsjubileumsskrift 1938 beskrevs det: ”Några passeringar inträffade. Vid starten i första steeple-chasen fick Claes Cederström ena benet avslaget och var därmed ur leken för året. Vid en jordvall, som sedermera blev borttagen, i svängen efter tribunen föll Clarence von Rosen och bars bort med en hjärnskakning och så kördes båda svågrarna i ambulansen. I sjön, som några år genomreds i vissa Den lilla dammen (”sjön”), som fortfarande finns kvar på upploppet inlöpningar, föll löjt. C. Cronstedt. Andra dagen föllo nanför travbanan, användes i tidernas begynnelse som en del av steepleFredrik Rosencrantz och C.F. Piper på ett av de sista chasebanan. 16

Cromwell som föddes på 1890-talet med Orloff-blod i ådrorna fungerade som tävlingshäst och avelshingst samtidigt.

Advokat född i Tyskland 1892 fick rekordet 1.44 och hade ett halvblod som moder.

Dana född 1900 var en hygglig travare med 1.52 i rekord som ägdes av C.L. Müller.

Lento tävlade sporadiskt och lämnade inga större spår efter sig.

Irroy född i Malmö 1904 tillhörde eliten och startade i minst ett lopp varje tävlingsdag under 1907 - 08 och tog rekordet 1.37.

Girl född 1901 var en förhållandevis ädel travare med en moder som var ett halvblod, icke helt ovanligt på den tiden. 17

1907 tillträdde Gustaf V som kung i Sverige. Han ses här samma år framför det ännu kvarvarande korsvirkeshuset på väg upp till banan, underdånigast hälsad av sina undersåtar.

Elegansen på förstaplats vid besöken på Jägersro var påfallande hos både vuxna och barn.

Trafridning 1911 Vid tävlingarna den 17 september 1911 stod att läsa i Svensk Travstambok.

Dagens traftäflingar på Jägersro voro gynnade af utmärkt väder och väl besökta, företrädesvis af dansk publik. Trafridningen blef fullständigt fiasko på grund af dålig träning. Hästarna gingo delvis i skridt och stannade ibland alldeles. Blott de båda pristagarna gingo ordentligt banan ut.

För att komma till Jägersro var det allmänna kommunikationsmedlet tåg, bilen var inte så vanlig i 1900-talets början. Jägersro låg också vad man då ansåg ganska perifert i förhållande till Malmö. Jägersro fick sin egen hållplats. hindren, med påföljd att den förres Kabala måste skjutas för ett brutet ben. Clarence von Rosen hämtade sig snabbt från sin hjärnskakning, van som han var vid sådana och kunde nästa söndag rida in Tea Cup till ett andrapris. De gamla ryttarne voro nog så oömma av sig.” Vid varje kapplöpningstillfälle skulle, enligt ett styrelseprotokoll av 26 november två år senare, 1909, skrivas ut ”en slätlöpning för mindre jordbrukares hästar”. I samma protokoll kan utläsas att Skånska Fältridtklubben även arrangerade tävlingar i Ystad och ”från tävlingarna i Ystad borttogs en löpning, hvilken i stället tillföll Malmö”. Den första säsongen var sportsligt sett lyckad för både travet och galoppen. Men ekonomiskt var det besvärligt och det var mycket ansträngt för AB Skånes Galopp- och Trafbana, staten hade ju förbjudit offentligt totalisatorspel 1898 och något nytt tillstånd gavs inte. Man försökte kringgå det här förbudet genom att bilda ”Föreningen till skånska hästavelns

Vid hedersläktaren samlades folket som ville synas med kungligheterna som var frekventa gäster i samband med Derbyt. Den tiden är nu förbi, möjligen saknad av en del som fortfarande tycker om att frottera sig med kändisar – ett okänt begrepp i början av 1900-talet – som ibland dyker upp.

Tre löjtnanter på väg till start 1913. Fr v Malmsten på The Listener, Hamilton på Pooklet och Rosencrantz på Orthodox.

En steeplechase över 4000 meter 1913, där vi ser löjtnant G. Wiedesheim-Paul i ledning på Garcon före ett väl samlat fält, vilket indikerar att bilden är tagen på första varvet.

Kunglig lottvinst Denna bild är tagen ett år efter invigningen och bansträckningen på bortre långsidan är något utjämnad. höjande”, som sågs som ett snilledrag. Då kunde man internt arrangera totospel för den här föreningens medlemmar. Det var inte svårt att bli medlem, om man så säger. Omsättningarna höll sig runt 20 - 25.000 kronor. I och för sig en anmärkningsvärd summa mätt med den tidens penningvärde. Men alls icke nog för att ge stabilitet åt verksamheten. Redan efter det första året fick C.L. Müller personligen tillsammans med B G Olander garantera de travdagar som skulle köras. Och de var inte många. 1908 kördes det två dagar, 1909 inte en enda, 1910 och 1911 två dagar, 1912 tre dagar och 1913 två dagar. Brukligt var också att ett lopp per tävlingsdag bestod av travridning. Sedan tvingades travet stänga under en tioårsperiod. 1916 övertog Skånska Fältridtklubben samtliga aktier i Skånes Galoppoch Trafbana. Ekonomiskt kunde detta genomföras tack vare Clarence von Rosens skickliga insamlingsförmåga. Galoppen ägde nu Jägersro och galoppen levde vidare på banan. Kanske härstammar ”talesättet” om att galoppfolk inte spelar på totalisatorn från den här tiden. För det var så att mitt i den stora krisen för travsporten så instiftades och reds Svenskt Derby för första gången 1918. Utan möjlighet till spel på totalisator.

I november 1909 skickade styrelsen ett brev till Gustaf V med följande lydelse:

Hos Eders Kungl. Maj:t får jag i underdånighet anhålla om tillstånd för Skånska Fältridtklubben att i sammanhang med den af klubben nästkommande år anordnade hästutställningen i Malmö anställa ett lotteri å hästar i enlighet med bifogade plan och i överensstämmelse med det från innevarande års utställning i Malmö nådigst beviljade lotteriet. Underdånigast Stellan Mörner, ordförande i styrelsen för Skånska Fältridtklubben Lotteriet beviljades med högst 20.000 lotter à 3 kr per lott. ”Vinsterna skola utgöras af från svenska ägare inköpta, i Sverige födda eller uppfödda hästar, som vid nämnda hästutställning blifvit af vederbörande prisdomare godkända.”

Filantropisk verksamhet När galoppen tog över driften av Jägersro 1916 skrev styrelsen för Skånes Galopp- och Trafbana följande i sin styrelseberättelse.

I och med år 1916 inträdde bolaget i ett kritiskt skede. De män, som allt ifrån bolagets startande fått bära förlusterna, som uppstått i rörelsen genom totalisatorförbudet, detta riksdagens hugskott, hvarigenom den ädla hästafveln och hästsporten undandragits det stöd, som genom själfbeskattning af de löpningsbesökande tillkommer den ädla hästafveln i andra länder, saknade lusten att ensamma längre fortsätta denna sin filantropiska verksamhet och var bolaget därmed hotadt till i konkurs. Sveriges ädla hästafvel och hästsporten hotades sålunda med att i ett slag förlora den genom så många års arbete och uppoffringar uppammade enda offentliga träningsanstalten och tillika vår enda på fri grund liggande kapplöpningsbana. På ett sammanträde i Malmö den 25 juli beslöt den dåvarande styrelsen i anledning häraf att utlysa en extra bolagsstämma den 16 september samma år. Vid denna bolagsstämma afgick den gamla styrelsen och valdes en ny styrelse, i hvilken greve Clarence von Rosen ingick som ordförande. Den nya styrelsen öfvertog bokslutet per den 1 juli 1916. Undertecknat av bolagets ordförande överste Bror Cederström.

Gamla ankare Jägersros mest betydelsefulla hästar i början på 20-talet var Peter Pogue och Don Orlan. Andra hästar som är värda att nämna är Mc Afee som blev vinstrikaste häst 1925 med 8.510 kr. Samma år hade Peter Pogue J:r en vinstsumma av 7.970 kr och Oskar Lundgrens Crusador hade också en lyckad säsong. Bow Bingen, Nyanz, Nyanza II, Spion, Wip, General Lomond, Sovjet, Tulipan, Svarte Petter, Miss Wienna och Lona Sovereign var alla med och skrev travhistoria. Senare kom Blondine, en av de bästa svenskfödda hästarna.

Fältridtklubben tog över 1916

Totalisatorförbudet knäckte travet

Redan efter sex år fick travet ge upp på Jägersro. Totalisatorförbudet knäckte travsporten och det räckte inte med det icke offentliga spel som kom in genom ”Föreningen till skånska hästavelns höjande” som bildats för att kringgå förbudet med internt spel. Omsättningen låg på 20 - 25.000 kronor. 1913 tvingades man slå igen travtävlandet på Jägersro. För de lokala hästägarna blev det nu till att resa över till Charlottenlund i Köpenhamn om man ville tävla i trav. En del tog turen till Stockholm, där man vid den här tiden tävlade på Brunnsvikens is vintertid. Det skulle dröja ända till 1927 innan Solvalla kom till! Det var inte så att travet låg i träda. 1914 bildade godsägaren Johan Jacobsson Nevitsborgs Travarstuteri och många tog chansen att studera travverksamheten i Danmark. Byggmästare C.L. Müller, som ju var en av Jägersros grundare, hade hela sitt tävlingsstall i Danmark där han tävlade med stor framgång under den för travet så mörka tiden på Jägersro. Det gjordes förstås också många – men fruktlösa – försök att uppvakta regeringen för att förmå den att lämna tillstånd till totalisatorspelet. Galoppen tävlade dock vidare och 1916 övertog som nämnts Skånska Fäldtrittklubben samtliga aktier i AB Skånes Galopp- och Trafbana och Jägersro ägdes nu av galoppen. 1923 gav statsmakterna äntligen med sig. Totalisatorspel blev tillåtet i Sverige och den 15 juli kördes den första tävlingsdagen med officiell totalisator. C.L. Müller flyttade därmed hela sitt tävlingsstall till Jägersro och blev banans störste hästägare. Han kom tillbaka i styrelsen för Skånska Travsällskapet som bildades det här året med överste A. Braunerhielm som förste ordförande åren 1923 - 26. Johan Jacobsson tillhörde också de större hästägarna på banan – han hade vunnit premiärloppet med Don Orlan när Amager öppnades i Köpenhamn 1922 – tillsammans med namn som Carl A. Schoug, Agnar Jönsson och Walter Lundberg.

En historiekrönikör Axel Pålmans Svensk Travsport bevakade travsporten i hela Sverige och denne regementsveterinär gjorde ett otroligt arbete för att skildra och ge travsporten en historia. Godbitarna är många. 1924 skrev Pålman om att Leonard diskvalificerades för ”stöld i starten”. Det var långt före startbandens och fotocellernas tid och handlade helt enkelt om tjuvstart.

Niels Sölberg blev Jägersros första champion bland tränarna 1923, samma år som totalisatorn infördes. Niels Sölberg blev Jägersros förste champion bland tränarna 1923. Det räckte med sex vinster för att slå namn som Anton Fyhr, Isidor Johansson från Stockholm och ”Sacki” Petersen. Müller blev ”som sig bör” vinstrikaste hästägare premiäråret med 12.080 kronor. Müller ägde bl a Great Miss Bingham, importerad från USA, som drog ihop 4.400 kr. Förste banrekordhållare på Jägersro 1923 var Müllers Peter Pogue, också från USA, med 1.26,6. Året började dock inte så bra för Jägersro. Man tvingades ställa in vårmeetinget den 6, 13 och 21 april på grund av den djupa tjälen och det kalla vädret. Ovan nämnde ”Sacki” Petersen blev champion 1924 med 13 segrar. Müller var på nytt framgångsrikaste hästägare med drygt 27.000 kr och vinstrikaste häst var Zule med 6.580 kr. Zule tränades av Isidor Johansson och ägdes av Kristian Silow i Stockholm, vann 13 gånger på 24 starter, de flesta segrarna dock på andra banor än Jägersro. Zule var därmed segerrikast i landet 1924. Det här året skrevs ett kontrakt mellan galoppen och travet om uthyrning av Jägersro för travtävlingar. C.L. Müller fortsatte att dominera. 1925 vann han med Diskvalificeringen för oren trav och galopp kallades Peter Pogue J:r Danskt Travderby också för ”hängning” eftersom numret på hästarna på Charlottenlund, hängdes upp i måldomartornet. Tavlan sattes upp han blev champion 1925.

Innan gummistartbandens tid hissades ett band upp i luften av en hjälpstarter vid varje tillägg när starten skulle gå. 1925 läser vi efter Jägersros säsong:

Taxeringsmyndigheterna måsta taga bestämd hänsyn till huru avsevärt en flitig, men icke segrande hästs vinstsumma reduceras genom anmälningsavgifternas inverkan.” Pålman gör en jämförelse mellan segerrikaste hästen Peter Pogue som vann 10 av 14 starter och tjänade 5.393 kr brutto och 5.050 kr netto, alltså med anmälningsavgifterna avdragna, och Crusader som vann två av 25 starter, var tvåa 13 gånger och som tjänade 6.920 kr men bara 5.230 kr netto.

Publikbild från 1923 när totalisatorn gjorde sitt inträde.

Axel Pålman om 1926 Den 30 maj 1926 kördes ett lopp för ”skandinaverna och finnarna” alltså kallblod, körda av amatörer ”som förut ej deltagit”. Axel Pålman skrev:

Det vanns av herr C.L. Müllers Svarte Petter körd av en herre, som visserligen icke deltagit i offentlig travtävling, men som vunnit desto fler galopplöpningar, nämligen ryttmäst. G. Wiedesheim-Paul. Med samma élan som han förut hemfört så mången steeplechase segrade han nu i sitt första travlöp.

Det kördes kallblodslopp på Jägersro på 20-talet och det skrevs ut propositioner för kallblod och svenska varmblodiga hästar i samma lopp där kallbloden t ex kunde få 30 meters gottgörelse. Efter tävlingarna den 29 augusti samma år kunde man läsa:

Disciplinen i första dagens starter visade sig i ett par fall betänkligt otillfredsställande. Tahtis kusk bad t ex hjälpstartern, då denne för honom påpekade den bristande överensstämmelsen mellan den plats, på vilken Tahti befann sig och enligt programmet skulle befinna sig, att draga till trakter, som lära vara ganska heta och stal helt nonchalant ett bra stycke i starten ändå. Detta nöje kostade kusken endast 25 kronor.

Dåtidens startmetod. Huvudstartern har slagit sin röda flagga och startpålen är på väg att dras upp av hjälpstartern i ytterkant av banan så att bandet far upp för att ge fritt fram.

Här noterar vi att det byggts även ett mittorn på Jägersro, ungefär på samma plats

Travloppen kördes i högervarv vid den här tiden, alltså i samma varv som galoppen reds.

på Jägersro med 29 segrar och vinstrikaste hästägare med 54.900 kr, ett rekord som stod sig fram till 1944 då Brodda Stuteri överträffade detta. Det kan sägas att den ekonomiska situationen under de första åren var synnerligen pressad och det hände inte sällan att hästägarna fick vänta på sina prispengar. En miljon var en magisk gräns för årsomsättningen på totalisatorn och redan 1926 överträffades den här summan. Det spelades för 1.048.271 kronor under 20 tävlingsdagar för travet. Det här året kördes också första upplagan av Svensk Uppfödningslöpning som fick sin uppföljning 1927 med Svenskt Travkriterium och 1928 av Svenskt Travderby, tio år efter att Svenskt Derby första gången reds på Jägersro. Ibrahim Pascha med Sophus Sörensen kom från Danmark och vann alla travets första klassiska lopp. Ibrahim Pascha skulle bara få en uppföljare – hittills – genom alla år som Triple Crown-vinnare. Etta June och Gotthard Ericsson vann åren 1932 - 34. 1927 inleddes i sorgens tecken då C.L. Müller avled. Kallbloden gjorde intressanta gästspel på Jägersro och en av de stora favoriterna

Flitigt startande för Zule

där dagens bandomartorn finns.

”Bonnahästar” kallades de hästar som inte var av travarras och de fick ett eget lopp under tävlingsdagen, ofta det sista.

var Hjördis, som ägdes och kördes av Ernst Johan Nordin, fader till den unika och för svensk travsport så betydelsefulla brödratrion Gösta, Gunnar och Sören Nordin. 1928 blev banans förste champion Niels Sölberg champion på nytt. Nu vann han 36 segrar och det rekordet skulle stå sig fram till 1944, då Allan Lindskog som privattränare för Brodda Stuteri vann 45 lopp. Som framgår på annan plats blev Ibrahim Pascha Triple Crown-vinnare genom att vinna det första Travderbyt. Stall Müller var även efter skaparens bortgång tongivande stall som tidigare och drog ihop 42.150 kronor. C.L. Müllers Memorial hade instiftats redan året innan och vanns för andra året i följd av Sam Walker med H. Fischman. 1929 började det komma fram ”snabbloppshästar”, Khedive Dillon och The Sweet Fox som tog upp kampen mot de äldre Miss Vienna, Lee Kelly, Jägersroprogrammets omslagshäst under många år, och Hollyrood Son. Niels Sölberg vann championstriden på nytt, 27 - 22 mot Harry Pajoncek. Den fullständiga championlistan på Jägersro ges på annan plats.

Söndagen den 15 juli 1923 startade Zule, en fyraårig hingst i tre löpningar. Zule ägdes av Kristian Silow och tränades av Isidor Johansson. Lopp ett med distansen 2300 meter, lopp två där distansen var 2200 meter, samt lopp åtta över 2300 meter vilket var en vanlig distans på denna tiden. I samtliga lopp hade kallblodiga hästar gottgörelse allt mellan 15 och 24 meter. Resultatet för Zule i första loppet blev en andraplacering knappt slagen av Pera. Vinnaretiden blev 1.39,7 och för Zule 1.39,9. I lopp två slutade Zule oplacerad bland tio hästar, trots att vinnaretiden endast var 1.49,6. Däremot kom han igen i dagens sista lopp och tog en överlägsen seger på 1.42,7. Nästa år blev Zule segerrikaste häst i landet med 13 segrar på 24 starter, mycket tack vare ett flitigt startande på Jägersro. Under åren 1923, 1924, 1925 och 1926 var Zule vinstrikaste häst på Jägersro.

Fyhr premiärvinnare Morella med Anton Fyhr vann överlägset premiärlöpningen den 7 april 1929. Ägare till Morella var Stall Müller.

Från Derbyt 1918

Det rådde en viss optimism inom galoppen i samband med storslagna tävlingar under Derbyhelgen 1918 och bilden visar kort efter start i Junilöpningen med Ralf och underlöjtnant C.E. von Platen i ledningen.

Herr S. Giebelhaussen på Gold Park vinner Junilöpningen före ivrigt påhejade Jest med Greve Piper.

Galoppen levde vidare Att galoppen kunde leva vidare under den knapphetens stjärna som styrdes av totalisatorförbudet kunde i hög grad tillskrivas hovstallmästaren Clarence von Rosen och hans förmåga att samla in pengar. Han räddade den fortsatta driften 1916 och låg bakom instiftandet av Svenskt Derby. Han satt i styrelsen både för Skånska Fältridtklubben och AB Skånes Galopp- och Trafbana och när han avböjde återval 1920 valdes han till hedersledamot av Fältridtklubben, en utmärkelse som annars endast vederfarits prinsar. Majoren, greve C.F. Piper ansågs i Skånska Fältrittklubbens Jubileumsskrift vid 50-årsjubileet 1938 vara den som i största utsträckning tjänat klubben. Han var banmästare och sekreterare när Jägersro öppnades 1907, han blev även kassaförvaltare och upprätthöll samtliga befattningar vid jubileet! Ryttmästare Stellan Mörner som var ordförande vid starten av Jägersro 1907 hade avlidit 1911 och efterträddes 1912 av överste Bror Cederström, som i sin tur 1926 efterträddes av överste Claes Cederström, som satt till 1940. Under 20-talet var jaktritterna en stor del av Fältridtklubbens verksamhet. Dessa reds bl a i Hälsingborg och på marker ägda av den skånska adeln. Man red även s k hetsjakter på Skanörs ljung och det handlade om jakt på levande vilt som räv och hjort med hjälp av hundar. Vi lämnar dock den verksamheten utanför denna bok. Med tillkomsten av Styrelsen Derbydagen 1928 fr. vänster Herr Jägersro blev det uppDieden, Friherre Claes Cederström, Baron blomstring för kapplöpGyllenkrok, Greve A Hamilton, Överste ningssporten. Det dröjde Braunerhjelm och Herr Ekman. dock innan slätlöpningarna på allvar fick sitt fäste på Jägersro. Från starten och under början av 20talet var det hindersporten och steeplechase-hästarna som dominerade. Ryttarna var till övervägande del militärer och amatörer, gentlemannaryttare, och först 1917 införde man enstaka löpningar för professionella

Galoppintresserade kungligheter

Åskådare under Kriteriedagen 1929. H. Majestät Konungen, Prinsessan Ingrid, Prinsessan av Grekland och H.K.H. Kronprinsen Gustaf Adolf. Från protokollet i en redogörelse för år 1929 en vacker sommardag:

Hans Maj:t Konungen Gustaf V och H.K.H. Prinsessan Ingrid var stora entusiaster för galoppsporten, här i samspråk med klubbens ordförande C. Cederström. ryttare. Hästar och ryttare förbereddes till stor del vid Kronprinsens Husarer. Den första galopplöpningen 1907 på Jägersro var dock en slätlöpning över 1600 meter och vanns av Clarence von Rosens Tea Cup. Galoppen tävlade fem dagar med totalt bara sju slätlöpningar. Åren 1908 och 1909 hade galoppen bara två tävlingsdagar per år, 1910 en och 1911 - 12 två, 1913 tre, 1914 - 16 två och 1917 tre. Först därefter började det accelerera. Under de här åren reds totalt bara 65 slätlöpningar. Märk väl att det i dessa ingick ett antal löp utskrivna för ”mindre jordbrukares hästar”, likaså för hästar ”ridna af medlemmar i svenska fältridtklubbar hvilka icke tillhöra beridet truppslag”. Under den här tiden tävlade man fortfarande frekvent i Skånska Fältridtklubbens regi på orter som Hälsingborg, Kristianstad, Ystad och Ränneslätt. 1917 segrade en häst vid namn Voter i en tvåårslöpning över 1000 meter den 16 september, vann sedan som treåring först över 1600 meter den 9 maj och som vi vet sedan första upplagan av Svenskt Derby 1918. 1919 och framöver ökade antalet tävlingsdagar och låg runt 8 - 10 per år. När man närmade sig 1930 reds runt 8 - 10 tävlingsdagar om året och antalet slätlöpningar utgjorde knappt hälften. Under åren 1922 - 24 vann 3 - 5-årige Pan några slätlöpningar. Han ägdes av C.L. Müller. Hindersporten var såle1928 segrade Greve A. Hamiltons Cherie i des grunden för Jägersro Svenskt Kriterium. Tränare Axel Thorngren. och vi ägnar denna ett speJockey J. Martin. ciellt kapitel.

Derbyt förlänades glans av Kronprinsparets närvaro och Kriteriet behagade Hans Maj:t Konungen jämte Kronprinsessan, med flera kungliga personer hedra med sin närvaro och därigenom bliva vittne till Prins Gustaf Adolfs utmärkt vackra ritt och seger i Hälsingborgs steeplechase å Clan Robert. Prins Gustaf Adolf hade redan på våren ridit tvenne vackra löpningar på Jägersro och därmed hemfört ett andra och ett tredjepris.

En tidig morgon 1929 på Jägersro sågs Prins Gustaf Adolf cantra sin Clan Robert.

H.K.H. Prins Gustaf Adolf vann Hälsingborgs steeplechase 28 juli 1929 med Clan Robert.

Jägersrobladet - en tidning med pondus Jägersrobladet var en tidning som trycktes från1927 och till mitten av 40talet. Tidningen gavs ut av kapten Verner Jacobson och var egentligen långt före sin tid. Den skildrade inte enbart trav och galopp på Jägersro utan hade bevakning på hela landet och hade även nyheter från övriga hästsportvärlden, inkluderande prisridning. Verner Jacobsons son Folke Jacobson medarbetade och kom senare att bli en av de tongivande i dagspressens hästsportbevakning som medarbetare i Skånska Dagbladet under signaturen Jason. Travet och galoppen hade vid den här tiden ett antal delade tävlingsdagar. Efter tävlingarna den 4 maj 1930 skrev Verner Jacobson:

Åter en stor dag för Jägersro… Vad besöket angår. Spelet var äkta skånskt och otillfredsställande. Galoppen vinner synbarligen åter sin gamla popularitet, dess anhängare möta allt mangrannare upp. De blevo rikligt belönade för sin visit, intressanta voro travloppen, men de gingo icke upp mot galoppens huvudevenemang, Jockeyklubbens Jubileumslöpning och Kronprinsens Husarregementes Memorial.

Från höger till vänstervarv

30-talet fick travet att blomstra

Vi kom nu in i ett decennium som fick travsporten att blomstra, vi kan nog kalla det att den moderna travsporten gjorde sitt intåg på Jägersro och i Sverige. Namn som Hugo Andersson, Hans Ringström, Carl A Schoug, Olle Månsson, Filip Norén och Birger Bengtsson började synas i resultatlistorna. Namn som skulle leva i flera decennier och som även en och annan ur dagens generation känner igen. Jägersrotravet bytte varv, fick nya startmaskiner och travet köpte anläggningen från galoppen. Och så blev Jägersro bestulet Miss Brook Worthy vinner 1930 års första löpning för 2-åringar. på Svenskt Travderby! 1930 kom en mycket intressant häst på unghästsidan. Treårige skimmeln Peter Spjuver startade 18 ggr och vann 11 segrar tillsammans med Anton Fyhr som också blev champion med 30 segrar. Från Tyskland kom Fritz Mahler och blev ett starkt tillskott till tränarkåren och bland lärlingarna utmärker sig bl a Hans Ringström och Hugo Andersson som med tiden skulle bli riktigt stora och framgångsrika. Det här året stängde man ute de danska hästarna (och norska) från Svenskt Travderby. Danskarna ansågs för överlägsna. Det spelade säkert också in att det danska Derbyt var stängt för svenska hästar. Det kommenterades i Jägersrobladet så här: Niels Sölberg tre gånger ”En klok åtgärd som gör att priserna i körsvenschampion. våra ganska högt doterade avelslopp stanna

Måldomarna i blåsväder En bild från träningen inför amatörlandskampen i början på 30-talet. i landet och komma den svenska hästaveln till godo. När vi äro så långt komna, att vi kunna bjuda våra bröder på andra sidan Sundet verklig strid på travbanan, då är dansken åter välkommen.” Det första ”riktiga” svenska Derbyt vanns av Petersdotter, ägd av Müllers sterbhus, och Anton Fyhr. 1931 karakteriserades på sin tid som ett mellanår på banan. Omsättningen hade legat still flera år och hästmaterialet var en aning slitet. Ett minnesvärt lopp var C.L. Müllers Memorial även om ingen hemmahäst var inblandad i avgörandet. Nedworthy kom från Köpenhamn med N.J. Koster och besegrade den häst som ansågs bäst i landet, Chilton från Solvalla. Det var många som efter detta ”ryckte” i Nedworthy och det lyckades Stall Martin att förvärva hästen och det skulle visa sig bli ett lyckoköp. C.A. Schoug bröt Stall Müllers svit som vinstrikaste hästägare och Blå Bird blev Nevitsborgs första klasfick in 21.375 kronor. siska vinnare genom Svenskt TravkriChampion på banan blev terium 1931. 2 386 kr var förstapris. Gotthard Ericsson och Stall Segertid 1.36,5. Körsven J Jacobsson. Müllers Peter Spjuver fortsatte att rada upp vinsterna, blev segerrikaste häst med nio triumfer. Inbegripet Svenskt Travderby, tillsammans med Anton Fyhr. I Kriteriet vann Nevitsborgs Blå Bird körd av ägaren Johan Jacobsson. Blå Bird blev med tiden också en segermaskin med totalt 46 vinster på 122 starter. 1932 gjordes en första modernisering av travet. Man ändrade från höger- till vänstervarv och det byggdes ett nytt måldomartorn. Man fick också nya startmaskiner och gummibanden gjorde sitt intåg. För första gången försökte man med ett vintermeeting, fem tävlingsdagar med start 29 januari. Det utföll inte bra. Utom för Stall Martins Maria Halle, hon vann samtliga fem tävlingsdagar som avverkades under detta vinCelebert besök. Charlie Mills i segertermeeting. ceremoni efter vinsten med Nedworthy. Man såg för första gången en

Målkameran var inte uppfunnen vid den här tiden. Vilket då och då fick delar av publiken att ifrågasätta måldomarnas uppfattning om ordningsföljden i mål. Verner Jacobson skrev i september 1930:

Jag skulle vilja tillråda de gaphalsar, som skrika om orättfärdiga måldomar att vid lämpligt tillfälle ge sig ut på Jägersro medförande tre promenadkäppar, placera dessa i mållinjen, en i innerkant, en i banans mitt och en i dess ytterkant. Gå därefter omkring och studera huru bilden av dessas inbördes läge förskjuter sig sedd från olika platser. Och tig sedan.”

Diskvalificering för orent trav var ofta på tapeten. Jägersrobladet igen, efter Kriteriedagen 24 augusti 1930:

Det inledande svenskloppet vann Pajoncektränade Lady Bell, bra körd av lärlingen T. Persson, över sent omsider diskvalificerade Kentia Wheeler. Denna gick fruktansvärt orent, det dröjde ändock med diskningen så länge, att tribunpubliken började knorra och polis att uppträda på läktaren. När ”elvan” visade sig i tornet, blev det lugnt i sinnena och gillande applåder.”

Rekordras med dosering Är de doserade svängarna en modern uppfinning? Icke! I Jägersrobladet av den 29 juli 1932 läser vi:

”Då Jägersro i år öppnade travsäsongen bjöd banan på en del nyheter. Ny körriktning, nydoserade kurvor, nya startmaskiner och senare skulle komma en ny stor tribun. De tre förstnämnda sakerna ha prövats under de gångna månaderna, och man kan nog lugnt säga, att proven utfallit till allmän belåtenhet. Nästan samtliga hästar ha gått utmärkt i det nya varvet och vad startmaskinerna beträffa, ha de, sedan strängare straff börjat utmätas för den, som icke ha nog respekt för reglementet, fungerat oklanderligt. För publiken har det varit betydligt lättare att följa fältens ivägsläppande. Det enda, som fattas, är en högtalare, men i de tryckta tider, som för närvarande råda, vore det för mycket begärt, att även en sådan skulle anskaffas. Kurvorna slutligen äro utmärkt väl gjorda, och lända arbetets ledare, byggmästare W. Billberg, till all heder. Att så många rekord kunnat noteras är nog främst de nya svängarnas förtjänst.” I augusti var den nya tribunen klar:

”Till slut förtjänar det nämnas, att den nya tribunen i dag öppnades för travpubliken. Att det icke var fler människor där är förvånande. Man ser charmant och inträdet, 50 öre, är ju synnerligen humant. Men när vanan kommer, lär väl denna fina läktare bli fullsatt. Speciellt sedan totalisator och restaurant öppnats i densamma.”, skrev Jägersrobladet.

En klassisk och berömd målbild med en hård slutstrid utan målkamera i Müllers Memorial 1933. Det är Calumet Buford som besegrar de fruktade danskarna Edellinde, Brother Guy och Raphia efter att ha gett dem alla 20 meter. häst vid namn Etta June, som för Gotthard Ericsson vann Svensk Uppfödningslöpning. Etta June skulle sedan bli den andra Triple Crown-vinnaren i Sverige. Och hon har ännu inte fått någon efterföljare! Fint besök var det också under året i det att tre mästare från Tyskland besökte banan i augusti, Johannes Frömming, Charlie Mills och Walter Heitman som körde Jägersrohästarna Abendstern, Nedworthy och Exawah. Charlie Mills vann med framgångsrike Nedworthy som nu alltså ägdes av Stall Martin. 1933 genomfördes trots det dåliga utfallet föregående år en vintertävlingsdag den 26 februari. Det konstaterades i Jägersrobladet ” att vintervädret var ordinärt skånskt, så detta bör icke lastas” samt att ”resultatet av experimentet är, att sällskapet lugnt kan slå sig till ro under vintermånaderna, att börja förr än april är meningslöst!” Ovan nämnde Nedworthy gick banrekordet 1.22,2 hemma på Jägersro och satte senare svenskt rekord vid ett besök på Solvalla med 1.21,8. C.L. Müllers Memorial blev en fantastisk uppgörelse med fyra hästar nästan på linje. Eftersom det ännu inte fanns någon målkamera var det inte helt lätt att fastställa ordningsföljden, men måldomarna valde att ge segern till Calumet Buford och Fritz Mahler Omedelbart efter en start 1933. före Edellinde - Olle Månsson och Brother Guy - P. Nielsen. Striden fångades på en mycket välkänd bild. Championstriden var stenhård mellan Göte Nilsson och Filip Norén som båda hade 25 segrar men Nilsson vann på fler andraplatser. Segerrikaste häst var treåriga Etta June som vann 13 gånger. Hon skulle låta tala än mer om sig nästa år. …och 1934 vann alltså Etta June även det tredje ”benet” i Triple Crown, Svenskt Travderby. Hon gjorde det före Don Pedro och Kurt Mattsson. Läs mera om Etta June i kapitlet om Derbyt genom tiderna. Det här året blev banans mest framgångsrika hittills på travsidan. För första gången passerade den totala omsättningen 2 miljoner kronor. Det sattes även nytt rekord för en dag med 97.448 kronor. C.A. Schougs USA-

Göte Nilsson och Anton Fyhr, två dominerande tränare under 20-30-talet. Sir Walter Scott med Carl A Schoug firade stora framgångar under 30-talet och Sir Walter Scott blev sedan en oerhörd tillgång i aveln. import Sir Walter Scott gjorde sin första säsong på Jägersro och sänkte Nedworthys banrekord till 1.22,0. Det fanns även fina tvååringar. Sassa Hanover (Fritz Mahler) travade 1.30,8 vilket noterades som ”sensationellt” och Kickan (Anton Fyhr) var en annan mycket lovande ungdom. Hans Ringström blev för första gången champion med 24 segrar och Nevitsborgs Travarstuteri, grundat 1914, blev framgångsrikaste hästägare. 1935 inträffade det synnerligen tråkiga att Svenska Travsportens Centralförbund bestämde sig för att Svenskt Travderby skulle köras på Solvalla vartannat år. Och inte nog med detta. 1955 beslutades dessutom att detta årgångens största lopp även skulle köras på Åby, invigt 1936, vart tredje år. Det skulle ta lång tid – 1966 – innan Svenskt Travderby kom åter, där det hörde hemma. På Jägersro. Peter Spjuver vann sin 50:e seger totalt och hyllades stort. När skimmeln slutade sin karriär hade han segerdefilerat 54 gånger på 180 starter. Sassa Hanover var så stor favorit i Svenskt Travkriterium att hon och Fritz Mahler placerades utom totospelet. Och blev tvåa! Men segern ändå till Jägersro, eftersom Kickan och Anton Fyhr vann. Fritz Mahler hade byggt upp ett starkt stall och inledde en championrad som kom att sträcka sig över tre år. Den 18 oktober detta år undertecknades det kontrakt som bestämde att Skånska Travsällskapet köpte Jägersro av Skånska Fältrittklubben för 250.000 kronor. 1936 fick Sassa Hanover sin revansch på Kickan och vann Svenskt Travderby, en av Peter Spjuver en av de mest populära åtta segrar under året. Sassa hästarna genom tiderna, var tre år i följd Hanover kom att vinna 37 segrar totalt genom åren, bl a både segerrikast och vinstrikast. Grand Prix för både tre- och fyraåringar. Sir Walter Scott utvecklades till att bli en av landets bästa och mest eftertraktade hästar, vilket fick den för Jägersro lite tråkiga konsekvensen att Schoug mestadels tävlade på andra banor med sin stjärna. Unghästarna var fortfarande starka och när Hall och Hans Ringström vann Svensk Uppfödningslöpning gjorde man det på nya svenska rekordet 1.30,5.

Tappade huvudet Det var inte lätt för den som ådrog sig Verner Jacobsons missnöje! Jägersrobladet efter tävlingarna 20 augusti 1932:

Göte Nilsson skötte Knutte magnifikt till in i slutstriden. Där tappade körsvennen huvudet fullständigt och började piska på sin ärligt kämpande häst samt dessutom väcka berättigat löje för det sätt, på vilket han i sin vilda förtvivlan skuttade kring i sulkyn, sättande dennas hållbarhet på de allvarligaste prov. Tror Göte Nilsson verkligen, att dylika ”hjälper” har den minsta inverkan på en travares önskan eller förmåga att flytta sig kvickare? Pisk och oväsen renderade Göte en synnerligen välförtjänt avbasning med hundralappen jämnt. Vi kan tillägga att Göte Nilsson blev champion på Jägersro det här året med 21 segrar!

Sorglig speaker Jägersrobladet granskade det mesta. Efter den 26 augusti 1932 skrevs:

Ett sorgligt kapitel är fortfarande högtalaren. Grammofonskivorna visa, att felet icke ligger hos apparaten, det ligger uteslutande hos den s.k. speakern. Som icke vet använda sig av högtalares möjligheter.

Queen Nedworthy och Antonius Adamski vann Skånska Travsällskapets Stora Pris för treåringar 1938. Bilden är tagen efter halva distansen med Queen Nedworthy i ledningen. Carl A Schoug

Import av rang I december 1933 importerade Carl A Schoug i Malmö, sedermera Gässie Stuteri, Sir Walter Scott, då fyra år gammal, från USA. Av de cirka 40 hästar som Schoug importerade under åren var Sir Walter Scott tveklöst den mest framgångrike. Sonen till Peter Scott gjorde 164 starter i Sverige och segrade i 34. Flest segrar kom 1936 då han vann 10 av 31 lopp. I boken Stjärntravare (1996) skrev Åke Johansson:

Det fanns också större uppgifter att sikta på. Grand Prix i Oslo till exempel 1937. Hästen visade i några lopp sviktande form. För frejdige Calle var det petitesser. Om det berodde på den syrerika norska luften blev aldrig utforskat, men ekipaget slog till de flestas överraskning av konkurrenterna.0 Mönstret upprepades vid andra tillfällen. Några lopp i skymundan och plötsligt ett vinstgivande slag från skenbart underläge. Distansen hade aldrig någon betydelse. Publiken trivdes hörbart med det färgstarka ekipaget och ekipaget lika tydligt med den.” Schoug turnerade flitigt med Sir Walter Scott. Land och rike runt. Åke Johansson igen: ”I juni 1938 deltog hästen i ett hårt poänglopp på Jägersro. Sju dagar senare startade ekipaget i Östersund. Tredjeplatsen där gav 250 kr. Därefter anträddes återresan. En nätt tripp på 200 mil, men underförstått fanns nog affärsaktiviteter som ett sidospår på utflykten.

Vi noterar också att styrelsen vid ett sammanträde den 18 februari bestämde att det fortsättningsvis inte skulle köras några kallblodslopp. I april genomförde man på försök kombinerat spel i travloppen när högst sju hästar startade. Det här experimentet lades dock ner efter kort tid. 1937 besegrade Addison och Niels Sölberg en häst vid namn Bulwark i Internationellt Mästerskap. Bulwark skulle senare bli en av landets genom tiderna främsta avelshingstar. Sir Walter Scott och Carl A Schoug fortsatte sina framgångar på främmande mark och vann det här året bl a Skandinaviskt Grand Prix i Oslo och förbättrade på Solvalla sitt svenska Addison - Niels Sölberg noterade banrekord till 1.20,5. Ännu ett rekord 1937 med 1.20,9 vid sin seger i svenskt rekord till Jägersro då Internatinellt Mästerskap över Bulwark. Maja Hanover för Hans Ringström vann på 1.27,8. Detta år gjorde förtidsvadet sitt intåg i travsporten. Jägersro var först ut genom att i mars skriva kontrakt med först Stockholms-Tidningen och senare med Skånska Dagbladet. 1938 hade Olle Månsson börjat etablera sig på Jägersro efter att ha inlett sin tränarkarriär på Charlottenlund. Redan året innan hade han vunnit C.L. Müllers Memorial med Guardsman, som det här året blev Jägersros segerrikaste häst med åtta vinster. Guardsman blev Skandinaviens snabbaste häst när han vann Jägersro Poänglöpning på 1.19,3. Olle Månsson blev också för första – och enda – gången champion. Queen Nedworthy och Antonius Adamski vann Skånska Travsällskapets Stora Pris för treåringar och följde sedan upp med Kriterievinst på Solvalla. Jägersrovinst även i Derbyt genom Respekt och 1938 hette banans champion Olle Hugo Andersson på hemmaplan. Månsson. 1939 fortsatte Respekt och Hugo

Margareta Cronhielm var den första segraren i ett damlopp 1938 på Jägersro med hästen Missan. 1939 fick hon tillstånd att köra travlopp med amatörlicens. Andersson sina framgångar. Respekt vann 11 segrar och Hugo Andersson blev för enda gången champion. Respekt nådde så småningom 39 vinster innan han slutade. Detta år kördes även Svenskt Mästerskap för första gången, ett lopp som i många år skulle bli en av höjdpunkterna under säsongen. SM permanentades senare till Åby, när man slutgiltigt bestämde uppdelningen Derbyt Jägersro, Kriteriet Solvalla och SM Åby. I SM skulle namnet Nordin bli frekvent förekommande och första året vann Quart Axworthy, tränad av Ernst Johan Nordin på Solvalla och körd av sonen Sören. Loppet kördes som ett poänglopp där Quart Axworthy vann korta avdelningen på nya ”inländarrekordet” 1.22,0. Respekt och Hugo Andersson vann långa avdelningen. Men sammanlagd tvåa blev Kickan som var trea i båda avdelningarna och var slagen bara med en tiondels sekund sammanlagt av vinnaren. Så var reglerna då. SM-dagen utmynnade i nytt totorekord på 135.833 kronor. Två fina tvååringar presenterade sig i Svensk Uppfödningslöpning som Sybil Boy och Olle Månsson vann före Skottlandshus och Filip Norén. 1939 gjorde en kvinna som hette Margareta Cronhielm sig känd för en större allmänhet. Hon fick nämligen som första kvinna tillstånd att köra travlopp med amatörlicens. Margareta Cronhielm skulle senare bli ett stort namn inom galoppsporten, gift Wettermark, där hon fick amatörryttarlicens 1942 och 1948 professionell tränarlicens. Det här sista året på 30-talet såg vi första gången Birger BengtsRespekt och Hugo Andersson hade son bakom en vinnare, Hanover stora framgångar tillsammans med Sun. segrar i både Kriteriet och Derbyt.

Nils Bengtsson

Fortuna med Bulwark Amerikanske Bulwark importerades 1936 av Harald Wilhelm Andersson från Sundbyberg och danske tränaren Peder Paul Nielsen. Han köptes sedermera av Martin Eklund på Väsby, därefter av Gunnar Andersson och Klas Andersson, Stall Kåa, i Vellinge. Bulwark gick till Sören Nordin och fick en fin tävlingskarriär i Sverige med 27 segrar på 113 starter. Men ägarna kom inte riktigt överens sedan man bestämt att Bulwark skulle stå i avel i Skåne för 200 kr i språngavgift och 400 kr vid levande föl. Bulwark skulle säljas på auktion. Han förvärvades av skånske Nils Bengtsson på Fortuna Stuteri för 150.000 kr, en smått ofantlig summa på den tiden. Men det skulle visa sig vara väldigt billigt. Bulwark var i många år den ledande beskällaren i svensk travavel, Med på båten vid importen från USA fanns vid sidan av Bulwark fölstoet Frances Great. De träffades 1945 igen och resultatet blev Frances Bulwark. I Svenskt Travderby 1949 var Bulwark fader till de fyra främsta hästarna – Presidenten, Indigo, Frances Bulwark (som var favorit) och Caprice. Frances Bulwark blev under 50-talet svensk travsports första stora fixstjärna tillsammans med Sören Nordin. Bulwark lämnade bl a två vinnare av Elitloppet, tre Derbyvinnare, två Kriterievinnare och i SM triumferade fem Bulwarkavkommor 12 gånger.

In med valacker Fälten var ofta små, speciellt i slätlöpningarna och Jägersrobladet hade en observation:

Endast två av de sju loppen bjöd på tre platser. Något måste göras för att öka våra galoppfält. Det första är att Jockeyklubben snarast tar tillbaka den absolut förhastade slätloppsrestriktionen på valacker. Med nuvarande bestämmelse tillåtes exempelvis en snedbent, krokhasig, för all avel och för ridbruk över huvud taget oanvändbar hingst starta i våra slätlöpningar, under det att en korrekt fullblodsvalack, idealisk bruks- och tjänstehäst är portförbjuden. Kan detta vara rimligt? Nej! Bort med meninglösheten. Och in med spelbart hästmaterial, gärna valacker.

För att modernisera startmetoden infördes bandmaskiner på alla distanser, det var ett band som drogs upp när starten gick.

”Piskmannen” försvann 1930 På galoppsidan började nu slätlöpningarnas antal komma upp i nivå med hinderlöpningarna. Ju längre 30-talet led, desto färre löpningar utgjorde hinderinslaget. Vi noterar också att det arrangerades galopp även i Kristianstad och Hälsingborg under hela den här perioden och att Åby tillkom 1936. 1930 galopperades det tio dagar på Jägersro. Några av de här dagarna var det kombinerade travoch galopptävlingar, som det för övrigt var resten av det här decenniet. Som regel både inleddes och avslutades galoppsäsongen med delade dagar. Och varje dag med något enstaka undantag reds det ett lopp för halvblod-ridhästar, det gjorde man under hela 30-talet. Jägersrobladet skrev efter de kombinerade travoch galopptävlingarna den 27 april: ”Tränare G. Killick fortsatte visa, huru väl preparerat hans material och vilken tiptop ryttare han är. I första slätloppet bragte han den icke alltför kvickbente Kildarstone först ur den krångliga starten (skulle det icke bli mera ro över galoppstarterna i den händelse piskmannen väntade med sitt animerande av de nervösa fullbloden till dess startern börjar åtminstone tänka på att låta fältet gå?) höll honom loppet igenom på förmånligaste tätplatsen samt vek först till mål före 14 1/2 kg. mindre belastade Hirondelle.” Det här året moderniserade galoppen sina starter. ”Piskmannen” försvann och man införde bandmaskiner på alla distanser. Alltså ett band tvärsöver banan, som drogs upp av startern när det var dags. Maskinerna var av australisk modell och inköptes från Conrad Schultz Maschinenfabrik i Strausberg. Spelet var inget som intresserade galoppubliken över hövan, det noterades ofta vid den här tiden. Efter de kombinerade tävlingarna den 29 maj 1930 uttrycktes det så här: ”En synnerligen exclusiv och sakförståndig publik följde med intresse hästutställning och löpningar, samtidigt nonchalerande totalisatorn.” Danskarna dominerade stort i Svenskt Derby och gjorde så även 1930, när C.L.O.C. vann före Go-on och Jurist, samtliga danskfödda och de enda tre danskar som startade i Derbyt. Efter en av årets tävlingsdagar hette det: ”Man kan om söndagens Jägersro bruka samma kanske icke så välbetänkta ord, som en huvud-

Grevinnan Helle Wind-Frijs med Gracia segrade i Amazonlöpningen den 12 juli 1931, före fröken Grönegaard med Sqvabbler. stadskollega använde för att trösta sig, sina vänner och anhöriga med: Publiken var fåtalig, men de man trivs med, voro där…” Galoppen inledde året med en kombinerad dag den 21 april och slutade 10 oktober, också med trav. Sammanlagt hade man tio tävlingstillfällen. Av totalt 350 startande hästar var det 190 i slätlöpningarna och 69 i ridhästlöpningarna. 1931 gjorde man efter säsongens slut om den nordöstra svängen ”en åtgärd som länge varit önskvärd och denna sväng har nu givits en dosering inåt och blivit mindre skarp”, enligt Fältrittklubbens årsberättelse för året. Doserade svängar var alltså inget nytt påfund när banan lades till flisbana och man vände på varvet 1980. Tränardominanten Axel Thorngrens son Ragnar vann som lärling elva segrar på 62 starter! Axel Thorngren tränade vinnaren av Jockeyklubbens Jubileumslöpning som det här året vanns av Lord Patrick och E. Unruh. Beträffande den här dagen, 3 maj, då det också var travlopp ansågs att en fin publiksiffra ”huvudsakligen fick tillskrivas galoppintresset”. Den 12 juli reds en ”Amazonlöpning”, öppen enbart för kvinnor. Danskarna var före svenskarna i tiden och vann tredubbelt med grevinnan Helle Wind-Frijs som vinnare med Gracia. Bästa svenska var Axel Thorngrens dotter Lisa på Phosphoros. Derbyt ”danskt”som vanligt, Superman tränad av J. Allen vann med H. Thieme i sadeln. Det här loppet ”radierades” av ingen mindre än Sven Jerring. Även Svenskt Kriterium genom Skuld till dansk uppfödare, men Skuld (E. Unruh) tränades av Axel Thorngren. Säsongen startade den 19 april med en kombinerad dag och avslutades den Sven Jerring var på plats och refererade 25 oktober, också då med Derbyt 1931. Vid hans sida doktor Andertrav på programmet. Totalt berg. tio tävlingsdagar. Medelantalet startande höjdes från 6,03 till 7,22 startande – slät, hinder, ridhäst och amazonlöpningen inberäknat. De s k yrkesryttarna blev fler och fler i landet, 1931 var det totalt 50 stycken. I ”yrkesryttarna” inbegreps även lärlingar. Jägersro hade stora problem med banan för fullbloden. Den blev tyvärr

Debut som 12-åring 1927 dök en jockeylärling upp i resultatlistorna vid Jägersro. Ragnar Thorngren, son till Axel. Denne 12-årige yngling som kunde rida 43 kilo, vann sin första seger 1927 och red sedan till och med år 1931 hela 168 löpningar med 24 segrar. Det sista året red han med svårighet 57 1⁄2 kilo och gick sedan som bekant vidare till en lysande karriär i travsporten. Han blev champion vid 23 års ålder på Åby, en titel som han behöll i sex år. Han vann Travderbyt 1939.

Danskarna för bra Den danska Derbydominansen kommenterades i Jägersrobladet efter Derbyt 1930:

Våra enkla fullblodsston räcka icke till i konkurrensen med Danmark, det är glädjande att det ännu finns vänner av galoppsporten typ direktör G. Wahlstedt. Direktör Wahlstedt har stött vår kapplöpningssport troget och uppoffrande, en åtgärd, som ger oss hopp, att Derbyt än en gång kan bli vårt, är att direktör Wahlstedt inköpt Dronning Wilhelmina från Danmark samt efter danskt mönster låtit betäcka henne i England av en klasshingst. Dronningen fölade i England, betäcktes av Duncan Gray och for hem. Det i England födda fölet måste emellertid inregistreras i Danmark för att få starttillåtelse i Svenskt Derby. Så underliga äro emellanåt de maktägande herrarnas vägar. Och medför, att en eventuell Derbyseger till namnet blir dansk. Dronningens senare föl blir däremot svenska.

Här ser vi ett välfyllt fält med lärlingar i sadeln, men det var inte speciellt vanligt på 30talet med stora fält. Banan var också hård och skrämde bort en del hästar.

Saknade spårvagnar Kommunikationerna till Jägersro var under flera år en ständigt återkommande paragraf i Fältrittklubbens styrelseprotokoll. Banan upplevdes då ligga långt från Malmö, vilket man vågar påstå att den inte gör i dag. Förhandlingarna med spårvägsstyrelsen om att dra ut en spårvagn till banan var länge fruktlösa. Men i verksamhetsberättelsen för 1932 kan man läsa:

Kommunikationerna till banan hava även betydligt förbättrats sedan spårvägsstyrelsen i kommunikation med spårvagnarna insatt utmärkta omnibussar, vilka gå ända fram till banan, och sedan bildroskägarna äntligen, i likhet med i Stockholm, från flera platser i staden insatt s.k. routebilar, kan man nu bekvämt och billigt komma ut till Jägersro.

snabbt stenhård, även efter intensivt regnande. Vi citerar vår ”hovleverantör” Jägersrobladet efter Derbydagen 1932: ”Traditionellt ösregnar det på Jägersro derbydagar och vid sjutiden söndagsmorgon såg det ut, som om traditionen icke skulle brytas. Men himlen klarnade och banan förblev knallhård som cement. Huru hade det varit att permittera Jägersros gamla rätt odugliga vattenkanna och i stället träffat överenskommelse med Malmö stads brandkår eller renhållningsverk om hjälp med bevattningen under natten till söndagen samt denna dag på förmiddagen? De ökade fälten och spelmöjligheterna hade nog betalt kostnaderna. Nu sparade stallarna naturligtvis sina ömtåligaste hästar och det blev närmast fiasko vad anslutningen beträffar. Att bjuda en talrik derbypublik med kungligt inslag och med besök från bl.a. Köpenhamn, Stockholm och Göteborg på fält, som i de två hinderlöpningarna icke överskred det ledsamma tretalet, i ett slätlopp stannade vid fyra och ett annat vid fem startande är nästan tragiskt.” Derbyt? Danskt som vanligt, nu genom Bobby tränad av J. Allen, riden av C. Parker. Säsongen omfattade även nu 10 tävlingsdagar men var betydligt kortare, från den 17 april till 31 juli sedan man ställt in höstmeetinget pga av dåliga finanser. Det noGeorge Killick med Derbykandidaten Alicante terades i protokollen att under överinseende av startern A. Stjernswärd det var depression och genomsnittsantalet startande hästar sjönk till 6,32 per löpning. Detta även till viss del beroende på den hårda banan. Att stänga lopp för utländska hästar är inget nytt påfund. Den diskussionen har funnits länge. Då som nu oftast ledd av en falang från Mälardalen. 1933 kunde man efter Svenskt Derby läsa efter det att danske Nils segrat: ”Det blir för svensk fullblodssport att icke tappa modet i den så trevliga och nyttiga konkurrensen med vårt södra grannland. Vi ha på Klampenborgbanan 1915 vunnit dess derby med Clap Auster, året därpå med

En sakkunnig samling vid en morgongalopp, fr.v. Ryttmästare Westerström, Greve Piper, Ryttmästare Stjernswärd, Stuterichef Samuelsson med dotter och son som inte visar överdrivet intresse för hästarna. Samuelssons son Yngve blev senare chef på Åby. De startande paraderar till 1934 års Kriterium. dennes broder Clapham Boy, 1917 med danskägde svensken Florian, 1918 med Voter, 1920 med Sir Tredennis, danskfödd men svenskägd, 1927 med Morgan, 1931 med svenskägde dansken Valhalla. Utan att danskarna härför närde någon tanke på att utesluta oss ur deras Derby. Norrifrån har det emellertid glunkats något om, att det vore på tiden att stänga ute danskarna från Svenskt Derby. Detta vore icke blott en feghet, det vore en oerhört stor dumhet. Ty huru mycket danska pengar komma icke till vårt derby först och främst genom de talrika, länge stående anmälningarna och sedan, Derbydagen, genom dansk publik och spel. Att nu utestänga danskarna vore en kraftig spik i Jägersrogaloppens likkista. Och därmed Ulriksdals. Samt fullständigt ruinerande för vår prestige.” Känns det igen? Året blev något av ett genombrott för slätlöpningarna, där medeltalet startande höjdes från 6,86 till 8,11 hästar. Säsongen omfattade detta år bara nio tävlingsdagar med start 17 april och final 30 juli. I årsberättelsen noteras att totalisatoromsättningen gick ned, speciellt under sommaren. Förutom de dåliga tiderna ”torde det tillskrivas den vackra och varma sommaren, då publiken föredrog bad och havsstränderna framför kapplöpningarna på den något heta Jägersrobanan.” Äntligen en svensk Derbyseger! Det var Taxinge II, tränad av G.A. Westerström och riden av P. Saager som betvingade de danske 1934. Taxinge II tränades på Ulriksdal och inte alla ville odelat hylla stockholmarna: ”I sportsligt hänseende kunna vi glädja oss åt andra framgångar än våra egna, t.o.m. åt stockholmares. Fastän vi icke vilja förneka, att detta så ofta självgoda och bornerade släkte tär rätt hårt på våra eljest så pålitliga nerver”, tyckte Jägersrobladets Verner Jacobsson efter en hyllningsartikel i Sydsvenska Dagbladet signerad A. Stj--rd. G.A. Westerström och P. Saager vann även Kriteriet genom Hebe före stallkamraten Molnets Broder, båda hästarna ägda av Stall Some och båda uppfödda på Flyinge.

Ston betydelsefulla Signaturen Racing i Trav- och Galoppronden 1936.

Det är glädjande att uppfödarna se sig om efter bättre stomaterial, och det kan nämnas, att både greve Wachtmeister och löjtnant Staël von Holstein, när detta skrives, befinna sig i England i och för nya stoköp. Bättre ston – det är främst på den vägen, som en mera fullkomlig svensk fullblodsavel skall baseras. Så sant som det var skrivet då. Och fortfarande, år 2007, lika sant.

Efter sex års svidande nederlag kröntes det med en svensk Derbyvinnare genom Taxinge II, men varvet från mål låg han långt tillbaka i fältet.

Hekate vinner Kriteriet 1936 med Fritz Andersson, längst till höger i sandbanan ser vi tvåan Siva, trea blev Daladier.

Danskt i Derbyt 1935 genom San Francisco riden av Hans Albers. Närmast kameran tvåan Molnets Broder.

1936 och 1938 års vinstrikaste häst Sidenhuset II med George Killick i sadeln.

En ny kort säsong med nio tävlingsdagar mellan den 15 april och 29 juli. Konjunkturerna hade blivit bättre 1934 och det konstaterades med glädje att omsättningen nu var på väg uppåt igen, speciellt under sommarmånaderna. En bidragande orsak ansågs också vara, att man förlagt en del tävlingstillfällen till lördagskvällar i stället för söndagseftermiddagar. Den 18 oktober 1935 undertecknades köpekontraktet mellan Skånska Travsällskapet och Skånska Fältrittklubben, där travet köpte anläggningen Jägersro för 250.000 kronor. Galoppen tillförsäkrades att för all framtid få anordna galopptävlingar på banan, som skulle underhållas kostnadsfritt av travsällskapet liksom stallarna. Travsällskapet betalade 64.000 kr kontant och resten genom skuldebrev och inteckningar. Derbydagen ansågs vara den mest lyckade hittills med stort intresse inte minst från Stockholmshåll efter Taxinge II:s vinst året innan. Dock blev det danskt på nytt, nu genom San Fransisco. Publiksiffror redovisades inte vid den här tiden, men det skrevs i årsberättelsen ”att publikfrekvensen var rekord för Jägersro, totoomsättningen var likaledes rekord för Malmöbanan och för galoppdag i Sverige”. För första gången startade också norska hästar på Jägersro, däribland blivande norske Derbyvinnaren Tommy Boy. Då fanns det elva tävlingstillfällen från den 14 april till den 17 november. Sex dagar var kombinerade med travet och det reds 32 slätlöpningar av totalt 61. 1 januari 1936 tillträdde Skånska Travsällskapet som ägare till anläggningen Jägersro. Även nu elva tävlingsdagar, 13 april - 15 november. Dålig kontinuitet då det var långt uppehåll från 26 juli till 8 november. Detta för att Åby invigts och hade haft premiär för galoppen den 2 augusti. På det sportsliga planet gjorde en lovande tvååring sin entré för George Killick. Daladier vann tre av sju löpningar och ansågs som ett stort löfte inför nästa års Derby. Killick hade även årets vinstrikaste häst i treårige Sidenhuset II, som bl a vann Stockholms Stora Pris. 1937 infördes det kombinerade spelet på galoppen. Travet provade en kort tid men det blev inte mer än ett försök. Daladier och George Killick kom till Svenskt Derby med fem raka inkluderande Jockeyklubbens Jubileumslöpning och Stockholms Stora Pris. Men 2400 meter blev lite för långt och Daladier slutade fyra när Attila var först i mål – men ridande Butcher vägde in med för låg vikt och andraplacerade Irish Captain fick segern. Och Daladier alltså tredjeplatsen. Daladier blev med 14.040 nettokronor – man räknade bort insatserna på den tiden – årets vinstrikaste galoppör i landet. Tvåa bakom Daladier för övrigt en annan George Killick-häst, Sidenhuset II, som ju var bäst året innan. Det här året hade löpdagarna ökat till 15 (11 april - 21 november) men

Tristan vinner Kriteriet 1938 före Nijinski, Libelina och Marsk Stig. 1938 års Derbykandidater med vinnaren Lundtofte längst fram. det reds bara en löpning vid fyra tillfällen och två vid ett tillfälle. Skånska Fältrittklubben fyllde 50 år 1938 och instiftade med anledning av detta Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning som fortfarande rids. Den här löpningen har ett eget kapitel i denna bok. George Killick-tränade Sidenhuset II utkristalliserades som den bäste svenskfödde hästen och vann tre storlöpningar – Ulriksdals Stora Pris, Stockholms Stora Pris och Grand Prix, också på Ulriksdal. Sidenhuset II återtog titeln som vinstrikaste galoppör från 1936. Det noterades att Jägersro var den enda galoppbana som ökade sin omsättning det här året. Detta tack vare tur med Derbydagen som gav ”massbesök” och nytt totorekord för en galoppdag med 165.300 kronor. Jägersrogaloppen ökade sin totala omsättning från 499.298 kronor till 536.757 kronor. Både Ulriksdal och Åby minskade. Krigsutbrottets år 1939 var Jägersro ensamt om att minska sin omsättning gällande galoppen, 505.947 kronor hamnade man på. Man hade problem med tränarrekryteringen sedan G. Wahlberg efter två år slutat på grund av för dåliga resultat, och styrelsen för Fältrittklubben gick in i ett anställningsförhållande (kanske rättare understöd) med jockey A. Bleuler. Enligt protokoll 12 november 1939: ”Styrelsen godkände AUs åtgärder och uppdrog åt detsamma, att träffa överenskommelse med Bleuler om en anställning enligt följande: Mot en betryggande garanti från hästägare av minst 10 hästar i träning beviljade S.F.K. Bleuler fritt stall, fri bostad och flyttningshjälp till belopp av omkring 2.000 kr sammanlagt.” Derbyt till Marsk Stig, förvisso svenskägd av Stall Bassano, men danskfödd och tränad av Axel Thorngren, som nu fanns på Klampenborg. ”Trainer” Thorngren vann även Kriteriet med Carmencita, en häst som enligt verksamhetsberättelsen gjorde att Kriteriet förlorade sitt intresse genom att Carmencita ansågs alltför överlägsen och skrämde bort alla utom fyra konkurrenter. Elva löpdagar 10 april - 19 november, Två belåtna ägare leder ut Derbyvinnaren Lund- sex var kombinerade tofte/Harry Blackshaw. med travet.

Defileringen inför 1939 års Derby som för sista gången reds under sommarmeetingets första dag.

Hjälp för svenskarna 1939 beslutades om att införa Derby Trial som ny löpning samt att flytta Derbyt från sommarmeetingets första till fjärde dag. Orsaken enligt verksamhetsberättelsen:

Anledningen till denna åtgärd var, att man ansåg, att på grund av våra klimatiska förhållanden de svenska hästarna senare än de danska kunde sättas i arbete, och skulle därför denna danskarnas fördel bortelimineras, genom att de svenska hästarna med en senare tidpunkt för Derbyt skulle få likvärdig tid till förberedelse.

Allmän solidaritetskänsla Andra världskrigets utbrott drabbade hästsporten i Sverige, även om vi inte var indragna i kriget. Tiderna var svåra i början av 40-talet. Busslinjen till Jägersro drogs in, publiken minskade. I april 1940 skrev Trav- och Galoppronden:

Skånska Travsällskapet har i majmeetingets propositioner sänkt samtliga förstapriser med ytterligare 100 kr utöver den lika stora sänkning som tidigare vidtagits, men för vilken man allmänt trodde, att hästägarna likväl skulle bli kompenserade. Dessutom ha även de mindre priserna fått vidkännas en viss nedskärning. Det måste erkännas, att vederbörande kunnat anföra goda skäl för sitt handlande. Med de indragna bussförbindelserna och andra ledsamheter har omsättningen under aprilmeetingets flesta dagar icke täckt kostnaderna och under sådana omständigheter måste självklart någonting göras i tid. Man torde helt enkelt ha stått inför valet att reducera priserna eller stoppa, och i den situationen bör det inte ha varit svårt för någon berörd part att fatta ståndpunkt. --- Ev. frestelser att sända skånska hästar till annat håll, där priserna ännu äro som förut, får anses uppvägas av en allmän solidaritetskänsla.” Men den 17 juni blev det lättare att ta sig till Jägersro. Efter långvariga förhandlingar med Malmö-Ystad Järnväg beslöt bolaget nämligen att sätta in ett extratåg söndagar för att frakta publiken till och från banan. ...och i början av oktober meddelades: ”Jägersropriserna ha höjts så mycket att prissummorna nu ligga högre än de gjorde under normala tider!

Müllers Memorial 1940 Royal Daughter vinner över Oké Hanover och Scovere.

Svåra tider

40-talet i krigets skugga 40-talet inleddes i krigets tecken men på Jägersro travade man på. Namn som Birger Bengtsson, Sture Bengtsson, Bertil Jansson, Allan Lindskog. Anshelm Mattsson, Filip Norén, Kalle Pettersson och inte minst Hans Ringström dök upp alltmer i resultatlistorna. Ringström hade en stjärna i Homefolks som vann sin 13:e raka seger och den 14:e skulle komma i Svenskt Travdeby. Trodde man... men det blir inte alltid som man tänkt sig, Homefolks galopperade och Sixten Lundgren från Solvalla satte stopp för drömmarna med Golden Wedding. Svenskt Mästerskap var ju vid den här tiden ”bofast” på Jägersro och Sören Nordin vann igen, nu med Oké Hanover efter fjolårets Quart Axwothy. Oké Hanover vann båda heaten och i korta avdelningen satte han nytt svenskt rekord med 1.20,8. Det rekordet fick Oké Hanover dela med Respekt som senare under året travade lika snabbt för Hugo Andersson. C.L. Müllers Memorial hade hunnit fram till sin 14:e årgång och vanns för andra året i rad av Hans Ringström, nu med en av banans topphästar, Royal Daughter. Hans Ringström blev också champion för andra gången efter 1934, nu med 35 segrar. Det här året avled Kriterievinnaren Peter Spjuver i en ålder av 13 år och med 54 segrar. Hans Ringström förKänt folk vid Jägersroträning 1941 fr v Ingvar svarade sitt championat Jönsson, generalkonsul Albert Walldén, slak1941. Ofärdstider i tare Borglin och direktör Carl Clemedson. Europa där våra grannländer drabbades hårt och invaderades. En sanning redan då, att i dåliga tider spelas det mycket och på Jägersro omsattes det här året för första gången över 3 miljoner kronor, totalt 3 670 383 kr.

Ove von Rosen. Huvudstarter och sekreterare.

Det var inte utan komplikationer som starten till 1941 års Travkriterium gick iväg. Efter tre startförsök vanns loppet av Walter Top och Ragnar Thorngren. På den sportsliga fronten mindes man Jägersro Poänglöpning där Harper Hanover och Gunnar Nordin blev slutvinnare med en seger och en andraplats följd av Craftsman, ägd av Stall Mew, med Oskar Persson. Under året vann Countess Zabetta och Anshelm Mattsson Internationellt Mästerskap. Gjorde det på 1.18,2, banrekord för utländska ston och det stod sig under många år. Vi nämnde Hans Ringström. I slutet av 1941 skuddade han den skånska myllan av skorna och försvann till Solvalla för att söka sin lycka där. Hans försteman Folke Bengtsson stannade kvar och inledde en karriär som privattränare för Hejdeholms Stuteri. Folke Bengtsson fick hjälp av Karl Pettersson som kom från danske Niels Sölberg. En stjärna visade upp sig i Svenskt Mästerskap som vanns av Big Noon och Gösta Nordin som vann båda avdelningarna. I sin 100:e start vann Respekt sitt 36:e lopp för Hugo Andersson den 30 mars. Rekord är till för att slås och det gjordes 1942. Omsättningen nådde 4,99 miljoner kronor och det startade totalt 250 hästar på Jägersro. Ändå gick flera av de L.C. Peterson-Brodda blev vinstrikaste häststora loppen hemmahäsägare för första gången 1942. tarna förbi. Big Noon och Gösta Nordin hade ny uppvisning i Svenskt Mästerskap. Skånska Travsällskapets Stora Pris för treåringar gick visserligen till Lime Abbey som ägdes av J.G Ericsson i Malmö, men hästen tränades av Gunnar Nordin. Och när Stall Mews Etawah Asa vann Svenskt Travderby, så tränades han ju nu på Solvalla där Hans Ringström fanns. C.L. Müllers Memorial stannade dock på Jägersro. Olle Månsson vann med Sybil Boy, en duktig häst men i det här sammanhanget en högoddsare. Brodda Stuteri, som grundades av godsägaren L.C. Peterson-Brodda syns alltmer frekvent i både startlistor och på segerplats och blev vinstrikaste hästägare för första men långtifrån sista gången. För första gången blev Filip Norén champion bland tränarna. Till hans stall hade kommit bl.a. Oké Hanover som vid årspremiären vann sin 55:e seger. Som följdes av nr 56 nästa tävlingsdag och därmed blev Oké Hanover landets segerrikaste varmblod någonsin. Och det blev flera segrar under säsongen.

Enväldig starter Trav- och Galopprondens grundare Sten Sandberg, signaturen Sannlunn, skrev om Kriteriet på Jägersro 31 augusti 1941:

Jägersrobanan är smal på bortre långsidan, där fältet skulle släppas. För att i möjligaste mån uppnå, att det verkligen blev ett linjelopp sökte startern vällovligt formera de 12 aspiranterna i flaggstart med anlopp, men tyvärr misslyckades detta försök ej mindre är tre gånger – givetvis var nervositeten bland både körsvenner och hästar betydlig, men därtill syntes även ett par av de förra uppträda osolidariskt för att tillskansa sig otillbörlig fördel. Om hästarna skall i stället sägas, att de skötte sig mönstergillt, fast de räknade flera vanskliga element. Så måste i alla fall den mekaniska starten tillgripas. Även då blev det ett misslyckat första försök. Emedan hästarna voro på tok för tidigt ute i volten. Det här var långt innan startbilen gjort sitt intåg i landet. Och man skiftade alltså helt sonika en linjestart mot bandstart. Det här beslöts enväldigt av banans sekreterare Ove von Rosen som dessutom var huvudstarter. Kriteriet vanns av Walter Top och Ragnar Thorngren från Åby.

Travets Hedersman När Calle Schoug utnämnts till Travets Hedersman 1944 skrev Sydsvenskans Harald Möller, med viss ironi:

Som skånsk tidningsman har man anledning att rikta ett tack till Travsportens Centralförbund för dess omtanke om pressen även utanför Stockholm. När det bestämdes att Carl Schoug skulle tilldelas förbundets pris för året, delgavs detta således Malmötidningarna genom TT redan en enda dag efter det Stockholmspressen fått meddelandet om beslutet. Detta att överhuvudtaget även tänka på publiken i den landsända, där vederbörande har sin rörelse, är onekligen ett vackert drag hos Centralförbundets ledning, som väl ingen i detta sammanhang kan lasta för någon sorts lokalbetonad inställning – eller hur? Visserligen kan man få höra en och annan kverulant, som aldrig blir nöjd, muttra något om, att meddelandet t. ex. kunde skickats ut genom TT samtidigt till alla Sveriges tidningar, men det är självklart ingenting att fästa sig vid. Någon rangordning måste det naturligtvis vara.

Kristidsranson Under krigsårens ransoneringar bestämde Livsmedelskommissionen 1941 att hästarna på Jägersro endast kunde tilldelas 1 1⁄2 kg havre. Efter framställning från STC och Jockeyklubben beviljades dock 5 kg. vilket i Trav- och Galoppronden kommenterades: ”Även detta är i minsta laget för yngre hästar men i tider som dessa får man vara glad åt vad som bjuds.”

Mitt under brinnande världskrig kom publiken tillbaka till Jägersro och spelet blomstrade igen. Bilden är från Derbydagen 1942. Tidigare nämnda Lime Abbey trivdes tydligen utmärkt på Jägersroovalen. För efter den stora treåringstriumfen kom hon tillbaka för två stora segrar 1943. Först hemförde hon och Gunnar Nordin Svenskt Mästerskap. Sedan fortsatte hon med att reparera en galopp modell större till överlägsen vinst i Derbyt. Sture Bengtsson hade en populär och kraftfull ”snabbloppare” i Josedale Eagle som krönte sitt år med att ta hem C.L. Müllers Memorial före ett koppel fina hästar som Bulwark, Skottlandshus och Craftsman. Brodda Stuteri fick sin första klassiska vinnare i Sigrid Pinero, såld till en hästägare hos Hans Ringström på Solvalla, Sigrid Pinero vann Uppfödningslöpningen. Filip Norén försvarade sitt championat stenhårt mot Hugo Andersson, Filip Norén avgjorde på fler andraplatser. Brodda Stuteri försvarade sin plats som vinstrikaste hästägare. Det gjorde man även 1944, tredje året i rad. Calle Schoug fick aldrig något championat, varken som tränare eller hästägare. Men han vann Derbyt med Fänrik Scott, som också blev vinstrikaste häst, det handlade totalt om 16.450 kronor. Calle Schoug tilldelades det här året även utmärkelsen Travsportens Hedersman. Brodda var störste hästägare på Jägersro med 28 hästar hos Allan Lindskog. Sture Bengtsson följde tätt inpå med 26 hästar i träning. Det var annars mycket ”som vanligt”, det vill säga Nordindominans. Gösta vann Svenskt Mästerskap med Exklusiv och Lime Abbey med Gunnar kom tillbaka till favoritbanan (?) och tog hem Skånelöpning. Bertil Jansson gjorde sitt första år som tränare, han var privattränare för Stall Fortuna och vann för övrigt två av de tre lopp han körde första dagen. Segrade också i C.L. Müllers Memorial med Stall Fortunas Mr Vat. Men det stora namnet 1944 Hugo Andersson gratulerar Filip Norén till blev Allan Lindskog, som andra raka championatet 1942 under överinblev champion för första seende av banans sekreterare Ove von Rosen. gången. Allan var som

Lopp för tre hästar

Program från 1943 söndagen den 16 maj, med början kl. 14. Lopp fyra med tolv hästar på startlinjen. Programmet kostade 50 öre. Vinnare i loppet blev Hollyrood C som var storfavorit. nämnts privattränare för Brodda Stuteri och för första gången passerade en tränare 40 segrar under ett år, Allan Lindskog vann 45 lopp. För övrigt noteras att man det här året hade installerat apparatur så att bandomarna kunde utropa vilka hästar som diskvalificerats för orent trav eller galopp. Den 22 oktober kom Hans Ringström tillbaka till Jägersro. Han hade fått ”an offer he couldn’t refuse”, det vill säga erbjudande om att bli privattränare för Stall Gån. ”Gån” var vid den här tiden en förkortning av tre hästägare som slagit sig samman – Göransson, Åberg och Nilsson. Det blev till seger direkt med Trumps, som flyttats från Sture Bengtsson som införskaffat hästen från Ragnar Thorngren på Åby 1943 till Stall Gån. Inför säsongen 1945 rapporterades att Calle Schoug hade största träningsstallet med 32 hästar, de flesta ägdes av honom själv i Gessie Stuteri. Brodda Stuteri/Allan Lindskog hade 28 följt av Filip Norén och Anshelm Mattsson 23 samt Sture Bengtsson och Fortuna/Bertil Jansson 22. Redan det här året blev Stall Gån vinstrikaste hästägare med 81.037 kronor och Hans Ringström blev champion för fjärde och faktiskt sista gången. Vinstrikaste häst var Trumps med nio segrar. Trumps, importerad från USA, vann flera lopp även i Köpenhamn och han gav dessutom Ringström dennes 300:e seger. Allan Lindskog slutade som privattränare för Brodda på hösten och efterträddes av Ture Persson. Mr Vat och Bertil Jansson upprepade triumfen i Müllers. Svenskt Mästerskap – förstås... – till en Nordinare, nu var det Gunnar som vann med Lime Owe Nilsson efter vinsten i Svenskt Abbey, vi känner igen namnet. Travkriterium 1945. Onsdagen den 27 juni noterades att det ”nog” var över 12 000 personer på Jägersro och att detta ”förmodligen” var Jägersrorekord. Det var en s.k. Rundtursdag med fri entré för de som hade Rundturshäften. Det publicerades inga officiella publiksiffror på den här tiden.

I protokollet från 17 augusti 1945 beslöt styrelsen att söndagen den 21 oktober utöver de ordinarie loppen skriva ut ett lopp med tre hästar, en från Danmark, en från Norge och en från Jägersro eller Solvalla. Loppet skulle gå över 2000 meter med flygande start med en prissumma av 4 000 kr. 2 000 kr till första häst, andra 1200 kr och 800 kr till tredje häst. Hederspris till ägare, kuskar och hästskötare. Ingen insats skulle Trumps, en av Jägersros erläggas. bästa hästar på 40-talet. De föreslagna hästarna var Game Warden, Saint Protector och Trumps. Stall Gåns Trumps med Hans Ringström tog en överlägsen seger i Triangelmatchen före danske Game Warder medan den norske hästen fick nöja sig med ett tredjepris.

Loppor till dammen I ett styrelseprotokoll med Skånska Travsällskapet den 27 november 1945 kan läsas:

Tränare A. Adamski hade i skrivelse anhållit att för 50:- per år få arrendera rätten till daphniafisket i dammen. Detta bifölls. Adamski var mycket intresserad av akvariefiskar och daphnia betyder helt enkelt – vattenloppor! Uppskattad föda för fiskarna i Adamskis akvarium. Huruvida det fortfarande finns vattenloppor i dammen vet vi inte. Men det inplanterades för många år sedan karp i dammen för att den inte skulle gro igen.

Från gatan till turfen Under många år från när seklet var ungt och fram till 40-talet hände det inte så sällan att hästar kom från uppstallning inne i Malmö, dragandes på en vanlig hästkärra, för att starta. En sådan var Miss Ormonde med sin ägare Gösta Wessman. Hon vann ett lopp på 40-talet och Trav- och Galoppronden skrev:

Det finns de, som påstå att Miss Ormondes helsvarta hudfärg beror på att hon till stor del ägnar sig åt att dra kollass på gator och vägar. Slutsatsen är bevisligen felaktig, men att hon kom så tämligen nyligen från kollasset till banan på Jägersro i söndags är ett faktum liksom att hon vann och gav dagens högsta odds.

Okänd måldomare 1947 fick Jägersro en ny måldomare, t f landssekreterare Otto Rosengren, och det kommenterades i Travronden:

Den nye måldomaren är i det närmaste okänd på banan. Han har icke tidigare hörts av i något travsammanhang, och i vad mån han lämpar sig för uppgiften kan sålunda ur en del synpunkter icke på förhand bedömas. I ett avseende bör dock landssekreterare Rosengren ha klar möjlighet att göra en värdefull insats redan från början. Då han är jurist och länets näst landshövdingen högsta myndighetsperson, måste hans utslag i fråga om reglementstolkning, förhör, bestraffningar och dylikt få en tyngd av auktoritet och oväld, som torde förta mången lusten till allt för tvärsäkra uttalanden i sådana frågor. Bl a löpa nog en del högljudda kverulanter och orosstiftare bland publiken en icke obetydlig risk att göra sig löjligare än förut inför sansat folk, och bara det är ett framsteg.

Prins Bulwark poserar för fotografen med sin ägare byggmästare Hugo Åberg efter triumfen i Jubileumslöpningen 1948. I sulkyn Hans Ringström. Stall Gån avlöstes av Stall Fortuna som 1946 års vinstrikaste hästägare. Fortunas framgångar innebar också att Bertil Jansson blev champion för första – men inte sista – gången. Kleopatra och Khedive, båda efter Bulwark, tillhörde de segerrika Fortunahästarna. Ture Persson blev kortvarig som privattränare för Brodda och efterträddes av Fritz Ekbäck från Göteborg. Annars var det som så ofta vid den här tiden, att Solvalla dominerade i storloppen med hästar som Balett (SM för Sixten Lundgren), Jagilon - Gunnar Nordin (Stora Priset för 3-åringar) och Miss Scovere - Gösta Nordin (Travderbyt). Müllers Memorial stannade dock på hemmaplan genom Voltite och Sture Bengtsson, Skånelöpning vanns av Prins Bulwark - Hans Ringström och Uppfödningslöpningen av Peter Scott - Allan Lindskog. Det här året bildades Skånska Travamatörklubben och bland de bästa amatörerna fanns Gunnar Åkesson som vann flera lopp med Miss Catherine. Till Travets Hedersman utnämndes Leonard Carl Peterson. Det vill säga L C Peterson-Brodda. Bertil Jansson och Stall Fortuna fortsatte sina framgångar och blev vinstrikast respektive segerrikast igen 1947. Hård vinter gjorde att vårpremiären försenades en vecka till 23 mars. Hemmaframgångar i större lopp genom Vivat - Allan Lindskog i Stora Priset för 4-åringar. Svenskt Travkriterium till Ivan - Hugo Andersson. Men annars var det mest Solvalla: I SM vann Jagilon sammanlagt Hovslagaren har alltid varit före Prins Bulwark - Hans Ringström. en viktig del av verksamheten på Jägersro. Bilden här är från Müllers Memorial till Locotime - Gun1948 i smedjan på stallbacken. nar Nordin som också vann Intenationellt Mästerskap efter skiljeheat mot Prins Bulwark. Uppfödningslöpningen till Toreador, i Skånelöpning segrade Balett. Träningsavgifterna det här året på Jägersro var 235 kronor i månaden. Inklusive skoning. 1948 höjde statsmakterna totoskatten från 20 till 30 procent! Reaktionen blev skarp. Både toto- och publiksifforna sjönk på banorna.

Korven betydelsefull Protokoll fört vid sammanträde inom Skånska Travsällskapets styrelse den 29 juli 1949.

Annons om införande av anbud gällande försäljning av varm korv på Jägersro 1949 hade resulterat i följande anbud. AB Varm Korv (Scan) Firma Alfred Johansson Malmö Wienerkorvfabrik Fr Rut Olsson, Husie

1949 hade statsmakten insett sitt stora misstag och återställde totoskatten till 20 procent. Anders Sten, Sydsvenska Dagbladets förträfflige tecknare kommenterade det på sitt oefterhärmliga sätt med en teckning. Brodda hade ett stort år. Efter de tre fina åren 1942 - 44 var man nu tillbaka på tronen som vinstrikaste hästägare och till stallet återkomne privattränare Ture Persson blev champion. Den stora triumfen kom i Svenskt Travderby som vanns av King Brodde, helt överlägsen. Arvid Stjernswärds Minneslöpning kördes för första gången och här betvingade Iran Scott och Calle Schoug favoriten Balett - Sixten Lundgren. Balett kom dock tillbaka och vann SM. Stall Gåns Prins Bulwark och Hans Ringström vann Skånska Travsällskapets Jubileumslöpning (och på bortaplan Skandinaviskt Mästerskap på Bjerke i Oslo), Caprice och Anshelm Mattsson vann Stora Priset för 3-åringar medan Müllers på nytt gick till Solvalla genom Voltite - Sören Nordin. 1949 hade statsmakterna insett sitt stora misstag och återställde totoskatten till 20 procent. Spel och publik kom tillbaka. Man talade om det här året som rekord i otur med vädret! Man gjorde en omläggning av banan som fick ett svart kolstybbslager. Byggmästare Gustav Kvist och hans privattränare Folke Bengtsson hade fått fram en stjärna i fyraårige Bulwark-sonen Presidenten som vann både Stora Priset för 4-åringar hemma på Jägersro och Svenskt Travderby (på Solvalla) där den stora förhandsfavoriten Frances Bulwark (Sören Nordin) fick nöja sig med tredjeplatsen, slagen även av Indigo - Erik Larsson. En fantastisk framgång för Bulwark som var fader till de fyra främsta i mål, fyra var Caprice - Anshelm Mattsson. Mattsson blev champion 1949 på Jägersro och Brodda försvarade sin hästägartitel. Frances Bulwark tog Müllers Memorial före Presidenten, belastad med 20 meter. Balett upprepade SM-vinsten men Kriteriet stannade hos Löjtnant Scott och Calle Schoug och UppfödningsSvenskt Travkriterium 1948 gav hemmalöpningen hos Silver Dream seger genom Carl A Schoug och Löjtnant och Filip Norén. Scott.

6.500 kr. 4.000 kr. 3.550 kr. 2.100 kr.

Styrelsen diskuterade de båda främsta anbuden och beslöt antaga det högsta anbudet, angivet av AB Varm Korv. Anbudet skulle gälla de tävlingsdagar, vilka arrangeras av Skånska Travsällskapet och Skånska Fältrittklubben. Däremot ej de tävlingar, vilka arrangerades av Svenska Motorklubben den 4/9 1949. Herr Hall ansåg, att AB Varm Korvs anbud var så högt i förhållande till de övriga, att det vore fara värt, att bolaget för att kunna betala så hög avgift blevo nödsakat sänka korvens kvalité, vilket inte vore till Sällskapets fördel. Häremot invändes, att bolaget under 14 år levererat korv till Restaurangbolaget och således borde känna till försäljningens storlek och lönsamhet.

Damer i fokus Damloppen fick ordentlig fart i slutet av 40-talet med många välkörda och spännande lopp.

Här ser vi fru Norén med Bertha Edel vinna en finishuppgörelse i Damernas Pokal över frk. G. Kvist med Suverän den 3 augusti 1949. Segertiden dagssnabbast över full distans 1.28,2.

Glada över travfolket Det klagades mycket över propositioner, tränare och hästägare som inte startade sina hästar. Equo skrev i Travoch Galoppronden 16 juli 1940:

Naturligtvis tjänar det ingenting till, men ändå har man svårt att avstå från den gamla vanliga inledningen när det gäller galopp på Jägersro – klagovisa över de små fälten. Tre lopp med fyra hästar och två med fem är och förblir för litet för att hålla publikintresset vid makt, om än de två återstående loppen i söndags voro verkligt väl besatta. Omsättningen nådde följaktligen icke högre än 41.119 kr., och Fältrittklubben får nog ändå vara glad att Köpenhamnstrafiken ligger nere så att travfolket är förhindrat resa över till de danska banorna med sina pengar. Uppenbarligen är det nämligen den publiken, som avsevärt bidrar att hålla detta derbymeetings totosiffror vid den nivå, som de trots allt ha.”

Galoppen behövde hjälp av travpubliken.

Galoppen på sparlåga Galoppen gick in i 40-talets krigsår med sammanlagt 15 tävlingsdagar på Jägersro. Men liksom tidigare var de flesta dagarna kombinerade med travet från premiären den 7 april som förutom ridhästlöpningen innehöll en häck- och två slätlöpningar. Denna dagen var det sol och lugnt och en omsättning på 21.891 kronor. Att jämföras med andra dagen den 14 april som galoppen hade för sig själv och man spelade för 10.860 kronor i åtta löpningar. Orsaken? Den här aprilsöndagen var det enligt protokollet snöstorm. Fyra av de fem dagarna under första meetinget var kombinerade med travet. Inte förrän sommarmeetinget fick galoppen husera fritt på banan i sex raka tävlingsdagar. När höstmeetinget inträdde blev det på nytt fem delade dagar men i två av dessa var det åter bara en ”icke offentlig löpning”. Årsmötesberättelsen för 1940 anslog dystra tongångar: ”Aldrig har väl en galoppsäsong börjat under mera ogynnsamma och dystra förhållanden. Kriget inpå knutarna och en ovanligt seglivad vinter hade förorsakat allmän misstämning, då Jägersro som vanligt öppnat säsongen.” Förhållandet till travet var dock gott. Ordföranden Claes Cederström skrev i årsberättelsen: ”För att uppmuntra de hästägare, som hålla hästar till de icke offentliga löpningarna och för att om möjligt ytterligare få fram flera hästar till dessa hade genom ett välvilligt tillmötesgående från Travsällskapets sida på travdagar fem gånger en icke offentlig löpning kunnat sättas in.” Malmö Hösthandicap blev en ny storlöpning som möjliggjordes genom ”personlig uppoffring av Skeppsredare G. Dalman”. Löpningen blev ”en av de ståtligaste, som ridits på Jägersro med ett synnerligen förnämt fält av Sveriges och Danmarks bästa hästar.” Danske Marsk Stig vann. Att galoppen gick på sparlåga är ett underGaloppen på sparlåga under 1940-talet.

Middag för 12:50 1941 arrangerades en subskriberad middag med dans på Kungsparken som upptakt till säsongen. Det protokollfördes:

Pris inklusive vin, kaffe, servis samt musik 12:50 kr pr person. Klädsel smoking. Middagen serveras vid stort bord med placering (beslöts efter votering, varvid Ordförandes röst fällde utslaget. Minoriteten föreslog småbord kotterivis.)

Defilering på Jägersro i samband med galoppderbyt 1942.

Speaker redan 1942

statement. Det spelades för totalt 465.998 kr, en minskning från 1939 års 505.947 kr, beroende på i huvudsak minskningen Derbydagen. 1941 avgick friherre Claes Cederström som ordförande för Skånska Fältrittklubben. Han var den ende kvarvarande från bildandet 1888 och hade suttit i styrelsen i 25 år, 10 som vice ordförande och 15 som ordförande. Han utsågs till hedersordförande och efterträddes av greve Claes Wachtmeister. Det noterades i årsberättelsen att tränarna A. Bleuler, G. Killick och N. Nilsson ”hava haft sin verksamhet förlagd till Jägersro. Med resp. 18, 20 och 13 hästar i träning, sammanlagt 51 st. Samtliga tränare hava åtnjutit ekonomiskt understöd av Klubben.” 1941 var det 14 tävlingsdagar men omsättningen ökade med 120 000 kr jämfört med 1940. Säsongen blev lång i den mån man kan tala om en avslutande galoppdag, då det bara var en ”icke offentlig löpning” den 7 december. Man noterade ”ösregn” i väderprotokollet. Sommarmeetinget karakteriserades som ovanligt lyckat, god bana och alla dagar utom Derbydagen tur med vädret. ”Oövervinnerlige” Bataclan vann för tredje gången Bror Cederströms Memorial. 1942 blev tävlingsprogrammet något ändrat. Tidigare hade Jägersro fått tävla i det med travet kombinerade vårmeetinget i en följd utan att andra galoppbanor kom in och ”störde”. Så blev inte fallet 1943 då såväl Åby som Ulriksdal började tävla vid samma tid Segraren i 1942 års Derby Gunga Din med och Ulriksdal tävlade gärna samma dag som Connor i sadeln och tränare G A Westerström och ägaren Zet Andersson. Jägersro under maj. Det hände också någon enstaka gång att man tävlade på Åby samma dag. Galoppdagarna hade minskat med ytterligare en dag och det var under det här året 13 tävlingstillfällen på Jägersro. Det hör till saken att de två första dagarna fick inställas på grund av den hårda vintern som gått illa åt banan. Sommarmeetinget omfattar som tidigare fem dagar, men bara

Löpningsreferenter anses vara en relativt ny företeelse. Men redan 1942 protokollförde Skånska Fältrittklubbens styrelse:

Styrelsen beslöt att för publiken genom högtalare redogöra för vissa löpningars förlopp och som speaker härför utsågs Löjtnant S. Tham med Direktör Carl Jönsson som suppleant.

Obalanserad kritik Derbyt 1942 fick ett trist efterspel:

En kort kungörelse i den officiella Jockeyklubbens kalender meddelar, att tränare George Killick varnats för otillbörligt uppträdande mot funktionär, och en närmare forskning ger vid handen att det är Jägersrostartern grosshandlare Per Ahlgren, som fått mottaga tränarens obalanserade kritik. Följden har blivit att grosshandlare Ahlgren ställt sin plats till förfogande, och inte ens en gemensam skrivelse från tränare och jockeyer har fått grosshandlare Ahlgren att rucka på sitt beslut. Det hela är sorgligt, i synnerhet som Jägersrostartern har en grundmurad popularitet och skicklighet att falla tillbaka på.” Skrev Trav- och Galoppronden.

Importerade hästar behövs i loppen Intressant § 3 i styrelseprotokoll 15 juni 1945:

Styrelsen beslöt att avgiva följande yttrande med anledning av en från Jockeyklubben inkommen skrivelse rörande Svenska Fullblodsavelsföreningens förslag att importera hästar från England: Skånska Fältrittklubbens styrelse har denna dag behandlat Jockeyklubbens skrivelse av den 13 ds, med anledning av Svenska Fullblodsavelsföreningens förslag att importera föl eller åringar från England, och härvid beslutat: Skånska Fältrittklubben kommer givetvis att antingen anordna särskilda löpningar för de importerade hästarna, om tillräckligt antal hästar förefinnes, eller också öppna vissa löpningar för dessa, om det rör sig om ett mindre antal hästar. För övrigt anser Fältrittklubben icke kunna yttra sig om huruvida en eventuell import bör bestå av föl eller åringar eller av ett större eller mindre antal hästar, (i senare fall av högre kvalitet), utan bör detta vara Svenska Fullblodsavelsföreningens sak att utreda och inkomma med förslag om. Som sin åsikt vill Fältrittklubben emellertid uttala, att fullblodsaveln inom landet vore mest betjänt av en import av dräktiga ston.” Under året importerades tillsammans med Stockholms Kapplöpningssällskap nio 2- och 3-åriga hästar, inköpta av godsägare Sten Tham på Newmarket och sedan sålda på auktion på Ulriksdal ”med så gott resultat, att någon kostnad ej åsamkades importörerna”.

Derbydagen 1943 var en stor publikfest... i fyra fick galoppen sitta i orubbat bo, då det tävlades på Ulriksdal samtidigt som detta meeting inleddes den 5 juli. Det spelades friskt i dessa krigstider. Omsättningen för året sprang upp i drygt 800.000 kronor. Bataclan vann för fjärde året i rad Bror Cederströms Memorial och dessutom Kronprinsessans Pris. ...men Major A Stjernswärd, Hovstallmäs1943 omspände galoppsätare Claes König och Major K Stiernswärd songen 4 april - 21 november. fick klara sig utan damer. Men bara 11 riktiga tävlingsdagar plus två travdagar med en ”icke offentlig” löpning. Kombinerat med travet under våren, ett helt sommarmeeting under fem dagar då inga andra galoppbanor red. Men efter 1 augusti dröjde det till 14 november och de två sista dagarna var åter kombinerade. 447 hästar startade i 69 löpningar och totalomsättningen närmade sig en miljon, 937.931 kronor. Den oförbrännerlige och oövervinnerlige Bataclan vann för femte året i rad Bror Cederströms Memorial och för tredje året Kronprinsessans Pris. Malmö Hösthandicap blev till dubbelseger genom Stall Zadas båda Allright och Mirakel. Generalkonsul Albert Walldén var redan nu framgångsrik hästägare inte bara i travet. Hans Buonaventura, tränad av Georg Wiedesheim-Paul, vann Skånelandlöpning. 1944 hade galoppen fortfarande kombinerade dagar under våren och fem egna sommardagar och så två kombinerade novemberdagar. Dock noteras att man det här året plockat bort ”enlöpstävlandet”. Totalt elva löpningsdagar. Omsättningen orkade inte upp i över miljonen, den höjdes marginellt från föregående år till 945.923 kr. Det gjordes totalt 424 starter i 68 löpningar och 80 starter i 18 hinderlöpningar. I årsberättelsen talas om att ”sommarKar de Mumma och hustrun Marianne meetinget kännetecknas av var trogna besökare på Derbydagarna. en verklig massinvasion av

Monsieur Frédérique missade inte en Derbydag. hästar och allt var upplagt för ett gott meeting. Så kom emellertid en förfärande hetta, som spolierade de två första dagarna, banan Derbyfältet 1944 ca 1000 meter efter start. Skirner, andra par utvändigt, vinner före Labyblev hård och publiken uteblev, rint. Skirner reds av V. Nielsen och ägdes av Stall Zada. det blev två svarta dagar med stora ekonomiska förluster. I gengäld blev Derbydagen i flera avseenden den hittills främsta. Både totalisatoromsättningen och publikfrekvensen slogo rekord, ja banan kunde knappast rymma de talrika åskådarna.” Tro det eller ej, Bataclan vann för sjätte året i rad Bror Cederströms Memorial. Bataclan kunde också göra sig gällande på släta banan och tog hem Malmö Hösthandicap. Den 28 januari avled Skånska Fältrittklubbens ordförande Claes Wachtmeister under en Stockholmsresa. Han efterträddes senare av major Knut Stiernswärd. Tävlandet 1945 följde ganska exakt schemat från året före. 11 dagar, inga ”endagslöp” och ett ohotat sommarmeeting på fem dagar utan inblandning från andra banor och så två novemberdagar. En milstolpe passerades i och med att totalisatoromsättningen för första gången för galoppen nådde en miljon, noga räknat 1.305.903 kr. Det fanns 48 hästar Efter Skirners Derbyseger. i träning på banan, det gjordes 395 starter i 52 slätlöpningar och 101 starter i 18 hinderlöpningar. Hindersporten var alltså fortfarande förhållandevis stor. Under året hade de Jägersrolöpningar som var av icke offentlig karaktär skrivits ut som offentliga löpningar, ”då det icke ansågs som god sport att fortfarande låta dessa löpningar ridas som icke offentliga.” Under hösten avled Fältrittklubbens ordförande Knut Stiernswärd efter bara knappt ett år på sin post. Rimlig begäran Han efterträddes I ett protokoll från 14 april 1946 står att 1946 av major Henläsa: rik Ekström, som kom att sitta fram till 1963. En begäran från en person, som spelat på Tävlingsdagarna totalisatorn på en häst, som icke starökade till 12 under tade, att återfå beloppet, beviljades med 1946, vårmeetinget framhållande av att någon rätt att återfå Under Derbydagen nådde totalisatoromsättningen sedvanligt tillsampengarna ej förelåg. för första gången över en miljon. Men så var också mans med travet publiken fulltalig. och fem ensamma 47

God investering Utdrag från årsberättelsen 1948:

Under året har en målkamera anskaffats till en sammalagd kostnad av ca 33.000 kronor. Den har visat sig fylla sin funktion på ett utmärkt sätt, och man har i ett flertal svårbedömda fall, tack vare målkameran, exakt kunnat bestämma löpningens resultat, vilket också mycket uppskattats av publiken.

Svenskt Derby 1946. I ledningen varvet från mål kommande vinnaren Hallo, som till slut stod som överlägsen segrare. Målkameran var en välsignelse både för arrangör och publik, då det inte i fortsättningen blev några heta diskussioner om ordningsföljden.

Vann oförtjänt Trav- och Galoppronden 15 juli 1947:

Så kan man vinna oförtjänt – ungefär i den stilen säges Axel Thorngren ha uttryckt sig, när han vid Jägersrogaloppen på söndagen kunde konstatera, att Fantast tagit hem de 3.000 kr., som utgjorde vinnarpriset i Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Nå, oförtjänt eller ej, så är det i alla fall ett faktum, att sällan har turen i högre grad spelat in vid ett galoppavgörande än här, eller, om man vill vända på saken, sällan har ett missöde kommit mera olägligt än det, som hände Wainwright med favoriten Applejack. I sista svängen hade Applejack fått kontakt med Fantast vid ledningen, och sedan drog han på upploppet säkert ifrån. Man väntade sig följaktligen en lätt seger, då plötsligt, när ett femtiotal meter återstod, bägge stiglädren brast. Ryttaren hängde likväl kvar ett stycke – allt längre ned på hästens sida och slutligen under hans hals – men naturligtvis passerade de bakomvarande och Wainwright fick nöja sig med en kraftig applåd för sitt akrobatnummer.”

sommardagar och så två höstdagar med trav. 204.825 priskronor delades ut. Derbydagen inleddes i ösregn fram till strax före första start. Publikplatserna fylldes ändå till bristningsgränsen – kan det ha att göra med att kronprinsparet med Hagasessorna anlände från Falsterbo? – och det blev nytt omsättningsrekord för en dag med 335.573 kronor. När Applejack, importerad från England, vann Malmö Hösthandicap var det hästens tredje raka seger. Clubman Junior var den stora tvååringsstjärnan med sju segrar på lika många starter inkluderande Svenskt Kriterium. Det spelades 1946 för 1.348.656 kr. Man kunde i stort sett lägga ett kalkerpapper mellan galoppåren under 40-talet. 12 tävlingsdagar, sju kombinerade med travet. För att avhålla premiärdagen den 7 april fick man ta hjälp av Malmö Brandkår att länspumpa banan, som översvämmats till följd av den kraftiga snösmältningen. Sportsligt sett toppades året av obesegrade Clubman Junior som också vann Svenskt Derby med Josef Klimscha. Derbyhistorien skildras på annan plats. Det gjordes 355 starter i 54 slätlöpningar och 94 starter i 19 hinderlöpningar. Spelet slutade i 1.420.003 kr. Inga ändringar i tävlingsprogrammet 1948 jämfört med förra året. Det flöt tämligen lugnt, man kan notera att Skånska Travsällskapet avslog en begäran att ge galoppen ytterligare löpningar i kombinerade dagar på hösten. Totalomsättningen 1947 års Derbyvinnare Clubman Junior knappt före minskade något, med drygt Gung Ho.

Spelplats för platsspel Det handlade om olika klasstillhörigheter på galoppen. I ett protokoll den 30 april 1949 skrevs:

Ett väl samlat fält i Derbyt 1948 som vanns av Skymaster med jockeyn i rutig dress invändigt bakom ledaren. 60.000 kronor och var nere i precis under 1,4 miljoner. Beträffande Derbydagen skrevs i årsberättelsen att ”publikfrekvensen jämte inträdesbiljetter var rekord för denna dag”, dock utan angivande av siffror. Clubman Junior fortsatte segertåget genom att bl a vinna Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning – se annan plats – och Juli-Sweepstakes. 40-talet avslutades i samma takt som det flutit i stort sett hela detta decennium. Tolv tävlingsdagar 1949. I årsberättelsen för året heter det: ”1949 har för Skånska Fältrittklubben varit ur sportslig synpunkt tillfredsställande, men ur ekonomisk synpunkt mindre gott. Det senare resultatet synes huvudsakligen bero på följande orsaker: en viss ovilja från tränares och hästägares sida att starta tillräckligt antal hästar i löpningarna, främst häcklöpningarna, den olyckliga fördelningen av löpningsdagar som medgivit Stockholms Kapplöpningssällskap att avhålla löpningar de sista två söndagarna i april samt det varma vädret under sommarmeetinget, vilket gjorde att publiken svek i betänklig grad”. Totalomsättningen sjönk också och var nu nere på 1.200.336 kronor. Medeltalet startande i 57 slätlöpningar var 6,4, i 8 häcklöpningar 4,4 och i 7 steeplechaser 6,0 hästar. Den 17 november beslöt styrelsen att anställa ryttmästare Stig Holm som sekreterare och skattmästare, en man som kom att få mycket stor betydelse för Sickan Carlsson, en uppskattad och galoppsporten. Stig Holm porofta sedd Derbygäst. Bilden är från trätteras på annan plats. Derbyhelgen 1949.

Styrelsen beslöt att under sommarmeetinget utvidga 1. plats på Jägersro så att den omfattade 2. plats tribun jämte framförvarande inhägnat område samt att hos Statens priskontrollnämnd begära att få tillämpa följande förhöjda biljettpriser: Tribun A sittplatser 6 kr, ståplatser 2 kr. Tribun B logeplats 5 kr, numrerad sittplats 4 kr, ståplatser 2 kr, tribun C sittplatser 6 kr, ståplatser 2 kr.

Vågkontrollant och starter bäst betalda Från protokollet av den 20 december 1949 beslöt styrelsen att följande arvoden till funktionärer skulle utgå per tävlingsdag. Startern Läkaren Veterinären Domaren Domarens medhjälpare Medl. i skiljedomstolen Vågkontrollanten Medl. i arbetsutskottet

40 kr 35 kr 35 kr 35 kr 35 kr 35 kr 40 kr 20 kr

Vidare beslöt styrelsen att avgående sekreterare Greve C.F. Piper skulle få en årlig pension på 3 000 kr.

Ordning och reda I två styrelseprotokoll från 1950 och 1951 fick sekreteraren specialuppdrag.

Åt sekreteraren uppdrogs att utverka att på Jägersro tjänstgörande poliser och vakter höll bättre efter det på banområdet florerande toilett- och busksuperiet. Styrelsen uppdrog åt sekreteraren att giva tränare Yngve Larsson en varning för att i framtiden beträda publikplatserna iklädd overalls samt att i övrigt uppträda på ett sätt som icke verkar störande.

Livliga protester Den 19 december 1951 samlades 26 medlemmar i Skånska Travsällskapet till extra stämma i anledning av att Centralförbundet beslutat att även Åbybanan i framtiden skulle komma att stå som medarrangör av Derbyt och Kriteriet. I protokollet skrevs:

Herr S.A. Sjunnesson beklagade Centralförbundets ingripande i denna fråga, varjämte han ifrågasatte dess styrelses befogenhet att fatta detta avgörande. Den nya ordningen kommer att innebära en avsevärd ekonomisk nackdel, inte endast för de skånska hästägarna, utan även för Travsällskapet. Även för publiken kommer nyordningen att verka som ett slag i ansiktet. Dessutom bidrog den livliga och sakliga reklam i Skånes tidningar, som alltid föregick dessa båda dagars avhållande på Jägersro, att tillföra banan nya åskådare. Den protestskrivelse i frågan Skånska Travhästägareföreningen avsänt till Centralförbundet var visserligen ej besvarad, men hopp om svar funnes dock. Då emellertid travhästägareföreningen måhända ej vore rätt forum för avlåtandet av en dylik protest, ansåg talaren att även Travsällskapet borde protestera mot nyordningen. De närvarande beslöt avsända en protestskrivelse till Centralförbundet, i skarpa ordalag. Protesterna hjälpte dock inte. Åby kom med i storloppscirkusen 1955 och fick vara med i leken fram till 1964.

Rusty med Olle Månsson vinner ett snabblopp under 50-talet.

Över 8 miljoner i omsättning

50-talet mot rekord

Allan Lindskog kom tillbaka som champion 1950, senast det hände var 1944. 1950 blev genombrottet för en häst vid namn Frances Bulwark. Visst, hon tillhörde Solvalla och Sören Nordin, men Frances Bulwark vann på Jägersro det här året Svenskt Mästerskap, Müllers Memorial och Jubileumslöpningen. Framgångsrikast av hemmahästarna var Caprice som med sju segrar blev vinstrikast med 14.675 kr intjänat till Stall Sisu med hjälp av Anshelm Mattsson. Annars var det Brodda Stuteri som för sjätte gången blev vinstrikaste hästägare med 54.100 kr intjänat. Snabbast på Jägersro med nytt banrekord var Court Day, ägd av Stall S.O.L. som travade 1.18,5 i ett sprinterlopp där hästen stod med 60 meters tillägg! Den här tiden var faktiskt snabbast i Europa det här året. Under året omsattes totalt 8.115.239 kr, högst hittills och hästägarna fick också rekordpengar, 812.780 kr. I årsberättelsen nämnes att man fått ställa in tre lopp under året på grund av för få antal anmälda hästar. Frances Bulwark och Sören Nordin sopade i stort sett rent i de största loppen 1951. Frances Bulwark vann Jubileumslöpningen på nytt europeiskt storekord med 1.18,3 respektive 1.18,4 de båda heaten. Müllers MeDamloppen var populära i slutet morial över 2400 meter vann hon av 40-talet och i början av 50-tamed 80 meters tillägg på 1.21,0 som let. Här ser vi de tre pristagarna var löpningsrekord. Och så vann hon från ett lopp den 1 augusti 1950. åter Svenskt Mästerskap i två raka Fr.v. Edith Bengtsson, Ingrid Lind- heat före hemmahästarna Iran Scott berg och Gun Inger Peterson. och Caprice, tvåa och trea i båda

Stark skånsk uppfödning 1951 års Derby kördes på Solvalla, men anmärkningsvärt var att samtliga tio startande hästar var uppfödda i Skåne.

Sensationell prestation Frances Bulwark fick sitt genombrott på 50-talet och vinner här SM före Balett och Iran Scott 1950. heaten. Caprice och Anshelm Mattsson slog sedan Roland och Bertil Jansson på foto i Arvid Stjernswärds Minneslöpning över 3040 meter. Om vi tittar utanför Jägersros horisont, så tog Folke Bengtsson en fin skalp i Skandinaviskt Mästerskap i Oslo, där han och tidigare Derbyvinnaren (1949) Presidenten slog självaste Frances Bulwark. En svår olycka inträffade i Svenskt Kriterium, denna skildras på annan plats. I Svensk Uppfödningslöpning tog Kalle Pettersson sin första – och enda – klassiska seger när han vann med Dresden. Stellan Kristensson lämnade som privattränare för Brodda för att starta eget det här året och han ersattes våren 1952 av Ett band drogs tvärs över banan som fick Karlis Veritis, tidigare fungera som målsnöre, men det försvann i champion i Riga, och därsamband med att tornet som stod på andra efter verksam i Hamburg sidan banan togs bort. hos Johannes Frömming. Allan Lindskog blev champion på nytt och Stall Fortuna blev vinstrikaste hästägare. Man noterade glädjande publiksiffror i det att sammanlagt 130.435 personer besökte Jägersro och därmed slogs rekordet från 1947. Ny dagshögsta omsättning också med 403.291 kronor den 30 september, den högsta i Skånska Travsällskapets historia. Till hästägarna betalades under året ut 1.031.239 kronor. Under året försvann det speciella kameratorn som stått i utkanten på banan och skymt för publiken. Det införskaffades en ny målkamera som installerades i en överbyggnad till måldomartornet. 1952 inträffade det ”unika” att Frances Bulwark inte vann Svenskt Mästerskap. Hon vann visserligen den långa avdelningen men när Iran Scott och Calle Schoug vann den korta, så fick man fyra tiondelar snabbare sammanlagd sluttid. Iran Scott och Schoug slog också FranSekreteraren och startern Ove von ces Bulwark i Åby Stora Pris. Rosen med ny utrustning till startStall Gåns hästar började alltmer maskinen som togs i bruk i början synas i resultatlistorna (28 segrar av 50-talet.

Skrev Travronden den 18 september 1951 om Stall Sisus Caprice som tränades av Anshelm Mattsson.

En märklig prestationsserie kunde Caprice fullborda i och med sitt deltagande i heatloppet i söndag. Hennes start där blev nämligen den femtionde starten i följd som hon varit placerad (!), en serie som hon är ensam om i landet vilken måste anses som synnerligen förnämlig och vittna om Caprice och Anshelm en alldeles Mattsson. enastående jämnhet och pålitlighet. Dessutom kan tilläggas att Caprices under sina 27 första starter ej heller varit oplacerad, endast i en start den 28:e, var Bulwarksstoet oplacerad.

Försöka duger Försöka duger, kan man väl säga om § 2 i ett protokoll från 27 februari 1952:

Pressen i Skåne och då i första hand landsortspressen, skulle varje vecka tillställas och ombedjas införa en spalt, förslagsvis benämnd Jägersrospalten, innehållande olika nyheter inom travsporten, i första hand då den skånska. Materialet skulle utarbetas på sekretariatet och tillställas tidningarna gratis.

Klok synpunkt I en enkät i Sydsvenska Dagbladet efter 1952 år säsong uttalade Calle Schoug som en önskan inför 1953:

Skulle inte vi tränare kunna få köra snabbt ett slag med våra hästar mellan löpningarna. Som det nu är bestämt måste man ge en klasshäst arbetet flera timmar innan starten skall gå. Det har den sannerligen inte någon hjälp av. På den här tiden var det alltså inte tilllåtet att värma hästarna mellan loppen på tävlingsbanan.

Publiken kom i stora skaror till Jägersro på 50-talet och Jägersrohästarna hade en hel del framgångar även om Derbysegrarna uteblev.

Unikt rekord 27 april 1952 kördes fem lopp och tre av dessa vann Janita (Allan Lindskog), Alma Bulwark (Ingemar Pehrsson) och Nevitsborg (Filip Norén). Tre helsyskon! Alla tre med Bulwark som fader och gamle banrekordhållaren Countess Zabetta som moder. Alla tre var också storfavoriter. Countess Zabetta hade man tvingats avliva en vecka tidigare på grund av förgiftning.

Countess Zabetta var en fantastisk tävlingshäst och ett fint fölsto. Johan Jacobsson vid grimskaftet.

under året!) och det här året vann Landerne och Hans Ringström Arvid Stjernswärds Minneslöpning. I Skånska Travsällskapets Jubileumslöpning fick man köra skiljeheat mellan Löjtnant Scott - Calle Schoug och Brodda Stuteris Akrobat - Karlis Veritis och det vanns av Akrobat. Vi noterar att Stig ”Pucken” Johnsson och Delta svarade för en fin insats på Åby genom att vinna Konung Gustaf V:s Pokal. Bertil Jansson återtog det tränarchampionat han innehade 1946 - 47 med 33 segrar och Stall Fortuna toppade åter hästägarligan. Det här året var ett märkesår i banans historia. Då invaldes byggmästare Hugo Åbergs i Skånska Travsällskapets styrelse. 1953 års första storlopp var traditionsenligt Arvid Stjernswärds Minneslöpning som blev en hemmavinst genom Alma Bulwark och Anshelm Mattsson. I Stora Priset för 4-åringar jagade Speedy sin 11:e raka seger men fick tillsammans med Bertil Jansson ge sig för Dresden och Algot Scott från Åby. Müllers Memorial till oförlikneliga Frances Bulwark som ansågs så överlägsen att hon ställdes utanför totospelet. Frances vann också för tredje gången Svenskt Mästerskap och travade i korta avdelningen 1.17,5 som var svenskt rekord. Bertil Jansson och Speedy fick också ge sig i Derbyt med knapp marginal mot Gay Noon och Gunnar Nordin, men Jansson försvarade sitt championat och vann det här året 42 segrar. Tredje året i rad med Stall Fortuna i topp på hästägarlistan och för första gången drog samma hästägare in över 100.000 kr, som slogs med 25 kronor! Fortuna med Stig ”Pucken” Johnsson som privattränare tog titeln tack var att Delaware var trea i säsongen absolut sista lopp! Travet noterade sin hittills högsta omsättning ett år med 12.850.719 under 43 Curt Jacobsson och Filip Norén tävlingsdagar. Publiken slog också retillsammans med Nevitsborg kord med sammanlagt 147.637 personer. som var ett av tre helsyskon Den 23 april avhölls den 1000:e tävsom segrade samma tävlingslingsdagen på Jägersro sedan det gavs dag. tototillstånd 1923. Under den här tiden

Stora Priset för 4-åringar 1953. Efter 2000 m är ordningen Dresden, Speedy, Gay Noon samt invändigt Express Will, Olja och Prince Mc Kinney. har det körts drygt 7.200 lopp och antalet hästar runt 6.600. Spelet totalt 187 miljoner kronor. Frances Bulwark och Sören 1954 körde man ett vintermeeting Nordin satte nytt svenskt på banan dock med behållandet av 43 rekord i SM 1954 med 1.17,0 dagar totalt. Året inleddes redan den och 1956 tog Frances sin sjätte 3 januari och forsatte med fyra dagar SM-seger. under månaden. Det underströks dock att det var klent med hästar, publik och spel. Hemmauppgörelse i Arvid Stjernswärds Minneslöpning där Birger Bengtsson och Perhaps slog av fjolårsvinnarna Alma Bulwark och Anshelm Mattsson. SM förstås igen till Frances Bulwark och Sören Nordin, nytt svenskt- och banrekord igen, 1.17,0. Av någon anledning hade travförbundet utlokaliserat Svensk Uppfödningslöpning till Åby det här året. I stället kördes Stora Priset för 2-åringar på Jägersro med Birgit Day och Anshelm Mattsson som vinnare. Champion det här året blev Birger Bengtsson med 50 segrar, nytt rekord. Det skulle dröja sju år innan Bengtsson släppte den här titeln ifrån sig. Fjärde raka hästägarchampionatet till Stall Fortuna och det sjätte totalt. Omsättningsrekord för en dag Derbydagen med 660.138 kronor. 1955 blev på sitt sätt ännu ett märkesår. I alla fall gällande totosiffrorna eftersom Jägersro för första gången omsatte över 15 miljoner kronor, 15.579.648 kr. Av hästägarnas 1.201.805 kr gick 132.250 kr till Brodda Stuteri som för sjunde året var banans vinstrikaste hästägare. Senaste året var dock 1949. Brodda ägde också banans vinstrikaste häst Speed Duchess. Och Birger Bengtsson spädde på segerrekord från 1954 med ytterligare fyra triumfer. Frances Bulwark – förstås – åter SM-vinnare. Bertil Förtidsvad och resultat från loppen kungjordes i Jansson och Don Scott anslutning till totalisatorn, vilket alltid tilldrog tog hem Arvid Stjernssig stort intresse. wärds Minneslöpning medan man fick nöja sig med tredjeplatsen i Müllers Memorial bakom Märta Rappson - Sören Nordin och Gaby Fortuna - Birger Bengtsson. Don Scott var också tvåa i Skånelandlöpning bakom Tampiko. Hemmaseger i Stora Priset för 3-åringar genom Gunder Bulwark och Stig Johnsson. 72 segrar - så mycket kom Birger Bengtsson upp i när han fortsatte sin långa championrad 1956. Det dröjde många år innan någon passerade

Stallgenomgång Inför 1954 hade Svenska Lantarbetarförbundet inkommit med en skrivelse till Skånska Travsällskapet vari man framförde specificerade önskemål om iordningställande av lunchrum för personalen. Dessa lunchrum ”skola vara uppvärmda, försedda med klädskåp, om möjligt 1 per man, tvättställ med tvålkopp och handdukshängare samt målas och snyggas upp.” Med anledning av detta gjordes en genomgång av stallarna, där många var privatägda. Bäst var det stall Hugo Åberg ägde för Stall Gån, enligt rapporten ”bra lunchrum, klädskåp till varje man, värmeledning, tvättställ och varmvatten”. Skam till sägandes var de stall som ägdes av Skånska Travsällskapet sämst, så konstaterades till exempel att ”finns ingenting för personalen” i det stall som Bertil Jansson disponerade.

Travets Hedersman När Fixie och Stig ”Pucken” Johnsson vann på Jägersro den 8 maj 1955, så var det Nils ”Fortuna” Bengtssons 400:e seger som hästägare! En vecka senare utsågs ”Fortuna-Bengtsson” välförtjänt till Travets Hedersman av Svenska Travsportens Centralförbund.

Olycklig hästägare Hästägare som anser sina hästar orättfärdigt behandlade har väl alltid funnits. I juni 1956 kom följande handskrivna brev till Skånska Travsällskapets styrelse:

Med anledning av den svåra reglementsvidriga trängning som min tävlingshäst nr 4981 Stig blev utsatt för i lopp III den 29/6-56, får jag härmed protestera på det skarpaste. Skulden till att min häst i god position (n 2 från sargen) får ett ödeläggande fel efter körda 1800 m. får helt skrivas på C.A. Schougs konto. Denne kastar sin häst kors och tvärs för att till slut tvära ner den snett framför Stig, med resultat att Stig trampar upp i sulkyn. Som Stig tills dato kostat mig 30.000:kronor är det ej så lustigt att se hästen dels få segermöjligheterna spolierade och dels vara nära att komma till olycka, vilken avvärjdes tack vare F. Sjöbergs sinnesnärvaro. Tävlingsbrott från denne Schoug äro i legio och mannen torde snarats avkopplas från alla tävlingar. Jag refererar till måldomaretornet, varifrån det ovan relaterade kunde klart iakttagas. Jag avvaktar Eder ställningstagande då jag sedan ämnar tillställa Sv. Travsportens Centralförbund en skrivelse. Tacksam för Edert svar inom en vecka från idag har jag nöjet teckna Högaktningsfullt Sten Sjöberg. Skrivelsen föranledde ingen åtgärd från styrelsen.

Ny sekreterare Den 21 september 1956 kan sägas vara en märkesdag. I § 65 i styrelseprotokoll läses:

Till sekreterare antogs herr Carl Holmgren, under tiden 1/1 1957 - 31/3 1957 som biträdande och fr.o.m. den 1/4 1957 som ordinarie. Se särskilt kapitel.

Jägersro firar 50-års jubileum 1957 med fullsatta publikplatser. den siffran. Kalle Pettersson inledde storloppsraden tillsammans med Topsey, en kanonhäst från Stall Bo, som kom att äga många topphästar genom åren. Topsey och Kalle P vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning. Närmast i förbigående omtalas att Frances Bulwark vann sitt sjätte SM till Sören Nordins stall. Däremot fick Frances stryk av hemmaekipaget Lep Hanover och Hans Ringström i Internationellt Poänglopp, som Stall Gåns stjärntravare vann bejublat sammanlagt efter tredjeplats bakom Frances Bulwark och Tampiko i första avdelningen och vinst i andra avdelningen, där Frances Bulwark fick nöja sig med en fjärdeplats. Kriteriet blev en ren Solvallaaffär och då Uppfödningslöpningen på nytt utlokaliserats till Åby, så kördes Stora Priset för 2-åringar som gick till Moko Brodde körd av lärlingen Sven Heyman. Champion Birger Bengtsson vann Skånelöpning med Dracma och Nils Bengtssons Stall Fortuna dominerade som hästägare, vilket man gjort vid sex tidigare tillfällen. 1957 och alltså 50-årsjubileum för Jägersro. Under augusti kördes ett ”jubileumsmeeting”. Störst var Internationellt Poänglopp som blev en hemmauppgörelse där Avita och Birger Ryttmästare G. von Platen Bengtsson vann båda heaten före Lep gjorde comeback som starter Hanover och Hans Ringström. Den här när första travloppet med elljus dagen sattes också ett nytt omsättningskördes 1957. rekord för en dag med 669.702 kronor. Under det här meetinget invigdes också Jägersros första banbelysning och ”historisk vinnare” i första loppet med belysning var Gus och Nils Mossback. Det var nämligen amatörerna som fick köra det första ”ljusloppet”, Amatörernas Jubileumslöpning. Lep Hanover och Hans Ringström fick revansch för andraplatsen i Internationellt Poänglopp genom att senare under jubileumsmånaden ta hem Internationellt Stayerlopp. Stellan Kristensson hade en hemmastjärna i Colette som efter en tredjeplats bakom Smaragd, Peter Tide (Birger Bengtsson) i Skånelöpning vann Malmöhuslöpning. Birger Bengtsson fortsatte på tränartronen och efter 11 år kom Stall Gån tillbaka som hästägarchampion.

Spelet minskade när totoskatten höjdes 1959 och man tvingades sänka prissummorna i loppen. 1958 startade redan i januari och ett nytt storlopp såg dagens ljus, Malmö Stads Vinterpris. Det vanns av Margreth Will och Birger Bengtsson. Men annars var det Bertil Jansson som dominerade ”lagerkransloppen”. Fem sådana blev det att hänga på stallväggen vid ingången! Sir Rutherford och Jansson vann Stora Priset för 4-åringar. Sedan följde Roller i Internationellt Unghästlopp och därefter vann Scotch Lily Stora Priset för 3-åringar och Donau Speed Svensk Uppfödningslöpning. Femte kransen var dock inte tränad av Bertil Jansson, den tog han som catchdriver – ett begrepp som inte var uppfunnet då – i Müllers Memorial bakom Genova Bulwark, tränad av Gunnar Nordin på Solvalla. Bertil Jansson var flitigt anlitad som kusk av bröderna Nordin. Det första startbilsloppet i Sverige kördes den 1 augusti. Jägersro lånade Charlottenlunds bil till Öresundspokalen som vanns av danske Tjavs och John Petersen före Avita med Birger Bengtsson. Som det här året var champion för femte året i rad. Stall Gån befäste sin position bland hästägarna. Den 1 juli 1959 höjdes totoskatten till 25 % med svåra följder. (Se kapitlet om totalisatorn) Höjningen av totoskatten fick så svåra återverkningar att man tvingades sänka prissummorna på grund av att spelet minskade kraftigt. Räddningen kom i november, då travet mot Centralförbundets vilja efter modell från galoppen införde V5. Vilket också skildras i totokapitlet. Trygve Diskerud kom med Jens Protector från Norge för att ta hand om Malmö Stads Vinterpris. Lioness och Karlis Veritis vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning efter en tuff batalj med Colette och Stellan Kristensson. Det här året kördes för första gången ett minneslopp för grundaren av Nevitsborgs Stuteri, Johan Jacobsson med ett vandringspris som fortfarande vandrar. Roltite och K-G Holgersson från Solvalla vann. Hemmaseger i Müllers Memorial genom Stall Mews Colby’s Child och Landets första startbil gjorde sin entré 8 november Birger Bengtsson. ”Experimentet” 1959. med lånet av Charlottenlunds startbil året innan var så lyckat att Jägersro – med hjälp av Skånska Travhästägarföreningen – införskaffade landets första startbil som gjorde sitt första framträdande den 8 november. November var en stor månad för innovativa Jägersro, eftersom det en vecka senare introducerades V5 på travbanan. Inte tal om annat än att det här spelet kom att rädda Jägersro i en svår tid.

Vilken vinnare ... Folke Bengtsson var en populär och uppskattad tränare på 50talet som man gärna skrev om, så en av morgontidningarna skickade ut en journalist för att göra ett reportage. Journalisten, som inte var helt främmande för travsporten frågade Folke efter en rundvandring i stallet väl medveten om att Presidenten stod i en av boxarna, vilken som var stallets bästa häst. Folke såg sig omkring och efter en kort stund gick han fram till en av hästarna. - Den här, sa Folke! Journalisten såg förvånat på Folke och sa. - Ja, men det här är väl ingen stjärna? - Nej, sa Folke, men vi vet när den ska vinna.

Bättre med samarbete Kloka ord av Trav och Galopprondens chefredaktör Sten Sandberg 1956:

Varför skall man skjuta fram galopp och trav i ett motsatsförhållande till varandra? När dessa båda syskonsporter kan och bör arbeta jämsides och i samförstånd. Vilket ingen av dem far illa av – vem som än är den vackrare och populärare!

Gester med gäster Den 16 maj 1950 hade Skånska Fältrittklubben styrelsesammanträde och beslöt där beträffande årets Derbymiddag...

...att styrelsens ledamöter skulle vara gäster vid denna middag, dock att styrelsens damer därvid icke skulle betraktas som gäster.” Efter Derbyt tänkte man dock om och meddelade i protokoll från den 15 september...”att upphäva sitt tidigare beslut i vad det gällde styrelsens damer och uttryckte sin glädje över att ha fått tillfälle att visa gästfrihet även mot dessa”.

Bussiga spårvägare Galoppens sekreterare Stig Holm tog ett unikt grepp för att få till stånd premiären för galoppen den 1 april 1951. På torsdagen låg ett tjockt snötäcke över banan. Men Stig Holm fick tillstånd att använda strejkande spårvägsarbetare! Bussar och spårvagnar stod stilla, men facket gav tillstånd för spårvägsarbetare att bussas till Jägersro för att skotta snö! Djupt och tungt och slaskigt, men ändå ganska behagligt vårväder rapporterades sedan på söndagen.

Informationsmöte på Amiralen för spårvägens strejkande personal den 19 mars 1951. Personer som under strejken fick tillstånd att skotta snö på Jägersro.

Försiktig start för hemmalaget 50-talets första år, 1950, ansågs vara ”tillfredsställande” både sportsligt och ekonomiskt. Galoppen hade 11 tävlingstillfällen, sex var kombinerade med travet. Man delade upp i kombinerade vår- och höstmeeting (två dagar) och ett sommarmeeting då galoppen härskade ensam på banan. Löpningarna under våren dominerades av Stockholmshästar som vann 13 segrar med 31 hästar. Hemmatränarna fick nöja sig med 4 vinster i 33 starter. Gösta Wahlberg-tränade Musicant vann Rosengårdlöpning och Wahlberg-tränade Amigo löpte död löpning med Creditor från Åke Lyrholms stall i Malmö Vårhandicap. Stockholmarna fortsatte att dominera under sommaren med 29 segrar fördelade på 109 hästar. Bara fyra hemmavinster på 44 hästar, ingen i någon av de större löpningarna. Inte blev det bättre under hösten, då det bara blev en hemmaseger på 23 starter. Så möjligen var beteckningen ”tillfredsställande” om det sportsliga utfallet något överdrivet. Året efter betecknades sporten som god medan det ekonomiska utfallet fick nöja sig med beteckningen ”tillfredsställande”. Det sportsliga var också bättre. Vårmeetingets båda största löp Rosengårdlöpning och Malmö Vårhandicap vanns båda av Jägersrohästar, Herodes respektive Harris, båda tränade av Nils ”Baltic” Nilsson. Nils Nilsson hade fina framgångar under året och vann t ex dubbelt i Derby Kungen applåderar HurricaTrial genom Lyrhanga som besegrade nes Derbyseger 1951. Herodes. Den senare blev sedermera tvåa i Derbyt bakom Axel Thorngren-tränade Hurricane som tidigare vunnit Danskt Derby. Hemmahästar vann under sommarmeetinget nio segrar där fem tränades av Einar Jardby. Jardby kom upp i 14 segrar under året, och då togs nio raka av den fantastiske Jehu, som ägdes och var uppfödd av legendariske fadern, patron Sven Jardby. Det här året hade man flyttat över en tävlingsdag från våren till hösten

Hatten huvudsaken

Det var alltid stor fest med mycket publik under Derbyhelgerna på 50-talet. som innehöll tre dagar. Bra ur sportslig synpunkt, sämre ur ekonomisk. Nils Nilsson segerrikaste tränare under hösten med fyra vinnare. Trots den ekonomiskt mindre givande hösten ökade totalisatoromsättningen med 25 procent på årsbasis. En totoökning kunde också noteras 1952, från 1.716.350 kr till 1.796.129 kronor vilket man ansåg ”tillfredsställande”. Derbydagen slog alla rekord med 431.744 kronor. Nu hade man ökat från 11 till 12 tävlingstillfällen med fyra respektive tre kombinerade dagar vår och höst och fem ”ensamma” sommardagar. Men det samlade antalet löpningar minskade ändå med tre till 75 och startantalet från 544 till 516. Hemmalaget hade tagit över vårmeetinget som nu gav 13 vinster på 60 starter, att jämföra med 7 vinster på 35 gäststarter. Hemmavinst igen i Rosengårdlöpning genom Mr Moon som tränades av Nils Nilsson. Gästerna tog för sig desto mer under sommarmeetinget då hela ”Ulriksdalsligan” kom ner. Det uppstallades så mycket som 126 gästande hästar, som gjorde 213 starter och vann 34 av de 40 löpningarna! De åtta som Jägersro fick behålla togs av 32 hästar som gjorde 73 starter. De större löpningarna under sommaren gick norr- och västerut, så vann t.ex. Eyebright för tredje året i rad Malmö Sommarhandicap. Bästa hemmatränare under året var Nils Nilsson med 15 segrar, tre bakom Ulriksdals Georg Wiedesheim-Paul. 1953 fick galoppen 13 tävlingsdagar med fyra på våren, sex på sommaren och tre på hösten. Sedvanligt kombinerade med travet vår och höst. Sex löp fler jämfört med 1952 men en start mindre. Åter hemmaseger i vårens största uppgörelser då Skottlandshus II vann Rosengårdlöpning och det blev dött löp i Malmö Vårhandicap mellan Jehu (Einar Jardby) och Lyrhanga I 1953-års Derby segrade Margareta (Nils Nilsson). Hemmalaget Cronhielm-tränade Tramontana med dominerade löpningarna innan Albert Klimscha. Det var parets enda man anfölls av gästerna till somDerbyseger tillsammans. Vid tygeln maren, som gav 36 vinster till 135 ägaren fru K. Larsson. gästande hästar.

Det gällde att utrusta sig rätt vad gällde klädseln Derbydagen. Inom vissa gränser dock. I ett styrelseprotokoll från 1951 kan läsas:

Sekreterarens förslag att Fältrittklubben skulle bidraga till kostnaderna för anskaffandet av s.k. Derby-hattar för styrelsens ledamöter och vissa funktionärer lämnades utan åtgärd.

Dopingfall 1952 Efter Jehus 11:e raka seger i Malmö Vårhandicap 1952 påvisades fenedrin i ett dopingprov och Jehu fråntogs segern. Det fastslogs dock att tränaren Einar Jardby och ryttaren Thorwald Nordquist ”ej ägt kännedom om och än mindre avsiktligt medverkat vid användandet av det otillåtna medlet”, men Jardby fick böta 500 kr enligt den bestämmelse om tränaransvar som fanns. Senare vann Jehu på Åby sin 12:e raka seger och ett prov som togs var negativt. Jehu kom upp i 14 raka innan det tog slut Derbydagen på Jägersro 1952.

Jehu vinner en av sina många segrar. Bilden är från Amatörernas Pokal 1951.

Stall i gult och rött 1952 bildades på initiativ från Skånska Kapplöpningshästägareföreningen en speciell förening med 35 medlemmar. Man fick lån från Skånska Fältrittklubben och det inköptes sex hästar. Det inregistrerades en dress i färgerna gult och rött med griphuvud och Stall Skåne var bildat. Landets äldsta konsortiestall och Stall Skåne finns fortfarande. Ej att förväxla med Team Skåne inom travet. George Killick blev första tränare för hästarna Spindeln, Mykene, Moore Light, San Rocco, Viking och Salamander.

Sådan fader sådan son I Vinternumret av Trav- och Galoppronden hyllades Einar Jardby:

Einar Jardby är en lugn och säker skåning utan mindervärdighetskomplex – och en duktig hästkarl. Även i andra avseenden liknar han sin fader, och det är svårt att se hur han under sådana omständigheter kan annat än lyckas inom sitt nya verksamhetsområde.

Jägersros tränarkår en vinterdag i mars 1955. En ny större löpning, Hästutställningen i Malmö Pris, vanns av åttaårige Eyebright, tränad av Georg Wiedesheim-Paul som slog Hurricane och efter ytterligare en vinst över Hurricane, i SFK:s Jubileumslöpning för tredje året i rad, avslutade sin tävlingskarriär, som en av de framgångsrikaste någonsin på Jägersro efter att ha vunnit Derby Trial som treåring. Einar Jardby tog klivet upp och blev framgångsrikaste hemmatränare under året med 11 vinster, en bakom Erik Fredlund från Ulriksdal. Och så blev Thorwald Nordquist för första gången segerrikaste jockey med 10 segrar. Jägersrotränade hästar vann 35 procent av löpningarna. 1954 översteg totalisatoromsättningen för första gången 2 miljoner, 2.354.366 kronor, en ökning från föregående år med drygt 20 procent. Derbydagen noterades också nytt svenskt rekord för galoppomsättning en enskild dag med 526.814 kronor, första gången över halvmiljonen. Ännu en titt på spelsiffror ger vid handen att galoppspelet på Jägersro från 1949 ökat med 100 procent. Framgångsrikaste tränarna kom från Ulriksdal, på nytt Erik Fredlund i topp med 13 segrar och han följdes närmast av Margareta Cronhielm också från Ulriksdal med 9 och Einar Jardby bäste hemmatränare med 8 efter totalt 13 dagar, sedvanligt uppdelade. Att vårens största löpningar Malmö Vårhandicap och Rosengårdlöpning vanns av hemmahästar – i år Skottlandshus II (Georg Killick) och Norma (Nils Nilsson) var inget ovanligt. Men under sommarmeetinget, då rekordantalet 200 hästar fanns i träning i galoppstallarna hjälpte det inte mot invasionen norrifrån som vann 36 segrar mot 11. Totalt under året vann hemmahästarna 34 procent av löpningarna. Under höstdagarna fick tränare Nils Nilsson ytterligare en större seger med Norman som vann också Malmö Hösthandicap. Uppsvinget för galoppen fortsatte 1955, då det bl a arrangerades den fantastiska amatördagen med Aly Khan och Peter Townsend som skildras i ett särskilt kapitel. Totalomsättningen steg med nästan 12 procent och publiken med drygt 16 procent till 57.530 personer. Mycket naturligtvis tack vare amatördagen. Tränare Nils Nilsson hade ett stort år. Han vann både Malmö Vårhandicap och Jägersrohästarna vann i genomsnitt var Rosengårdlöpning med tredje löpning i början av 50-talet. Rock, som ju också vann den

Viscount Deltagarförteckning i ”nummergaljen” i den uppmärksammade löpningen med Aly Khan och Peter Townsend. stora amatörlöpningen, respektive Lillöhus. Men Nils Nilsson bröt också Ulriksdalsdominansen på tränarsidan totalt och blev segerrikast hela året på Jägersro med 17 segrar före Einar Jardby 9. Nils Nilsson hade också glädjen att se Stig ”Snickar´n” Nilsson som bäste ryttare trots att han var lärling, med 10 vinnare, före sin son Bruno, som red som professionell jockey. Nils Nilsson-tränade Rock, ägd av generalkonsuln Albert Walldén i Stall Romania svarade för årets prestation på Jägersro genom att förutom Malmö Vårhandicap vinna även Malmö Sommarhandicap och Malmö Hösthandicap, förutom alltså det internationella amatörloppet. De Jägersrotränade hästarna höjde också sin segerprocent totalt till 41 procent under året. 1956 kunde inte matcha rekordåret 1955 gällande toto- och publiksiffror. Inte Clarke med Kurt Narr, den största outsihelt oväntat, dessutom hade dern i Derbyhistorien, vann 1955. man en tävlingsdag mindre och det reds 80 i stället för 85 löpningar. För första gången ”i modern tid” provade man med en hel galoppdag, ej kombinerad med trav, under vårmeetinget. ”Det visade sig ur ekonomisk synpunkt mindre lyckat. Konkurrensen från andra idrotters sida var för hård. Fotbollen hade premiär i Malmö samma dag och Travsällskapet hade avhållit tävlingar dagen närmast före”, skrev man i årsberättelsen. Ett rekord noterades dock. Omsättningen Derbydagen gick upp till 565.057 kronor, svenskt rekord igen för galoppen. Bidragande till detta var att det för första gången arrangerades förtidsvad till Svenskt Derby i Stockholm, Göteborg och Malmö. I uppehållet mellan vår- och sommarmeeting flyttade sekreterare Stig Holm till Stockholm och ersattes av Carl-Adam Stjernswärd. För första gången i Derbyts historia blev det – efter målfoto – norsk ägarseger (skeppsredare Ludvig Braathen) genom svenskfödde Viscount riden av Joe Mercer och tränad av Reidar Johansen. En säker hemmaseger hade det i alla fall blivit i Derby Trial tidigare för

Rekordens Derby Det sattes många nya rekord i 1956 års Derby. Viscount stod för det sportsliga med ett nytt skandinaviskt rekord för Derbyt med tiden 2.29,5 över 2400 meter. Stor delaktighet i vinsten hade den engelske 22-årige mästerjockeyn Joe Mercer som lyckades besegra outsidern Sandringham med Albert Klimscha efter målfoto. Albert Klimscha som under löpningen förhindrade en otäck olycka genom att hjälpa Bengt Allan Lindqvist vars häst Ivanhoe var nere på knä och höll på att gå omkull. Men som tur var Albert vid sidan om när händelsen inträffade varvet från mål och kunde hjälpa Bengt Allan upp när han höll på att glida av hästen. Viscount var uppfödd av Lars von Stockenström, Berga, som även var uppfödare till danske Derbyvinnaren Chanteclair. Det var också rekord i spel, det spelades för 565.000 kr under tävlingsdagen och i Derbyt blev det rekord för ett lopp med 189.330 kronor. Man informerade också om hur många femtiolappar som satsades. Sammanlagt var det 943 varav närmare hälften på favoriten Chanteclair 429. Efter honom kom Viscount med 260. Fyra av Derbyhästarna hade inget större förtroende hos spelarna och på dessa satsades inga femtiolappar.

Censurerat värre Förhållandet till pressen var inte alltid det bästa. I § 7 i styrelseprotokoll den 6 juni 1957 läses:

En skrivelse från redaktör S. Månsson angående annonsbidrag till en ny publikation, Jägersro Tidningen, upplästes. Med anledning av Månssons tidigare skriverier i Kvällsposten, vilka på ett utmanande och obalanserat sätt riktat sig mot Jockeyklubben och tränare E. Jardby, beslöts att tillsvidare ej bifalla framställningen. Man ändrade sig knappt ett år senare och beviljade ett annonsbidrag av 1.000 kr under förutsättning att tidningen alltjämt gav det utrymme som hittills under året givits samt att dessutom publicera startlistor, tips och resultat.

Vinnaren fick spö Dramatik i Svenskt Kriterium 1958. Bengt Allan Lindqvist som red tvåan Gara protesterade mot engelsmannen Napier på vinnande Coriette från Norge. Napiers spö skulle vara för långt. Kontrollmätning visade att så var fallet och då föreskrev reglementet diskvalifikation. Napier hade ändå gjorts uppmärksam på det före löpet, men framhöll att han inte förstod svenska.

Gara fick segern till skänks.

Sven-Åke Johansson, fader till Fredrik var en duktig lärling på 50-talet.

Träningen inför Derbyt väckte alltid stort intresse på 50- och 60-talet.

Einar Jardby-tränade Matondo med Thorwald Nordquist i sadeln. Efter den lilla tillbakagången föregående år kom 1957 med nya rekordsiffror som även överträffade det lyckosamma året 1955. Publikt kom det 58.400 personer till de 13 dagarna med 77 löpningar där det startade 585 hästar. Under höstmeetinget gjorde man den förändringen i de kombinerade dagarna, att galoppen alltid inledde med sina löpningar, sedan tog travet vid. Detta med anledning av att travbanan nu försetts med belysning. En förändring som inte upplevdes som negativ för galoppen. Att totalisatorn tog ett hopp uppåt från 2,3 till 2,9 miljoner kronor tillskrevs helt att det under sommaren introducerades V3 som galoppens eget spel. En halv miljon av ökningen kom på V3. 1957 var ett 50-årsjubileumsår sedan första galopplöpningen reds 1907. Det firades med ett jubileumsmeeting dit man bjudit in alla ryttare som red premiärdagen. Jägersrotränarna Einar Jardby, Thorwald Nordquist och Nils Nilsson kom på sjätte till åttonde plats i den nationella tränarligan. Einar Jardby-tränade Cocktail Queen som ägdes av Rurik Tham vann Svenskt Kriterium med Stockholmsjockeyn Stefan Kajari. Bruno Nilsson och lärlingen Sven-Åke Johansson, sedermera fader till championjockey Fredrik, tog platserna fyra och fem i ryttarligan. Och en Malmöamatör, Lennart Lindulf, var svensk amatörchampion. 1958 blev på många sätt ett märkesår för galoppen på Jägersro. De kombinerade dagarna försvann, så ville travet ha det. Det betydde att galoppsporten så att säga fick klara sig själv med tolv egna tävlingsdagar med totalt 92 löpningar. Ekonomiskt blev säsongen inte helt tillfredsställande men i årsberättelsen menade man ”att galoppsporten i Skåne har dock visat att den även i fortsättningen torde kunna stå på egna ben, så att dess tävlingsdagar under Gold, uppfödd av Sven Jardby, tar Axel vår- och höstmeeting ev. ej skall Thorngrens sista Derbyseger 1957. Axel behöva genomföras i samarbete var då tränare på Klampenborg. med travsporten.”

Situationsbild från ett internationellt amatörlopp. Publiken sjönk dock avsevärt med närmare 15.000 personer, någon riktig läktare fanns heller inte vid galoppmålet, 1958 försvann de kombinerade dagarna och ”men Klubben har galoppen fick klara sig själv. Loppet är Derby beslutat medverka till Trial med Hong Kong i ledningen. uppförandet av en ny, stor och ändamålsenlig läktare vid galoppmålet.” Tidsschemat för den nya läktaren hade dock inte kunnat hållas och det fanns inga läktarplatser vid målet under hela sommermeetinget. Det började dessutom illa då premiärdagen annandag påsk fick ställas in på grund av den kalla och sena vintern. Einar Jardby med 28 segrar och Nils Nilsson med 24 var främst av hemmatränarna. Bruno Nilsson och Sven-Åke Johansson på nytt bäst bland ryttarna. Kungaparet fanns för första gången på många år inte på plats Derbydagen (familjeskäl) när Lester Piggott vann Derbyt med svenskuppfödde men norskägde och -tränade (Ludvig Braathen respektive Reidar Johansen igen) Flying Friendship. Under 1959 blev äntligen den nya läktaren, Ridhallsläktaren, vid galoppmålet klar. Dessutom hade man gjort en större omläggning av galoppbanan och vad mera, V5-spelet hade införts för galoppen. Det var lyckosamt, eftersom omsättningen tenderat att minska under vår- och sommarmeetinget, men V5 ansågs som en ”livgivande injektion” och den totala omsättningen under året blev den högsta i galoppens historia, 3.529.694 kronor. För första gången i svensk galopphistoria passerades också 700.000 kronor för en dag. Det skedde Derbydagen med 700.360 kronor. Härtill hjälpt av jättepubliken som ville se inte bara kungaparet utan även ”Hagasessorna” Margareta, Birgitta och Desirée. 12 tävlingsdagar genomfördes, inga kombinerade med travet, 91 löpningar med 648 hästar. Thorwald Nordquist var mest lyckosam av tränarna med 36 segrar under året och var på det trea i Sverige, han red dessutom 11 vinnare själv. Men hemmasegrarna i de större löpningarna det här året lyste mest Ridhallsläktaren färdigställdes 1959. med sin frånvaro.

Toto ingenting för barn § 10 i styrelseprotokoll med Skånska Fältrittklubben den 20 januari 1959:

En representant för Malmö Stads Barnavårdsnämnd hade under hand efterhört möjligheten att utestänga minderåriga från Jägersrobanan. Barn under 18 år hade nämligen kringgått förbudet att spela på totalisatorn. Det beslöts meddela vederbörande, att Fältrittklubben ej ville avstänga ungdomarna från sina tävlingar. Klubben kunde emellertid tänka sig att genom meddelande i program, anslag e.d. medverka till att spelförbudet efterlevdes.

Baroner och arbetare hand i hand Inför 60-talet började signaturen Jason, Folke Jacobson, skribent i såväl Skånska Dagbladet som Trav- och Galoppronden, se en ny tid. I den senare tidningen skrev han inför det nya decenniet:

Fullbloden börjar nu bli en var mans sport. Förr var det en klick ur den s.k. högre societeten som satte ära i att visa sig på löpningar. Nu samlas grevar, baroner, miljonärer, arbetare och bönder kring det gröna gräset med de pigga hästarna. Det är ju också så det skall vara!

Kritisk styrelse Att det var förenat med vissa komplikationer att i en tidning kritisera Jägersro ser vi i § 6 i ett styrelseprotokoll den 11 januari 1960:

Sedan det antecknats att styrelsen till John Persson, Malmö, utgivare av Trav Turf Toto, den 5/2 1959 avlåtit skrivelse enligt bilaga samt bemälde Persson trots skrivelsens innehåll fortsatt med skriverier av enahanda slag och Persson med anledning härav i maj månad 1959 kalllats till förhandlingar inför Arbetsutskottet och han trots alla varningar fortsatt med skriverier, vilka enligt styrelsens uppfattning äro ägnade skada Travsällskapets verksamhet och anseende, beslöts med stöd av § 74 i Reglemente för offentliga travtävlingar meddela Persson förbud att tillträda Sällskapets publik-, ban- och stallområde, gällande detta förbud såväl helgdagar som söckendagar. Beslöts tilllika att hos STC göra framställning om att förbudet skulle utsträckas att omfatta samtliga banor. Det här förbudet upphävdes vid ett sammanträde den 16 mars 1961. I samma protokolls § 12 kan man läsa:

Beslöts att herr A. Berneheim åter skulle få tillträda sin tjänst såsom understarter. Han hade suspenderats den 2/10 1959 på grund av underlåtenhet att vinka om en grov tjuvstart. Ord och inga visor. Arne Berneheim blev sedermera huvudstarter under många år.

Vakande öga Från ett sammanträde med arbetsutskottet (hrr Dahlrup, Hederström och Åberg) den 4 februari 1960 läser vi:

Beslöts föreslå styrelsen att uppdraga åt sekreteraren att övervaka att Sällskapets copyright betr. programmen efterföljes, så att tipstidningar etc. ej finge publicera hästarnas programnummer efter tävlingsprogrammet, vilket skulle medföra minskad försäljning. Detta var långt före ATG...

Med Hugo Åberg i ledningen

60-talet mot nya mål 1960 blev synnerligen lyckosamt ekonomiskt gällande första halvåret. Först och främst beroende på att V5 som införts i november året innan formade sig till en gigantisk succé. Men också för att statsmakterna insåg sitt fatala misstag att höja totoavdraget på vinnare och platsspel till 25 procent, och detta återfördes till tidigare 20 procent under sommaren detta år. För Jägersros del innebar V5-spelet, som man var ensam om av travbanorna i början, att man kunde höja prispengarna tre gånger under det första halvåret. Den 31 januari återgick priserna till den omfattning de hade före sänkningen 1959. Den 8 april gjordes en ny höjning på 15 procent och sedan ytterligare en gång 8 maj. Genomsnittliga prispengar blev därefter cirka 6.000 kr per löpning. Den 14 april noterades ett nytt totorekord som ansågs ”fantastiskt” – 1.406.663 kronor på åtta lopp. Men – staten kunde inte åse V5-succén utan att reagera. När man sänkte skatten på vinnare och plats så höjde man V5avdraget från 20 till 35 procent. Det fick inte oväntat till följd att V5-omsättningen föll kraftigt under andra halvåret även om det totala spelet ökade genom uppgång för vinnare och plats. Man kunde behålla prisökningarna och både antal startande och löpningar ökade. Vid årsstämman den 18 mars avgick Sigurd Dahlrup som ordförande och ersattes av Hugo Åberg. Också detta mycket viktigt Vinnare- och platsspelet i Jägersros historia. ökade efter statens utspel Maria Day var en av de populäraste men V5-spelet minskade. hästarna på Jägersro, hon vann i Birger Bengtssons träning 13 lopp. Hon satte också skandinaviskt rekord för fyraåriga ston med 1.19,6. Birger Bengtsson blev champion för sjunde gången i rad och Nevitsborgs Travarstuteri vinstrikaste hästägare med 89.715 kronor i hård uppgörelse med Stall Mew 89.350 och Stall Gån 89.100 kr.

Skumraskaffärer Ohederlighet handlade det om i protokollet från den 26 oktober 1960 då man fick redogöra för de av kriminalpolisen utredda oegentligheterna på totalisatorn, varvid tre personer tillskansat sig ett stort belopp genom att trycka bongar före löpningarnas början.

Birger Bengtsson champion sjunde gången i rad 1960.

Bert Whitney med Olle Månsson hade stora framgångar under 1961-62.

Moderniseringen av Jägersro fortsatte under 1961. Ordförande Hugo Åberg lät själv bygga ett sjukstall som han ställde till banans förfogande. När det gäller byggnation har detta sitt eget kapitel i den här boken. Vinnare- och platsspelet fortsatte att öka och kompenserade mer än väl den minskning som fortsatte för V5-spelet efter skattehöjningen. Fyraårige Bert Whitney från Olle Månssons stall blev segerrikaste häst med 12 triumfer, en före fjolårschampion Maria Day. Kalle Pettersson bröt Birger Bengtssons långa championrad och vann 53 segrar, tio fler än Bengtsson. Stall Gån med 160.550 kronor blev vinstrikaste hästägare. Under 1961 beslöts att för att vara startberättigad i ”vanliga” lopp på Jägersro måste en häst ha varit i träning minst tre månader på banan. En sak som gav Jägersro ett rykte om att vara isolationistiskt och knappast gynna den sportsliga utvecklingen. 1964 ändrades bestämmelsen till att gälla en månad eller minst två segrar de senaste fem starterna. Den gällde ej heller häst som ägdes av medlem i Skånska Travhästägareföreningen. 51.539.940 kronor blev det nya omsättningsrekordet för Jägersro 1962. Vid årsfinalen den 30 december spelades för nya dagsrekordet 1.482.575 kronor. Det betydde att man till hästägarna ytterligare kunde justera prispengarna uppåt samtidigt som En lite annorlunda roll för två man sänkte insatserna. 2.682.6509 ”hästbitna” skådespelare som ofta kronor gick ut till hästägarna. sågs tidigt på morgnarna köra Bert Whitney blev för andra året i träningsjobb. TV-regissören Hans rad segerrikaste häst, nu räckte det Dahlin och till höger skådespelamed nio segrar. Birger Bengtsson ren Georg Årlin. Bilden är från återtog sitt championat, det åttonde i Rundtursloppet 2 augusti 1962. ordningen, vann 57 segrar. Men 60-talet i stort blev sportsligt ingen speciellt framgångsrik 10-årsperiod för Jägersro-banan. Uppfödningen höll sig högt med hästar som Clementz, Stepdaughter, Coccinelle, Gavin m fl, men gemensamt för dessa var att de inte fanns i träning på Jägersro utan norröver. 1963 blev ett nytt rekordår omsättningsmässigt med 62.878.438 spelade kronor på 52 tävlingsdagar, varav statens beskärda del var 10.829.583 kr. Det kördes 473 lopp med 514 hästar som fick dela på 3.116.275 kronor. Uppfödarpengar delades ut med 5.000 kr. Det nya totorekordet för en dag fixerades till 1.834.152 kronor den 25 juli då Skånska Travsällskapet

Europapremiär 1961 fick Jägersro som första bana i Europa sin egen TV-anläggning, ITV. Bland tillskyndarna fanns ledamöterna i Skånska Travsällskapet brandchefen Sven Sönnerberg och direktör Carl-Erik Tornheden, som också blev mångårig chef för ITV som också fanns i kvarteret Kronprinsen, där direktsändning via satellit från Sovjet blev mycket uppmärksammad över hela landet. Carl-Erik Tornheden finansierade den tekniska installationen med 250.000 kronor. Speciellt uppskattat på Jägersro blev att man till TV-studion sedermera införskaffat en modern ”bandningsapparat” som möjliggjorde att man direkt efter loppen kunde återuppleva dessa i repris. TV blev också till ovärderlig hjälp för måldomarnämnden.

TV-sändningarna blev en succé och sammanlagt fanns det ett hundratal TV-apparater utplacerade.

Kort avstängning Pressen och dess representanter förekom då och då i Skånska Travsällskapets styrelseprotokoll. Den 10 juni 1964:

Sedan styrelsen tagit del av en artikel i tidningen Sulky & Sadel nr 30 av den 9 juni 1964, vari tränaren Folke Bengtsson beskylldes för att avsiktligt ha hållit tillbaka sin häst Main Fibber, uppdrogs åt ordföranden och sekreteraren att, därest Skånska Travtränarföreningen gjorde framställning om åtgärd mot tidningen och signaturen Arbogast, med omedelbar verkan förbjuda försäljning av tidningen inom Jägersroområdet samt utesluta signaturen Arbogast (Dahlbom) från allt tillträde till Jägersro. Det här varade dock inte så länge. § 83 som enda punkt vid styrelsemöte den 30 juli:

Beslöt styrelsen att häva sitt beslut betr. förbud för Bengt Dahlbom att beträda Jägersroområdet. Bengt Dahlbom hade vid ett besök å sekretariatet den 28/7 beklagat sitt sätt att behandla travsporten på Jägersro i tidningen Sulky & Sadel och han hade även skriftligen till Skånska Travtränarföreningen framfört ursäkt för en artikel av den 9 juni. Bengt Dahlbom blev sedermera kammaråklagare i Malmö och har en lite annorlunda uppfattning om hur samförståndet gick till...

Frid och fröjd mellan Bengt Dahlbom och Skånska Travsällskapet. Deltagarna på förlikningsmötet är advokat Bertil Gabrielson, byggmästare Hugo Åberg, Bengt Dahlbom och sekreterare Carl Holmgren.

Innehållet i programmet blev mer informativt under 1963. firade sitt 40-årsjubileum. Alltså ej att förväxla med Jägersro som bana. Man Julienne i sina förberedelser på Jägersro inför gladde sig i verksamUSA-resan. Leif Lövgren arbetade under hetsberättelsen åt ännu denna tiden hos Sören Nordin och passade Juen kraftig prisjustering lienne. Börje Persson till höger. Julienne vann uppåt och hästägarna SM både 1963 och 1964. fick dela på 3.117.300 kronor eller 6.591 kr i genomsnitt per löpning. Birger Bengtsson på nytt champion med 57 segrar och det var en bit ner till tvåan Kjell Isgren med 38. Stall Gån satte nytt rekord som vinstrikaste hästägare med 192.875. Whitney Boy med 4 förstapris och 9 andrapris blev vinstrikast med 41.675 kr, därefter följde Iransy med 7 segrar och 34.975 kr, Maria Day 6 segrar och 32.450 kr, Sailor som vann Derbyt och gjorde ytterligare en start fick ihop 31.500 kr, Elva med 4 segrar 30.550 kr samt Darn Fast 6 segrar 28.650 kr. Whitney Boy var tionde vinstrikaste bland äldre hästar i hela landet. Stall Gåns Peter Wood med Kjell Isgren var segerrikast med 9 segrar och var aldrig sämre än trea på 13 starter. Julienne vann SM med 12.000 kr i förstapris och Queen Fibber var startflitigast med 42 starter, 4 vinster och blev sjätte vinstrikaste häst med 26.125 kr. Programmet fick en uppryckning med bättre information då man angav de fem senaste starterna ungefär på samma sätt som man gör i dag. Det kördes också en Europafinal för motorcyklar 1000 m sandbana med bl.a. världsDet blev en kraftig höjning av prispengarna unmästaren Ove Fundin der 1963. Det delades ut 6 591 kr i genomsnitt på startlinjen samt uppper lopp. visningskörning med Ewy Rosqvist i hennes nya sportbil. Dessutom kördes två linjelopp med startbil över 2100 m samma dag. 1964 gick Kjell Isgren till topp i körsvensligan, han vann 56 segrar och detroniserade Birger Bengtsson, skadad och borta i slutet av säsongen, med 18 vinster. Kjell Isgren hjälpte också Stall Gån att åter bli främste hästägare och förtjänstrekordet slogs igen och uppgick till 298.285 kronor.

Inbördes beundran Stall Gån var under flera år främste hästägare, mycket tack vare Kjell Isgrens vältränade unghäststjärnor. Inne på siffror så omsatte 56 tävlingsdagar 70.036.732 kronor, en rejäl putsning av de gamla rekordsiffrorna. För första gången spelade man också för över två miljoner en tävlingsdag med 2.061.903 kronor. Det skedde den 23 juli i samband med Sommarpriset, som vanns av Merceno och Knut Ulven från Norge. Det var ryskt besök den 30 mars då ryssarna Prokaznik och Legion travade 1.19,6 med startbilens hjälp över 1640 meter. En belgisk häst vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning, det var Roeland med Arne Silfverberg från Solvalla. SM kördes för näst sista gången på Jägersro och vanns som så många gånger tidigare av Sören Nordin, nu med Julienne som tog sin andra raka seger. Håkan Wallner var ny tränare på Solvalla och vann Müllers Memorial med Otkha. Delray och Kjell Isgren började under året sin vandring mot snabbloppet och tog 13 segrar, en andra och en tredjeplats på 15 starter vilket gav 47.850 kr. Delray gick de flesta gångerna utom toton på grund av sin överlägsenhet. Sista segern under året tog Delray den 27 december i ett handicap för alla hästar som segrat minst 6 gånger i Sverige under 1964. Det var också många nya hästar som radade upp segrarna på arenan. Efter Delrays 13 segrar följde Leopold 11, Guvernant 10, Suzanne Fibber 10, Enac J:r 10, Lollypop 10, Louis Rollo 9, Vinda Whitney 9, Gavin 8, Attan 7, Table Ronde 7, Valetta 7. Det var välfyllda fält i löpningarna, t.ex. startade 150 hästar i 10 lopp den 27 september och då var det ändå ett tvååringslopp och två startbilslopp men två av loppen hade 20 startande. Även 1965 blev rekordartat för Jägersro. Vi skall inte trötta för mycket med fler siffror, men totalspelet nådde drygt 75 miljoner, det spelades för 2,17 miljoner i samband med Sommarpriset den 29 juli och Stall Gån togs till nya rekordhöjder med drygt 300.000 kr av försvarande champion Kjell Isgren, 50 segerdefileringar. Stall Gån hade på nytt segerrikaste häst. Nu var det Tumult som nådde 16 segrar – Kjell Isgren tränade förstås Tumult var segerrikast med 16 vinster under – före blott treårige Lito 1965. Scott från Bertil Janssons

I mitten av 60-talet såg man till sina egna intressen och i protokoll från den 18 oktober 1964 kunde man läsa:

För att vara startberättigad på Jägersro under meetinget skall häst ha varit i träning hos på banan verksam professionell tränare i minst en månad före startdagen. Inte underligt att hemmahästarna radade upp segrarna och så kom man på till nästa protokoll att man fick göra tilllägget att karenstiden inte gällde hästar ägda av hästägare som var medlemmar i Skånska Travhästägareföreningen eller som köpts in av medlem i föreningen. Ytterligare ett protokoll senare gjordes tillägget att om hästen hade två segrar i sina fem senaste starter så fick den klartecken att starta dock utom i de lopp där annat angives.

Påse med startspår På 60-talet och 70-talet gick spårlottningen till så att man hade 15 nummerbrickor i mässing som låg i en skinnpåse. Hästarna i respektive lopp skrevs ned på en lista i den ordning de anmäldes och när någon person, oftast en hästägare, kom in på sekretariatet när anmälningarna var klara fick hon eller han hjälpa till att dra startspåren.

Banans tränarkår jubileumsåret 1967 tillsammans med Sällskapets sekreterare och ordförande. Stående från vänster: Bertil Jansson, Hans Ringström, Birger Bengtsson, Arne Fransson, Sture Bengtsson, Anshelm Mattsson, Ingemar Pehrsson, sekreterare Carl Holmgren, ordförande Hugo Åberg, Folke Bengtsson, Olle Månsson, Kjell Isgren, Börje Pettersson, Karlis Veritis, Stig Johnsson, Allan Lindskog, Malte Wallström, Karl Pettersson och Åke Ljungdahl. Sittande: Börje Schöön, Ebbe Jönsson, Jan Bengtsson, Kurt Sjöberg, Kjell Svensson, Göran Grahn, Gert Scherman och Börje Persson.

Skolkamrater Det var mycket kattrakande och lobbying (det ordet fanns väl knappt?) innan Jägersro mot Travförbundets tillstånd införde V5 på travet. En bidragande orsak var säkert att Kjell Nilsson, ordförande för både Skånska Travhästägareföreningen och Skånska Travamatörklubben och styrelsemedlem i Skånska Travsällskapet, var gammal skolkamrat till Gösta Netzén, Gösta Netzén en person- då jordbrukslig vän till ”Silla-Kjell”. minister och senare landshövding i Malmöhus Län. Travet låg då under jordbruksdepartementet. Kjell Nilsson tog – enligt tillgängliga och kvarvarande vittnen – Gösta Netzén under ”behandling”, det vill säga ett antal generösa krogbesök, som var en av den glade Kjell Nilssons specialiteter.

träning, 13. Birger Bengtsson som i början av året återkom efter skada hade oturen att halka och skada sig igen i slutet av februari med ny, lång konvalescens som följd. Birger var inte tillbaka förrän den 15 juli. Svenskt Travkriterium kördes för sista gången på Jägersro sedan Travförbundet nu äntligen bestämt sig för att återbörda Svenskt Travderby för gott till Jägersro. Ibs och Håkan Wallner vann. Likaså var det sista året för Svenskt Mästerskap på Jägersro, vinnaren var Gösta Nordins Nick. Grafik satte nytt rekord i Svensk Uppfödningslöpning med 1.22,4a, i sulkyn Bertil Jansson. Tredubbelt ryskt i en stadsmatch mellan Malmö och Moskva i maj – Lazutjik, Granit och Legion var överlägsna. Pluvier III, världsmästare på Roosevelt Raceway i USA tidigare under året, vinner med Gunnar Nordin Müllers Memorial. 1966 var det åter ryskt besök på Jägersro med Apex Hanover tillsammans med sin kvinnliga tränare och kusk Maria Burdova, vilket fick stor uppmärksamhet. Apex Hanover vann och blev tillika årets snabbaste häst på Jägersro det här året med 1.18,2/1600a. Titan’s Pride från Folke Bengtssons stall var segerrikast under året med 9 segrar. Vi noterar att Stall Kubos Gavin var återbördad till Jägersro och Birger Bengtssons träning och vann Sommarpriset. En välbehövlig förstärkning till banan sportsligt sett. Även hemmatriumf i Svensk Uppfödningslöpning genom Brodda-stallets Harlans Princess och Ebbe Jönsson. Kjell Isgren tredje året i rad, 51 segrar och Stall Gån, sjätte året i följd, 362.200 kr, upprätthöll sina förstaplatser. Ur arkivet plockar vi att Olle Kvällspostens eminente tecknare SebasMånsson hade en toppdag tian fångade Maria Burdova på sitt sätt. den 24 mars – fyra raka segrar genom Idealia, Silver Flash, Paul Scovere och Frisk Olympia. V5-raden den 21 april var svårslagen sedd till oddsen: Light Heart - Malte Wallström 1,94, Vombelina - Bertil Jansson 1,83, Avanti - Kjell Svensson 1,88, Frisk Olympia - Olle Månsson 1,55, Titan’s Pride - Folke Bengtsson 1,95. Utdelningen blev 59 kronor. Ett amatörlopp den 25 september vinns av tyska snabblopparen Tora, tränad av Jan Bengtsson, med stjärnjockeyn Rolf Wuscha i sulkyn.

Hugo Åberg i ”Jubileumstrillan” vid 60-års jubileet den 20 maj 1967. 1967 gjorde Birger Bengtsson comeback som tränarchampion på Jägersro, han hemförde sitt 10:e championat på 49 segrar. Ingen kunde dock hota Stall Gån att för sjunde året i rad ta hem hästägarchampionatet, nu med 392.325 kr. 1967 firades 60-årsjubileum på Jägersro. Det gjordes den 20 maj med bl.a. InternaDen fantastiska dagen 1968, då publiken fick se Björn vinna Derbyt före Rikititionellt Jubileumspris som vanns av norske kitavi. Scott Protector och Karsten Buer. Man kunde också den här dagen fira nytt totorekord med 2.701.280 kr. Segerrikaste häst under året var Hunter hos Hans Ringström, med 12 En viss felbedömning segrar. Vi noterade också en ny USA-import till Stall Gån, Near Me, som Claes Lundell var körkontrollant på drog in mest pengar med 66.000 kr. Jägersro och tillfrågades om han ville Jägersro ansågs allmänt som landets modernaste och publikvänligaste ingå i bandobana. Men själva banunderlaget var inte alltid av samma klass. Dagssnabmarnämnden. bast den 19 januari var Kongress med Bertil Jansson på tiden – 1.37,1. Stämningen Man kunde verkligen tala om en bottenlös bana. var synnerligen 1968 minns man mest för den fantastiska Derbydagen, då Björn och turbulent kring Birger Bengtsson under det största jublet i banans idag 100-åriga histobandomarna ria betvingade Rikitikitavi efter en otrolig envig. Detta skildras på annan på Jägersro, plats. Derbydagen höjdes rekordomsättningen för en dag till 2.825.206 som av Peter kronor och årsomsättningen fortsatte också på tidigare rekordrad, nu Kastensson på blev det 95.718.456 kr på 65 tävlingsdagar medan hästägarna fick ut Kvällsposten 4.847.600 kr. Birger Bengtsson blev champion för 11:e gången med 66 anmälts för Lantvinster. Från hans stall kom också den bruksstyrelsen, oftast segrande hästen i Red Victory med då ”huvudman” Claes Lundell med 12 vinster. för travet, för att Panorama. 1969 tog Birger Bengtsson sitt 12:e göra ett underchampionat på 49 segrar från vars stall måligt arbete. Det hade varit kraftiga kom segerrikaste hästen som det här året reaktioner bland publiken på flera bevar I.S. med 14 segrar. Birger vann också dömningar gällande orent trav. Internationella Sommarpriset med förra I Kvällposten skrev Kastensson då: årets Derbyvinnare Björn som gick – en”Claes Lundell är nog en bra och dukligt verksamhetsberättelsen – fenomenala tig pojke men i det här sammanhanget heats över 1609a på 1.17,4, 1.17,7 respeklär han inte bli någon förstärkning.” tive 1.17,2. Tredje heatet var ett skiljeheat Man kan med viss rätt tala om en mot Karina Axworthy med Kalle Fylking. Greven och Göran Grahn total felbedöming. Sekreteraren Calle Svenskt Travderby var för första gången gör reklam i sta´n för travet Holmgren var den pådrivande kraften delat i två avdelningar på grund av det inför jubileet. och lade ner ett hängivet arbete, samstora antalet startande. Galint och Sören tidigt som Claes Lundell svarade för ett Nordin vann. Det orimliga i att dela Derbyt i två avdelningar där tiderna framgångsrikt lobbyarbete gentemot avgjorde exemplifieras av att vinnaren i andra avdelningen, Top Secret, STC för att få bort diskvalificeringen för inte ens blev placerad när summeringen gjordes. Inte en krona alltså orent trav. – om det inte varit för Jägersros ”godhet” att utdela ett tröstpris på 8.000 En testperiod som permanentades kr! och sedermera kom att omfatta hela Den totala årsomsättningen höjdes med tre miljoner till 98,77 milj. Och travsporten. En av de största välgärhästägarna fick dela på 5,26 miljoner. ningarna inom sporten. Under året omkom ordföranden Hugo Åberg i en bilolycka och ersattes av Bertil Gabrielson. 67

Hedrade sin tränare Gold var en av de främsta hästarna under sent 50-tal och tidigt 60-tal. Uppfödd hos patron Sven Jardby på Torreberga Gård, såld och vann med Axel Thorngren som tränare Svenskt Derby 1957. Efter Axel Thorngrens död reds några år Axel Thorngren Memorial på Jägersro. 1961 vanns den här löpningen av Gold med Ryan Parnell i sadeln.

Varmt erbjudande Ingen fråga var för liten att behandlas av Skånska Fältrittklubbens styrelse under ordföranden Knut Laurin. § 10 28 oktober:

Herr Rogmark meddelade att han önskade att det av honom ägda kylskåpet som nu står installerat i pentryt även skulle disponeras av styrelsen som en deposition. Styrelsen uttalade ett varmt tack till herr Rogmark för detta hans generösa erbjudande och beslöt att Fältrittklubben skulle svara för brandförsäkring och underhåll av kylskåpet.

Allt för att förbättra publiksiffrorna För att stimulera besöksfrekvensen under ett meeting i början av 60-talet beslöts undersöka möjligheterna att ordna mannekänguppvisning, inbjuda Skånemässans utställare samt besättningarna på gästande utländska marinfartyg och liknande.

Ingen större vänskap 60-talet kom att delvis präglas av motsättningar mellan Skånska Travsällskapet och Skånska Fältrittklubben. Både travet och galoppen hade starka ordföranden. Travet i Hugo Åberg och galoppen i Knut Laurin. Sekreteraren Stig Holm har berättat att dessa båda herrar förvisso respekterade varandra i sina yrkesroller. Men Hugo Åberg var kommen ur enkla förhållanden och övergav aldrig sin arbetartillhörighet. Knut Laurin var visserligen inte adelsman men tillhörde överklassen och bodde själv på ett slott. Hugo Åberg var dock ledamot av Skånska Fältrittklubbens styrelse åren 1962-64 och ägde och födde upp även fullblod. 1960 toppade Stall Gåns Hind flera listor. Inte handicapens men fyraåringen ansågs vara den bästa äldre hästen. Hind både tränades och reds av Thorwald Nordquist. Något av en humörhäst men när det klaffade så gjorde det. Hind vann två löpningar av dignitet på Ulriksdal, Stockholms Stora Pris där han besegrade Condor, Alterani, Orm och Tredje Mannen och i Kapplöpningssällskapets Stora Pris var han bara slagen av dansktränade, men svenskfödde, Wonderboy. Fjärdeplatsen i Skandinavisk Cup på Klampenborg efter tappad start imponerade också. Thorwald Nordquist blev suverän tränarchampion i landet med 33 segrar till stallet som under året innehöll 28 hästar. 25 segrar på Jägersro gav championat även där. En av stallets topphästar var treårsstoet Mata Hari som segrade i Svenskt Oaks på Åby med Kjell Larsson i sadeln. Någon har kanske glömt vem som blev vinstrikaste hästägare i landet? Stall Gån med 75.790 kronor! På Jägersro var det dock norske Jörgen J. Lorentzen som var vinstrikast med 30.250 kronor i kraft av Aleppos Derbyseger. Jockeychampion på Jägersro var Kjell Larsson från Nordquiststallet med 11 vinster. Totalisatorn omsatte totalt 5,42 miljoner, en uppgång med nästan två miljoner mot sista året på 50-talet. Dock tävlade man två dagar mer. Hind tillsammans med Kjell Larsson Kjell Larsson och Thorwald som blev jockeychampion 1960 och Nordquist försvarade sina cham1961.

Starterna i sprinterloppen skedde ute på Lv 4-fältet och det var raka spåret mot mål, icke ovanligt med uppemot 20 hästar vid startlinjen. pionat 1961. Ridande Larsson med sju vinnare, bara en före Rolf Wuscha. Desto mer överlägsen var Nordquist vars stall plockade 25 segrar, fem red han för övrigt själv. Närmast kom Willie Waugh med tio vinster. Det var inte bara Stall Gån från travsidan som hade stora galoppframgångar. Brodda Stuteris treårsfux Sweet Mahrhu vann både Jockeyklubbens Jubileumslöpning och Svenskt S:t Leger och blev alltså dubbel klassisk vinnare. Och Mimosa Fortuna vann sensationellt Svenskt Oaks för Rolf Wuscha. Som bästa äldre häst i landet räknades fortfarande Stall Gåns Hind, även om framgångarna inskränkte sig till två segrar i relativt enkla sammanhang. Konkurrensen från Danmark och Norge var övermäktig i övrigt. 15 tävlingsdagar var en mer än föregående år men omsättningen sjönk till 5,04 milj. kr. Det stora tappet kom på V5, där som vi vet från travets historia, staten gick in och höjde spelavdraget. V5 tappade 800.000 kr. Man kan notera, att statens andel från galoppen på Sweet Mahrhu, dubbel Jägersro sjönk från 816.454 kr till 671.600 kr. klassisk vinnare från Trots skattehöjningen... Brodda Stuteri med Det hände inte så mycket på den äldre hästKjell Larsson i sadeln. fronten 1962. Hind räknades fortfarande till svenskeliten som sexåring trots att han under en del av året drogs med vad som karakteriserades som en ”inre åkomma”. Hind var trea efter dansktränade Gold och norsktränade Alterani i Skandinavisk Cup på Klampenborg. Dubble klassiske vinnaren från 1961 Sweet Mahrhu utvecklades inte riktigt som man hoppades som fyraåring men överraskade med att vara tvåa i Stockholms Stora Pris bakom Qantas från Täby. Det var som vanligt på tränarsidan. Thorwald Nordquist champion igen, nu med 24 segrar och 149.500 kr. Stort försprång till CarlMagnus Isakson som gästspelade från Stockholm, 11. Rolf Wuscha tog sitt Startboxarna provas i juli 1962, en del var posiförsta jockeychamtiva, andra inte, men det väckte i alla fall intresse pionat på Jägersro och bl.a. kom fransmännen hit för att ta del av med nio segrar, Jägersros erfarenhet. en före Henry M.

Startboxentré Startboxarna är ett relativt modernt påfund. I ett styrelseprotokoll från den 4 juni 1963 läser vi efter att man testat startboxarna 1962:

Styrelsen beslöt att hos Steriline beställa ett set startboxar om 12 boxar samt ett om 4 boxar för en sammanlagd kostnad av ca 40.000 kr i enlighet med offert av den 30/4 1963. Därest leveranstiden så medgiver skall boxarna tagas i bruk på Jägersro den 11 aug. i annat fall på Åby-premiären den 25 aug.

Nej tack till TV Senare under samma möte:

Ordföranden föredrog en skrivelse från Sveriges Radio ang. rätten till TV-utsändning från 1963 års Derby. Styrelsen beslöt att icke medgiva Sveriges Radio någon rätt till TV-utsändning från årets Derby.

Hästarna i huvudrollen I augusti 1963 skrev signaturen Red Mile, Bo Fransson, sedermera chefredaktör för Trav- och Galoppronden:

Det får aldrig förglömmas att människor uppsöker kapplöpningsarenan för att se goda hästar, många hästar – och spelbara hästar! Om sådana inte finns kan inga lockande annonser i världen dra folk till banan – ingen elljusanläggning i längden påverka dem och heller inga gratisentréer! Den trogna, fasta publiken vinnes och bevaras av hästarna! De stora importer av fullblod, som gjorts på senare år, är alltså ur en synpunkt högst förträffliga och berömvärda men också ägnade att kritiskt granskas. Det är nämligen STON, som saknas i svensk fullblodsavel och en överväldigande majoritet av de importerade hästarna är hingstar eller valacker. Under sådana omständigheter blir ett hästtillskott från utlandet en hjälp för stunden – en bedövningsspruta åt en brännskadad.

Travet stöttepelare Mera Travrondens Red Mile, som väl aldrig varit en galoppens förespråkare:

Fältrittklubben tackar säkert också sina allt massivare startfält för den förbättrade ekonomin – men glömmer förvisso inte att segerns verklige organisatör heter Skånska Travsällskapet, vars enorma framgångar bäddat för en byggnadsverksamhet och en aktivitet, som kommit galoppsporten 100 procent till godo. För ingenting... eller nästan ingenting.

Premiär för startboxar vid galoppremiären 3 maj 1964. Jones. Noteras skall att Sven Åke Johansson, Fredriks pappa, var hinderchampion med fyra vinnare. ”Mr Galopp” Björn Zachrisson var bäste amatörryttare över hinder med två segrar. På hästägaresidan blev det danskt i topp genom A Pedersen med 40.000 kr vars Tinto vann Derbyt. Omsättningen kanade lite upp och ner under 60-talet. 1962 ökade man med knappa 300.000 kr till 5.37 milj. kr. Säsongen 1963 avslutades redan tidigt i augusti det här året. Sedan tog Åby över. Man hade hoppats på ett rejält uppsving för galoppen under de 16 dagar man tävlade. Av detta blev intet. Spelet ökade med blygsamma 5.000 kr. Totalt reds det fyra löpningar mer än 1962. Danskarna inte lika dominerande som tidigare, svensktränade hästar vann 17 löp mer än 1962. Stall Seaweed vinstrikaste hästägare med sex segrar och 55.600 kr. Manoustie var en häst ur Carnousties första årgång. Han visade tidig talang och började nämnas som Derbyhopp. Manoustie vann tre lopp, bl.a. Stayer Trial och Stayerprovet på Åby. Dåligt med statistik från några år i början av 60-talet med försvunna protokoll men Thorwald Nordquist blev svensk tränarchampion med 62 segrar och Rolf Wuscha nationell jockeyetta med 42 vinnare. 1964 var Derbyvinnaren Manoustie vinstrikaste häst på Jägersro med 88.080 kronor insprunget vid tre segrar. Manoustieägaren Stall Borås toppade hästägarligan med 92.080 kronor. Vilket var ungefär dubbelt så mycket som tvåan, norske skeppsredaren Jörgen J. Lorentzen. Vi kan notera att L.C. Peterson-Brodda Manoustie vinstrikaste häst på Jägersro var femte vinstrikaste hästägare 1964 med 88.080 kr och tre segrar. inom galoppen med 29.400 kronor. Manoustie tränades av Thorwald Nordquist som toppade tränarligan med 155.530 kronor före danske Henning Höjelse. Nordquist hade 24 starthästar som vann 17 segrar. Segerrikast över hinder var Selecteur med fyra segrar. Men Tudor drog in mest pengar i sina två segrar, 24.000 kronor. Rolf Wuscha var överlägsen jockeychampion med 18 segrar, exakt dubbelt så många som tvåan Henry M Jones. Det startade i medeltal 7,16 hästar i de 117 löpningar som reds. Totalomsättningen under året var 6.119.965 eller 12,9 procent upp jämfört med 1963. V5 var bara tredje högsta spel där Vinnare med 2,2 miljoner

Kom för att stanna Vid premiären den 3 maj 1964 med de nya startboxarna konstaterades det en succé, åtminstone ansåg Kvällsposten det. Fyra svenska segrar mot tre danska var tillfredställande, att två jockeys fick föras till sjukhus tillhörde vardagligheterna. Vidare fastslogs att ryttmästare Måns Alexandersson på Ridskolan tog alla pengar i steeplechasen eller 4 000 kr. Men så var samtliga sju startande hästar tränade av Alexandersson. Det var inte alla hästar som trivdes i startboxarna den 31 maj 1964. toppade före Komben med 1,8 milj. Det totala antalet betalande åskådare noterades till 32.814 personer på 16 tävlingsdagar. Omsättningen fortsatte att skjuta i höjden 1965. Drygt 20 procent och tävlingsdagarna var lika många, 16 stycken. Derbydagen var som vanligt den bästa speldagen, 1965 omsattes 1.247.795 kronor. Det visades plussiffror över hela linjen. Man räknade över- eller underskott för varje enskild tävlingsdag. Inte en enda röd siffra för 1965 och det gav ett överskott totalt efter fasta kostnader för hela året på 210.000 kronor. Detta reducerades dock till 107.000 då Åby redovisade en förlust på 103.000 i ett gemensamt bokslut. Skånska Fältrittklubben och Västsvenska Galoppsällskapet hade gemensamma styrelsesammanträden och årsmöten. Publiksiffrorna fortsatte uppåt. 1965 betalade 39.438 entré till – fortfarande – 16 tävlingsdagar. Siffror man bara kan drömma om idag. Av intresse kan vara att titta på hästfördelningen det här året. Åby och Jägersro redovisas gemensamt. Av 45 tvååringar var 43 födda i Skandinavien. Av 39 treåringar var det 29 och av 103 äldre hästar var 81 Skandinavienfödda. Thorwald Nordquist hade det största stallet på Jägersro med 48 hästar före Bengt Bengtsson 42. Mest pengar galop1965 hade Thorwald Nordperade danske tränaren Henning Höjelquist flest hästar i träning. ses hästar in, 205.850 kr, vars Constantinos vann Svenskt Derby och Nordquist blev ganska rejält akterseglad tvåa med 137.700 kr. Hos Nordquist fanns bl a tvåårige löftet Svenör som var tvåa efter danske suveränen Foggy Dew i Svenskt Kriterium. Däremot skadades tyvärr Manoustie tidigt på säsongen. Thorwald hade även en problemhäst vid namn Expectation i träning. Efter en löftesrik 2-årssäsong med bl a överlägsen seger i Tvååringarnas Stayerprov misslyckades han i både Danskt och Svenskt Derby men vann Pokallöb och Dalmans Memorial. 1966 började illa. Premiären den 20 april fick uppskjutas till den 8 maj. Vädret var onådigt. Det uppmättes snödrivor på över en meter och temperaturen var under en 14-dagarsperiod –10 - –15 grader. Stora delar av banan och speciellt upploppet angreps av snömögel och i juli gjordes en omläggning av ca. 15.000 kvadratmeter. Styrelseledamoten Otto Thott ställde ett område med utmärkt turf/gräs till Fältrittklubbens förfogande, väl förberett och gödslat innan man lade ut det.

Hästen viktigast David Thomas var en synnerligen uppskattad och populär ryttare hos Thorwald Nordquist. Vid banketten efter Derbysegern med Svenör 1966 drog han ner stora applåder när han avslutade ett improviserat tal med orden:

Remember, it’s not the jockey that wins the race, it´s the horse.

Olämpligt spel Vad händer egentligen i omklädningsrummen? I ett protokoll med Fältrittklubbens arbetsutskott den 17 april 1967 läser vi:

För att stävja ofoget att ryttare och stallanställda sysslar med totalisatorspel i omklädningsrummen, beslöt AU att i omklädningsrummen uppsätta lämpligt anslag, vari föreliggande förbud ytterligare poängteras.

Rebellen snabb som en hind De stora skånska travstuterierna födde även upp några fullblodshästar, ibland av allra bästa kvalitet. Det var t. ex. fallet med byggmästare Hugo Åberg och hans Stall Gån som fick en klassisk vinnare i Jockeyklubbens Jubileumslöpning 1959 med Hind (e. Darbhanga) och Brodda Stuteri vars Sweet Mahrhu (e. Mahrhu) 1961 vann dubbelt klassiskt med Jubileumslöpningen och S:t Leger. Båda hästarna tävlade i sina uppfödares färger och tränades av Thorwald Nordquist på Jägersro. Hos Stuteri Fortuna föddes 1962 Rebell Fortuna (e. Carnoustie). Han skulle utvecklas till en sprinter av osedvanligt hög klass. Som tvååring vann han två gånger på fyra starter i regi av tränare Bengt Bengtsson för att mot slutet av sin treårssäsong, nu i träning hos Henry M Jones som också var Rebellens ständige jockeypartner, blomma upp som en toppsprinter. Så gick det vidare under några säsonger. Rebellen hade 1967 köpts av Bengt Forsman och Peep Kask efter att Nils Bengtsson i Stall Fortuna hade avlidit. Nu tävlade man även på Klampenborg där framgångarna fortsatte. Följande vinter beslöt man att försöka sig på Frankrike, närmare bestämt en löpning över 1000 m. rak bana i Cagnes-sur-Mer på Rivieran. För att göra en lång historia kort: Rebellen vann utan större besvär Prix d´Ajaccio till allmän fransk förvåning. Detta var troligen första gången som en svenskfödd och svensktränad häst vann i Frankrike. Vid den efterföljande segerfesten på en restaurant visade Jones en oväntad talang som solosångare och sjöng hymnen ”Jerusalem” (välkänd från Royal Albert Hall) vilket mottogs av gästernas ovationer.

En av Jägersros främsta hästar Rebell Fortuna med Henry Michael Jones vinner huvudlöpningen den 30 maj 1966 före San Michele. Svenör infriade förhoppningarna från tvåårssäsongen och vann Derbyt för Thorwald Nordquist tillsammans med David Thomas. I Tvååringarnas Stayerprov på Åby skrällsegrade Einar Jardbytränade Jambler tillsammans med John Svaneborg – fast man såg knappast Jambler som en blivande Derbyvinnare för Stall PM. Ännu en lovande tvååring fanns hos Nordquist i Kriterievinnaren Manie. Startfrekvensen gick glädjande uppåt under 60-talet. Från ett genomsnitt på 6,71 hästar per löpning 1963 ökades det till 7,14, 7,59 och kom upp i 8,15 under 1966. Det här året var 16 tränare verksamma på Jägersro, bl a hade William Heavey flyttat från Köpenhamn. Omsättningen på Jägersro ökade med 11 procent till 8.177.839 kr men smolk i glädjebägaren eftersom Åby minskade med 17 procent. Totorekord för svensk galoppsport Derbydagen med 1.297.093 kronor. 1967 reds det 50:e Derbyt som gästades av H.M. Konungen Gustav VI Adolf , H.K.H Kronprinsen Carl Gustaf och H.K.H. Prinsessan Christina. Det här året ”behagade Hans Majestät Konungen anta kallelsen till förste hedersledamot i Skånska Fältrittklubben.” Derbyt blev en stor När hinderlöpningen hade många deltagare framgång för Jägersro var det uppskattat av publiken mycket tack med Einar Jardbytränade vare en ofta förekommande dramatik. I Spen- Jambler (nämnd ovan), cer Cup 1966 började problemen redan på för- ägd av Stall PM som sta hindret. Axel Mayland på Chatreuse har vinnare för engelske hoppat på för tidigt och klarade inte hindret. toppjockeyn Joe Mercer. Trean Svalbard och fyran Billie Boy också Jägersrotränade. Startfrekvensen steg fortfarande. I 133 löpningar under 16 dagar startade i genomsnitt 8,92 hästar. Av dessa var det 126 gästande hästar från Täby, Danmark och Norge som gjorde 181 starter. 1967 minskade omsättningen per löpning på Jägersro med drygt 3.000 kr till 52.608 kr. Ekonomin var något anfrätt och man tvingades sänka prissummorna från 1,659 milj till 1,249 milj kr. Det hjälpte inte att Dagens Dubbel-spelet kom tillbaka under året. 1968 avgick Knut Laurin som ordförande och ersattes av Stig Rogmark.

Det stöttes och blöttes mellan travet och galoppen och vänskapen stod inte speciellt högt i kurs. Vilket inte hindrade galoppen att ha välfyllda fält på 60-talet. Det här året blev betydligt ljusare ur ekonomisk synpunkt. Efter nedgången i spel 1967 ökade omsättningen. 8.612.441 kr totalt var en uppgång med nästan 10 procent från 1967. Hästägarnas andel kunde på nytt höjas, till 1.463.340 kronor. Man hade problem i Göteborg. Stora problem. De fyra tävlingsdagar som skulle ha ridits på Åby med början 1 september blev inställda. Orsaken var att travhästar drabbats av hästhosta. Då stängde man banan helt för alla hästar utifrån, även för vaccinerade galopphästar. Vilket fick till följd att tre större löpningar S:t Leger, Tvååringarnas Stayerprov och Jockeyklubbens Avelslöpning fick flyttas till Täby. Nu blev det ändå Jägersroseger i Stayerprovet genom Thorwald Nordquist-tränade Stove Friend med Sten Bugge i sadeln. Expectation hade hunnit bli sex år och var still going strong när han för andra gången vann Dalmans Memorial. Nordquist tränarchampion igen med 32 segrar medan David Thomas var segerrikast bland ryttarna med 19 segrar följd av danske Gert Hansen och lärlingen Sten Bugge 15. 60-talets sista år, 1969, blev lite av status quo. En marginell omsättningsökning med 1,2 procent och genomsnittsomsättningen per löpning ökade med runt 800 kr. Hästägarnas andel var oförändrad, 1,464 milj kr. Dock ansågs den ekonomiska ställningen vara tillfredsställande trots att rörelseresultatet inte motsvarade förväntningarna. Galoppen besöktes av cirka 56.000 personer under de 16 tävlingsdagarna, ganska exakt hälften var betalande. 250 hästar var hela eller delar av säsongen i träning på Jägersro hos 12 professionella tränare mot 216 under 1968. På den sportsliga fronten var det en dramatisk finaldag. Thorwald Nordquist såg ut att ha tränarchampionatet klart. Ledde Bengt Bengtsson som hade erfarenhet med en seger och fler andraplat- av både trav och galopp tog sitt första championat med minsta möjliga marser än Bengt Bengtsson. Men så vann Bertil ”Tomten” Friberg ginal 1969. med Dollar och Sonett, båda tränade av Bengtsson som därmed tog sitt första championat. I jockeyligan vann David Thomas, som red för Nordquist, med fler andraplatser än Jack Egan. Under året avled Nils ”Baltic” Nilsson som varit Jägersro trogen som tränare sedan mitten av 30-talet. Han var också under många år ordförande i Södra Sveriges Galopptränarförening.

Pressad galoppsport Förhållandet mellan travet och galoppen på Jägersro var fortsatt ansträngt. Minst sagt. Man tvistade om hur mycket galoppen skulle betala för att få vara på Jägersro. När travet köpte anläggningen Jägersro från galoppen 1936 kom man överens om att galoppen för all framtid skulle tillförsäkras tävlingar utan kostnader till travet. En skrivning som med åren ansågs som allt mer orimlig. Travet ville ha inkomster från galoppen utöver de kostnader galoppen fick betala för stallhyror etc. Den 29 februari skickade galoppens ordförande Stig Rogmark ett långt brev till Skånska Travsällskapet. Vari han bl a yttrade:

I Eder skrivelse av den 30.1.68 framkastar Ni nu ett förslag om ännu en höjning av avgälden. Ett förslag så fjärran från varje realitet att vi knappast kan tro, att detta är avsett att tagas på allvar. Tidigare har från Eder sida proponerats på en ökning av avgälden med 80.000 kronor per år fr.o.m. 1967. Nu höjes denna summa utan argumentering till 160.000 kronor för 1968. Vi tror oss inte behöva kommentera detta bollande med höga tal utan verklighetsunderlag. När man gick in i 70-talet trättes det fortfarande om avgifter, rulltrappa och öppna eller stängda fönster på Ridhallsläktaren.

Premiär för rikstoton 1970-talet går till historien främst genom bildandet av AB Trav och Galopp 1973 och premiären för V65 året efter, som mer eller mindre blev räddningen för svensk travsport.

De första fyra åren på 70-talet är tyvärr dåligt dokumenterade i den mening att det saknas verksamhetsberättelser för 1970 - 73. De åren får därmed en mera fragmentarisk behandling med minnesbilder gällande det sportsliga.

Räddningen för sporten

70-talet i V65-spelets tecken

1970 kördes det 546 lopp vid 65 tävlingsdagar och den sammanlagda omsättningen kom upp i 88.368.567 kronor. Hästägarna fick 5.206.800 kr att dela på. Champion det här året blev för första och enda gången Karlis Veritis som vann 40 lopp, tog sig förbi Per-Olof Gustafsson sista tävlingsdagen 27 december genom att vinna med Mio och Urgent Yankee. Stall Gån vinstrikaste hästägare med 215.800 kronor. För sista gången kördes Svenskt Travderby delat. Den störste outsidern genom tiderna segrade. Segerstorps Comet och en ung, 25-årig Stig H Johansson vann sitt första Derby. Segerstorps Comet fick sluttiden 4,16,8/3100 meter och det var två tiondelar snabbare än Iwanowitsch med Sören Nordin och Harper ArrowLennart Stjernlöf som fick samma tid men besegrades på målfoto i sin avdelning. Stig H hade med fyra hästar i Derbyt och erkände efteråt att Segerstorps Comet var den siste han skulle kört. Om det nu inte varit för att de tre andra kom i samma avdelning! På Jägersro fanns några fina fyraåriga ston. Kjell Svensson hade Big Elma, Karlis Veritis Maggy Guvijo (segerrikaste häst med 11 vinster) och Efter många års troget arbete Göran Grahns Stall Offsets duo Mexe belönades Karlis Veritis med Diamond och Maria Lloyd. championatet 1970. Bland årskullens hingstar skall vi

Inga såta vänner Travet och galoppen var på fortsatt kollisionskurs även när man gick in i 70-talet. Den 5 november 1970 beslöt styrelsen för Skånska Travsällskapet enligt följande:

Per-Olof Gustafsson sprängde den skånska dominansen genom att bli champion 1971. inte glömma Gert Schermans lille energiske kämpe Wind Boss. Bästa äldre häst tveklöst Brogan som för Per-Olof Gustafsson vann första upplagan av Hugo Åbergs Memorial efter skiljeheat med Surcouf och Birger Widell från Åby. Enda storloppet som ”stannade hemma”. 1971 höjdes hästägarandelen marginellt till 5.201.200 kr. Samma antal tävlingsdagar 65, men antalet lopp ökade till 581 och det gjordes 6.974 starter. Omsättningen sjönk något till 87.728 milj. kr. Per-Olof Gustafsson blev första champion kommen utanför Skåne i modern tid. Han kom från Örebro med tre championat i bagaget (plus två i Mantorp) och 1971 gjorde han sin tredje säsong på Jägersro. Snuvades sista dagen av Karlis Veritis 1970 men 1971 var det dags efter 46 vinster före Kjell Svensson 33. Framgångar i storloppen lyste mest med sin frånvaro på nytt. Men Hugo Åbergs Memorial blev mycket populärt vunnet i två raka heat av Atout du Moulin och Gert Scherman, vars Wind Boss även som femåring visade framhovarna i snabbloppen på hemmaplan, vann bl a Jägersromästerskapet sista tävlingsdagen för året. Wind Boss fick dela på championtäcket vad gällde antalet segrar med Iran A, båda vann nio lopp. Stall Gån blev på nytt vinstrikaste hästägare, 165.075 kronor. Kräftgången omsättningsmässigt fortsatte 1972 då 84.890.173 kr gick genom totoluckorna. Hästägarna fick finna sig i en sänkning av prissummorna till 5.120.075 kr. Antal starter sjönk till 6.137 i 581 lopp, fortfarande 65 dagar. Wind Boss höll fortfarande stilen det här året. ”Hela världen älskar en fighter” heter det och Jägersropubliken tog verkligen Wind Boss – och väl även Gert Scherman – till sina hjärtan. Wind Boss vann bl a L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning och ett par avdelningar av Jägersromästerskapet, där en avdelning Det var ingen positiv trend i början vanns av 11-årige Iran Will med av 70-talet även om publiksiffrorna P-O Gustafsson. Från Gert Schervar hyfsade. mans stall kom också femårige Golden Day som gjorde fina prestationer både på Jägersro och i Halmstad. Men det behövdes en Wind Boss, det var svårt att urskilja några löften bland kommande generationer. Men Stuteri Ankarlöv och Bertil Jansson hade en lovande fyraåring i King Sweepaway som vann sex raka lopp och bl a besegrade Ego Boy, som sedermera blev Årets Häst det här året. Treårige Baron Päls gjorde också en del fina prestationer tillsammans med Ebbe Jönsson. Ännu en förstagångschampion i Rolf Regnér, 39 segrar. ”Limonadens”

Redogjorde herr Ordföranden för ett sammanträde med Skånska Fältrittklubben, varvid Fältrittklubben hade gjort framställning om ytterligare två galoppdagar i september 1971 i utbyte mot att travtävlingar skulle få äga rum torsdagen före galoppens derbydag samt att Fältrittklubben ville betala Travsällskapet 20.000 kronor för var och en av dessa extra tävlingsdagar. Under åberopande av Styrelsens tidigare beslut att icke vidare medge utökning av galoppsäsongen på Jägersro avslogs den gjorda framställningen enhälligt.

Äntligen jämlikhet Styrelsebeslut den 5 juli 1972:

Beslöts att kvinnliga körsvenner får deltaga i löpningar efter samma principer som gäller för fast anställda manliga hästskötare hos tränare på Jägersro.

Kerstin Peterson-Brodda var en av de första kvinnliga körsvenner som segrade efter styrelsebeslutet.

Inget passande Travrondens Vinternummer 1973:

Vi har ansökt hos travförbundet om att få köra passgångarlopp. Vi tror att tiden är mogen för passgångare. Det finns många hästar i Sverige i dag som skulle bli utmärkta passgångare, och det skulle samtidigt öka försörjningsmöjligheterna för en större kategori hästägare. Jag är medveten om att Jägersro skulle vara den första bana i Europa som skulle försöka det här, men vi måste vara föregångare. Det har Jägersro alltid varit. Uttalat av Jägersros ordförande KurtGusten Bertmark. Han hade inte alltid rätt, K.G...

Vinsten närmare 4 kr I årsredovisningen för 1974 kan läsas:

Avskrivningar har kunnat verkställas med 374.925 kronor på byggnaderna, 22.363 kronor på markanläggning samt med 164.125:88 kronor på inventarier, varigenom årsresultatet uppvisar en vinst på 3:99 kronor. Vinsten 3:99 kronor föreslås av Styrelsen att överföras i ny räkning, varigenom Sällskapets kapital ökar från 279.482:94 till 279.486:93.

Fortsatt bråk Travet och galoppen var fortfarande på kollisionskurs och 1974 skrevs det i protokollet den 8 maj:

Beslöts underrätta Fältrittklubben att, därest glasväggen i Ridhallsläktaren skall hissas upp viss eller vissa galoppdagar, Fältrittklubben själv får stå för därmed förenade kostnader.

Banditer på tapeten I protokollet den 6 november 1974 klev speldjävulen in. Det upptogs till behandling frågan om bingoverksamhet, samt ett förslag från Sara-Sydrestaurangen om installerande av enarmade banditer. Ärendet bordlades i avvaktan på viss utredning.

”Limonaden” slog till 1972. enda championat vanns på fler andraplatser än Per-Olof Gustafsson och Ebbe Jönsson som hade Birger Bengtsson ansåg Diego vara den bästa samma segerantal. hästen i stallet genom tiderna. 1973 bildades alltså ATG, men V65-spelet kom inte förrän året efter. Nytt omsättningstapp, dock mera marginellt, till 84.463.058 kr. Man kunde trots detta höja hästägarersättningen till 5.488.085 kr då det gjordes 6.296 starter i 582 lopp. Diego var Jägersros bästa häst, dock snäppet under den absoluta eliten, och han gjorde det bra tillsammans med Birger Bengtsson, still going strong. Avslutade bl a året med en mycket imponerande vinst i Jägersromästerskapets final. Diegos ägare Stall Ivö vinstrikaste hästägare med 125.000 kr och Diego var segerrikaste häst med 15 ettor i raden. Ebbe Jönsson fick inte skörda frukterna av Baron Päls fyraårssäsong eftersom hästen flyttades till Gunnar Nordin och det var tunt på fyraårsfronten. Carolus dög på hemmaplan och vann åtta segrar för Birger Bengtsson. Per-Olof Gustafsson klev åter upp på championtronen efter 46 segrar, 13 före Ebbe Jönsson. 1974 infördes V65-spelet och rikstoton med premiär den 16 augusti. På Jägersro kördes den första V65-omgången i samband med Svenskt Travderby och det innebar nytt omsättningsrekord för en dag med 3.356.897 kronor och för ett lopp med 406.550 kronor. En gästande häst var framgångsrikast med vinster i Svenskt Travderby, Nordiskt 4-årsmästerskap och C.L. Müller Memorial. Namnet var Grain och han kördes i alla loppen av Stig H Johansson. Överhuvudtaget var det gästernas år: Air France och Lennart Karlsson vann Europeiskt 5årschampionat, Molnets Broder och Åke Sundberg vann Hugo Åbergs Memorial, Ego Boy årsdebuterade och vann en avdelning av Jägersromästerskapet med Ingemar Olofsson och Abstracta med Erik W Larsson tog hem Svensk Uppfödningslöpning. Vinstrikaste hästägare gick också Jägersro förbi eftersom det blev Stall Traviata som ju ägde Grain och även Derbytvåan Gallini. Men Stall Gån kom därnäst. Leif Lövgren vann sitt första championat som tränare med 38 segrar före Per-Olof Gustafsson 33 och Ebbe Jönsson 32. För första gången på fyra år ökade totalisatorGrain, i ledningen här, firade stora triumfer omsättningen med drygt under 1974. Derbyt var en av tre storlopps2,58 miljoner och kom segrar.

Jurist ordförande

1974 fick travsporten en ordentlig knuff uppåt, anledningen var naturligtvis införandet av V65. upp i 87.052.925 kronor och till hästägarna kunde man betala ut 5.497.470 kronor. 1975 blev det första hela året med ATG, rikstoto och V65 och det avspeglade sig i alla siffror. Skånska Travsällskapet kunde redovisa en vinst på 296.832:33 kronor. Detta beroende på att, som det skrevs, ”AB Trav och Galopp välvilligt behandlat Skånska Travsällskapets begäran att 50 % av det punktstöd (608.000 kronor), som skulle återredovisats till AB Trav och Galopp på grund av förbättrat totonetto, får behållas av banan. Detta under förutsättning att beloppet användes för att täcka in tidigare skattemässiga förluster och höja det egna kapitalet.” Den 23 september invigdes den nya banbelysningen med de två högmasterna som ersatte de många ”lyktstolparna” längs banan. Man körde för första gången ett Derbymeeting med tävlingar fredag och söndag, 21 lopp som omsatte drygt sex miljoner kronor, med nytt rekord för ett lopp i Derbyt, 585.319 kronor. Derbyauktion och Derbyfest på lördagen och publikrekord med 11.257 personer på söndagen. Det satsades även stort på Müllers Memorial då Jägersro för första gången fick arrangera V65-finaler. Trots att tävlingsdagarna minskade från 64 till 60 ökade det totala spelet med 5,6 miljoner till 92,83 miljoner. Per-Olof Gustafsson återtog det championat han hade 1973 och vann med en seger, 33, före Ebbe Jönsson och Rolf Regnér. En av P-O Gustafssons topphästar var Judy Song som vann Hugo Åbergs Memorial. Loppet kördes i två försök och final, där försöken gick till Ritha Lyngholm - Olle Lindqvist och Molnets Broder - Olle Goop men där Judy Song vann finalen. Judy Song fick sedan äran att inbjudas till VM på Roosevelt Raceway i New York. Tyvärr blev hon halt i New York och kom aldrig Leif Lövgren trefaldig champion på 70till start. Ebbe Jönsson hade talet. banans bäste tvååring i Ego Wayraid som vann Svensk Uppfödningslöpning. I Nordiskt Treåringspris visade för första gången dansk travsports bästa häst genom tiderna upp sig när Tarok och Jörn Laursen vann. Det gick fortsatt bra för Stall Gån som blev vinstrikaste hästägare. Rekord, rekord, rekord! Det ekonomiska utfallet fortsatte att överträffa alla förväntningar. 1976 kunde Skånska Travsällskapet höja sitt eget

Bertil Gabrielson invaldes i Skånska Travsällskapet 1956 och i Jägersros styrelse 1963 och blev dess vice ordförande. Han var Malmös ledande affärsjurist under flera decennier och som sådan även advokat för Hugo Åberg. Efter Åbergs tragiska död 1969 övertog Bertil Gabrielson ordförandeklubban för Skånska Travsällskapet. Gabrielson satt som ordförande under en tung period för inte bara Jägersro utan travsporten i stort. Det var svåra tider ekonomiskt, sporten var fattig, dessutom skakades Jägersro av interna stridigheter mellan olika fraktioner. Bertil Gabrielson hade inget lätt ordförandeskap. Bertil Gabrielson efterträddes 1974 av K-G. Bertmark.

Ljuset över villastaden 1975 fick Jägersro nytt elljus med högmaster i stället för stolpar längs innerbanan. Inte helt komplikationsfritt för Jägersros grannar i villastaden. - Ljuset kommer rakt in i våra sovrum och jag har tillsammans med de flesta av grannarna anmält Jägersro till hälsovårdsnämnden, sa en av de boende på Veterinärgatan till tidningen Arbetet. Fast en av grannarna höll inte med. - Jag blir inte störd. Tvärtom tycker jag det är ganska trevligt! Nu hör det till saken att det var Bertil Gabrielson, f d styrelseordförande i Skånska Travsällskapet som tyckte så. Jägersros sportchef Claes Ahlström kommenterade i samma artikel: - Vi har tagit del av klagomålen. Det har varit ett väldigt väsen. Men till nästa vecka skall strålkastarna vara injusterade. Vi är ju inte betjänta av att belysningen faller rakt in i vardagsrummet hos folk. En person hade också klagat på att belysningen störde trafiken. Den här kritiken avvisades dock av både byggnads- och gatunämnden. Det tog sin tid att få allt tillrättat och det fordrades många skrivelser mellan Jägersro, konstruktören och leverantören och kommunala instanser innan det blev rätt. Och så la sig friden över Jägersros villastad.

Hårt slag för amatörer Hårda ord från sammanträdet med propositionsutskottet den 21 april 1976:

Amatör- och körsvenslopp bör inte förekomma under Rikstotodagen. Dessa dagar skall vara festdagar. Amatörer och körsvenner är icke kända för tillresande publik. Det är dessutom inte attraktivt för gästande tränare att anmäla hästar i dessa lopp. Lägsta klass bör av samma anledning inte heller ha lopp dessa dagar.

Årets häst Att utse årets häst var ett arrangemang av Travintresserad Ungdom. Det var publiken som fick rösta fram ”Årets häst” och 1977 blev det Jimmy Håleryd. Det var mycket jämnt och Jimmy segrade ytterst knappt före Tarzan Passat och Red Blanche. Även Kaffir var inblandad i den hårda slutstriden. Ägare, tränare samt skötare till Jimmy Håleryd fick som bevis på utmärkelsen mottaga TU:s hederspriser. Utmärkelsen var ett försök av föreningen till att medverka och bredda intresset för att fördjupa kunskaperna om travsporten.

Ord och inga visor I juni månads protokoll 1978 tog man i med hårdhandskarna mot B-licensinnehavare:

Beslutade styrelsen att regelmässig snabbträning/fortkörning på Jägersro av innehavare till B-licenser absolut ej får ske.

Innan marken köptes och byggdes ut på Lv4-fältet fanns det en kuperad rakbana för träningskörning. Bilden är från en sommardag 1977. kapital med nästan 650.000 kronor till 1,21 miljoner och man kunde nu slutgiltigt täcka in de skattemässiga förlusterna från 1971. Totalisatoromsättningen passerade för första gången 100 miljoner kronor, 105.380.690 kronor med ett nytt svenskt rekord för spel i en löpning i Derbyt 769.545 kr. Jägersros intensiva och i travsammanhang moderna marknadsföring med VD Swen-Åke Borg och sportchefen Claes Ahlström som pådrivande gav resultat. Modellen med ett Derbymeeting skulle få flera efterföljare i Travsverige. Spelet själva Derbydagen översteg fjolåret med en miljon och nådde upp i 4,95 milj kr. Hästägarna fick dela på 7,13 miljoner, en höjning med 681.000 kronor. Men de större löpningarna gick hemmahästägarna förbi. Bortsett från Svensk Uppfödningslöpning som togs hem av Pelle Lep och Gert ”Lilleman” Nilsson. Det 50:e Müllers Memorial gick till Duke Iran och Stig H Johansson, Hugo Åbergs Memorial till Nick Scott och Uno Swed, Svenskt Travderbyt till Cal Min och Olle Lindqvist. Och så visade Tarok och Jörn Laursen upp sig på nytt och vann Nordiskt Fyraåringspris. 1977 var det 54:e verksamhetsåret för Skånska Travsällskapet. Ett jubileumsår för Svenskt Travderby som kördes för 50:e gången, nu med högsta prissumman någonsin för en löpning i landet, 405.000 kronor. Här fick man också se en av de mest imponerande vinnarna genom tiderna, en jämförelse som står sig även i betraktning av de 100 år som Jägersro firar med den här boken. Loppet vanns nämligen av Express Gaxe med amatören Gunnar Axelryd, skåning ”utlokaliserad” till Örebro, den förste amatör att vinna Derbyt. Express Gaxe ledde från start till mål i sin karakteristiska stil med den låga huvudhållningen. Till det här Derbyt anmäldes ursprungligen 548 hästar, 120 fler än någon gång tidigare. Derbydagen höjdes publikrekordet Jubileumsderbyt vann en av Derbyts mest uppskatpå banan till 12.234 tade segrare, amatören Gunnar Axelryd och hans personer och omegentränade Express Gaxe. sättningsrekordet till 902.025 kr i Derbyt och 5.372.146 kr totalt. Det blev även årets högsta utdelning för sex rätt på V65 med 281.273 kronor. På lördagen före Derbyt arrangerades under några år en Derbyauktion

Ett klokt beslut Den 25 oktober 1978 tog Skånska Travsällskapets styrelse ett beslut som kom att bli omvälvande för banan. I §151 skrevs beslutet:

...att bereda plats för en ny tränare med A-licens, Bo W Takter.

Aktiviteter på Stortorget i samband med Derbyt 1978. och här såldes 195 hästar för 1.402.000 kr. Här såldes faktiskt Kaffir för 200.000 kronor, det högsta auktionspriset någonsin i Sverige. Kaffir startade sedan i Derbyt och var femma efter Ed Matserup, Jägersros bästa Derbyrepresentant, och Holger Bengtsson. Hugo Åbergs Memorial vanns av Duke Iran och Stig H Johansson. Tidigt på dagen bestämdes att startbilen ej skulle användas på grund av det myckna regnandet. Varpå det klarnade upp och banan torkade upp, men då var beslutet redan taget. C.L. Müllers Memorial vanns av Grande Frances med sulkyvärldens kanske allra skickligaste kusk, norske Ulf Thoresen, som många gånger förtjuste Jägersropubliken. Per-Olof Gustafsson blev champion på nytt, 35 segrar, nu med stor marginal till Olle Larsson och Ebbe Jönsson som delade på andraplatsen med 25. I kraft av Derbysegern (och kvalseger) blev Stall Bafata vinstrikaste hästägare med 220.000 kr, mer än dubbelt så mycket som Stall Gån med 108.450. Från den 3 januari till och med Annandag jul 26 december 1978 arrangerades 61 travdagar och det gjordes 6.608 starter i 562 lopp. Rekord i antal startande men inte i antal lopp eftersom man i början av 70-talet tävlade 65 dagar. En jämförelse bakåt i tiden visar att omsättningen under en tioårsperiod ökat Derbyauktionen var ett uppskattat inslag från 98,77 miljoner till 127,18 i samband med Derbyhelgen. miljoner, ökningen från 1977 till 1978 nästan 12 miljoner kronor. För första gången nåddes över en miljon i ett enda lopp, i Derbyt spelades det för 1.076.230 kronor. Under samma tioårsperiod har hästägarnas andel höjts från 5,26 milj kr till 9,45 milj. I de stora loppen blev det dock gästerna som tog för sig. I stort sett alla större lopp ”försvann” från Jägersro: Svenskt Travderby Spinoon - Olle Lindqvist, Hugo Åbergs Memorial (nu som ett lopp över 1609a efter att ha körts som heat-, utslagnings- eller avdelningslopp) Pershing - Berndt Lindstedt, Müllers Memorial Tarok - Jörn Laursen, Svensk Uppfödningslöpning Linda Ceder - Stig H Johansson, Nordiskt Fyraåringspris Alex Frost - Bertil Rogell, Arvid Stjernswärds Minneslöpning Diamond Star - Bertil Rogell och L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning Madison Avenue - Uno Swed. Topphästar allihopa. Leif Lövgren kom tillbaka som tränarchampion efter 1974 och vann med 45 segrar före Per-Olof Gustafsson 35 och Holger Bengtsson 25. Nye storhästägaren hos P-O Gustafsson Sven-Åke Nilsson var tvåa i hästägarligan med 153.200 kr. efter Derbyvinnande Stall G.B. 224.500 kr.

Bo William Takter tog kommandot under 80-talet och var en frisk fläkt som fick stor betydelse för Jägersro.

Skam den som ger sig Under 1978 fick styrelsen ett förslag om en 16-sidig tipstidning som skulle utkomma med 60 nummer om året, det var Anders Hallgren och Jan Nilsson (sedermera Torpling som skulle bli sportchef på Jägersro och Täby) som stod för idén. Tidningen skulle finansieras med ett annonsstöd på 1.200 kronor per nummer från Travsällskapet, vilket skulle täcka tryckkostnaderna. Hans G. Lindskog och Claes Ahlström fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för en tipstidning. Utredningen visade att ekonomiska villkor för en tipstidning saknades, men att istället utreda en utvidgning av programmet. Anders Hallgren och Jan Nilsson kastade inte in handduken utan fyra år senare med hjälp av Göran Lindskog, Jörgen Tufvesson och Willy Nilsson kom HÄSTsport ut för första gången och det handlade då om en ren reportagetidning.

Olympiatravet en succé Olympiatravet på Jägersro var svensk travsports största satsning någonsin, närmare 4,5 miljoner till idrotten. 453.000 inlämnade kuponger, betydde att minst två miljoner människor var intresserade av Olympiatravet. ATG:s ordförande Lennart Sandgren konstaterade att något annat ord än succé fanns inte. Det blev också ett nytt publikrekord, 15.797 personer. Mannen bakom arrangemanget Egon Håkansson ansåg att Jägersro var som klippt och skuret för att få arrangera Olympiatravet också i fortsättningen. -Vilka härliga killar att jobba med, Swen-Åke Borg och Claes Ahlström. Så helt utan prestige, otroligt lättjobbade, sade Egon Håkansson. Måldomare Allan Lindskog hade också en avgörande roll i arrangemanget. Han satt som spindeln i nätet och lyckades genomföra tävlingarna tillsammans med speaker Ragnar Landerholm på 20 minuter kortare tid än vad som angivets i programmet. MAI ställde också upp, med Mikael Kjell och Thomas Holm som sprang ikapp med hästen Charlie Spike över 85 meter. Charlie Spike tog tredjeplatsen men hade som ursäkt en galopp på vägen. Däremot gick det bättre för Tarzan Passat och Olle Larsson som besegrade cyklisten Lasse Ericsson över 1500 meter. Segertiden 1.19,5.

Bengt Pettersson möter Mora-Nisse efter att ha vunnit ett V65-lopp med Marty Håleryd under Olympiatravet. 1979 kördes det första Olympiatravet någonsin och det kördes på Jägersro. I avsikt att förbättra de ekonomiska resurserna för Sveriges olympiakandidater hade ATG och Postverket (som skötte V65-spelet) tecknat avtal med Sveriges Olympiska Kommitté om att SOK från en veckas Rikstotospel skulle erhålla en viss del mot att svensk idrottsrörelse engagerade sig i att ”sälja” V65-spelet. Och uppdraget att arrangera det första ”Olympiatravet” gick till Jägersro. Det blev succé pyramidal! 15.797 besökare kom till Jägersro den 13 maj för att ”träffa” bl a Ingemar Stenmark och Linda Haglund som var idrottens galjonsfigurer. På travbanan handlade det om Pershing, som ägdes av Jägersros ordförande K.G. Bertmark men var tränad av Berndt Lindstedt - Håkan Wallner på Solvalla. Pershing vann och det spelades V65 som aldrig tidigare. Omsättningen blev 24,66 miljoner kronor och SOK fick av ATG:s ordförande Lennart Sandgren och VD Gert Lindberg en check på 4,41 miljoner kronor. Det här blev en av svensk travsports allra största PR-föreställningar någonsin. Även övriga storlopp gick hemmatränade hästar förbi. En minnesvärd slutstrid utkämpades i Hugo Åbergs Memorial där 1977 års Derbyvinnare Express Gaxe med Gunnar Axelryd plockade ner favoriten Pershing och Berndt Lindstedt. Man provade en Derbyhelg (May Björn vann Derbyt) med tävlingar lördag-söndag och auktionen på måndag och det slog väl ut. I samband med Müllers Memorial (vanns av Madison Avenue som också tagit hem Arvid Stjernswärds Minneslöpning) tävlade man lördag-söndag med Nordens Dag på lördagen och V65 söndag med Müllers. Leif Lövgren försvarade sitt championat med 43 segrar närmast följd av Holger Bengtsson 32. Derbyvinnande Annorlunda show på travbanan. Till stolt defileMay Björns ägare ringsmarsch tog maskinerna ovalen i besittning. Stall Dyring vinstriBanan skulle rivas och byggas om. Invigning kaste hästägare skedde den 11 december 1979. före Stall Gån. 60 tävlingsdagar omsatte rekordhöga 136,5 miljoner kronor. Rekord även till hästägarna med 19,99 milj.

De förhatliga och gammalmodiga startbanden gjorde en eftertraktad sorti under senare delen på 70-talet. Bilden är från oktober 1976 då man fram till fotocellerna togs i bruk släppt startbandet manuellt istället för att haka fast dem i startmaskineriet. Bandhållare Göran Jakobsson då understarter, numera huvudstarter.

Under 70-talet gjordes de första försöken med ett nytt startsystem. På bilden i måldomartornet ses konstruktören Inge Plymoth i mitten, längst till höger står Sören Nordin.

Nytt startsystem I början av juni 1970 gjordes de första praktiska försöken med ett nytt startsystem på Jägersro, där fotoceller skulle ersätta de förhatliga startbanden. Detta skedde under ledning av konstruktören och uppfinnaren Inge Plymoth, som bl a levererat flyttbara plattor att ställa bilar på i Kronprinsens garage för att maximalt kunna utnyttja utrymmet. Man inledde också prover med en mobil ljusramp som flyttade sig framför hästarna i stället för en startbil. Så långt gick det dock aldrig och systemet med fotoceller var bara i sin linda och långt ifrån färdigt att tas i bruk. Ännu 1976 fanns startbanden kvar. Kvällsposten rapporterade den 5 oktober om att Jägersro hade stora problem med bandmaskinerna. Startbanden utlöstes inte förrän hästarna sprang på banden och det gav rejäla och smärtsamma snärtar på hästarna. Jägersro fick använda sig av manuella starter, det vill säga att en understarter fick släppa startbanden. Samtidigt meddelade STC att man lagt undersökningarna beträffande fotoceller på is och att någon ny startteknik inte var i sikte. Detta sedvanliga förhalande från centralt håll anammade dock inte Jägersro som låg på hårt för att driva igenom tekniken med fotoceller. Till slut fick travförbundet ge sig. I ett styrelseprotokoll från 24 augusti 1977 läser vi: ”Informerade VD att ett nytt startsystem med fotoceller utarbetats av Claes Lundell och Plymoth Garageplattor AB på uppdrag av STC. Förslag och offert redovisades. STC har dessutom uttalat att uppbyggnad av en provanläggning på Jägersro vore lämpligt. Beslutade styrelsen uttala sig positivt till uppbyggnad av en provanläggning på Jägersro för utvärdering av förslaget. Härvid förutsättes att STC svarar för samtliga kostnader för provanläggningen.” 1978 var systemet klart att tas i bruk. Den 23 maj var det äntligen premiär för fotocellerna på Jägersro. Så småningom följde hela landet efter.

1978 provades det nya fotocellsystemet och resultatet blev fullt godkänt.

Ett nytt fotocellsystem installerades i december 1979 - det gamla var en provanläggning.

Stora problem Galoppsporten gick in i 70-talet med stora problem. Inte bara på Jägersro utan i hela landet. Tränarföreningen på Täby lämnade till Kungl. Maj:t med en skrivelse där man begärde en statlig utredning av den svenska galoppen. Detta skulle så småningom utmynna i bildandet av AB Trav och Galopp, ATG. Tyvärr är 70-talet för galoppen på Jägersro illa dokumenterat i det att protokoll och verksamhetsberättelser är helt borta.

Inget är nytt under solen... I Trav- och Galoppronden 15 september 1970 skrev signaturen P.K. (Peep Kask):

Svenska Fullblodsavelsföreningens åringsauktion 1969 gav ett mycket dåligt resultat. Med tanke på de mycket svåra tider som galoppsporten nu arbetar under fanns väl många som fruktade det värsta då årets auktion klubbades igång i lördags. Glädjande nog visade sig farhågorna ogrundade och årets auktionsresultat blev mycket bättre än året före... ...Då galoppen har en kanske inte helt sund uppbyggnad med jättelika förtjänstmöjligheter för topparna men omöjliga villkor t.o.m. för de medelbra hästarna blev budtendensen den vanliga d.v.s. de potentiella topparna betalades med enorma summor medan de enklare djuren inte hade någon chans att ens nå vad som bör vara uppfödarens självkostnadspris. Detta får en än en gång att fundera över om inte en radikal omorganisation av storloppspropositionerna är nödvändig.

Fortsatta stridigheter Thorwald Nordquist blev med knapp marginal champion bland tränarna 1970 med 17 segrar till stallet. Lika många hade Einar Jardby men det stallet hade färre andraplatser. Tredjeplatsen till nye Stan Clayton som verkade på Flyinge och där fått några av de bättre hästarna i träning. Bl.a. gick Lorentzens Stove Friend, som var hos Nordquist som treåring, via Hans Bech-Holm på Klampenborg under året till Clayton. Rose de Mai klev nu fram som det stora glädjeämnet på banan. Hon både tränades och reds av Rolf Wuscha till sex segrar, bl.a. i Jockeyklubbens Avelslöpning. Jack Egan var jockeychampion med 17 vinnare, två före David Thomas. Den samlade totaI 1970 års Derby, som kvinnoslukaren Rasputin lisatoromsättningen vann, hämtade Anders Sten i Sydsvenskan inspisjönk med 17 proration från bl.a. de båda populära TV-serierna cent, från 8,72 miljoForsytesagan och Bröderna Cartwright. ner till 7,22 milj kr. Detta trots att man under andra halvan av året noterade en uppgång och därmed minskade tappet 1969 som var 20 procent. Vilket dock inte föranledde någon optimism i Skånska Fältrittklubben. De ekonomiska stridigheterna med travet hade heller inte kommit närmare sin lösning. Några hästar skiljde sig ur mängden på Jägersro under 1971. Via Napoli, som tränades av ägaren Bo Larsson vann NK-handikap och slog sedan den äldre eliten under lika vikt i Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Progress var sju år gammal, egentligen inköpt som amatörhäst för en ganska billig penning. Hon radade upp segrarna i ett antal vanliga lopp på hemmabanan, vann bl a Norges två största stolöpningar. Progress rankades som landets bästa äldre sto 1971. Bengt Bengtsson tränade landets bästa treåriga sto i Roussica även om hon i Dianalöpning fick ge sig mot Kreta och i Oaks mot danska Happy Star. Roussica vann Skånska Fältrittklubbens Stolöpning, Jockeyklub-

Rolf Wuscha var framgångsrik 1971. bens Avelslöpning på Åby och gjorde hackmat av Margareta Wettermark med sin framgångskonkurrenterna i Malmö rike häst Moonbeam, i sadeln Ken Stott som Hösthandicap, där dock var segerrikaste jockey under 1974. handikappern belastat Progress med 13 kg mer än Roussica. Roussica hade en halvsyster i Rebecca, också hos Bengt Bengtsson, som vann Svenskt Kriterium före stallkamraten Ritva. Rolf Wuscha hade också en fin tvååring i Super Star som vann Götaland- och Skånelandlöpning och krönte med vinst i Norskt Kriterium. Det här året blev David Thomas, partner till Progress, jockeychampion på fler andraplatser än Ken Stott. Man tävlade 18 dagar både 1971 och 1972. Omsättningsmässigt blev det ett bakslag på nytt. Medelomsättningen per tävlingsdag sjönk från 423.000 till 384.000 kr. Starkt bidragande till detta var att Derbydagen tappade 300.000 kr jämfört med föregående år. Bengt Bengtsson sadlade för andra året i rad ut Kriterievinnaren som 1972 hette Smila. Men hans stora stjärna var Roussica som vann Malmö Vårhandicap, Malmölöpning, Knut Laurins Minneslopp, Pokallöp för hopper på Övrevoll, Skandinavisk Grand Prix på Klampenborg, Jockeyklubbens Avelslöpning och Sceptre Stakes på Klampenborg. Lennart Jarvén från Skövde sadlade ut och red åttaårige Cherokee som i sina senaste sju starter på banan vann sex löp. Ken Stott hade en stark avslutning på säsongen och säkrade sitt championat redan innan sista tävlingsdagen. Skånske Derbyvinnaren Moonbeam hade också Ken Stott i sadeln. 1973 blev nära nog status quo jämfört med föregående år. Att siffrorna höll sig – och faktiskt ökade med 4 procent! – berodde helt på att Derbydagen vida översteg siffrorna 1972. Hans Adielsson gjorde sitt första år som egen tränare, ”upplärd” av Henry M. Jones. Hans avslutade året med en storseger för tvåårige Walky-Talky i Vinterfavoriternas Pris på Täby. Walky-Talky hade tidigare även vunnit Götalandlöpning och nämndes som ett mycket intressant namn inför Svenskt Derby 1974. Han var helbror till Happiness (Carnoustie - Lovey-Dovey), som rankades som bästa treåriga sto det här året. Championstriden stod hård mellan David Thomas och Ken Stott och avgjordes först sista dagen på Jägersro till Thomas förmån. 1974 blev Thorwald Nordquist landets vinstrikaste tränare med 32 segrar på 250 starter och 270.350 kronor till stallet. På Jägersro var emellertid Hans Adielsson blev egen tränare Einar Jardby segerrikast med 1973. Hästens namn Walky-Talky. 16 vinnare men mest pengar

Årets häst 1972 fick fyraåriga Roussica positiva omdömen i Trav- och Galoppronden av Peep Kask:

Fram till 1972 framstod Lycaste II som den tveklösa ettan bland svenska ston, men nu är jag långtifrån säker längre. Anledningen till detta är Robert Nilssons fantastiska fyraårssto Roussica e. Carnoustie. Soussica e. Souverain. Redan Roussicas treårssäsong var mycket, mycket bra, men ändå intet vad som hände 1972. På tio starter vann Roussica sju segrar, tog en andraplats efter att ha gått först över mållinjen men blivit nerflyttad, en tredjeplats och en oplacerad och för signaturen framstår Roussica som det solklara valet till Årets Häst.

Ingen vacker tavla En märklig fadäs inträffade finaldagen på Jägersro den 13 oktober 1974. Hans G Lindskog skrev då i Trav- och Galoppronden:

Vilken tavla! Jägersrogaloppen avslutade i söndags årets säsong men kunde antagligen ha tänkt sig en bättre karamell att suga på under vintern. Dåliga lopp bäddade för en sorglig omsättning, och dessutom gjordes årets tavla i dagens inledningslopp. En rad olyckliga omständigheter och missförstånd bidrog till att loppet, som skulle ha varit 1100 meter i stället reds över 1000 meter – det vill säga att man startade på fel ställe! Då favoriten Dark Speed dessutom inte riktigt hann upp bortflyende Tungsram (slagen med nos) förstår ni, att det var många huvuden som skakades denna ruskiga höstdag.

Lennart Jarvén

Shaftesbury

Tränaren i centrum Att träna tio hästar och inte ha närmare till någon bana än 20 – 25 mil måste vara en extra belastning i det krävande yrke som är galopptränarens. Det har varit Lennart Jarvéns, visserligen självvalda, situation under alla år som han med bas i Stenstorp mycket framgångsrikt har härjat på nordiska och även europeiska banor. Uppvuxen i Skåne fångades han av hästkapplöpningarnas tjusning redan i tonåren. Jägersro förstås och sommarveckor hos Birger Bengtsson. Efter skolan blev han officer i Kavalleriet med tjänst i Umeå och vidareutbildning vid Strömsholm. Som tränare fick Lennart en hårt satsande ägare i Gunvald Berger och en lång rad mycket goda hästar importerades. Träningsförhållandena på Västgötaslätten var bra och stallet gjorde sig snart känt överallt i Skandinaviens bästa löpningar men även i Tyskland och Schweiz. Bland importerna kan nämnas Martyr, Song of Songs (som bl. a. vann första löpningen på Jägersros nyanlagda flisbana och efter sin karriär på banan blev avelshingst i Sydafrika), Island Reef och Shaftesbury som båda blev avelshingstar i Sverige och Home Please. Lennart har på senare år utmärkt sig för att lyckas behålla hästar i löpkondition upp i mycket hög ålder. Ett bra bevis på detta är Runnett Dancer som 2006 löpte vid 16 års ålder och hade avverkat 170 starter med 22 segrar. Lennart har fört galoppsporten vidare till nästa generation. Dottern Kalindi är en mycket duktig lättviktsjockey, Lena en framstående amatörryttarinna och sonen Peter har den unika meriten att som jockey ha vunnit många segrar över slätt och hinder och även i trav vunnit i sulky och i montétrav.

En videokamera fanns på plats 1975 så att domarna på ett överskådligt sätt skulle kunna se upploppen och göra en rättvis bedömning av finishstriderna. galopperade Rolf Ohlssons stall in, 95.950 konor. Då bortser vi från franske Gilbert Pezeril som tränade Derbyvinnaren Manifest. Segerrikaste jockey var Ken Stott med 18 vinnare följd av Colin Holman 15. 1975 gjorde galoppen sitt intåg på V65. Det skedde Derbydagen på Jägersro. Men omgången var delad. Jägersro bidrog med Svenskt Derby som V65-6, i övrigt kördes det travlopp på Eskilstuna och Årjäng. Algarve och ”Derby-Ole” Larsen infriade favoritskapet i Derbyt. För första gången tilläts valacker starta i Derbyt – dock fanns det bara hingstar med. Det kom över 9.000 personer till Jägersro och det spelades för 1.327.856 kronor, man slog dock inte omsättningsrekordet från 1973 som låg 100.000 kronor över. V65 omsatte 1,71 milj kr, godkänt i semestertider. Men – i skuggan av V65-spelets erövrande av landet, så sjönk galoppspelet på Jägersros 16 dagar med 25 procent! En viss tröst kunde skönjas med att spelet ökade med 17,6 procent vid Åbys fem tävlingsdagar. ATG ställde driftsbidrag till Fältrittklubbens förfogande som neutraliserade underskotten från 1973 och 1974. Margareta Wettermark (Cronhielm) var på 50-talet flerfaldig tränarchampion på Ulriksdal. Var borta under många år men gjorde comeback på Vasaholm och blev överlägsen svensk tränarchampion det här året och tränade bl a bäste tvååringen Bowbeam och äldre Moonbeam som när han vann Kapplöpningssällskapets Stora Pris på Täby blev den vinstrikaste svenskfödda häst någonsin. Wettermark var även champion på Jägersro med 20 vinnare. Colin Holman jockeyetta med 15 segrar. Lennart Jarvén hade en fin USA-import, Martyr, som vann Stockholms Stora Pris men kort senare skadade sig så illa under en transport att han fick avlivas. Efter år av regress kunde Jägersro 1976 peka på speluppgång tack vare att vinstavdraget på det kombinerade spelet sänktes från 30 till 20 procent. Men glädjen över detta förtogs i och med att det förutskickades att galoppen på Åby, som också visade ökning, skulle försvinna på grund av att travbanan skulle läggas om. Mer smolk i glädjebägaren när Skånska Travsällskapet sade upp avtalet Colin Holman jock- med Skånska Fältrittklubben. eychampion 1975. Chris Cordrey, fader till Nicholas, blev championjockey med 18 segrar och Hans Adielsson-tränade Walky-Talky, nu fem år, årets segerrikaste häst med fem vinster. De bästa äldre hästarna fanns i Danmark och på Täby. Men Margareta Wettermark, som upprepade både sitt allsvenska och Jägersro-tränarchampionat, hade en lovande tvååring i Gale som vann Vinterfavoriternas

Otäck olycka

Erik Kylengren ny tävlingsledare 1977. Pris, hon tränade också trean Swahili. Nåja, sjuårige Moonbeam kunde fortfarande. Han vann Anthony Rawlinson red 17 vinnare under tillsammans med Colin 1977 och blev jockeychampion. Roman Way Holman Stockholms var en av vinnarna. Stora Pris. 1977 gick alltså Åbygaloppen i graven. Under våren förhandlades med ATG:s hjälp fram ett nyttjanderättsavtal mellan Skånska Travsällskapet och Skånska Fältrittklubben som tillförsäkrade galoppen högst 21 tävlingsdagar. Under året gick Stig Holm i pension men fortsatte som sekreterare på halvtid. Erik Kylengren ersatte Holm som tävlingsledare. Det blev ännu ett tungt år ekonomiskt. Det tycktes förgjort att få spelet att lyfta. ”I längden går det inte att bara sitta och vänta på att man skall få bidrag från ATG för att hålla näsan över vattenytan”, hette det i en domedagsprofetia i Trav- och Galoppronden. Lite roligare på den sportsliga sidan. Stall PM:s Cross Purpose från Einar Jardbys stall var tvåa bakom Gale i Vinterfavoriternas 1976 och utvecklades bäst under vintern, i det han vann Svenskt Derby, som beskrivs på annan plats. Margareta Wettermark hade ett fint treårssto i importen Out Of Africa som visade framhovarna på höstkanten med segrar i Jockeyklubbens Avelslöpning och Lovey-Dovey Cup. Margareta Wettermark och Einar Jardby stred om tränarchampionatet som till slut vanns av Wettermark. Rae Guest jockeychampion före Chris Cordrey. Margareta Wettermark återupprepade sitt tränarchampionat 1978 om man räknar antalet segrar där hon stod i särklass med 17 stycken. Men sett till pengar så var Hans Adielsson för första gången i topp. Hans hästar sprang in drygt 240.000 kronor, mycket tack vare So Longs seger i Oaks och Draculas andraplats i Svenskt Derby bakom Sourido. Margareta Wettermark hade en fin två1978 blev en vändpunkt för galopåring i Shamrock som vann Svensk pen. Triospelet hjälpte till att höja Uppfödningslöpning och var tvåa i årsomsättningen. Kriteriet. Anthony Rawlinson som red för Margareta Wettermark blev jockeyetta med 17 vinnare. Jägersro kallades i många år i fackpressen för ”galoppens sorgebarn”, men 1978 blev en vändpunkt. Triospelet hjälpte till att höja årsomsättningen med 17 procent och det såg lite ljusare ut. Sista året på 70-talet, 1979, blev en ny framgång för galoppen på Jägersro som ökade omsättningen med 27 procent. Men sportsligt sett var 1979 i stort sett ett bottennapp för den svenska hästen. Den danska dominansen var nästan total bland två- och treåringarna. Och för första gången vann en norskfödd häst St. Remi, Svenskt Derby. Stall Adielssons kapabla Happy Again fick en klassisk seger i Dianalöpning. Margareta Wettermark fick sent på höstkanten en dubbel i Svensk Uppfödningslöpning genom Simontorps Tovaritch och Quaglino´s.

Torsdagen den 3 juni 1976 drabbades Jägersro av en svår olycka som kostade 36-årige jockeyn Colin Holman livet. Det var i Maninalöpning där Holman i en trång situation i svängen på väg in på upploppet kastades ur sadeln på Carry Silk. Ole Larsens häst Celestial Sunset gick omkull. Ole Larsen kunde resa sig och försökte hjälpa Holman, men när banläkaren kom fram kunde han endast konstatera att Holman var död. Holman kom till Sverige 1965 då han började rida hos Åge Paus och vann första gången med Hägerneholms Triumph. Han vann 155 löpningar i 1141 slätlöp. Bl a Stockholms Stora Pris och Kapplöpningssällskapets Stora Pris med Moonbeam, Svealandlöpning med Bowbeam och Amacita med Carry Silk. Han vann också 19 hinderlöpningar.

Illa, mycket illa ... Usch, usch och usch. Så illa var det om man skall tro Trav- och Galoppronden 11 oktober 1977:

I söndags avslutade Jägersro sin säsong och avslutningsdagen blev som hela säsongen, d.v.s. inget att skryta med. Jägersros redan tidigare generande låga omsättning sjönk även under 1977, låt vara att om man räknar antalet löpningar så var den tämligen oförändrad. Bra är det i varje fall inte – för att använda ett milt uttryck – på Jägersro och något måste absolut göras om inte den skånska galoppen skall dö. Ytterligare en säsong i samma klass är väl knappast att tro att man orkar med.

Historiskt år 1982 blev ett historiskt år. Inte bara för att Jägerso firade 75-årsjubileum. Det största var att travet och galoppen efter år av stridigheter gick samman i den gemensamma organisationen Jägersro trav & galopp med en gemensam styrelse. Skånska Travsällskapet och Skånska Fältrittklubben kvarstod som rena intresseorganisationer. Redan 1979 togs egentligen det första steget. Då gjorde travet och galoppen ett gemensamt uttalande:

I samband med diskussioner i banomläggningsärende har framkommit idéer att samordna administration och andra funktioner för Skånska Fältrittklubben och Skånska Travsällskapet på Jägersro. AB Trav och Galopp kommer i samråd med organisationerna att utreda och framtaga underlag för undersökning av möjligheterna till samordning.

Trav och galopp i samförstånd

En i ordets rätta bemärkelse historisk bild. Det är den första sammanslagna styrelsen i Jägersro trav & galopp vid årsskiftet 1981 - 82. Travets och galoppens sportchefer Claes Ahlström och Nils-Erik Byström flankerar styrelseledamöterna Stig Holm, Knut Alwrud, Lennart Olsson, Sven Tufvesson, Gösta Sagfeldt, Bo Jardby, Claes Lundell, Hans G Lindskog, VD Swen-Åke Borg och Harald Bengtsson. Sittande presidiet bestående av Skånska Fältrittkubbens ordförande Malte Ramel, Skånska Travsällskapets ordförande tillika ordförande Jägersro trav & galopp K G Bertmark och vice ordföranden i Skånska Travsällskapet Tore Johnsson.

Efter 75 år av oenighet

80-talet en revolution

80-talet innebar något av en revolution för Jägersro. Travet och galoppen pratade ihop sig genom respektive ordförande K.G. Bertmark och Malte Ramel och kom att samlas under samma paraplyorganisation Jägersro trav & galopp. Detta skedde 1982 och håller fortfarande. 1980 blev ett rekordår i flera avseenden. Totalt omsattes 165.841.569 kr en ökning med nästan 30 milj från förra året. Det noteras även att V5-spelet tagit fart på nytt och omsatte drygt 22 miljoner. Den var den näst högsta omsättningen sedan slutet av 60-talet då V5 var som mest populärt. Rekordet för V5 låg på 23.614.741 kr från 1968. Den banomläggning som startade i november 1979, kompletterades med ytterligare genomgripande mark- och anläggningsarbeten. Mera om detta i det speciella kapitlet om Jägersros byggnation. Den nya bankroppen bidrog i hög grad till att höja den sportsliga kvalitén på tävlingarna. Det noterades såväl svenska rekord som banrekord och Hugo Åbergs Memorial blev det snabbaste lopp som körts i Sverige 1980. Express Gaxe vann på 1.13,5/1609a och samma tid fick tvåan Madison Avenue. Utvecklingen av Svenskt Travderby fortsatte. 753 hästar anmäldes ursprungligen till det 53:e Derbyt och då den fortsatta anmälningsfrekvensen också blev rekordartad kunde rekordprissumman 650.000 kr delas ut med hälften till vinnaren som var Mustard med Sören Nordin. Derbymeetinget bevistades av över 20.000 personer och omsättningen för dagarna hamnade på drygt 11 miljoner kronor. Müllersmeetingets två dagar drog lite över 13.000 besökare och Müllers Memorial såg samme vinnare som i Derbyt, nämligen Mustard, nu med Jan Nordin i sulkyn. Mustard vann även Arvid Stjernswärds Memorial. Som vanligt, frestas man väl påstå, så gick de större loppen Jägersrohästarna förbi. Ett undantag var dock L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning som vanns av Oktan Sund tillsammans med Bo W Takter, som också blev champion med 52 segrar före Leif Lövgren och Lars Gustafsson. Totalisatorn fortsatte att visa nya rekord, 1981 blev det sammanlagt 175.225.225 kronor. Den föregående tioårsperioden beträffande spelet ser ut så här med antal tävlingsdagar och totalomsättning: 1972 1973 1974 1975 1976

65 65 64 60 60

84.890.173 84.463.058 87.052.691 92.833.852 105.380.690

1977 1978 1979 1980 1981

60 61 60 62 63

115.215.635 127.183.830 136.352.716 165.841.569 175.225.225

Äntligen överens Travets ordförande KG Bertmark om sammanslagningen:

Veijo Heiskanen blev 1982 tränare på Jägersro. Johnny Takter (t.v.) blev som lärling banans Banans finaste lopp champion 1982. Här med pappa Bo William hamnade även det här året norrut. Travderbyt och yngre brodern Jimmy. till Nino Blazing körd av Stig H. Nilsson och tränad av Björn Lindblom som också vann Nordiskt Fyraåringspris. Fjolårets Derbyvinnare, långluffaren Mustard, gjorde det knappast någon trodde var möjligt, han vann – med Olle Goop – det största sprinterloppet, Hugo Åbergs Memorial, på förhållandevis enkla 1.14,2, en tiondel före Plumona R.S. Ultimo H. körd av Stig H Johansson vann Müllers som nu var öppet enbart för fyraåringar. Master Håleryd, också Stig H, triumferade i Stjernswärds och Dialekt med Ulf Nordin var överlägsen i L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning. En hemmaseger skall apostroferas, Fabian och Gert Nilsson vann Nordiskt Tvååringspris. Under året knöts Veijo Heiskanen från Finland och Tommy Zackrisson från Kalmar till Jägersros tränarkår. För första gången blev en lärling champion och det var naturligtvis Johnny Takter, han vann 61 segrar, långt före Lars Gustafsson 35 och Lars Demoling 33. Från årsskiftet 1982, Jägersros 75-årsjubileumsår, började den nya organisationen Jägersro trav & galopp att verka. Vi kan under 1982 göra en jämförelse bakåt avseende de prispengar som betalats ut, antal lopp, antal startande hästar, total prissumma samt prispengar per lopp: 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

582 572 538 537 545 562 543 576 587 599

6.296 5.820 5.934 6.160 6.404 6.608 6.179 6.842 6.787 7.131

5.488.085 5.497.470 6.444.800 7.126.400 8.293.100 9.446.650 10.856.900 12.420.150 12.899.850 14.020.350

9.430 9.611 11.979 13.271 15.217 16.809 19.994 21.563 21.975 23.406

Detta 75:e verksamhetsår för travet noterades ännu en gång rekordomsättning, som under året uppgick till 183.516.455 kr, 8.3 miljoner mer än 1981. Sportsligt sett var de två tvådagarsmeetingen i samband med Svenskt Travderby och C.L. Müllers Memorial de största, båda drog ca. 20.000 personer till Jägersro med en omsättning på 13 respektive 10 miljoner kronor. Och båda huvudloppen togs hem av gästande hästar. Derbyt till Rex Håleryd och Stig H Johansson med delägande musikerna Arne Domnérus och Lasse Samuelsson. Rex Håleryd blev senare tvåa i Müllers bakom Snack Bar med Håkan Wallner. Müllersdagen firade banan sitt 75-årsjubileum. Hemmaseger i Arvid Stjernswärds Minneslöpning. Mustard var jättefavorit men han galopperade på upploppet och Jims Lucky Streak med Jimmy Takter vann på målfoto över Ex Lee. Mustard fick sin revansch

Det är 75 år sedan samarbetet mellan travet och galoppen startade. Det är på tiden att det stadfästs igen. Jag tror att vi med gemensamma ansträngningar skall göra något verkligt bra av det här. Vi skall bli ETT i verkligheten också, inte bara på papperet. På Jägersro skall man säga VI och inte DE. Jag har jobbat hårt för det här i tre år. Jag tror på det, tror att det här är något som KG Bertmark egentligen alla väntat på. Galoppen är stor i många länder, större än travet, och jag anser att galoppen bör kunna öka betydligt i Sverige. Fältrittklubbens ordförande Malte Ramel var förstås också nöjd:

Efter många turer sedan 1907 då AB Skånes Galopp och Trafbana öppnade på Jägersro, sitter i dag åter travet och galoppen vid samma styrelsebord. Vägen dit jämnades genom det samarbete som etablerats mellan totosporterna på riksplanet i och med bildandet av ATG. Den hypermoderna anläggningen Jägersro har alla förutsättningar att bjuda publiken god sport i trivsam och funktionell miljö. Genom att antalet galopptävlingsdagar kunnat ökas har galoppsportens aktiva utövare på Jägersro fått bättre livsrum än tidigare. Detta var ett ”måste” för att galoppsporten på Jägersro skulle få sin chans till Malte Ramel en sund utveckling. Min varma förhoppning är att den testperiod som börjar i år skall resultera i ett fortsatt gott samarbete till gagn för hästsporten på Jägersro. Det inleddes alltså med en försöksperiod på fyra år. Efter den utvärdering som gjordes beslöts att förlänga med ytterligare fyra år därefter tills vidare med en uppsägningstid på 12 månader. Och det håller än.

Mer mark för pengarna Under 1983 gjordes ett köpeavtal med Malmö kommun om förvärv av ca. 635.000 kvadratmeter mark för en köpeskilling av 3,5 milj kronor med tillträde den 1 januari 1984. Området som tidigare varit militärt övningsområde ligger i direkt anslutning till ägda fastigheter. Området färdigprojekterades 1984 omfattande en travträningsbana på 1600 meter, galoppträningsbana 1800 meter, speedbana för travhästar cirka 1000 meter, motionsslingor, planer och anslutningsvägar samt tunnel för gångoch cykelled. Allt stod klart i maj 1985 och ansågs utgöra en mycket viktig epok i Jägersros historia. Det var högtidlig invigning i samband med V65-finalerna i maj. Invigare var kommunstyrelsens ordförande Nils Yngvesson. I maj togs också galoppens banbelysning, bekostad av ATG, i bruk första gången.

KG Bertmark tog första spadtaget tillsammans med Nils Yngvesson.

Jägersropubliken hade väntat i 15 år på en Lördagens hjälte var Holger ny Derbyseger och det var inte oväntat Bo Bengtsson som vann DerbyWilliam Takter som stod för bedriften. hoppet med Super Lep. i L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning. Lennart ”Malören” Persson fick en fin seger i Johan Jacobssons Minneslöpning med Nalle Svansjö. Johnny Takter försvarade sitt championat med samma antal vinster som 1981, 61, före de båda nykomlingarna Veijo Heiskanen 47 och Tommy Zackrisson 36. Den sportsliga prestation som blev mest ihågkommen 1983 var Bo W Takters Derbytriumf med Micko Fripé, som skildras på annan plats. Den här triumfen hade Jägersropubliken längtat stort efter, det var ju ända sedan 1968 som en Jägersrotränad häst vann Derbyt då Björn och Birger Bengtsson triumferade. Derbymeetinget besöktes av rekordstora 20.700 personer och Derbydagen sattes ett nytt publikrekord med 13.635 åskådare. Lördagens store vinnare hette Holger Bengtsson som vann Derbyhoppet med Super Lep. Till Müllers Memorial var det fint besök av svensk travsports stora publikmagnet Legolas tillsammans med Thomas Nilsson. Legolas gjorde ingen besviken, han fortsatte den segerrad som hade avbrutits av den gångna sommarens VM på Roosevelt Raceway i New York. Legolas vann Müllers före Ultimo H. Hugo Åbergs Memorial blev en triumf för Müllerstrean Speedy Magnus och Olle Goop. Nordiskt Tvåårings- och Treåringspris vanns av Stig H Johansson med Tangens (vann även Svensk Uppfödningslöpning) respektive Big Star. Bo W. Takter tog ännu en storloppstriumf i Nordiskt Fyraåringspris med norskägda nyförvärvet Victoria S. Jägersro fick ställa in sina tävlingar den 13 mars och V65-dagen den 19 mars på grund av hästinfluensa. Det innebar att Arvid Stjernswärds Minneslöpning kördes V75-dagen i december, då Legolas vann sin 25:e Gentlemannadagen var som vanseger. ligt en stor folkfest. Travamatörernas Gentlemannadag Kristi Himmelfärdsdag hade etablerat sig som en av Jägersro bästa publika dagar och 1983 lockades 10.105 åskådare till banan, rekord för Gentlemannadagen. Bo W Takter hade en magnifik säsong och segrade 90 gånger på 340 starter och var överlägsen champion före Tommy Zackrisson 67 och Johnny Takter 31. Takterstallet vann 126 vinster på Jägersro och i hela landet 231 segrar, som ansågs vara fantastiskt på den här tiden. Omsättningen fortsatte att stiga brant och det spelades för totalt 197.482.351 kronor på 67 tävlingsdagar.

Kreativ sportchef

I Derbyt som Big Star vann delades det ut 1 miljon i prispengar. 1984 kördes ett fantastiskt fint Hugo Åbergs Memorial, som ansågs vara det bästa lopp som någonsin körts på Jägersro enligt verksamhetsberättelsen. Loppet vanns av The Onion och Stig H Johansson på det som då var ett nytt banrekord med bred marginal, 1.12,3, 1 sekund bättre än det gamla. På 80-talet slogs det många rekord både på Hemmahästen Matiné publikplats och på banan. och Johnny Takter gav ordentligt motstånd och var stora i nederlaget. Svenskt Travderby gick överlägset till Big Star och Stig H Johansson. I Derbyt blev det nytt omsättningsrekord för en löpning på banan med 1,8 milj. kr. I 1984 års Derby delades det för första gången i landets travhistoria ut en prissumma på 1 miljon kronor i ett enda lopp. I Müllers Memorial blev det seger till Larabello, en fransman som utvecklats till en stayer av världsklass hos Berndt Lindstedt - Håkan Wallner. Larabello körd av K-G Fylking vann före favoriten Legolas. Vi minns glada norrmän som firade hela natten på Savoy Hotel efter Nordiskt 3-åringspris. Det blev för första gången i loppets 23-åriga historia norsk seger genom Lord Roy F. som Ulf Thoresen satte dit till oddset 20,64. I L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning, tillika Gulddivisionsfinal på V65, noterades ett världsrekord på Jägersro. Segertiden 1.14,5/2140 volt för Marcon Lep och Magnus Sandgren var nämligen den snabbaste som noterats på distansen. Familjen Takter hade bestämt att det detta år var Johnny Takters tur att på nytt äntra championtronen. Det gjorde han efter 89 segrar före Tommy Zackrisson 63 och Leif Lövgren 29. Johnny Takter blev också segerrikast i landet Familjen Takter, Johnny, Bo W och Jimmy, med exakt 200 förstaplatgjorde en överenskommelse att 1984 skulle ser. Och så var Stall Gån bli Johnnys år. efter många år tillbaka som vinstrikaste hästägare på Jägersro, nu med finfina 542.200 kronor. Det nya omsättningsrekordet på Jägersro landade 1984 på 219.757.348 kronor, en dryg fördubbling under en tioårsperiod. Hästägarpremierna höjdes med 23,4 % till 18.532.750 kronor.

Claes Ahlström var sportchef på Jägersro under en tioårsperiod. En synnerligen kreativ tid, där Jägersro blev något av en föregångsbana – som i så många andra sammanhang – när det gäller PR-verksamhet. Claes Ahlström hade ett förflutet på både Örebro- och Gävletravet när han anställdes den 1 januari 1974. Claes Ahlström kan sägas ha varit den förste moderne sportchefen i svensk travsport och jobbade i ett starkt team med ordföranden KG Bertmark och SwenÅke Borg som kom senare samma år som Ahlström, först som ekonomichef och sedan som VD. Det var under Claes Ahlströms tid som man började Det var under Claes Ahlmarknadsströms tid man förstod föra Svenskt vikten av att marknadsTravderby föra travsporten. i färgglada broschyrer och annonser, delade till exempel ut boxskyltar till de Derbyanmälda hästarna. Claes Ahlström var med om att bygga upp Hugo Åbergs Memorial till en internationell löpning under en offensiv tid. Tillsammans med reklammannen Lennart Forsström, som började arbeta redan med Ahlströms föregångare Calle Holmgren, skapades epitet ”Unghästbanan” om Jägersro, en benämning som kanske inte var helt adekvat i inledningen mer än det klimatmässigt lämpliga att träna unghästar på banan – och som under senare år ändrades till ”Derbybanan”. Man skapade också den logotype med ett ”J” med krona på som ännu idag är Jägersros signum. Claes Ahlström var med om hela expansionen av V65-spelet från starten och har sin givna plats i Jägersros framgångshistoria.

En jättesatsning 1985 kom AB Pripps in som sponsor till Svenskt Travderby. I avtalet ingick att medverka till att Pripps skulle skaffa tvååriga tävlingshästar med god härstamning knutna till företagets fabriker i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, det vill säga de städer där de regionala kvalen till Derbyt kördes. Enligt styrelseprotokoll 6 maj 1985 ...

... skall Jägersro medverka vid införskaffandet av lämplig häst till ett marknadsvärde av 100.000 kr. Det uppdrogs åt Tore Johnsson och Leif Lövgren och travsportchefen Hans G Lindskog, som ersatt Claes Ahlström hösten 1983, att medverka vid Pripps upphandling av den häst som skulle uppstallas på Jägersro. Staffan Nilsson berättar att Hans G Lindskog Tommy Hanné var medverkade vid behjälplig med avtalet med Pripps. att plocka ut hästarna. Tränarna fick in hästarna som ettåringar för inkörning. På Jägersro och till Staffan kom en hingst efter Crowntron (pappa till Queen L) som döpts till Pripps Blå. ”En mycket fin häst som tyvärr hade en liten defekt i en bogled. Men Pripps Blå vann i sin första start och galopperade i den andra. Sedan blev det inte fler starter. Han reste sig i hagen och när han kom ner på frambenen small bogen.” Samarbetet med Pripps sträckte sig fram till och med Svenskt Travderby 1989.

Ett av de mest fascinerande Derby som körts. Big Spender med Berth Johansson och Mack The Knife med Stig H Johansson svarade för underhållningen. ”Dunderderbyt” kallade sportchefen Hans G. Lindskog 1985 års Derby och nog låg det en del i det. Det fanns några riktigt fina fyraårstoppar i Callit, Mack The Knife, Big Spender och Wibrantus och alla kvalade in till Derbyt genom att vinna sina kval. Kvalsegrar hade även pånyttfödde Tangens och hemmahoppet Rahatzait från Bo W Takter vunnit. 14.317 personer hade En rörd Berth Johansson tillsamkommit till Jägersro Derbydagen mans med sonen Magnus efter Big och man fick valuta för pengarna. Spenders Derbyseger. Big Spender var storfavorit tillsammans med Berth Johansson från Umeå och tog också hem segercheckens 500.000 kronor efter en stenhård uppgörelse med Mack The Knife och Stig H Johansson, där Stig H tappade körspöet strax före mål. Hugo Åbergs Memorial skulle haft Meadow Road som den stora stjärnan, men han skadades två dagar före loppet. Franske Minou du Donjon blev favorit men han var chanslös mot hemmahästen Matiné och Johnny Takter. Matiné var ju tvåa 1984 och ledde nu från start till mål och vann före Legolas. Hemmaseger blev det även i Arvid Stjernswärds Minneslöpning. Även här en vinnare från Takterstallet i det att Bo W vann med danske Ellizar H. Men i övrigt var det gästerna som tog för sig mest och bäst. I Müllers Speedy Gaxe - Gunnar Axelryd, Nordiskt 2-åringspris Keen Garbo - Axel Jacobsen, Nordiskt 3-åringspris Ted Pride - Lennart Forsgren, Nordiskt 4-åringspris Emile - Stig H Johansson, Peterson-Broddas Minneslöpning Viroid - Anders Lindqvist, Svensk Uppfödningslöpning Wanja W. - Olle Goop. Tommy Zackrisson klev upp på championtronen för första gången med 55 segrar före Johnny Takter 42 och Bo W Takter 37. Men mest pengar till Stall Takter (förstås) med 2,5 miljoner och 1,4 för Zackrisson. Totalomsättningen kom upp i 230.670.692 kroTommy Zackrisson nor och hästägarna fick dela på 20.872.300 kronor. champion 1985. Nya rekordsiffror. Svenskt Travderby 1986 blev en dubbel Åby genom Jet Ribb med PerErik Eriksson före Intact och Olle Goop. Intact hade redan sånär vunnit

Nej till Kolgjini Vid styrelsesammanträde 20 maj 1986 beslöt Skånska Travsällskapet:

1986 var ett bra år omsättningsmässigt för Jägersro, även om två dagar fick ställas in och hemmahästarna inte riktigt svarade för de främsta sportsliga prestationerna. Olle Goops första Derby när Jet Ribb störtdök efter sen lucka. Och Olle Goop har fortfarande inte fått någon Derbyseger... Men det var första gången sedan 1939 (Queen Nedworthy - Ragnar Thorngren) som ett Åbyekipage vann. För första gången kördes det två kval för att ta sig till Derbyt. Regionala kval kördes på Jägersro, Solvalla, Bergsåker och Åby och dessa följdes av fyra semifinaler på Jägersro. 118 hästar var anmälda till de första kvalificeringsloppen, intresset var rekordstort. Tyvärr stördes Derbydagen av strömavbrott med stopp i totomaskineriet i tre lopp och stort omsättningstapp. Otur hade man också Hugo Åbergsdagen. Då var det skyfall strax före start och blixtrande åskväder som fick drygt 14.000 personer på plats att försöka tränga ihop sig inomhus. Matiné och Johnny Takter satte på nytt färg på Åbergs men galopperade i ledningen 500 meter före mål och när Berth Johansson lät fjolårets Derbyvinnare Big Spender spela ut sin speed på upploppet blev det lätt seger före Callit och Karl O Johansson. Stig H Johansson vann på Jägersro det här året Müllers Memorial (flyttat till december för att inte kollidera med Grand Prix de l’UET på Solvalla) med Batong. Han segrade också i Nordiskt 4-åringspris med Clash Hammering, som tillika vann Derby Consolation. L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning vann han med Pay Me Quick. Hemmaseger i Arvid Stjernswärds Minneslöpning genom Super Play och Tommy Magnusson och genom Jasmine Young med Mats Rånlund i Johan Jacobssons Minneslöpning med bara 14.000 personer Åbergsdagen 1986 fick sex till start. Svensk Uppproblem att tränga ihop sig inomhus när födningslöpning till Racoon ovädret kom. och Milan Reljanovic från Halmstad. Även Nordiskt 3-åringspris till Halmstad genom Arne Rydéns Ecana Nibs och Lennart Forsgren. Det var premiär för direktspel med TV-överföring i samband med Grand Prix de l’UET på Solvalla. Det lockade 1.300 personer till banan och man omsatte nästan en miljon kronor. Trist slut på året. A2-virus gjorde att man tvingades ställa in både annandag jul och 30 december. Men omsättningen fortsatte spikrakt uppåt, nästan 31 miljoner mer än föregående år och slutsiffran stannade först på 211.859.675 kronor. Johnny Takter tog tillbaka sin championtitel med 55 segrar före Tommy Zackrisson 44 och Mats Rånlund 35. Johnny var nu sin egen och hans stall var vinstrikast med drygt 1,5 milj. inkört.

...att vidhålla tidigare beslut att maximera antalet tränare med A-licens vid Jägersro till 29 st. med förbehåll att därest någon välmeriterad travtränare söker till Jägersro, styrelsen förbehåller sig rätt att utöka antalet med denne/dessa travtränare. ...att därmed avstyrka licens för Lutfi Kolgjini i avvaktan på att utrymme finnes för ytterligare travtränare vid Jägersro.

Lutfi Kolgjini fick dock den nådiga nicken två år senare. Det lär ingen ångra i dag...

Värdefull pokal 1959 skänkte Johan Jacobssons son Curt detta magnifika silverpris, att tävla om som vandringspris i en minneslöpning för grundaren av klassiska Nevitsborg Travarstuteri. Ett pris som påminner om hästsportens barndom då praktfulla silverpriser var viktigare än prispengar! Redan på 90-talet värderades silverpjäsen till 200.000 kr! Priset ska vinnas tre gånger av samma ägare, vilket ingen lyckats med ännu. Stall Traviata, Stall Gån och Stall Value Line har två inteckningar vardera. Jakten går vidare...

Lord Quick blev en ny favorit för Jägersropubliken. Han debuterade som fyraåring och spatserade sedan igenom klasserna på kort tid.

Gedigen hästkarl Det är ingen överdrift att kalla Tore Johnsson för en av de största hästkarlarna i Jägersros historia. Förutom att han satt som ordförande för Jägersro trav & galopp under en fyraårsperiod mellan KG Bertmark 1987 och Claes Lundell 1990, så hade lantbrukaren Tore Johnsson en stor och framgångsrik uppfödning på Vombs Norregård och Vombs Nygård från 1949, med stuterinamnet Culbert senare förkortat till C. Den i särklass bästa hästen var Micado C., som ägdes av barnen Hans, Ann och Britt, Kriterievinnare 1980 men påkörd i Derbyt året senare. Micado C. tog familjen till stora framgångar i Italien, Frankrike, Tyskland och Holland för att inte nämna det lopp som Tore Johnsson kanske tyckte var allra roligast, Jarlsbergs Grand Prix ”med ett fantastiskt fint hederspris i silver värderat på den tiden till 20.000 kronor”. Micado C sprang in 3,7 miljoner. Tore Johnsson var både VD och ordförande för Avelsföreningens Hingstdepå (han är nu hedersledamot i ASVT) och framgångsrik amatörkusk med 23 segrar. Han missar sällan en tävlingsdag på Jägersro dit han får skjuts av Lutfi Kolgjini, som fick köpa Vombs Nygård av Malmö kommun. ”Ludde har utvecklat gården till en anläggning som inte har sin like och jag är verkligen full av beundran för honom”, fastslår Tore Johnsson som på nära håll följt och med glädje kan följa en av landets mest framgångsrika tränare.

1987 fick Jägersropubliken en ny favorit – Lord Quick! Han gjorde väl egentligen bara ett dåligt lopp och det var oturligt nog i Svenskt Travderby där han kom hopplöst illa till. Men det är så, att en häst som aldrig startat som treåring ännu aldrig vunnit Derbyt. Lord Quick debuterade nämligen inte förrän han var fyra år gammal för Mats Rånlund. Hästen började på noll den 17 februari. Och satte en praktfull punkt för sitt första år på tävlingsbanan när han årets sista V65-dag i december vann Gulddivisionen på V65 trots ett lopp utvändigt ledaren. Lord Quick startade 24 gånger och vann 14 segrar, 10 på Jägersro inklusive Johan Jacobssons Minneslöpning. Det gjorde honom till segerrikaste häst på hemmabanan. Han sprang in nästan 800.000 kronor under detta sitt första år. Svenskt Travderby fortsatte på den inslagna linjen med regionala kval och semifinaler på Jägersro. Bra spridning på deltagarna som kom från Umeå i norr till Italien (Mr Almo och Glauco Cicognani) i söder. Själva Derbyt blev odramatiskt när Anders Lindqvist vann med Atom Knight före stallets andrahäst Ewing Turf med Thomas Uhrberg, då tränare i Halmstad. Dramatiken utspelades först i samband med segerdefileringen, då Atom Knight slog sulkyn till kaffeved, skrämd av förridarnas smattrande flaggor. 750.000 kr var det rekordstora förstapriset. Det kom 19.000 personer totalt till lördagens och söndagens tävlingar. 1985 års Derbyvinnare Big Spender kom tillbaka till Jägersro för en fjärde start. Förutom Derbyt vann han och Berth Ärtor och varm punsch är numera en Johansson ett kval, han vann tradition på Müllersdagen. Hugo Åbergs Memorial 1986 – och han vann igen 1987! Han slog på nytt klorna i favoriten Callit inför drygt 15.000 åskådare, publikrekord om man tar bort Olympiatravet 1979. Jägersros 80-årsdag firades den 24 oktober med ärtor och varm punsch och C.L. Müllers Memorial som vanns av Utah Bulwark tillsammans med Sven Berggren. Arvid Stjernswärds Minneslöpning omges inte av samma glans men inledde storloppssäsongen genom Emile och Stig H Johansson. De Nordiska 3- och 4-årslöpningarna till danske Latan med Preben Kjaersgaard respektive Malmöägde Kramer Lyx med Bertil Rogell från Färjestad. Svensk Uppfödningslöpning med prefixet Ahlsell till Ilse Bowler och Kaj Widell från Solvalla.

Det fina stoet Nealy Lobell med Johnny Takter var en av Jägersros bästa hästar genom alla tider. Tommy Zackrisson kom tillbaka för sitt andra championat efter 1985 med 60 vinster före Mats Rånlund 52. Året blev inget undantag mot tidigare. Omsättningen fortsatte att skjuta i höjden, nu 294.281.475 kronor. Världsmästaren Callit från Värmland med Karl O Johansson var det stora namnet på Jägersro 1988. Callit och ”Kalle på Trappa” vann tre av de tunga loppen det här året. Efter två andraplatser i Hugo Åbergs Memorial bakom Big Spender kom Callit nu tillbaka en tredje gång. Norsk-amerikanen och storfavoriten Sugarcane Hanover galopperade bort sig för Tore H. Larsen. Callit som hade masserat Pay Nibs och Lennart Forsgren under slutrundan kopplade segergreppet kort före mål. Tredjeplatsen inför drygt 15.000 personer till en av Jägersros bästa hästar genom tiderna, Nealy Lobell med Johnny Takter. Callit hade inlett sin stora segermarsch på Jägersro i Arvid Stjernswärds Minneslöpning och han rundade sedan av med Müllers Memorial. En ganska hygglig trippel av Callit! Svenskt Travderby gick för andra gången under 80-talet till Åby, det här året var det Gaston Pride och Per-Olof Pettersson som tog hem det Blå Bandet. För första gången skrevs segerchecken ut på en miljon kronor. På ”Derbylördagen” kördes för första gången som Gulddivision Birger Bengtssons Minneslöpning som togs hem av Mack The Knife och Stig H Johansson. Derbyhelgen presenterade Staffan Nilsson fyraårige Beseiged i glänsande skick, som vann ett sprinterlopp på banrekordet 1.13,6a före J.R. Broline. Beseiged vann senare även Lee Kelly Cup Müllersdagen. Staffan Nilsson var tvåa i Nordiskt 3-åringspris med Fiddely Doll bakom Attack Can och Carl-Erik Lindblom medan Nordiskt 4-åringspris vanns av Franceska Star och Karl Halvarsson. L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning var final i Gulddivisionen och här genrepade Emile och Stig H Johansson inför Elitloppsstart med att vinna på 1.12,6a över sprinterdistans. Svensk Uppfödningslöpning till Super Sessan och Ingemar Bok och samma dag tog Bo-Göran Nilsson hem Johan JacobsBeseiged var en av banans sons Minneslöpning med Near Friend bättre fyraåringar som sevilket bidrog till att Stall Gån åter blev nare utvecklades och blev en vinstrikast av ”hemmaägarna” med drygt internationell stjärna. 400.000 kronor.

Röst i etern Tiden går. Jubileumsåret 2007 är det tio år sedan Ragnar Landerholm slutade som speaker på Jägersro. Han verkade i 36 år från 1961, då han sökte jobbet hos Carl-Erik Tornheden som dragit igång landets första reklam-TV i Malmö, ITV-kanalen på Jägersro och Kronprinsen. Ragnar Landerholm hade tre jobb vid den här tiden. Han arbetade för legendariska ”piratdrottningen” Britt Wadner på Radio Syd, reklamradiosändaren från båtarna Cheetah I och sedan Cheetah II ute i Öresund. Dit kom 60talets rockikoner som Rolling Stones på besök. Så var det Jägersro varje travtävlingsdag. Plus sändningarna i Kronprinsen. ”Ibland gungade det fortfarande när man kom till Jägersro”, minns Ragnar Landerholm. När han började 1961 hade det byggts en stor TV-studio på Jägersro. Omväxlande med någon ”hallåa” satt Ragnar och läste resultat i TV-rutan. Några repriser kunde man inte visa av loppen. Videon var inte uppfunnen, loppen filmades från en ”fågelholk” uppe under läktartaket. ”Det hände att han som filmade glömde sätta film i kameran. Kallt var det på vintern och vi fick köpa armépälsar”. Inte förrän efter några år fick man en jättelik bandspelare för loppen. Senare flyttade Ragnar Landerholm ut i måldomartornet där en speaker hade lite bättre överblick. Ragnar Landerholm fick läsa reklambudskapen också. Till exempel ”Hästlängder före i stil, kvalitet och service – Luxor”. Någon gång utelämnade han firmanamnet och då fyllde publiken i det unisont.

Jägersrotränad Mack Mack Lobell var en av världens bästa hästar 1988 - 90. Rent av den bäste 1988. Då vann han Elitloppet för John Campbell, en seger som han upprepade 1990 för Thomas Nilsson. Mack Lobell tränades under slutet av sin karriär av John-Erik Magnusson, som fick tränarlicens på Jägersro juli 1991, då Mack Lobell stod på Blädingeås.

John D Campbell gjorde ett uppskattat besök på Jägersro i samband i Mack Lobells comeback.

Alltid ”Årets bana” 1989 kompletterades utseendet av Årets Häst från Svenska Hästsportjournalisters Klubb med val av Årets Bana. Den här utmärkelsen tillföll för första gången Jägersro och Jägersro trav & galopp fick som ett bevis en silvertallrik från AB Trav och Galopp med Jägersroanläggningen ingraverad. Utnämningen av Årets Bana blev dock bara ettårig. Det visade sig att Jägersro inte hade någon konkurrens och skulle bli det på nytt. Därmed blev Årets Bana en kortvarig utmärkelse...

ATG:s terminalisering gjorde att banspelet minskade men publiken ökade på storloppsdagarna. Tommy Zackrisson champion igen med 47 vinnare före Mats Rånlund 37 vinster. Omsättningen kom upp i 367.423.000 kronor, en rejäl ökning beroende på att ATG:s ”terminalisering” vilket dock också gjorde att banspelet minskade från 273.359.000 kr till 264.372.000 kronor. På den sportsliga fronten var det ett knallhårt Svenskt Travderby 1989 som 20-oddsaren Frej Nalan avgjorde på mållinjen mot Atas Fighter L. med Anders Lindqvist och gav Jim Frick första Derbyvinsten. Nu var det 1.150.000 kronor i segerpremie. Från Derbyhelgen minns vi också Callits sista framträdande på Jägersro tillsammans med Karl O Johansson, de två tog hem Birger Bengtssons Minneslopp före Lord Quick. Derbydagen fick vi också ett världsrekord! I K.G. Bertmarks Minneslopp körde Tommy Holmgren sin egen Lizzie Lee Brook, tränad av Mats Rånlund till seger på Lizzie Lee Brook satte världsrekord i KG 1.14,1/2140 a, snabbast tiden Bertmarks Minneslopp med sin ägare i världen för ston över aktuell Tommy Holmgren. distans på 1000-metersbana. En världsmästare och världsartist gästade och glänste i Hugo Åbergs Memorial. Mack Lobell och Veijo Heiskanen vann på nya banrekordet 1.12,1, en tiondel före Nealy Lobell och Johnny Takter. Det var Mack Lobells andra start på Jägersro det här året. Den 18 april var världsartisten John D. Campbell från USA på Jägersro och vann med Mack’en i dennes comeback. Lord Quick och Mats Rånlund vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning före gamle Derbyvinnaren Jet Ribb. Den senare fick tillsammans med Hans G. Eriksson sin storloppsseger i L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning. Müllersdagen regnade och blåste bort. Men Bravo Sund och Torbjörn Jansson trivdes i ovädret och vann huvudloppet som fick köras utan startbil på grund av banunderlaget. Nordiskt 4-åringspris till Finland genom Derbyvinnaren Midnight Rocky och Aki Järvinen. Svensk Uppfödningslöpning till kullens suverän Brodi Star och Örjan Ådefors från Årjäng medan Johan Jacobssons Minneslöpning stannade hemma genom Kilroy Broline och Johnny Takter. Johnny Takter klev på nytt upp som etta i kusktoppen med 58 segrar före detroniserade mästaren Tommy Zackrisson 50.

Satsade miljoner

Träflisbana med Mai och Hans Galoppens 80-tal på Jägersro dominerades helt av Mai och Hans Adielsson. Först var Mai vinstrikaste tränare åren 1980-83 och från 1984 till 1988 var det Hans som stod som tränare och blev Sverigechampion. Inte förrän 1989 blev det ett nytt namn på landets tränartopp i Michael Kahn från Täby och på Jägersro i Karl Strasser. Jägersro tog 1980 i bruk träflisbanan, den enda tävlingsbanan i sitt slag i världen. Efter en del barnsjukdomar fick banan mycket högt betyg av många aktiva. Jägersro ökade också sin omsättning det här året med 25 procent. Orsaken angavs till bl a ett ökat ATG-stöd till hästägare i form av unghästbidrag och serielöpningar. Valacker var sedan några år tillåtna att starta i Svenskt Derby och 1980 kom den förste vinnaren i Stall Jersös Kansas, tränad av Sam W Friberg. Kansas hade då triumferat även i Derby Trial. Danskarna dominerade nästan totalt tvåårsskullen genom bl a Music Streak men Margareta Wettermark på Vasaholm hade en fin dam i Miss Butterfly, som var tvåa bakom Music Streak i Svenskt Kriterium och vann Amacitalöpning på Täby. Lennart Jarvéns sexåriga Song Of Songs ansågs som Skandinaviens bästa sprinter under året. Hon vann Goldene Peitsche i Baden-Baden och det mesta man kunde vinna i Sverige, dock inte det stora sprinterloppet Stockholm Cup-dagen trots Steve Cauthen i sadeln. Mai Adielsson blev som nämnts tränarchampion och jockeychampion blev Gunnar Nordling. Adielssonstallet hade 1981 en suverän tvååring i Glenfiddich från Leif Jönsson och Stall Question. Glenfiddich vann Svenskt och Danskt Kriterium och sedan Vinterfavoriternas på Täby. Hos Adielsson fanns ytterligare två danskfödda tvååringar av bra klass, Hvide Baronen och Pompus, den senare tvåa i det danska Kriteriet. Mai Adielsson champion, det vet vi. Sofia Nordgren hade chansen att bli första kvinnliga champion om hon vann fyra segrar sista dagen. Hon vann ”bara” två men tog även två andraplatser. Nu blev Janos Tandari champ men Sofias tid skulle komma. En av Sofias vinnare var Reine Soleil som därmed avgjorde vilken häst som skulle få Aftonbladets Championtäcke med fyra vinster. Det blev en liten spelökning från 12,8 miljoner till 14,6 och för Stall Adielssons framgångsrike tvåförsta gången passerade kombåring Glenfiddich.

1980 tog Per-Erik Pramm över Prammsholm efter Carl-Bertel Nathhorst. Affärsmannen Pramm hade vunnit Svenskt Derby 1967 med Jambler och 1977 med Cross Purpose. Han satsade miljoner på galoppsporten och anställde 33-årige Janos Tandari som privattränare med assisterande tränaren Duncan Keith, på sin tid ryttare för Winston Churchills hästar. I Pramms ägo bl.a. tvååringarna Dalby Jaguar och Dalby Mustang som vann Norskt Kriterium. Per-Erik Pramm hade stora visioner om framgångar i England och en liten bit på väg kom han 1981 när Dalby Mustang tog två tredjeplatser i Gr Per-Erik Pramm 3-löpningar. Hästen startade även i 2000 Guineas på Newmarket men var chanslös och starter även i Frankrike slet hårt. Dalby Jaguar tävlade i Skandinavien och segrade i Norge i 2000 Guineas och följde upp med vinster i Norskt Derby och St Leger och blev alltså norsk Triple Crownvinnare. Dalby Jaguar höll också lekstuga med äldre konkurrenter i Oslo Cup. Per-Erik Pramm avled 1983.

Totalisatorutvecklingen Det fanns 22 proffs- och 21 amatörtränare vid banan 1982. Proffsen hade 296 hästar av 346 i träning. Sportchefen Nils-Erik Byström gjorde en jämförande sammanställning över totalisatorutvecklingen de senaste fyra åren med antal dagar och totospel per tävlingsdag och löpning: 1979 1980 1981 1982

16 20 21 26

582.621 640.461 693.378 712.834

76.409 82.640 84.167 86.783

Humbug med Lars Kelp blev det fjärde stoet att vinna Svenskt Derby.

Celebert besök Den 17 juni 1984 blev stort uppmärksammad i pressen. Då kom den amerikanske megastjärnan Steve Cauthen på besök. Cauthen var världens mest uppmärksammade jockey och hade utsetts till USA:s främste idrottsman alla kategorier av Sports Illustrated. Leif Jönsson i Stall Question sponsrade dagen som salufördes som en ”whiskydag” med Grants som delsponsor. Fast så fick det ju egentligen inte gå till, att göra reklam för sprit var även då ”fy, fy, fy” och några whiskyflaskor fick absolut inte delas ut som priser. Fast överheten hade inte kunnat hindra Leif Jönsson att döpa en av sina galoppstjärnor till Grants! Och bra reklam för Jägersro blev det! Steve Cauthen vann dessutom två löpningar och döpte ett föl hemma hos Leif Jönsson.

Rejäl uppgång 1984 1984 gjordes en sammanställning över 80-talets fem första år avseende prispengarna med antal löpningar, totalt inklusive bonus och per löpning: 1980 1981 1982 1983 1984

155 173 209 210 211

1556 1693 2094 2002 1960

2.991.875 3.332.600 4.117.100 4.098.675 5.321.490

19.297 19.263 19.699 19.517 25.220

spelet vinnarspelet på Jägersro. 1982 var det första året i den nya organisationen Jägersro trav & galopp vars tillkomst skildras under travets 80-tal. Från det här Sofia Nordgren första kvinnliga året blev även galoppens dokujockeychampion. mentation bättre bevarad sedan någon ”klåfingrig” kastat bort flera år på 70- och 80-talet, som inte hunnit arkiveras i gömmorna. Det här året fick Jägersro för första gången en kvinnlig champion, som dessutom var lärling. Det var Sofia Nordgren och möjligen var hon även världens första kvinnliga champion bland jockeys. Sofia var inte bara champion på Jägersro med sina 37 vinnare, hon blev också Sverigechampion efter en stenhård kamp med Gunnar Nordling på 61 segrar. Det blev Sofia, dock först sedan Nordling blivit av med en seger på grund av att en av hans vinnare varit dopad. Sofia Nordgren red för det framgångsrika Adielssonstallet där Mai och Hans hästar vann 41 segrar och 834.800 kronor. Med det blev man överlägset bästa stall på Jägersro. Dessutom satte Mai och Hans nytt skandinavisk rekord i inridna pengar till stallet med 1.648.630 kronor. Bengt Böckmans Adielsson-tränade Humbug blev det fjärde stoet att vinna Svenskt Derby där platserna 2 - 4 besattes av hästar tränade av Sam W. Friberg, Xavier - Mac Ewen - Benson (vann Rosengårdlöpning). Böckman/Adielsson triumferade genom Rags And Bags även i Knut Laurins Minneslöpning. För andra året i rad var det 1983 ett sto från Adielssonstallet som vann Svenskt Derby, den oförlikneliga Rossard (vann ju även Oaks på hemmaplan) som presenteras utförligare på annan plats. Även tvåan Sunjet och fyran Grants kom från samma stall. Stallets Sobine vann Svenskt Kriterium, Grants Rosengårdlöpning och i Derby Trial blev det hattrick genom Croft Original - Sunjet - Plastflickan. Skutte tog Skånelandlöpning. Inte överraskande slog Stall Adielsson sitt skandinaviska rekord från 1982 och kom upp i nästan 2,1 miljoner kronor till hästägarna. Rossard med Mikael Jacobsson. Det fenomeRossard valdes till nala stoet blev vald till Årets Galoppör 1983. Årets Galoppör av Svenska Hästsportjournalisters Klubb. Aftonbladet delade ut sitt championtäcke till Lars Swärds Ormus som vann sju av åtta starter på Jägersro och Gunnar Nordling var jockeychampion i hela Skandinavien med 107 segrar förutom titlarna på Täby och på Jägersro. 1984 tog Lennart Reuterskiöld sin första Derbyseger genom Flying

Flisbanan var som bäst i mitten på 80-talet och hade många fördelar men även sina nackdelar. Jazz medan Adielssons tog hem Svenskt Kriterium genom Dialog före danske stjärnan Clarion King. För första gången reds Per-Erik Pramms Minneslöpning som vanns av Avrio, ägd och tränad av Mikael Magnusson. Efter segrar i Svensk Uppfödningslöpning och Vinterfavoriternas kom Homosassa tillbaka till Jägersro och vann även Skånelandlöpning och inte många tvivlade på vem som skulle vinna Svenskt Derby nästa år. I årsberättelsen nämndes en fin samling Jägersrogaloppörer som vunnit eller placerat sig i storlöpningar Skandinavien runt: Varuna, Skutte, Daler, Turenne, Eulalia, Ormus, Combi, Macahan, Sobine, Thai King, Bell Friend, Alva, Grace, Cinzano Riserva, Noble Flyer, Feltwell, Chilwaria, Chiaroscuro, Andante, Prado, Michaux, Flying Jazz, Elwyns, Dancin’, Snooty Fox, Mount Everest, London, Kiliseh och Custozza. Jockeychampion blev Ken Stott med 18 segrar, tre före Gunnar Nordling. 1985 började illa. Våren var sen och flisbanan behövde repareras, vilket betydde att de två första tävlingsdagarna fick ställas in. Ovan nämnda Homosassa kom tillbaka till Svenskt Derby. Och vann! Det slogs också nytt omsättningsrekord denna dag med 2.741.581 kronor. Stall Adielsson hade fyra av 13 startande i Svenskt Kriterium med Gunilla Nilsson var jockey- vinst för Stall Questions White Week (som motpol till stallets ”sprithästar”...) champion 1985. Andra upplagan av Pramms Minneslöpning blev en rejäl överraskning i form av 29-oddsaren Ronniya från Täby och Tommy Gustafssons träning. Bland lite ”udda” händelser under året märks ett bejublat besök av Lester Piggott den 1 september, han vann med Refill och Carillo. Den 14 maj invigdes galoppens elljusanläggning som gav galoppen större flexibilitet vid val av tävlingsdagar och tider. Husiefältet invigdes som träningsanläggning i maj. Mycket uppmärksammat var det när Elizabeth Thurdins Miss Stanford, tränad av Börje Olsson, slog delar av den europeiska Grupp 3-eliten i Prix du Petit Couvert på Longchamp i Paris. Gunilla Nilsson var jockeychampion med 21 vinnare före Sofia Nordgren 16. ”Skåningen” Janos Tandari satt upp på rekordtalet 148 vinnare i Skandinavien. Och Mai och Hans Adielsson satte också nytt skandinaviskt rekord med 2.352.000 kronor in till stallet. Det första Volvo Svenskt Derby 1986 vanns av Joy For Jim tränad av Sam W Friberg. Nytt omsättningsrekord för en tävlingsdag med 3.024.923 kronor. Svenskt Oaks har genom åren vunnits av några ston

Uppgång och fall 1985 fick galoppen sitt eget riksspel i G5. Premiär med buller och bång vid vårpremiären den 28 april i samarbete med Kvällsposten. Totorekord för ickeDerbydag med 1.358.675 kr inklusive ban-G5-spel på 266.518 kr. Totalt omsatte G5 1,1 milj. Som mest omsatte G5 1,6 miljoner men sjönk under hösten ner under 400.000 kronor och G5 gick i graven redan årsskiftet 1986-87. Fast galoppens belackare, som därmed förespådde galoppens snabba död, fick fel. Igen.

Derby med Volvo Inför Svenskt Derby 1986 hade Jägersro och AB Volvo slutit ett för galoppsporten mycket förmånligt treårsavtal, det största sponsorpaketet i svensk galoppsport någonsin. Avtalet innebar att prissumman i Derbyt, nu benämnt Volvo Svenskt Derby, 1986 uppgick till 600.000 kronor för att till tredje året höjas till 1 miljon. På bilden Einar ”Jersö” Carlsson med pokalen sedan Joy For Jim vunnit 1986.

Ridande sportchef Bo Gillborg tillträdde som sportchef för Jägersrogaloppen 1984. Bakom sig hade han några år i Skånska Fältrittklubbens styrelse, och dessutom egen erfarenhet som amatörryttare. Under de fem säsonger Bosse basade för Jägersrogaloppen var han med och knöt Volvo som samarbetspartner till Svenskt Derby – även om K G Göthberg ska ha sin del av äran, det var ursprungligen han som hade de rätta kontakterna på Volvo. 1988 slutade Gillborg på Jägersro och ägnade sig under några år åt annan verksamhet, blev så småningom sportchef på Täby under slutet av 90talet men återvände hösten 2000 till hemmabanan. Numera har Bo Gillborg en del av sin tjänst inom Svensk Galopp med det överordnade ansvaret för planering av tävlingsdagar, större löpningar och propositioner i Sverige. Mellan Bo Gillborgs två omgångar har Jägersrogaloppen haft tre andra sportchefer. Jan Torpling skötte jobbet under tre säsonger, och har sedan dess för det mesta bott och verkat i Spanien med en avstickare till Täby där han var sportchef under en kort period. Finns numera i Thailand. Efter Torpling kom Benny Carlsson under tre år, följd av Christer Ljung, som var sportchef åren 1995-2000. De kom båda från hästägarleden och har båda efter sina sportchefsperioder fortsatt inom sporten, Benny som ordförande i Svensk Galopp och Christer som styrelseledamot i både Skånska Fältrittklubben och Jägersro trav & galopp. Christer är dessutom ansvarig för ungdomsverksamheten med såväl ponnytrav som –galopp inom Ung Jägersro.

Rosenobler vinnare av Svenskt Oaks tillsammans med Chris Cordrey. utöver det vanliga – Humbug, Rossard, Singvanna för att nämna några. I år hette vinnaren Gyllen från Lennart Reuterskiölds träning. Jenny Möller, som under hösten vann EM för jockeylärlingar kunde defilera hem segern på Gyllen, som under året även vann Dansk Oaks, Dianalöpning och SM och var trea i Stockholm Cup. Gyllen utsågs mycket välförtjänt till Årets Galoppör. Homosassa gjorde två framträdanden det här året på Jägersro, vann både Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning och Jägersro Cup. Pramms Minneslöpning lockade nu med 200.000 i prissumma och vanns av svenske Le Mans (efter 1974 års Derbyvinnare Manifest), tränad av amatören Sören Östgård och riden av Andy Auld. För första gången passerade ett svenskt galoppstall tre miljoner insprunget. Det var förstås Stall Adielsson vars hästar sprang in 3.009.400 kr. Stallets förstajockey Gunilla Nilsson blev jockeychampion på nytt med 24 segrar före Ole Larsen 16. Volvo Svenskt Derbys prissumma var 1987 på 800.000 kronor. Och det var nu tredje gången med 10 år mellan varje seger som Stall PM, där Margit Pramm tagit över efter framlidne maken Per-Erik, triumferade. Bengt Bengtsson tränade vinnaren Linardo som hade världsjockeyn Steve Cauthen i sadeln. Lennart Reuterskiöld tränade för andra året i rad vinnaren i Svenskt Oaks, fjolårets Gyllen följdes upp av Rosenobler. Att Jägersro var en perfekt bana att träna unghästar på apostroferades åter i Svenskt Kriterium, där Adielsson-stallet på nytt tränade vinnaren i det att Masada strax före mål fångade in Scoop och danske och dittills obesegrade French Singer. Adielsson-tränade White Week utvecklades till en femåring av rang med vinster i Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning, Kapplöpningssällskapets Stora Pris och Sceptre Stakes och en andraplats bakom Homosassa i Jägersro Cup. White Week röstades fram till Årets Galoppör. Lennart Jarvéns Home Please triumferade i Gr 3-löpningen Janos Tandari tog flest segrar under American Express Sprinter Preis i 1987 och blev på nytt champion. Tyskland och var tvåa bakom Rutger Hermes, tränad av Kristina Lokrantz i Pramms Minneslöpning. Championstallet Adielsson drog in 1.576.400 kr och Janos Tandari blev jockeychampion med 30 segrar före Ole Larsen 20. Galoppen hade inget riksspel det här året. Men man inledde med direktspel till Täby, först med enbart ljudöverföring men senare under året

Jägersro hade stora sportsliga framgångar under 1988.

En järnhäst

även med TV-överföring, vilket slog väl ut. Totalt omsatte galoppen på Jägersro 1987 26,7 miljoner mot 25,2 året före. För att börja med lite siffror när Skånska Fältrittklubbens firade 100års jubileum 1988, så blev det svenskt omsättningsrekord med 658.713 kronor för en löpning när Volvo Svenskt Derby reds – nu om en miljon kronor. Även totalt blev det rekord med 3.924.558 kronor inklusive Dagens Dubbel. Derbyt vanns för andra året i rad av en häst tränad av Bengt Bengtsson, nu var det skimmelstoet Scoop, som valdes till Årets Treåring på höstkanten. Till Årets Galoppör utsågs Feuerbach, tränad av Elisabeth Uppström (numera Gautier) i Vellinge, som vann bl a Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Även titeln Årets Tvååring stannade på Jägersro, det blev Karl Strasser-tränade Kvicken som vann Skånelandlöpning men i Kriteriet med knapp marginal fick ge sig mot danske Knight Vale. Till ”Årets Äldre Sto” valdes Lennart Reuterskiöld-tränade Rosenobler efter vinst bl.a. i Jockeyklubbens Avelslöpning. Adielssonstallet fick in 1.309.600 kr och Margareta ”Gagga” Lindström slog med en seger Janos Tandari om jockeychampionatet, 30 - 29. Rasmus Nalle tränad av Rolf Ohlsson var ensam om att vinna fem segrar och fick för detta Championtäcket som nu delades ut av Kvällsposten. Jan Torpling hade ersatt Bo Gillborg som sportchef och kunde glädja sig åt att banspelet ökade med 11,6 procent. Jägersro var med detta tredje bästa bana i landet, travbanorna inkluderade. Kvicken, Årets Tvååring förra året, övervintrade väl hos Karl Strasser och kom tillbaka och vann Volvo Svenskt Derby 1989. Janos Tandari 1988- års championryt- red sin andra Derbyvinnare i Sverige efter tare hette Margareta Spring Fever 1971. 8.321 personer på plats Lindström. spelade tillsammans med totomatspelarna för 865.219 i Derbyt och 5.209.797, svenska rekord. Kvicken blev nu både Årets Treåring och Årets Galoppör. Även Rasmus Nalle hade övervintrat väl och vann Sydsvenskan Sprinter Cup tillsammans med Aldo Videla. Teamet Rolf Ohlsson/Aldo Videla tog även hem Malmö Stads Pris med Scandal Beauty. Ken Stott förde norsktränade Red Hero till vinst i Pramms Minneslöpning och Ole Larsen satt i sadeln när likaså norsktränade Sunset Boulevard vann Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Norskt även i Svenskt Oaks då Blue Record tränad av numera skåningen Terje Dahl. Televerket Radio Kriterium hade rekordprissumman – för tvåårslöpningar – 740.000 kr och vanns av Karl Strasser-tränade Old Blue med Janos Tandari. Tandari blev även champion det här året med 21 segrar före Ole Larsen 15. Stall Adielsson hade gått över till travet och Karl Strasser blev vinstrikaste tränare med 1.163.100 kronor.

USA-födde Feuerbach är en av alla tiders framgångsrikaste Jägersrohästar. Han kom till Elisabeth Uppström (numera Gautier) från Tyskland fem år gammal inför säsongen 1988. Då hade han på sin meritlista fem segrar på 20 starter. De första starterna på Jägersro gav ingen direkt antydan om hans storhet. Men det blev bättre. Sju ytterligare starter under säsongen gav tre segrar, av vilka den tyngsta var Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning, som just det året prishöjts kraftigt för att fira föreningens 100-åriga existens. Resultatet blev en kanonlöpning med hästar som Obidos, White Week, engelske gästen Gulfland och Derbyvinnarna Homosassa och Joy For Jim. Men Feuerbach vann lätt under Walter Buick. Samma år vann han också Övrevoll Grand Prix. Som sexåring tog Feuerbach hem Pokallöb, som sjuåring Kapps Stora Pris, Övrevoll Grand Prix och Oslo Cup, för att som åttaåring 1991 ta sin allra största seger – i Stockholm Cup med 500.000 kr i förstapris. Den gången reds han av engelske toppjockeyn John Reid, annars oftast av Walter Buick, men även Ole Larsen och Gunnar Nordling vann storloppssegrar med Feuerbach. Nio år gammal gjorde Feuerbach sin sista stora prestation, då han var tvåa bakom Lullers Lullaby i Stockholms Stora Pris. Totalt 70 starter i karriären gav 17 segrar, 20 andra- och fem tredjeplatser. En segerprocent på 24 och en platsprocent på 60 av en häst som tävlade till nio års ålder och hela tiden gjorde det i den skarpaste konkurrens som gick att uppbringa! Feuerbach var en järnhäst.

Rival Damkaer, Meadow Prophet i mitten och Nealy Lobell med Johnny Takter var tre framgångsrika travare som höll världsklass på 90-talet.

Sportslig uppryckning

90-talet betydde världsklass

Började på Jägersro Efter Derbysegern med Queen L. 1990 uttalade sig Stig H Johansson, att det troligen var färdigtävlat för Queen L. som nog skulle få svårt att hävda sig i fortsättningen då hon nu måste möta de allra bästa. Det finns nog inget uttalande som Stig H fått ”äta upp” mer än detta. Queen L.:s ägare Tore ”med hatten” Larsson var av en annan uppfattning. Queen L.:s och Stig H Johanssons karriärer fick som vi vet en fantastisk fortsättning med bl.a. seger i Prix d’Amerique. Fast det är ju inte direkt Jägersrohistoria mer än att ”det var här det började”.

100

90-talet betydde en sportslig uppryckning av stora mått. På Jägersro tränades några hästar av världsklass. Vi nämner Nealy Lobell som redan på 80-talet för Johnny Takter gick till final i två Elitlopp på Solvalla och följde upp med tre finalplaceringar till. Johnny hade också Kramer Boy som under två år nästan sopade rent i storloppen i Italien. Meadow Prophet utvecklades till en kanon hos Lars Gustafsson innan han tragiskt omkom i en bilbrand på väg från Italien, Rival Damkaer gick från noll till Gulddivisionen i regi Tommy Strandqvist och blev den häst som gav Erik Adielsson genombrott som kusk. En junidag 1990 körde Johnny Takter världsrekord för ston med Nealy Lobell på Biri Travpark i Norge, tiden var 1.11,8/1609a. Hon var med för tredje året i rad i Elitoppets Final och var fyra. Nealy Lobell vann också bl.a. Grand Circuit i Modena. Det här året kom treårige Meadow Prophet som ostartad från USA till Lars Gustafsson. Han visade direkt att han var en häst för högsta eliten genom att i sin debut trava 1.16,6 över full distans. Något senare travade han i Treåringsstjärnan i Gävle 1.13,6/1640a, vilket var liktydigt med europarekord. Meadow Prophet vann som treåring fyra av åtta starter. Beseiged svarade också för några toppKramer Boy trivdes i Italien insatser för Staffan Nilsson och han årsdär han gjorde stor succé. debuterade med att besegra Mack Lobell

Swen-Åke Borg Beseiged tillhörde också eliten och besegrade Mack Lobell i sin årsdebut. som var chanslös. Efter den tidiga årsdebuten var Beseiged i februari trea i Prix de France på Vincennes i Paris. Han vann ett försök till Lotteriloppet i Neapel och blev favorit i finalen, där han dock inte var som bäst och slutade oplacerad. Storloppen hemma på Jägersro gick dock till gästerna. Peace Corps var överlägsen i Hugo Åbergs Memorial för Stig H Johansson sedan man samma dag tvingats stryka Mack Lobell för en infektion. Stig H vann både Svenskt Travderby och Svensk Uppfödningslöpning med fantastiska Queen L. respektive Com Charlie och vann även tredje klassikern det här året med Union Shark i Svenskt Travkriterium hemma på Solvalla. Müllers Memorial vann Stig H med The Big Apple. L.C. PetersonBroddas Minneslöpning till Mr Lucken och Örjan Kihlström och Arvid Stjernswärds Minneslöpning Johnny Takter till Atas Fighter L. med Anders Lindqvist. champion 1990. Johnny Takter var champion med 41 vinster före Lars Thornberg 33. Mats Rånlunds stall drog in mest av hemmatränarna med drygt 1,5 milj, fast Stig H var förstås värst med 2,8. Claes Lundell hade blivit ordförande på Jägersro efter Tore Johnsson och kunde glädja sig åt en omsättningsökning på 37 milj. för travet totalt. Men banspelet fortsatte neråt. Jägersroledningen ansåg 1990 vara ett år av planerande och 1991 ett år av genomförande. Man påbörjade en ombyggnad av ridhallsläktaren som hunnit bli ”ålderdomlig”, huvud-restaurangen totalrenoverades bl.a. med loger. Man startade Jägersroklubben som fick 2.000 medlemmar direkt. På träningsfältet färdigställdes en rakbana och milebanans kurvor fick ny dosering. Trelleborg AB sponsrade Svenskt Travderby som fick en av de gladaste vinnarna någonsin i Erik Berglöf med Sans Rival. I vinnarcirkeln visade Berglöf sina gamla färdigheter som militär femkampare genom att I egenskap av gammal hoppa omkring på händer! För första gången femkampare visade Erik kördes Derbystoet och det vanns av Charm Berglöf sina färdigheter i Patricia och Stefan Erlandsson. vinnarcirkeln. Peace Corps och Stig H Johansson vann för andra året i rad Hugo Åbergs Memorial, gamle Derbyvinnaren (för fyra år sedan) Atom Knight vann Müllers Memorial för Anders Lindqvist. Olle Goop och La Promessa tog hem Svensk Uppfödningslöpning.

Under 50 år har Swen-Åke Borg varit en för Jägersro ständig följeslagare. Swen-Åke Borg började sin bana på Jägersro som tototjänsteman år 1958 och sexton år senare då Calle Holmgren gick i pension anställdes Swen-Åke Borg som ekonomichef och i oktober 1975 utnämndes han till VD, den förste personen på travoch galoppbanorna i Sverige som erhöll denna titulatur. Som VD arbetade Swen-Åke Borg med tre ordförande: Kurt Gusten Bertmark, Tore Johnsson och Claes Lundell. Efter att ha börjat som VD vid Skånska Travsällskapet utökades Swen-Åke Borgs ansvarsområde fr.o.m. 1982 till att även omfatta galoppsporten vid Jägersro i den gemensamma organisationen Jägersro Trav & Galopp. Under 21 år som VD var Swen-Åke Borg med om en fantastiskt expansiv tid inom travoch galoppsporten med bl.a. införande av V65 år 1974. Under hans fögderi genomfördes en genomgripande utveckling och modernisering av Jägersro med omfattande omläggningar av tävlingsbanorna för trav och galopp samt stora ombyggnader av publikanläggningen. Inköp och utbyggnad av Husiefältet (f.d. Lv4) till en träningsanläggning, som saknar motsvarighet i vårt land, skedde under denna tid. Swen-Åke Borgs tjänster togs också i stor utsträckning i anspråk av sportens centrala myndigheter. Sålunda satt han med som ledamot i ATG:s och STC:s styrelser, medverkade i olika centrala ekonomiska funktioner och deltog bl.a. i den grupp, som skötte upphandlingen av det centrala totalisatorsystemet som fr.o.m. 1979 och alltjämt hanterar all vadhållning på hästar i Sverige. Swen-Åke Borg valde att pensionera sig 1996 vid 60 års ålder.

101

Tulleman - alltid på en tisdag Minns ni Tulleman? ”Alltid på en tisdag” sa man inte bara om Jägersro utan även om Tulleman. Han var ingen stor stjärna. Men oerhört populär, faktiskt en riktig publikfavorit. Tulleman var en härlig kämpe trots att han inte räckte mot de allra bästa. Med 322 starter sedan tvåårssäsongen 1985 tävlade han tills han föll för åldersstrecket 12 år gammal 1995. Tulleman tränades till och med oktober 1992 av Lennart ”Malören” Persson. Därefter av Holger Bengtsson vars dotter Marie ägde hästen tills han slutade. Den högsta prissumma som Tulleman tjänade på ett bräde var 25.000 kr, det gjorde han som tvåa bakom en häst som var en av Jägersros allra största stjärnor, Nealy Lobell, i Malmö Stads Pris den 13 augusti 1991. Tulleman gjorde alltså totalt 322 starter under sina år på tävlingsbanan. Möjligen kan det finnas något varmblod som gjort fler starter totalt, men många kan det inte vara. Tulleman vann 19 lopp, var tvåa 33 gånger och trea i 35 starter. Han sprang in 1.290.835 kronor och Ridträning hjälpte Tulletog rekorden man att vara på alerten 1.15,9m och på tisdagar. 1.13,9ak. Han var efter Blazing Hanover - Tullie O. e. Lep Hanover och han var uppfödd av Bertil ”Fingal” Ohlsson i Landskrona.

102

Meadow Prophet var i början på sin karriär 1991 och segrade i hälften av sina starter som fyraåring för Lars Gustafsson. Nealy Lobell och Meadow Prophet fortsatte att glädja Johnny Takter och Lasse Gustafsson. Nealy Lobell gick till sin fjärde Elitloppsfinal och var femma. Hon vann storlopp i italienska Cesena och på norska Klosterskogen och åtta segrar förde upp henne i drygt sex miljoner kronor insprunget. Meadow Prophet vann åtta av 16 lopp och imponerade bl a i Fyraåringseliten under Elitloppshelgen på Solvalla. Lutfi Kolgjini började profilera sig som något av en publikfavorit och han röstades av Svenska Hästsportjournalisters Klubb fram som Årets Komet. ”Ludde” blev tvåa i championligan på Jägersro men hade 20 vinster upp till suveräne Johnny Takter med 52. I samarbete med Sydsvenska Dagbladet började man utse Månadens häst och dessa blev under 1991: januari Star Grocer, februari Pompano Beach, mars First Blood, april Pompano Beach, maj U.S. Flying Scot, juni Labbe Wind, juli Ask Me Nicely, augusti Emir Sund, september Uvereds Öfsadröp, oktober Tulleman, november Styrelseledamoten och december Meadowbranch Fury. Tidningen Lutfi Kolgjini blev vald till Årets Komet iDAG delade ut Championtäcket till Lutfi Kolgjini-tränade Emir och Pompano Beach till Månadens Sund, segerrikast med sju vinHäst april 1991. ster. Banspelet minskade men totalspelet ökade med 30 miljoner till 497,0 milj. och travet fick vidkännas ett publiktapp på 135 personer per dag men ändå kom det totalt 214.758 till banan. I Hugo Åbergs Memorial 1992 fick vi se något så sällsynt som en segergest av Stig H Johansson. Den gjorde han när Kosar flög till seger längst ut i banan före finske To The Gate som anfört länge i 11-fart. Den här dagen kördes det också för första gången på 25 år ett kallblodslopp på Jägersro och det vanns av Gyllfen med Staffan Osterling. Nytt omsättningsrekord blev det den här tisdagen med 19,5 miljoner kronor. Erik Berglöf, den gladaste värmlänning som finns, vann för andra året i rad Svenskt Travderby med en dryg 20-oddsare. 1992 hette hästen Utini och Berglöf gick på händer på nytt, om än med något större besvär. Derbydagen visade Ina Scot upp sig i Derbyhoppet tillsammans med Helen A. Johansson och vann – vilket nästa år skulle rendera henne dubbla förstapriset i Derbyt, 2,6 miljoner kronor. Derbystoet till Note Broline och Stig H Johansson. Excellens Ex och Thomas Uhrberg från Halmstad vann C.L. Müllers

Johnny Takter var champion 1992 för åttonde gången. Memorial. Atom Knight kom tillbaka ännu en gång för att vinna ett större lopp för Anders Lindqvist, Det ansågs vara kärva tider för travet i början av 90-talet, men en liten omsättningsöknu gällde det L.C. Peterning gjorde att man kunde öka prispengarna. son-Broddas Minneslöpning. Här genrepade för övrigt Meadow Prophet för sin start i Elitloppet men tillsammans med Lasse Gustafsson fastnade han på sitt innerspår och såg aldrig dagens ljus. I Elitloppet utmanade han sedan rejält kanadensiske Billyjojimbob och så nära hade Jägersro aldrig varit en vinst i detta världens finaste sprinterlopp! En notering ”i kanten”. Det här året gjorde en treåring vid namn Rival Damkaer sina första fyra starter för Tommy Strandqvist. Det blev nollor i kolumnerna både gällande resultat och insprungna pengar. Men sedan hände det saker... Johnny Takter och Lutfi Kolgjini toppade på nytt championligan. Johnny champ för åttonde gången med 48 vinnare, 10 fler än Kolgjini. Det ansågs vara kärva tider inte bara för travet. Men en liten omsättningsökning på tre procent blev det och Jägersro kunde öka prispengarna med 6,8 procent. Från bildandet av Jägersro trav & galopp 1982 till 1992 hade prispengarna för travet och galoppen sammantaget höjts med 198 procent – från 18 till 53,6 miljoner kronor! 1993 blev Meadow Prophets stora – och tyvärr sista – år. Han vann åtta lopp på 19 starter och sprang in 4.135.200 kronor för Lasse Gustafsson till Stall Cash Income i Glumslöv. Meadow Prophet vann bl a Müllers Memorial hemma på Jägersro, Gran Premio Unire och Nationernas Pris i Milano och Gran Premio Turilli i Rom annandag jul. Med amerikanske världsartisten John D Campbell i sulkyn var Meadow Prophet också tvåa i VM-loppet på Yonkers Raceway i New York. Starten annandag jul blev den sista för Meadow Prophet. På hemvägen fattade transportbilen eld och Meadow Prophet omkom tragiskt med First Sid och Park Avenue Kathy, ytterligare två av landets stora travstjärnor. 1993 minns man Derbydagen och Åbergsdagen med extra välbehag. Ina Scot var tillbaka och för Kjell P Dahlström vann det fantastiska stoet sin 26:e raka seger när hon vann Svenskt Travderby före Bolets Igor. Vi har redan nämnt att Ina Scot fick dubbla prissummor, totalt 2,6 miljoIna Scot vann Derbyt 1993 och Kjell P ner, eftersom hon vann DerbyDahlström firade med champagne i vinhoppet 1992. narcirkeln.

Naturbegåvning En försommardag i mitten på 70-talet kom en ung man in på Fältrittklubbens sekretariat i Korsvirkeshuset. Värmlänning, juridikstudent i Lund, redan stammis i travpubliken på Jägersro och i färd med att lära sig galoppen. Den unge mannen hette Hans Gunnar Lindskog och han fick förtroendet att skriva pressmeddelanden och liknande vid kommande Derby-meeting. Skrivandet godkändes tämligen omgående även för tidningarnas hästsportspalter och pluggandet av de tunglästa lagparagraferna kunde för Hans G lättas upp med tips och referat från Jägersros tävlingar i diverse tidningar. Hans G Lindskog blev anställd i Arbetsgivarföreningen och blev också medlem i Skånska Travsällskapet och snart nog medlem av dess styrelse. Han var med om det historiska bildandet av Jägersro trav och galopp 1982. När banans ledning 1983 skulle tillsätta sportchef för travet efter Claes Ahlström, frågade K.G. Bertmark Hans G om han ville ta hand om travet. Han svarade ja. Lindskog fortsatte på den utåtriktade vägen. Jägersro pratades det om i hela Travsverige. Sponsoravtal med Pripps, en förstagångshändelse i travsporten, ny utformning av Travderbyt och förvandlingen av Åbergskvällen och Derbyweekenden till folkfester var några av etapperna. ATG och TV4 gav honom anbud att göra programmen kring de stora Rikstotodagarna. Detta gick inte att förena med jobbet på Jägersro och från 1995 lämnade han Jägersro. En stor TV-publik ler när de hör ”dom kommer från alla håll” eller ”korsdrag i kuponghögen”.

103

”Nummergubben” Ingvar Sångberg klev hösten 2006 efter 17 år ut ur vojlocksrummet på Jägersro. Men klivet var förstås inte så stort, det är bara några få steg in i sulkyverkstaden där han inledde sin verksamhet ett år tidigare. 76 år ung är Ingvar Sångberg som kommer ur en gedigen Jägersrostam. Fader var nämligen Ture Persson, champion på Jägersro som privattränare för L.C. Peterson-Brodda och Brodda Stuteri 1948 med vars King Brodde han vann Svenskt Travderby samma år. Stallet där Sångberg har sulkyverkstaden har han varit i sedan 1932, det hade Ture Persson också. Då sprang han och lekte på Jägersro och fick åka med vattenbilen. Han har förstås haft hästar själv också. Första hästen köpte fadern till honom 1971, Kreola Frenzy. ”En riktig skitmärr som jag tog några föl efter. Första starthästen hette Coupe och kom från Kerie Norén. 1976 fick Ingvar Sångberg en av de första B-licenserna på Jägersro. Bästa hästen hette Pigge P.H. som bl a vann midsommardagen i Halmstad 1986 till 156 gånger pengarna. Dottern Eva tog över licensen under några år och tävlade bl.a. utan större framgång med Mr Giggar. Nu glädjer sig Ingvar Sångberg åt barnbarnen Anna Olebecks aktiviteter i monté och Helenas framfart med ponnyhästarna. ”Jägersro har präglat både mitt och hustru Maj-Britts liv. Hon körde häst för bl a Birger Bengtsson, men på den tiden fick flickor inte jobba i stallen för facket till stor sorg för henne. I dag har hon hand om amatörrummet. Vi har trivts med alla människorna och det känns perfekt”, avslutar Ingvar Sångberg, still going strong i sin sulkyverkstad.

104

Det var positiva tongångar på många håll under 1993 och man såg fram emot ett nytt år med tillförsikt. Derbydubbeln garanterades av sponsorn Yorkshire Försäkringar. Och det var inte sista gången den delades ut. Derbyhoppet vanns nämligen av Zenit F. och Tommy Zackrisson. Som också skulle återkomma. Derbystoet kördes för andra året och hemmahoppet Nilema Pearl, tränad av Hans Adielsson och körd av Johnny Takter, infriade förväntningarna. Nilema Pearl tjänade under året drygt 1,6 miljoner till sin ägare Stall Superbus. I K.G. Bertmarks Minneslopp, ”amatörernas Elitlopp” kallat, presenterade sig en ung kusk som vinnare bakom Hans Adielssontränade Beat The Time. Namnet? Erik Adielsson! Det kom rekordpublik till banan i samband med Hugo Åbergs Memorial, 15.732 personer. ”Åbergs iDAG” hette loppet och såg en suverän vinnare i store Sea Cove körd av sulkyekvilibristen Jos Verbeeck. Marcon Lady debuterade för Veijo Heiskanen (vann senare Svensk Uppfödningslöpning med Dynamite Jon) i Gulddivisionen och vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning medan Kosar och Stig H Johansson slog ovan nämnda Park Avenue Kathy i L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning. Här gjorde femfaldige Elitloppsfinalisten Nealy Lobell sin sista start på hemmabanan. För Johnny Takter avslutade det enastående stoet i Kalmar något senare sin tävlingskarriär med seger. Lutfi Kolgjini tog för första gången steget upp på championtronen efter 53 segrar, 12 före Johnny Takter. Ordförande Claes Lundell kunde i verksamhetsberättelsen rapportera om nya prishöjningar, 1,7 miljoner, och en kraftig publikökning för travet med 221 personer per tävlingsdag. ”1994 kommer att Zenit F gjorde exakt som Ina Scot, lade beslag på Derbydubbeln och 2,6 bli ett spännande år på Jägersro. Sällan har vi gått in i ett nytt år milj. kr. Inte underligt att Tommy Zackrisson och ägaren Peter Johans- med så stora förväntningar”, skrev Lundell. son var glada i vinnarcirkeln. Zenit F. och Tommy Zackrisson upprepade 1994 Ina Scots och Kjell P Dahlströms bedrift att vinna både Derbyhoppet och Svenskt Travderby för att kunna utkvittera dubbla förstapriset i Derbyt, 2,6 miljoner kronor. Zenit F. gjorde det efter en strålande upploppskamp med Zoogin och Åke Svanstedt. Ett mycket populärt segerekipage! Roger Walmann-tränade Handbag och Örjan Kihlström vann fjärde upplagan av Derbystoet. Atlantic F.C. och Christer Nylander vann Derbyhoppet och eftersom Yorkshire Försäkringar fortsatt sponsrade Derbydubbeln, så fanns det hopp även inför nästa år om dubbelt förstapris. Sören Nordin var inbjuden hedersgäst och höll föredrag om sina elva Derbysegrar på den utsålda teatern på Slagthuset. ”Åbergs iDAG”, som loppet fortsatt hette, såg fem hästar nästan på

Ridhallsläktaren, en uppskattad plats på stordagar. linje över mål, där Heinz Wewering ”lyfte in” tyskägda Campo As till knapp seger före fjolårsvinnaren Sea Cove. Nytt banrekord, 1.11,2. Bolets Igor vann på nytt Arvid Stjernswärds Minneslöpning, den här gången körd av Thomas Uhrberg. Ina Scot kom tillbaka till Jägersro för första gången efter Derbysegern och körd av Helen A Johansson vann hon L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning. Müllers Memorial till Activity, som vanligt med Anders Lindqvist. För första gången kördes Meadow Prophets Minne, ett Gulddivisionslopp på V75, och det gick till Bolets Igor. Svensk Uppfödningslöpning gick äntligen till ett hemmaekipage. Mycket populär vinnare var Trophy Ås tillsammans med Johnny Takter. Han tränade också banans segerrikaste häst, First Blood, som efter åtta vinster fick ta emot iDAG:s Championtäcke. Champion bland de tvåbenta för andra året i rad Lutfi Kolgjini, 48 segrar före Johnny Takter 35. Jägersro kunde det här året göra den största höjningen någonsin till sina hästägare. För travet innebar det ökning med fem miljoner kronor, från 43,3 till 48,3 milj. Jägersro hade under några år profilerat sig som ”Unghästbanan” och det kan sägas ha fått full utdelning 1995. Då vann nämligen Good As Gold och Mats Rånlund Svenskt Travderby och det jublades nästan lika mycket som när Björn och Birger Bengtsson vann Travderbyt 1968. Mer om Good As Gold på annan plats. Derbystoet till Balcony I.T och Stig H Johansson. Sissela Ås och Atle Hamre tog hem Derbyhoppet och hade därmed hopp om dubbla förstapriset i nästa års Travderby. 1995 kördes World Cup Trot för första gången. Jägersro var en av initiativtagarna till serien som första året omfattade EliteRennen i Gelsenkirchen, Hugo Åbergs Memorial på Jägersro och Solvallas Jubileumspokal. Activity och Anders Lindqvist vann i Gelsenkirchen, sedan följde Houston Laukko med Jorma Kontio i Hugo Åbergs Memorial före Bolets Igor med Lennart Forsgren och på Solvalla triumferade Zoogin och Åke Svanstedt. Activity blev sammanlagd segrare. Åbergsdagen noterades ett nytt fantastiskt publikrekord med 17.500 på plats! Ändå minskade publiken totalt under året med 4 procent. Meadow Prophets Minne kördes för andra året och fick en mycket populär segrare i den häst som kallades för Jägersros nya flaggskepp Rival Damkaer. Erik Adielsson Rival Damkaer banans nya var ofta kusk bakom den Tommy Strandqvist-tränade dansken och Erik blev också, kelgris.

”Ringaren” Han har jobbat på Jägersro i över hälften av de 100 år som banan firar i år. Alla känner igen honom. Den lille mannen som gick över banan med alla hederspriser, blommor och lagerkransar. Men kanske främst för att det var han som ringde i upploppsklockan, ”Ringaren” Lennart Sandell. Jägersro är en av få banor i landet som fortfarande har ”upploppsklockan ringer.” 1953 började han sälja program på banan. Han började springa med listor till måldomartornet sedan han varit parkerings- och entrévakt. Han kallades sedermera protokollchef och skulle se till så att allt fungerade i måldomartornet. Han fick cykla runt och jaga kuskar som måldomarnämnden ville ha fatt på i bestraffningsärenden. Brodern hade tagit med honom ut. Många lördagsmorgnar tillbringades i Sture Bengtssons stall där han fick hjälpa till att motionsköra. Lennart Sandell har även jobbat med galoppen bl a som understarter. Men han tackade nej när man ville göra honom till vågkontrollant. ”Då hade jag aldrig kunnat vara med frugan i den sommarstuga vi köpt i Yngsjö utanför Åhus. Jag har aldrig haft semester från travet och det är inte många tävlingsdagar jag missat. Och så har jag alltid trivts väldigt bra med allt och alla på Jägersro.” En sak minns Lennart speciellt: ”När jag hälsade på Ingemar Johansson i samband med ett stjärnmöte på Jägersro, då försvann min näve.” Den 29 december 2006 gjorde Lennart sin sista tjänstedag på Jägersro i samband med lunchtravet. Då föll han för åldersstrecket 67 år. Men han gör ett inhopp över Jubileumsdagen den 20 maj 2007.

105

Travtränarföreningen Den här föreningen bildades troligen 1929, tyvärr är dokumentationen mycket bristfällig. De äldsta dokument som hittats är från verksamhetsåret 1930, då Harry Pajoncek och Niels Sölberg hade reviderat räkenskaperna. Det finns inga uppgifter om vem som var Travtränarföreningens första ordförande. I de noteringar som hittats framgår att den viktigaste uppgiften för Tränarföreningen i äldre tid var att se till så att samtliga medlemmar upprätthöll samma träningsavgifter. Dessa fastställdes av tränarföreningen och skulle gälla lika för alla, oberoende av att tränarna redan då var egna företagare. I protokoll från 1940 kan man läsa, att ”Herr Doeleman uppgav att agronom Sjunnesson meddelat honom, att NN underskred föreningens pris ifråga om träningsavgifter” och att ”herr Schoug ansåg att bevis förelåg för att NN handlat osolidariskt och herr K. Pettersson påpekade, att ifrågavarande fall gällde en riktigt bra häst som NN tagit till en träningsavgift av kr 200:-/mån.” Sedan länge fastställer varje tränare numera sin egen träningsavgift och sådana frågor finns inte på bordet när nuvarande ordföranden Mats Rånlund kallar till sammanträde.

Mats Rånlund tränarföreningens nuvarande ordförande.

106

Helen A Johansson banans första kvinnliga travtränare. 21 år gammal, Jägersros yngste champion genom tiderna med Erik Adielsson 21 år, Jägersros yngsta 59 segrar, nio före Thomas Uhr- champion någonsin. berg. Världsstjärnan Copiad med Erik Berglöf vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning. Ina Scot och Helen A Johansson vann L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning. Helen valde även att etablera sig som tränare på Jägersro det här året, som banans första kvinnliga travtränare. Bolets Igor, den lille tuffingen från Halmstad, tog hem C.L. Müllers Memorial tillsammans med Lennart Forsgren. Men Jägersroekipage kunde också ta för sig en del på bortaplan. Stora Treåringsprisets Stofinal i Örebro vanns av Kristiania och Olle Larsson och Roger I Nilsson körde svenskt rekord med Newton Rozz i ett tvååringslopp på Solvalla, 1.18,8. För åttonde året i rad blev Kent-Göran Wilör segerrikaste lärling. Segerrikaste häst och mottagare av Kvällspostens Championtäcke var Lars Demolings Peace And Charm som vann nio lopp. Lika många som Hans Adielssons Easy Lover men Peace And Charm hade fler tredjeplatser! För första gången kunde hästägarna kvittera ut över 50 miljoner kronor, 50,3, genom att prispengarna under året ökade med 3,3 miljoner. Sportchefen Hans G Lindskog övergick 1996 till trav-TV och ersattes av Lars-Åke Mårtensson. Anders Törnkvist blev ny VD efter Swen-Åke Borg som pensionerade sig. De kunde glädja sig åt att hästägarpriserna höjdes med 5 procent ytterligare under året. Banspel och publik minskade, det var en trist trend i hela landet. Åke Svanstedt fick sin efterlängtade seger i Svenskt Travderby, den som Zenit F. och Tommy Zackrisson Drewgi gav Åke Svanstedt en efterlängtad snuvade honom på två år seger 1996, men det satt hårt åt då Coltidigare. Egentligen hade train såg ut som en vinnare över upploppet. ju Cooltrain och Börje Bs Johansson från Kalmar redan vunnit loppet men snuvades på vinsten av Drewgi och Svanstedt efter en dramatisk upploppskamp. Åke Svanstedt vann också Derbyhoppet med Jupiter Hornline och det blev nya förhoppningar om Derbydubbel 1997. Derby-stoet till Princip Ås och Atle Hamre från Norge. Åke Svanstedt hade ett fint år på Jägersro. Zoogin fick sin stora seger på banan när man besegrade Rite On Line i Hugo Åbergs och vann

Bästa förutsättningar

Johan Diedens Kramer Boy med Johnny Takter blev vald till Årets Häst 1997, efter att ha blivit Triple Crownvinnare i Italien. World Cup Trot totalt efter vinst även i Elite-Rennen i Gelsenkirchen och i Jubileumspokalen på Solvalla. Populära ekipaget Copiad - Erik Berglöf vann Arvid Stjernswärds Minneslöpning, Lovely Godiva med Per-Olof Pettersson Müllers Memorial, norske Inherit Me med Jim Frick. L.C. Petterson-Broddas Minneslöpning och Meadow Prophets Minne såg Salvation med Valter Orlov som etta. Hemmahästarna då? Rival Damkaer var ju V75-kung, se annan plats! Thomas Uhrberg blev champion för första gången på Jägersro med 45 segrar. 1997 var ett stort år på den internationella fronten för Jägersro. Mycket stort! Johnny Takter och Kramer Boy var förkrossande i Italien förutom att han vann Breeders’ Crown och Sprintermästaren i Sverige. Johan Diedens Kramer Boy och Johnny vann nämligen fyraåringarnas Triple Crown i Italien – Gran Premio d’Europa i Milano, Gran Premio Triossi i Rom och Gran Premio Continentale 1996 blev Thomas i Bologna. Det hade ingen lyckats med på 40 år! Uhrberg champion Blev också vald till Årets Häst i Sverige. Tvåårige för första gången Viking Kronos var förkrossande för Lutfi Kolgjini med 45 segrar. i sina italienska starter som gav sex segrar på lika många starter. Svenskt Travderby har ofta bjudit på dramatiska upploppsstrider. Det här året var inget undantag. Ett av de allra mest dramatiska faktiskt. Jet Hornline och Tommy Hanné såg ut som vinnare. Men bröt ut och då tycktes det vikt för Jupiter Hornline och Åke Svanstedt. Närmast publiken hade Torbjörn Jansson racerfart på Stig H Johanssons Mr Quickstep. Johansson själv fick luckan med Mr Gossip. Men fram mellan hästar kom plötsligt Robert Bergh med Remington Crown och tog hem spelet. 11 av de 12 startande hästarna kom i mål inom en marginal av nio tiondelar. Bo Eklöf hade kvalat in fyra hästar till Derbystoet. Valde att köra Blue Bahia och han valde rätt. Blue Bahia vann. Rite On Line vann Hugo Åbergs Memorial och även World Cup Trot sammanlagt för Atle Hamre före Dryade des Bois som vann i Gelsenkirchen. En fantastisk Åbergskväll med 17.421 Ännu en fantastisk Åbergskväll 17.421 persopå plats, bara 91 personer var på plats. ner från det absoluta

Det är en man med gedigen hästbakgrund som nu sitter på Jägersros VDstol, Lars-Åke Mårtensson. Redan i slutet av 40-talet började fader Karl och moder Maj gå på Jägersro. Man bodde granne i sommarstugan i Skateholm på sydkusten med Curt Jacobsson från Nevitsborg som sålde första hästen Succé till fadern, Han satte hästen hos Allan LindLars-Åke Mårtensson. skog och senare hos Ragnar Thorngren på Åby. ”Ingen succé direkt”, minns Lars-Åke Mårtensson som tillbringade många söndagar med familjen på restaurangen vid stamborden bland namn som Hugo Åberg, Curt Jacobsson, Nils ”Fortuna” Bengtsson m.fl. av tidens stora hästmänniskor. Lady Fres kom 1961 och var framgångsrik hos Filip Norén. Lady Fres blev mamma till Maritime som vann några lopp hos Bertil Jansson. Maritime blev i sin tur mamma till Fabias (efter My Nevele) som Lars-Åke Mårtensson vann 21 lopp med i Tyskland, där han först var chef på Hotel Maritime och senare VD för TT-Line. ”Jag lärde mig väldigt mycket av Johannes Frömming där jag hade hästar i träning. För Frömming vann jag bl a det största 4-årsloppet i Tyskland, ett Zuchtrennen, med danska uppfödningsloppsvinnaren Dia R.S”, säger Lars-Åke Mårtensson. 85 vinnare hann Mårtensson köra in innan han kom till Jägersro som sportchef 1996 och sedan 2001 är han VD. ”Sista hästen jag hade var Fantom Brick som jag tränade själv. Men när jag blev sportchef fick han inte starta på Jägersro och det var inte så kul att behöva åka bort till andra banor för varje start. Men visst kliar det fortfarande i fingrarna!”

107

Publiksiffrorna vände uppåt under 1997 och under 1998 myntades uttrycket ”Jägersro - mitt i Europa”.

Kvalificerad VD Anders Törnkvist kom till Jägersro som VD när Swen-Åke Borg gick i pension 1996. Törnkvist hade då ett förflutet som VD för Svenska Travsportens Centralförbund under en sexårsperiod. Slutet på 90-talet var i mycket en ”förvaltningsperiod” för Jägersro men Anders Törnkvist var med om en sportsligt sett expansiv tid för banan. Jägersro tog klivet in ”Mitt i Europa” och speciellt Johnny Takter och Kramer Boy hade jättelika framgångar internationellt. Det var också under de senare åren på 90-talet som Lutfi Kolgjini byggde upp sitt renommé som landets särklassige tvåårstränare. Anders Törnkvist efterträddes på VDstolen 2001 av Lars-Åke Mårtensson.

Vaktavlösning, Anders Törnkvist gick 2001 och efterträddes av Lars-Åke Mårtensson.

108

publikrekordet. Ett fint rekord på toton med 26.928.829 kronor. Müllers Memorial till Rival Damkaer och Erik Adielsson. Populär hemmaseger även i L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning genom Good As Gold och Mats Rånlund. Likaså i Svensk Uppfödningslöpning - Ahlsell Klassiker som vanns av Sarah Palema och Staffan Nilsson. Meadow Prophets Minne till Åby genom Messer Fabian och Stefan Söderqvist. Sammanlagt blev det 32 rikstotosegrar till Jägersro det här året, en ökning med 13. Erik Adielsson tog tillbaka det championat han ”lånade ut” till Thomas Uhrberg, vann nu 64 segrar på Jägersro och 126 totalt. Mycket glädjande under 1997 var att publiken efter år av minskningar ökade med cirka 12.000 personer. 1998 myntades uttrycket ”Jägersro – mitt i Europa”. Mycket välfunnet. De internationella framgångarna var också legio. Varken förr eller senare har Jägersrotränade hästar vunnit så stora internationella lagrar som 1997. Eller vad sägs om...Viking Kronos och Lutfi Kolgjini vann i hästens årsdebut Premio Tito Giovanardi i Rom, vann Elwood Medium med Lennart Forsgren (familjen Kolgjini väntade barn) i Padova, tog sedan hem Premio Nazionale Memorial i Milano med ”Ludde”. Här hemma segrade Vikingen och Kolgjini i E3-final. Rival Damkaer och Erik Adielsson vann Grosser Preis von Bayern i München. Kramer Boy och Johnny Takter vann försök och final i Lotteriloppet i Neapel, Gran Premio Republica i Bologna och Gran Premio Duomo i Florens. KraViking Kronos gjorde en framgångsrik mer Boy vann också Gran Premen kort karriär för Lutfi Kolgjini. mio Europa i Cesena, här körd av Pietro Gubbellini eftersom Johnny Takter var upptagen av Derbyhelgen hemma. Kramer Boy vann på hemmaplan också Arvid Stjernswärds Minneslöpning. Lutfi Kolgjini var outstanding i tvåårsloppen. Han vann 18 tvåårslopp och tog 1,35 miljoner av de totalt 3,6 miljoner man tävlade om i landet. Finaste tvåårssegern kom i Svensk Uppfödningslöpning med Revenue tätt följd av Vinterfavoriternas på Solvalla med Egon Lavec och Silverstoet på samma bana med Sweet Sound. Lutfi Kolgjini vann också StoChampionatet med Simb Capi. Tomas Malmqvist hade ett fint år med sina treåringar. Montana Chill

Jägersro hade stora framgångar under 90-talet på det sportsliga planet. Vilket innebar att hästägarna också fick sin beskärda del. vann både korta och långa E3 för ston på Eskilstuna och Örebro tillsammans med Erik Adielsson och den här duon vann både Grains Lopp och Coccinelles Lopp på Solvalla med Mäktig Liss respektive Montana Chill. Erik Adielsson vann Svenskt Mästerskap för lärlingar och blev även Europamästare förutom att han blev champion på nytt, nu med 60 vinnare före Johnny Takter 56. ”Farsan” Hans Adielsson för andra året vinstrikaste tränare med 47 segrar på blott 200 starter och 2.586.500 kr in på Jägersro. Och apropå utmärkelser så fick lärlingen Charlotta B Svensson Stig H Johansson-stipendiet på 40.000 kr. Jägersrotränarna tangerade under året ”all time high” på rikstoton med 41 vinnare. Gästerna på Jägersro fick sitt. Svenskt Travderby till Jolly Rocket som året innan vann Derbyhoppet för Per Lennartsson, men tyvärr fanns inte längre Derbydubbeln med dubblerat förstapris. Müllers Memorial till Defi d’Aunou med Jean-Etienne Dubois som även vann V75 Fem År med Giesolo de Charlotta B. Svensson blev Stig Lou. Hugo Åbergs till Rite On Line och Atle Hamre för andra året i rad, L.C. H. Johanssonstipendiat 1998. Peterson-Broddas Minneslöpning till tvåan Frisky Frazer och Axel Jacobsen sedan ettan The Bad Boy i efterhand fråntagits segern för otillåten medicinering. Negativt under året var att publikökningen 1997 följdes av en minskning med 16.000 personer. Men hästägarna fick ännu en prishöjning och om man ser tillbaka till 1992 har höjningen under de här åren varit 38 procent. 90-talets sista år, 1999, kunde sportsligt sett inte matcha de unika framgångarna senaste året. Ut från den internationella arenan klev världsstjärnorna Kramer Boy och Rival Damkaer. Liksom Lutfi Kolgjinis unghäststjärna Viking Kronos som skadades i samband med det italienska Derbyt, där han fick sitt första och mycket smärtsamma nederlag. Men det fanns gott hopp för framtiden. Inte minst hos Kolgjini. Han tog hand om merparten av prispengarna i Svensk Uppfödningslöpning, 612.500 kronor, där han hade fyra hästar till start och belade de tre första platserna. Han hade lånat Heiner Christiansen från Tyskland till tyskägde Noir Qualite som vann före Marco Abb med Ola Samuelsson medan ”Ludde” själv fick nöja sig med tredjeplatsen bakom Fellini Lavec. En unik trippel i denna KRAFFT Svensk Uppfödningslöpning som för

Gillar Jägersro Jean-Etienne Dubois är den yngre av Jean-Pierre Dubois två söner. Pappa Dubois är en legend redan under sin livstid med sina friska idéer om uppfödning och blodslinjer som ofta har retat den franska travsportens konservativa ledning. Jean-Etienne vann Müllers Memorial 1998 med sin Defi d´Aunou och även V75 Fem År med Giesolo de Lou över 2640 m. Under 2001 kom han tillbaka och visade sig klara Åbergs 1609 m lika väl till en ganska överraskande seger.

Giesolo de Lou besökte Jägersro sex gånger.

109

Referentpionjär Varje tävlingsdag på Jägersro är Bengt Larwik mer närvarande än någon annan. Både som speaker och referent numera, sedan den separata speakerfunktionen dragits in. Referentens berättelse är en konst som ställer stora krav på tydlig stämma, klart uttal och förmåga att snabbt uppfatta händelseförloppet. Det här har Bengt Larwik tillägnat sig efter sina 37 år som banans röst under tävlingsdagarna. Bengt Larwik efterträdde Peter Kastensson. Tidigare var referentens arbetsplats utomhus på måldomartornets balkong. Nu sitter referenten högt uppe under läktartaket. Det ger bättre utsikt och så är man inte utsatt för väderlekens nycker. Bengt är sedan många år ordförande i Sveriges Travamatörer som omfattar 22 klubbar med cirka 3.000 medlemmar. Han är dessutom ordförande i oerhört livaktiga Skånska Travamatörklubben som behandlas på annan plats.

Det är åtskilliga tusen lopp som Bengt Larwik refererat.

110

År 2000 i samband med Öresundsbrons invigning var Jägersro banan i centrum. (Bilden är ett collage) första gången sponsrades av KRAFFT, landets ledande tillverkare av foder. Samarbetet innebar bl.a. att KRAFFT betalade första insatsen för alla hästar födda 1998 till Svensk Uppfödningslöpning år 2000. Öresundsbron stod färdig och därmed var verkligen ”Jägersro mitt i Europa”! Hugo Åbergskvällen och World Cup Trot blev något av en manifestation av detta med hästar från Frankrike (Remington Crown, Ganymede, Louise Laukko), Tyskland (General November), Danmark (Rudolf Le Ann), Norge (Rite On Line) för att inte tala om Nya Zeeland (Special Force). Men det blev svensk ”helylleseger” i Åbergs genom amatören Ove Ousbäcks nytända världsstjärna Fridhems Ambra körd av Stefan Söderkvist. Det ekipaget hade redan i februari vunnit Meadow Prophets Minne. Müllersdagen har också utvecklats till ett internationellt evenemang och huvudloppet vanns av Giesolo de Lou och Jean-Etienne Dubois medan V75 Sex År gick till Finland genom Cosmic Ride och Tuomas Korvenoja, som haft en vinterfilial på Jägersro. Svenskt Travderby vanns av Stig H Johansson med – Victory Tilly! Föga anande vi väl då att denne millenniets Moni Maker förbereddes på siste Derbyvinnare skulle bli en av Jägersro inför Elitloppet med Sveriges största internationella stjärJohnny Takter i sulkyn. nor. En världsstjärna visade också upp sig i L.C. Peterson-Broddas Minneslöpning, Moni Maker från Jimmy Takters träning i USA. Moni Maker generalrepeterade inför det som skulle bli seger i Elitloppet. Hon kördes här av Johnny Takter till seger på 1.10,7/1609a, bara en tiondel från hennes eget världsrekord! Jägersro hade under flera år legat i topp gällande regionspelsutvecklingen men fick finna sig i att med en ökning på 2,1 procent ligga ett par procent under riksgenomsnittet 1999. Glädjande var dock att satsningen på evenemang och riktad marknadsföring gav resultat i publikökning med nästan 10 procent och travets stordagar samlade i genomsnitt drygt 8.000 åskådare med en topp på 16.536 personer under Åbergsdagen.

Tommy Strandqvist tränade ”Rivalen” under hela hans karriär, men det var inte ofta de sågs tillsammans i loppen. Tre vinster blev det emellertid.

V75-kung och publikfavorit Danskfödde Rival Damkaer gick under 1993 till 1998 fram som något av en slåttermaskin och blev stor publikfavorit på Jägersro. Tommy Strandqvist hade Rival Damkaer i träning och efter en trevande inledning som tre- och fyraåring 1992-93 blev det full fart framåt. Rival Damkaer gick som femåring rakt igenom V65, 1994 vann han försök och final i Bronsdivisionen med Erik Adielsson, försök med Erik Adielsson och final i Silverdivisionen med Lennart Forsgren. Avslutade 1994 med finalvinst i Gulddivisionen på Solvalla med Lennart Forsgren. 1995 fortsatte Rivalen med Algot Scotts Minne på Åby med Erik Adielsson, Axevallalöpning (Lennart Forsgren), Guldfinal på Åby (Örjan Kihlström) och Smedträffen i Eskilstuna (Olle Goop). Härjningarna på Rikstoton fortsatte 1996 men högsta prispotten, 400.000 kronor, kom när Rival Damkaer och Örjan Kihlström var tvåa bakom Copiad i Olympiatravet på Åby. Det här året vann han också EliteRennen i Gelsenkirchen med Lennart Forsgren. Med Erik Adielsson i sulkyn tog han 1997 bl a hem Müllers Memorial på hemmaplan, Charlie Mills Trot på Mariendorf i Berlin och Grosser Preis von Gelsenkirchen förutom Gulddivisionssegrar. 1998 blev Rivalens största år. Ingenting övertrumfades förstås av hans seger i Olympiatravet för Erik Adielsson, 800.000 kr i förstapris och drygt 16 gånger på toton. Då hade nioåringen i februari vunnit en Gulddivisionsfinal på Solvalla med Örjan Kihlström. Efter Olympiatravet började Rival Damkaer bli lite trött på tävlandet men han vann ändå Grosser Preis von München tillsammans med Erik Adielsson. Sin sista seger tog Rival Damkaer 10 år gammal hemma på Jägersro den 22 maj 1999 tillsammans med Johnny Takter. Då vann han Korvbrödbagarens Lopp med 40.000 i förstapris. När han drog sig tillbaka var han den mest vinnande hästen i Olympiatravet 1998 med V65-V75:s historia med 22 segrar idel ädel stjärnor. från Brons till Guld och 18 av dessa var i Gulddivisionen! Rival Damkaer kallades också för ”V75-Kungen”. Han segrade i 46 av 136 starter och tjänade 8,36 miljoner kronor till Tommy Strandqvist, Stall Rivalen HB & Helsingborgs Bil & Video AB.

Rival Damkaer fick epitetet ”V75-kungen” då han var den mest vinnande V65 - V75 hästen någonsin.

Rival Damkaer med sin skötare under många år Louise Thornkvist och tränaren Tommy Strandqvist.

Rival Damkaer Född 1989-06-06 136 starter 46 - 20 - 19 Startprissumma 8 363 928 kr Rekord *1.13,7 k *1.14,8 m *1.15,9 l Bästa tid 1.11,3 ak 1.12,6 am 1.14,8 al. Tränare Tommy Strandqvist

111

Derbyt 1991

Total dominans Bechmann Racing regerade skandinavisk galopp under åren runt 1990. Bakom stallet stod den danske f.d.cyklisten och affärsmannen Willy Bechmann tillsammans med sönerna Sören och Jens, och den senares hustru Hanne, som var tränare för storstallet. Bechmannstallet hade både god egen uppfödning och köpte in hästmaterial av god klass, och hade en träningsanläggning av hög klass på norra Själland. Det största av Hanne Bechmann flera stora år för stallet var 1991. Inte minst på Jägersro där man tog ”allt”. Bechmann Stud var vinstrikaste uppfödare, Bechmann Racing vinstrikaste ägare, Hanne Bechmann tränarchampion och stallets förstejockey Ole Larsen jockeychampion, Tao vann Svenskt Derby under Lester Piggott och var vinstrikaste häst på Jägersro, dock inte tränad av Hanne utan av Andreas Wöhler i Tyskland. På Derbydagen vann stallet också Sofierolöpning med Meditation och på hösten Svenskt Kriterium med Bluefield. Bechmann Racing nöjde sig inte med Svenskt Derby, man tog hem alla de tre skandinaviska Derbyna samma år. Tao hade tidigare vunnit det danska och stallet avslutade sedan med seger i Norskt Derby genom Icecolt, tränad av Hanne och riden av Ole.

112

Nytt banunderlag 1990 avslutades med en infernalisk kamp mellan Chris Cordrey, unga löftet Fredrik Johansson, 19 år, och Janos Tandari om jockeychampionatet. Alla tre hade chansen att stå överst på tronen inför årets två sista löpningar. Chris Cordrey red inte där, men han kunde i kavaj se Fredrik och Janos missa. Det hade räckt med en seger för någon av dem eftersom båda hade fler andraplatser än Cordrey. Som nu vann på 18 segrar. Rolf Ohlsson blev vinstrikaste tränare. Han tränade bl a sprintern Harmonic Sacc som var segerrikast med fem segrar. Volvo Svenskt Derby hade flyttats till augusti och var den sedvanliga folkfesten. För första gången sedan 1979 blev det norsk seger genom Wido Neuroth-tränade Trivial Pursuit som gav Gunnar Nordling hans tredje Derbyseger i Sverige. AB Superbus, tidigare galopphästägare och nu stor travhästägare hos Hans Adielsson hade fött upp vinnaren. Per-Erik Pramms Minneslöpning till Danmark genom Sören Jensentränade French Singer med Ole Larsen. Ovan nämnde Fredrik Johansson vann Svenskt Kriterium med Nashville, Sam W Fribergs första seger i den här löpningen. Nashville vann även Vinterfavoriternas på Täby och utsågs till Årets 2-åring. Galoppen tävlade 26 dagar och omsatte 38,4 milj kronor, en ökning med 6,4 milj. 1991 hade flisbanan skattat åt förgängelsen och ersatts av Plaracon, en blandning av gummiflis och grus. Inte helt lyckat mot slutet av säsongen då banan blev för hård och snabb Bluefield i mitten vinner Svenskt Kriteoch efter säsongen justerades rium 1991. banan med mer grus i botten och mera gummi på ytan. Mycket positivt blev det att man flyttade fram målet nästan 100 meter för att få ett längre upplopp. Lester Piggott vann Svenskt Derby första gången 1958 med Flying Friendship. Var nu tillbaka för sin andra vinnare i Volvo Svenskt Derby. Tao, tränad i Bremen av Andreas Wöhler och ägd och uppfödd av danske Willy Bechmann, var överlägsen. Man kunde glädja sig åt skandinaviskt totorekord den här dagen med 5.673.221 kronor och publiksiffran på 6.592 var också positiv. Pramms Minneslöpning gick till Norge när Knut Engan-tränade Red

Stormy Belle segerrikast 1991. Hero vann för Trond Jörgensen. Lennart Reuterskiöld träJulie Krone oerhört framgångsrik i USA nade bl a Bo Jardbys fuxsto var på besök på Jägersro 1992. Stormy Belle, som var segerrikast med sex vinster på 12 starter. Fredrik Johansson blev segerrikast i Skandinavien. Det var direktspel från Jägersro till Täby 24 dagar med en omsättning på 6,8 milj kronor, Den motsatta vägen gick 2,1 milj under fem tillfällen. Totalt omsatte galoppen 41,7 milj, en ökning med 3,2 miljoner. 1992 såg några helt nya namn som vinnare av Volvo Svenskt Derby. När Cosmos Streak säkert betvingade hemmahästen Veduwa så reds han av Russel Muggeridge och tränades av Hubert Doria, båda från Täby, för första gången på segerplats i Derbyt liksom ägande fälttävlansfamiljen Gällerdal i Fillinge Förvaltnings AB som var nya i sporten. Bortsett från Derbyt så blev dagen en massiv framgång för ”himmalaget”. Fredrik Johansson red in Nice Eagle till vinst i Derby Consolation och Primo Melody i Malmö Stads Pris för ägande Sten Thynell och tränaren Nisse Lindgren. Leif Jönsson i Stall Question fick se Janos Tandari – borta nästan hela 1991 för en svår ryggskada – vinna Verdexa Cup med Björn Björkman-tränade Glenlivet och Pure Water ta hem ITT Sheraton Cup med Margareta Lindström som också tränade. Fredrik Johansson hade en fin dag och vann förutom med Thynellhästarna, iDAG Cup med Big Foot från Hans-Inge Larsens träning. Under året fick Jägersro besök av världens framgångsrikaste kvinnliga jockey, amerikanskan Julie Krone, som dock inte lyckades vinna någon löpning. Pramms Minneslöpning till Täby, Gipsy River tränad av Ewy Nordling reds till vinst av Gunnar Nordling. Som också hade ett fast grepp om championtiteln större delen av säsongen, toppade med 33 vinnare före Fredrik Johansson 27. Rolf Ohlsson och Lennart Reuterskiöld hade tuff kamp i tränarligan som Ohlsson vann med 1.452.750 kr mot 1.348.100. Faktiskt ökade galoppens publik under året med tre procent medan spelet gick upp 12 procent. Sten Thynell och hans Stall Lambada blev tredubbel klassisk vinnare 1993. Glenlivet en av Leif Jönssons whiskyhästar. Zenithsa, tränad av HansInge Larsen vann för Kim Andersen Svenskt Oaks på Jägerso och följde upp med Norskt Oaks. På Klampenborg vann Primo Melody, tränad av Nils Lindgren, Danskt Oaks. Svenskt Derby blev en norsk uppvisning av Lorofino med Gunnar Nordling. Nordling blev historisk genom att bli förste jockey att vinna

Ingen dålig svit Nio raka segrar – inte många galopphästar har klarat av en sådan svit. Men Alkuwah gjorde det på Jägersro 1992. Då var dottern till Sure Blade fyra år gammal. Hon hade importerats från England av Stall Senni efter två jumboplaceringar som tvååring. Hösten -91 inledde hon sin skandinaviska karriär med en fin placeringssvit på Klampenborg; 2-2-3-2-2-1. Fr.o.m. fyraårssäsongen löpte Alkuwah i sin tränares (nestorn Einar Jardby) guldfärgade dress med lila axelskärp. Alkuwah var en storvuxen dam och behövde ett par löpningar för att komma upp i full form. Hennes tränare hade förmodligen läst propositionshäftet och visste hur han skulle lägga upp säsongen. Den 4 juni 1992 öppnades dammluckorna på vid gavel. Alkuwah tog sin första av de historiska nio raka segrarna, med Steven Hill i sadeln. Hon startade – och vann! - sju veckor i rad, innan hon tog en veckas paus och avslutade sin svit med ytterligare två segrar. Steven Hill red henne vid fem av de nio raka segrarna, Lennart Reuterskiöld Jr vid de övriga fyra. Den nionde segern i rad togs i Champagnegaloppen på det årets Derbydag. Efter dessa nio blev Alkuwah trea en gång innan hon under Fredrik Johansson tog årets tionde och sista seger, samtliga på Jägersro. Hon hade varit favorit vid åtta av de tio vinsterna. Vid sin första årsseger startade Alkuwah med ett handicaptal på 61, efter den tionde hade hon gått upp till 87 – en höjning på 26 kg på elva starter. Hon var även i fortsättningen en mycket god galoppör.

113

Plats för hattar Derbydagen handlar inte bara om galoppsport på högsta nivå. Även klädseln är på topp – inte minst damernas hattar som traditionsenligt finns i många olika utformningar – vackra, eleganta, fantasifulla, originella, lustiga... En jury utser varje år pristagare i både en vuxen- och en barnklass.

114

När hästarna och ryttarna är på plats i ledvolten då kommer också publiken, året är 1993. fyra Derbyn på Jägersro och för tränaren Wido Neuroth var det andra Derbyt. Vi vet att det skulle komma åtskilliga ytterligare... Nytt skandinaviskt omsättningsrekord för galopp. För första gången över 6 miljoner i omsättning en tävlingsdag, 6.004.651 kronor och publiksiffran 6.705. Rolf Ohlsson hade profilerat sig som unghästtränaren par preference och vann Malmö Stads Pris för tvååringarna 1989 - 91 med Scandal Beauty, Phanta Sacc och Lady Spring. Den här Derbydagen vann han sin fjärde seger i löpet, dubbelt tillochmed – Ritza Friend och Fredrik Johansson före Miss Maria. Rolf Ohlsson vann också Svenskt Kriterium genom Red Ribbon med Fredrik. Derbyvinnaren från fjolåret Cosmos Streak kom tillbaka och vann Pramms Minneslöpning och tvåan Veduwa hade också övervintrat väl, vann både Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning och Jägersro Cup. Kim Andersen blev jockeychampion för första gången med 28 vinnare, två mer än Gunnar Nordling. Rolf Ohlssons tvåårsbrigad avgjorde tränarstriden på nytt mot Lennart Reuterskiöld, 1,5 mot 1,1 miljoner kronor. Janos Tandari har upplevt många fina dagar på galoppbanorna. Derbydagen 1994 var en av de största. Inte nog med att han vann Svenskt Derby med Stall Åkerkullens överlägsne Hooter. Janos satt också på Local Hero som vann Malmö Stads Pris, Cinnamon, vinnaren av ITT Sheraton Scandinavia Cup (dessa liksom Hooter tränade av Tommy Gustafsson på Täby) och Wise Move i ATG:s Jubileumslöpning. Tandari red den här dagen in totalt 884.500 kronor. En strålande Derbydag med nästan 10.000 personer på plats. Men så bjöd också 20-årsjubilerande ATG på entrén. Fredrik Johansson blev för första gången champion på sin hemmabana. ”Fredde” satt Hooter en av Derbyts på 38 vinnare, 14 mer än kollegan Kim Andermest överlägsna segrare sen. Johansson blev även Sverigechamp med för Janos Tandari. rekordet 79 segrar. Totalt bäst även i Skandinavien med över 100 vinnare. Sten Thynell och Lambada blev vinstrikaste hästägare både på Jägersro och Täby. Informant och Fredrik Johansson vann både Verdexa Cup och Sydsvenskan Sprint. Pramms Minneslöpning vanns av Flyintor, som reds till seger av Fredrik Johansson, före Cosmos Streak som senare vann Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Rolf Ohlsson hade bra tvååringar och vann för andra året i rad Götalandlöpning, nu med Oktan Seigneur, Manuel Santos red. Rolf Ohlsson var bäst av hemmatränarna men tränaretta blev Tommy Gustafsson från Täby före danske Sören Jensen. Ynka 9.000 kr skiljde herrarna åt. Omsättningsmässigt fick galoppen vidkännas en liten minskning på en

Välfyllda startboxar. 15 hästar får plats på startlinjen. halv miljon. Dock ökade Jägersro totalt sitt regionspel med 21 procent, mycket tack vare V75-spelet som introducerades det här året. Det Blå Bandet, det vill säga Svenskt Derby, blev 1995 en repris på fjolåret på så sätt att paret Tommy Gustafsson - Janos Tandari vann på nytt. Nu hette hästen Bloomerace, ägd och uppfödd av Kjell Sjöberg och faktiskt samma fader som 1994 års vinnare Hooter – Diaghlyphard. Derbydagen överhuvudtaget tillhörde Täbytränarna. Michael Kahn tränade vinnaren i Kvällsposten Cup, Paphos Light, i Verdexa Cup, Sharp Matt och i ITT Sheraton Scandinavia Cup Next Going som tidigare vunnit Svenskt Oaks. Alla tre ägda i Skåne. Dessutom tog Bruno Nilsson hem tre löp, bl.a. Malmö Stads Pris genom Little Eric. Skånska Fältrittklubbens ordförande Sewerin Ekman var Jägersro trogen och hans Senador, tränad av Lennart Reuterskiöld, var årets sprinterkung genom segrar i fyra kortlöpningar, en kom i Rosengårdlöpning. I Svenskt Kriterium vann en blivande storstjärna från Tommy Gustafsson på Täby, Songline med Janos Tandari. Pramms Minneslöpning gick till Norge genom Philidor. Sten Thynell i Lambada blev Jägersro- och Sverigechampion bland hästägarna på nytt, stallets Ghaali överraskade bl a i Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Fredrik Johansson hade ett fint år som ryttare och blev bäst på Jägersro, 34 segrar, och i Skandinavien men fick i Sverige ge sig för Janos Tandari. Galopphästägarnas totala prispengar gick för första gången upp till 15 miljoner kronor och omsättningen ökade med sex miljoner till 55,4 milj. Banspelets andel 18,2 milj. Fredrik Johansson hade tillbringat vintern i Hongkong och vunnit några uppmärksammade segrar. Den första storloppsvinnaren när han Första Derbysegern kom tillbaka till Sverige våren 1996 blev Blue för en icke skandinaChief i Pramms Minneslöpning. Populärt, även viskfödd häst, Palatal om hästen tränades av Wido Neuroth i Norge. med Fredrik Johansson I Svenskt Derby jagade Tommy Gustafsson 1996. och Janos Tandari tredje raka Derbysegern. Nu var det Songline som skulle göra det, men det blev ”bara” en andraplats bakom danske USA-födde Palatal, tränad av Flemming Poulsen, med Fredrik Johansson. Det var första Derbysegern till en icke skandinaviskfödd häst. Composit APS ägde Palatal och tog även hem Svenskt Oaks med Poulsen-tränade Topcoat som reds av Janos Tandari. Gustafsson - Tandari fick ”revansch” i Svenskt Kriterium när Kokomo vann. Wido Neuroth började på allvar ”lägga sig i” de svenska storloppen och vann förutom segern i Pramms dubbelt i Skånska Fältrittklubbens

Gammal ”knekt” Benny Carlsson är, som han själv säger, gammal ”knekt”, d v s yrkesofficer med bl a tjänstgöring på Cypern bakom sig - på den tiden inte bara vädret var hett där. Han gjorde också tre säsonger som sportchef på Jägersro, och är numera ordförande i Svensk Galopp. Benny har dessutom under många år varit hästägare och är uppfödare i liten skala hemma på gården. Första hästen blev en klassisk vinnare - Eulalia vann Mowerina 1985, och sedan var han fast. Eulalia fick flera goda avkommor (Eugen, Eugenia, Euro-Recruit) och är även mormor till gode Negev. De bästa hästarna på senare år har varit stona Reference Lady och Interviewer, som han numera har som avelsston. En del av hästnamnen anknyter till Bennys civila verksamhet, som består av det egna rekryteringsföretaget Recruitment.

115

Sharp Matt vann fyra raka segrar i Sprinterloppet under Derbyhelgen. Men 1997 var han inte först i mål, det var Hakiki utan sin ryttare Fernando Diaz.

Ole Larsen med Stop the Music.

Lopp med självironi Det kan knappast finnas någon i den skandinaviska galopphistorien som varit så framgångsrik både som jockey och tränare som Ole Larsen. Larsen har tränat vinnarna av fem skandinaviska Derbyn (Chinatown x 2, Russian, Fabulous och Farandole) och ridit ytterligare sex (Algarve x 2, Long John x 2, Icecolt, Fox’s Den). På meritlistorna finns förutom internationella Gruppvinnare också ett stort antal klassiska vinnare utöver Derbyna. Ole är dansk och började som lärling på Klampenborg, men jobbade en första period på Jägersro i mitten på 60-talet då han som lärling och ung jockey var anställd hos Hans Bech-Holm och senare Thorwald Nordquist. Efter en mycket framgångsrik period som förstejockey för Benny Jensen började tränarkarriären 1979 i Danmark och har även omfattat en period i Chantilly för drygt 15 år sedan. Ole gör 2007 sin tionde säsong som Jägersrotränare. Sedan en nackskada tvingat honom att sluta tävlingsrida hösten 2002 instiftade Ole den populära serien Ole Larsen Young Riders Championships, som avgörs med totalt elva löpningar på fem olika banor i Skandinavien med finalen på Jägersro. Det är i denna serie ägarna till vinnarhästarna får som hederspris en flaska Gammeldansk och den danska osten Gamle Ole. En befriande självironi...

116

Jubileumslöpning med Coneybury och Lurifax. Ole Larsen både red och tränade nye importen General Alan till vinst i treåringarnas Rosengårdlöpning. Lennart Reuterskiöld hade ett stort år som tränare och blev överlägsen tränarchampion på banan med nästan en miljon mer inridet än tvåan. Från Lennart Reuterskiölds stall sadlades 42 vinnare. Danske jockeyn Kim Andersen hade också ett fint år och blev för första gången champion på Jägersro med 36 vinnare. Segerrikaste häst Sharp Conquest med fem segrar, ägare Jägersro trav & galopps ordförande Claes Lundell. Man kan lite tala om en bruten trend under 1997, det vill säga att hemmahästarna hade svårt att göra sig gällande i de större löpningarna. Det här året vann Zerena Apache tränad av Francisco Castro Svenskt Oaks med Luis Santos, Never Stop från Lennart Reuterskiölds stall tog Götalandlöpning med Susanne Berneklint och Rolf Ohlsson-tränade Zoot Zaid med Kim Andersen triumferade i Svenskt Kriterium. Lennart Reuterskiöld blev på nytt överlägsen tränarchampion och vann 44 löpningar på 206 starter. Susanne Berneklint blev därmed också championjockey med 24 segrar, två mer än Kim Andersen. Svenskt Derby fick för första Segerrikaste häst under 1996 var gången en engelskfödd vinnare i Sharp Conquest. Chirac, perfekt riden i alla lägen av Fredrik Johansson. Wido Neuroths tredje tränarseger i Derbyt. Sten Thynells Next Going från Michael Kahn vann för tredje året i följd Henric Åkesson Scandinavia Cup och Stall Lambada tog också hem Derbyconsolation genom Magnitude, hemmatränad av Nisse Lindgren, med engelske jockeyn Gary Hind. Det var galopp även på lördagen då Songline från Tommy Gustafsson vann Zawawi Jägersro Cup för Janos Tandari och därmed blev förste svenske galoppör att passera tre miljoner kronor i prispengar. Spelet ökade som vanligt – två procent – och glädjande var att besökarna vid galopptävlingarna ökade med cirka 1 000 personer. Den positiva trenden fortsatte under 1998. Spelökning med 8 procent och publiken med 5. Lennart Reuterskiöld hade tagit fram en topphäst i Hangover Square som trivdes fint uppe på Täby där han för ägaren Fred Kristiansen vann Upplandslöpning, Gold Cup och Sweden Open Mile och blev Årets Häst i galoppomröstningen. Samma stalls Castle Queen vann Vinterfavoritternes Ærespremie i Odense och på Klampenborg triumferade Bathal i Skandinavisk Grand Prix. Även på hemmaplan gick det fortsatt fint för Lennart Reuterskiöld och hans stall. Champion bland

Lennart Reuterskiöld champion 1998 och 1999. tränarna igen, drygt 2 miljoner inridet om man räknar med bonus. En av vinnarna var Carlsson Racings Euphoria i Götalandlöpning. Apropå fina segrar på bortaplan så vann Stallen Lambadas och Gransäters Shawdon från Nils Lindgrens träning Årets Galopphäst 1999. Lennart ReuterskiöldPolar Million Cup på tränade Hangover Square. Övrevoll. Janos Tandari, med tränarlicens på Jägersro, hann med att vinna för andra också, som med Albaran i Scandinavian Open Championship (600.000) på Klampenborg. Och så fick Jägersro en dansk champion på jockeysidan igen, nu var det Mark Larsen som red 35 vinnare. I Svenskt Derby kom Wido Neuroth tillbaka med Exaltation med Hongkong-baserade Stanley Chin i sadeln och Neuroth tränade även tvåan Brown Ale. Svenskt Oaks till Stall Questions Lagavulin. Tränare Bruno Nilsson. Sista året på 90-talet och den femte segern i Svenskt Derby till Wido Neuroth från Norge. Ett fantastiskt facit. 1999 hette vinnaren Valley Chapel, som blev den senaste att vinna samtliga tre Derbyn i Skandinavien, Fredrik Johansson red sin tredje svenske Derbyvinnare. Den stora hemmahästen var åter Hangover Square, managerad av Lennart Reuterskiöld och alltid riden av Mark Larsen. Hangover Square vann 1999 – bland annat – de båda Listedlöpningarna Stockholms Stora Pris och Swedish Open Mile och utsågs av Svenska Hästsportjournalisters Klubb till Årets Galopphäst. Lennart Reuterskiöld blev champion igen före Francisco Castro, och hade i sitt stall championhästen On Location vars ägare Stall L fick ta emot beviset som segerrikaste häst postumt eftersom hästen tragiskt dog under året. Mark Larsen champion för andra året med 30 vinnare. Lennart Reuterskiölds son Fredrik var femma på tränarlistan sedan Eko Grand Royal vunnit Svealandlöpning och Auktionslöpning och utsetts till Årets 2-åring. Vi nämnde inte Pramms Memorial 1998. Der var samma vinnare som 1999, Claes Björlings Banzhaf, nu med Rebecca Colldin på ryggen. Rosengårdlöpning till Partagas från Rolf Ohlssons stall. Årets Hästägare i Sverige blev Paul Jarlsbo som vann Svenskt Oaks med El Corazon, riden av Fernando Diaz. Team Castro-Jarlsbo-Diaz vann Derbydagen även Malmö Stads Pris genom Rex. Och Fredrik Johansson nöjde sig inte med inledningsvis nämnde Valley Chapel i Derbyt, han satte också dit Heavy Loaded i Henric Åkesson Scandinavia Cup och Shaisa i Sydsvenskan Sofierolöpning. Fredrik Johansson satt på över 100 vinnare i Skandinavien och red in mest pengar av alla. När vi gick mot millenniumskifte hade galoppen ökat sin omsättning med 28 procent.

En välkänd röst Han blev godkänd av självaste Lennart Hyland! Klart att han skulle duga som speaker och referent då! Namnet är Christian Holm. Välkänd röst på landets galoppbanor under mottot ”höras men inte synas”. Som son till legendariske Stig Holm, ”Ryttmästarn”, var det klart att Christian skulle få uppgifter inom sporten. Pappa Stig, då på Ulriksdal, skickade unge Christian till Lennart Hyland på Radiotjänst på Kungsgatan 8 i Stockholm (senare ATG:s första kontor). ”Den store” satte en mikrofon i handen på Christian, ställde honom vid fönstret ”mitt emot Konditori OGO” och bad honom berätta vad han såg. Efter en stund avbröt Hyland honom, ringde pappa Stig och sa att ”han blir nog bra”. Christian Holm gjorde speakerdebut på Ulriksdal 1958, 16 år gammal. Sedan blev det Täby från invigningen 1960, han följde med när Stig Holm flyttade till Jägersro igen 1963 och började referera här liksom vid Åbys galopp. Hade ett uppehåll 1970 - 1985 då han bodde i Stockholm men har sedan varit Jägersrogaloppen trogen (och travet under några år som speaker) liksom Blommeröd och nya Göteborg Galopp. Med i styrelsen för Skånska Fältrittklubben sedan 1985, sitter även i Blommeröd Galoppsällskaps styrelse. Är semantiskt intresserad och jobbar hårt med att få rätta uttalen på hästnamn, inte alltid så lätt. Speciellt inte Leif Jönssons ”whiskynamn” men fick en fonetisk utskrift från en bok om whisky från honom när det var dags för Tebheagnaneilan att göra debut...(det ska uttalas tje vek nan ilan)

117

Lutfis världsstjärnor Det var mycket Lutfi Kolgjini som det handlade om under 2000-talets första decennium. Lutfi tränade tre världsstjärnor. Först ut var Revenue och sedan kom de båda unghästfenomenen Going Kronos och Glen Kronos.

Revenue - Jägersros bästa häst genom tiderna.

Glen Kronos - italiensk Derbyvinnare

Going Kronos - världsrekordhållare

118

Lutfi Kolgjini i topp

2000-talet med världsartister

Jägersro gick in i det nya millenniet med något av en generationsväxling där en av de unga med åren utvecklades till en världsstjärna, nämligen Lutfi Kolgjinis Revenue, vinnaren av Svensk Uppfödningslöpning 1998. Kolgjini plockade även sista året inför 100-årsjubiléet fram två nya internationella unghäststjärnor i Going Kronos och Glen Kronos. Lutfi Kolgjini var tvåårstränaren nummer ett i landet. När Omega Topline vann KRAFFT Svensk Uppfödningslöpning 2000 var det tredje året i rad som Lutfi Kolgjini triumferade i tvååringarnas största löpning. Omega Topline kostade 280.000 kr vid Elitloppsauktionen 1999 och nådde sitt första tävlingsår 780.000 kr till ägaren Stall November. Vi nämnde Revenue som skulle bli en världsartist. Hugo Åbergsdagen tangerade Revenue Victory Tillys svenska fyraårsrekord på 1.11,8/1640a. Just ÅbergsVictory Tilly och Stig H Johansson var dagen blev en strålande dag mycket framgångsrika på Jägersro, här med ett alla tiders publikrevinner ekipaget Hugo Åbergs Memorial. kord på 17.953 personer liksom ett omsättningsrekord på över 30 miljoner kronor. Men så lockades det också med ett möte mellan italienske världsstjärnan Varenne och Victory Tilly! Där Elitloppsvinnaren Victory Tilly och Stig H Johansson faktiskt mer eller mindre utklassade italienaren och vann på 1.10,7, bara två tiondelar över det världsrekord han travade i Elitloppet.

Sten hemligheten

Erik Adielsson vinner Derbystoet år 2000 med Stig H Johansson-tränade Miss Pilaar. Stig H körde själv Dame East som var knappt slagen. Mer Stig H Johansson när han vann Svenskt Travderby för sjätte gången, nu med S:t Göran, då tyvärr Revenue galopperade för Lutfi Kolgjini. Stig H vann även Derbystoet. Men inte själv, han var tvåa med Dame East bakom ”andrahästen” Miss Pilaar som kördes av Erik Adielsson. Franska stoet Fan Idole hade vunnit första avdelningen av World Cup Trot, Coupe du Monde, på Vincennes och kom efter sommarvila till Müllers Memorial med Richard W Denéchère och hade stor uppvisning. Mycket internationellt den här dagen, det hade blivit lättare att locka utlänningarna till ”Jägersro Mitt i Europa” sedan bron nu stod klar. V75:s Jubileumslopp vanns av tyske Arctic Star körd av holländaren Hendrik Grift. I Arvid Stjernswärds Minneslöpning blev det danskt genom Jörn ”Tarok” Laursen med svenskägde Tipton och i Peterson-Broddas Minneslöpning finskt, Finish (Torbjörn Jansson körde) från Kari Lähdekorpi som hade etablerat sig i Halmstad. Meadow Prophets Minne stannade på hemmaplan då Good As Gold och Mats Rånlund vann. Erik Adielsson hade fått tränarlicens och blev champion för femte gången som körsven, 26 år gammal. Han satte nytt segerrekord i landet med 198 vin- Alla tiders publikrekord under nare och närmade sig tusen totalt. Åbergsdagen år 2000. Det inleddes direktspel till V75 lördagar och till V64 på Solvalla onsdagar. Under året invigdes Jägersros nya mediacenter, Europas i särklass främsta utrymme för pressen. Dessutom togs en ny ledvolt i bruk för både travare och galoppörer som gav publiken möjlighet till närkontakt med hästarna. 2001 bytte Lars-Åke Mårtensson ut sportchefsstolen mot VD-stolen och efterträddes av Rikard Sjöberg. Kolgjini fortsatte en smått osannolik svit i KRAFFT Svensk Uppfödningslöpning när han denna gång med Hövding Lavec vann för fjärde året i rad. Erik Adielsson tangerade Bo W Takters segerrekord på 90 när han försvarade sitt championat och nådde svenska segerrekordet 305, varav 28 på V75. Han blev den yngste medlemmen någonsin i travets 1000-klubb.

Travbanan på Jägersro har fått fantastiskt mycket beröm på senare år, både av hemmalaget som tränar på den och av gästande tränare och kuskar som bara tävlar här. Hemligheten heter – sten. Grus används över huvud taget inte längre, utan banan är uppbyggd i tre skikt med sten av olika grovlek. Det översta löplagret på 70 millimeters tjocklek består av tvättad sten av 1-6 millimeters grovlek. Hela ytmaterialet byts vart fjärde år, men dessemellan gäller det för banmästare Göran Henriksson och hans personal att hålla de sju centimetrarna ytlager konstant. Materialet försvinner nämligen efter hand, dels slits det ner och dels rinner helt enkelt en del bort, framför allt i kurvorna när det följer med regnvatten nerför doseringen. Varje månad tillförs det därför en liten mängd nytt material på ytan som blandas ner i det befintliga materialet. Beroende på väder och vind harvar man sedan olika djupt i ytlagret, och det är här känslan och erfarenheten hos banpersonalen kommer in i bilden. Resultatet som man har kunnat visa upp på senare år är en bana som är i stort sett konstant likadan, oberoende av årstid, temperatur och nederbörd. Underst i bankroppen finns det skotska materialet makadam, grov sten som skiljs åt från ytlagret av ett tunt mellanskikt på 30 millimeters tjocklek, som består av lite grövre sten än ytlagret och som förhindrar detta att sjunka ner i den grövre makadamen. Fördelarna med att bara använda sten i stället för det traditionella gruset är många. Framförallt blir banan mindre väderkänslig. Vid torra perioder blir den inte lika packad som ett grusmaterial, under perioder med mycket regn dränerar den mycket effektivt. Dessutom är stenmaterialet mindre känsligt för tjäle än en mera kompakt grusbana.

119

Sportsliga framgångar Under 2001 kunde man glädja sig åt ett stort sportsligt år där Jägersrotränade hästar nådde framgångar över hela landet och delar av Europa. Ett litet axplock: • Ina Scots Minne Mantorp: Marco Abb - Lutfi Kolgjini • Prins Carl Philips Lopp Färjestad: Egon Lavec - Lutfi Kolgjini, • Forus Open Norge: Egon Lavec - Lennart Forsgren (Lutfi Kolgjini), • Kungapokalen Åby: Equalizer - Staffan Nilsson • Royal Copenhagen Open Charlottenlund: Gutzy Cast - Erik Adielsson (John-Erik Magnusson) • Gran Premio San Paulo Montegiorgio: Marco Abb - Lutfi Kolgjini • Prix de. l’Inaug. Beaumont-de-Lomagne Frankrike: Skogans Orlov (Ville Olsson a) • Coppa Allevamento Rom: Clayton Bi Lutfi Kolgjini • Grand Prix Andre de la Vaissiere Laval Frankrike: Skogans Orlov - Nicholas Roussell (Ville Olsson a) • Criterium Toscana Montecatini: Clayton Bi - Lutfi Kolgjini • Gran Premio Civitavecchia Bologna: Birgit del Ronco - Fabricio Ciulla (Lutfi Kolgjini) • Premio Allevatori Filly Rom: Camargue - Fabricio Ciulla (Lutfi Kolgjini) • Vinterfavoriten Solvalla: Hövding Lavec - Lutfi Kolgjini.

Skogans Orlov tog två meriterade segrar i Frankrike under 2001.

120

Hilda Zonett och Robert Bergh vinner Svenskt Travderby 2001 efter ett av de mest jämna och spännande Derbyn. Equalizer vann på svenska rekordet 1.12,8/2140 för Staffan Nilsson i ett ramlopp Åbergsdagen när Giesolo de Lou och Jean-Etienne äntligen fick vinna huvudloppet i sitt sjätte besök – fjärde vinsten – på Jägersro. Hilda Zonett kostade på sig en galopp i Svenskt Travderby men gav ändå Robert Bergh andra segern i travets Blå Band. Danske Atom Tess och Flemming Jensen vann Müllers, det var ända sedan 1978 och Tarok som det blev danskt i det loppet. Jägersrotränade hästar vann 37 V75-segrar varav fem finaler. Flest segrar hade Hans Adielsson med åtta. Efter några år med publikökning minskade 2001 antalet besökare på banan med 10 procent men totalomsättningen i regionen till travet ökade med 4,1 procent. Jägersro kunde öka utbetalningen för hästägarna med 4,5 milj kr. Erik Adielsson hade gått som en komet på kuskhimlen och 2002 blev det riktigt stora året. Erik blev allsvensk champion med 304 vinnare. Samma antal hade Jorma Kontio, men Erik hade fler andraplatser, vilken dramatik! Erik satt bakom flest Ytterst talangfulle Equalizer slog V75-vinnare, 48 stycken, han svenskt rekord i ett ramlopp under vann V75-Mästaren och han Åbergsdagen. utsågs till Årets Kusk. Självfallet försvarade också Erik Adielsson sitt Jägersrochampionat, nu med nya segerrekordet 97 vinnare. Han var också faktiskt Europamästare ett tag, men blev senare fråntagen den titeln eftersom en av de hästar han vann med i Wien upptäcktes vara dopad. Lutfi Kolgjini hade under året fyra hästar som tjänade 1 miljon eller mer i Tout Ou Rien, Egon Lavec, Revenue och Hövding Lavec. En femte miljonär på Jägersro var Kiss Me Again från Hans Adielsson. Tout Ou Rien – ”Allt eller inget” – gick från i stort sett noll kronor under året från lägsta V75-klassen till Guld och avslutade året med att i Gulddebuten vinna Müllers Memorial och sedan Silverhästen och Guldfinalen på Solvalla – båda före Etain Royal – efter en fantastisk säsong. Lutfi Kolgjini-tränade hästar sprang in nästan 12 miljoner kronor. Mest pengar till stallet drog Revenue in. Han fick in över två miljoner kronor efter vinster i bl a tre V75-lopp och Premio Gala Internazionale på Tor di Valle i Rom. Egon Lavec vann Smedträffen i Eskilstuna och gick sedan till vintermeetinget på Vincennes i Paris och vann Prix de Brest och Prix de Luxembourg. Varenne kom tillbaka till Hugo Åbergs Memorial och vann en bejublad seger för Giampaolo Minnucci på 1.10,0, snabbaste hästen hittills på Jägersro. Varenne vann sedan överlägset World Cup Trot sammanlagt. Stefan Hultman från Solvalla fick sin första vinnare i Svenskt Travderby när Örjan Kihlström vann med From Above och lyckan var obeskrivlig.

Hästen ingen ville ha Varenne på stallbacken tillsammans med sin skötare Iina Rastas.

Publiken uppskattade Varenne och Giampaolo Minnuccis uppvisning en oförglömlig Åbergsdag 2002.

Derbymeetinget kördes i tre dagar med ”Bo W Takters Kuskmatch” på fredagen med Stig H Johansson som slutvinnare. Och apropå Stig H Johansson, så fick Sofie Svedin ta emot hans lärlingsstipendium. KRAFFT Svensk Uppfödningslöpning blev inte femte raka till ”Ludde” utan gick till Norrland när Svante Båth-tränade Luxury Ås vann för Lars Lindberg. Det hade öppnats Casino i Malmö och ombudsspelet i Skåne minskade med 5,3 procent. Jägersro fick för första gången i modern tid vidkännas minskade intäkter men kunde trots detta höja prispengarna 1,3 milj kr. Åstadkommet genom effektivisering och den regionalisering som genomfördes med banorna i Kalmar och Tingsryd. Revenue! 2003 blev den här fantastiske travarens stora år tillsammans med Lutfi Kolgjini. Revenue hade hunnit bli sju år gammal när han tillsammans med Lutfi Kolgjini äntligen frälste Jägersropubliken och efter 18 år såg till att det blev hemmaseger i Hugo Åbergs Memorial. Revenue har sitt eget kapitel i den här jubileumsboken men vi kan väl även här nämna att han och ”Ludde” vann World Cup Trot sammanlagt efter segrar även i Elite-Rennen i Gelsenkirchen och Grand Prix du Conseil des Alpes i Cagnes-sur-Mer. Tout Ou Rien hade mer att ge. Han vann för Kolgjini Forus Open i Norge och Svenskt Mästerskap på Åby. ”Ludde” hade också en världsrekordhållare i tvååriga Needles’n Pins som travade 1.15,4/1640 med voltstart på Jägersro den 23 september. Fyra Tout Ou Rien var en av fyra miljohästar från stallet tjänade över en närer hos Lutfi Kolgjini 2002. miljon under 2003 – Revenue, Lill Adolf, Tout Ou Rien och Face Of Speed. Egon Lavec vann L.C. PetersonBroddas Minneslöpning. Lutfi Kolgjinis hästar sprang in sammanlagt 14.151.313 kronor. Enbart på Jägersro var det drygt 3,3 milj kr och Kolgjini blev för första gången tränarchampion. Följetongen Erik Adielsson fortsatte. Trots att han på sina håll var ”uträknad” gällande både det allsvenska championatet och V75-ligan. Erik spurtade formidabelt mot slutet av året och passerade med bred marginal Åke Svanstedts totala segerrekord på 307 segrar från 1998 med 331. Många togs med hästar från Kari Lähdekorpi som t ex Extrem Value i Meadow Prophets Minne. Årets sista V75-dag passerade Erik också Svanstedt i V75-ligan med 39 vinnare. Dessutom blev han den förste champion någonsin på Jägersro att nå mer än 100 förstaplatser, 111. Svenskt Travderby hade prefixet Hyundai och gick för tredje gången

Tout Ou Rien visade fart som unghäst, debuterade som trea i Halmstad, men höll inte för påfrestningarna. Ägande Stall 40 ville göra sig av med hästen, och erbjöd honom till Claes-Göran Rundqvist, som varit med på många hästar genom åren och även varit delägare i Stall 40. Först sa han nej, men köpte till slut hästen för 6.500 kr som ridhäst till svärdottern – som inte ville ha en travare som ridhäst. Där stod Claes-Göran med en häst som ingen ville ha. Lutfi Kolgjini rekommenderade att skicka hästen till veterinär Jonas Tornell och ”var beredd på att det kan kosta en del pengar”. En lös benbit plockades bort, och sedan skickades Tout Ou Rien på simträning uppe i Halland. 4 december 2001, ca ett år efter debuten, gjorde 4-åringen sin andra start i livet, den första för Ludde och ClaesGöran, som nu fått två nya delägare i hästen. Tout Ou Rien inledde med att ta fyra raka segrar. 9 mars 2003 tog han sin första V75-seger, i Klass II. Sju och en halv månad senare, 26 oktober 2003, tog han sin första seger i Gulddivisionen och Müllers Memorial. Från seger i Klass II i mars till seger i Guld i oktober – en makalös utveckling. Efter den första V75-segern vann han ytterligare en gång i Klass II; i april - maj vann han försök + final i Klass I; i juli-augusti vann han försök + final i Brons; därefter följde två försökssegrar i Silver innan Müllerssegern, som sedan följdes upp med ytterligare en Gulddivisionsseger på Solvalla. Totalt nio V75-segrar under tiden mars - november och totalt 14 segrar under året. 2003 tog Tout Ou Rien sex segrar, besegrade bl a Gidde Palema och Steinlager i SM. 2004 vann han sina sista tre segrar. Totalt 27 segrar på 67 starter (segerprocent 40) för hästen som ingen ville ha!

121

Aktiv damklubb Bildades 1982 av en grupp tjejer/kvinnor som kan sägas ha kommit ur alla kategorier på Jägersro – hästägare, hästägareoch tränarefruar, stallanställda etc. ”Som inte kände sig hemma riktigt någonstans på Jägersro”, enligt första ordföranden Kerstin PetersonBrodda, 1982 - 97, då hon ersattes av dagens bas EvaDamklubbens Lotta Sundin. första ordförande Jägersro DamKerstin Petersonklubb har i dag Brodda. cirka 100 medlemmar bestående av ett brett register som företrädande ovan nämnda kategorier kompletterade med amatörer, lärlingar, publik, faktiskt även några galoppdamer. Föreningens syfte är att verka för en breddning av intresset för sporten, att hjälpa till med ungdomar och utbildning, göra studiebesök m.m. Den sociala biten är viktig. En av föreningens största uppgifter är att vara värdinnor och medverka vid prisutdelningar och inte minst att sköta informationsdisken på Jägersro. En viktig uppgift var tidigare att vara guider, tjänster som numera köps in. Varje år kör man sitt eget Damlopp och medlemmarna deltar i kuskmatcher på andra banor. Numera är damsporten etablerad i landet och man behöver inte slåss ”på barrikaderna” för sitt existensberättigande längre.

En försmak på 100-årsjubileumet när Damklubben bjöd på hundra meter tårta vid årspremiären 2007.

122

Thomas Uhrberg vann 2004 års championat på målfoto. till Robert Bergh som nu vann med hockeystjärnan Peter ”Foppa” Forsbergs Tsar d’Inverne. Gidde Palema galopperade bort sig i Arvid Stjernswärds Minneslöpning som nu vanns av Fridhems Ambra och Stefan Söderkvist. Müllers Memorial till Finland, E.V. Cane och Jorma Kontio. Främste V75-tränare på Jägersro under året var Thomas Uhrberg som hade åtta olika vinnare med Hootka som den främste med tre segrar. Lika många hade Human Behaviour från Hans Adielsson. Tomas Malmqvist fick en dansk klassisk vinnare när Preben Kjaersgaard vann Danskt Travkriterium med Hennessey. Positivt under året var travets publikökning på 2.386 besökare. Prispengarna ökade marginellt – men ökade dock – med 300.000 kr. 2004 vann Jägersrotränade hästar 46 V75-segrar – från Princess Håleryd och Thomas Uhrberg den 10 januari hemma på Jägersro till Tout Ou Rien och Lutfi Kolgjini på Solvalla den 26 december. All time high! Det handlade mycket om herrar Uhrberg och Kolgjini det här året. För att börja med den sistnämnde så sprang hans hästar in 16.174.982 kronor under året, det gamla rekordet slaget med två miljoner. Revenue gjorde sitt sista år på tävlingsbanan, vann både Arvid Stjernswärds Minneslöpning där han utklassade Gidde Palema och L.C. Peterson-Broddas Minneslopp. Sista starten på Jägersro 27 juli blev en av de få starter då han inte var bra. Men han vann Nat Ray Trot på Meadowlands i USA för Kolgjini, försök till Maple Leaf Trot på Mohawk Raceway i Kanada tillsammans med Jörgen Sjunnesson och avslutade sedan sin karriär med att tillsammans med John D Campbell vinna Allerage Farms Open Trot på The Red Mile i Kentucky. Och stannade kvar som avelsNeedles´n Pins vann både hingst i USA. Revenue utsågs till Årets Häst 2004. Lutfi Kolgjini vann med Needles’n Pins långa och korta E3. både korta och långa E3 för ston. Thomas Uhrberg blev champion genom att i årets sista lopp, Trioloppet 30 december, vinna på målfoto med Gold Dust och blev därmed champion på fler andraplatser än Erik Adielsson. Båda hade 64 vinnare. Ingen skugga över Uhrberg, men Erik opererade sin höft och var borta under årets första fem månader. Thomas Uhrberg segrade i 156 lopp under året, 20 på V75, och körde in drygt 12,6 milj kr som kusk, nya rekordet 5,34 milj till stallet. Dessutom var han klassisk vinnare i Danmark när han på Charlottenlund vann sitt första Travderby med Home Blåbjerg. Klassiska danska vinnare var också Staffan Nilsson, som vann Danskt Travkriterium med I’m A Photo och Tomas Malmqvist som för andra året i rad tränade vinnaren av Dansk Uppfödningslöpning som vanns av

Gala för hästgalna 2004 eller rättare efter årskiftet 2004 - 2005, arrangerades Årets Hästgala för första gången. Inför 600 personer på Amiralen i Malmö hyllades under festliga former både två- och fyrbenta från travet och galoppen som svarat för de bästa prestationerna under året. Det här är numera en tradition och galan arrangerades för tredje gången efter året 2006. Här ett litet bildsvep från de gångna tre årens festligheter. Torvald Palema och Joakim Lövgren var ett framgångsrikt par 2004. Kennedy och Erik Adielsson. Samtliga danska klassiker till Jägersro! Joakim Lövgren fick något av ett genombrott och utsågs vid Jägersros Hästgala till Årets Profil. Bl a så vann Torvald Palema både korta och långa E3-Revanschen och var trea i Svenskt Travkriterium. 17.229 personer kom för att se Gidde Palema vinna Hugo Åbergs. Svenskt Travderby till Årjäng för första gången genom Gazza Degato och Tom Horpestad. Jorma Kontio satt bakom Bertuzzi som vann KRAFFT Svensk Uppfödningslöpning. Samma dag vann 17-faldige miljonären, franske Insert Gédé i regi Hans Adielsson Müllers Memorial. Som en av få banor kunde Jägersro uppvisa en liten publikökning och travspelet ökade från 585 till 627 milj kr. Under 2005 tillträdde Mats Ahlkvist som sportchef för travet. Han kunde förnöjt se tillbaka på 44 V75-vinnare tränade på Jägersro. Det var förstås inte lätt att ersätta stjärnor som Revenue och Tout Ou Rien, men visst lät Jägersro fortfarande tala om sig i storloppen både här och där. I Norge segrade Triton Sund och Face Of Speed med Lutfi Kolgjini. I Danmark vann I’m A Photo I´m A Photo och Staffan Nilsson Danskt Travderby. I Frankrike klassiska vinnare i Danmark. Hennessey och Joel James. På Solvalla segrade Olimede i Treåringseliten och Torvald Palema i Fyraåringseliten. Förutom Danskt Travderby vann I’m A Photo och Staffan Nilsson även V75:s Jubileumslopp hemma och här vann också Olimede och Lutfi Kolgjini Europeiskt 3-års Mästerskap. KRAFFT Svenskt Travderby togs hem av favoriten Conny Nobell och äntligen fick en från familjen Goop vinna det här loppet. Unge Björn lyckades med det pappa Olle ännu inte lyckats med trots massor av försök. Gidde Palema och Åke Svanstedt kom tillbaka till Hugo Åbergs Memorial och vann igen och finsktränade (Markku Nieminen) Simb Chaplin var suverän i KRAFFT Svensk Uppfödningslöpning för Jorma Kontio. Årets Hästgala var ett succéarrangemang på Amiralen igen, där Lutfi Kolgjini blev Årets Tränare, Årets Häst var Torvald Palema, Årets Kusk Erik Adielsson, champion på nytt. Staten vägrade fortfarande inse hästsportens viktiga funktion och hade under den senaste femårsperioden ökat skatteuttaget med 103 milj kronor. Spelet till Jägersro ökade dock något över riksgenomsnittet men publiken minskade med drygt 6.000 personer, mest beroende på att ett par V75-dagar i början av året blåste och regnade bort. 2006 var ett stort år sportsligt sett för Jägersro. Vi kan väl parentetiskt

Sofie Svedin får sin utmärkelse för 2004 av Leif ”Loket” Olsson.

Joakim Lövgren och pappa Leif gläds över ”Jockes” utnämning till Årets Profil.

Lutfi Kolgjini fick inte mindre än fem utmärkelser för framgångarna under 2006.

123

Ordförande Skånska Travsällskapet: 1923-1926 1926-1932 1932-1937 1937-1945 1945-1960 1960-1969 1969-1974 1974-1987 1987-1990 1990-

Överste A, Braunerhjelm Överste H. Rosencrantz Godsägare O. Samuelsson Major Arvid Stjernswärd Landskamrer S. Dahlrup Byggmästare Hugo Åberg Advokat Bertil Gabrielson Direktör K.G. Bertmark Lantbrukare Tore Johnsson Direktör Claes Lundell Årets Häst 2006, Going Kronos har en enorm utstrålning.

Bertil Gabrielson

Claes Lundell

Sekreterare/sportchef 1923-1925 1925-1928 1928-1935 1935-1936 1936-1937 1937-1938 1938-1941 1941-1957 1957-1974 1974-1983 1983-1995 1996-2001 2001-2005 2005-

G. von Platen Douglas Ekman Arvid Stjernswärd Yngve Samuelsson Claes Thott Thor Olsson Ruben Rybe Ove von Rosen Carl Holmgren Claes Ahlström Hans G. Lindskog Lars-Åke Mårtensson Rikard Sjöberg Mats Ahlkvist

Rikard Sjöberg

124

Mats Ahlkvist

nämna att omsättningen med spel till banan höjdes med 10,3 procent jämfört med året innan. Men vilka framgångar för både fyr- och tvåbenta! Lutfi Kolgjini tog fram två treåriga travare av yppersta världsklass. Going Kronos travade världsrekord i Gävle med 1.10,4/1640a! Och ändå fick Going Kronos se sig slagen i det italienska Derbyt av stallkompisen Glen Kronos! Derbydagen i Rom blev en oförglömlig dubbel till Stall Kolgjini, när Roberto Andreghetti körde in Glen Kronos som etta före ”Ludde” själv bakom Going Kronos: det resulterade i 7,5 miljoner kronor till stallet inklusive uppfödarepengar. Mer har aldrig någon svensk tränare kört in i ett enda lopp någon gång. Glen Kronos vann dessutom korta E3 med 800.000 kronor och lika mycket fick Going Kronos för segern i långa E3. Stall Kolgjini passerade 2005 med bred marginal 20 miljoner kronor inkört, ett fantastiskt rekord. Två stora unghästsegrar ytterligare till Jägersro. Thomas Uhrberg körde hem Breeders’ Crown-finalen för fyraåriga ston med egentränade Ausa T.Y.C. som tjänade en halv miljon. Lika mycket fick Sillochnubbe, tränad Lutfi Kolgjini stor vän med publiken. av Tomas Malmqvist, som Jorma Kontio styrde till seger i Breeders’-finalen för treåriga hingstar/valacker. Erik Adielsson debuterade som förstekusk för Stig H Johansson, ett minst sagt prestigefyllt arbete som Erik inte oväntat uppfyllde på ett strålande sätt. Stig H blev tränarechampion på Solvalla och Erik blev kuskchampion. En värdighet som Erik också tog hemma på Jägersro och han vann även V75-ligan. En av de roligaste vinsterna tog Erik med Stig H-tränade Citation i Hugo Åbergs Memorial som Erik vann för första gången. Ytterligare en kuskinsats att minnas var förstås Thomas Uhrbergs flotta vinst i Svenskt Travderby med Roger Walmann-tränade Colombian Necktie. Uhrbergs första seger i detta det finaste klassiska Hans Adielsson loppet. med imponerande 2006 var också ett fint V75-år för Jägersro. Samsegerprocent. manlagt hamnade 45 V75-vinster på banan. Bäst var Kolgjinistallet med 10 segrar, tätt följt av Thomas Uhrberg och Hans Adielssons team med nio. Hans Adielsson kunde också uppvisa en strålande segerprocent på drygt 28. Going Kronos valdes av Svenska Hästsportjournalisters Klubb och svenska folket till Årets Häst i Sverige 2006.

All time high för Cordrey 22 juni 2000 Nicholas Cordrey inledde med Wai Lin...

...fortsatte med Sunglo

Värdefull löpning Pramms Memorial hade fått en miljon kronor i prissumma och var Europas värdefullaste dirttracklöpning och i inledningsfasen att utvecklas till en internationellt gångbar löpning. Under 2000-talet inleddes också ett samarbete med banorna i franska Cagnes-sur-Mer, tyska Neuss, engelska Lingfield och italienska Cappanelle i Rom om European All Weather Series, ett europamästerskap på sandbana. Pramms gick år 2000 till Norge genom Stato One med Yvonne Durant, både tränare och jockey. Som hade att överleva en protest för trängning mot tvåan Banzhaf i första sväng. Här var Hangover Square trea men fick ”halv revansch” för Lennart Reuterskiöld och Fred Kristiansen i Stockholms Stora Pris där han fick dela segern med Stato One. Den 22 juni blev en märkesdag för Nicholas Cordrey. Nicholas Cordrey red åtta löpningar och vann sju! Var dessutom tvåa i den åttonde. Tangerade Frankie Dettoris ”all time high” i England och slog Janos Tandaris segerrekord med sex vinnare i Norge 1986. Kanske läge att nämna Cordreys sju vinnare: Wai Lin Nicholas Cordrey sjufal(odds 5,61), Sunglo (1,61), Rich Choice (2,06), dig vinnare. Scaramanga (8,22), Makebelieve Island (9,75), Vichy (2,00) och Belle de Crezy (1,35). Nicholas Cordrey blev också jockeychampion. Svenskuppfött i Svenskt Derby genom Double Net från Bruno Nilsson som bröt en norsk Neuroth-svit. Norskt var det dock i Svenskt Oaks genom Arnfinn Lund-tränade Ess Express. Men det blev ändå några klassiska Jägersrosegrar utanför Jägersro. Caroline Strömberg-tränade Cremona vann både Danskt och Norskt Oaks till ”Abba-Benny” Andersson och Stallen Lambadas och Ekos Eko l’Augeval från Fredrik Reuterskiölds stall tog hem Danskt 2000 Guineas. Fint år för Fredrik Reuterskiöld med 28 segrar till stallet, bl a även Götalandlöpning genom Gold And Grey. Fredrik var tvåa detta år i tränarligan bakom pappa Lennart. Lambadas Shawdon tränad av Nisse Lindgren trivdes fortsatt i Tyskland och vann Listedlöpningen Weser Report Sprint Cup. Efter en liten publikökning och spelökning 2000 blev utfallet för galoppens del under 2001 starkt negativ beträffande speciellt banspelet som minskade med 25 procent. Man hade valt onsdagar som tävlingsdag och det var inte så lyckat. Publiken minskade med 10 procent.

...och sen kom Rich Choice

...som följdes av Scaramanga

...innan det var dags för Makebelieve Island

...och mera betrodda Vichy

...innan storfavoriten Belle de Crezy satte punkt.

125

Shawdon och Nils Lindgren.

Meriterande segrar på bortaplan 2001 Jägersroekipagen tog på nytt klassiska segrar på bortaplan. Det gjorde Fredrik Reuterskiöld bäst. Gold And Grey vann Dianalöpning på Täby, där även Rickard tog hem Jockeyklubbens Jubileumslöpning och stallets tredje klassiker vann Hertha i Danskt Oaks. Mera klassiskt genom Ole Larsens Royal Engagement i St. Leger på Täby. För att fortsätta lite utländskt så vann Sten Thynell/Anders Öhrn (Stall Lambada och Polish) och tränaren Nisse Lindgrens Terroir Listed i Tyskland i Weser Sprint Cup i Bremen (som Shawdon vann 2000) och Hamburger Buchmacher Dienst. Shawdon tog hem Kölner Früjahres Sprint Preis i Köln och Silberne Peitsche i Gelsenkirchen. Svenskt Grand National på Strömsholm till Tony Oscarssons Silent Key och nu sjuårige Hangover Square tog en ny meriterande seger till Lennart Reuterskiöld - Fred Kristiansen i Dansk Pokalløb på Klampenborg. Travtränarna Lutfi Kolgjini och Erik Svensson vann Jydsk Derby med Ewa Breitholtz-tränade Timo.

Sten Thynell och Gold And Grey.

126

Publiken ökade och banspelet gick upp när man lämnade onsdagarna till förmån för torsdags- och söndagstävlande. Wido Neuroth återupptog segerraden i Svenskt Derby genom Final Care som gav danske Kim Andersen första svenska Derbyvinsten. Malmö Stads Pris för tredje gången till Francisco Castro (efter El Corazon och Rex) genom Barros Luco. Svenskt Oaks till Täby genom familjen Helanders Simply Coolawinnia. Pramms Memorial blev norskt igen, Exbourne’s Wish. Norskt även i Svenskt Kriterium till Oregon (Wido Neuroth - Fredrik Johansson) medan Götalandlöpning stannade hemma, Lennart Jr Reuterskiöld-tränade Compact Governess. Nicholas Cordrey jockeyetta för andra året medan Fredrik Reuterskiöld tog en ny andraplats i tränarligan. 2002 var ett fint år för Francisco Castros stall. Aramus från Chile utsågs till Årets Galoppör av Svenska HästsportÅrets bästa galoppör var Castro-träjournalisters Klubb och Årets nade Aramus med Manuel Santos. Bästa Äldre Galoppör i galoppens egen omröstning där även Barros Luco valdes till Årets Treåring. Aramus vann Sydsvenskan Sprint Prammsdagen (andra raka till norske Exbourne’s Wish i Pramms Memorial), Täby Vårsprint och så Polar Sprint Cup och Polar Million (Gr 3) på Övrevoll. Barros Luco triumferade i Sydsvenskan Sofierolöpning och Rosengårdlöpning. Och så vann Chacarero Malmö Stads Pris. Wido Neuroth vann inte oväntat Svenskt Derby igen, nu var det Val De Mar och Fredrik Johansson före stallkamraten Royal Experiment. Fredrik vann också sin 1000:e seger på Jägersro under året i sadeln på Omara. Fredrik fick även ta emot vandringspriset Janos Tandari Classic som för första gången utdelades till den jockey som samlat flest poäng i de 15 klassiska löpningarna i Skandinavien under året. Fredrik vann åtta. Champion bland ryttarna blev dock Jacob Johansen och bland tränarna Neuroth igen. Vi nämner även att Shawdon och Nisse Lindgren firade nya tyska triumfer i Preis der Pferdeanzeigers i Hannover och Kölner Früjahrs Sprintpreis, båda Listed. Publiken ökade marginellt och banspelet gick upp med 6,4 % när man lämnade onsdagarna till förmån för torsdags- och söndagstävlande. Men totalt blev det ändå en spelminskning på 18,6 %. 2003 fick galoppen på Jägersro en av sina största hemmaprofiler någonsin i Halfsong. Halfsong vann tre klassiska löpningar – Danskt Derby, Danskt Oaks och Svenskt Oaks. Blev dessutom slagen med minsta möjliga marginal i Svenskt Derby av Organizer (ständigt denne Neuroth!).

En riktig hovdam Halfsong ser ut som en vinnare i 2003-års Derby när hon och Kim Anderssen leder i ingången på upploppet för att på mållinjen bli slagen av Organizer, utvändig sexa i orange dress. Halfsongs popularitet berodde även och inte minst på hennes ägare och tränare, amatören Karl P Andersen, ”Kalle Dansk”, profil på Jägersro stallbacke även som hovslagare. Halfsong valdes av Svenska Hästsportjournalisters Klubb till Årets Galoppör. Övriga nominerade var Aramus och Mandrake El Mago från Francisco Castros stall. Aramus årsdebuterade med en fjärdeplats på engelska Newmarket, vann Täby Vårsprint (L) och Täby Open Sprint (Gr 3). Nye chilenaren Mandrake El Mago var förkrossande överlägsen i Pramms Memorial innan han vann Stockholms Stora Pris (L), var meriterande femma i en Gr 2-löpning i Berlin, fyra i Marit Sveaas (Gr 3) på Övrevoll och trea i Stockholm Cup (Gr 3). Och apropå Castro, så vann han tredje raka och femte totalt i Malmö Stads Pris med Ave Pimiento, som vann fem av sju starter under året. Jägersro tog ytterligare en klassisk seger förutom de tre till Halfsong. I Dianalöpning vann Lake St. Clair. Det var andra gången på 17 år (Gyllen) som tränarnestor Lennart Reuterskiöld vann Diana. Tony Oscarssons Silent Key tog för andra gången hem Svenskt Grand National på Strömsholm. Castrotränade Barros Luco vann Albers Sprintpreis (L) i Hannover. Flera Listedvinster – till Magic Fact (Bodil Hallencreutz/Fredrik Johansson) i Jockey Club Cup på Klampenborg och på samma bana till Sankodar (Hans-Inge Larsen/Dina Danekilde) och så vann Fredrik Reuterskiöld-tränade Rue la Fayette Revlon Europa Sprint, Listed, i Köln. Oförbrännlige Shawdon segrade i Wien och stallkamraten Terroir i Köln. 2004 blev liksom året innan ungefär status quo gällande omsättningen totalt men fortsatt minskÅrets Galoppör 2004 Mandrake El ning på banspelet. Man tävlade 23 Mago med Francisco Castro. dagar det här året och fick en genomsnittspublik på 1.087 personer och övertrumfade därmed Täby som den mest besökta galoppbanan per tävlingsdag. Sportsligt sett hävdade sig Jägersro som vanligt fint. På nytt var de tre hästar som nominerats till omröstningen som Årets Galoppör tränade på banan – Mandrake El Mago (Francisco Castro), Sibelius (Caroline Strömberg) och Zenato (Fredrik Reuterskiöld). Mandrake El Mago fick flest röster efter att ha tagit hem Stockholms Stora Pris, Marit Sveaas Minneslöpning och Valley Chapel Memorial. ”Abba-Benny” Anderssons Sibelius vann två danska klassiker, Danskt Derby och Danskt St. Leger medan Zenato gav Fredrik Reuterskiöld och Sten Thynell/Stig Hansson

Drottningen av Jägersro – det är knappast någon tvekan om vem det är. Halfsong är namnet, allt sedan hon slog igenom på allvar i och med segern i Dansk Derby 2003 (David Sanchez red). Knappt två veckor senare blev hon dubbel klassisk vinnare genom att hemföra Svenskt Oaks (Sanchez igen). Efter en retfull förlust till Organizer i Svenskt Derby tog hon sedan ytterligare en klassisk seger i Dansk Oaks (Kim Andersen). Som äldre har Halfsong fortsatt att hävda sig. Fyra år gammal tävlade hon först i Dubai, dock utan framgångar. Väl hemkommen hittade hon fort formen och tog hem Dansk Breeders’ Cup (Mark Larsen) redan i maj. Under sommaren slutade hon tvåa i de båda Derbydagarnas stora stolöpningar Fawzia Stakes och Scandinavia Cup (båda gångerna Mark Larsen). Våren 2005 förvånade Halfsong många – hon som vunnit ett Derby och två Oaks – genom att vinna Skandinaviens största sprinterlöpning för ston, Scania Sprint (Sara Slot) på hemmabanan. Några månader senare hade hon formen verkligen på topp när hon två söndagar i följd först hemförde Golden Mile på Klampenborg och sedan Scandinavia Cup på vår Derbydag. Sara Slot red båda gångerna. Den allra största segern kom 2006. Som första svenskfödda sto segrade Halfsong i en Grupp-löpning. Sara Slot red henne till seger i Scandinavian Open Championship på Klampenborg, vilket blev höjdpunkten på hennes lysande karriär, som dessutom inte är slut än. Hon är nämligen inte långt ifrån att bli den vinstrikaste svenskuppfödda galoppören genom alla tider. Tolv segrar har gett henne drygt 3,2 miljoner kr. Halfsong har under hela karriären tränats av amatören Karl Peter Andersen ”Kalle Dansk”.

127

Lennart Junior Reuterskiöld Årets Komet 2004.

Entusiastisk tränare Francisco Castro kommer från Chile, och liksom i så många andra fall har han fått tränaryrket i arv från sin far. 1993 började han sin verksamhet på Jägersro med en handfull hästar, och har sedan dess byggt upp ett allt större och allt mera framgångsrikt stall. Han har haft den där förmågan att hitta och entusiasmera nya ägare som är så värdefull, både för honom själv och för sporten. Castro har på senare år skämt bort oss med högklassiga importer från hemlandet Chile, hästar som Mandrake El Mago (vinnare av 2 x Stockholm Stora, Pramms, Marit Sveaas och Valley Chapel Memorial), Aramus (Jägersro Sprint, Polar Million, Polar Sprint), Pipoldchap (2 x Zawawi Cup, Jägersro Sprint, Polar Sprint), Media Hora, Santiago Matias, Pecoiquen m.fl. Andra kanoner i stallet under 2000-talet har varit Barros Luco, Rex, Ave Pimiento och inte minst svenskfödde York Street, vinnare av två 2000 Guineas och dessutom Breeders’ Stayer. Sin allra första stora triumf tog Francisco med helsvenska Zerena Apache i Svenskt Oaks 1997. Två år senare sadlade han ut Paul Jarlsbos irländska El Corazon till seger i stonas främsta klassiker. De båda reds av resp. Luis Santos och Fernando Diaz, två av de landsmän Francisco haft som stalljockeys. Andra har varit German Aguayo, David P Sanchez, Manuel Santos och senast José Luis Sanchez och Manuel Martinez.

128

första segern i Svenskt Derby och dessutom vann Norskt St. Leger. Derbydagen vann också Francisco CastJubilation Årets Galoppör 2005 från Fredrik ro fjärde raka i Malmö Reuterskiölds stall. Stads Pris, nu var det Dublin Red. Lennart Junior Reuterskiöld triumferade i Sydsvenskan Sofierolöpning med Passport som senare även tog hem Rosengårdlöpning sedan norske ettan Emilio diskvalificerats för doping. Junior hade ett fint år med vinster i bl a Klampenborg Store Sprint (Compact Governess) och Kapps Stora på Täby samt Skandinavisk Grand Prix, Klampenborg igen (båda Calistoga). 2005 var ännu ett år med en Jägersrotränad häst utsedd till Årets Galoppör. Nu var det Jubilation från Fredrik Reuterskiölds stall som vunnit Marit Sveaas (Gr 3) på Övrevoll och Stockholms Stora Pris tillsammans med Manuel Martinez. Ingen skugga över Jubilation men nog var det lite märkligt att inte Pipoldchap från Francisco Castros stall ens blev nominerad efter vinsterna i Täby Open Sprint (Gr 3) och Listedsegrar i Polar Sprint Cup på Övrevoll och Zawawi Cup på Jägersro. Ännu en Listedvinnare var åttaårige Magic Fact från Bodil Hallencreutz i Polar Mile Cup i Norge. Det blev fyra klassiska segrar till Jägersro. Castrotränade York Street vann Dansk 2000 Guineas och Jockeyklubbens Jubileumslöpning. Fredrik Reuterskiöld stod bakom de övriga två, Danskt St Leger, nu öppet även för fyraåringar, till fjolårets Derbyvinnare Zenato och Rue d’Alsace i Norsk Oaks. Båda med Martinez och båda ägda av Sten Thynell och hans Lambada. Till Svenskt Derby kom danske Flemming Poulsen från Frankrike med en överlägsen Albany Hall och debatten om stängt eller öppet Derby tog på nytt fart uppe Pipoldchap och Manuel Martinez har i Mälardalen. Fredrik Reutervarit framgångsrika tillsammans. skiöld bröt Francisco Castros segerrad i Malmö Stads Pris när Mad Dog Slew vann. Castro hade dock ändå ett strålande år och blev förutom tränarchampion på Jägersro även för första gången bäst i Sverige, och det blev också Fredrik Johansson trots att han var borta ett par månader i början av året efter en svår ryggskada. Det blev liksom i Derbyt franskt i Pramms Memorial. Fabrice Chappet kom med Billy Allen som tidigare vunnit i Cagnes-sur-Mer, Neuss och Rom och nu vann även Pramms och blev överlägsen slutvinnare i European All Weather Series och fick 100.000 euro i bonus. Plus bl a 600.000 kr i Pramms. Halfsong kunde fortfarande. Hon vann Golden Mile på Klampenborg

Ordförande Sk. Fältrittklubben:

Blivande vinnaren Mad Dog Slew leder 2006 års Derbyfält in i stallkurvan ett knappt varv från mål. och bara sex dagar senare tog ”Kalle Dansks” fantomsto ännu en Listedlöpning i Haras du Logis Scandinavia Cup Derbydagen på Jägersro. Satsningen på lunchgalopp gav fin utdelning inte bara spelmässigt, publiken ökade med 3.942 personer totalt till 1.258 i snitt. 2006 var ett stort år både sportsligt och ekonomiskt för galoppen på Jägersro. Hemmasegern i Svenskt Derby med Mad Dog Slew beskrivs i Derbykapitlet. Fredrik Reuterskiöld vann ytterligare en klassisk seger genom Casata i Dianalöpning. Och hans bror Lennart Junior var inte sämre med två klassiska vinster i Mowerinaløb och Dansk Oaks på Klampenborg genom Hot Fudge. Caroline Strömberg tränade vinnaren i Dansk St Leger, Django, och hon blev också första svenska tränare att bli champion på Klampenborg sedan Mai Adielsson 1983! Fredrik Reuterskiöld-tränade Jubilation vann för andra året Stockholm Cup på Täby och ännu en Grupp 3-seger till Jägersro vann Ole Larsens 10-årige Bellamont Forest i Täby Open Sprint. ”Kalle Dansks” Halfsong blev första äldre sto från Sverige att vinna en Grupp 3-löpning när hon tog hem Scandinavian Open Championship på Klampenborg. Francisco Castro var tränarchampion på Jägersro före Fredrik Reuterskiöld. De var tvåa respektive trea i Sverigestatistiken efter norske Wido Neuroth. Jockeychampionatet på Jägersro gick dock till Täby och PerAnders Gråberg. Listedseger Prammsdagen i Jägersro Sprint och Derbydagen till Pipoldchap från Castro i Zawawi Cup före stallkamraterna Media Hora och Aramus. Mummy’s Lodge från samma stall vann Malmö Stads Pris, Castros sjunde seger i den här löpningen de senaste nio åren. Ytterligare en stor seger till Castro när York Street tog hem nästan en miljon med bonus i Breeders’ Trophy på Täby. Jätteöverraskning i Pramms Memorial då Lars Kelp-tränade Binary File och Kim Galoppsporten har haft en positiv utveckling Andersen vann lätt. sedan TV kom in i bilden. Ekonomiskt betydde TV-exponeringen torsdagsluncherna ett jättelyft för galoppen i Sverige. För Jägersros del innebar 2006 att spelet till galoppen ökade med 16 procent och Årets Häst på Jägersro 2006 blev Mad Dog Slew.

1888-1892 1892-1897 1898-1911 1912-1926 1926-1940 1941-1944 1944-1945 1946-1963 1963-1968 1968-1971 1971-1985 1985-1988 1989-1992 1992-1993 1994-

Gustaf Löwenhjelm Kjell O Bennet Stellan Mörner Bror Cederström Claes Cederström Claes Wachtmeister Knut Stiernswärd Henrik Ekström Knut Laurin Stig Rogmark Malte Ramel Gunnar Atterholm Leif Jönsson Staffan Svenby Sewerin Ekman

Gunnar Atterholm

Sewerin Ekman

Sekreterare/sportchef 1888-1889 1890-1897 1898-1908 1909-1911 1912-1914 1915-1949 1950-1956 1957-1962 1963-1978 1978-1979 1980-1981 1981-1983 1984-1988 1988-1991 1992-1994 1995-1999 2000-

Axel Tretow Stellan Mörner Bror Cederström Carl von Essen Fredrik Bennet Carl F Piper Stig Holm Carl-Adam Stjernsvärd Stig Holm Erik Kylengren Hans Engblom Nils-Erik Byström Bo Gillborg Jan Torpling Benny Carlsson Christer Ljung Bo Gillborg

Christer Ljung

Bo Gillborg

129

Insamling i grevens tid

Räddade Derbyt 30 juni

1918 Foto: Derbyhelgen 1918, Ragnar Küller.

Vy över sadelplats framför hedersläktaren. 130

1918 reds Svenskt Derby för första gången. Det här var under en tid när svenska folket förmenades att spela på totalisatorn. Det var helt enkelt förbjudet. Men det här bekom inte Skånska Fältrittklubben något. Det var Skånska Fältrittklubben som då ägde Jägersro enligt historiebeskrivning på annan plats. Greve Clarence von Rosen hade gjort en insamling, Derby- och Kriteriefonden, och detta säkerställde dessa båda löpningar. Det beskrevs av Skånska Fältrittklubbens ordförande överste Claes Cederström i klubbens bok med anledning av 50-årsjubileet 1938 sålunda: ”Jägersrobanan kunde alltjämt under den kommande tioårsperioden glädja sig åt livligt intresse och löpningarna upprätthölls i allt större omfattning med stor anslutning av tävlande och åskådare, men då löpningarna huvudsakligen voro en uppmuntran för ryttarsporten och så länge egentliga avelslöpningar saknades, gavs ej tillfälle för den inhemska fullblodsuppfödningen att inom landet få ungdomarna prövade, varför löpningarna ej fullt kunde fylla sin uppgift. Det var med tanke härpå som greve Clarence von Rosen påbörjade sin storartade insamling av medel till prissummor till ett Svenskt Derby och Svenskt Kriterium öppet för i Skandinavien födda hästar. Genom sin vanliga energi och stora entusiasm lyckades det honom också att erhålla tillräckligt stor summa för att kunna säkerställa de båda löpningarna och bestämde han, att de alltid skulle ridas på Jägersrobanan.”

Voter historisk segrare Historisk genom att vinna det första Derbyt söndagen den 30 juni 1918 blev Voter, tränad av Axel Thorngren på Jägersro, och riden av Jimmy Allen. Voter ägdes av underlöjtnant Z. de Przybyszewski-Westrup. Han fick ta emot hederspriset som skänkts av Frantz L. Olsen, en kapplöpningsvän från Danmark. Voter var efter Foundling - Lady Voter. Ryttmästare Carl Stjernswärd på Widtskövde hade fött upp Voter och hyllades för detta. Sydsvenska Dagbladet ägnade nästan två sidor åt begivenheterna på Jägersro den här dagen. Mindre åt själva Derbylöpningen än folket som besökte banan. Redan det första Derbyt blev ett socialt evenemang av rang med flera kungligheter på plats. Tre höga herrar. Från vänster ordföranden i När det gäller själva Derbyt skrev signaturen G.W.P., en ung Georg Skånska Fältridtklubben översten och friherren Wiedesheim-Paul som sedermera blev framgångsrik tränare med egna Bror Cederström, greve Clarence von Rosen och Derbysegrar (1947 Clubman Jr, 1952 Coast Guard): översten och friherren Claes Cederström. ”Voter fick en sjätteplats i starten, men den kloke ryttaren lade sig bakom och slingrade sig skickligt upp på innersväng genom hela fältet. Den mannen är en konstnär i sitt yrke. Visserligen är det lättare att vinna på bästa hästen, men manéret på hvilket Allen vann var förstklassigt. Trainer Thorngren har med denna Derbyseger visat att han fortfarande håller till på toppen af skandinaviska trainers.” Mycket stor uppmärksamhet gavs alltså åt det som hände runt om Derbyt. Bland annat var det lunch på Kungsparken, det kallades en enkel lunch. Hedersgäster var kronprinsen och prins Carl ”hvilka med sin närvaro hedrade En ”enkel Derbylunch” på restaurang Kungsparken, enbart för män. festligheten”, där ett 70-tal gäster 131

Man räknade med cirka 15.000 personer på plats denna första Derbydag. Korsvirkeshuset i bakgrunden finns fortfarande kvar.

Clarence von Rosen välkomnar kronprinsessan Margaretha.

Prins Carl var på plats både under lördagens Kriterium och söndagens Derby.

Kronprinsessan och prinsessan Ingeborg på väg till kungliga logen.

132

Kungliga logen med kronprinsessan trea från vänster och prinsessan Ingrid till höger om henne. Längst till vänster kronprinsen, blivande konung Gustav VI Adolf. var inbjudna. Man uppskattade att cirka 15.000 personer besökte Jägersro. Sydsvenska Dagbladet skrev: ”Aldrig har väl Jägersroplanen rymt så många åskådare. Men det var också åtskilligt som inbjöd och lockade. Premiär i vårt land på ett Derbylopp borde ensamt kunna draga turfens alla vänner till banan. Och härtill kom ett väder, som i glansfull sommarprakt inte skådats maken till. På sadelplatsen observerade man främst kronprinsparet samt hertigparet af Västergötland. Kronprinsen och prins Carl anlände med första tåget från Malmö västra station och begagnade väntetiden till första starten att taga alla anordningar i betraktande. På slaget fyra anlände kronprinsessan samt prinsessan Ingeborg med döttrar i bil, åtföljda av friherrinnan

Hinder med förhinder Följande artikelutdrag kunde man läsa i Sydsvenska Dagbladet den 1 juli 1918, dagen efter Svenskt Derby, en steeplechaselöpning med lätt förvirring. Snart dags för start. Jimmy Allen sitter upp på Voter. Jockeyklubbens steeple-chase bör man ej tala om och sista steeple-chasen var samma bild som när man på biljard spränger en pyramid. Hästarna sprungo i alla riktningar. Ingen visste vägen utom löjtnant Platen på Ralf och grefve Bernadotte på Joffre, som hittade rätt och blefvo ett och två. Jim Garet var nog skulden till skandalen. Jag har sett folk rida fel, jag har själf ridit fel, men jag har aldrig förr sett någon som ej hittat till första hindret.

Voter och Jimmy Allen passerar målet i Svenskt Derby.

Voter och Jimmy Allen på väg till prisutdelning efter Derbysegern.

Coyet på Torup. De kungliga togo efter vederbörliga presentationer plats på tribunbalkongen och följde från denna de olika loppen. Särskilt hälsade de med hjärtliga applåder de båda segrar som redos in av jockey Allen, den första på greve Clarence von Rosens Rasputin samt Derbyt där löjtnant Westrups Voter hemförde en vacker victoria. Efter sistnämnda löpningen framförde de kungliga personligen sina lyckönskningar till vinnaren, som dessutom fick mottaga sitt hederspris ur kronprinsessans hand. Bland den stora mängden af hästsportvänner märkte man främst greve Clarence von Rosen, Skånska Fältridtklubbens och Jockeyklubbens styrelseledamöter, ett flertal officerare samt för öfrigt ett betydande antal andra intresserade. Dagen som helhet var något med det lyckligaste man kunde önska. Inga tråkigare passeringar som störde glädjen och goda lopp öfver lag. Anordnarna ha all anledning att vara nöjda. Bättre än i går kunde förvisso tävlingarna ej ha planerats.”

Löjtnant Platen och Grefve Bernadotte hittade vägen till mål.

133

Jägersrotränade Derbyvinnare genom tiderna

Derbyt - Det Blå bandet Uttrycket ”Det Blå Bandet” avsåg ursprungligen världens kanske mest exklusiva orden - strumpebandsorden (”the most noble order of the garter”). Det var Benjamin Disraeli, Storbritanniens ende judiske premiärminister (1868, 1874 - 80), som först kallade Derbyt för galoppens Blå Band. Disraeli försökte trösta en parlamentskollega som efter att i många år drömt om att vinna Derbyt slutligen sålt alla sina hästar för att på heltid gå in för politiken. Naturligtvis - året därpå vann en av de sålda hästarna Derbyt. På dennes påstående att han inte visste vad Derbyt var svarade Disraeli; ”yes I do, it’s the blue ribbon of the turf”. Uttrycket har sedan dess både levt kvar inom galoppen och dessutom överförts till många andra sporter, och betecknar alltid det finaste man kan vinna inom respektive sport.

Sportens gentlemän Fyra betydelsefulla personer som fick stort inflytande över galoppsporten under många år.

Fältridtklubbens funktionärer under 20-talet. Majoren Greve Piper, Löjtnant Stjernswärd, Regementsveterinär Breide och Direktör Christensen.

134

Amatörerna trädde tillbaka

Derbyt en övergång till professionell sport Svenskt Derby och Svenskt Kriterium var inledningsfasen till en övergång från en ren amatör- (läs officers-) sport till en professionell sport. De båda löpningarna var den första lilla snöbollen som sattes i rullning – men den växte knappast till en lavin i första taget. Det andra svenska Derbyt reds söndagen den 29 juni 1919. Det var banans sjätte tävlingsdag för året, och första gången den säsongen som professionella jockeys red på banan. Alla tidigare löpningar hade varit utskrivna för gentlemannaryttare, d.v.s. amatörryttare. Man kan notera att 1919 års champion bland gentlemannaryttare Georg Wiedesheim-Paul red åtta vinnare – det var mer än hela den samlade professionella jockeykåren. Det fanns nämligen på hela året endast fem löpningar där proffsen fick lov att delta. Samtliga dessa reds på Jägersro som det året hade åtta tävlingsdagar. Stockholm-Jerfva, som banan ännu så länge kallades (sedermera Ulriksdal), hade endast två tävlingsdagar i början av juni och endast löpningar för gentlemannaryttare. Man kan jämföra med vår grannbana Klampenborg som 1919 red 98 löpningar med professionella jockeys. I Danmark hade det funnits en professionell sport redan på Eremitagen, banan som fanns innan Klampenborg öppnade 1910. Jimmy Allen var jockeychampion i Sverige 1919 med tre segrar, de två övriga vanns av L Harrison och Derbyvinnande Emil Funch. I listan över startande jockeys finns också bl.a. George Killick. Förutom Derbyt var det endast Svenskt Kriterium, två föregående tvåårslöpningar samt ytterligare en löpning som var öppna för yrkesryttare. Kriteriet vanns naturligtvis av Axel Thorngren, detta år med blivande Derbyvinnaren Kinnekulle, som var stor favorit till 1.26 (totospel för allmänheten var visserligen olagligt, men tillåtet inom slutna sällskap som t.ex. Skånska Fältridtklubben).

1920 Kinnekulle obesegrad champagnehäst Kinnekulle blev den andra hemmahästen att vinna Derbyt. Han är bortglömd nu, men var sällsynt framgångsrik på sin tid. Hingsten gjorde sex starter och vann alla – tre av dem var Svenskt Kriterium, Jockeyklubbens Jubileumslöpning och Svenskt Derby! Lämpligt nog hade ägarna Herr Erre komponerat sina tävlingsfärger till ¨champagnefärgad med svarta ärmar¨ - när Kinnekulle tävlade fanns det anledning att dricka champagne! Det gjordes nog också; bakom den pseudonymen dolde sig en hel årskull elever plus stallmästaren på Strömsholm. Därav förmodligen också alla tiders lägsta vinnarodds i löpningen, 1.14. Kinnekulle årsdebuterade den 16 maj i JockJimmy Allen. eyklubbens Jubileumslöpning, som då reds på Jägersro. Men löpningen såg lite annorlunda ut än idag. Distansen var 1800 m vilket gjorde den mera till en ren förlöpning inför Derbyt, och den reds av gentlemanryttare. Blivande Derbyvinnaren Kinnekulle fick börja sin klassiska säsong med Löjtnant Th. Dyrssen i sadeln och med ridvikten 71 kg. Av de övriga fyra startande bar ingen häst mera än 65,5 kg. Två år tidigare hade också Voter årsdebuterat med seger under sin ägare i motsvarande löpning med 68 kg på ryggen. Kinnekulle vann sedan under Jimmy Allen Derbyt lätt med fyra längder. I likhet med föregående år var Derbydagen första chansen för yrkesryttare att få rida i Sverige. De fick förutom i Derbyt även rida en tvåårslöpning på Derbydagen och därefter Svenskt Kriterium. Summa tre löpningar – Emil Funch blev jockeychampion med två segrar.

Unik Derbyvinnare Derbyvinnaren 1919 kom från Köpenhamn och hette Dronning Wilhelmina. Liksom Voter kom hon till Jägersro med en dansk Derbyseger i bagaget (fast på den tiden hette den danska löpningen Skandinavisk Derby, instiftad 1910 som det då enda Derbyt i Skandinavien). Dronning Wilhelmina är unik av en annan anledning – hon är det enda stoet som vunnit Svenskt Derby och därefter blivit mor till en annan vinnare av löpningen. Hennes son Carlsminde vann 1928 för samma ägare och uppfödare som sin mor - Dethlef Jürgensen, närmast före Klöver Knekt. I det slagna fältet fanns Hjärter Knekt och Ruter Knekt. Var blev Spader Knekt av? Carlsminde var länge historisk på ett annat sätt. Hans jockey Fred Shurgold var med sina 53 år den äldste segerjockeyn ända till 1991 då Lester Piggott ¨in his second coming¨ defilerade hem Derbyt 55 år gammal. De yngsta jockeys som vunnit Derbyt är Harry Blackshaw 1938 och Lars Kelp 1982, som endast var 18 år gamla.

1921 German mot tre konkurrenter Derbygiganten Axel Thorngren sadlade ut sin tredje svenske Derbyvinnare på fyra år. Liksom hans två tidigare Derbyvinnare var German svenskfödd, och därmed hade Sverige efter fyra år tagit ledningen i den under nästan 80 år ständigt pågående uppfödarlandskampen. German hade debuterat i Svenskt Kriterium som tvååring med en fjärdeplats bland sex startande, fick 150 kr. Som treåring hade han utvecklats. På Jägersros första tävlingsdag för året vann han Axel Thorngren, Jockeyklubbens Jubileumslöpning riden av sin sadlade ut German ägare E H:son Tamm med 67 kg. som var hans tredje German besegrade det minsta fältet i Derbyts svenska Derbyvinhistoria. Endast tre konkurrenter mötte upp och nare på fyra år. segermarginalen skrevs till 10 längder. Jimmy Allen red därmed sin femte och sista Derbyvinnare – han hade vunnit två i Danmark och tre i Sverige. Han skulle sedermera även ta tre tränarsegrar i Svenskt Derby. En innovation i Jockeyklubbens kalender 1921 var att man började ange tränare till segrande hästar, utom i rena officerslöpningar. Av de 23 löpningar på Jägersro för vilka man angett segrarens tränare vanns 13 av Axel Thorngren. Ytterligare en innovation i nådens år 1921 var att professionella jockeys fick tillträde till banan innan Derbydagen. Redan den 26 juni, veckan innan Derbyt fick yrkesryttarna rida en tvåårslöpning. Antalet jockeylöpningar var detta år åter uppe i fem stycken. Liksom tidigare var Jägersro den enda banan i Sverige där yrkesryttarna hade några löpningar alls.

1928 vann Carlsminde Derbyt, en avkomma efter Dronning Wilhelmina som själv segrade i Derbyt 1919.

Vädret avskräckte Från protokollet i verksamhetsåret 1921.

Derbydagen bjöd ej på den väntade publiktillströmningen. Både Derby och Kriteriedagen var vädret regnigt och avskräckande. I allt såldes inträdesbiljetter för den dock ganska anseenliga summan av Kr 27.059.

135

1923 Printonan Boy återställde ordningen

Printonan Boy var 1923 års Derby-vinnare. Alfred Bendt satt i sadeln.

Stor tacksamhet Detta stod att läsa i Skånska Fältridtklubbens verksamhet för år 1923.

Klubben hembär sin stora tacksamhet till alla dem som målmedvetet och energiskt arbetat för den offentliga totalisatorns återinförande.

Heldanske Ministervälde bröt 1922 in i den i Derbyts tidiga år svenska dominansen, men det fanns en koppling till Jägersro genom ryttaren som var den blivande Jägersrotränaren George Killick. 1923 var dock ordningen återställd – då stod åter Axel Thorngren i vinnarcirkeln och tog emot en svenskfödd Derbyvinnare. Det var fjärde gången av sex möjliga för det scenariot. Hästen hette Printonan Boy och hade som tvååring varit tvåa i Svenskt Kriterium, som då för första gången placerats på hösten, den 10 september som också var finaldagen. Tidigare hade Kriteriet ridits på Derbydagen eller veckan efter i juli. 1923 hade Jockeyklubbens Jubileumslöpning kortats till 1600 m och propositionen var ändrad så att Derbyaspiranterna numera skulle ridas av professionella jockeys. Löpningen var också tidigarelagd till den 10 maj, nästan två månader innan Derbyt. Alfred Bendt hade tagit över Jimmy Allens roll som jockey hos Axel Thorngren och red Printonan Boy till seger i såväl Jockeyklubbens som i Svenskt Derby. Jockeyklubbens kalender anger de yttre förutsättningarna för dagen; bana djup, väderlek ösregn. Man kan föreställa sig att en och annan hatt blev fördärvad den dagen. Försöket att lägga Svenskt Kriterium på höstkanten blev bara ettårigt. 1923 återgick Skånska Fältridtklubben till en mera koncentrerad sommarsäsong på fyra tävlingsdagar och Kriteriet reds på Derbydagen. Detta år kunde man också börja ana att framtidens sport skulle bli mera professionell. Såväl Göteborg som Ulriksdal släppte in yrkesryttarna och dessa kunde nu rida inte mindre än nio löpningar i Sverige.

1926 Tarzan tog sitt livs enda seger 1923 var det historiska året då totalisatorn blev tillåten, men effekten av det avspeglar sig inte förrän året efter vad det gäller antalet löpningar. 1924 fördubblades antalet tävlingsdagar inom svensk galopp, Jägersro tävlade nu vid åtta tillfällen och Ulriksdal vid sju. Det reds även kapplöpningar i Norrköping, Linköping, Östersund, Kristianstad, Ljungbyhed och Ystad. Antalet löpningar för proffsjockeys ökade från nio till 34, d.v.s. med 278 procent. Utvecklingen fortsatte så att det 1926 reds 67 löpningar för professionella jockeys, fördelade på 16 tävlingsdagar på Ulriksdal och åtta på Jägersro. Det årets Derbyvinnare hette Tarzan med svenske jockeyn Bror Persson. Tarzan tog sitt livs enda seger den dagen det verkligen gällde. Vinnaroddset blev glada 36,33. Ägaren var dock inte novis. Det var andra gången som Direktör J. Berghoff fick se sina vitgula färger komma hem först i Svenskt Derby. Första segern togs med Printonan Boy tre år tidigare. Men denna gången var tränaren Varvet kvar i 1926 års Derby. Segraren Tarzan finns invändigt bakom ledarkvartetten. George Killick. George Killick blev tränare på Jägersro 1925 och vann Derbyt 1926.

136

En lång karriär för en kort man

1927 Morgan i blått och gult 1927 stod han där igen. Axel Thorngren kunde ta emot ännu en Derbysegrare, den femte i löpningens nu 10-åriga historia. Morgan löpte, liksom German 1921, i E H:son Tamms blågula färger och var även han uppfödd av Oscar Samuelsson. I sadeln satt den i Danmark verksamme engelsmannen George Rickaby som hade inlett säsongen med en vurpa i årets första häcklöpning på premiärdagen, men som var tillbaka i sadeln till Morgans genrep inför Derbyna. Pluralis eftersom Morgan i likhet med Voter vann även Dansk Derby. Däremot vann han inte, till skillnad från Thorngrens tidigare Derbyvinnare, Jockeyklubbens Jubileumslöpning. Kan det ha berott på att Rickaby inte red den gången? Det tionde Derbyt som reds hade exakt samma prissumma som det första med totalt 10.000 kr, varav 6.650 till segraren och 1.150 till tvåan. Stora differenser på den tiden! Apropå Derbysuveränen Thorngren, en intressant notis från ryttarstatistiken 1927; 12-årige sonen vann detta år sin första seger. Ragnar hette han och det skulle bli mer än 1000 segrar till – fast då i sulkyn. Av de tio första Derbysegrarna tränades sex på Jägersro och övriga fyra på Klampenborg. Därefter tog danskarna över totalt och tog hem elva av de tolv följande Derbyna, bl.a. genom Morgan var Axel Thorngrens femte Derbyvinnare på två helsyskon, tio år. Superman och Bobby som vann 1931 resp 32. Inte minst var det Percy Waugh som tog för sig vid denna tiden och med totalt sju svenska Derbysegrar är han en av de stora genom tiderna. Att Axel Thorngren flyttade till Klampenborg var naturligtvis ett stort avbräck för Jägersrogaloppen. 1939 sände han ut Marsk Stig till svensk Derbyseger från sitt nya högkvarter på Enghavelyst.

George Killick började som tränare på Jägersro 1925. Född engelsman red han sin första löpning 15 år gammal 1899. Karriären gick via Belgien, Holland – där han vann fyra Derbyn och tre championat – och Tyskland. Detta kringflackande var inte ovanligt, det fanns engelska tränare och jockeys utspridda över hela Europa runt sekelskiftet och fram till första världskriget. Killick kom till Danmark under första världskriget och var jockeychampion där 1918. Han fanns med i det allra första svenska Derbyt där han var tvåa med Gallipoli. Hösten 1918 blev han egen tränare och 1925 flyttade han över Sundet och etablerade sig på Jägersro. ”Gubben Killick” fick han heta under en stor del av sitt liv, mycket beroende på att hans två söner, George Jr och Robert (Bobbie) följde i faderns fotspår som jockey och i Bobbies fall även som tränare. I uttrycket ”Gubben” låg dock aldrig något annat än respekt för hans kunnande och erfarenhet i branschen. Han tränade 76 storloppsvinnare. Killick bebodde i många år en gård strax utanför banan, ungefär där köpcentrets parkering nu finns, på det som då var rena landsbygden. ¨Gubben¨ red sin sista löpning på Åby 1960 -då var han 76 år gammal! Hästen hette Lady Anne. Lady Anne behöll George Killick och motionsred på till långt förbi sin 80 års-dag. Ledde också med henne paraderingen inför det 50:e svenska Derbyt 1967 – 83 år gammal – och cantrade då med fältet ner mot startplatsen.

137

Varvet kvar i 1937 års Derby. Segraren Irish Captain med blinkerkappa, vilken försvann senare under löpningen.

Derbyvinnaren som aldrig varit först i mål 1937 inträffade en unik incident. Skimmeln Attila var först i mål med två längder, men ridande Donald Butchers vägde in med för låg vikt och ekipaget blev diskvalificerat. Löpningen före Derbyt var en steeple-chase benämnd Bror Cederströms Memorial över 4500 m som Butchers vann med Haronorah under en vikt på 72 kg, paret slog f.ö. välkända ekipaget Yvan Le Barbu-Allan Ekman. Troligen svettades Butchers bort vikt och hade redan vägt ut en sadel till Derbyt. Historisk blev nu i stället Irish Captain under sin tränare Alf Gordon. Denna häst hade aldrig vunnit tidigare och kom aldrig att vinna senare. En Derbyvinnare som under hela sitt liv aldrig var först i mål! Alf Gordon gick därmed till historien som den förste av blott fyra tränare som själv ridit sin Derbysegrare. De övriga är Stefan Kajari 1959 med Salut, Hans Bech-Holm 1962 med Tinto och Ole Larsen 1981 med Chinatown.

Irish Captain utan blinkers. Attila var först i mål men diskades senare på grund av ryttarens för låga vikt.

138

1943 Jubel för Heres och Gösta Inte sedan 1927 hade skåningarna kunnat jubla åt en hemmahäst efter Derbyt, men nu var det dags. Stall Bassanos Heres hade vunnit Derby Trial, men betalade trots det 7.24 i vinnarodds i en till slut ganska lätt Derbyseger. George Killick tränade men red själv Mirakel, som slutade i det slagna fältet, och överlät Heres till Gösta Pålsson. Det tog alltså 17 år innan nästa svenska jockeyseger i Derbyt. Gösta Pålsson var född i Husie by år 1909, son till kritbruksarbetaren Olof Pålsson och äldst av åtta syskon. Familjen bodde i ett rum och kök. Gösta hade inte så lång väg till Jägersro stallar. Där var han lärling hos Axel Thorngren innan han blev jockey. Året efter sin Derbyseger blev han tränare för ett mindre stall under några år. Mirakel som Killick red ägdes av Stall Zada, vars röd-blå randiga dress fortfarande syns på banorna. Den syntes dock tydligare redan året därpå, när Skirner gav Stall Zada och Percy Waugh den enda dansktränade vinHeres tillhörde kategorin de överlägsna Derbyvinnaren under ockunarna genom åren. pationsåren.

Populär tränare

1964 Manoustie - en champion 1963 hade Thorwald Nordquist en halvbror till Oaksvinnaren Mata Hari i träning för bröderna Nordqvist. Manoustie var namnet, och denne var flitigt i elden som tvååring. På åtta starter vann han fyra segrar. Inför sista starten hade han sålts till Stall Borås. Som treåring var Manoustie ytterst nära att vinna alla de tre skandinaviska Derbyna. I Dansk Derby kom ett rekordstort fält på 26 hästar ut, och det var för många även på den banan. Manoustie var en av de som blev lidande och var nära att gå omkull i sista kurvan. Veckan efter vann han Derby Trial på Jägersro, och var sedan suverän i Svenskt Derby. En minst sagt populär seger – dels var det 21 år sedan en hemmahäst senast vann, dels tog han revansch på danske Derbyvinnaren Pan – och så var ju Thorwald Nordquist och Rolf Wuscha banans suveräna champions. Manoustie slog sedan med eftertryck fast vem som var kullens bästa häst när han defilerade hem såväl Norskt Derby som Svenskt St Leger.

1966 Svenör - en gedigen svensk vinnare Lorentzen och Nordquist tog omgående revansch, efter att ha förlorat som favoriter 1965 med Expectation. Svenör var efter seger i Dansk 2000 Guineas och en tredjeplats i Dansk Derby favorit, och kunde efter en hård upploppsstrid på blytung bana besegra danske Thunderball. Ett bra Derby för Thorwald Nordquist med Hock på fjärdeplats och Darnoustie på sjätte. Dessutom andra svenska Derbysegern för den berömda blå-vita dressen med röd stjärna som ju även varit först i mål 1960 med Aleppo, i norskträning hos Hans Christensen. Svenör var den förste Derbyvinnaren fallen efter en svenskfödd hingst. Hans far var Stratos, uppfödd på Flyinge och son till det enastående stoet Amacita. Stratos var själv innan avelskarriären en ypperlig galoppör i Stall Dalens (=norske skeppsredaren Lorentzen) ägo under 50-talet. I sadeln på Svenör satt David Thomas, en ny engelsman som kontrakterats av Lorentzen för säsongen. Denne anlände lagom till Jägersropremiären från en sejour i Indien och fick en sagolik start på den svenska karriären – premiärdagen vann han på fem ritter fyra segrar, och endast en av hästarna var favorit. Flerfaldige svenske championjockeyn Rolf Wuscha var fortfarande förstejockey hos Thorwald Nordquist för alla hästar som inte ägdes av Lorentzen, men när han 1968 startade egen tränarkarriär blev David Thomas under lång tid stallets förstejockey.

1964 - 67 blev det tre skånska segrar av fyra möjliga. De två första tränades av Svedalapågen Thorwald Nordquist som vid denna tid stod på toppen av sin tränarkarriär och under 60-talet var Skandinaviens framgångsrikaste tränare. Förmodligen också den populäraste, hos såväl kolleger som publik. Thorwald Nordquist hade ärftlig belastning. Hans farbror var travhästuppfödare (goda hästar som Roland och Magnifik) och hans far Arvid ägde både travoch galopphästar och var dessutom amatörryttare. Däremot är han inte släkt med de kända uppfödarna Knut och Hans Nordqvist. Thorwald började som lärling hos Ivan Andersen och red även som stalljockey hos Einar Jardby innan han blev egen tränare 1957. I början var han sin egen jockey, innan viktproblem stoppade ryttarkarriären. Största segern i sadeln tog han i Stockholms Stora Pris 1960 med egentränade Hind, som var ägd och uppfödd av Stall Gån, d.v.s. Hugo Åberg. Nordquists andra klassiska vinnare Mata Hari under Kjell Larsson gav en första fingervisning om vad som komma skulle. Mata Hari var en dotter till Manina och ur denna stofamiljen skulle bröderna Nordqvist i Svedala föda upp den ena stjärnan efter den andra. Mata Hari följdes av Svalbard, Manoustie, Maniara, Manie, Manifest, Manesco, Maniette, Mandarin, Manuela, Marinette.

Nordquist-tränade Derbyvinnaren Svenör var fallen efter en svensk hingst.

139

Epoken Einar Jardby När Jambler vann Svenskt Derby 1967 innebar det första Blå Bandet för en tränare som verkligen vigt sitt liv åt fullblodssporten. Einar Jardby fick galoppen i sig från barnsben, då hans far Sven Jardby, patron på Torreberga, var uppfödare av mycket goda galopphästar. Den mest framträdande var Gold, som när han vann Svenskt Derby 1957 gav Axel Thorngren dennes sista tränarseger i löpningen. Einar Jardby började tidigt rida och träna familjens egna hästar. Han började sin bana med praktik hos Henri Gleize på Maisons-Laffitte i Paris och fortsatte som professionell tränare till långt efter normal pensionsålder. Faktiskt ända fram till han var 75 år. Man minns att Einar Jardby ständigt var den tränare som hade hästarna längst komna på premiärdagen, då det oftast blev ett par besök i vinnarcirkeln enligt principen att de bästa segrarna är de som man har vunnit. Förutom stall PM:s båda Derbyvinnare Jambler och Cross Purpose tränade Einar Jardby fram Jehu till 35 segrar. När Alkuwah vann nio segrar i rad av 18 totalt kom häst och tränare in i Guiness Book of Records. När Gold, då i Jardbys träning, 1959 vann Jubileumslöpning på Klampenborg med Ryan Parnell, fick Einar ta emot priset ur Kong Frederiks hand och fick efteråt frågan hur det kändes att ta danske kungen i hand. Svaret kom snabbt från den alltid lika slagfärdige tränaren: -Fråga i stället kung Frederik hur det kändes att ta Einar Jardby i hand!

140

1967 Jambler tidernas fyndköp Ett fynd. Utan tvekan ett av tidernas största fyndköp på en svensk auktion. 1965 ropade Einar Jardby in Jambler för 3.600 kr, och vidarebefordrade honom till Stall PM. Nästa höst, efter bl.a. seger i Tvååringarnas Stayerprov, toppade han den svenska generalhandicapen tillsammans med Kriterivinnaren Manie. Efter en god tredjeplats i danska Derbyt, där han avslutade mycket starkt, fanns det stora förhoppningar inför det svenska. De infriades till fullo och det blev en lätt seger. Ridande Joe Mercer tyckte efteråt att det var klart redan vid ingången till slutkurvan. Ryttaren tog därmed sin andra svenska Derbyseger, elva år efter den första. Joe Mercer tillhörde under många år den yppersta eliten i England, men eftersom han var samtida med Lester Piggott fick han bara ihop till ett championat, 1979. Mercer framställdes ofta i jämförelse med den mera framfusige Piggott som ¨the good guy¨. Stall PM:s Jambler var enligt Einar Jardby själv den mest kapabla hästen han haft men tyvärr också väldigt skör.

Stall PM:s kapable men sköre Jambler som Einar Jardby skickligt matchade till en Derbyseger. En av de stora jockeyerna Joe Mercer satt i sadeln.

1972 Moonbeam trefaldig klassisk vinnare 1969 hade ett träningsstall etablerats på Flyinge med många starka ägarnamn. Tränare de första tre åren var Stan Clayton, som då avslutat en mycket framgångsrik jockeykarriär i England. Inför 1972 års säsong åkte emellertid Clayton hem till England igen och stallet på Flyinge togs över av Tony Rawlinson. Under sin första och enda säsong på Flyinge hann Tony med att träna en trefaldig klassisk vinnare i Moonbeam, vinnare av såväl Danskt som Svenskt Derby och dessutom Svenskt St Leger. Ägare och uppfödare till Moonbeam var passande nog Stall Q, d.v.s Carl-Bertel Nathhorst som några år tidigare tagit över Tony Rawlinson till Sverige. Moonbeams Derbyseger var andra raka triumfen för Stall Q, som föregående år vunnit med Spring Fever, tränad på Täby och riden av Janos Tandari – den sistnämndes första svenska Derbyseger. Moonbeam fortsatte sedan karriären mycket framgångsrikt som äldre häst hos Margareta Wettermark på Vasaholm.

1977

Så här såddes gräset på galoppbanan med flygmaskin ...

Gräs blev flis Det sista Derbyt på gamla gräsbanan avgjordes 1979, och det blev historiskt också av en annan anledning, då St Remi blev den förste norskfödde vinnaren. Han ägdes av Skogan Stutteri och tränades av Arnfinn Lund, båda tillhör de stora namnen i norsk galopphistoria. Därefter gjordes banan om fullständigt och inför 1980 års säsong hade vi fått världens enda tävlingsbana med träflis som underlag. Den visade sig framför allt vara en alldeles enastående bana att träna på, detta understryks av det faktum att åtta av de tio Derbyvinnarna under 80-talet var hemmahästar, en sällan skådad dominans. Naturligtvis berodde framgångarna också på att när ryktet om banans förträfflighet för träning spreds så lämnades många goda hästar i träning på banan. Tränarkåren var också väldigt stark med Hans/Mai Adielsson, Sam W Friberg, Lennart Reuterskiöld, Bengt Bengtsson, Karl Strasser, för att nu bara nämna de som vann Derbyn.

Cross Purpose en spännande korsning Cross Purpose blev andra länken i Stall PM:s serie – Derbysegrar med tio års intervaller 1967 - 77 - 87. Alla tre var dessutom svenskuppfödda, Cross Purpose av Kirsten Rausing på Simontorp Stuteri. Cross Purpose tränades liksom Stall PM:s förste Derbyvinnare Jambler av Einar Jardby på Jägersro. Billie Bob såg länge ut som en Derbyvinnare men i en sen rykande finish avgjorde PM-hästen till slut ganska säkert. I sadeln satt kosmopoliten Albert Klimscha Jr, som under jockeykarriären var verksam i många länder. Bl.a. hade han fått sin utbildning Kirsten Rausing har som lärling hos Fred Armstrong i England, numera sin uppfödning i en tränare som var känd för att ha utbildat England. många goda jockeys.

... 1980 hade Jägersro fått världens enda tävlingsbana med träflis.

141

Jockey och tränare Sam W Friberg tog tre svenska jockeychampionat och var inte mindre än sju gånger tvåa på listan. Totalt blev det ca 500 segrar i sadeln för Sam, vars far Stig Friberg som tränare på 40-talet bl.a. vunnit dubbeln Derby - Kriterium samma år, och för samma ägare. Det var 1945 när Derbyvinnaren hette Fatima och Kriterievinnaren Juanna, båda ägda av Stall W, d.v.s. Allan Wettermark. Stig Friberg var född och uppväxt i Malmö men flyttade till Stockholm och Ulriksdal, sonen växte upp i Stockholm men flyttade som tränare till Malmö. Efter lärlingstiden på Ulriksdal red Sam bl.a. för Bobbie Killick, Brita Strokirk, Åge Paus och storstallet Tallbacken. Han vann som ryttare alla de klassiska löpningarna utom Svenskt Derby, där blev det som bäst en andraplats på Fair Flight bakom Flying Drummer. Tränarkarriären började på Hägerneholm ett stenkast från Täby, men tog riktig fart när han började utnyttja flisbanan på Jägersro. Förutom de två svenska Derbysegrarna med Kansas och Joy For Jim var Friberg-tränade hästar tvåa-trea-fyra bakom Humbug i form av Xavier - Mac Ewen - Benson. Dessutom var Conline tvåa bakom Scoop 1988, och Roman Ballet, som var fältets enda sto det året, trea bakom Chinatown 1981. Detta var i Svenskt Derby. Därutöver blev det segrar i både Dansk och Norskt Derby med Mac Ewen. Att hinna med allt detta under en tidsrymd på åtta år visade en sällsynt förmåga att ha hästarna klara ”på dagen”. Sam är numera sedan många år ledamot av lokala galoppdomstolen på Jägersro.

142

1980 Kansas fick hjälp av fliset Kansas blev den förste valacken att vinna Derbyt, och även den första vinnaren på flisbanan. Visserligen var hans tränare Sam W Friberg vid den tiden stationerad på Täby, men kom ner till Jägersro över sommaren och han ger själv än idag flisbanan en stor del av äran för Derbysegern – så vi räknar det som en Jägersrotränad segrare. Sam hade några år tidigare startat som tränare på Täby efter en av de segerrikaste ryttarkarriärerna någonsin i Sverige. Kansas var en god tvååring med tre segrar på meritlistan, men var styv och svårtränad i början av treårssäsongen. De två första starterna det året slutade med en andra- och en tredjeplats. Sedan tog Sam hästarna med sig och flyttade in på Vannagården några km från Jägersro (numera radhusområde). Efter en tids flisträning kom Kansas ut som en ny häst i Derby Trial och vann lätt. Då satt Chris Cordrey i sadeln, men han var redan engagerad för Derbyt av sin mångårige kompanjon Franz Nutz och i stället reds Kansas av Terry McKeown, som under ett par säsonger var förstejockey hos Margareta Wettermark på Vasaholm.

1982 Humbug satte hingstarna på plats Efter ett mellanspel av danske Chinatown blev det sedan tre raka hemmavinster i Derbyt. Hans Adielsson hade under 60-talet varit en av de framgångsrikaste amatörryttarna i landet. Hans startade sin tränarkarriär framgångsrikt i början av 70-talet, sedan gick det lite trögare under några år, men hela 80-talet dominerade Hans och Mai Adielsson stort, inte bara på Jägersro utan i hela Skandinavien. Det blev stall Adielsson som satte punkt för den vid detta laget 37 år gamla ¨sanningen¨ att ston inte kan vinna Derbyt. Man gjorde det med eftertryck genom att två år i rad sadla ut ston till Derbyseger.

Hans Adielsson bevisade genom Humbugs seger att även ett sto kan vinna Derbyt.

Humbug tillhörde också kategorin överlägsna Derbyvinnare.

Humbug, ägd av den kände konstnären Bengt Böckman, startade som favorit 1982 och hade dessförinnan två överlägsna segrar på 2200 m på hemmabanan visat att distansen inte var några problem. I Derbyt var hon bara överlägsen och fortsatte sedan med att i rak följd vinna Svenskt Oaks, Dansk Oaks och Svenskt St Leger. I sadeln satt vid alla segrarna nya danska stjärnskottet Lars Kelp, 18 år, son till Klampenborgtränaren Bendt Jensen. Humbug blev efter detta inbjuden till Washington D.C. International, där hon slutade i det slagna fältet. Därmed var hon dock förlorad för svensk galopp, hon såldes till USA.

1983 Rossard ett nytt fantomsto Redan nästa år skickade stall Adielsson ut ett nytt fantomsto. Rossard hade en starkare tvåårsäsong bakom sig än vad Humbug hade haft med fem segrar på sju starter och var om möjligt ännu mera bedövande överlägsen som treåring än sin föregångare. Under 1983 vann hon Mowerina, Dansk Derby, Svenskt Derby, Svenskt Oaks, Dansk Oaks och Dansk St Leger! En segerrad vars make söker sin like som P G Wodehouse förmodligen kunde ha formulerat det. De flesta segrarna togs mycket lätt och i Svenskt Derby handlade det om ren utklassning. Stallet var också tvåa med Sunjet och fyra med Grant’s. I sadeln på Rossard satt hela säsongen Mikael Jacobsson, som det året var stallets förstejockey. Killeröd Stuteri ägde danskfödda Rossard under hennes svenska karriär. Stoet blev sedan liksom Humbug sålt till USA där hon vann en Graded-löpning, troligen den mest lysande prestation som en svenskfödd häst har gjort. Stall Adielsson fortsatte att producera topphästar – inte minst ston och med lite mindre otur med skador kunde såväl White Week som Masada senare fortsatt att hävda spinnsidan.

Fatima

Fatima ett av sju ston Ston har generellt sett inte haft mycket att hämta i Derbysammanhang. Originalderbyt – det engelska – har sedan sin tillkomst 1780 vunnits av ston vid endast sex tillfällen, senast 1916. Åtta år tidigare, 1908, hade Signorinetta satt ett delat oddsrekord för the Derby när hon vann till 100/1 (hon vann f.ö. också Oaks två dagar senare). I Sverige har stona haft endast marginellt större framgångar. Totalt sju har avgått med segern i Svenskt Derby, anmärkningsvärt nog har fyra av dessa kommit under de senaste 25 åren. Det första stoet som hemförde galoppens Blå Band i Sverige var danska Dronning Wilhelmina 1919. Som efter avslutad tävlingskarriär blev mor till en svensk Derbyvinnare i Carlsminde. Birgit blev 1940 det andra Derbyvinnande stoet. Hon följdes året efter av sin helbror Jack i vinnarcirkeln. Därmed upprepade duon en prestation som första gången utförts av helbröderna Superman och Bobby 1931-32. Birgit och Jack tränades båda av den tidens ledande tränare i Sverige, Gustav Adolf Westerström. Fatima vann Derbyt 1945 för sin ägare Allan Wettermark (Stall W), tränare Stig Friberg och ryttare Kay Jensen. Samma ägare och tränare vann också Kriteriet med Juanna det året. Sedan dröjde det alltså till 80-talet innan det blev ny stovinst – men i gengäld blev det under det decenniet inte mindre än tre: Humbug, Rossard och Scoop, alla Jägersrotränade. Senaste stoet att hemföra Svenskt Derby var högklassiga engelskan Final Care, tränad av Wido Neuroth och riden till seger 2001 av Kim Andersen.

143

Homosassa

Ett tillfälligt avbrott Det var inte lätt att bryta hemmadominansen på träflisbanan. Av de elva Derbyn som reds på flis vanns åtta av Jägersrotränade hästar. De tre övriga var väl spridda: det var en dansk, en från Täby och slutligen en norrman. Chinatown kom från dansk Derbyseger 1981 och hade inte några större problem att även ta hem det svenska. Näste var en av svensk galopps stora hästar genom åren – Homosassa, som tog hem Triple Crown, d.v.s. Jockeyklubbens - Derby - St Leger och dessutom massor av andra stora lopp, bl.a. Norskt Derby, som tvååring Svealand, Vinterfavoriternas, Skåneland och som äldre Kapps Stora och Fältrittklubbens Jubileumslöpning. Den siste flisvinnaren var Trivial Pursuit, den förste av Wido Neuroths hittills åtta Derbyvinnare. Trivial Pursuit

1984 Flying Jazz hittade stilen lagom till Derbyt Derbyt 1984 beskrevs på förhand som ett av de mest öppna på många år. De senaste årens löpningar hade fått ett ovanligt utfall - de fyra senaste danska och svenska Derbyna hade vunnits av ston - först Humbug i det svenska, sedan två gånger Rossard och senast Fabulous i Dansk Derby. En unik svit. Totofavorit blev till slut Flying Jazz, förmodligen till en del tack vare hemmalagets vid denna tid grundmurade rykte som svårslagna på flisen. Flying Jazz var en avkomma till Flying Drummer, som därmed är en av de få Derbyvinnarna som också lämnat en Derbyvinnare. Flying Jazz hade inte precis rosat marknaden i början av treårssäsongen men hittade stilen i Derby Trial och gick vidare därifrån till ännu större ära. Tillsammans med Kansas några år tidigare hade han därmed avlivat myten om att Derby Trial-vinnaren aldrig vinner Derbyt. Tränare till Flying Jazz var Lennart Reuterskiöld, som fem år tidigare flyttat sin Flying Jazz favorit som verksamhet från Täby till Skåne för att sedan infriade förväntningarna under många år tillhöra banans ledande träoch gav Lennart Reunare med ett flertal championat. terskiöld en välförtjänt Intressant är också att såväl Flying Jazzs Derbyseger. tränare som ryttare Chris Cordrey sedermera sett sina respektive söner vinna Derbyn. Lennarts son Fredrik tränade Zenato 2004 och Mad Dog Slew 2006 och Chris’ son Nicholas red Double Net 2000. Övriga far-och-son-vinnare av Derbyt är på tränarsidan Percy och Willy Waugh samt Stig och Sam Friberg, på ryttarsidan Albert Klimscha Sr och Jr samt Ole och Mark Larsen. Härnäst väntar Hans och Mai Adielsson på att Erik ska vinna Travderbyt och därmed upprepa en dubbel som hittills Axel och Ragnar Thorngren är ensamma om. Ragnar vann Travderbyt 1939 med Queen Nedworthy.

1986 Joy For Jim prickade formen Detta år gick Volvo in som huvudsponsor för Derbyt och det gjorde att prissumman kunde höjas rejält. Homosassa från Täby hade tillfälligt avbrutit hemmahästarnas seger144

En av de mest överlägstna Derbyvinnarna genom tiderna är Joy For Jim.

Sam Friberg, skicklig när det gällde.

rad 1985, han vann senare även Norskt Derby, men fr.o.m. 1986 var det fyra nya Jägersrosegrar i rad. I sadeln på Homosassa satt Gunnar Nordling. Liksom året efter på Joy For Jim vars tränare Sam Friberg och ägare Stall Jersö vunnit sex år tidigare med Kansas. Sam hade nu sedan några år tillbaka sin rörelse på Jägersro. Kapable men lynnige Joy For Jim blev aldrig en riktigt stor galoppör, men på dagen D var han bättre än någonsin. Efter ett speedryck från mitten av slutkurvan bara krossade han allt motstånd och segermarginalen skrevs till 7,5 längder. Därmed gav han också en av sportens mest uthålliga uppfödare Carl-Gustaf Klingspor på Hällekis i Västergötland en mycket välförtjänt andra uppfödarseger, 23 år efter den första med Prince Fair.

Omsvärmad Cauthen Linardos Derby har också blivit ihågkommet tack vara segerryttaren. Underbarnet Steve Cauthen hade gjort braksuccé som tonåring i USA med Triple Crownseger på Affirmed 1978, togs sedermera till England av storhästägaren Robert Sangster och var 1987 förstejockey hos dåvarande tränarkungen i engelsk galopp Henry Cecil. Han var också på Jägersro 1984 och vann jockeymatchen Grants Whisky Cup. Cauthen hade 1987 vunnit engelska Derbyt efter en ritt i front på Reference Point, och tillämpade nu samma taktik på Jägersro. I sin fortsatta karriär var han under en följd av år förstejockey för världens mäktigaste hästägare Sheikh Mohammed-al-Maktoum.

1987 Linardo fick hjälp av Steve Cauthen Det måste ju vara dags igen för brun dress med röd hästsko! 1967, -77 - och, javisst, det blev seger även 1987 för Stall PM. (Man ska kanske tillägga här att stallet också vunnit Norsk Derby 1981 genom sin förmodligen bästa häst någonsin, Dalby Jaguar, tränad och riden av Janos Tandari.) 1987 hette hästen Linardo, i likhet med Joy For Jim inte någon av de stora hästarna som vunnit Derbyt. Men det saknar ju betydelse. Dessutom värmde nog segern ännu mera för Stall PM än de båda tidigare – Linardo var nämligen en egen uppfödning och som tränades av Bengt Bengtsson. Stall PM, d.v.s. Per-Erik och Margit Pramm, blev därmed ende svenske hästägaren med tre svenska Derbysegrar. Stallet hade i mitten av 70-talet flyttat ner sina tävlingshästar från Täby till egna gården Prammsholm, granne med Vasaholm i Torna Hällestad. Här tränades stallets hästar under en framgångsrik tioårsperiod av olika tränare: Einar Jardby, Henrik Mannerstråle, Terje Dahl, Janos Tandari och Michael Taylor, en verksamhet som upphörde en tid efter Per-Eric Pramms bortgång 1983.

Två Derbyvinnare med tio års mellanrum, men som red för samma ägare Stall PM. Till vänster Albert Klimscha J:r som segrade 1977 med Cross Purpose och Steve Cauthen som red Linardo 1987.

145

Från trav till galopp Bengt Bengtsson hade en mer än 40årig tränarkarriär på Jägersro innan han lämnade in licensen vid årsskiftet 2003/04. Bengt hör till de som konverterat, han började en gång i tiden inom travet men redan på 50-talet övergick han till galopp. Stallets ¨leading lady¨ genom alla tider var den underbara Roussica på 70-talet. Efter sin första Derbyseger konstaterade Bengt att han kämpat i många år för att få vinna ett Derby, och hoppades att det inte skulle dröja lika länge till nästa. Det gjorde det inte heller – 12 månader senare stod han i vinnarcirkeln och tog emot näste vinnare!

1988 Scoop gav Bengt andra raka segern Scoop, tränad av Karl Strasser, hade gjort en lovande 2-årssäsong med bl.a. andraplatser bakom oslagbara Masada i Amacita och Svenskt Kriterium. I april kom hon som 3-åring till Bengt Bengtsson, då opererad för lösa benbitar under vintern. En skör häst som inte tålde mycket träning, hon hann bara med två starter innan Derbyt varav hon vann den andra. När det var dags för Derby hade hon aldrig startat på längre distans än 1600 m, men härstamningen sade att hon skulle kunna klara distansen. Ett annat orosmoment var innerspåret – Scoop var ganska liten men långgalopperad och det fanns naturligtvis oro att hon skulle komma i kläm. Det gjorde hon också, men fransmannen Serge Vaché svarade för en briljant ritt, hittade alla luckor som fanns på vägen och Scoop visade att hon verkligen stod hela vägen. Andra raka Derbyt för Bengt Bengtsson, som senare även kunde skicka ut henne till seger i Dansk Oaks, då riden av Ole Larsen.

Började försiktigt Kalle Strasser var ännu en ungrare som kommit till Sverige som jockey. Var först stationerad på Täby men flyttade 1980 ner och red en säsong för Bengt Bengtsson innan han började som tränare i liten skala 1981. Rörelsen växte och blev med åren framgångsrik och tre år efter Kvicken tränade han ytterligare en Derbyvinnare när Veduwa vann Dansk Derby 1992 (senare tvåa i Svenskt bakom Cosmos Streak).

146

1989 Kvicken snabbast med Janos Kalle Strasser hade sett Scoop lämna stallet ett par månader innan hon vann Derbyt föregående år. 1989 tog han revansch genom Kvicken, förmodligen 80-talets mest kapabla Derbyvinnare vid sidan av de fenomenala stona Humbug och Rossard. Kvicken var ett fyndköp på danska auktionen – 12.000 danska kronor kostade han, och Kalle kunde så småningom sälja honom vidare till nya hästägare som tog sig namnet Stall Prinsen och skulle komma att äga fler goda hästar, av vilka klassiske vin-

Kvicken - ett fynd. naren Old Blue var en. Kvicken reds av Kvicken och Janos Tandari ett samspelt par som vann över hälften av sina starter tillsammans. Janos Tandari i alla sina 15 starter av vilka åtta slutade med seger. Som tvååring hade han vunnit Malmö Stads Pris och innan Derbyt hade han redan blivit klassisk vinnare i Jockeyklubbens Jubileumslöpning på Täby. Derbyt vann han den svåra vägen, lugn start, rundade hela fältet och avgjorde säkert till slut. Kvicken var den siste i den strida ström av hemmahästar som hemförde galoppens Blå Band under 80-talet. Efter hans seger skulle det dröja 15 år till nästa.

2004 Zenato en uppskattad vinnare Zenato blev den förste tyskfödde vinnaren. Han köptes på auktion i Deauville av Stall Lambada, d.v.s. Sten Thynell, Sveriges hårdast satsande hästägare under 90-talet och början på 2000-talet, som senare sålde hälften vidare till Stig Hansson. Stall Lambada har en volym på både uppfödning och hästägande som är i särklass i Skandinavien och har på senare år även lyft kvalitén på ett imponerande sätt, både på den egna uppfödningen och på det material som köps in. Derbyvinnaren Zenato har en gyllene stam, fallen efter Tysklands ledande hingst Acatenango och trekvarts bror med samma års franske Derbyvinnare Blue Canari. Han blev också ännu en Trial-vinnare som fortsatte med att ta hem Derbyt, där han närmast besegrade blivande Stockholm Cup-vinnaren Farouge. Efter 15 år kunde Jägersropubliken åter få jubla över en hemmavinst. När Lennart Hammer kom till vinnarcirkeln i de välkända orange-vita färgerna och möttes av ägarduon och Fredrik Reuterskiöld fick de ett varmt välkomnande. Det blev mycket känslor både hos publik och kretsen kring hästen – och det är ju precis så det ska vara. Fredrik Reuterskiöld gjorde detta år sin sjunde säsong som tränare och uppnådde vad många inte lyckas med under en hel karriär.

Janos segerrikast Janos Tandari är Skandinaviens segerrikaste jockey genom tiderna. Han är en av de tre framgångsrikaste i Svenskt Derbys historia med fyra segrar. Janos fick sin första ryttarlicens som lärling i hemlandet Ungern 1961, 14 år gammal. Sex år senare vann han ungerska Derbyt med Igloi Diak. 1970 kom Janos Tandari till Skandinavien och red då i första hand i Norge. Klassisk seger blev det året därpå då han för första gången tog hem den svenska turfens Blå Band med Spring Fever. Därmed var en enastående jockeykarriär i full sving. Totalt blev det 51 klassiska segrar (inkl. det ungerska Derbyt) och Janos är i skrivande stund den ende jockey som ridit vinnare av alla de femton klassiska löpningarna i Skandinavien. Segerhästarna i Svenskt Derby har varit Spring Fever, Kvicken, Hooter och Bloomerace, de två senaste tränade av Tommy Gustafsson på Täby med vilken Janos hade ett långt och sällsynt framgångsrikt samarbete. Redan i början av 80-talet gjorde Tandari sin första sejour som tränare, då som privattränare för Stall PM på Prammsholm. Det blev succé direkt när han både tränade och red Dalby Jaguar till Triple Crown-seger i Norge. Paret vann även Stockholms Stora Pris. I sin andra tränarkarriär, som varade från 1997 till 2004, matchade Janos Peruginos Flyer till nio segrar. Janos hade inte bara proffslicens i många år, han var också rakt igenom professionell – vilket är långt ifrån samma sak. Han blev också mycket respekterad av sina kollegor, vilket bl.a. Norges mångårige tränarchampion Arnfinn Lund gav uttryck för vid ett tillfälle. Arnfinn saknade vid startanmälan ryttare till en häst - upplyst av sekretariatet om att Janos Tandari faktiskt var ledig sade Arnfinn; Javel da, det beste er godt nok!

147

Snabb karriär Fredrik Reuterskiöld har verkligen etablerat sig snabbt i tränartoppen. Hösten 1997 fick han ut sin tränarlicens och drygt nio år senare har han redan sadlat ut två Derbyvinnare – Zenato 2004 och Mad Dog Slew 2006. Det är fler än de flesta lyckas med under hela sin livstid. Fredrik tyckte själv efter Mad Dog Slews seger att det faktiskt är större att vinna andra gången - då har man verkligen bevisat att man kan sitt jobb. Fredriks första stora framgångar kom med tvååringar: Eko Grand Royal, Primecat, Gold and Grey, följda av Donn Eagle, Rue La Fayette m.fl. Sina första klassiska segrar tog han redan våren 2001 då Gold and Grey vann Diana och Rickard vann Jockeyklubbens Jubileumslöpning inom loppet av en vecka – ingen dålig dubbel för en både ung och färsk tränare. Samma höst gav Hertha också stallet en Oaksseger i Danmark. Bland de äldre hästarna har Jubilation varit den största stjärnan med två segrar i Stockholm Stora Pris och dessutom i Marit Sveaas Minne på Övrevoll. En annan nyttig häst var Honeysuckle Player vars främsta merit, trots 17 segrar i karriären, var en andraplats i Pramms Memorial.

Fredrik Reuterskiöld och Sten Thynell efter Zenatos Derbyseger där många känslor var inblandade.

148

2006 Mad Dog Slew - en USA-modell Mad Dog Slew blev den förste som gjorde det – tog hem den stora tvåårslöpningen Malmö Stads Pris på Derbydagen och ett år senare vann själva Derbyt. Den trio som tidigare vunnit de båda löpningarna - Rossard, Homosassa, Kvicken - vann alla en Skånelandlöpning (=Malmö Stads Pris) som reds senare på säsongen i stället för på Derbydagen. Mad Dog Slew har alltså visat sig besitta såväl tidig speed som verkliga stayeregenskaper, en kombination som är lika eftertraktad som sällsynt. Och som säkert kommer ur hans amerikanska ursprung, ”over there” har man avlat fram dirt-trackhästar i flera hundra år, hästar som är av en lite annan modell än den klassiska europeiska gräsgaloppören. Mad Dog Slew är född i USA, men ändock uppfödd av en svensk. Bengt Thomasson, Mec-Com Klippan AB, köpte modern 1997 och placerade henne hos Lena Dahlberg som driver ett stuteri i Kentucky. De första avkommorna såldes, men på senare år har Bengt tagit hem några hästar till Sverige. Mad Dog Slew var hans första starthäst i Svenskt Derby och vilken debut det blev! Mad Dog Slew var en fullständigt odiskutabel Derbysegrare, en av de mest imponerande i mannaminne. Från yttersta startboxen erbjuds aldrig några genvägar – Manuel Martinez tog det lugnt runt första kurvan, långt ut i spåren naturligtvis, gick sedan fram till front på publiksidan och gjorde resten av loppet själv. Mad Dog Slew blev därmed också den andra Derbysegraren på tre år som genrepat med att vinna Derby Trial. Den förre som gjorde samma prestation var f.ö. träningskamraten Zenato. Hela Derbydagen var för övrigt till stor del Mec-Com Klippans på flera sätt – företaget var en av Jägersros samarbetspartners och man Fredriks andra Derbyseger, för Bengt Thomasson hade bl.a. namngivit och Manuel Martinez var det deras första. Sofierolöpning.

Huvudsaken är inte att segra utan att kämpa väl Erik Söderberg När Bengt Thomasson stod i vinnarcirkeln efter 2006 års Derby och tog emot Mad Dog Slew efter sitt första, lyckade försök att ta hem galoppens Blå Band ägnade han en tanke åt en som verkligen försökt – Erik Söderberg hade sin första häst till start i Svenskt Derby 1954 i Amarant, som han ägde till 3/4 och som blev tvåa den gången. Under de gångna 52 åren sedan dess har Söderberg (Mr Ascot) haft ytterligare 28 egna och dessutom två familjeägda hästar till start i Derbyt utan att få ta emot en vinnare. Som bäst har det blivit fem stycken tredjeplatser genom Don Canuto, Moneyway, Amico, Exclusive Friend och Big Eric. Inför 2006 års Derby fanns det anledning att tro att det äntligen var dags, men Söderbergs fransktränade Peintre Modern kunde inte riktigt hantera bansträckningen och underlaget, gjorde visserligen en stark avslutning från köposition men hade då för långt fram till täten, och för svår väg dit, och slutade sjua. Derbyts historia är dess segrares. Men långt ifrån alla lyckas, och det finns flera exempel på inom sporten stora namn som aldrig når ända fram. Mr Ascot är det mest framträdande exemplet, men man kan även minnas Eric Fredlund på Hägerneholm Stuteri, som var Sveriges största hästägare under ett par decennier men som heller aldrig vann Derbyt. Det har hittills inte heller Stall Question gjort, trots att man under ett par decennier vunnit de flesta av de övriga stora årgångsloppen. Jockeys som blivit utan Blå Band är bl.a. Sam och Bertil Friberg (som inte är släkt, i varje fall inte med varandra) - Sam tog dock skadan igen med besked som tränare. Dessutom Leif Rydh, Ulriksdals champion på 50-talet som dock har ett danskt Derby med Orm 1959, och förbluffande nog Jack Egan som under två decennier vann allt som fanns och red många av de allra bästa hästarna framför allt i Danmark. Han vann dock två danska Derbyn med Royal Scarlett 1960 och svenskägde Soames 1970. Tränare med långa och framgångsrika karriärer som saknas i listan är Terje Dahl, dominerande i Norge under en följd av år, Sören Jensen, mångfaldig dansk champion och vår egen Francisco Castro, men de båda senare är ju fortfarande i hög grad aktiva och lär få fler chanser. Erik Fredlund

Svårslaget rekord I samband med det 50:e svenska Derbyt som reds 1967 kunde man läsa i jubileumsskriften: ”Axel Thorngren vann totalt 22 Derbylöpningar i Skandinavien varav åtta i Sverige – ett i dagens knivskarpa konkurrens svårslaget rekord.” Naturligtvis är det svårslaget – men Wido Neuroth har sedan 1990 tangerat det genom att hemföra åtta av de 17 Derbyn som ridits. En makalös prestation. Neuroth är tysk, men kom till Norge för 40 år sedan och har sedan dess varit Övrevoll trogen. Under de två senaste decennierna har hans stall varit mycket starkt och hemfört allting av värde – det mesta flera gånger. Fast vi skåningar tycker fortfarande att det varit en Derbyseger för mycket – 2003 hade vi redan räknat hem Halfsong när John Fortune kom sent, fort och långt ut med Organizer, så att Halfsong aldrig hann uppfatta faran. Valley Chapel är den verkliga juvelen i Widos samling, han tog alla de tre skandinaviska Derbyna 1999. Fredrik Johansson red honom och har dessutom vunnit Derbyt med Chirac och Val de Mar för samma ägare (Stall Perlen) och tränare – en unik trippel. Wido Neuroth har dessutom sadlat ut tre Derbyvinnare för Meridian Racing, då med olika jockeys; Exaltation, Final Care och Organizer. De två första Neuroth-tränade vinnarna var Trivial Pursuit och Lorofino.

Fredrik Johansson, Valley Chapel och Wido Neuroth.

149

Svenskt Derby År 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

150

Vinnare Voter Dronning Wilhelmina (DEN) Kinnekulle German Ministervälde (DEN) Printonan Boy Vallö (DEN) Larkspur (DEN) Tarzan Morgan Carlsminde (DEN) Larch (DEN) C. L. O. C. (DEN) Superman (DEN) Bobby (DEN) Nils (DEN) Taxinge II San Francisco (DEN) Cavallo (DEN) Irish Captain (DEN) Lundtofte (DEN) Marsk Stig (DEN) Birgit Jack Gunga Din Heres Skirner (DEN) Fatima Hallo (DEN) Clubman Junior Skymaster (DEN) Amigo Far West (DEN) Hurricane Coast Guard Tramontana Sisu (DEN) Clarke Viscount Gold Flying Friendship Salut (DEN) Aleppo Bolzano (DEN) Tinto (DEN) Prince Fair Manoustie Constantinos (DEN) Svenör Jambler Hard Top (DEN) Spot (DEN) Rasputin (DEN) Spring Fever Moonbeam Flying Drummer (DEN) Manifest Algarve Long John (DEN) Cross Purpose Sourido (DEN) St Remi (NOR) Kansas (DEN) Chinatown (DEN) Humbug (DEN) Rossard (DEN) Flying Jazz (DEN) Homosassa Joy For Jim (DEN) Linardo Scoop (DEN) Kvicken (DEN) Trivial Pursuit Tao (DEN) Cosmos Streak Lorofino (NOR) Hooter Bloomerace Palatal (USA)

Uppfödare E Stjärnswärd Dethlef Jürgensen A Hamilton Oscar Samuelsson W Brandt Tåby Stuteri A Moltke Allan Hansen Oscar Samuelsson Oscar Samuelsson Dethlef Jürgensen Carl Moresco Dansk Fuldblodsstutteri Egebaek Stutteri Egebaek Stutteri W Röper-Petersen Taxinge-Näsby Stuteri Fru E Bege Moltke K & S Möller Dansk Fuldblodsstutteri Dansk Fuldblodsstutteri Dansk Fuldblodsstutteri P Karsten P Karsten Svenska Fullblodsstuteriet AB Oscar Samulesson Dansk Fuldblodsstutteri Svenska Fullblodsstuteriet AB AM Christensen Nils Wachtmeister Dethlef Jürgensen P O Liedbergs Donationsfond Ädle Hesteavl Gösta Dalman Frk I Bonde Gösta Dalman C Willy Pedersen H Malmström Lars von Stockenström Sven Jardby Lars von Stockenström Fru Kiss Carl P O Liedbergs Donationsfond Egestedgårds Stutteri Alfred Petersen Carl-Gustaf Klingspor Knut & Hans Nordquist Stutteri Neptun Jörgen J Lorentzen G Örnberg Stutteri Birkemosegaard Stutteri Nippon Stutteri Kystgaarden Carl-Bertel Nathhorst Carl-Bertel Nathhorst Lars Svane Knut & Hans Nordquist P O Liedbergs Donationsfond Stutteri Nippon Simontorp Stuteri Fru Kiss Carl Skogan Stutteri Hilmer Petersen Egestedgaard Stutteri Egestedgaard Stutteri Peter Mathiassen Lena Nielsen Vägerstorp Stuteri Carl-Gustaf Klingspor Stall PM Elo Ervolder Stutteri Rydersbaekgaard Stall Superbus Bechmann Stud A/S Fillinge Förvaltnings AB Stall EOS Rävdansens Stuteri Kjell Sjöberg Shileds Thoroughbreds

Ägare Zenon Przybyszewski-Westrup Dethlef Jürgensen Herr Erre E Tamm A Moltke J Berghoff A Moltke A Hansen J Berghoff E Tamm Dethlef Jürgensen Carl Moresco Herr Dan Fru Gorm Rasmussen Herr P P W Röper-Petersen Herr Wepe Herr Poul K & S Möller Carl Moresco M Bang o V Hansen Stall Bassano P Karsten N Tidblom Zet Anderson Stall Bassanos Stall Zada Stall W Fru B Simonsen H Widengren Ruth Dethlef-Jürgensen Beatebergs Säteri Stald WB Gösta Dalman Herbert Sachs J & Fru K Larsson Fru M Sebber Stall Roland Stall Amazone Stald Carl & Kai Stall Amazone Stall Hua-Lua Jörgen J Lorentzen M Bank A Pedersen Stall Saratoga Stall Borås Else Harhoff Jörgen J Lorentzen Stall PM Stutteri Birkemosegaard Stall Anneli Stutteri Kystgaarden Stall Q Stall Q Stald 43 Stall A Stall Skagerak Carl de Geer Stall PM Fru Kiss Carl Skogan Stutteri Stall Jersö John Jensen Bengt Böckman Killeröd Stuteri Stall Joker Lena Wallén Stall Jersö AB Stall PM Stall Scoop Stall Prinsen Stall Trick or Treat Bechmann Racing Fillinge Förvaltnings AB Stall EOS Stall Åkerkullen Stall Triple Crown Composit APS

Tränare Axel Thorngren Jens Carlsen Axel Thorngren Axel Thorngren Jens Carlsen Axel Thorngren Jens Carlsen Jimmy Allen George Killick Axel Thorngren Ernst F Arnull Percy Waugh Willy Arnull Jimmy Allen Jimmy Allen Percy Waugh Gustav Adolf Westerström Percy Waugh Percy Waugh Alfred Gordon Percy Waugh Axel Thorngren Gustav Adolf Westerström Gustav Adolf Westerström Gustav Adolf Westerström George Killick Percy Waugh Stig Friberg Percy Waugh Georg Wiedesheim-Paul Willy Waugh Gösta Wahlberg Willy Waugh Axel Thorngren Georg Wiedesheim-Paul Margareta Cronhielm Harry Stummann Brita Strokirk Reidar Johansen Axel Thorngren Reidar Johansen Stefan Kajari Hans Christensen Willy Waugh Hans Bech-Holm Stefan Kajari Thorwald Nordquist Henning Höjelse Thorwald Nordquist Einar Jardby Franz Nutz Åge Paus Vinzenz Vogel Derek Thain Anthony C Rawlinson Vinzenz Vogel Gilbert Pézéril Benny Jensen Benny Jensen Einar Jardby Franz Nutz Arnfinn Lund Sam W Friberg Ole Larsen Mai Adielsson Mai Adielsson Lennart Reuterskiöld Michael Kahn Sam W Friberg Bengt Bengtsson Bengt Bengtsson Karl Strasser Wido Neuroth Andreas Wöhler Hubert Doria Wido Neuroth Tommy Gustafsson Tommy Gustafsson Flemming Poulsen

Ryttare Jimmy Allen Emil Funch Jimmy Allen Jimmy Allen George Killick Alfred Bendt Percy Gray William Bullock Bror Persson George Rickaby Fred Shurgold Kurt Janke Hans Albers Hans Thieme Chris Parker Hans Thieme Paul Saager Hans Albers Donald Butchers Alfred Gordon Harry Blackshaw Joe Duckenfield Sam Wilcock Sam Wilcock David Connor Gösta Pålsson Verner Nielsen Kay Jensen Hans Bech-Holm Josef Klimscha Frank Isacsson Henry Weston William Heavey Josef Klimscha Kurt Narr Albert Klimscha Ove Hansen Kurt Narr Joe Mercer Hans Zehmisch Lester Piggott Stefan Kajari John B Terry Erling Olsen Hans Bech-Holm Willie Snaith Rolf Wuscha Vinzenz Vogel David Thomas Joe Mercer Rolf Wuscha Göte Lundqvist Albert Klimscha J:r Janos Tandari Ken Stott Gert Hansen Alain Lequeux Ole Larsen Ole Larsen Albert Klimscha J:r Chris Cordrey Paul Cook Terry McKeown Ole Larsen Lars Kelp Mikael Jakobsson Chris Cordrey Gunnar Nordling Gunnar Nordling Steve Cauthen Serge Vaché Janos Tandari Gunnar Nordling Lester Piggott Russel Muggeridge Gunnar Nordling Janos Tandari Janos Tandari Fredrik Johansson

Svenskt Derby

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Chirac (GB) Exaltation (USA) Valley Chapel (IRE) Double Net (ire) Final Care (GB) Val de Mar (FR) Organizer (NOR) Zenato (GER) Albany Hall (IRE) Mad Dog Slew (USA)

Straford Place Stud Jody Huckabay o Dr Stuart Brown Sarl Elevage du Haras Bo Helander Meridian Stutteri Haras du Bourgeauville Meridian Stutteri Frau M & Ph Graf Stauffenberg Gestut Romerhof Hot Foot Inc

Stall Perlen Meridian Racing Stall Perlen Stall Oxalis Meridian Racing Stall Perlen Meridian Racing StallLambada o Stig Hansson Composit APS Mec-Com Klippan AB

Wido Neuroth Wido Neuroth Wido Neuroth Bruno Nilsson Wido Neuroth Wido Neuroth Wido Neuroth Fredrik Reuterskiรถld Flemming Poulsen Fredrik Reuterskiรถld

Fredrik Johansson Stanley Chin Fredrik Johansson Nicholas Cordrey Kim Andersen Fredrik Johansson John Fortune Lennart Hammer Mark Larsen Manuel Martinez

151

Det finaste lopp man kan vinna Svenskt Travderby kördes första gången 1928. Det är 10 år efter det att Voter vann galoppens första Derby på banan. Svenskt Travderby är det prestigemässigt finaste lopp man kan vinna och vinnaren av ”Det Blå Bandet” blir legendarisk. Efter de fem första åren fick Jägersro dela Travderbyt med Solvalla. 1955 fick även Åby vara med på Derbyparketten under några år. 1966 var dock Svenskt Travderby tillbaka permanent på Jägersro. På Jägersro tränade hästar har vunnit Travderbyt tio gånger. Den första var Petersdotter med Anton Fyhr 1930, den senaste Good As Gold för Mats Rånlund 1995. Vi räknar inte Etawah Asas seger för Hans Ringström 1942, eftersom Ringström då var stationerad på Solvalla. På följande sidor presenterar vi de tio vinnarnas Derbyn.

Anton Fyhr blev den förste svenske tränaren och körsvennen som vann Svenskt Travderby.

152

1930 Petersdotter den första ”riktiga” vinnaren 1914 föddes hingsten Peter Pogue i USA. Han importerades sedermera till Sverige av C.L. Müller och blev en nyttig häst. Inte minst som fader till de första ”riktiga” Derbyvinnarna Petersdotter och Peter Spjuver. Efter de två danska vinnarna Ibrahim Pascha och Karina S, båda med Sophus Sörensen, stängdes nämligen Svenskt Travderby för utlandsfödda hästar, precis som danskarna hade stängt sitt Derby. Anton Fyhr körde Petersdotter som ägdes av sterbhuset efter framlidne C.L. Müller. Inte mycket till Derby egentligen eftersom bara sex hästar kom till start den 9 juni. Favorit var Ruter Dam med Anders Nilsson, men hon galopperade i starten och det gjorde även Petersdotter något senare. Men Anton Fyhr sände Petersdotter till ledningen efter ett varv, övertog från Lady Worthy och Filip Norén. Ruter Dam fanns några längder bakom dessa. Åt Petersdotter fanns intet att göra, Anton Fyhr defilerade i mål närmare 40 meter före de övriga, där Ruter Dam lyckades ta sig förbi Lady Worthy till andraplatsen. Segertiden över de 3000 meterna var 1.40,7 och förstapriset utgjordes av 2.500 kr.

1931 Peter Spjuver den störste favoriten 1931 års Travderby blev en repris av loppet året före så tillvida att det var samma ägare och tränare och samma fader till vinnaren i Peter Pogue. Anton Fyhr körde nu Peter Spjuver, en skimmel som blev oerhört populär på Jägersro och var segerrikaste häst tre år i rad och vann totalt 54 segrar på 180 starter. Peter Spjuver var jättefavorit till 1.14 på toton i det lilla fältet som bara innehöll fem konkurPeter Spjuver Derbyhistoriens största favorit. renter! Många fick nog hjärtat i halsgropen för Peter Spjuver galopperade när han var på väg till ledningen i första kurvan. Spetsen togs av Hans Ringström tillsammans med Elbe. Peter Spjuver och Fyhr fick kontakt efter ungefär ett varv och tog sedan över tillställningen och gjorde, kan man säga, sitt eget lopp. Visserligen såg det ut som om Elbe och Ringström skulle kunna utmana på upploppet, men Anton Fyhr hade mera i tömmarna och Peter Spjuver gick ifrån till lätt vinst på 1.36,7/3000. Betänk då att när Ibrahim Pascha vann det första Derbyt 1928 travade han 1.30,9. Förstapriset även detta år var 2.500 kronor.

1934 Etta June Triple Crownsegrare Etta June som vann Svenskt Travderby 1934 är unik. Hon är den ende svenska häst som vunnit Triple Crown, det vill säga segrat i Svensk Uppfödningslöpning, Svenskt Travkriterium och Svenskt Travderby. De tre klassiska löpningarna. Ibrahim Pascha som vann det första Travderbyt 1928 lyckades med prestationen. Men han var dansk. Ingen annan har lyckats. Active Bowler och Sören Nordin var nära 1979, men blev ”bara” tvåa i Travderbyt bakom May Björn. Etta June ägdes vid Derbysegern av A. Truedsson i Limhamn & O. Larsson i Hindby och var uppfödd hos Sven Anton Sjunnesson i Eslöv som fått svensk travsports främsta utmärkelse ”Travsportens Hedersman”. Men egentligen var det Theodor Egnell i Skövde som var uppfödare. Han ägde mamman Etta Axwothy, som han tog hem dräktig med Peter June efter en av sina affärsresor till Tyskland. Han var synnerligen travintresserad och besökte ofta Charlie Mills i Tyskland. Fölet, som blev döpt till Etta June, föddes på Asmundtorp hos Sjunnesson som övertog ägandet vid årsskiftet 1930 - 31. Sjunnesson sålde sedan till hrr Truedsson och Larsson. Etta June tränades under hela sin karriär av Gotthard Ericsson. Etta June var stor favorit i 1934 års Travderby. Den 12 augusti detta år regnade det över Jägersro. Det öste ner när Derbyt kördes. Gotthard Ericsson löste uppgiften den lättaste vägen. Det vill säga att han körde till spets direkt och förblev där. Don Pedro och Kurt Mattsson utmanade hela vägen och Gotthard Ericsson och Etta June fick jobba för att vinna på 1.32,0/3000, en tiondel före Don Pedro. Trea var Maria Hall och Filip Norén. Och det var bara dessa hästar av de blott sex startande som man räknade med. De övriga tre var stort avhängda. Föga anade väl kretsen runt Etta June, dottern till Peter June - Etta Axworthy, att hon vid Jägersros 100-årsjubileum 73 år efter Derbytriumfen fortfarande skulle vara den enda som lyckats ta hem Triple Crown. Etta June blev senare även synnerligen duglig i aveln. Hon lämnade tre topphästar med avelsgiganten Bulwark – Carné, Earl Bulwark och Rappson. Den senare blev hennes sista avkomma 1951. Etta June lämnade 11 hästar som sammanlagt gjorde 578 starter och vann 118 lopp.

Etta June var en unik häst genom sina tre klassiska segrar.

Etta June efter Derby- och Triple Crownsegern. Veterinär Müller lagerkransar Gotthard Ericsson. Uppfödningslöpning 1 609 m 1. Etta June Tid 1.38,8, Odds 1,16 Körsven Gotthard Ericsson Svenskt Travkriterium 2 600 m 1. Etta June Tid 1.31,9 Odds 1,77 Körsven Gotthard Ericsson Svenskt Travderby 3 000 m 1 Etta June Tid 1.32,0, Odds 1,38 Körsven Gotthard Ericsson

1938 Nytt rekord av Respekt 1937 vann Gösta Nordin sitt första Derby med Rosenella. Derbyt kördes då på Solvalla. Året efter var han ute efter en ny seger, nu på Jägersro med Kriterievinnaren Mary Louise. Men si, det gick inte. Det var bara sju hästar till start men 1938 års Derby karakteriserades ändå som högklassigt, eftersom fem hästar underskred Sassa Hanovers Derbyrekord 1.28,6/3000 m från 1936. Mary Louise var storfavorit, spelad till 14 för 10. Stoet inledde dock med en stor startgalopp och drog i galoppen med sig Respekt och Hugo Andersson. Till ledningen gick Maryson (Kai Hansen) från Åby som sedan höll spetsen i 2500 av Derbyts 3000 meter. Gösta Nordin hade snabbt låtit Mary Louise hämta in sin markförlust, avancerade 700 från mål med Respekt i släptåg. Mary Louise hade greppet in på upploppet men Respekt hade de klart bästa krafterna och Hugo Andersson kunde avgöra i god tid före mål och vinna på 1.26,4 till oddset 5,08 före Mary Louise 1.26,6 och Ehrenwilma (Gotthard Ericsson) 1.26,7. Hemmaekipaget Respekt (efter Imperial Peter med mormor Kentia importerad från Ryssland 1920!) och Hugo Andersson fick ett ovationsartat bifall. Respekt ägdes av generalkonsul Albert Walldén i Malmö som fick 4.600 kronor. Som en kuriositet i sammanhanget kan nämnas att Walldén efter Respekts död lät stoppa upp hästens huvud och skänkte det till Malmö Museum, där det hängde under några år.

Respekt med Hugo Andersson vann ett efter förhållanden högklassigt Derby.

Hugo Andersson var en uppskattad Jägersrotränare under många år. 153

1944 Fänrik Scott och Carl A Schoug populära Starten har gått i Travderbyt. Knappt tre varv senare går Fänrik Scott mot en överlägsen seger.

Carl A Schoug med Fänrik Scott, fyrdubbel triumfator.

Hela familjen samlad efter Derbysegern.

Populärare ekipage än Calle och Fänriken fanns inte! För Carl A Schoug blev Derbyt 1944 en fantastisk framgång. Som uppfödare, ägare, tränare och körsven av Derbyvinnaren Fänrik Scott måste söndagen den 20 augusti ha varit en av hans livs största upplevelser. Dessutom ägde Schoug fadern Sir Walter Scott. Hollyrood C. och Hugo Andersson tog hand om ledningen från start med Fänrik Scott och Silver Prince (Filip Norén) närmast. De två första kilometerna avverkades i mycket måttligt tempo runt 1.29 innan Schoug gjorde slag i saken och drog upp spurten redan varvet före mål. Hollyrood C. och Fänrik Scott försvann från fältet. Den förre hade greppet ännu Stor uppståndelse i vinnarin på upploppet men sista biten avgjorde cirkeln. Fänrik Scott lätt. Tungt för Hollyrood C. som för tredje gången fick nöja sig med en andraplacering i klassiska sammanhang – tvåa bakom Effi Brodda i Uppfödningslöpningen och bakom Bess Brodde i Kriteriet och så bakom Fänrik Scott i Derbyt. Trea nu var Silver Prince före Laurel Spencer (Sören Nordin) och San the Great (Anshelm Mattsson). Fänrik Scott, som vann på 1.26,8/3000 till oddset 1,38, blev årets vinstrikaste häst på Jägersro med 16.450 kronor, och Calle Schoug fick detta år utmärkelsen Travsportens Hedersman. Fänrik Scott gjorde 96 starter och vann 20 under sin karriär.

1948 King Brodde en tung favorit

Broddas privattränare Ture Persson och Leonard C Peterson-Brodda med King Brodde. Varvet från mål i 1948 års Derby som King Brodde vann. I det sextonhästars stora startfältet fanns det inte en enda häst med som var uppfödd i Stockholmsregionen.

154

1948 var ett krisår för svensk travsport. Orsaken var att totoskatten höjdes från 20 till 30 procent, vilket omedelbart visade sig i form av kraftigt minskande publik- och totosiffror. Annars var det Brodda Stuteris stora år på Jägersro. Leonard C Peterson-Brodda toppade hästägarlistan och champion på Jägersro blev stallets privattränare Ture Persson. Höjdpunkten på säsongen var givetvis Pinerosonen King Broddes seger i Svenskt Travderby. Det regnade ordentligt derbydagens morgon, vilket gjorde banan tung. Fjolårets Kriterievinnare Ivan gynnades kraftigt av omständigheterna och Hugo Andersson stack direkt till ledningen. Kronprinsessan Louise Släppte dock till King var på plats. Brodde efter ett knappt varv (distansen 3000 m) och loppet stod sedan helt mellan dessa två. Ture Persson drog hårt med King Brodde, som aldrig var i fara utan vann lätt och avstannande på 1.27,5. Ivan lika klar tvåa på 1.27,9 medan Judit och Sören Nordin var trea på 1.28,2. King Brodde var för övrigt nära att bli förstörd för alltid då han året innan på hösten var inblandad i en kollision på Solvalla. Det var länge ytterst tvivelaktigt om han någonsin skulle kunna komma till start efter olyckshändelsen. Derbysegern var King Broddes femte raka seger i en snygg comeback. Att det inte var någon överraskande seger visar oddset 1,39.

Historisk marsch

Presidenten och Folke Bengtsson segrar på ett övertygande sätt i Derbyt, före utvändigt spurtande Indigo och invändigt en resignerad Frances Bulwark.

1949 Presidenten starkare än Frances Bulwark Söndagen den 18 september 1949 arrangerade Solvalla det 22:a Derbyt. Totoskatten hade i början av året sänkts (!) till 20 procent och därmed ökade såväl publik som spel. Derbyt blev en stor skånsk triumf genom Presidenten och Folke Bengtsson (bror till Sture, farbror till Jan och Holger). Trots en bommad start fick Presidenten en bra löpning i andra par utvändigt efter ledande favoriten Frances Presidenten, en av Jägersros största profiler genom åren. Bulwark (Sören Nordin) som hade Caprice (Anshelm Mattsson) utvändigt och Indigo (Erik Larsson) i ryggen. Sören Nordin tilläts hålla måttligt 25-tempo de två första varven (distansen var 3000 m) innan Folke Bengtsson gick fram och tryckte på varvet före mål. Frances Bulwark försvarade sig in på upploppet där hon dock var trött och Presidenten kopplade ett säkert grepp. Folke Bengtsson fick dock hålla igång sin häst ordentligt då Indigo sensationellt bra spurtade till andraplatsen, en halv längd bakom vinnaren. Presidentens segertid 1.24,1 var den näst bästa genom tiderna, överträffad endast av Hettys 1.23,7 1945. Presidenten startade i stall med Mauser (båda ägdes av Gustav Kvist), körd av Birger Bengtsson, som var sist i mål. Avelsmatadoren Bulwark Presidenten och Folke Bengtsson spurtar var pappa till de fyra första förbi Frances Bulwark och Sören Nordin i hästarna i mål - PresiStora Fyraåringspriset på Jägersro. Trea är denten, Indigo, Frances Diana Nedworthy. Bulwark och Caprice!

Som defileringsmarsch till Svenskt Travderby spelas sedan många år en av de pampigaste och mest suggestiva och passande marscher man kan tänka sig, Skånska Husarregementets Travmarsch. Den här marschen skrevs av Gösta Bergenstråhle som levde 1841 - 1910 och var regementschef för Skånska Husarregementet, K5 i Helsingborg, 1884 - 1896 och sedermera blev generalmajor och t f kavalleriinspektör. Marschen kallades även efter sin upphovsman för Behles Travmarsch. Den inspelning som tidigare hördes när hästarna travade ut till Svenskt Travderby gjordes redan 1927 med Skånska Husarregementets Musikkår dirigerad av den siste musikdirektören vid regementet Gustaf Sundell. Det var en gammal och raspig inspelning på en 78-varvs ”stenkaka” som senare med modernare teknik ”filtrerades” och ”förlängdes” för att räcka under en defilering när även hästarna presenterades. Marschen spelades även in 1953 med Livgardesskvadronens Musikkår under ledning av Bertil Driving och det finns modernare upptagningar av Regionmusikkåren i Kristianstad och Karlskrona från 1976, med Regionalmusikavdelningen i Karlskrona 1985 och med Livgardets Dragoners Trumpetarkår 1986. Men det är den första inspelningen från 1927 – om än ”uppfräschad” – som när det defileras till Svenskt Travderby ljuder på Jägersro. Ett historiskt dokument. Det finns även en Kronprinsens Husarregementes Travmarsch av Karl Gilck. Inte riktigt lika lysande som den som hörs Travderbydagen på Jägersro. Kronprinsens Husarer låg förlagda till Malmö på den plats där nu hyreshusskrapan Kronprinsen reser sig. Mera om detta i kapitlet om Hugo Åberg.

155

Hugo Åberg leder 1968 års Derbyfält med Cross Charley före Björn med startnummer 1. Det var knallhårt över hela upploppet men Birger och Björn var starkare än Rikitikitavi med Gunnar Nordin. Hugo Åberg i en specialsydd dress med Skånegripens logotype.

Varvet från mål. Birger har placerat Björn i andra par utvändigt i rygg på Snapphanen.

Svenskt Travderby 1968 1. Björn Birger Bengtsson 1.22,5a 2. Rikitikitavi Gunnar Nordin 1.22,5a 3. Snapphanen Sören Nordin 1.22,7a 4. Red Heart Bengt Berg 1.23,0a 5. Gert Iran KG Fylking 1.23,1a 6. Lyon Olle Elfstrand 1.23,3a Opl. Strader Sweep, Nibsen, Berlin, Pajazzo, Nippon, Gaspar, Lovina Scotch, Exil Sund, Gransäter, Darling S, Chim D, Prince Royal, Jack Dempsey Odds: 5,40 Plats 17 - 12 - 36

En mycket lycklig Birger Bengtsson efter en av Jägersros största segrar genom tiderna.

156

1968 Jubel utan like för Björn och Birger ”Aldrig någonsin har jag varit med om någon liknande segeryra på en travbana! När skånske Björn steg för steg segade sig närmare storfavoriten Rikitikitavi för att just på själva mållinjen sticka sin nos först, snappande åt sig 126.600 kr, då släppte hemmapublikens alla hämningar. Program flög i luften, porslin krossades på restaurangen och jublet steg som en orkan mot den blå skånska himlen. Ja, det var verkligen en dag att minnas för skåningarna, som nu för första gången på 20 år fick bevittna hur en Jägersrohäst - den ende i det 19 hästar stora fältet - tog hem denna den mest eftertraktade av alla löpningar. Och det var en häst som vann på sin klass, sin form och sin styrka och inte på grund av någon tursam lottning.” Ovanstående är ett citat av signaturen Cim (Olle Carlbom) i Trav och Galoppronden efter Svenskt Travderby 1968. Det var då Björn och Birger Bengtsson efter ett fruktansvärt rafflande upplopp besegrade Rikitikitavi och Gunnar Nordin på mållinjen. Bara två hästar sida vid sida. Ge och ta hela upploppet. Det var jubel, det var glädje och det var hyllningar till Birger Bengtsson, Jägersros meste champion genom tiderna. Som nämnts startade det 19 hästar i Derbyt. Tre led bakom startbilen.

En jättepublik hyllade Birger Bengtsson på ett ovationsartat sätt.

Björn tillsammans med en väl samlad ägare Gunnar Nilsson i vinnarcirkeln. När startbilen släppte fältet kom Björn helt bort från sitt innerspår men var desto starkare till slut.

Björn var ingen startraket men när ett varv återstod - Derbyt kördes då över 3100 meter - hade Birger Bengtsson avancerat och hittat andra paret utvändigt bakom ledande Rikitikitavi och Snapphanen med Sören Nordin i dödens. Björn hade blivit avlöst i dödens, eftersom Snapphanen i det stora fältet plötsligt fått tredjespår och Sören Nordin bara hade ett val, att köra till dödens. När sista kurvan närmade sig gled Birger Bengtsson ner invändigt i rygg på Rikitikitavi. Snapphanen började visa trötthetstecken. 300 meter blev det fritt fram för Björn. Och sedan började tvåhästarsenvigen. Kanske bidrog det enorma jublet till att lyfta fram Björn till den avgörande kraftansträngning som gav segern. - Jag kunde förbättra min position i rätt läge och lyckades få det helt perfekt inför slutspurten. Sedan var det bara att köra, Björn är en stayer av renaste vatten, han är klok och vältravande, kommenterade Birger Bengtsson efter segern. Inga stora ovationer från segertränaren, Birger Bengtsson var liksom inte den typen. Men glädjen syntes i hans ögon. Det här var en av de största, kanske den största, travdagen på Jägersro någonsin!

En glädjepolska blev det när fru Valdy tog emot Birger på stallbacken efter Derbysegern.

157

1983 ändrades Derbydistansen till 2640 meter och Micko Fripé blev den första vinnaren.

Glädjeskutt av Bo W Takter efter segern.

1983 Micko Fripé värmdes och gjorde provstarter med skor, i loppet gick han utan skor och vann en lätt seger. Ett uppmärksammat fall av barfotakörning 1983.

1983 års Derby handlade mycket om Bo William Takter. Jägersros trollkarl klargjorde i ett tidigt stadium att han skulle vinna Derbyt.

Bo William var oerhört populär på Jägersro och hade många beundrare.

158

Stor show med Micko Fripé och Takter Det var 1968 som en häst tränad på Jägersro senast vann Svenskt Travderby, Björn och Birger Bengtsson. Det skulle till en invandrad östgöte för att ta hem nästa hemmaseger. Med en häst från Dalarna! Micko Fripé tränades av sin delägare, amatören Nils Gustafsson i Säter, som lämnade kvar hästen hos Bo William Takter på Jägersro sedan han misslyckats med att kvala in i första kvalomgången. Bo William inledde sin makalösa karriär som amatör i Mantorp innan han tog steget att flytta till Jägersro och startade en smått osannolik framgångshistoria. ”Mannen med trollstaven” var ett ofta använt epitet om denne oerhörde hästkarl. Bo William svingade sin trollstav över Micko Fripé. Fast han tyckte förstås inte själv han gjort något märkvärdigt - ”en fin och begåvad häst, jag bara fixade till några detaljer!” Vara hur det vill med det. Micko Fripé kvalade in till Derbyt i ett av de två extra kval som kördes en vecka efter de ordinarie uttagningsloppen. Och tio dagar före Derbyt chockade Bo W travvärlden. Han körde ett träningsjobb på Jägersro över Derbyts 2600 meter på 1.14,5 med 1.13 sista 1000. Det var den snabbaste tid någon häst travat i världen över aktuell distans! Ett inofficiellt världsrekord! När det var dags för Svenskt Travderby utnyttjade Bo William Takter en “lucka” i reglementet. Han lät Micko Fripé defilera och göra provstarter med skor på. Därefter lät han - uppe på banan - rycka av skorna och när startbilen släppte fältet tävlade Micko Fripé barfota. Tyvärr blev det en totalt misslyckad start i det här Derbyt. Knappast en enda häst var korrekt ansluten när fältet släpptes iväg och en av förgrundshästarna Solo Hagen (Ulf Nordin) fick helt enkelt inget spår och tappade alla möjligheter. Bo W hittade en bra position i andra spår och styrde framåt 1200 meter före mål och satt i ledningen ungefär varvet kvar. Tja, sedan var det i stort sett spel mot ett mål. Bo W kunde vända sig om på upploppet och konstatera att det var gott om utrymme bakom till Baron Bunter och Per-Olof Pettersson som spurtslog Solo Hagen om andraplatsen. Noterbart var i Derbyt att Shanghai och Olle Larsson tillbringade samtliga 2600 meter i tredjespår och ändå knep sistapengen! Efteråt blev det förstås stor show i vinnarcirkeln, när Bo W tackade publiken och samtidigt pekade upp mot skyn och sa ”att nå’n där uppe måste gilla mig”. Och publiken älskade sin Bo W Takter den här dagen.

1995

Starten i 1995 års Travderby. Good As Gold innerst i andra ledet efter startbilen.

Med Good As Gold uppfylldes drömmen Näst senast en Jägersrotränad häst vann Svenskt Travderby var 1983. Då vann en inflyttad östgöte, Bo William Takter, med en häst ”lånad” från Dalarna, Micko Fripé. Senaste hemmasegern i Svenskt Travderby kom 1995. Då var det en inflyttad norrlänning som fick det stora jublet från hemmapubliken - Mats Rånlund, från Boden - och Good As Gold. Stor, stor favorit i 1995 års Derby var Mr Lavec och Jimmy Takter, hitflugen från USA. Men det har gått troll i det där att vinna Svenskt Travderby för Johan “Lavec” Dieden, och det skulle inte gå den här dagen heller. I hällregnet fick 1994 års Kriterievinnare Mr Lavec nöja sig med andraplatsen. Mats Rånlund valde bakspår vid startspårslottningen och fick, sedan Fiona San strukits, rygg på Mr Lavec som fått andra- i stället för tredjespår. Det blev tredje paret utvändigt och andra ytter, när Jimmy Takter styrde till ledning med Mr Lavec. 800 meter före mål stöttes det bakifrån och Mats Rånlund fann för gott att styra på. Good As Gold formligen flög fram i vätan och Mr Lavec kunde inte svara tillräckligt snabbt i vattenpölarna invändigt. Mats Rånlund kunde ta upp och packa fältet runt slutkurvan och när Mr Lavec fick luckan på upploppet, så var det chanslöst att ta sig förbi Good As Gold till seger. - Det är ju sådant man drömmer om när man sitter i kylan på vintern och träningskör. Har man inga drömmar som travtränare, då kan man lägga av, sa en lycklig Mats Rånlund efteråt. Han hade Good As Gold från början, insåg tidigt hästens potential, när han efter visst besvär kunde sälja den av Per-Eric Frost uppfödde Sugarcane Hanover-sonen i fem andelar. Men vägen mot Derbyt var inte spikrak. Som treåring fick Good As Gold ett fästingbett och drabbades av borelia som botades med antibiotika. Några dagar före kvalen till Kungapokalen på Åby slog Good As Gold upp ett jack i kronranden, startade ändå, men var inte alls bra. Tio dagar före första kvalet till Derbyt fick hästen dåliga blodvärden - men kurerades i tid. Och så stod man där i vinnarcirkeln till slut denna första söndag i september som vinnare av Svenskt Travderby 1995, Good As Gold och Mats Rånlund.

Regn och lervälling, då är Jägersroekipagen på bettet, Good As Gold och Mats Rånlund är inget undantag. Att dricka ett glas champagne tillsammans med Derbyvinnaren är ett uppskattat inslag bland publiken.

Good As Gold har efter sin tävlingskarriär visat sig vara en framgångsrik och eftertraktad avelshingst.

159

Svenskt Travderby År Bana 1928 J 1929 J 1930 J 1931 J 1932 J 1933 S 1934 J 1935 S 1936 J 1937 S 1938 J 1939 S 1940 J 1941 S 1942 J 1943 S 1944 J 1945 S 1946 J 1947 S 1948 J 1949 S 1950 J 1951 S 1952 J 1953 S 1954 J 1955 Å 1956 S 1957 J 1958 Å 1959 S 1960 J 1961 Å 1962 S 1963 J 1964 Å 1965 S 1966 J 1967 J 1968 J 1969 J 1970 J 1971 J 1972 J 1973 J 1974 J 1975 J 1976 J 1977 J 1978 J 1979 J 1980 J 1981 J 1982 J 1983 J 1984 J 1985 J 1986 J 1987 J 1988 J 1989 J 1990 J 1991 J 1992 J 1993 J 1994 J 1995 J 1996 J 1997 J 1998 J 1999 J 2000 J 2001 J 2002 J 2003 J 2004 J 2005 J 2006 J

160

Segrare Km-tid Ibrahim Pascha 1.30,9 Karina S 1.41,6 Petersdotter 1.40,7 Peter Spjuver 1.36,7 Fakir 1.34,3 Lorry 1.29,6 Etta June 1.32,0 Princess Hollyrood 1.30,8 Sassa Hanover 1.28,6 Rosenella 1.30,2 Respekt 1.26,4 Queen Nedworthy 1.25,6 Golden Wedding 1.26,1 Giant Killer 1.27,0 Etawah Asa 1.26,3 Lime Abbey 1.24,9 Fänrik Scott 1.26,8 Hetty 1.23,7 Miss Scovere 1.27,1 Belle Day 1.24,5 King Brodde 1.27,5 Presidenten 1.24,1 Isa Will 1.26,3 Madame Song 1.25,5 Lola Will 1.23,7 Gay Noon 1.23,0 Codex 1.23,4 Smaragd 1.24,9 Architector 1.23,1 Willburn 1.25,9 Ilotar 1.23,4 Locomite 1.22,4 Clementz 1.24,3a Stepdaughter 1.21,5a Julienne 1.26,2 Sailor 1.23,9a Pecka Trickson 1.23,5a Gavin 1.23,0a Blixt 1.22,9a Guy Nibs 1.22,9a Björn 1.22,5a Galint 1.22,2 Segerstorp Comet 1.22,8 Najo 1.22,2a Ocos 1.20,9a Pom Chips 1.21,0a Grain 1.20,5a Opal H. 1.20,2a Cal Min 1.20,9a Express Gaxe 1.19,7a Spinoon 1.20,4a May Björn 1.20,4a Mustard 1.18,9a Nino Blazing 1.19,7a Rex Håleryd 1.19,5a Micko Fripé 1.18,0a Big Star 1.16,4a Big Spender 1.16,7a Jet Ribb 1.16,8a Atom Knight 1.15,6a Gaston Pride 1.16,4a Frej Nalan 1.16,0a Queen L. 1.16,7a Sans Rival 1.16,1a Utini 1.16,2a Ina Scot 1.14,9a Zenit F. 1.15,3a Good As Gold 1.17,6a Drewgi 1.16,2a Remington Crown 1.15,9a Jolly Rocket 1.14,2a Victory Tilly 1.14,9a S.t Göran 1.15,1a Hilda Zonett 1.15,2a From Above 1.14,9a Tsar d’Inverne 1.14,4a Gazza Degato 1.14,1a Conny Nobell 1.14,7a Colombian Necktie 1.14,7a

Odds 1,59 1,34 2,91 1,14 2,40 1,77 1,38 14,10 1,60 2,83 5,03 6,01 1,84 2,26 1,79 1,77 1,38 11,72 5,66 7,55 1,39 2,24 32,42 1,50 3,08 1,51 1,24 1,75 13,45 3,69 13,42 1,35 1,89 4,18 1,32 21,82 1,70 2,71 5,64 4,40 5,40 1,98 74,36 5,05 1,60 6,51 2,08 1,79 4,69 1,87 4,41 28,19 1,35 10,64 3,72 2,56 2,47 1,81 3,59 15,95 6,41 20,01 3,57 22,23 23,09 1,38 5,35 12,10 3,47 6,14 2,33 1.64 5,82 3,14 2,67 4,56 14,55 2,64 21.98

Körsven Sophus Sörensen Sophus Sörensen Anton Fyhr Anton Fyhr Sixten Lundgren Theodor Bilcik Gotthard Ericsson Oscar Persson Fritz Mahler Gösta Nordin Hugo Andersson Ragnar Thorngren Sixten Lundgren Gösta Nordin Hans Ringström Gunnar Nordin Carl A. Schoug Gösta Nordin Gösta Nordin Sören Nordin Ture Persson Folke Bengtsson Olof Persson Sören Nordin Gunnar Nordin Gunnar Nordin Sören Nordin Sören Nordin Gunnar Nordin Gunnar Nordin Sören Nordin Gunnar Nordin Sören Nordin Uno Swed Sören Nordin Gunnar Nordin Gunnar Nordin Gösta Nordin Bruno Svensson Karl-Gösta Fylking Birger Bengtsson Sören Nordin Stig H. Johansson Rune Johansson Sören Nordin Sören Nordin Stig H. Johansson Gunnar Nordin Olle Lindqvist Gunnar Axelryd Olle Lindqvist S.-G. Andersson Sören Nordin Stig H. Nilsson Stig H. Johansson Bo W. Takter Stig H. Johansson Berth Johansson Per-Erik Eriksson Anders Lindqvist Per-Olof Pettersson Jim Frick Stig H. Johansson Erik Berglöf Erik Berglöf Kjell P. Dahlström Tommy Zackrisson Mats Rånlund Åke Svanstedt Robert Bergh Per Lennartsson Stig H Johansson Stig H Johansson Robert Bergh Örjan Kihlström Robert Berg Tom Horpestad Björn Goop Thomas Uhrberg

Ägare: S. Sörensen-Sveigaard S. Sörensen-Sveigaard Stall Müller Stall Müller Edvin Lundgren Edvin Lundgren Truedsson & Larsson Stall Vaij Stall Some Stall Segerhuva Stall Walldén Stall Söder Stall Hobby Stall Fransesco Stall Mew J.G. Ericsson Gessie Stuteri H. Widén Stall Segerhuva Stall G.E. Brodda Stuteri Gustav Kvist Mr Tips Väsby Stuteri E: & H. Nilsson Stall Bepe Stall Matador Stall EDE Stall Hernö Stall Ekskogen Stall Walkla Stall Guno Stall Bo Stall Spader Stall Rör Stall Harper Stall Trickson Stall KUBO Stall Nordvalla Stall JoNo Stall Nima Gunnar Nilsson, Bålsta Stall Esspe Ingemar Pettersson Stall Skogstorp Stall Kosacken Stall Traviata Stall Hernö Stall G.B. Stall Bafata Stall G.B. Stall Dyring I. Grahn & M. Åkeby Tommy Kling Stall Dur-Moll Gustafsson & Ringholm Lars Sjökvist Stall Spend Stall Jet Stall Neutral Stall Melissa Stall Brastakowitch Stall Ringen Stall Nerpro AB Erik Berglöf Ina Q AB & K. P. Dahlström AB Peter Johansson Trav AB, Trekanten Prestera AB, Jula AB & Svenrolfs HB Tommy Jansson Häst AB & Dregu AB Stall Guldus AB & Robert Bergh AB Solitaire Trading i Stockholm AB Stall Kalas Stall Spårtorp AB & Anna Johansson Stall Zonett Stall H.G.S. Robert Bergh AB & Forspro AB Gard Invest AB, Årjäng Stall Lökene AB & G. Carlsson HB A One Stables & HB Ws. Parmalee

Uppfödare: Fr. Nielsen, Danmark S. Sörensen-Sveigaard, Danmark Stall Müller, Malmö Stall Müller, Malmö Edvin Lundgren, Hesslö Edvin Lundgren, Hesslö S.A. Sjunnesson, Eslöv C.A. Schoug, Malmö Hanover Shoe Farms, USA E.W. Andersson, Stockholm Agnar Jönsson, Trelleborg Carl Clementsson, Malmö Castleton Farm, USA J.O. McAllister, USA C.A. Söderström, Asa Anders Ericsson, Lund C.A. Schoug, Gässie H. Widén, Stockholm Ivan Gorthon, Kågeröd Agnar Jönsson, Trelleborg L.C. Peterson, Skurup Johan S. Jönsson, Vemmerlöv Anders Ericsson, Lund L.C. Peterson-Brodda, Skurup Anders Ericsson, Lund Bernt Persson, Skärtofta G. Nilsson, Mörarp Sixten Lundgren, Sundbyberg Nils Bengtsson, Malmö A.W. Holmqvist, Stockholm W, Öberg, Stocholm Gunnar Nordgren, Stockholm Bror Henricson, Malmö B. Törnvall, Karlstad Fru A. Lundgren, Sundbyberg O. Nilsson, Malmö Arthur Olsson, Motala Lennart Johansson, Krageholm A. Bergström & L. Gustafsson Elin Ekström, Rö M.L. Hansson, Klagstorp E. & H. Nilsson, Kvarnby Anders Karlsson, Skultorp Kurt Mattsson, Vallentuna Kurt Mattsson, Vallentuna Gunnar Werner, Stockholm Claes Braunerhielm, Dalarö Lennart Valentin, Härnösand Gotte Byberg, Nordingrå Gunnar Axelryd, Örebro Gotte Byberg, Nordingrå Lars Dehlén, Vellinge Claes Braunerhielm, Dalarö Göran Kling, Angered M. & L. Hugoson, Örkelljunga Nils-Magnus Gustafsson, Säter Per A. Persson, Julita Bengt Molin Syskonen Eliasson, Vara Börje Lundvall, Bjurås Holger & Olof Gustavsson, Hjälteby Åke Danielsson, Ljungbyholm Tore Larsson, Stockholm AB Nerpro, Örebro Roland Berg, Nora Carl-Henrik Brandel, Göteborg Peter Johansson, Trekanten Per-Erik & Erica Frost, Lundsbrunn Tommy K. Jansson, Timrå Bo Holmér, Stockholm Roger Olsson, Järfälla Stall Tilly, Almunge Stall Spårtorp AB, Arboga Peter och Tomas Wiklund Menhammar Stuteri AB, Ekerö Alexander Bard & Ulrich Bermsjö Thord & Gunilla Sandberg Lennart Eriksson, Fjärås HB A One Stables, Sundbyberg

Svenskt Travderby

161

Derbyt och Skånes

Grand Old Man Rakryggad hästkarl Hilding Nilsson - född 1914 - är namnet. Han har, tidigare med broder Edvin, suttit på Tullstorps Gård i Skåne i mer än ett halvt sekel. Där har han fött upp Derbyvinnaren Galint, kronjuvelen i en stor samling fyrbenta stjärnor. Han har varit en av “Nilssarna i Kvarnby” för Sveriges tränare och hästägare. En huggare till hästkarl både praktiskt och teoretiskt, lysande uppfödare, stor hästägare och briljant amatörkusk med tre championat på Jägersro. Den tredje brodern i familjen, Erik i Staffanstorp, står inte sina bröder i Tullstorp efter. Han födde upp och ägde bland annat Vinda Whitney, den vackra, snabba, kapabla och hennes son VIP. Gemensam nämnare för dessa bröder Nilsson var också deras öppenhet och deras ovilja att finna sig tillrätta med saker och ting de inte trivdes med. Det ledde till rakryggade konflikter med en och annan i den skånska travsocieteten. Hilding Nilsson säger: Vi fick inga poäng på kort sikt...kanske respekt i ett längre perspektiv. Derbyt och Skånes Grand Old Man är utvalda delar ur en artikel som Travrondens tidigare chefredaktör Bo Fransson skrev inför Svenskt Travderby på Jägersro år 2000. Ett värdefullt tidsdokument. Hilding Nilsson avled den 12 januari 2007.

162

Hilding Nilsson fanns med som liten påg då Jägersro öppnade igen 1923 efter det att det allmänna totalisatorförbudet upphävts av riksdagen: - Om jag minns C.L. Müller? Det kan Du lita på! Jag sluter ögonen och ser Müller framför mig så exakt som det går. - Hans båda stjärnor Peter Pogue och Peter Pogue J:r hör också till mina minnesbilder från den tiden. Men ingen var så vacker som den kolande svarte Don Orlan, som dessutom rörde sig så vackert. Det gjorde minsann inte alla travare i dessa gamla tider, då hästarna ofta krävde vikter och sedan olika skydd för att kunna trava rent och av Don Orlan tillhörde eliten bandomartornet godkänt. under slutet av 20-talet. - Jägersro var en stor egendom med vackra gamla hus och stallar och en av de gamla kvarvarande korsvirkeslängorna från gårdens äldre tid finns lyckligtvis ännu kvar i gott skick och till allmänt beskådande. Hilding Nilsson fanns med på Jägersro när Ibrahim Pascha vann det första Travderbyt 1928 och har sedan fram till millenniumskiftet övervakat alla Derbyn som körts på Jägersro utom 1944 då Fänrik Scott vann, hästen som var uppfödd av, ägdes, tränades och kördes av en enda man i gestalt av Calle Schoug på Gässie. Hilding Nilsson minns att den starkt framväxande travhästuppfödningen i Skåne på 1940-talet hade många orsaker. De som avlade halvblod till kavalleriet tvangs se en starkt krympande marknad, på väg ut ur stallarna var också ardennern - men stallarna stod kvar. Travston inköptes företrädesvis från USA och Danmark. Priserna var billiga. Hästhandlaren Johan Nilsson åkte i skytteltrafik mellan Sverige och USA. Från den grunden byggdes Brodda Stuteri upp med bland annat Duchess. Nöbbelöv gjorde sig gällande med alla tiders främsta stammoder i vårt land... Lemomite. Det äldsta stuteriet av dem alla Nevitsborg frodades med bland annat Countess Zabetta och sådana framgångsrika uppfödare som Ernst Hansson i Önnerup, Malmöveterinär Erik Vigre, Möllarps Stuteri, Stall Gån, Stall Fortuna och många andra drog med marginal fram skånsk uppfödning av travare till suverän rangställning i Sverige. År 1944 blev Hilding Nilsson och hans bror Edvin hästägare. De köpte treåriga Iva Will i augusti. Hon vann det året men försvann snabbt. Hilding Nilsson minns:

Varvet kvar i 1952 års Derby, Lola Will utvändigt om ledaren. Tvåan Carné i tredje par utvändigt. Den skånska aveln stod högt i kurs under många år. - Vi hade under många år våra hästar i Jägersroträning hos Doeleman som debiterade 175 kronor per månad. Det gjorde förresten alla tränare på den tiden. Sådant reglerades i allmänna avtal mellan tränare och hästägare. För övrigt köpte vi 1945 Iva Wills moder, den gamla Iva Hanover från Nöbbelöv. Fölet hon bar var Inga Will som blev en bra travare och ett lysande fölsto. Kungen inom svensk jordbrukspolitik under kriget och statsminister Per Albin Hanssons förtrogne, landstingsmannen Anders Ericsson på Nöbbelöv dog. Och nästan alla de stjärnbetonade travarna på Nöbbelöv såldes av hans arvingar. När Nöbbelöv sålde ut sin hästar köpte Hilding och Edvin Lola Will för 2.700 kronor och Lily Will för 4.000 kronor. Lily Will var en dotter till Lemomite, Lola Will en dotterdotter till samma supersto. Lola Will tog för Doeleman tre segrar som treåring. Men sedan flyttades både Lola och Lily Will från Jägersro till Solvalla. - Varför var Du, Hilding och så många andra hästägare på Jägersro så till den grad pigga på att flytta era hästar till Stockholm? - Skälen var flera. Tränarna på Jägersro var icke sällan ett jämrande släkte som alltid Doeleman tränade brö- klagade på banans beskaffenhet och menade derna Nilssons hästar att den var för hård att träna hästar på... jag på 40 och 50-talet. undrar, jag... - Men det mest vägande skälet var det faktum att bröderna Nordin fanns i Stockholm. Hade man en bra unghäst och ville få ut en eller annan större seger var valet entydigt och lätt. Du måste anlita Sören, Gunnar eller Gösta. - Jag for själv till Solvalla med Lola och Lily i en tågvagn. Med på den resan fanns också ett fat innehållande 250 liter melass som var en bristvara i Stockholm på den tiden. Jag blev mycket väl mottagen! - Detta hände veckan före jul. Vid den tidpunkten hade vi inga tankar på att Gunnar Nordin skulle köra Lola Will i de större årgångsloppen. I stallet hos Gunnar Nordin fanns också Carné som av de flesta ansågs vara kullens kung. Men i samband med Gunnar Nordins USA-vistelse flyttades Carné över till Gösta Nordin. - Så stod vi där med Lola Will i högform med Gunnar Nordin i sulkyn. Hilding Nilsson minns också att allt detta såg ut att tjäna till ingenting, när Carné ett par veckor innan Grand Prix gav Lola Will 60 meter och slog henne lätt. Men i Grand Prix för fyraåringar som på den tiden kördes som ett pendanglopp till Derbyt, visade Lola Will en bättre stridsmoral än Carné och slog honom lätt. - Det var emellertid ingen tillfällighet att Lola Will besegrade Carné. I Travderbyt på Jägersro tog Lola 800 meter från mål ledningen. Carné attackerade i spurten, men varje gång Carné kom upp till Lolas nummerplåt, ja då, svarade Lola Will enkelt. Det var egentligen ingen riktig kamp.

Lola Will avvisar lätt Carné på upploppet.

Edvin till vänster visar stolt upp sig med hederspris och Lola Will i lagerkrans. Hilding håller sig i bakgrunden.

Karlis Veritis t.v. tog över efter Doeleman på Jägersro och tränade Nilssons hästar fram till sin pension på 70-talet. Hilding var själv en skicklig amatörkusk och vann sina nio första uppsittningar! En minst sagt sensationell start. 163

1983 det året Micko Fripé segrade, kördes för första gången Derbyt över 2640 meter.

Fel distans När vi tar upp Derbydistansen hårdnar i stämma och attityd Hilding Nilsson: - Jag kan aldrig smälta, att Jägersro sänkte distansen i Derbyt från 3140 meter till 2640. Det är barockt ur alla synpunkter och lär ha beslutats vid ett midnattsmöte i Arvika. Kanske tyckte någon stor hingstägare att den traditionella långa Derbydistansen inte passade rena amerikanska hingstars avkommor så bra utan lämnade alltför stort spelrum åt hästar med franskt blod. - Som bekant körs Kriteriet över 2640 meter. Varför skall treåringarna där tävla över samma distans som fyraåringarna i Derbyt? - Folk som ivrar för att sänka distansen för fyraåringarna, jublar i stället när man kan höja distansen för tvååringar från tidigare maximala 1640 meter till 2140 meter... det är svårt att se logiken i det. Jag vill erinra om att tvååringarna länge debuterade över 1200 meter.

Ina Scot är den största Derbyvinnaren genom tiderna, anser Hilding. Hilding Nilsson har lätt att kora den bästa Derbyvinnare han sett: - Det är med marginal Ina Scot. Hon hade en framstående tränare men samme tränare var ju ingen stor körsven men med Ina Scot var det inga problem. Som jag njöt av hennes typ och rörelser!

164

En märklig travdag på Jägersro, mor och son vinner var sitt lopp och året är 1966. Modern Lollypop kördes av Karlis Veritis till vänster i bild, sonen Popline kördes av Gösta Nordin. Som fölsto fick Lola Will avkommorna Rascal, Lomond, Lollypop, Tyrola, Lionora, Lolly, Blue Master och Linton. Hon är en av bara ett 30-tal fölston som erhållit statens avelsdiplom. Hilding Nilsson tror att travhästen utvecklats genom en selektiv uppfödning och förklarar: - Allt utvecklas inom husdjursaveln men med hästar är det så att de allra bästa inte direkt representerar avelns utveckling. De bästa är tillfälliga skott på trädet. Jag är säker på att Greyhound, Rosalind och Nevele Pride från USA skulle klara dagens bästa och är lika säker på att gamla svenska stjärntravare som Frances Bulwark och Gay Noon dugt bra mot Victory Tilly, Copiad och Zoogin. - Men bredden, avelns verkliga måttstock, är en helt annan sak. Travarna är som sådana mycket överlägsna hästarna från 1940- och 50talen. Däri ligger utvecklingen. År 1969 flöt åter travströmmarna Nilssons väg. Tullstorp representerades i årgångens Travderby av Galint (e. Iran Scott - Gaily) och Silvio (e. Lep Hanover - Silva Scotch). På den tiden kördes inga kvallopp. Antalet anmälningar till Derbyt var emellertid så stort att man tvangs dela fältet. Köra två lopp och sedan avgöra Derbyplaceringarna på jämförande tid. Galint med Sören Nordin i sulkyn och Silvio med Kjell Ägare till Galint var Erik Nilssons Svensson gick båda i första son Gunnar som köpte den kommande heatet. Galint ledde hela vägen tempokörd av Sören Nordin och Derbyvinnaren av Hilding och Edvin som tvååring. Silvio spurtade till andraplatsen. - När så hästarna i den andra Derbyavdelningen gick i mål, minns Hilding Nilsson, vände Du dig, Bosse, direkt till mig, vi såg loppet tillsammans och sa ”Grattis, Du vann dubbelt” och du visade mig ditt tidtagareur. För en svensk uppfödare eller ägare av travare kan det inte finnas något större än ett Derby... År 2000 tog vinnaren av Derbyt hem 1,3 miljoner kronor. Lola Will fick på sin tid 12.000 kronor och den utvecklingen gillar Hilding Nilsson. - Det är fint med en hög prissumma men det är för oss uppfödare lika viktigt att uppfödarepremierna i Derbyt uppgår till 20 procent av prissumman.

Skånskt hela vägen

”Papa Sören”

Suverän Derbyaktör Sören Nordin är värd sitt eget kapitel även om han inte tillhör Jägersrotränarna. Men legendaren har en given plats i Jägersrohistorien. Ingen har ju vunnit så många segrar i Svenskt Travderby som ”Papa Sören”. Med elva vinster sitter han i orubbat bo ännu många år framåt. Sex av segrarna togs på Jägersro. Den som är närmast Sören är hans bror Gunnar med nio. Av aktiva är det inte oväntat Stig H Johansson med sju. Men åren går och det blir knappast lättare att vinna Svenskt Travderby. Konkurrensen blir hårdare och hårdare. Sören Nordin sa sig alltid trivas på Jägersro. Men hans goda förhållande till banan fick sig en allvarlig knäck 1983. Då kortade man nämligen distansen i Travderbyt från 3100 meter till 2640. Sören Nordin var inte nådig i sin kritik av det här beslutet. Svenskt Travderby är – eller åtminstone var – en avelslöpning och Derbyt visade vilka hästar som hade förmåga att stå distans, vara stayers. - Mordet på Svenskt Travderby, kallade Sören Nordin det först i sin bok ”Mitt liv i sulkyn” och upprepade det i ”Travet blev mitt liv” som utkom år 2000. Sören vann aldrig något Derby över den kortare distansen. Han vann sitt sista Derby med distansfenomenet Mustard 1980.

Här är Sören Nordins Derbyvinnare: 1947 1951 1954 1955 1958 1960 1962 1969 1972 1973 1980

Belle Day (på Solvalla) Madame Song (Solvalla) Codex (Jägersro) Smaragd (Åby) Ilotar (Åby) Clementz (Jägersro) Julienne (Solvalla) Galint (Jägersro) Ocos (Jägersro) Pom Chips (Jägersro) Mustard (Jägersro)

Sören Nordin har tränat många hästar uppfödda i Skåne eller ägda av skånska hästägare. Codex Skånsk ägare: Stall Matador Skånsk uppfödare: G Nilsson, Mörarp

Clementz Skånsk ägare och uppfödare: Stall Bo, Bror Henricson

Galint Skånsk ägare: Gunnar Nilsson Skånsk uppfödare: E & H Nilsson, Kvarnby

När Sören ombetts att ranka sina Derbyvinnare har han varje gång hållit fast vid den här ordningen: Mustard, Smaragd, Ocos, Julienne, Clementz, Madame Song, Codex, Galint, Pom Chips, Ilotar, Belle Day. Sören menade att Mustard och Smaragd stod i en viss särklass. Han värderade Mustards styrka i en speciell klass jämfört med de övriga, där han dock ansåg att Smaragd kunnat mäta sig men att hennes nerver gjorde henne alltför osäker. Codex ägdes av Stall Matador bakom vilket stod Malmö- och Jägersroprofilen Carl-Erik Tornheden, sedermera känd bl a för att han startade intern-TV på Jägersro och i Kronprinsen. Enligt Sören Nordin var Codex ”klart bra men inget extra”. Clementz ägdes av Bror Henricson, Stall Bo, välkänd i hästkretsar och möbelhandlare i Malmö. Sören Nordin menade att Clementz inte var den stora talangen men att det var en ärlig och duktig häst, nertyngd av mycket vikt som hämmade honom. Även Galint var Skåneägd av ”Nilssarna i Kvarnby” och karaktäriserades av Sören som en doldis som blommade upp till Derbyt och var ”så där”. 165

Ibrahim Pascha Triple Crown-vinnare och den första vinnaren av Svensk Uppfödningslöpning.

Uppfödningslöpningen

Första delen i trilogin

Sophus den förste 1926 kördes den första upplagan av Svensk Uppfödningslöpning, första delen av trilogin Uppfödningslöpning - Travkriterium - Travderby - travets tre klassiska löpningar. Det finns inga halvklassiska. Seger i alla dessa tre kallas Triple Crown. De två första upplagorna var öppna även för danska hästar, och de två första segrarna kom från andra sidan Sundet.

166

Ibrahim Pascha blev i den första kullen svensk travsports första Triple Crown-vinnare, körd och tränad av Sophus Sörensen, mannen med cigarren. Den andra danska segern i Uppfödningslöpning togs av ”den lange “ d.v.s. Jan Koster, holländare som var verksam på Lunden från 1913 och i många år dominerade dansk travsport med långt över 2000 segrar och hur många championat som helst. Segerhästen hette King Viggo. Efter detta skrevs de klassiska löpningarna om till att bara vara öppna för svenskfödda. Inte bara för att danskarna dominerat i starten utan också för att de motsvarande danska löpningarna inte var öppna för svenska hästar. Historien om Svensk Uppfödningslöpning är också historien om uppfödarna bakom vinnarna, inte minst de skånska uppfödarna som varit synnerligen framgångsrika genom åren. Underligt nog vann aldrig det mäktiga Stall Müller, som drevs vidare i många år efter Christian Lauritz’ bortgång, Svensk Uppfödningslöpning. Däremot två gånger Derbyt med egna uppfödningarna Petersdotter och Peter Spjuver, och två gånger Kriteriet med likaledes egna uppfödningarna Kickan och igen Peter Spjuver. Samtliga körda av stallets privattränare Anton Fyhr. De två första svenskuppfödda och - tränade vinnarna av löpningen hette Ruter Dam och Trontorp, båda körda och tränade av Anders ”Baltic” Nilsson, far till blivande jockeyn och galopptränaren Nils Nilsson och farfar till likaledes blivande jockeyn och tränaren Bruno Nilsson. Anders Nilsson var f.d. körmästare men övergick vid denna tiden helt till travet och utbildade bl.a. blivande tränare som Hans Ringström, Gotthard Ericsson och Göte ”Dönarn” Nilsson. Dessa skulle alla också komma att vinna Uppfödningslöpning: Ringström tre gånger, Nilsson två och Ericsson en gång. Gotthard Ericssons seger är den som blivit mest ihågkommen - han var den förste svenske tränaren som vann Triple Crown. Hästen hette Etta June och blev så småningom ett framstående avelssto,

Etta June Triple Crownvinnare och senare även ett framstående fölsto. mor till bl.a de tre helbröderna Carné, Earl Bulwark och Rappson – alla e. Bulwark. 1931 vann Dolo ägd, körd och tränad av legendariske Carl Adolf Schoug. Denne skulle komma att föda upp många framstående hästar genom åren, men just Uppfödningslöpning vann han aldrig som uppfödare. 1934 vanns Uppfödningslöpning av en av Jägersros framgångsrikaste hästar, den från USA vid moderns sida importerade Sassa Hanover, en mockinländare alltså som tränades och kördes av Fritz Mahler. Hans Ringström var en av banans dominanter från 30talet och ca. tre decennier framåt, förutom en period på Solvalla, under andra halvan av denna period som privattränare för Stall Gån. Sassa Hanover vinnare av UppfödningsRingström tog hem Svensk löpningen 1934 var en av Jägersros främUppfödningslöpning två år i sta hästar under 30-talet. Sassa Hanover rad, 1936 med Hall och 1937 tränades och kördes av Fritz Mahler. med Maja Hanover. Sistnämnda var liksom Sassa Hanover mockinländare, och så kom det sig att Hanover Shoe Farms i USA antecknades för två vinnare av Svensk Uppfödningslöpning. 30-talets siste vinnare blev Asa Stuteris egenuppfödde Sybil Boy 1939, som blev en mycket god häst och bl.a. tog en populär seger i Müllers Memorial 1942. Dessutom var han två gånger vinstrikaste häst på Jägersro. Sybil Boy tränades och kördes av Olle Månsson, champion 1938. 1940 klev Brodda Stuteri in i handlingen när egna uppfödningen Minister tog stallets första seger i löpHans Ringström tar sin första seger i Svensk Uppföd- ningen, körd och ningslöpning 1936 med Hall, som här är i ledningen tränad av Antonius Adamski. Två år efter första varvet, närmast Helion och Marys Son, senare tog Brodda en ställning som bibehölls in i mål. emot lagerkransen igen, nu efter seger för Effi Brodda körd av den nye privattränaren Allan Lindskog. 1943 vann Effi Broddas helbror Sigfrid Pinero, dock inte

Nestorn Carl Adolf Schoug var född i Borås 1889, uppväxt i Norge, Danmark och Borås igen. 1910 kom Schoug till Malmö 20 år gammal och drev så småningom ett hyrkuskverk i staden. Travintresset hade funnits med hela tiden och från 1925 och framåt ägnade han sig på heltid åt sporten. Hans röd-vita färger kom att tillhöra de verkligt seglivade på Jägersro och det fantastiska med Calle Schoug var att han inte bara var tränare och körsven, han var lika mycket uppfödare, hingsthållare och hästägare. Bl.a. importerade han Sir Walter Scott från USA vilket var ett verkligt lyckoköp. Den främste av den hingstens alla avkommor var Iran Scott, som också i sin tur blev en framstående beskällare, samt Calles egna Derbyvinnare 1944 Fänrik Scott och Kriterievinnare 1949 Löjtnant Scott. Förutom de nämnda framgångarna tog hans Gässie Stuteri ytterligare en uppfödarseger i Derbyt med Princess Hollyrood 1935. Schoug var aktiv till mycket hög ålder och innehade det sista privatägda stallet på Jägersro - ett stenstall som låg där gäststallet nu finns. Calle lyckades två gånger - 1931 och 1939 - bryta Stall Müllers dominans och bli vinstrikaste hästägare på Jägersro. Dock blev han aldrig kuskchampion på hemmabanan, men däremot en gång på Solvalla, 1930. Bland stallets många lärlingar genom åren kan nämnas Filip Norén, Olle Månsson, Oscar Persson och Stig ”Pucken” Johnsson.

167

Starten till Uppfödningsloppet 1937. Segraren blev, nr 2 Maja Hanover med Hans Ringström. Tvåa i loppet var Bertha Spencer, syns ej på bild, trea nr 6 Atlantic Girl. i Broddas färger eftersom han var såld till Hans Ringströms stall. Det blev sammanlagt tre segrar till hästar ägda av stallet och inte mindre än sex uppfödningssegrar. Med det är Brodda bästa uppfödare i löpningens historia. Dessutom har stuteriet fött upp två Derbyvinnare; King Brodde 1948, som man ägde själv, och Madame Song 1951 samt två Kriterievinnare; Bess Brodde 1943 och Pamir Brodde 1979, sistnämnde uppfödd av sonen Lennart. Året efter Broddas första triumf var det dags för ett annat känt skånskt Gaza namn att skriva in sig i längden. Stall Kåa, Klas Andersson i Vellinge var med både uppfödare Filip och ägare till SilNorén och ver Princess, som Curt Jacobsson vann 1941. Hon kördes av Sören Nordin som på den Gedigen uppfödning tiden var tränare Nevitsborg var ett av de tidigaste travför Anderssons stuterierna i Skåne, grundat 1914 av hästar (han var Johan Jacobsson. Redan 1931 hade också delägare Blå Bird vunnit Kriteriet för stallet och i Bulwark). Stall 1935 kunde Jacobsson se en annan av Kåa tog ytterligare sina uppfödningar, som han dock inte en triumf med en ägde själv, vinna Svensk Uppfödningsegen uppfödning löpning, då Göte “Dönarn” Nilsson Stall Broddas Minister vinner en överlägsen seger när Filip Norén körde Sabina till seger. före Kongress och Asapojken i Uppfödningsloppet styrde in Silver Nevitsborgs Travstuteri var stort både 1940. Princess’ dotter som uppfödare och hästägare (HanoSilver Dream till seger 1949. Stallets röd-vita dress fi nns idag kvar som ver Sun, Countess Zabetta m.fl), och sonen Robert Anderssons körsvensfärger. hade under 30-talet Johan Hendrik Johan Nilsson på Gamlegård i Hindby, Presidenten kallad, var en anDoeleman som tränare. Senare tränanan stor hästägare och uppfödare. Han födde upp två vinnare av Svensk des stuteriets hästar bl.a. av Anshelm Uppfödningslöpning, Trilogy 1944 ägdes av Skånska Travsällskapets Mattsson, Filip Norén och Kalle Petblivande ordförande Bertil Gabrielson medan 1947 års vinnare Toreador tersson. Johan Jacobsson själv fick sålts till Stockholm och kördes till seger av Erik Larsson – skåning föraldrig se sina blå-gula färger först i mål visso, men med hela sin tränarkarriär på Solvalla. Erik var Solvallas ende i Svensk Uppfödningslöpning, men champion under en period på 42 år som inte hette Nordin i efternamn. sedan sonen Curt tagit över verksam1948 vann Roland, körd av Hugo Nordqvist, en hästkarl i Calle Schougs heten vann Filip Norén löpningen med anda som var uppfödare, ägare och tränare i en och samma person. Ur stuteriets egna uppfödning Gaza 1959. en ganska liten uppfödning kom även Rolands helbröder Magnifik och Falker, och fina fölstoet Honolulu. 168

Ett anrikt stuteri

Det var Dresdens tur 1951 med en av banans stora profiler, Kalle Pettersson. Ägare var Bror Henricson, Stall Bo. 1951 vann Kalle Pettersson med Dresden, en häst som senare gick i träning till Algot Scott på Åby. Kalle är en av banans stora profiler genom åren, mannen med den amerikanska flaggan på väggen i stallet. Hans stora år var 1961 då han var champion på Jägersro och dessutom tog en dubbelseger i Dansk Travderby med Dina Lloyd och Don Albert. Trav och galopp i Sverige dominerades länge av ett fåtal stora hästägare. Sedan Stall Müllers dominans efter 14 hästägarchampionat avtagit i slutet av 30-talet blev under 1940-, 50- och 60-talen de stora stallen Brodda, Fortuna och Gån, skuggade av Nevitsborg och Mew mycket tongivande på Jägersro. Detta var verkligen storhästägarnas tid. De tävlade alla i stor utsträckning med egenuppfött hästmaterial (Mew i mindre utsträckning än de andra fyra) och skrev, som sig bör, in sig i Uppfödningslöpningens historia. Bakom Stall Fortuna dolde sig grönsaksodlaren, ”Tomatkungen” Nils Bengtsson. Hans första hästar tränades av Sture Bengtsson, som samtidigt hade en annan ny ägare i stallet – Hugo Åberg! Han hade förmågan att hitta hästägare, Sture! Fortunas förste privattränare var Bertil Jansson, som med Mr Vat vann Müllers Memorial två år i rad 1944 - 45. Stallet var för första gången vinstrikast 1946, samma år tog också Bertil sitt första championat, och man höll även ställningarna 1947. Bertil tränade och körde två vinnare av Svensk Uppfödningslöpning i egen regi, 1958 den Brodda-uppfödde Donau Speed och 1965 den mycket gode tvååringen Grafik, en bror med goda hästar som Lito Scott, Darn Vat och Hennes. Stall Fortuna gjorde ett av den svenska travhistoriens största kap när man lyckades köpa in Bulwark som avelshingst. Detta var en starkt bidragande orsak till att Bengtsson sedan under en följd av år var en av landets ledande uppfödare. Bulwark ägdes av ett konsortium bestående av bl.a. Martin Eklund på Väsby Stuteri (Frances Bulwark, Prince Lad m.fl.) och Klas Andersson. Kompanjonskapet skulle upphöra och hingsten säljas på auktion. Han kostade Fortuna-Bengtsson 150.000 kr – mycket pengar men absolut inte dyrt. Tvärtom ett rent fynd. Bulwark är utan tvekan en av Sveriges främsta förvärvare genom alla tider. Det finns de som hävdar att han är

Brodda Stuteri, beläget utanför Skurup, grundades 1937 med anor som hästgård från 1400-talet och drevs under många år av Leonard C Peterson, som tidigare varit förvaltare på Näsbyholm. Han lade så småningom till -Brodda efter Peterson då han ändå aldrig kallades annat än Brodda-Petter. Stallet hade under 30 år olika privattränare och många var de som började sin tränarkarriär här. Brodda Stuteri lär också vara ensamt om att ha fått ut förskott på förväntade prispengar - detta var på den tiden travet gjorde vinteruppehåll och ekonomin i ett så stort stall kunde naturligtvis bli ansträngd under tävlingsvilan. Men det handlade om tjänster och gentjänster - sekretariatet kunde alltid lita på att Brodda ställde upp med hästar när det behövdes för att loppen skulle bli av. Broddas första hästar på 30-talet tränades av Hans Ringström, bl.a. gode Pinero. Den förste privattränaren var tyske Antonius Adamski, som varit lärling hos bl.a. legendariske Charlie Mills. Sedan följde en hel rad: Allan Lindskog, Karl Gustaf Persson, Ture Persson (som bytte namn till Sångberg), Stellan Kristensson, Karlis Veritis, Gert Scherman, Jan Jacobsson, Kurt Sjöberg, Ebbe Jönsson... Brodda Stuteri drivs fortfarande av sonen Lennart Peterson-Brodda och är i högsta grad aktivt. Numera koncentrerar man sig på uppfödning och hingsthållning och håller bara någon enstaka tävlingshäst.

Betesmarker på Brodda.

169

Svensk Uppfödningslöpnings främsta avelshingstar De två framgångsrikaste avelshingstarna i Svensk Uppfödningslöpnings historia har varit Bulwark och Lep Hanover – också totalt sett två av de största avelshingstarna i den skånska travhistorien. Bulwark var född 1933 och började betäcka så smått redan som 4-åring jämsides med tävlandet. Hans fem segrande avkommor i Svensk Uppfödningslöpning var Silver Princess, Dresden, Evy Bulwark, Freddy Bulwark och Hetty Bulwark – de tre sistnämnda uppfödda av Fortuna. Han blev även far till travdrottningen Frances Bulwark, Derbyvinnarna Presidenten och Architector, Kriterievinnarna Sir Basil och J’accuse och därutöver kanoner som Justus, Hetty, Prins Bulwark, Carné, Rappson, Earl Bulwark, Khedive, Märta Rappson, Skyliner med många fler. Lep Hanover, född 1951, blev far till fyra vinnare av Svensk Uppfödningslöpning: Lespri, Pelle Lep, Lep Curie och Tangens.

Bulwark har fem segrande avkommor, tre ston och två hingstar.

Lep Hanover fader till fyra segrande avkommor, två ston och två hingstar.

170

Donau Speed med Bertil Jansson i sulkyn och ägaren dr Sture Perulf vid tygeln efter segern i Uppfödningsloppet 1958. den allra främste. Han var far till tre av de fyra Fortunauppfödningar som vann Svensk Uppfödningslöpning fyra år i rad, 1952 - 55. Bulwarks dominans på den svenska hingstmarknaden, naturligtvis i kombination med Fortunas fina stomaterial, gjorde stallets årliga åringsauktioner till stora evenemang. Stig ”Pucken” Johnsson, tidigare lärling hos Calle Schoug, ersatte Bertil Jansson som privattränare för Fortuna 1950. ”Pucken” slog till med en trippel första tävlingsdagen det året, och tog sedan inte av sig den lila dressen med svarta hängslen och skärp förrän då stallet upplöstes efter Nils Bengtssons bortgång på 60-talet. Johnsson vann två gånger Uppfödningslöpning för Stall Fortuna, 1953 med Freddy Bulwark och 1955 med Hetty Bulwark. Dessutom bl.a. Kungapokalen på Åby med Delta 1952. Han hade en speciell körstil, ”Pucken”, med högt lyfta händer i finishkörningen, och supporterklubbens hejarop var ”Stötta Stig!” Champion Birger Bengtsson segerdefilerade två gånger efter Svensk Uppfödningslöpning, först med Rutherford 1957 och tre år senare med Stall Mews Agon Tide, en egen uppfödning (Maria Sjöö) undan det briljanta fölstoet Spring Tide, som lämnade så många segerrika avkommor. Under slutet av 50- och hela 60-talet var Stall Gån, Hugo Åberg, den dominerande hästägaren på Jägersro, också totalt sett den överlägset segerrikaste hästägaren under Jägersros första hundra år. Hans Ringström var privattränare för stallet från 1945 fram till 1961, under en period då stallets stjärnor hette Lep Hanover, Landerne, Prins Bulwark, Trumps m.m. Sedan tog Kjell Isgren över efter att ha inlett sin egen tränarkarriär i Boden – en hygglig flyttning t.o.r. för en skåning. Kjell körde hem stallets enda seger i 1960 vann Birger Bengtsson Uppfödningslöpning 1964 med Lespri, en med Agon Tide. egen uppfödning och en dotter till Lep Hanover. Stall Gåns stjärnor hette nu Near Me, Tumult, Delray, senare kom Lepin med vilken Kjell vann sin sista stora seger i Sprintermästaren. Strax därefter tog Sören ”Stålis” Nordin över. Han var länge Sveriges ledande unghästtränare och dessutom tvååringstävlandets främste förespråkare. Under perioden 1967 - 79 tog hans stall hem sju av de elva upplagorna av Svensk Uppfödningslöpning som kördes (inget lopp 1970). Sex av vinnarna körde han själv, medan Librette Sund 1973 hade Sörens f.d. lärling Leif Lövgren i sulkyn. Denne var då etablerad som tränare på

Så överlägset vann Grafik och Bertil Jansson 1965 Uppfödningslöpningen på nya rekordtiden 1.22,4. Tvåa var Lloydson före överraskningen Safari Marie. Jägersro efter att ha inlett karriären när Kalmar öppnade 1966. Leif Lövgren tog tre championat under 70-talet då han och P O Gustafsson var de dominerande tränarna på Jägersro. Den bäste av Sörens vinnare var Janbro Active 1977, denne bytte senare namn till Active Bowler och vann under det namnet Svenskt Travkriterium 1978. Två av Sörens vinnare var uppfödda av bröderna Hans och Lennart Hugosson på Stuteri Håleryd utanför Örkelljunga, GA Scotch 1969 och Ixi Håleryd 1971. Sistnämnda var en av många fina avkommor 1966 blev det Broddaseger genom Harlans Printill Olympia Fortuna, cess och Ebbe Jönsson. som även lämnade bl.a. Garry Håleryd, Desert Air, Rappe Håleryd och Ville Håleryd. Ixi Håleryd blev själv mor till Derbyvinnaren (1982) Rex Håleryd. Dessutom vann GA Scotch och Desert Air även Kriteriet, så under perioden 1969 1983 producerade familjen Hugosson på Håleryd vinnarna av inte mindre än fem klassiska lopp. 70-talet var över huvud taget ett starkt decennium för de skånska uppfödarna i Svensk Uppfödningslöpning, hela sju av de nio segerhästarna var uppfödda här. Exempelvis var inte Librette Sund, som man skulle kunnat tro, uppfödd av Erikssund utan av Nils-Hugo Nilsson i Klagstorp, och Abstracta av hårt satsande Johan Dieden. Ebbe Jönsson och Gert Nilsson var två av de Jägersrotränare som satsade mest på tvååringar. Ebbe hade redan vunnit Uppfödningslöpning en gång för Stall Brodda och tog hem en andra seger med Ego Wayraid 1975 medan Gert året efter styrde in Pelle Lep till vinst. Båda vinnarna var skånskuppfödda, Ego Wayraid av Henry Bengtsson i Röstånga som grundade sin uppfödning på egna, framgångsrika hingsten Ego Hanover. Under 80-talet och en bit in på 90-talet gick det trögare för såväl de skånska uppfödarna som tränarna, men under det senaste dussinet år har hemmalaget återtagit befälet i Svensk Uppfödningslöpning. 1994 tränade och körde Johnny Takter Trophy Ås till en överlägsen

Stark skånsk avel Svensk Uppfödningslöpning har varit det bästa skyltfönstret för den skånska aveln som tänkas kan. Nästan hälften av vinnarna – 36 av 80 - sedan starten 1926 har varit uppfödda i den skånska myllan. Bäst av alla är Brodda Stuteri med sina sex segrar, men även många andra mycket välkända namn finns i listan över segrande uppfödare: Nevitsborg, Fortuna, Gån, Håleryd, Klas Andersson, Johan Nilsson, Johan Dieden m.fl... det är rena skånska travadelskalendern. I ärlighetens namn ligger förstås många av dessa segrar ganska långt bak i tiden. Under åren 1980 - 97 blev det inte en enda skånskfödd vinnare – men sedan dess har det svängt igen. Under den senaste tioårsperioden har det blivit tre skånefödda vinnare genom Revenue 1998 och Noir Qualité 1999, båda uppfödda av Lutfi Kolgjini, och senast 2001 genom AB Lavecs uppfödning Hövding Lavec. I tränarstatistiken är den skånska dominansen ännu större med 39 segrar. Senast 1997 - 2001 blev det fem år i rad seger för Jägersrotränade hästar, ett tydligt styrkebesked. Det framstår som ganska klart att om ett sto vill bli klassisk vinnare så är Uppfödningslöpning den bästa chansen. Hela 27 av de 80 körda loppen, d.v.s. en tredjedel, har slutat med stoseger, siffror som de inte är i närheten av vare sig i Derbyt eller Kriteriet. Fast möjligen har det börjat kärva på senare tid; senaste stosegern tog Sarah Palema 1997.

171

Ego Wayraid med Ebbe Jönsson var storfavoriter som infriade favoritskapet i Svensk Uppfödningslöpning 1975.

Lutfi Kolgjini är inte bara framgångsrik som tränare, kusk och ägare han är dessutom mycket respekterad uppfödare. Här vinner Omega Topline Uppfödningslöpningen 2000.

Pelle Lep och Gert Nilsson stod som segrare 1976.

1994 var det Trophy Ås som var överlägsen på den snabbaste tiden någonsin i Uppfödningsloppet. Johnny Takter både körde och tränade.

Unghäststjärnan Sarah Palema tillsammans med Staffan Nilsson tog en säker seger 1997.

172

seger, tre år senare vann Staffan Nilsson med Sarah Palema - och därpå inföll epoken Kolgjini. Fyra år i rad åren 1998 - 2001 matchade Lutfi Kolgjini fram vinnarna av Svensk Uppfödningslöpning, av vilka han dessutom själv fött upp två, Revenue och Noir Qualité. De andra två är Omega Topline och Hövding Lavec. ”Ludde” var Jägersrochampion 1993 och 1994 och är i en och samma person både stor uppfödare, ägare och tränare. Man kan lätt tänka sig att han inte skrivit färdigt sitt kapitel i historien om Svensk Uppfödningslöpning. De skånska uppfödarna har alltså varit synnerligen framgångsrika i Svensk Uppfödningslöpning – och ända saknas flera mycket kända stuterier i listan. Stall Müller har vi redan nämnt. Ett annat exempel är Nöbbelövs Boställe, som först drevs av Anders Ericsson och därefter av svärsonen Harry Nilsson. Där har fötts inte mindre än tre Derbyvinnare: Lime Abbey (som även vann Kriteriet), Isa Will och Lola Will, dessutom ytterligare en Kriterievinnare i Lord Scotch och Birger Bengtssons stora 50-talsstjärna Avita. Bröderna Edvin och Hilding Nilsson i Tullstorp har också i hög Hövding Lavec, vinnare i Uppfödgrad tillhört trotjänarna inom den ningsloppet 2001. Mycket bra också skånska hästuppfödningen. De som äldre häst. ägde Lola Will när denna vann Derbyt och födde sedan upp en vinnare av samma lopp i Galint. Andra skånska uppfödare värda att nämnas är Agnar Jönsson i Trelleborg, som fick fram två Derbyvinnare i Respekt och Belle Day, Bernt Persson som födde upp Derby- och Kriterievinnaren Gay Noon, AB Lavec med bl.a. Kramer Boy och Kriterievinnaren Mr Lavec, Tore Johnsson med Kriterievinnaren Micado C...

Svensk Uppfödningslöpning År Segrare Ägare Km-tid Odds Körsven Uppfödare 1926 Ibrahim Pascha Sörensen-Sveigaard, Danm. 1.39,9 3,81 Sophus Sörensen Fr. Nielsen, Danmark 1927 King Viggo Hr Marius, Danmark 1.40,3 1,44 Jan Koster Julius Hybye, Danmark 1928 Ruter Dam Carl Fredrikson 1.52,0 1,11 Anders Nilsson Carl Fredriksson 1929 Trontorp Carl Fredrikson 1.46,1 2,57 Anders Nilsson Carl Fredriksson 1930 Miss Brook Worthy J S Jönsson 1.42,1 1,18 Niels Sölberg C J Nielsen 1931 Dolo Carl A Schoug 1.40,4 1,93 Carl A Schoug Alf Porak 1932 Etta June Stall Sjunnesson 1.38,8 1,16 Gotthard Ericsson Th Egnell 1933 May Vienna P M Malmros 1.38,1 5,71 Göte Nilsson R Rybe 1934 Sessa Hanover Stall Some 1.35,0 1,30 Fritz Mahler Hanover Shoe Farms. USA 1935 Sabina Agnar Jönsson 1.37,6 2,22 Göte Nilsson Nevitsborg Travstuteri 1936 Hall Stall Sjöbo 1.30,5 1,59 Hans Ringström Oscar Samuelsson 1937 Maja Hanover Stall Sege 1.27,8 1,31 Hans Ringström Hanover Shoe Farms, USA 1938 Main Express J Jonsson 1.26,4 2,00 Pieter Doeleman O A Jose, USA 1939 Sybil Boy Asa Stuteri 1.29,5 3,93 Olle M Månsson C A Söderström 1940 Minister Brodda Stuteri 1.28,7 4,66 Antonius Adamski L.C. Peterson-Brodda 1941 Silver Princess Stall Kåa 1.26,4 1,58 Sören Nordin Klas Andersson 1942 Effi Brodda Brodda Stuteri 1.28,8 5,09 Allan Lindskog L.C. Peterson-Brodda 1943 Sigrid Pinero Stall Jumbo 1.29,8 1,97 Hans Ringström L.C. Peterson-Brodda 1944 Trilogy B Gabrielsson 1.30,8 4,92 Åke Nilsson Johan Nilsson 1945 Jagilon Stall Zorro 1.28,8 2,38 Hugo Andersson Möllarps Stuteri 1946 Peter Scott Stall EFA 1.29,8 7,47 Allan Lindskog Edvard Andersson 1947 Toreador Stall Grevelund 1.26,9 2,08 Erik Larsson Johan Nilsson 1948 Roland Hugo Nordqvist 1.25,6 2,64 Hugo Nordqvist Hugo Nordqvist 1949 Silver Dream Stall Kåa 1.26,9 2,06 Filip Norén Klas Andersson 1950 Stella Polaris Stall AJE 1.30,8 1,97 Hugo Andersson Bengt Stenström 1951 Dresden Stall H 1.25,1 5,43 Karl Pettersson Claes Braunerhjelm, Dalarö 1952 Evy Bulwark G Englund 1.24,9 8,06 Nils Sundin Nils Bengtsson 1953 Freddy Bulwark Stall Fortuna 1.29,3 2,78 Stig Johnsson Nils Bengtsson 1954 Guide Fortuna Stall Korpus 1.27,3 28,74 Algot Scott Nils Bengtsson 1955 Hetty Bulwark Stall Fortuna 1.25,8 3,57 Stig Johnsson Nils Bengtsson 1956 Quite Robert Westergren 1.27,2 12,71 Robert Westergren Robert Westergren 1957 Rutherford Stall Rutherford 1.29,4 4,94 Birger Bengtsson L.C. Peterson-Brodda 1958 Donau Speed Stall EFA 1.26,6 6.08 Bertil Jansson L.C. Peterson-Brodda 1959 Gaza Stall Nevitsborg 1.28,9 3,36 Filip Norén Curt Jacobsson 1960 Agon Tide Stall Mew 1.28,1 4.06 Birger Bengtsson Maria Sjöö 1962 Nixon Stall Speed 1.25,9 1,68 Gunnar Nordin Tage Jacobsson 1964 Lespri Stall Gån 1.22,7 7,21 Kjell Isgren Hugo Åberg 1965 Grafik Stall Blåvit 1.22,4 5,74 B Jansson T & G Nilsson 1966 Harlans Princess Brodda Stuteri 1.25,3 17,35 E Jönsson L.C. Peterson-Brodda 1967 Segerstorps Barlow Stall Segerstorp 1.21,8 1,25 Sören Nordin Anders Karlsson 1968 Gate Lucy Stall Vinst 1.26,3 7,00 G Kärrstrand Allan Lundberg 1969 GA Scotch Stall Gusten 1.23,1 1,39 Sören Nordin Hans & Lennart Hugoson 1971 Spike Boy Stall Ewe & Stellås 1.23,8 1,24 Sören Nordin Harald Bengtsson 1972 Ixi Håleryd Stall EM 1.21,8 u.t. Sören Nordin Hans & Lennart Hugoson 1973 Librette Sund Stall Alexander Marcel 1.21,7 3,32 Leif Lövgren Nils-Hugo Nilsson 1974 Abstracta Carlslunds Stuteri 1.24,3 2,36 E W Larsson Johan Dieden 1975 Ego Wayraid Stall Musiktjänst 1.21,8 1,48 Ebbe Jönsson Henry Bengtsson 1976 Pelle Lep Stall Golf 1.25,2 2,16 Gert Nilsson L-Å Larsson 1977 Janbro Active* Stall KKH 1.21,3 1,30 Sören Nordin Bruno Janstorp 1978 Linda Ceder A Lundmark 1.25,7 5,84 Stig H Johansson Erik Cederqvist 1979 Lep Curie Stall Alltid På Väg 1.23,6 16,61 Sören Nordin Britt-Inger Hansson 1980 Active Roy U Larsson & S Grund 1.21,8 4,95 Kaj Widell Uno Larsson 1981 Keba Way Lars Matson 1.19,6 8.15 Jim Frick Lars Matson 1982 John M R Andersson 1.22,6 3,15 Glen Norman Göran Egerhamn 1983 Tangens Stall Matema 1.19,9 1,32 Stig H Johansson Hans Ahlbin 1984 Brooklet Valley Stall Grebydalen 1.20,1 5,66 Sören Norberg Evert Johansson 1985 Wanja W. W Johnsen & M Wikström 1.19,3 5,09 Olle Goop W Johnsen & M Wikström 1986 Racoon Stall M.B. 1.20,2 4,86 Milan Reljanovic Jarl & Bo Andrén 1987 Ilse Bowler C Johansson & G Eriksson 1.19,3 2,15 Kaj Widell C Johansson & G Eriksson 1988 Super Sessan Gunnarson & Hermansson 1.18,8 5,23 Ingemar Bok Gunnarson & Hermansson 1989 Brodi Star Stall Brodi 1.19,0 2,10 Örjan Ådefors M Broström & D Morgan 1990 Com Charlie Hans Sköld 1.18,9 1,88 Stig H Johansson Hans Sköld 1991 La Promessa Traktor & Häst i Ede AB 1.17,9 3,30 Olle Goop Bertil Göransson 1992 Super Vip Sternsjö Bygg&Luthorse 1.17,0 3,35 Veijo Heiskanen Tapper, Sternsjö, Utman 1993 Dynamite Jon Stall Kennjon 1.17,7 2,51 Veijo Heiskanen Kenneth Jonsson 1994 Trophy Ås C.El AB, Takter Train. mfl 1.15,5 5,51 Johnny Takter A-C Lorentzon & J-E Magnusson 1995 Bon Joss Bygghästen & Carrera 1.17,3a 13,53 Per Lennartsson Göran Hagelin 1996 Gardens Mack Annelie St,Red Horse St 1.18,3a 2,41 Torbjörn Jansson A-C Lorentzon & G Nordlöf 1997 Sarah Palema Stall Team Skåne AB 1.18,6a 4,50 Staffan Nilsson Karl-Erik Bender 1998 Revenue Lennart Bäwerholm 1.16,7a 3,40 Lutfi Kolgjini Lutfi Kolgjini 1999 Noir Qualite Jörg Bigeng, Tyskland 1.16,6a 3,20 Heiner Christiansen Lutfi Kolgjini 2000 Omega Topline Stall November, Tyskland 1.18,6a 1,94 Lutfi Kolgjini Torbjörn Svensk Försäljnings AB 2001 Hövding Lavec Lutfi Kolgjini AB 1.16,5a 15,21 Lutfi Kolgjini AB Lavec 2002 Luxury Ås Stall Paris KY & Concho 1.16,8a 1,57 Lars Lindberg A-C Lorentzon & J-E Magnusson 2003 Even Who Stall Concho 1.17,2a 64,41 Björn Goop Ulf Andersson & Bergdahl-A Marita 2004 Bertuzzi Sölve Bäck 1.16,0a 3,43 Jorma Kontio Malin Hanell 2005 Simb Chaplin Moonwalker HB 1.16,3a 2,37 Jorma Kontio Ulrik & Ylva Lindh 2006 MT Cheyenne Cheetah Racing AB m fl 1.17,0a 8.29 Tommy Hanné Misty Trotting AB, Strängnäs *Janbro Active bytte senare namn till Active Bowler. Från och med 1995 körs loppet över 2140 meter autostart. 1961, 1963, 1970 kördes ej några Uppfödningslopp. u.t. betyder utanför toton.

173

Inget gyllene lopp Svenskt Travkriterium är det andra av de tre riktiga och enda klassiska loppen i svensk travsport. Liksom Svensk Uppfödningslöpning och Svenskt Travderby för fyraåringarna har detta treårslopp sitt ursprung på Jägersro, där första upplagan kördes 1927 med danske Ibrahim Pascha och Sophus Sörensen som vinnare. Vi kan inte påstå att Svenskt Travkriterium varit ett gyllene lopp för Jägersrotränade hästar. Redan 1932 kom också Solvalla in i bilden och åren 1932 - 1965 kördes Travkriteriet omväxlande på Jägersro och Solvalla innan det permanentades till Solvalla. Första Jägersrotränade vinnare var Stall Müllers Peter Spjuver och Anton Fyhr 1930. Året därpå körde Johan Jacobsson själv Nevitsborgs Travstuteris Blå Bird till seger. 1933 vann blivande Triple Crown-vinnaren Etta June och Gotthard Ericsson Svenskt Travkriterium på Jägersro. Stall Müller och Anton Fyhr fick en ny vinst i Svenskt Travkriterium 1935 på Jägersro genom Kickan. Antonius Adamski och Queen Nedworthy fick åka till Solvalla för att vinna 1938 men 1943 triumferade Hans Ringström på Jägersro med Stall Sagas Bess Brodde, uppfödd på Brodda Stuteri. 1947 kördes Hugo Andersson Sandemars Fideikomiss-ägde Ivan till Kriteriesegern. Nästa – och den senaste Jägersrosegern överhuvudtaget i Svenskt Travkriterium – kom 1949 då Calle Schoug på hemmabanan vann med Löjtnant Scott.

Stora Vurpans Kriterium En fotografisk fullträff av den stora krocken. Närmast kameran ligger Anshelm Mattsson och Billesholm utsträckta. Hästen blir just överkörd av Stella Polaris, vars kusk Hugo Andersson ett ögonblick senare virvlar i luften. Nummer 3 Golden Speed har tagit med Billesholms sulky, är själv på väg att gå omkull och har kastat av Ingemar Pehrsson. Framför denne ser man hur Gunnar Nordin med J´accuse duckar för den flygande körsvennen, längst ut ser vi Rosie med Oscar Persson komma undan med blotta förskräckelsen. Utanför Stella Polaris viker Sören Nordin ut med Hilarius från röran. Billesholm, Golden Speed och Stella Polaris kom ej till start i det giltiga loppet.

174

9 september

1951 ÅRETS BILD - som hela Den 9 september 1951 inträffade en mycket svår olycka. Svenskt Travkriterium kördes då på Jägersro och smällen blev vida känd över världen tack vare Sydsvenska Dagbladets fotograf Charlie Raasums fantastiska bilder. Olyckan hände precis när fältet passerade måldomartornet för att gå ut på slutvarvet. Stall Sisus Billesholm, med Anshelm Mattsson i sulkyn, snubblade, gick omkull och fick i stort sett hela fältet över sig. Charlie Raasum stod på måldomartornets balkong och allt utspelade sig precis framför och nedanför honom. Han hade sinnesnärvaro nog att föreviga hela händelseförloppet. Raasum använde en Hasselbladskamera och han hade fyra bilder kvar. På den första ser man hur Billesholms ena framben viker sig. Och på den andra knäppte Raasum den bild vi ser här. Den blev Årets Bild i Sverige 1951 och fick många utmärkelser. Bland annat publicerades den på ett uppslag i den amerikanska tidskriften LIFE Magazin.

Mer dramatik När loppet skulle köras om hände det osannolika. Efter första kurvan började Caruso med Allan Lindskog ”pulla” våldsamt för att strax efter galoppera. Hästen kvävde sig, plöjde tvärs över banan och blev liggande vid sargen, dock på ett sådant sätt att hästen ej störde de övriga som fick fortsätta, men när fältet kom tillbaka efter ett varv fick Carné med Gösta Nordin syn på störtade Caruso och skyggade. Efter diverse problem på slutrundan inklusive en stor galopp kom emellertid Carné tillbaka efter en formidabel spurt och blev tvåa. Segrade gjorde J´accuse med Gunnar Nordin. Allan Lindskog fick en spricka på tre ryggkotor, i fallet med Caruso. Det hindrade inte honom från att sätta sig i sulkyn och vinna nästa lopp med Paula. Ingemar Pehrsson, med hjärnskakning, blev trea i sista loppet som på grund av förseningarna kördes i mörker.

världen fick se Det här var innan det föreskrevs att kuskarna skulle använda hjälmar. Det enda man hade var en lätt sidenmössa med skärm. Huvudet var alltså totalt oskyddat. Anshelm Mattsson drabbades värst. Han låg länge medvetslös på banan, det här var en tid då det inte fanns ambulans i samband med tävlingarna. Mattsson fick en allvarlig fraktur på skallbasen och man fruktade att han inte skulle överleva. Men det var segt virke i travtränarna även på den tiden och mot alla odds kom han tillbaka i sulkyn efter lång konvalescens. De övriga inblandade kuskarna klarade sig med lindrigare axelfrakturer, stukningar och hjärnskakningar. Ingen av hästarna kom till allvarligare skada. Allt avlöpte alltså väl i det som kunde fått riktigt tragiska konsekvenser. Och Charlie Raasums fotografiska fullträff gjorde smällen känd runt stora delar av världen.

Rosie Oscar Persson Golden Speed Ingemar Pehrsson J´accuse Gunnar Nordin

Billesholm Anshelm Mattsson

Hilarius Sören Nordin

Stella Polaris Hugo Andersson

175

Epsom

En ny klassisk löpning Svenskt Oaks är yngst av de klassiska löpningarna i Sverige, instiftad 1950 på Åby. Originalet är desto äldre - faktiskt ett år äldre än The Derby. Tävlandet med yngre hästar tog fart i England i mitten på 1700-talet, tack vare imperiets utbredning. Engelsmännen importerade arabiska fullblodshingstar, som korsades med den ras man avlat fram för att använda i fält, och de senaste par hundra åren också för att rida kapplöpningar med. Den nya rasen var mycket tidigare utvecklad än andra hästar, och man övergick från att tävla med ”fullmogna” hästar till att starta dem som 3- och så småningom som 2-åringar. Dock inte över en natt. Den legendariske Eclipse, förmodligen den mest dominerande hästen någonsin både på banan och i aveln, debuterade som 6-åring - och detta var så sent som på 1760-talet. 1776 reds det första St Leger i Doncaster. Detta var första 3-årslöpningen av dignitet. Samma år reds f.f.g. en tvåårslöpning i Newmarket. The Earl of Derby hade ett lantställe på Epsom Downs där det sedan hundratals år hade ridits kapplöpningar. 1779 instiftade han ”The Oaks Stakes” förbehållen 3-åriga ston som ett komplement till St Leger. Namnet kom från lantstället, the Oaks - Ekarna. Året efter tillkom ”the Derby Stakes” och i början av 1800-talet instiftades 1000 och 2000 Guineas i Newmarket. Galoppsporten hade fått sina fem klassiska löpningar. De rids i hela Europa och även i en mycket stor del av övriga världen.

176

Den första Jägersrotränade Oaksvinnaren, sedan löpningen flyttade till Jägersro, Stove Sister med Anthony Rawlinson i sadeln.

Svenskt Oaks

Yngst av klassikerna Svenskt Oaks reds för första gången 1950 på Åby och faktum är att den ende Jägersrotränare som lyckades vinna löpningen så länge den reds på Åby var Thorwald Nordquist, som sadlade ut två vinnare: Mata Hari 1960 och Dapado 1967. Annars var Stockholmsdominansen stor med en och annan norsk och dansk uppstickare. Premiärsegraren 1950 hette Vendula och var en god galoppör, andra namnkunniga vinnare under Åbytiden var Knut Laurins Lycaste II 1958 och Mr Ascots Sametist 1966. 1968 flyttades löpningen till Jägersro, eftersom det inte reds några löpningar alls på Åby det året, och här har den sedan blivit kvar. Trots flyttningen till Jägersro var det länge klent med skånska framgångar, under de första tio åren blev det endast en hemmaseger. Den kom genom Expectations helsyster Stove Sister 1970. Stove Sister tränades av Stan Clayton på Flyinge. Denne var förmodligen den mest meriterade av de många engelska jockeys och tränare som kommit till Sverige. Clayton hade tillhört jockeyeliten hemma i England och under några säsonger varit förstejockey för stortränaren Cecil BoydRochfort på Freemason Lodge i Newmarket. Han kom som tränare för det nyetablerade träningsstallet på Flyinge, där många av tidens största hästägare placerade sina hästar - namn som Simontorp Stuteri, Stall Skagerak, Jörgen J Lorentzen, Margareta Wettermark, Stall Q, Mr Ascot, Stall Seaweed m.fl. Ett smärtsamt nederlag för hemmapubliken kom året efter, när gunstlingen Roussica förlorade mot danska Happy Star med minsta möjliga marginal efter en envig huvud vid huvud på upploppet. 1974 blev ordningsföljden ändrad av lokala skiljedomstolen, ledd av gamle hinderryttaren Gunnar Bernström, när Honey var först i mål men flyttades ned till andra plats Rossard en av Jägersros främsta galopför trängning mot måltvåan pörer, vinnare av bl.a. Oaks och Derbyt.

Två i särklass Två aktiva har varit outstanding i Svenskt Oaks sedan starten 1950. Brita Strokirk sadlade ut sju Oaksvinnare, vilket ställer henne i särklass bland tränarna. På jockeysidan är det Chris Cordrey som spelar i en egen division. Han har ridit sju vinnare, varav tre för sin mångårige samarbetspartner Franz Nutz. Zerena Apache, Castros förste Oaksvinnare med Luis Santos i sadeln. El Corazon, en irländsk uppfödning som Liegotgot. Sistnämnda ägdes segrade i Oaks 1999. av Stall A, Lennart Axhamre, som tre veckor tidigare vunnit Svenskt Derby med Manifest, vilken målfotoslog Fabella och Rob Roy, och nu vann han alltså Oaks på protest. Inte oväntat hade de inblandade ryttarna olika uppfattning om vad som hänt – Albert Klimscha Jr protesterade teatraliskt stående i sadeln, påkallande domarnas uppmärksamhet. 1978 sadlade stall Adielsson ut sin första Oaksvinnare i So Long. Under åren som gått sedan förra hemmasegern hade toppston som Happiness och Farina tagit hem lagerkransen och skrivit in sig i historieböckerna. Om Derbyvinnarna höll anmärkningsvärt hög klass under 70-talet, så kan detsamma sägas om Oaksvinnarna under 80-talet. Och de var i många fall Jägersrotränade, även om dominansen i Oaks under flisbanans tid inte var lika stor som i Derbyt. Adielssonstallets oförglömliga duo Humbug och Rossard vann sina Oaks lika väl som sina Derbyn åren 1982 och 1983, de var ju förkrossande överlägsna i sina resp. årgångar. Några år senare kom den då nyblivne Jägersrotränaren Lennart Reuterskiöld med halvsystrarna Gyllen och Rosenobler och vann Oaks två år i följd, 1986 och 1987. De två systrarna vann vardera 12 löpningar i sin karriär och tjänade runt miljonen – Rosenobler strax över och Gyllen strax under. Båda blev dubbla Oaksvinnare genom att även ta segern i den danska upplagan. Stall Lambada, hemmahörande i Lund, växte under 90-talet fram som vår ledande hästägare och tog hem löpningen med två års mellanrum, först med Hans-Inge Larsen-tränade Zenithsa 1993, och två år senare, när Oaks öppnats även för importer, med irländskan Next Going, som tränades på Täby av Michael Kahn. Francisco Castro tog sin första stora triumf i Svenskt Oaks 1997 med helsvenska Zerena Apache. Två år senare sadlade han ut Paul Jarlsbos irländska El Corazon till seger i stonas främsta klassiker. De båda reds av resp. Luis Santos och Fernando Diaz. En helskånsk vinnare, fast ändå inte, var Lagavulin 1998. Ägd och uppfödd av Stall Question i Genarp och tränad av skånske Bruno Nilsson – fast på Täby förstås. Men vi räknar det som i alla fall en halv hemmaseger. Den senaste hemmasegraren av Oaks var också en av allra mest uppskattade - Jägersropublikens speciella kelgris Halfsong stod i en klass för sig bland stona Halfsong med sin ägare och när hon 2003 följde upp sin danska Dertränare Karl Peter Andersen - byseger med viktoria i Svenskt Oaks och mer känd som ”Kalle Dansk”. så småningom även Dansk Oaks.

Brita Strokirk

Chris Cordrey

Lambada ett tongivande stuteri Stallnamnet Lambada kom till under en festlig fredagskväll, då det spelades och dansades den under en period så populära latinska dansen lambada. Mannen bakom Lambada är Sten Thynell, en av dessa så oundgängliga entusiaster inom sporten. Han har de senaste 25 åren ständigt utvidgat sin häströrelse, både på avelsoch tävlingssidan. Kvaliteten blir dessutom bara högre för varje år. Den bäste som hittills tävlat i de välkända orange-vita färgerna är kanske fransktränade Swedish Shave, men här hemma har vi sett topphästar som Theatrician, Informant, Village Storm, Gold and Grey, Zenato, Jubilation och otaliga andra vinna många stora segrar.

Sten Thynell, mannen bakom Stall Lambada tvåa fr.v. med sin första Oaks-vinnare Zenithsa.

177

Från dräng till storbyggmästare Hugo Åberg Skånska Travsällskapets ordförande 1960 - 1969 Två starka och stora byggmästare byggde Jägersro. Först var det C.L. Müller som man kan säga skapade Jägersro. Sedan var det Hugo Åberg som 50 år senare började bygga upp det moderna Jägersro. Två oerhört starka personligheter och ledare, som samtidigt var stora män i Malmö stad och har lämnat flera avtryck av monumental karaktär i stadens historia.

Hugo Åberg

178

C.L. Müller

Travet ett skötebarn

Hugo Åberg föddes den 11 maj 1905 i en banvaktsstuga vid Beijers Park i Malmö, där fadern var banvakt. Naturligt nog drogs också Hugo Åbergs blickar först till järnvägen. Han gick tidigt ut i förvärvslivet för att hjälpa till i det fattiga hemmet. Tog rallarejobb och blev sedan bromsare. Hugo Åberg var en selfmade man med en egen vilja. Han sökte sig ut till landet som dräng. Här började hans lidelsefulla intresse för hästar. För en liten påg var det väl inte helt rätt arbete att köra in unghästar. Men Hugo Åbergs envishet gjorde sig gällande i tidig ålder. Han antog alla utmaningar från kringresande cirkussällskap när det gällde att sitta upp på bångstyriga hästar för att tjäna en slant. Några fritidsproblem existerade inte. På kvällarna plockade han fram sitt magdeburgerdragspel och spelade på danstillställningar runt om i bygderna och fick ett extra tillskott i kassan. Så småningom kom Hugo Åberg in i byggbranschen. Och man kan verkligen tala om att arbeta sig upp. Han började som hantlangare i bistra tider. Det var ont om arbete och det gällde att hugga i. På kvällarna när det tunga jobbet som hantlangare var slut började han bygga sitt första egna hem i Virentofta. Detta hus följdes så småningom av flera hus i Malmös utkanter, så kallade föreningshus, föregångare till HSB. Hugo Åberg började samarbeta med Hyresgästernas Bostadspro”Viktiga” kuskar i Stall Gåns duktion och här började klättringen träningsvagnar fr.v. Anders Jobs, uppåt. HSB bildades, Hugo Åberg Dag Westberg, Nils Rosenqvist och blev först direktör och sedan riksförHugo Åberg. bundets styrelseordförande. Hugo Åberg stack aldrig under stol med vilka enkla förhållanden han kom från, trots att han blev en av Malmös rikaste män. De riktiga storbyggena började när Hugo Åberg blev sin egen. Malmö fick flera nya silhuetter: kvarteret Lübeck (gamla ”Doffeln”) med NK-huset, Pilgården, S:t Jörgen som då var landets största hotell och inte minst Kronprinsen. S:t Jörgen byggdes på Wessels Hörna vid Gustav Adolfs

Hugo Åberg tillsammans med sin vän Gösta Netzén under festliga former. Hugo Åberg, Jägersros största och vinstrikaste hästägare under många år.

Viktiga kontakter

Torg och Wessels flyttade ut till Jägersro där man fick dela parkeringsplats med Jägersro. Det blev senare B & W och heter nu Coop Forum. Det mest spektakulära bygget var förstås Kronprinsen, som med sina 26 våningar var landets högsta hyreshus. Kronprinsen byggdes på gamla Husarkasernsområdet i Malmö. Här låg Kronprinsens Husarregemente, K7, bildat 1758 i Rügen men överflyttat till Sverige några år senare. Regementet lades ner 1927 men området var sedan under många år stall för hästar och inhyste bland annat Malmö Civila Ryttareförening. 1959 revs området, ryttarklubben fick flytta till sina nuvarande lokaler vid Jägersro och byggnationen av Kronprinsen påbörjades. Det tog fem år innan det blev slutfört och kvarteret har totalt 723 lägenheter med 150 i det blå höghuset - som ljusnar i färgen ju närmare himlen det kommer. Inte helt okontroversiellt, det fanns högljudda höghusmotståndare och ärendet fick upp på regeringsnivå innan det blev klartecken. Hugo Åbergs sista stora avslutade byggprojekt blev Almgården med 900 lägenheter. Byggnationen av Caroli City hade också påbörjats. Jägersro var Hugo Åbergs speciella skötebarn och utvecklades till Europas modernaste anläggning. Den fick en värdig inramning i de cirka 400 småvillor som Åberg byggde i Jägersros villastad. Idag drivs Hugo Åbergs Fastighetsförvaltning av Hugo Åbergs dotter Ulla Åberg och man äger cirka 2000 lägenheter, ett flertal kontor och butikslokaler men även Helgeandskyrkan som ligger i anslutning till Kronprinsen. Jägersro och travsporten kom att dominera Hugo Åbergs hela fritid. Och mer till. Han skaffade med tiden ett av de största travstallen i Hugo Åberg utveckSverige i Stall Gån. Stallpseulade Jägersro till en av donymen bildad av första Europas modernasbokstaven i efternamnet på te banor under delägarna Knut ”Sme’-Göran” 60-talet. Göransson, Hugo Åberg och åkaren Albert Nilsson. Stallet bildades redan i början av 40-talet. En av de första hästarna var Josedale Eagle som nådde fina framgångar för Sture Bengtsson och segrade i bl.a. C.L. Müllers Memorial. Göransson och Nilsson köptes

Det sades ibland på både skämt och allvar, att Hugo Åberg hade en egen nyckel till regeringens sammanträdesrum. Sant var att Åberg hade oerhört goda förbindelser inom de socialdemokratiska leden, både nationellt och regionalt. Starka män som kommunalråden Arne Lundberg, Arne Lundström och Nils Yngvesson valdes in i Skånska Travsällskapet. Åberg var också barndomskamrat med statsminister Per-Albin Hansson och försummade inget tillfälle att ta en match i bowling med denne när möjlighet gavs. Det var ingen tillfällighet att bowlingklubben Pilen, Åbergs klubb, först hade spelplats i Pilgården och sedan fick en toppmodern hall i Kronprinsen.

179

I maktens korridorer Kvällspostens Peter Kastensson ådrog sig vid några tillfällen Hugo Åbergs vrede. Åberg tyckte att Kvällsposten väl ofta och väl hårt kritiserade en del händelser på Jägersro. Åberg var en stark man i Malmö, och han lyckades få till stånd ett möte med Kvällspostens chefredaktör Sven-Olof Berlin och Peter Kastensson. Mötet ägde rum hemma hos Berlin, vilket inte säger lite om vilken makt Hugo Åberg hade i Malmö. Han hade bett sekreteraren Calle Holmgren att ta fram alla klipp för att visa hur mycket ”skit” redaktören hade skrivit om Jägersro. Det bjöds kaffe och småkakor innan Hugo Åberg beordrade Calle Holmgren att ta fram klippsamlingen. Det gjorde Holmgren. Men också något som inte Åberg väntat sig. - Jag tyckte att vi för rättvisans skull borde ta med allt bra som också skrivits i Kvällsposten om Jägersro. ...och lade fram en samling klipp som i omfång vida översteg den samling som Åberg ville visa. Hugo Åberg fann sig snabbt: - Au, vi skiter i det, sa han. Och sedan blev det inte mera pratat om Kastenssons skriverier i Kvällsposten. Det var också en sida av Hugo Åberg. Långsint var han inte.

Hugo Åberg och Calle Holmgren tar emot uppvaktning vid Jägersros 60-årsjubileum från Sydsvenska Dagbladet-reportern Hans-Erik Arwastsson, Kvällspostens Peter Kastensson, Inge Plymoth från SDS och KvP:s chefredaktör Sven-Olof Berlin.

180

Lep Hanover, Hugo Åbergs bästa häst någonsin och en utomordentlig avelshingst. dock ut av Åberg 1944 som i ensam regi fortsatte driva Stall Gån. Han lockade ner Hans Ringström, som etablerat sig på Solvalla, till Jägersro som stallets förste privattränare. Ringström blev champion hos Gån 1945 då Åberg för första gången blev vinstrikaste hästägare, en titel han hade också 1957 - 58 och under en lång rad av år på 60-talet. Under åren 1964 - 66 var Kjell Isgren champion på Jägersro och privattränare för Hugo Åberg, som också drev uppfödning på Göingeholm, inköpt 1941. Där hade han som mest ett 75-tal hästar. Trumps var en av Stall Gåns första stora hästar, bl.a. tvåa i Skandinaviskt Mästerskap i Oslo bakom Lime Abbey. Loppet som Åberg vann med Prins Bulwark 1948. Landerne var också en av Gån:s stjärnor och segrade i Kungapokalen. Hugo Åberg gjorde Hugo Åberg tillsammans med sekreterare Calle flera resor till USA och Holmgren. fick med sig en del hästar hem, bl a Clipper Hanover och Lep Hanover 1954. Den senare blev en av landets främsta avelshingstar under många år och fick sluta sina dagar som 32-åring 1983. Lep Hanover blev en stor plusfaktor som avelshingst och levde sitt liv på Göingeholm. Han fick 481 avkommor i Sverige. En av de främste föddes 1976 och fick namnet Marcon Lep och tjänade drygt 1,3 miljoner på 97 starter och med 48 segrar. Segerrikaste avkomman var Molnets Broder som vann 113 vinster i 323 starter. Han inledde för övrigt sin karriär hos Anshelm Mattsson på Jägersro. Ytterligare framgångsrika avkommor från Lep Hanover: Tangens, Inside, Miss Curie, Vibrante, Lep Star, Wild Lep, V.I.P., Pelle Lep, Snapphanen och Stall Gåns egen Lepin. Lep Hanovers avkommor vann 2.524 segrar i 20.938 starter och tjänade 31.804.560 kr. Av sentida stjärnor kan nämnas Tumult, Delray, Straw Flower och inte minst härlige ”travmaskinen” Near Me. Hugo Åberg var en tid också galopphästägare med hästar hos George Killick och Thorwald Nordquist

En framsynt man Det mest spektakulära bygget från Hugo Åberg var Kronprinsen. och var ett år vinstrikaste galopphästägare i Sverige. Ulla Åberg fullföljer även sin fars gärning inom travet och driver fortfarande Stall Gån och uppfödning på Göingeholm. Jägersro fick genomgå en smått häpnadsväckande utveckling och ansiktslyftning under Hugo Åbergs tid. Han hade invalts i Skånska Travsällskapet 1948, kom med i styrelsen 1952 och var ordförande från 1960 fram till sin död i en bilolycka den 16 november 1969. Hustru Klara avled en tid senare i sviterna av olyckan. Hugo Åberg var under åren 1963 1969 även ordförande i Svenska Travsportens Centralförbund och gjorde stora insatser för att mellan- och småbanorna skulle få bättre andelar av totomedlen. Hugo Åberg var personligen god vän med statsminister PerAlbin Hansson och senare med finansminister Gunnar Sträng. 1957 blev han Årets Hedersman inom travsporten. Åberg var en de snabba beslutens man – men samtidigt planerade han på lång sikt. Han insåg V5spelets potential och var en av de främsta tillskyndarna till att även travet fick ta del av spelet, som ju infördes av galoppen. Detta sågs med högsta ogillande av konHugo Åberg inledde moderniseringen av Jägersro servativa travmän vars byggnation är en konsekvent och stilfull enhet. i Stockholm, som gjorde hårdnackat motstånd. Jägersro blev första travbana i landet att införa V5, som kom att bli räddningen för travet som 1959 befann sig i en svår ekonomisk situation. Hugo Åberg fick också vara med om tioårsjubileet för V5, som inföll dagen före den tragiska bilolyckan i Hurva. Det kördes ett jubileumslopp på Jägersro där hans egen stjärna vid den här tiden, Near Me, var trea. Hugo Åberg var aldrig rädd för att säga sin mening, som han också alltid stod för. Han var en visionär och föregångsman och har liksom sin föregångare Christian Lauritz Müller nu ett minneslopp till sin ära, Hugo Åbergs Memorial, som ingår i European Grand Circuit och World Cup Trot.

Vid Hugo Åbergs frånfälle införde Skånska Travsällskapets styrelse följande minnesord i sitt protokoll vid sammanträdet den 29 november 1969:

Skånska Travsällskapet har förlorat sin högt värderade och avhållne mångårige ordförande, byggmästare Hugo Åberg. Med honom gick ur tiden en sällsynt arbetssam, idérik, framsynt, hjärtegod och vänsäll man, en man som helt gick in för sina idéer och också hade förmåga att genomföra dem. Ett par av hans många verk är skapandet av vårt tjusiga Jägersro. För detta gick han in med liv och lust och skydde intet arbete för det helas genomförande. Skånska Travsällskapet är också Hugo Åberg mycken tack skyldig. Man säger ju alltid att ingen är oersättlig men man frågar sig onekligen om detta passar in när det gäller Hugo Åberg, idésprutan och eldsjälen, för vilken inga oöverstigliga hinder existerade. Travsällskapets ledning kommer givetvis att i görligaste mån fullfölja Hugo Åbergs verk och intentioner beträffande Jägersro. Saknaden efter Hugo Åberg blir stor och han lämnar ett stort tomrum efter sig. Vårt Jägersro kommer att stå såsom ett evigt minnesmärke över en stor och underbar man, Hugo Åbergs och hans gärning. Vi lyser frid över hans minne. För att i sitt tävlingsprogram årligen hedra Hugo Åbergs Minne beslöt Styrelsen att tidigare storloppet Sommarpriset skulle erhålla namnet Hugo Åbergs Memorial, vara ett heatlopp för högsta klassen med lika start samt ha en prissumma å för närvarande 50.000 kr.

181

Calle Holmgren

En föregångsman

Dynamisk sekreterare Carl Holmgren var Jägersros förste moderne sekreterare, det som senare kom att kallas sportchef. Carl användes väl bara i högtidligare sammanhang, på Jägersro var han Calle. En innovatör och föregångsman inom sporten. Tillsammans med och med stöd av Jägersros starke man Hugo Åberg reformerades i mångt och mycket svensk travsport. Inte alltid med de höga herrarnas i Stockholm välsignelse.

182

Calle Holmgren kom till Jägersro som anställd sekreterare 1 januari 1957. Då hette ordföranden landskamrer Sigurd Dahlrup och Calle ersatte Ove von Rosen. Calle Holmgren kom att stanna på sin plats till 1974, då han avgick med pension som 60-åring. Längre har ingen vare sig förr eller senare upprätthållit den här funktionen på Jägersro. Det var med Hugo Åberg och Calle Holmgren vid rodret – Calle seglade faktiskt som ung elev med Falken, Jarramas, af Chapman och Najaden! – som Jägersro började marschen mot att bli en modern storbana. Hugo Åberg skötte byggandet och Calle stod för de innovativa idéerna. Redan 1959 insåg Calle Holmgren gisslet med att diskvalificera för oren trav. Det skulle ta sin tid innan detta försvann. Ingen gillar kritik mot sitt fögderi, men Calle Holmgren log lite i mjugg när Peter Kastensson, som i slutet av 60-talet Calle Holmgren tillsammans med sin förevar arg, ung hästsportskrigångare Ove von Rosen. bent på Kvällsposten, vid ett tillfälle anmälde Jägersros bandomare till Lantbruksstyrelsen för alltför godtyckligt agerande när man ”hängde”, diskvalificerade hästar, för oren trav. Det var ju ett stöd för Calle Holmgrens framsynta tänkande. Inte förrän 1970 fick Calle centralt gehör för den här idén. Jägersro fick tillstånd att prova med rapportering för oren trav i stället för diskvalificering. Rapportering skulle ske för att uppmärksamma om en häst kanske

”Calle Låda”

Calle Holmgren var en stor ledare med bestämda åsikter men också en folklig och skojfrisk anförare. Här intervjuande påskkärringar med Bertil Gabrielson. var halt och av djurskyddsskäl borde förhindras starta. Den här prövotiden utföll så väl, att det några år senare genomfördes över hela landet. Jägersro var först med startbil, den kom redan 1959. Först lånade man in danska Charlottenlunds bil, sedan finansierade Skånska Travhästägarföreningen inköp av landets första startbil. Tillsammans med Hugo Åberg insåg Calle Holmgren snabbt att det V5-spel som introducerats av galoppen på Åby hade stor potential. På centralt håll motarbetade man frenetiskt Jägersros planer. Men det struntade hrr Åberg och Holmgren i och den 15 november gjorde V5 sitt intåg på Jägersrotravet. Den 18 december passerade man för första gången en miljon i dagsomsättning. Spel och publiksiffror sköt i höjden på Jägersro. Och tjurskallarna i Stockholm fick ge sig. Calle Holmgren började redan 1970 fundera över om man inte skulle kunna ersätta de förhatliga startbanden som orsakade stor smärta och rädsla hos hästar som fick smällar på benen när man tjuvstartade. Man kom igång med experiment samma år. Det tog sin tid och inte förrän 1978, fyra år efter det att Calle Holmgren slutat, var det nya startsystemet klart att tas i bruk. Men Calle Holmgren var en av initiativtagarna. På Jägersro hade de flesta tränarna tidigare grå gummidresser med röda initialer på ryggen när det regnade. Inte lätta att urskilja. Calle Holmgren föreslog speHugo Åberg, Calle Holmgren och Carl-Erik Tornheden - tre betydelsefulla personer i Jägers- ciella tränardresser som kuskarna även skulle ros historia. få köra i på vintern för att slippa byta. Det gjordes flera försöksperioder på Jägersro och efter tredje försöket som startade 1 september 1974 så blev det klartecken för tränardresser året om. Calle Holmgren var som sagt en föregångsman.

Calle Holmgren kallades ofta för ”Calle Låda”. Det finns en del olika teorier om vem som döpte honom till detta. Sant är att Calle Holmgren hade talets gåva i mycket hög utsträckning. Tillsammans med sekreterarna på Solvalla och Åby, Stig Eriksson och Yngve Samuelsson, satt Calle Holmgren i en storbanekommitté. Och, sägs det från så kallat välunderrättat håll, var det Stig Eriksson på Solvalla som en dag tyckte att Calle Holmgren ”höll låda” alltför mycket och så var smek(?)namnet ett faktum.

Slag blev uppslag 1968 blev Calle Holmgren mäkta förgrymmad på en ung amatörkusk. Kusken hade använt spöet lite väl yvigt på hästen Glob Olympia, tränad av Göran Grahn, i en hård upploppsduell mot Agapanthus och Yngve Hansson. ”Såna som dig skall man inte ha på svenska Kvällsposten tog travbanor”, Lars-Åke i försvar dundrade Calle och förklarade med Holmgren och denna bild att någon hötte med näven hästmisshandel var när man räknat svår att förstå. ett antal ”enhandare” i måldomartornet. Kusken i fråga fick sex månaders avstängning. Djurskyddsmyndigheterna blandades in, det blev till och med polisanmälan - utan åtgärd - och det skrevs mycket i pressen. Herrtidningen FIB Aktuellt ägnade händelsen ett helt uppslag. Kuskens namn? Lars-Åke Mårtensson, nuvarande VD på Jägersro...

183

Från popcorn till hästar

Bertmark en visionär Kurt Gusten Bertmark Skånska Travsällskapets ordförande 1974 - 1987 Kurt Gusten Bertmark var Skånska Travsällskapets ordförande under 13 år, från 1974 till sin död 1987 kort tid efter sin 70-årsdag. En visionär, en man som ville se snabba beslut. Inte alltid den störste demokraten, men utan tvekan en man som fick saker och ting att hända. Bertmark var också initiativtagare till samgåendet trav och galopp på Jägersro.

En del fakta om K G Bertmark är hämtat ur ett radiokåseri som gjordes 1986 av Bengt-Inge Jonsson, mångårig vän till Bertmark och turistchef i Malmö. BengtInge Jonsson hade under flera år uppskattade kåserier i lokalradion, Radio Malmöhus.

184

K G Bertmark var en i högsta grad selfmade man. Eller vad sägs… Bondson, född på Österlen, fick hans familj gå från hus och hem i samband med Kreugerkraschen. Han tog sig till Göteborg och inledde sin arbetsbana 15 år gammal som plåtskrapare på Landala Bageri. Han sålde dammsugare för Electrolux, den första till en sur posttjänsteman som bodde på pensionat och knappast behövde en sådan. Kurt Gusten utbildade sig till frisör, möjligen per korrespondens, och fick arbete på Amerikabåten Drottningholm, en bana som dock fick ett hastigt slut när han råkade klippa av ett öra på en svenskamerikan. Det var visst sjögång. En tid som portier på Hotell Kung Karl i Göteborg följde. 1932 kom K G Bertmark in i bokbranschen som försäljare för Bohuslänningens Förlag. Han cyklade runt på en blå Monark och sålde ”Svenska Gods och Gårdar” till bönderna. Han avancerade till säljchef, skaffade sig en stor Ford Mercury och anställde bl a Arvid Bernce och Bengt Forsberg som med tiden också blev stora förlagsmän i Malmö. 1946 bildade han 30 år gammal Bertmarks förlag. Alla människor, tyckte K G, borde ha en aktuell årsbok! 1960 skapades årsboken Aktuellt, som var precis vad namnet antydde. En aktuell resumé över året som gått och som såldes mycket framgångsrikt genom ”dörrknackning”. Böckerna såldes i abonnemang som sträckte sig över flera år. 1976 spädde Bertmarks förlag på med Horisont. K G Bertmark inledde ett samarbete med Bra Böcker och deras försäljningsbolag Trebe 1976. Två år efter K G Bertmarks död såldes förlaget till A-pressen och bokförlaget ”vandrade” sedan vidare till WS som slogs samman med Sanoma och Bertmarks, under namnet Bertmark Media gick det upp i finska förlagsgruppen Sanoma WSOY, som bl.a. lanserade uppslagsverket Aha 2005. Bertmark var även fruktodlare i Vitaby på Österlen, kallades ”jordgubbskungen” och Kiviks Frukt AB blev störst i branschen, hela produktionen köptes av ICA. Han startade en popcornfabrik i Malmö som producerade 600.000 påsar i månaden. Han gav sig in båt- och varvsbranschen. Han konstruerade en katamaran, köpte varv i Öregrund med över 100 anställda och hans katamaraner såldes bl a till Hongkong och ersatte flygbåtarna mellan Malmö och Köpenhamn. På 1950-talet kom K G Bertmark i kontakt med travsporten och köpte sin första häst 1957, Union Guy, en hygglig häst som nådde en del framgångar hos Olle Månsson. 1960 hade han 12 hästar på Jägersro, ”11 av dem halta”, och han sålde rubbet. Han ville satsa på kvalitet. Den hittade han i USA sedan han fått kontakt med Håkan Wallner, den drivande kraften, och Berndt Lindstedt, som hade skapat en ”framgångsfabrik” i USA i Continental Farms. Det här ledde fram till landets – kanske världens?

Jägersro först med Olympiatravet 1979

K G Bertmark tillsammans med ATG:s ordförande Lennart Sandgren. – största privatägda hingstsamling i K G Bertmarks Första spadtaget av K G Bertmark vid den Hingstdepå. Det handlade nya träningsanläggningen på det gamla om hingstar som Express Lv4-fältet. Rodney, Blaze Frost, The Prophet, Speedy Spin, Netted, Hoot Speed. Det fanns ett 20-tal Bertmarkhingstar uppstallade i fyra länder. K G Bertmarks hingstdepå finns fortfarande kvar och drivs av sonen Thomas Bertmark. Den främste Bertmarkimporten av alla var Pershing. Han köptes ursprungligen för avel men sattes igång av Wallner - Lindstedt och blev en av landets främsta genom tiderna med höjdpunkten i Elitloppssegern 1979. Den normalt något karge K G Bertmark syntes faktiskt riktigt rörd vid det tillfället. K G Bertmark blev alltså ordförande på Jägersro 1974 och fick även en styrelseplats i AB Trav och Galopp, ATG, och Svenska Travsportens Centralförbund, STC. Det här blev dock kortvarigt, K G Bertmark var ingen större vän av den byråkrati som fanns redan då. Han ägnade hellre sin tid åt Jägersro. Han var drivande kraft för att anställa Swen-Åke Borg som VD och Claes Ahlström som sekreterare/ sportchef. Jägersro var den första bana i landet som fick en verkställande direktör och övergripande chefstjänsteman. Bertmark hade ett motto i sin verksamhet: ”Kommendera och kontrollera” och han syntes ofta på Jägersro. Tillsammans med VD Swen-Åke Borg och sportchefen Claes Ahlström skapade han ett nytt Derby och begreppet ”Derbybanan”. Alla hälsade dock inte Bertmarks nya Derby med tillfredsställelse. K G Bertmark hade blivit synnerligen amerikaniserad och ville korta Derbydistansen, som alltid handlat om 3000 - 3100 - 3140 meter, till 2140 meter men fick nöja sig med en ”kompromiss” och 2640 meter. Vilket fick Sören Nordin att tala om ”mordet på Svenskt Travderby”. K G Bertmark var en stor tillskyndare av amatörsporten och ställde frikostigt upp med stipendier och hederspriser till Skånska Travamatörklubben och till hans minne körs årligen K G Bertmarks Minneslöpning med final Derbydagen, det största amatörloppet i Europa. K G Bertmark tog initiativet till en omfattande modernisering och renovering av ett vid den tidpunkten slitet K G Bertmark initiativtagare Jägersro. till moderniseringen av det K G Bertmark blev förste ordförande ”nya” Jägersro. i Jägersro trav & galopp som bildades 1981 och började verka vid årsskiftet 1981 - 82. Det var en sammanslagning av Skånska Travsällskapet och Skånska Fältrittklubben som fick en gemensam styrelse där dock båda sällskapen fortsatte verka och gör så fortfarande som intresseorganisationer.

Pershing vann körd av Berndt Lindstedt det första Olympiatravet som arrangerades i landet. Detta var förlagt till Jägersro och även om K G Bertmark inte kan sägas ha gynnat sin hemmabana med tävlingshästar av hög klass, så blev det något av en hemmaseger. Olympiatravets premiär på Jägersro såg även en sällsynt stjärnsamling av idrottsfolk med ”56-orna” Ingemar Stenmark, Frank Andersson och Linda Haglund bland de närvarande. Pershing blev efter tävlingskarriären en av landets genom tiderna främsta avelshingstar.

Ingemar Stenmark och Pershing var de stora profilerna inför det första Olympiatravet.

Pershing blir historisk och vinner första Olympiatravet.

Prisutdelning icke utan komplikationer med Bertmark, Stenmark, Linda Haglund och Pershing.

185

Gustav VI Adolf var god vän med Malte Ramel.

Malte Ramel Fältrittklubbens elfte ordförande 1971 - 1985 När Malte Ramel 1971 trädde till som Skånska Fältrittklubbens ordförande efter flera år som styrelseledamot, var han den elfte ordföranden i ordningen sedan klubben stiftats 1888. Under de 14 år som Malte Ramel var Fältrittklubbens ordförande, skedde en rad förändringar av största betydelse för skånsk och därmed även för svensk galoppsport. Det blev nödvändigt att överge den gräsbana som fungerat sedan 1907, dels för att dess kvalitet hade starkt försämrats, dels för att travbanans omläggning framtvingade en ny dragning av galoppbanan. Löpningarna skulle gå i vänstervarv i stället för i högervarv som dittills och banan skulle få ett nytt underlag och bli s.k. ”allweather track”.

186

Malte Ramel

Gemytlig diplomat Galoppsportens ekonomi var vid början av 70-talet ganska svag och Malte Ramel kom att spela en viktig roll när staten tillsatte en utredning för att lösa galoppens och även travets ekonomiska och administrativa problem. Resultatet blev AB Trav och Galopp (ATG) som kom till stånd 1973 med Malte Ramel som styrelseledamot. Bland frågor man fick ta ställning till var Åbygaloppens nedläggning. Galoppverksamheten där, som sköttes från Jägersro, hade ingen stark drivkraft och 1976 blev dess sista år. Malte Ramel beklagade alltid denna motgång. Den ledde dock till att Jägersrogaloppen från 1977 fick ett antal extra löpningsdagar. Från ATG efterlystes en konsolidering av verksamheten vid Jägersro så att man Det fantastiska stoet Sailor skulle ge travet och galoppen en gemenGirl, ägd och uppfödd av sam högsta ledning. Efter långa förhand- Malte Ramel och tränad av lingar kunde samarbetet inledas vid årsMargareta Wettermark. skiftet 1981 - 82 i form av en styrelse för Jägersro trav & galopp (JTG) medan Travsällskapet och Fältrittklubben blev rena intresseorganisationer. Spel och ekonomi sköttes och sköts helt av JTG. Ordförande blev Travsällskapets Kurt Gusten Bertmark och vice ordförande blev Malte Ramel. I SFK:s styrelse var det högt i tak under Ramels ordförandeskap. Överläggningarna skedde i en gemytlig anda och man gjorde sig ingen onödig brådska. Det fanns, som sig bör, ganska mycket genuint skånskt över det hela och goda historier lättade ofta upp stämningen. Det fanns också hästägaren och uppfödaren Malte Ramel. Bland många fina framgångar vann han med konsortiet Stall Skagerak det Danska Derbyt 1970 med Soames och 1975 segrade samma konsortiums Flyinge-uppfödning Algarve både i det Danska och i det Svenska Derbyt. Man glömmer inte heller det fina stoet Sailor Girl. Malte Ramel avgick som ordförande 1985 då han blev folkpensionär. Fram till sin död i juni 2000 följde han fortfarande intresserat galoppsporten, bland annat som ordförande under några år i Jockeyklubben.

Kunglig pokal Stig Holm med priset som utgör vandringspriset Stig Holms Pokal, den pokal han fick av prins Gustav Adolf 1946 som den främste ryttaren alla kategorier på K1 i Stockholm.

Stor hästpersonlighet

På ryttmästarens tid Stig Holm är en av de största hästpersonligheter och hästmänniskor som verkat på Jägersro. För det mesta kallad Ryttmästaren efter sin militära karriär. Hovjuvelerarsonen Stig Holm från Lund var officersutbildad på K1 i Stockholm. Han utbildade bl a Olof Palme på Strömsholm och som deltagare i det svenska hopplandslaget träffade han Hitler i Tyskland strax före krigsutbrottet 1939. Stig Holm var mycket god vän med Kung Carl XVI Gustafs fader prins Gustaf Adolf, skicklig ryttare, och hans hustru prinsessan Sibylla. Redan 1936 tävlade Stig Holm i hoppning i Madison Square Garden i New York. 1946 segrade han på sin favorithäst Grim i dåtidens inofficiella hoppnings-VM i Dublin, Aga Khan Trophy. Holm var ända upp i 80-årsåldern internationell dressyrdomare, bl a vid ryttar-VM i Stockholm 1990. Efter ett mellanspel som bas för Ridfrämjandet blev Stig Holm turistchef i Malmö, men delade den tjänsten med att vara sekreterare på Skånska Fältrittklubben. Som turistchef hade han bl.a. att på Röstånga Gästis arrangera ett hemligt möte mellan svenske statsministern Tage Erlander, västtyske kanslern Konrad Adenauer och Clement Attlee, Storbritanniens premiärminister. Holm fick polismans befogenhet och tjänstepistol! 1956 lämnade Stig Holm för några år Skåne. Stig Holm hade då fått förfrågan genom Hugo Åberg om han ville efterträda Ove von Rosen som sekreterare för travet på Jägersro, men detta stoppades av travförbundets generalsekreterare Einar Sörensen. Det var också Sörensen som motarbetade V5-spelet, som Stig Holm upptäckt i Australien. Det provades på Åbys galopp och resten vet vi. V5 blev dåtidens räddare av travet och galoppen i Sverige. Holm handplockades till Stockholm för att förbereda nerläggningen av galoppen på Ulriksdal och planera för öppnandet av Täby 1960. En tuff tid för Stig Holm som bara kunde bevittna hur den ekonomiska skötseln av Täby försämrades, det blev konkurs och staten köpte anläggningen för en krona. Till detta var Stig Holm helt oskyldig. 1963 var Holm tillbaka på Jägersro. Han hade då även att administrera Västsvenska Galoppsällskapet innan galoppen på beslut uppifrån försvann från Åby. Även på Jägersro rådde av och till turbulens. Galoppen och travet gick inte alltid hand i hand, ofta stötte Knut Laurin och Hugo Åberg ihop så att flisorna mer eller mindre rök. Stig Holm har berättat att herrarna egentligen hade respekt för varandra som stora företagsledare, men deras bakgrunder var så vitt skilda. Stig Holm avled 2004, 92 år gammal.

1978 avgick Stig Holm som sekreterare men invaldes sedan i Skånska Fältrittklubbens styrelse där han satt till 1982, då han utsågs till Fältrittklubbens hedersmedlem. Stig Holm var en hedersman och föregångsman inom galoppen.

Stig Holm i arbetstagen på galoppens dåvarande sekretariat i Korsvirkeshuset.

187

67 år med galoppen Axel Thorngren föddes 1882 och började som vallpojke innan han kom in i galoppsporten 13 år gammal. Det var i Danmark och han vann sin första löpning som 15-åring. När Klampenborg öppnade 1910 blev han banans förste jockeychampion med 12 segrar och två år senare blev han tränare på banan. Han stannade dock bara ett år på Klampenborg. 1913 flyttade Thorngren till Jägersro där galoppen började växa sig stark eftersom travet låg i malpåse på banan på grund av totalisatorförbudet. Han flyttade åter till Klampenborg 1938. Axel Thorngren avled den 6 februari 1962 i sviterna av en bilolycka, Han skulle i december ha fyllt 80 år. Då hade han ägnat 67 år åt galoppsporten.

Derbydagen 1946 samlades familjen Thorngren för första gången på sex år. Fr.v. Axel Thorngren, Fru Thorngren, Axel J:r, Ragnar, Anna-Lisa och Irene.

188

Axel Thorngren

Galoppsportens mest meriterade tränare

Axel Thorngren, som tränade Sveriges första Derbyvinnare Voter 1918, är ett av Skandinaviens absolut största tränarnamn. Kanske det största även om konkurrensen förstås är så oerhört mycket hårdare i dag. Axel Thorngren blev Jägersro trogen till 1937, innan han flyttade tillbaka till Klampenborg. Det cirkulerade olika uppgifter om grunderna till Thorngrens beslut som att han skulle vara missnöjd med förhållandena i Sverige. Sant är att det var lättare att rekrytera hästägare på andra sidan Öresund. Men sanningen var måhända som den beskrevs av danska Galop-Tidende i september 1937: ”Då tränare Thorngren året före kriget flyttade sitt träningsetablissement från Klampenborg till Jägersro vid Malmö, miste Klampenborgssporten en man, som sedan dess saknats. Visserligen kom Thorngren varje år över på korta besök med en eller flera hästar, men det fasta samarbetet mellan danska och svenska stall hade upphört. Efter 1913 har Thorngren varit bosatt i Malmö, i många år hade han sina stallar på Jägersro och bodde själv privat på banan, men för ett år sedan flyttade han både sin bostad och sina hästar från Jägersro. Vilket mer och mer går över i travets händer. Nu är Thorngren åter på väg att flytta tillbaka till Klampenborg – från den första november har han hyrt på Hvidegaard. När Thorngren vänder tillbaka till ”Ordrup Mose” skall han finna många av sina gamla vänner, vilka minnas honom från hans jockey- och tränardagar, och han kommer från alla håll att bli mottagen som en duktig man, som av all kraft vill försöka få de sydsvenska stallen intresserade i Klampenborgssporten. Det är just inte otillfredsställelse med

Svensk Kriterievinnare 1928 Cherie med jockey J. Martin och ägaren Greve Hamilton. Tränare Axel Thorngren håller sig i bakgrunden. Axel Thorngren med en av sina bättre hästar under krigsåren, Star Shoot. Bilden är tagen 1945. de svenska förhållandena, som bringar Thorngren att vända sitt fädernesland ryggen, utan det är de långa och tröttande resorna. Flera gånger varje vecka måste både Göteborgs- och Stockholmsbanan passas, och detta reseliv passar inte längre Thorngren, som i glädjen över sitt tillfrisknande efter den mycket långvariga sjukdomen inte vill utsätta sig för större vanskligheter än vad som är nödvändigt. Det material Thorngren tar med sig hitöver, kommer att passa bra för vår sport. Och särskilt hoppas vi, att det åter skall bli liv i vår hindersport. Kanske kan ankomsten av svenskt material medföra att de danska stallen få lust att hoppa in sina unga hästar eller att låta redan inhoppade hästar starta i de löpningar, där de passa och där det är vinnarchans. Därför att Thorngren vänder tillbaka till den danska sporten är det icke givet, att han helt lämnar de svenska banorna. Hans besök på Jägersro komma säkert att bli många, och vi skulle känna honom dåligt, om han inte alltjämt skulle ligga i spetsen beträffande segrar i Sydsverige.” Skrev alltså Galop-Tidende. Och visst återkom Axel Thorngren till Sverige för att tävla. Hans storloppsstatistik är otrolig. Enbart på Jägersro: Svenskt Derby vann han 8 gånger från 1918 till 1957 (Gold). Svenskt Kriterium vanns 20 gånger åren 1921 (Duke of Alva)-1954 (Prince). Jockeyklubbens Jubileumslöpning 12 gånger 1921-1936 (sista året på Ulriksdal). I den danska tidningen nämndes hindersporten. HKH Kronprinsessans Pris reds på Jägersro och där blev det sex vinster 1925-1937. Här reds också Kronprinsens Husarregementes Memorial som Thorngrenhästar vann vid fem tillfällen 1929-1955. Totalt i Sverige vann han drygt 40 hinderlöpningar av dignitet! En av de allra främsta var Pong som segrade i Gyllene Hästen på Ulriksdal fem år i följd. Det allra första Derbyt en Thorngrenhäst vann var det danska 1915, Clap Auster var namnet. Det var förstås mängder av stora hästar som passerade Axel Thorngren stall. Han höll själv Hurricane för att vara en av de allra bästa. Hurricane vann alla de tre skandinaviska Derbyna 1951. Axel Thorngren kom totalt upp i 22 Derbysegrar och 37 Kriteriesegrar! Det rekordet lär bli svårslaget. Han ansågs vara en mästare att sätta hästarna i form till större löpningar. Det sista större löpet en Thorngrentränad häst vann var Tvååringarnas Stayerprov på Åby 1959, Pilét riden av Ryan ”Buster” Parnell. Samma år hade Gold, Svensk Derbyvinnare 1957, överraskande vunnit Jubileumslöpningen på Klampenborg.

Sonata efter segern i Svenskt Kriterium 1947. Tränare Axel Thorngren och jockey var engelsmannen Dave Connor.

Segraren i Svenskt Kriterium 1948 Narva tillsammans med ägarinnan Eli Jensen och tränaren Axel Thorngren t.v..

189

Birger Bengtsson Stall Mews berömda dress som Birger körde sitt första och vann sitt sista lopp med.

Olympisk guldmedaljör En av de första att lämna häst i träning hos Birger när han blev publiktränare var legendariske och slagfärdige Malmöbrottaren Calle Westergren. Det var han som låg under klart på poäng i OS-finalen 1924 i Paris men vann på fall när endast sekunder återstod, klev av mattan, flinade mot svenska lagledningen och sade; ¨nu va’ ni allt litta narrvösa (med betoning på första stavelsen)¨. Calle ägde ett par fina djur i början av 40-talet, Louis Mimic vann totalt nio segrar hos Birger och Mai Louise vann två.

Calle Westergren var en passionerad duvuppfödare och hade duvslag ute vid Jägersro. En radioreporter intervjuade Calle i duvslaget när han stod och smekte en fågel i famnen. Calle ombads säga något snällt om duvan. Och det gjorde han: ”Au, din lille jävel!”

190

Publiken är överens

- Han e’ den stårrste tränaren vi har haft...!

Ett omdöme på klingande skånska som har hörts bland publiken genom åren och fortfarande kan höras ibland från någon som var med den gången, någon som minns hur det var, på 50- och 60-talen när Jägersrotravet dominerades av Birger Bengtsson, vår meste champion under de första hundra åren. Under åren 1954 - 69 tog han tolv körsvenschampionat och det kunde kanske varit några till om inte två benbrott med kort mellanrum förstört några säsonger i mitten av 60-talet. Åtminstone var stallet klart vinstrikast vid ytterligare två tillfällen. Han gjorde ingen direkt kometkarriär, Birger. Född och uppväxt på landet var han från barnsben van vid djur, men kom inte in i travet förrän 1937 då han 21 år gammal började som lärling hos klassiska Nevitsborg Travstuteri, grundat av Johan Jacobsson som har sin minneslöpning på Jägersro varje höst. Birger hade då i bagaget också en hästkurs på Flyinge Hingstdepå som innehållit mycket ridning, en färdighet som följde honom långt upp i åren. Under 70-talet ingick han ibland i travtränarnas lag i den då mycket populära ponnystafetten mot galopptränarna. Det var en händelse som såg ut som en tanke att den första dress Birger Bengtsson drog på sig inför ett lopp var röd med vita axelskärp och ärmbindlar. Den tillhörde alltså Stall Mew, som senare skulle bli hans störste hästägare under många år. Det kunde man inte ana efter debuten - hästen hette Adéle och var mindre begåvad. Den hamnade i det långt slagna fältet. Första segern kom i stället den 2 april 1939 i arbetsgivaren Nevitsborgs blå-gul-randiga färger med amerikanaren Hanover Sun. Och det var tufft motstånd - närmast slagna var fine snabblopparen Guardsman och blivande avelshingsten Sir Walter Scott. Redan 1942 anordnade travförbundet en kurs för blivande tränare och

Auktion i Holmeja med Birger Bengtsson i fokus, i bakgrunden till höger skymtar “Silla” Kjell Nilsson, Hans-Erik Arwastsson journalist på Sydsvenska Dagbladet, Folke Bengtsson och Knut Alwrud. Birger var det året en av deltagarna. När licensen var klar började han som privattränare för Göran Svensson i Tygelsjö, en man som även var känd som framstående ardenneruppfödare. Första segern som egen tränare tog Birger med Svenssons Hamlet den 2 maj 1943. 1945 sålde Göran Svensson hela tävlingsstallet till Johan Nilsson på Gamlegård i Hindby, vilket innebar att träningen övertogs av Owe Nilsson. Men det kom snabbt kompensation. Hans Ringström började 1945 en 16-årig sejour som privattränare för Stall Gån, d.v.s. Hugo Åberg eller ¨Byggaren¨ som han oftast kallades på Jägersro. Bland hästägarna hos Ringström som nu fick hitta andra stall fanns Stall Mew. Bakom den pseudonymen dolde sig fabrikör Sven Sjöö i Stockholm. En av de hästar som Stall Mew flyttade över till Birger var Etawah Asa, då 7 år gammal, som Hans Ringström vunnit Travderbyt med 1942. Den ¨gamle¨ Derbyvinnaren hade dock gått segerlös under två säsonger efter sin fina fyraårssäsong, men redan i april detta år var han segermogen och vann sedan totalt fem segrar under två säsonger hos Birger. De gamla hästarna blev allt äldre och under några år syntes varken Birger eller Stall Mew särskilt flitigt i resultatlistorna. I slutet på 40-talet och in i början av 50-talet började det dock lyfta på allvar för tränaren som kom ut med goda unghästar, vilka också utvecklades till segerrika individer; hästar som Balans, Elektro, Prick Scott och Göran Svenssons Titania, vilken sedermera via dottern Tit Tit blev mormor till Birgers sista stora häst Diego. Det restes inte mycket med hästar vid denna tid, vilket belyses av det faktum att Birger tog sin första seger utanför hemmabanan 1950 med Elektro på Åby, och den första utomlands 1952 med Miss Bulwark på Charlottenlund. 1954 tog Birger sitt första championat, och samtidigt också den första storloppssegern. Perhaps hette stallets främsta häst vid denna tid och han tog hem Arvid Stjernswärds Minneslöpning. Dessa storlöpningar, typ Stjernswärds, Müllers och liknande hade innan rikstotons inträde en helt annan dignitet än de har i dag och 1954 tog Birger Bengtsson sitt var säsongens verkliga höjdpunkter. första championat.

Birger Bengtssons stallpersonal som bidrog till att Birger tog 50 segrar på Jägersro 1954. Birgers konstnärlige broder Kjell har dokumenterat teckningarna i ett album där samtliga Birger Bengtssons segrar är stilfullt handtextade tillsammans med ett antal färgteckningar.

191

Avita stallets stjärna Avita blev den första hästen från Bengtsson-stallet som tog klivet in i sportens verkliga finrum. Som 5-åring 1957 hade hon en sagolik säsong med sex segrar och tre andraplatser på nio starter. Efter tre ¨vanliga¨ segrar tog hon sig an den verkliga eliten i Färjestads Jubileumslopp. Men det krävdes övertalning från Färjestads och Jägersros sekretariat, då Birger i många lägen var en försiktig general. Färjestads Jubileumslopp var då ett poänglopp (1600 m + 2100 m), där Avita kunde klara hem slutsegern efter en vinst i korta avdelningen. Långa avdelningen vanns av italienske storstjärnan Tornese. I sammandraget vann Avita med sex tiondelar bättre sluttid. Första lagerkransen för Stall Mew sedan Etawah Asa vunnit Travderbyt 15 år tidigare var ett faktum. Avita gick nu från klarhet till klarhet. Nästa uppgift blev Jägersros 50-årsjubileum, som firades med Internationellt Poänglopp enligt samma modell som Färjestad, en avdelning på 1600 m och en på 2200 m. Skillnaden var att nu fanns det ingen anledning att räkna sammanlagda tider. Avita sopade banan med konkurrenterna och vann ackompanjerad av hemmapublikens jubel båda heaten med Lep Hanover som närmast slagen i båda. Avita avrundade sedan säsongen på Solvalla. Samma dag som Smaragd vann Skandinaviskt Mästerskap kördes ett heatlopp för eliten, där hon ånyo stötte på sin antagonist från hemmaplan Lep Hanover. Denna gången vann ¨Leppen¨ första heatet medan Avita tog andra och det tredje och avgörande skiljeheatet. En tuff dam, verkligen! Hon nådde inte under sina två övriga säsonger upp till samma form utan gick till avel åtta år gammal, men fick endast två avkommor.

192

Birger Bengtsson och hustru Valdy visar stolt upp sin pokal när han blev rikschampion med 72 segrar 1956. När året var slut hade Birger blivit den förste på Jägersro att nå 50 segrar på ett år. Han hade också kopplat ett grepp om championatet på Jägersro som han skulle hålla under sju år. 1955 debuterade en blivande storstjärna. 3-åriga Avita kom ut på SMdagen den 19 juni i sin uppfödare Nöbbelövs Boställes Stuteris färger och vann direkt. Efter tre raska segrar såldes hon till Stall Mew, och fortsatte på den inslagna vägen, totalt blev det fem vinster under 3-årssäsongen. 1956 tog Birger sitt första av två svenska championat och hans segerrekord för Jägersro på 72 segrar från det året stod sig till 1983 då Bo W Takter slog det med råge med sina 90 segrar - fast han hade förstås 26 tävlingsdagar mer till sitt förfogande. Birgers snitt på 1,67 segrar per tävlingsdag från 1956 är fortfarande oöverträffat när det gäller champions med egentränat hästmaterial. Det handlade 1956 framför allt om fyra fyraåringar utöver det vanliga: Avita, Dracma, Gaby Fortuna och Lambell som tillsammans tog 30 segrar på Jägersro det året - plus ett par stycken till på andra banor. 1957 vann Birger också för första gången 2-åringarnas klassiker Svensk Uppfödningslöpning med Rutherford. Även om tidiga unghästar inte var den tränarens varumärke tog han ändå två segrar i Uppfödningslöpningen, den andra kom med Agon Tide 1960. Birger tog sitt andra svenska championat 1958 när de nya stjärnorna i stallet hette Colby’s Child och Whitney Ned. Colby’s Child var en amerikanare, en sällsynthet vid denna tiden, importerad av Stall Mew. Han blev en god häst med seger i Müllers Memorial 1959 som största merit. Ett halvår senare fick Colby’s Childs se sig slagen av en stallkamrat i ett stort lopp. I Arvid Stjernswärds Minneslöpning 1960 ledde han nästan hela vägen med träningskamraten Lord Rollo på utsidan, men denna gången fick chefen se sig slagen sista biten. Lord Rollo svarade attackerande konkurrenter och höll undan till seger. I sulkyn satt Edgar Bengtsson, Birgers mångårige försteman i stallet. De två var inte släkt, Edgar var bror med tränarna Sture och Folke Bengtsson, men han var anställd hos Birger i närmare 30 år. På den tiden var det vanligt att hästarna kördes av sina skötare i loppen när stallet hade mer än en häst till start, men Edgar var i många fall andrekusk i stallet och det var inte helt ovanligt att han besegrade Birger. Man kan också tro att Edgar hade en väl så stor del som chefen i att så många lärlingar som under kortare eller längre Maria Day var mångas favo- tider utbildats i stallet gick vidare och rithäst i början av 60-talet. blev tränare. Han var - med rätta - stolt

Missvisning för Birger Edgar Bengtsson, skicklig kusk och trogen arbetskamrat med Birger under tre decennier. Hästen är Falcon.

över pågarna som gått i lära i stallet: Kjell Svensson, Åke Ljungdahl, Ebbe Jönsson, Göran Grahn, Lars Demoling, Staffan Nilsson, Bo F Karlsson, Jan-Erik Olsson, Malte Wallström, Börje Schöön m.fl. Även Birgers son Bertil blev tränare, men avslutade den karriären efter bara ett par år. Den 21 juni 1959 debuterade en treåring som skulle komma att bli Jägersropublikens verkliga kelgris under några år. Maria Day var namnet - hon skulle komma att vinna 41 segrar på 70 starter, under hela sitt liv ägd av uppfödaren Lennart Johansson från Sjöbo, Krageholmaren kallad efter sin gård och sedermera även uppfödare till Derbyvinnaren Gavin. Maria Day satte svenskt rekord som fyraåring, när hon som första svenska sto i den åldern travade under 1.20 - hon slog det gamla rekordet med en sekund. 1962 hade en ny åring från Krageholm kommit till stallet. Gavin var namnet och han köptes så småningom av Stall Kubo. Han fick börja tävla under Birgers frånvaro från tävlingssulkyn som 3-åring 1964 och vann debuten med sin skötare Bertil Pettersson i vagnen trots stort startfel. Han kördes sedan flera gånger av Bertil men också av sin ägare Kurt Andersson, men var som unghäst lite tung i gången och blev flera gånger diskvalificerad för orent trav. Detta irriterade naturligtvis ägaren som - rätt eller orätt - kände sig orättvist behandlad. Samtidigt drog Birgers konvalescens ut på tiden och Kurt bestämde sig för att prova något nytt. Gavin flyttades på våren som 4-åring upp till Gösta Nordin på Solvalla, vilket kunde passa eftersom Travderbyt det året kördes där - det sista på den banan. Derbyt vann han överlägset för Gösta. Gavin var ju sällsynt allround, bra på 1600 m och nästan lika bra på 3100 m. Nästa vår stämde det inte för Gavin som gjorde några misslyckade starter på Solvalla och eftersom Birger nu var återställd och tillbaka i sulkyn var det naturligt att ta ner hästen till hans egentliga hemmabana igen. De första starterna visade ingen bättring och han kom helt utan aktuell form till Jägersro Internationella Sommarpris. Men så dags hade tränaren hittat nyckeln igen och Gavin vann mycket bejublade segrar i såväl försök som final utan att vara hotad på allvar. Efter ett mellanspel hos Kalle Pettersson gick sedan Gavin, som åter fick problem att fungera på Jägersro, upp till Gösta Nordin igen. 1967 - 69 tog Birger hand om championaten på Jägersro igen, det skulle bli hans tre sista. Under denna perioden satte han också den riktiga guldkanten på sin långa karriär med en Derbyseger. Hösten 1967 debuterade en 3-årig hingst som hette Björn. I sin tredje start tog han sin första seger, men intressant är att Birger faktiskt valde bort honom i tre av hans fyra första starter då skötaren och blivande tränaren

Birgers broder Kjell var inte nådig och gjorde en illustration där Birger fick hålla en ”missekatt” i famnen för sitt missade championat. 1961 blev Birger efter sju år som champion detroniserad från tronen av Kalle Pettersson, som hade ett kanonår. Det berodde delvis också på att Stall Mews hästar den sommaren gick till stallets ursprunglige tränare Hans Ringström. Han hade efter sin långa och framgångsrika tjänstgöring hos Stall Gån nu åter öppnat eget. De hästarna lämnade ett tomrum efter sig som inte var lätt att fylla. Men redan samma höst återvände Mew-hästarna, och bidrog till att Birger genast kunde återta sitt championat 1962 och 63. Sedan följde som inledningsvis nämnts, några skadefyllda år 1964 - 66 då Stall Gåns nye tränare Kjell Isgren kunde ta över. Det är mycket möjligt att han hade gjort det ändå för han hade ett fint material att arbeta med och nådde stora framgångar.

193

Publiken hjälpte till Björn var inte den bästa hästen under Jägersros första hundra år, men han tog den viktigaste segern av alla. Det är svårt att föreställa sig att något annat lopp väckt sådana känslor hos publiken som Björns Derby. Under de magiska sekunder det tog för honom att slutligen koppla greppet om Rikitikitavi släppte frustrationen över 20 års misslyckanden och tillkortakommanden i Derbysammanhang hos de över 10.000 på publikplats, varav många stod upp på bänkar, bord och stolar för att bättre kunna hjälpa till med finishkörningen.

Första täcket Calle Holmgren som var sekreterare när Björn vann Derbyt försökte med ovanstående bild spydigt tala om för Birger, att så här får man inte segerdefilera... Nästa gång ska lagerkransen sitta utanför täcket.

194

Birger Bengtsson har samlat sina duktiga medhjälpare i slutet av 60-talet kring sig och dottern Ulla. Fr.v Alf Larsson, sonen Bertil, Sten Sundberg, Edgar Bengtsson, Bengt ”Fakiren” Ohlsson, Sven Åke Johansson, Berndt Borgström, Ove ”Gubben” Larsson och Norma Rasmusson. Jan-Erik Olsson satt upp bakom Björn. Men sedan valde Birger inte bort Björn fler gånger. Inför Derbyt hade Björn tagit 9 segrar på totalt 20 starter, men förlorat i senaste starten. En förlust som ändå ingav hopp - loppet hette Derbyprovet, kördes över 2600 m och vanns av Rikitikitavi (”den lille krigaren”), kullens kung så långt med segrar i bl.a. Kriteriet och Nordiskt 3-årspris. Resten är Derbyhistoria och har ett eget kapitel. Sin största framgång som äldre häst tog Björn nästa sommar i Jägersro Internationella Sommarpris. Derbyvinnaren hade kommit igång sent som 5-åring men hade en seger i stadsmatchen på Charlottenlund i bagaget. Förväntningarna var dock inte höga, och när Björn i första heatet blev trea bakom förra årets danska Derbyvinnare Karina Axworthy och Near Me stod han i eventuella oddset 248/10. Alla kände honom som den urstarke stayern, och ingen trodde att han hade snabbheten för 1600 m. Inför andra heatet var han betydligt mera betrodd, men betalade ändå goda 6.04 till sina anhängare när han betvingade Vinda Whitney i spurten. Skiljeheat mellan föregående års svenska och danska Derbyvinnare Björn och Karina Axworthy. Det var inför det heatet som Karina Axworthys tränare Hans Svensson (Fylking körde) lär ha frågat Birgers kollega Kalle Pettersson hur de skulle köra för att kunna slå Björn. Svaret var inte uppmuntrande ”Kör hur du vill, sade Kalle, du är chanslös!” Det skulle knappast vara likt Fylking att ge upp, så han gasade på hela vägen och hade under första halvan av loppet en stor lucka men Björns sista 800 metrar var mäktiga och han hade fångat in Karina i god tid före mål. Detta var första gången i Sverige som någon körde under 1.18 i tre heat. Björn blev unik 1979 när han blev den ende Derbyvinnaren som lämnat ett sto som vann Derbyt. Det året tog May Björn med Sven-Gunnar Andersson hem det Blå Bandet. Tre år efter Björns Derbyvinst började man hoppas igen på Jägersros publikplatser. Så sent som i april skickade Birger ut en debuterande 4-åring, Diego var namnet, som inom kort visade en hisklig utveckling och i sitt livs sjunde start vann det ena av de två Derbykval som för första gången kördes detta år (f.ö. hemmaseger också i det andra genom Mr Glenn - P O Gustafsson). ”Diego är stark som en Björn” blev det skånska stridsropet inför Derbyt, men det kom tyvärr av sig. I veckan innan Derbyt skadades Diego och kunde inte starta i det stora loppet. Det tog drygt ett år till nästa start. Derbydagen 1972 hade Birger trimmat igång valacken igen och han tog en fullständigt överlägsen seger. Det blev inledningen på en häftig svit - han tog nio raka segrar, och

Diego var ett styrkefenomen som i stort sett aldrig blev trött. Detta tack vare att han var sent utvecklad, stel och svårtränad som unghäst och krävt oerhört mycket jobb innan han blev startklar. sedan efter en andraplats och en oplacerad (p.g.a. en kraftig störning), tog han sju nya segrar på raken. Under några år på 70-talet delades championtäcket ut vid halvårsskiftet på sommaren. Avsikten med det var att de olika championhästarna runt om i landet möttes i Guldtäcket på Solvalla under högsommaren. Diego vann Guldtäcket också, det var hans sextonde seger på arton starter under knappt ett års tid. Birger framhöll i slutet av sin karriär Diego som den bästa av alla hästar han tränat genom åren. Han blev i varje fall den segerrikaste med totalt 44 vinster på 120 starter - 36,7 i segerprocent under en karriär som varade från 4 till 12 års ålder, då han vann sitt sista lopp. Diego blev den sista stora hästen i stallet. Birger Bengtsson gjorde sin sista segerdefilering annandag jul 1978, efter att ha styrt Choreographer till seger. Ägare: Stall Mew. Det är egentligen ganska otroligt men Birger vann alltså sin sista seger i samma färger som han kört sitt första lopp i fyrtio år tidigare och som han vunnit en stor del av sina segrar i. Totalt blev det 1.184 segrar, och vi har i denna text inte ens nämnt hästar som Strong Boy, Sudden Speed, Red Victory, Sidonne, Table Ronde, Azalee, Carolus, I.S., Torup, Margreth Will, Favorit Håleryd, Harlan Bess, Sandy Hook, Gerlev L, Falcon - hästar som var utmärkta exempel på det som var Birgers främsta adelsmärke som tränare - förmågan att få hästarna att hålla en konstant hög form under lång tid. Hästarna tömdes aldrig i träning, kom alltid till mål på bettet och kunde sedan starta fulla av självförtroende. De var starka, välmående och väl förberedda innan de kom på banan. Birger Bengtsson har ett minneslopp på Jägersro som körs dagen innan Svenskt Travderby varje år. Birger Bengtsson minns vi som den främHan e’ den stårrste tränaren ste tränaren på Jägersro. vi har haft...

Vid de första starterna Diego gjorde som 4-åring såg uppvärmningsprogrammet ut som följer: Morgon - långsamkörning, förmiddag - två långsamma heat, eftermiddag innan tävlingarna - två nya ganska långsamma heat. Därefter ut i loppet.

Birger ansåg Diego vara den bästa häst som han tränat.

195

Historiska byggmästare Byggmästare Bror Gustaf Olander var Jägersros förste hästägarechampion. 1907 vann hans hästar 13 lopp och tjänade totalt 6.750 kronor. Även andra året var han framgångsrikast, därefter dominerade en annan byggmästare under många år. Med början 1912 var Christian Lauritz Müller/ Stall Müller vinstrikaste hästägare C.L. Müller sammanlagt 14 gånger, sista gången 1938. De båda var typiska för det tidiga 1900-talets travhästägare som ofta var rika köpmän, byggmästare och lantbrukare. Några av dem, som Olander, Müller, Johan Jacobsson m.fl. tävlade själva, B.G.Olander men generellt kan man säga att sulkysporten tidigt lockade fler hästägare än galoppen som inte själva var aktiva på banan.

196

32 championkuskar Jägersrotravet har haft 32 championkuskar under banans 100-åriga historia. Birger Bengtsson är vår meste champion, han toppade kuskligan tolv gånger under åren 1954 - 69. Erik Adielsson är den segerrikaste under ett år med sina 111 segrar 2003. Sex privattränare har tagit totalt elva championat, en fingervisning om att det på Jägersro har handlat mycket om stora privatstallar; Anton Fyhr tog tre championat som tränare för Stall Müller, Kjell Isgren likaledes tre för Stall Gån så sent som på 60-talet, Bertil Jansson två för Fortuna, Allan Lindskog och Ture Persson vardera ett för Brodda Stuteri och Hans Ringström ett för Stall Gån. Ordet champion är kanske väl pretentiöst när det gäller de första årens verksamhet. Premiäråret 1907 kördes det vad som kan kallas för en säsong, men de följande åren handlade det om enstaka tävlingsdagar. Travet var inte som idag en sport med professionella utövare. Liksom galopplöpningarna för hundra år sedan i första hand var till för kavalleriofficerare så var travlöpningarna till för välsituerade privatpersoner som körde ikapp för sportens och sitt eget nöjes skull. Detta gäller inte minst vår förste ”champion” Bror Gustaf Olander, som var segerrikast de två första åren, 1907 och 1908. Olander var till professionen byggmästare men därtill mycket framgångsrik i sulkyn (och buggyn, för ibland körde man lopp i fyrhjulig vagn). Under historiens två första tävlingsdagar på Jägersro vann han fyra segrar vardera dagen, varav på premiärdagen två stycken med den allra första vinnaren Lady Jeanette. Det var alltså inte heatlopp, utan hon startade i två olika löpningar samma dag. Även andra året blev Olander segerrikast, den gången med två segrar – man körde endast två tävlingsdagar. Och så såg det ut under några år; 1909 inga tävlingar alls och 1910 - 13 enstaka dagar med för oss ganska okända namn som segerrikast, ja med undantag för gamle Müller själv förstås, som var i topp 1912. Men namnen Mauritzen, Sundin och Saether har inte satt några djupa avtryck i travhistorien. Det är först fr.o.m. 1923 det handlar om professionell travsport med ”riktiga” champions – och antalet sådana ska väl egentligen då vara 28 – eller möjligen 29 om vi ska räkna in Olander från första säsongen.

Niels Sölberg Champion 1923 -28 -29 När tototillståndet äntligen kom 1923 blev det startskottet för den professionella travsporten på Jägersro. Naturligt nog var det danska inslaget stort i början – i Köpenhamn hade man haft en professionell sport i stort sett sedan Charlottenlund ersatte den gamla banan vid Lyngbyvejen 1890. En av 20-talets dominanter var Niels ”Rövarn” Sölberg, som drog igång på Jägersro direkt 1923. Han blev det året den förste professionelle travtränaren att erövra ett championat på banan. När Sölberg tog sitt andra championat 1928 satte han ett rekord i antal segrar – 36 st Niels Sölberg domine– som stod sig ända till 1944, då det överträfrade travet på 20-talet. fades av Allan Lindskog. Sölberg körde 1928 129 lopp på de 28 tävlingsdagarna och segerprocenten var alltså uppe i nästan 28. Sin största seger tog ”Rövarn” i Svensk Uppfödningslöpning 1930 med Miss Brooke Worthy. Hans bästa häst torde ha varit Addison och bland stallets hästägare fanns välkända namn som Stall Sjunnesson och N P Nilsson, sistnämnde ägde bl.a. gode San José, en av banans publikfavoriter på det tidiga 30-talet.

Sölberg i startgropen En av de sista hästar Sölberg tränade var Hollyrood Gypsy. Henne behöll han som fölsto, och blev därmed uppfödare och även ägare till en god häst som Gypsy Baron, som i Sölbergs färger bl.a. vann Hästägarepokalen med hans forne lärling Kalle Pettersson som tränare och kusk.

En av Niels Sölbergs bättre hästar Safir besegrar Red Vola.

Johan ”Sacki” Petersen

Ofta på topp

Champion 1924

Bland Johan Petersens hästägare fanns välkända namn som Ruben Rybe och Nevitsborg. ”Sacki” Petersen var under hela 20-talet med i toppstriden om kuskchampionatet, men nådde bara tätplatsen en gång. Återvände till hemlandet 1933 och avslutade sin tränarkarriär där.

Var en annan dansk som tog chansen på Jägersro från ”omstarten” 1923. Koster, Sophus, Månsson och Groch dominerade ganska kraftigt på Lunden, så flera av deras konkurrenter såg en bättre möjlighet att lyckas på den nya banan. Petersen var redan då en veteran i branschen, han hade börjat inom travet 1893.

Det kördes i högervarv när ”Sacki” blev champion.

Christian Lauritz Müller Champion 1925

Bättre med åren

Byggmästaren, Danske Müller som han kallades, är omskriven på annan plats. 1912 tog han ett första ”championat” som erövrades efter endast tre tävlingsdagar på höstkanten i september - oktober. Vinnarhästarna var egna uppfödningen Lady Chimes (2 ggr) och Borenut. Lady Chimes var också den första svenska segraren av Dansk Travkriterium. 1925, samma år som Anton Fyhr anställdes som privattränare, tog Müller ett ”riktigt” championat med sina 29 segrar, den ende icke-professionelle kusken som gjort det. Ganska naturligt var han även vinstrikaste hästägare det året. 69 år gammal hade Det var på 20-talet som den nya professionella han sitt framgångsritravsporten fick sitt fäste. kaste år i sulkyn!

Peter Pogue Jr. vann Dansk Derby 1925 på 1.28,6 och publiken uppskattades i Svensk Travsports kalender till 17.000 besökare!

Peter Pogue Jr. var den siste stora stjärnan för C.L. Müller.

197

Succé direkt Efter tränarkarriären avslutade Anton Fyhr sitt yrkesverksamma liv som allt-iallo på Skånska Travsällskapet.

Så här såg det ut på Jägersro 1927.

Champion 1926 -27 -30 Anton Ferdinand Fyhr var född 1886. Han fick körlicens på Jägersro 1924 och anställdes som privattränare av C.L. Müller året därpå. Redan första året som tränare selade han ut en Derbyvinnare – Peter Pogue Jr, som hemförde det danska Derbyt, dock körd av Müller själv. Fyhr tog tre championat och var under de flesta åren från 1926 och under 30-talet med i topp tre bland Jägersros segerrikaste kuskar. Det blev också många storloppsvinster under den tiden med hästar som Petersdotter (Derbyt), Miss Vienna (Müllers Memorial och Skandinaviskt Mästerskap), Kickan (Kriteriet och Jubileumslöpning), och framför allt Peter Spjuver (Derbyt, Kriteriet, Grand Prix för 3-åringar), skimmeln som var en av Jägersros populäraste och segerrikaste hästar genom alla tider med totalt 54 vinster på 180 starter.

Bodde vid banan

Gotthard Ericsson

Gotthard Ericsson bodde under sin tid som tränare i den villa strax utanför banan som senare beboddes av Calle Holmgren och som låg granne med George Killicks gård. På 40-talet flyttade Ericsson till Solvalla och avslutade sin tränarkarriär där.

Champion 1931

Nelle på innerbanan vinner med Gotthard Ericsson före Herodes och Olle Månsson.

Comeback för Göte 1941 vann Göte ”Dönar´n” Nilsson Müllers Memorial med Columbia. Hade ett gott namn som kusk och användes under 30- och 40-talen ofta som hjälpkusk till Nordinstallet.

Columbia vinner före Skottlandshus och Sybil Boy.

198

Anton Fyhr

Anton Fyhr tre gånger mästare.

Föddes på det nya seklets andra år, d.v.s. 1901. Han fångades av travet vid ”omstarten” 1923 och blev lärling hos körmästaren Anders ”Baltic” Nilsson där han fick körlicens 1925. Ericsson blev egen tränare 1929 och tog ett championat på Jägersro. Främst är Ericsson ihågkommen som den förste svensk att Gotthard Ericsson efter segern med ta hem Triple Crown (UppfödEtta June i Svenskt Travkriterium. ningslöpning - Kriterium - Derby), detta med den fantastiska Etta June, som dessutom vann Jubileumslöpningen två gånger och sedermera blev ett avelssto av rang.

Göte Nilsson Champion 1932 -33 Född 1910, alltid kallad ”Dönar’n”. Började som lärling hos Niels Sölberg när denne flyttade hit 1923, och var sedan även hos Anders ”Baltic” Nilsson. Etablerade sig som egen tränare 1930 då han började med två hästar. Redan två år senare skuggade han Gotthard Ericsson och Anton Fyhr i kuskligan, och åren därpå tog han två raka championat på Jägersro, 1933 var han även svensk champion. Två segrar i Svensk Uppfödningslöpning under 30-talet. ”Dönar’n” flyttade i mitten av 30-talet till Solvalla och vann Kriteriet 1936 med Sete. Tog också en seger i C Th Ericssons Memorial 1937 och flyttade sedan till Åby Göte Nilsson, en frisk fläkt på 40-talet och stannade kvar där resten av på 30-talet. karriären.

Hans Ringström Champion 1934 -40 -41 -45 ”Hövdingen”, som han kallades, började sin bana inom travet hos körmästare Anders ”Baltic” Nilsson. Han kom in i bilden vid rätt tidpunkt - ”Baltic” var ingen ungdom längre och avstod efter hand allt fler körningar till unge Ringström. 1930 vann Hans sin första seger med fine Elbe. Tillsammans vann paret samma säsong Grand Prix på Solvalla och var tvåa i Derbyt bakom Peter Spjuver - Anton Fyhr. Efter ett 20-tal segrar som lärling fick Hans Ringström tränarlicens 1932, 24 år gammal. Han tog sitt första championat, av totalt fyra, två år senare 1934 då han besegrade dåvarande Nevitsborgtränaren Johan Hendrik Doeleman med en pinne. En formidabel uppvisning hade Ringström den 17 september 1939, när han vann fem raka segrar samma dag med Hanover Sun (odds 7.07) – Homefolks (2.98) – Sonja Luminta (2.54) – Caroline Dillon (2.48) – Royal Daughter (46.01!). 1940 hade Hans förhoppningar om Derbyseger, då han körde Homefolks, men efter 13 raka segrar fram till dagen D mötte han sin överman i form av stoet Golden Wedding. Derbysegern tog han i stället 1942 med Etawah Asa, då som Solvallatränare. Tre säsonger, 1942 - 44 var Ringström nämligen verksam i huvudstaden och han var två gånger, 1942 och 44, andre man i championligan där. Hans Ringström tillsam1945 lockades Hans tillbaka till Jägersro mans med Royal Daughter. av Hugo Åberg, och han var sedan privattränare för Stall Gån fram till 1961. Han vann under sin karriär det mesta av värde på Jägersro. Som nämnts ett Derby - dessutom Kriteriet, 3 ggr Svensk Uppfödningslöpning, Müllers Memorial m.m. Under tiden hos Stall Gån vann han också stora lopp på andra banor som Skandinaviskt Mästerskap med Prins Bulwark och Kungapokalen med Landerne. Sistnämnde var inblandad i en av alla tiders mest omdebatterade löpningar i Walter Lundbergs Memorial på Solvalla då han reparerade en stor startgalopp på ett heroiskt sätt och mitt på upploppet kopplade greppet på självaste Frances Bulwark. Då blev han diskad. Domarna motiverade detta med att Landerne haft två galopper från start och travat orent i sista kurvan. Åtminstone söder om Stockholm betraktades han som den moraliske vinnaren. Av alla goda hästar som genom åren tränades av Hans är Lep Hanover den som är bäst ihågkommen idag. Fast då mera som den framstående avelshingst han sedermera blev än som tävlingshäst. Hans Ringström Prins Bulwark segrar 1944 över San the Great och saknade i STC:s staSkottlandshus II. tistik endast några enstaka segrar för att komma med i tusenklubben när han lade av i slutet av 60-talet, men ansåg själv att han hade över tusen. Några tidiga segrar i Danmark på 20-talet kan ha saknats i den officiella statistiken.

Oerhört skicklig Ringström var känd som en av de starkaste kuskarna i en tid när det verkligen behövdes både styrka och känsla för att hjälpa, stötta, ibland nästan bära runt hästar som var mycket långt ifrån de naturtravare vi ser idag. Hans gjorde detta bättre än de flesta och helst utan alltför många hjälpmedel, hans aversion mot sidostänger var till exempel väl känd. Klassisk är också hans kommentar när han skulle köra i ett lopp åt en kollega, som hade hästen utselad och klar när Hans kom in i stallet. På framhovarna satt tunga skor, vikter och blyboots. Hans Ringström; ”Ska inte den kunna lytta på fötterna?”

Traveller med Hans Ringström vinner i maj 1957 före Isis Fortuna med Stig ”Pucken” Johnsson.

Två framgångsrika tränare på 30 och 40talet, Hans Ringström och Göte Nilsson.

199

Sassa och Fritz

Mahler förknippas framför allt med sin stora stjärna Sassa Hanover. Fritz Mahler var framgångsrik med en kort svensk karriär på 30-talet.

Två stora profiler

Tenor med Olle Månsson och Hans Ringström med Sunny Major i ingången till sista kurvan. Den sista bättre hästen Olle Månsson sammankopplades med var Iran A, som efter tränarens pensionering fortsatte sin karriär hos Rolf Regnér som var champion 1972, men med Iran A fick han inte till det. Då drog ”Måns” på sig dressen igen och satte dit Iran A i två raka segrar. Fast det dröjde innan han lät övertala sig Rolf Regnér och Olle – han hade nämligen full Månsson tillsammans koll i proposi- med Iran A som Olle fick ordentlig snurr på. tionshäftet.

200

Fritz Mahler Champion 1935 -36 -37 Tysk som klarade sig genom första världskriget trots aktiv tjänst på såväl öst- som västfronten. Kom till Solvalla under de första åren på 30-talet men flyttade inför 1932 års säsong till Jägersro då han började med välkände hästägaren Agnar Jönssons hästar. Tog inom kort tre championat här och var även svensk champion 1935. Fritz Mahler tränade framför allt Sassa Hanover, vinnare av Uppfödningslöpning 1934, Grand Prix för 3-åringar 1935, Jubileumslöpning samma år och Derbyt 1936. Vann också Müllers Memorial 1933 med Calumet Buford - den klassiska målbilden med fyra hästar nästan på linje. Mahler var känd som en startexpert som Fritz Mahler var trefaldig ofta var först iväg ur fållorna. champion på 30-talet. Efter krigsutbrottet 1939 kallades han in till tysk militärtjänst, som utfördes på hemmaplan i Berlin eftersom Mahler knappast var någon ungdom vid det laget. Efter kriget återupptog han tränarkarriären i München och var framgångsrik inom det lilla som fanns kvar av den tyska travsporten (bl. a. försvann topphästar som Walter Dear och Probst, troligen till Sovjet).

Olle Månsson Champion 1938 Olle Magnus Månsson, aldrig annat än ”Måns” med Jägersropubliken, började 15 år gammal som lärling på Jägersro 1929 hos Ture Persson. Fast sina första lärospån hade han fått hos sin äldre bror Olof, som var en av de ledande tränarna i Köpenhamn på 20-talet och några decennier framåt. Där hade kanske ”Måns” blivit kvar om han hade fått, men det var på den tiden inte lätt att få arbetstillstånd i grannlandet. Månsson fick sin körlicens 1930 (ingen 18-årsgräns på den tiden, alltså) och vann sin första seger hösten 1931 med Quisi Quasi, tränad av brodern - under några år Olle Månsson tillsammans med vid 30-talets början hade Olle pesina kollegor Allan Lindskog och sin riodvis hand om hästar som hans gamle arbetsgivare Carl A. Schoug. bror placerade på Jägersro. Innan han blev egen tränare 1935 hann han också med att jobba hos Calle Schoug. Under slutet av 30-talet var Olle en av banans ledande tränare. Hans bästa hästar var också de som gav honom hans största segrar; Guardsman som vann Müllers 1937 och Jägersros Stora Poänglopp 1938, då han satte svenskt rekord med 1.19,3: Sybil Boy som vann Uppfödningslöpning 1939 och Müllers 1942, och Guy Montgomery P som vann den allra första upplagan av Åby Stora Pris 1936. Allra bäst var förstås Gay Noon, som Olle vann sju segrar på nio starter med som 3-åring, men som flyttades till Gunnar Nordin månaden innan Kriteriet – som han vann. För samme ägare hade sedan ”Måns” också Nippon som unghäst – den vann 1968 St Leger för sin nye tränare Algot Scott. ”Måns” var verksam som tränare under ytterligare drygt tre decennier efter sitt championat, men drev aldrig något storstall. Hade fina framgångar med hästar som Bert Whitney, Idealia och Frisk Olympia.

Hugo Andersson Champion 1939 En av de som ganska snabbt kunde etablera sig som tränare i travets barndom på banan. Han var först lärling hos Gustaf Pajonceck och startade egen rörelse 1932, 24 år gammal. Som de flesta andra vid den tiden hade han en stark ägare bakom sig – i Hugos fall hette denne ägare Per Ahlgren. Första stora segern tog Hugo Andersson i Svenskt Travderby på Jägersro 1938 med Respekt, trots en galopp. Vinnaren ägdes av generalkonsul Albert Walldén i Malmö, en känd hästägare inom såväl trav som galopp under många år. Hugo Andersson tog också en seger i Kriteriet när det kördes på Jägersro, 1947 med Claes Braunerhjelms Ivan, och hemförde Svensk Uppfödningslöpning två gånger, 1945 med Jagi- Hugo Andersson var något av en storloppslon och 1950 med Stella Polaris. specialist. Han tog av sig dressen endast 47 år gammal 1955 efter en avslutande seger i sin sista körning med Catiline, och övergick till att bli konditor.

Respekt med ägaren generalkonsul Albert Walldén efter Derbysegern.

Stallets kejsare Hugo Anderssons klasshäst var utan tvekan Respekt men i stallet fanns utöver denne storloppsvinnare andra goda hästar som Hollyrood C, Miss Catherine, Grigore, Giant Killer, Excellens Will och Golden Scott.

Filip Norén Champion 1942 -43 Mannen som sällan syntes utan en cigarr i munnen. Började med sju år som lärling och sedermera försteman hos Calle Schoug. Fick sin första körlicens 1928, 20 år gammal, och blev inför säsongen 1932 anställd som privattränare av Stall Martin, som bl.a. köpte in Nedworthy, tidigare importerad från USA till Danmark av ”den lange” - d.v.s. Jan Koster. Nedworthy beskrevs vid den tiden som den bäst härstammade travaren som kommit till Sverige. Norén var snubblande nära championatet redan första året som tränare, då han vann 25 lopp på 82 starter (över 30%!), men han förlorade den gången till Göte Nilsson som hade lika många segrar men 15 andraplatser fler. Dock blev Stall Martin vinstrikaste hästägare, trots att stallet endast innehöll fyra startande hästar. Filip var segerrikaste kusk under Jägersros första vintermeeting, som kördes med fem tävlingsdagar under januari - mars 1933. Samma år körde han vid ett besök på Solvalla svenskt rekord med Worthy – 1.21,8! Tio år efter ”målfotoförlusten” i championatsstriden 1932 tog Filip Norén två raka championat på banan. Bland hans största segrar finns två i Svensk Uppfödningslöpning – för två mycket välkända ägare; 1949 med Stall Kåas Silver Dream och jämnt tio år senare med Nevitsborgs Stuteris (en trogen ägare i stallet under många år) Gaza. En annan minnesvärd viktoria var den med Bianco, också ägd av Nevitsborg, i Johan Filip Norén i början på 60-talet med sin trotjänare Jacobssons Minneslopp då det kördes för andra gången 1960. Paret tog alltså då hem Elva. loppet till stallet vars grundare man körde det till minne av. Försvarade sig under publikens jubel sista halvvarvet mot attackerande Stockholmsfavoriten Clementz - Sören Nordin. Filip Noréns sista segerrika häst var Elva på 60-talet.

Svensk rekordhållare Den bäste Filip Norén tränade under karriären bör ha varit Oké Hanover, som löpte i Stall Mabers helvita färger. Denne återvände fem år gammal från Nordin-stallet till Jägersro på hösten 1940 (han hade som unghäst tränats här av Evald Jeppsson) och med honom vann Filip många snabblopp på Jägersro under de första krigsåren. Paret var under flera år verkliga publikfavoriter, för Oké Hanover var något av det ärligaste som funnits på en travbana och när han slutade sin karriär med 68 segrar var han den segerrikaste travaren i Sverige någonsin.

201

Hög segerprocent Allan Lindskog var känd för att inte starta hästarna förrän de åtminstone hade ”ett ben i mål” och det blev mer och mer uttalat med åren.

En av Allans många segerrika hästar var Equo.

Det var inte ofta Allan Lindskog ”skrällde” på toton men den 28 november 1954 gav Miss Jane 568 kr tillbaka på satsad tia.

Aktiv på ålderns höst Efter sin aktiva karriär blev Allan 1977 måldomare, en post som han upprätthöll till mitten av 80-talet. Han var också instruktör för lärlingarna på banan när dessa utbildades för körlicens, och dessutom tävlingsledare inom galoppen.

202

Allan Lindskog Champion 1944 -50 -51 En av de stora profilerna på banan, först som tränare och kusk, senare som funktionär inom både trav och galopp. Allan inledde sin travkarriär som 15-åring 1933, då han blev lärling hos Göte ”Dönar’n” Nilsson. Han fortsatte sedan hos Hans Ringström och tyske Fritz Mahler, hos vilken han stannade i sex år. När Mahler återvände till Tyskland vid krigsutbrottet började Allan som lärling hos storstallet Brodda. Där vann han sitt första lopp med Moldau 1941. Godsägare Peterson-Brodda fick upp ögonen för unge Lindskogs talang och ambition, och lät honom efterträda Antonius Adamski när denne slutade som privattränare för stallet. 1944 blev Allan champion för första gången, då han med 45 segrar på 40 tävlingsdagar raderade ut Niels Sölbergs segerrekord på 36, vilket hade stått sig sedan 1928. Allan Lindskog var en pedant ut i fingerspetAllan öppnade efter sarna och en kusk som gärna vann med minsta några år hos Brodda möjliga marginal. egen rörelse, och erövrade ytterligare två championat, 1950 och -51. Var också under några år på 50-talet verksam som tränare på Åby. Som kusk var Allan känd som startexpert och excellent tempobedömare, och anlitades gärna som lånekusk av andra tränare, inte minst kom han att köra många lopp genom åren för Birger Bengtsson. Som tränare var han känd för att alltid komma ut med mycket väl förberedda hästar, han var utan tvekan en av dem som startade sparsammast. Av storloppsegrar smäller de två i Svensk Uppfödninglöpning – Effi Brodda 1942 och Peter Scott -46 – högst tillsammans med segern i Skånska Travsällskapets Stora Pris för 4-åringar 1947 med Vivat. Andra välkända och segerrika hästar hos Allan genom åren var Grand Marnier, Dracma, Radar, Allan Lindskog utanför sitt stall - där numera veterinärkliniken ligger - tillsammans med med sin personal Bengt Lagos, Florentine Scotch. I Nilsson och Bengt Olsson.

Storloppsspecialist Bertil Janssons första stora segrar som egen kom med Roland i Skånelöpning 1950 och -51.

Bertil Jansson Champion 1946 -47 -52 -53 Kom i lära hos Gustaf Pajonceck redan som 14-åring 1933, och det var början på en lång karriär. Utbildningen fortsatte sedan hos Hans Ringström, Fritz Mahler och Sture Bengtsson. Det var hos den sistnämnde som Bertil fick möjligheten att profilera sig som kusk. Första segern tog han 1939 med Bonnie Red. Dagen efter ryckte han in som värnpliktig i skuggan av andra världskriget vid I 7 i Ystad. Under sitt bästa år som lärling vann han 13 segrar – och då tävlades det inte på långa håll så mycket som det görs idag. 1944 började Bertil Jansson som privattränare för det nya växande storstallet Fortuna, bakom vilket stod grönsaksodlaren Nils Bengtsson. De första stora segrarna tog den nye privattränaren med Mr Vat i Müllers Memorial både 1944 och -45, dessutom hade han som lärling vunnit Skånelöpning med samma häst 1943. Över huvud taget gick det bra, så bra att Jansson blev champion såväl 1946 som -47. Segerrikaste hästen under Fortunatiden var Khedive. Han öppnade eget 1949 och tog sedermera ytterligare två championat i början av 50-talet. Speedy, Bertils allra bästa häst genom åren med elva raka segrar under en period tävlade också under 50-talets första hälft, var bl.a. knappt slagen tvåa bakom Gay Noon i Derbyt 1953. Bertil Janssons namn finns bakom många storloppssegrare. 1958 var ett av hans största år – då vann han Skånska Travsällskapets Stora Pris för 4-åringar med Sir Rutherford, motsvarande för Bertil Jansson saknade 3-åringar med Scotch Lily, Svensk Uppendast några tiotal segfödningslöpning med Donau Speed, Mülrar till de tusen när han lers Memorial med Genova Bulwark och slutade som travtränare. Internationellt Unghästlopp med Roller. Samtliga vinnarna utom Genova Bulwark tränade han själv. Genova Bulwark tränades av Gunnar Nordin, och denna körning var inte unik – Bertil, som också var lite av en ”elegant” i Gunnars anda, användes flitigt som kusk av alla Nordinarna. Redan 1954 hade han vunnit Müllers med Tampiko för äldste brodern Gösta. Sista stora segern för Bertil kom i Svensk Uppfödningslöpning med Grafik 1965. För samma ägare tränade han också gode Lito Scott.

Roland vann Kungapokalen 1949 med Hugo Nordqvist och därefter såldes hästen till generalkonsul Albert Walldén och kom i träning till Bertil Jansson.

Bertil Jansson med Bessie Fisherman efter en skrällseger.

Grafik vann Uppfödningslöpningen 1965 i totalt överlägsen stil. Ägdes av ”LångeTorsten” Nilsson och bagaren Göte Nilsson.

Under 70-talet tvingades Bertil avsluta sin tränarkarriär sedan han fått svåra problem med ryggen, ett välkänt gissel i travtränarkåren.

203

Ture Persson

Lyckad sejour Ture Persson var en av många Broddatränare men en av de få som lyckades bli champion.

Ture Persson hade en lyckad sejour som Broddatränare bl.a. vann han Derbyt 1948 med King Brodde. En annan framgångsrik häst var Donau (bilden).

Champion 1948 Började som lärling hos Isidor Johansson 1924 och var därefter hos Niels Sölberg. Men det var hos Gustaf Pajoncek under 20-talets sista år han fick börja köra lopp – och det med gott resultat. Sista året som lärling 1930 vann han elva segrar. Blev därefter sin egen men hade inga stora framgångar initialt. Efter tio år som tränare blev han andretränare hos Ragnar Thorngren på Åby, och vann under tiden där Åby Travmästerskap med den ökände (= extremt folkilskne) Walter Top 1942. Men hemstaden lockade, och Ture blev först anställd av Johan Nilsson på Gamlegård som hjälptränare till dennes son Owe, som dock kort därefter flyttade till Stockholm. 1944 blev Ture Ture Persson var anställd som andreman hos det stora Broddalyckosam som tränare stallet. Allan Lindskog var tränare och förstekusk men stallet hade mycket häst och behövde på Brodda. även en andrekusk. Så småningom öppnade Allan Lindskog egen rörelse och Ture blev tränare för Brodda. En lyckad sådan – 1948 vann han Derbyt överlägset med King Brodde och blev dessutom champion på 45 segrar, en mycket aktningsvärd summa den gången. Efter Broddatiden blev Ture Persson egen tränare igen, men fick aldrig det bästa hästmaterialet och framgångarna var ganska sällsynta.

Anshelm Mattsson Champion 1949

Många topphästar Anshelm Mattsson hade många topphästar i stallet men den mest omtalade på senare tid blev Mr Lep, hästen som köptes när slaktbilen redan var beställd men fick ett nytt liv hos ”Matts”, en historia som blev mycket uppmärksammad och omskriven på sin tid.

Två kända hästar hos Anshelm Mattsson, Paul Court och Prins Petrus.

204

Hästintresset fanns tidigt hos ”Matts”, som var född 1914. Som 18-åring började han som lärling hos Göte Nilsson, fyra år där följdes av lika många år hos Filip Norén. Det var hos Göte ”Dönarn” som Mattsson vann sin första seger. Den togs med kallblodet Raketen. 1941 anställdes ”Matts” som privattränare av Johan Jacobsson på Nevitsborgs Stuteri. Redan första året där segrade han med Countess Zabetta i Internationellt Mästerskap på den då fantastiska tiden 1.19,2, ett banrekord som stod i många år. Ett annat banrekord slog han f.ö. 1950, då USA-importen Court Day travade 1.18,5 och ett tag var Europas snabbaste travare för året. Då hade han drivit sin egen rörelse sedan 1943. Den 9 september 1951 glömmer inte den som då besökte Jägersro. Då störtade Anshelm Mattsson i Svenskt Travkriterium med Billesholm, som snubblade precis framför måldomartornet (bilden finns på annan plats). Mattsson fick en mycket allvarlig skallskada – detta var långt innan hjälmarnas tid – men när säsongen 1952 började den 2 mars fanns ”Matts” hade många pro- han på plats i sulkyn igen. Året efter vann han en av sina större segrar med Alma Bulwark i filhästar genom åren. Arvid Stjernswärds Minneslöpning. I ”Matts” stall tränades många profilhästar genom åren. Countess Zabetta och Court Day var två av de första och största, andra var San the Great, Bulltoft, Paul Court (vinstrikaste häst 1959), Alma Bulwark, Attan, Prins Petrus (26 segrar), dennes halvbror Molnets Broder, som inledde synnerligen framgångsrikt för Mattsson men på äldre da’r blev såld norrut, fick en nytändning och slutade sin karriär med totalt 113 segrar – osannolikt! Stora segrar vann Anshelm med Caprice i Arwid Stjernswärds Minneslöpning och Stora Treårspriset, hon vann dessutom Åby Travmästerskap 1950 och var tvåa i Åby Stora Pris bakom Iran Scott - Calle Schoug, och blev vinstrikaste häst 1950.

Birger Bengtsson, vår största champion genom tiderna med sin kanske bäste häst Diego.

Avita vinner 1956.

Birger Bengtsson Champion 1954 -55 -56 -57 -58 -59 -60 -62 -63 -67 -68 -69 Banans meste champion har fått sin egen historia i boken på sidan 190.

Karl Pettersson Champion 1961 1932 fick han börja jobba, Karl Pettersson. Då var han 13 år gammal och läromästaren blev Niels Sölberg med tre championat på meritlistan. Det tog sex år innan första chansen att köra lopp kom – 1938 gjorde Kalle P debut. Första segern kom 1941, då han gjorde en sejour hos Trygg Levin-Hansen på Solvalla. Hästen hette Gunvig. Jo då, det var ett kallblod. 1942 var Kalle mogen att bli sin egen, nästan i alla fall. Tillsammans med Folke Bengtsson blev han privattränare för Hejdeholms Stuteri. 1945 blev han publiktränare som det kallades då. Efter hand växte stallet till sig, och första storsegern kom 1951 med Dresden i Svensk Uppfödningslöpning. Året efter var han snubblande nära att bli champion – hade vid årets slut en seger mindre än Allan Lindskog. Stjärnan i stallet under 50-talet var In Spe, som bl.a. blev tvåa bakom Frances Bulwark i SM. Kalle Pettersson bröt en sju år Karl Pettersson skulle ta ett champiolång svit för Birger Bengtsson. nat på Jägersro. Det gjorde han 1961, då han bröt en sju år lång svit för Birger Bengtsson, en prestation i sig. Vid denna tiden hade Kalle verkligen stallet på topp och året efter firade han sin största framgång med en dubbelseger i Dansk Traverderby. Själv styrde han Dina Lloyd till seger och tvåa i mål var Don Albert med broder Börje i vagnen. Vinnarhästen var helsyster med Kalles allra framgångsrikaste häst Come On Lloyd, som vid ett tillfälle ståtade med 19 raka segrar. Det var inte helt oväntat att de stora framgångarna kom med danska hästar – Kalle importerade en hel del därifrån, och så småningom också från USA (Mr Speedster bl.a.) Men det gick även med svenskfött -1975 tränade han fram banans ledande 3-åring i Kadett Håleryd, sedermera efter försäljning till stall Lindstedt/Wallner Kalle P. med Hectorina. omdöpt till Toro.

En glädjespridare Kalle Pettersson var under hela sin karriär en av glädjespridarna på stallbacken, ständigt med vassa kommentarer på tungan. Och han behövde sitt goda humör för det var ett ganska tunt material han hade att hantera En av få bilder som Kalle de första Pettersson är allvarlig på. åren.

Kalle Pettersson året då han blev champion med snabbloppshästen Aconto, tv. Börje Pettersson med Dina Lloyd och th. Bengt Lindahl med King Don.

205

Kjell Isgren

Favorittränare Sällan eller aldrig har någon varit så favoritspelad som Kjell Isgren när han startade en Gånhäst. Nedan följer ett par segerstaplare.

Delray segerrikast 1964 med tolv segrar. Straw Flower en oerhört snabb USAimport.

Lepin gjorde 37 starter och 36 gånger var han en av de tre främsta.

Stor hästmänniska Karlis Veritis tränade många fina hästar under sin karriär vilket resulterade i ett championat.

Karlis Veritis i stallet tillsammans med sin dotter Velta som ryktar King Bradford.

206

Champion 1964 -65 -66 Malmöpåg som fick sin utbildning i yrket hos Allan Lindskog men som startade sin tränarkarriär i – Umeå. Året var 1955 och det blev succé; Kjell blev champion två år i rad 1955 - 56. Efter denna goda inledning på tränarkarriären återvände han till hemmabanan som tränare hösten 1958 och firade en del framgångar med Hanno Lee. Hösten 1960 efterträdde han så Hans Ringström som privattränare för Stall Gån, ett stall som, liksom så många av de stora hästägarna på banan genom åren, helt förlitade sig på sin egen uppfödning och en eller annan import. Den policyn hade inte räckt till ett championat på Jägersro sedan Brodda-tränaren Ture Persson var segerrikast 1948. Men Kjell Isgren och Stall Gån visade att det fortfarande var möj- Kjell Isgren hade alltid väl förberedligt. Tre år i rad 1964 - 66 var Kjell da hästar när de startade. champion, och tränade dessutom de årens segerrikaste Jägersrohästar i Tumult och Delray. Andra goda hästar var USA-importerna Near Me och Straw Flower. Och så kom ju efter hand avkommorna efter Lep Hanover, en av de förnämligaste hingstar som verkat i Sverige. Hans första kull, född 1962, bestod av två avkommor varav den ena (Lespri) vann Svensk Uppfödningslöpning. Sedan följde under många år en strid ström av goda hästar, bland Gån-stallets egna hästar minns vi sådana som Uno Song, jättelöftet som inte höll, Marie Lep, Claus Lep, Clay Lep... Men den bäste av dem var Lepin, en helt outstanding 3-åring på Jägersro 1979 med nio segrar på nio starter. Han var aldrig ens i närheten av förlust det året! 1980 gav han också Kjell Isgren dennes sista stora seger, i Sprintermästaren, en av Lepins sju segrar på elva starter det året.

Karlis Veritis Champion 1970 Född i Lettland 1908 hade Veritis en gedigen hästbakgrund när han kom till Sverige 1951. Han hade inlett sin tränarkarriär på Hippodromen i Riga 1934, i ett land där travsporten då var stor – innan kriget slog allt i spillror. Efter sin ankomst till Malmö och Jägersro började han som tränare för det stora Broddastallet, där han hade fina En typisk stilstudie av Karlis framgångar med hästar som Akrobat, Veritis. Speed Duchess och Speed för att bara nämna några. Med Akrobat vann han bl.a. Jubileumslöpningen efter skiljeheat mot Löjtnant Scott och Calle Schoug. När Karlis startade som egen tränare fick han inledningsvis fina framgångar med hästar ägda av Stall Svansjö, och så småningom också av bröderna Erik och Hilding Nilsson i Kvarnby för vilka han tränade sådana som Invit och Regal Rod. För den tredje brodern Nilsson, Erik, tränade han Vinda Whitney, som hade en framgångsrik 3-årssäsong innan hon flyttades till Sören Nordin. Stallets kvalitet utvecklades hela tiden, och vi kan från de senare åren även minnas hästar som Maggy Guvijo och Stall Hjularps amerikanska topptravare Anitra Hanover, Keystone Village och Urgent Yankee.

Per-Olof Gustafsson Champion 1971 -73 -75 -76 -77 Östgöte, alltid kallad Peo eller möjligen Pelle. Kommer från en hästfamilj, hans far Malte var också välkänd i travkretsar. Född 1929 hade P-O när han närmade sig de fyrtio en väletablerad tränarrörelse på Örebro med filial i de gamla hemtrakterna på Mantorp. Idén att flytta verksamheten till Jägersro fick han av Stefan Holmgren, då travjournalist på Arbetet. Han kom hit när Birger-epoken närmade sig sitt slut hösten 1968 och fick omedelbart bra snurr på verksamheten. Första championatet kom 1971, och totalt var han fem gånger under 70-talet nummer ett på Jägersro. P-O hade i flytten till Jägersro med sig sin första stjärnhäst Iran Will, som han hade glädje Peo Gustafsson har kämpat med travav i många år och totalt vann sporten under många år. 42 segrar med, störst av dessa var Nordiskt 5-årspris på Åby. Nästa topphäst var Brogan, som bland 32 vinster framför allt vann Hugo Åbergs Memorial 1970. Samma lopp tog P-O hem 1975 med Judy Song, som han också körde till seger i Hollands största lopp Grote Preijs der Lage Landen. Judy var sedan över i USA för att starta i Roosevelt International, men ett skadat bakben förhindrade start den gången. 1977 tog Pelle en delad seger i Svenskt Trav-St Leger med lille härlige kämpen Kaffir, som löpte dött lopp med Express Gaxe.

Rolf Regnér Champion 1972 Hade en kort tränarkarriär på Jägersro, så skåning han är. Började inom travet hos Kalle Pettersson som 16-åring och debuterade året efter, 1956, och vann sin första seger i andra starten. Rolf hade egentligen inte åldern inne, det var 18-årsgräns redan då, men hästens ägare var gamle championtränaren Niels Sölberg, som tryckte på för att ynglingen skulle få köra. Det var hos Calle Schoug han slog igenom som kusk, fick många fina styrningar där och vann bl.a. med Löjtnant Scott dennes sista seger, som 12-åring i december 1958. Efter en säsong i Boden, hans första försök som tränare, var Regnér en kort sväng hos Brodda och Schoug (igen) innan Rolf Regnér kom, sågs och Sören Nordin lockade upp honom till Solsegrade 1972. valla. Hela 60-talet var han anställd hos mäster Sören och blev sedan egen tränare, en period i samarbete med Kalle Fylking – det var ju ”popstallens” tid. Under denna tid tränade han sin bästa häst i karriären, Bella P som under 1969 tog skalper som Lyon och Björn innan hon olyckligt bröt benet i en lastningsolycka på Solvalla. I början av 70-talet ville Jack Rosengren (Stall Jaros) ha ner Rolf till Skåne, och innan jul 1971 flyttade han till en nyinköpt gård i Blentarp. Han medförde sex hästar från Valla och så tillkom Jaros-hästarna. Stallet växte fort och det blev succé direkt med championtitel redan första året. Stall Jaros stjärna Big Elma flyttade ganska snart upp till Sören Nordin på Solvalla så de segerrikaste hästarna i stallet under championåret var Shylock, Amiral P och Iran A.

Medlem nr 30 1989 blev Per-Olof Gustafsson medlem nr 30 i den exklusiva 1000-klubben när han den 8 augusti körde Fiddlesticks Look till seger på hemmabanan. Därmed följde han i Birger Bengtssons och Tommy Zackrissons fotspår som den tredje Jägersrotränaren i den församlingen – fast Tommy hade vunnit de flesta av sina första 1000 segrar på andra banor. P-O håller fortfarande igång med en eller annan egen häst i Ulf Norrbys stall.

Peo hade sin storhetstid på 70-talet där han tog fem championat.

Laddade skarpt i två år Efter ett mellanår laddade Rolf Regnér om och var knappt slagen tvåa i kuskligan sitt tredje år på Jägersro, men den sociala situationen med bostad och rörelse på samma plats fungerade inte bra och han flyttade åter till Solvalla. Redan 1976 slutade han som tränare p.g.a. ryggproblem – detta yrkets ständiga gissel.

Iran A med Rolf Regnér vid en av sina segrar.

207

Leif Lövgren Champion 1974 -78 -79

Dominanta tränare Leif Lövgren var, tillsammans med PerOlof Gustafsson, dominerande tränare under 70-talet och tog tre championat. Leif Lövgren är sedan många år styrelseledamot i Jägersro trav & galopp, och har följts i yrket av två söner; Tommy och Joakim.

Leif Lövgren är född norrlänning och hade sitt första hästjobb hos mångårige championtränaren Gustaf Hallén i Boden. Via allt för tidigt bortgångne Fritz Ekbäck på Åby kom Leif till Sören Nordin och blev riksbekant som skötare till Julienne. Tränarkarriären inledde Leif på Kalmar, dit han anlände veckan innan banans invigning 1965. Efter två championat och två andraplatser på fyra år blev Leif och kusinen Lars Gustafsson värvade till Jägersro av Hugo Åberg, som kallade de båda till ett möte på restaurang Kronprinsen och gjorde upp om flytLeif Lövgren tillsammans med ten. Ego Bill, en av Jägersros mest Leifs största segrar kom i Nordiskt framgångsrika hästar under 3-årspris 1975 med Sonny H och många år. Nordiskt 4-årspris 1976 med Uggla Nera. Framgångsrikaste hästen genom åren var Ego Bill, en av Ego Boys få avkommor, som totalt tog 42 segrar under en lång karriär.

En virtuos och trollkarl Bo W Takter for fram som en virvelvind och älskade att vinna.

Bo W och Johnny Takter Bo W Takter champion 1980 -83 Johnny 1981 -82 -84 -86 -89 -90 -91 -92

Bo William Takter ansåg sig ha högre makter på sin sida som hjälpte honom till framgångarna.

208

När familjen Takter kom till Malmö och Jägersro blev sig ingenting likt. Det var som en stormvind drog fram över banan. Pappa Bo William och hans söner Johnny och Jimmy lämnade ingen oberörd. Ingen kunde vara likgiltig till deras uppdykande på landets tredje travbana. Åsikterna var många, det var svårt att inte ha någon form av förhållande till trion, så dominerande som de var. 1977 och 1978 var Bo William Takter champion i Mantorp. 1978 flyttade familjen till Skåne. ”Jag kommer till Skåne för att skåningarna är trevliga och maten god. Dessutom skall jag bli champion”, uttalade sig Bo W Takter i Kvällsposten. Så rätt han fick! Redan 1980 tog Bo William Takter sitt första Jägersrochampionat med 57 segrar. Sedan tog Johnny över 1981 – första gången en lärling blev

Betydelsefulla hästar för Johnny Takter

1983 tog Takterstallet 231 segrar varav 126 på Jägersro. champion – och 1982 med 61 vinster båda åren. Bo W vann 90 segrar 1983. Det här året noterade stallet rekordet 126 segrar enbart på Jägersro och 231 i hela landet. 1984 var Johnny tillbaka Johnny har alltid ansetts som en med 89 vinster. Det var ingen överdrift att påstås, att man inom mycket skicklig kusk. familjen kunde bestämma vem som skulle bli champion. Hade man velat, så hade man nog kunnat göra ”lillgrabben” Jimmy till champion också. Så överlägsen var trion under ett antal år. Ofta hade man tre hästar i loppen. Det kunde hända att Bo William vann före Johnny och Jimmy. Eller tvärtom. De flesta championaten, åtta stycken, tog Johnny, som var och är en gudabenådad kusk, en riktig sulkyartist. De fyra första tog han under de år han var förstekusk i det gemensamma Takterstallet, de fyra senare i helt egen regi sedan Bo W flyttat till Tyskland. Bo William Takter var en föregångare vad gällde barfotakörning. Det gav så stort eko att travförbundet faktiskt ett tag var inne på att förbjuda detta! Inte minst sedan han efter provstarten till Svenskt Travderby tog av framskorna på Micko Fripé med känt resultat. Det blev sedermera förbud på så sena skoryck, men barfotakörningen blev så småningom allmänt accepterad. En del trodde Takterfamiljen sysslade med avancerad doping. En gång togs det prover på alla hans hästar när han kom till V65 på Åby. Före loppen! Men namnet Takter var stort efterfrågat på banorna. Stallet vann bl a Mikkeli-ajo i Finland (Busy Randy), Oslo Grand Prix och Copenhagen Cup (E.O. Brunn), Danskt Mästerskap (Ellizar H.), UET-uttagning i Paris (Rahatzait). 1984 flyttade Bo W till Tyskland där han tillsammans med storhästägaren Alwin Schockemöhle under några år dominerade de tyska insatsloppen. 1988 drabbades Bo W av en svår olycka när han föll i en trappa. Han ”var och vände på andra sidan” men kom mirakulöst tillbaka och lyckades vinna lopp både på Jägersro och i Tyskland. Yngste sonen Jimmy flyttade till USA redan 1982. Där har han slagit sig fram som en av de allra största och skickligaste och av honom tränade Malabar Man vann bl a Hambletonian, det största man kan vinna. Han tränade också Elitloppsvinnaren Moni Maker. Jimmy fick ta emot Glen Guarnsey Award som USA:s främste travtränare 1996. Takterstallen hade många stjärnhästar under sin glanstid men det allra största namnet var nog Nealy Lobell, järnladyn som gick till final FEM gånger i Elitloppet och startade lika många gånger i Hugo Åbergs Memorial. Förutom Derbyvinnaren Micko Fripé, Åbergsvinnaren Matiné och de ovan nämnda storloppsvinnarna minns vi också hästar som Norine Hanover, Viking Hagen, Victoria S., Elton Sidney...

Nilema Pearl vann Derbystoet för Stall Superbus i träning hos Hans Adielsson med Johnny bakom tömmarna.

Dick Trot klättrade snabbt upp i klasserna och tog många av sina 27 segrar för familjen Takter.

Kramer Boy utvecklades snabbt till en internationell stjärna med flera segrar i Italien.

Nealy Lobell var på topp under flera år och betydde mycket för Johnny Takter.

209

Tommy Zackrisson Champion 1985 -87 -88

Jämte i travets värld Jämtlänningen Tommy Zackrisson tillhör den grupp tränare som ägnat hela sitt liv åt travsporten och gjort det med stor framgång. Sitt inträde i 1000-klubben gjorde han redan 1982.

Jägersro var en utmaning för Tommy Zackrisson under 80talet och utmaningen lyckades.

Nashville och Tommy tog många segrar tillsammans.

210

Jämte, från Östersund, som redan i 20-årsåldern flyttade till Kalmar. Där blev han anställd hos banans då störste tränare Peter Johansson, och tog som förstekusk för denne nio championat på elva år under perioden 1971 - 81. Den ende som kunde sno åt sig två championat under den tiden var Magnus Sandgren. I början på 80-talet tyckte Zackrisson att det var dags att söka nya utmaningar. Flyttlasset gick till Jägersro och träningscampen Lottentorp i Sövde söder om Sjöbo. Under drygt ett decennium var Tommy en av våra ledande tränare i konkurrens med Takterstallet och Veijo Heiskanen. Den häst som Tommy kanske mest av alla förknippas med är Don Kentucky – något av det tuffaste vi har sett på svenska travbanor. Hästen som tålde att gå den långa vägen och som alltid gick till mål. Gång på gång på gång kunde vi se honom i tredjespår mala sönder allt motstånd under slutvarvet. 78 segrar blev det totalt, och en segerprocent på 45 - oerhört imponerande siffror. Men den största segern tog Tommy med Zenit F, som vann Svenskt Travderby 1994. Då hade Tommy flyttat tillbaka sin rörelse till Kalmar. Efter att ha varit hyresgäst på Lottentorp och senare på Gyllebo letade familjen eget ställe, men kom fram till att ingenting kunde mäta sig med svärfars (Peter Johansson) gård, så flyttlasset gick tillbaka till En champion skall firas på Småland. rätt sätt anser Tommys döttrar. Som Jägersrotränare hade han dessförinnan kört Panorama till seger i Stora Treåringsprisets stoavdelning, det loppet som numera heter E3. Andra hästar som vi minns från Tommys tid på Jägersro är Wind Speed (41 segrar), Ace of Diamonds, Dean Smart och danskarna Kublai Khan och Nashville. Tommy är i högsta grad aktiv fortfarande, besöker ofta Jägersro, och har tagit ytterligare tolv kuskchampionat i Kalmar att lägga till de nio han hade innan Jägersrotiden. Summa 21 plus de tre på Jägersro gör honom till 24-faldig champion. Under åren 1992 - 2006 har han 14 gånger på 15 år varit vinstrikaste tränare på Kalmar. Tommy Zackrissons stallpersonal hade stor del i Mats Svanhall bröt framgångarna under 80-talet. sviten 2005.

Färgstark personlighet

Lutfi Kolgjini Champion 1993 -94 ”Ludde” med hela publiken – för han är utan tvekan en av våra publikfavoriter. Var som lärling hos Veijo Heiskanen, Magnus Sandgren, Tommy Zackrisson, Göran Grahn och Göte Östlund. Fick tränarlicens 1986, och flyttade i början av 90-talet ut på Vombs Nygård där han sedan efter hand byggt upp sitt eget imperium. De två championaten under 90-talets första hälft togs med ett ”normalt” tävlingsstall, men efter hand har Ludde förändrat sin rörelse till en makalös satsning på högklassiga unghästar, varav många är egna uppfödningar. En satsning som bl.a. gav stallet fyra raka segrar i Svensk Uppfödningslöpning åren 1998 - 2001, varav två med egna uppfödningar. Ludde är väl den ende topptränaren i dag som producerar sitt material själv!? Den förste av dessa fyra Uppfödnings-vinnare var Revenue 1998, Jägersros mest meriterade häst genom alla år och tillägnad ett eget kapitel i denna bok. Men den allra största stjärnan i Stall Kolgjini var Viking Kronos, hästen som var huvudet högre än Varenne som unghäst. Vikingen gjorde blott 14 starter i sitt liv, men vann 12 av dem, satte rekordet 1.12,1 som 3-åring och tjänade över sex miljoner. Han vann det ena stora loppet efter det andra i Italien som 2- och 3-åring och vann sedan försök och final i E3 i Sverige. Fast en smärtsam förlust inkasserade han som storfavorit i italienska Derbyt – det var där Varenne för första gången presenterade sig på allvar. Vikingen verkar numera i svensk avel – där han blivit far till Going Kronos, som har alla förutsättningar att bli Jägersros största stjärna någonsin. Redan som 3-åring 2006 har han sprungit under 1.11,0 två gånger på svenska banor och satte med 1.10,4 världsrekord. Going Kronos var liksom sin far favorit till Derbysegern i Italien, och liksom för Viking Kronos blev det förlust. Fast denna gången var det inte lika smärtsamt för Ludde – den som besegrade honom var nämligen träningskamraten Glen Kronos körd av Roberto Andreghetti. Runt sex miljoner på ett bräde till stall Kolgjini, den största framgången någonsin för en svensk tränare! Fast för många V75-spelare i Sverige är den första häst de kommer att tänka på i samband med Ludde en helt annan – Tout Ou Rien. Under en treårsperiod vann han 27 segrar på 67 starter och var en fullständig följetong i V75-sammanhang där han vandrade genom klasserna på ett sätt som få gjort.

”Ludde” är en av banans färgstarkaste personligheter som sällan lämnar någon oberörd. Ett sydländskt temperament och en väl offensiv körstil har ibland ställt till det och han har många gånger toppat den allsvenska bötesligan. Det har skrivits mycket och inte alltid positivt. Så varför inte framhålla en av hans mest positiva egenskaper som kanske inte är så väl känd. Kolgjini är motsatsen till långsint. Hur upprörd och förbannad han än kan bli och hur mycket han än kan skälla i vissa lägen (det kan han), så rinner det av på fem minuter och han är tillbaka på ruta ett.

Lutfi Kolgjini har gjort en kometkarriär som tränare.

211

Dominant champion Erik Adielsson har under sina första 14 år vunnit över 2000 segrar.

Easy Lover betydde mycket för Erik i början av hans karriär och de tog flera fina segrar tillsammans.

Erik Adielsson, populär catchdriver redan i tidig ålder.

Human Behaviour var Erik Adielssons stora stjärna i början på 2000-talet.

Erik Adielsson gratuleras av två beundrarinnor efter segern med Citation Åbergskvällen 2006.

212

Erik Adielsson Champion 1995 -97 -98- 99- 00 -01 -02 -03 -05 -06 Erik blev unik 2006, när han som förste Jägersrokusk blev champion på Solvalla. Naturligtvis inte helt oväntat eftersom han för första året körde som förstekusk åt Sveriges suveräne tränarchampion Stig H Johansson, men likväl en prestation som ingen gjort tidigare – att som ”utombys” ta hem championatet på Valla (Calle Schoug har också varit champion på Valla, men då var han stationerad på banan). Men det är för sina tio championat på hemmabanan Erik finns med här. Han närmar sig med stormsteg Birger Bengtssons rekord på tolv – sedan 1995, då Erik tog sitt första championat, har han bara släppt ifrån sig titeln två gånger; 1996 och 2004. Dessutom har Erik fyra championat i Halmstad, ett i vardera Kalmar och Vaggeryd och har tre gånger toppat V75-ligan. Han har också vunnit SM och EM (två gånger) för lärlingar, och blivit hyllad som vinnare av Kusk-EM 2002, blev dock i efterhand av med den titeln eftersom det visade sig att en av segerhästarna varit behandlad med otillåten Erik Adielsson från början amatör, fortsatte som lärling och är nu enormt medicin. framgångsrik catchdriver. Erik började köra som amatör det året han skulle fylla 18, och vann året därpå, 1993, KG Bertmarks Minneslopp med Beat the Time. Därefter övergick han till att bli professionell, och tog det första championatet vid 21 års ålder 1995. Några år senare började Erik vinna de stora loppen, framför allt med Rival Damkaer som han körde till seger i bl.a. Müllers (1997), Olympiatravet (1998), och Grosse Preiss von både Gelsenkirchen (1997) och München (1998). Andra storloppssegrar som följt på senare år är Stoderbyt (Miss Pilaar 2001), Drottningens Pokal (Sweet As Candy 2002, Lotuschic 2006), Stochampionatet (Volita du Ling 2002), St Leger (Favorit 2003), Oaks (Elektra Skift 2005), Sprintermästaren (Profit Ås 2005), SM (Dumle Erik Adielsson på väg att bli Jägers- Loss 2005), Forus Open (Victory ros meste champion genom tiderna. Tilly 2006), Oslo Grand Prix (Mara Bourbon 2006) och Sweden Cup (Digger Crown). Och så naturligtvis den bejublade segern med Citation inför hemmapubliken i Åbergs Memorial 2006. Detta är faktiskt bara början. Vi har kanske sett de två första kapitlen i Erik Adielssons karriär, men flera återstår. Hur länge till är Birger Bengtsson vår meste champion?

Mer än tränare Thomas Uhrberg tillhör inte bara landets främsta tränare utan är också ansedd som en av de absolut främsta kuskarna.

Thomas Uhrberg Champion 1996 2004 Började sin karriär hos Thomas Nilsson i Halmstad och gjorde sig tidigt ett namn som en körbegåvning utöver det vanliga. Var en av de yngsta tränarna i modern tid när han 22 år gammal fick ut sin licens 1984. Stallet växte snabbt till ett av de ledande i Halmstad, och Thomas tog två championat i rad 1987 och -88. Efter detta flyttade Uhrberg till Åby och samarbetade under två år med sin forne läromästare Thomas Nilsson. Där blev han kvar, även sedan det samarbetet upphört, fram till 1997 då licensen flyttades över till Jägersro. Stallets största stjärna hittills har varit Excellens Ex, med segrar i Lilla Elitloppet, Sverigeloppet, Müllers Memorial och två gånger Färjestads Jubileumslopp. Ett år vann Excellensen sju av de åtta Gulddivisionslopp han startade i. En annan stor seger kom 2004 när Thomas matchade Home Blåbjerg till segern i Dansk Travderby. Som körsven skrev han 2006 in sig i den odödliga skaran som hemfört Derbyt, då han satte dit Colombian Necktie 1997 flyttade Thomas Uhrberg för tränare Roger Walmann till glada licensen över till Jägersro och har oddset 21.98. Därmed befäste Thosedan dess varit en av de ledande mas Uhrberg ytterligare sitt anseende tränarna. som en av landets verkliga toppkuskar, känd inte minst för sin skicklighet i starten. En av de första som insåg hans talang var Anders Lindqvist, som redan 1987 anlitade honom som kusk till Ewing Turf, vilket resulterade i seger i Sprintermästaren och en andraplats bakom Atom Knight, körd av Lindqvist själv, i Svenskt Travderby.

Thomas Uhrberg tar emot publikens ovationer efter en storloppsseger.

Thomas Uhrberg vinner Championatet i sista loppet under 2004 på målfoto med Gold Dust.

213

Hans Adielsson

Började med galopp Det hela började i Östersund. Familjen Adielsson ville att barnen skulle få möjlighet till universitetsutbildning. Valet föll på Lund och 1958 flyttade man söderut. Det hästintresse som sönerna förut odlat på Östersunds trivsamma bana, fick nu fritt spelrum på Jägersro. Om de varmblodiga travhästarna var i stark minoritet runt Storsjön, blev det ett helt motsatt förhållande på Jägersro där ju kallbloden aldrig fått något fotfäste. Hans upptäckte ganska snabbt att galopphästarna som det fanns många av i Jägersros stallar, lockade honom. Om man kan rida och är i tonåren, vem vill inte pröva på att rida fort? Han gjorde värnplikt vid Kavalleriet, K 1, som innan försvaret helt avhästades fostrat otaliga svenska ryttare. Hans blev amatör och gjorde sig snabbt känd för ritter med stil och gott omdöme. Hans bästa säsong blev kanske 1966 då han tog elva segrar. Det skulle bli ett 40-tal innan han avslutade amatörryttarkarriären. Favorithästen under dessa år var den legendariske Wild Scarlett. När Hans 1965 kunde köpa den då sjuårige hästen hade den redan 16 segrar. Hans tränade nu själv och red oftast och publiken visste att när Wild Scarlett ställde upp, var det med vinstchans även om motståndet i handikapper ofta var svårt. När Wild Scarlett slutade tävla vid 14 års ålder, hade han vunnit 37 segrar på svenska banor. 1972 tog Hans ut proffslicens och nu följde några år med uppbyggnad av rörelsen. Hans hade gift sig med Mai som kom att bli en mycket viktig person i träningsverksamheten under alla år framåt. De hade 1974 fått sonen Erik. Hans arbetade under dessa år som språklärare och när man bestämde sig för en större satsning, överfördes licensen tidvis till Mai, i högsta grad kompetent för detta. Detta arrangemang tillät Hans att fortsätta sitt lärarjobb i den utsträckning han önskade. Hans hade alltså under några år två yrken. Stallet kunde lita på ägare som satsade hårt med fullt förtroende, bland dem Stall Adiel, Stall Question, Stall Tandem och Stall USA. Nu började framgångarna komma. 1980 erövrade stallet det första tränarchampionatet. Det skulle bli en obruten rad på nio fram till 1988. 1982, Mai Adielsson, klädd för Svenskt året för Humbugs Derbyseger, Derby. 214

Sofia Nordgren var jockeychampion under ett par år när hon red för stall Adielsson överträffades för första gången miljonen i insprungna pengar och högsta summan, över tre miljoner, noterades 1986 när 396 starter gav 71 segrar. Hans satsade mest på skandinaviska uppfödningar och var mycket segerrik i större löpningar för 2- och 3-åringar. Det kan Hans Adielsson som ryttare i Veteranlopintygas t.ex. med sex segrar pet vid Jägersros 90-årsjubileum. Hästen i rad i Amacitalöpning för 2hette Vonholten. åriga ston. Två ston utmärkte sig över alla andra i Hans tränargärning, Derby-segrarinnorna Humbug (DEN) 1982 och Rossard (DEN) 1983. Båda exporterades till Nordamerika efter lysande karriärer i Skandinavien och därom skrivs mera på annan plats i denna bok. Framgångarna för stall Adielsson kan som så ofta i hästsporten förklaras med hårt arbete. Sedan verksamheten 1985 flyttats till den förstklassiga stallanläggningen i Kvarnby, fick hästar och människor en idealisk inramning där hänsyn kunde tas till individerna. Mycket krävdes av personalen. Att vara i full gång klockan fem på morgnarna var regel på sommarhalvåret sju dagar i veckan. Förutom att Hans använde etablerade jockeys när förhållandena krävde, gav han också unga lärlingar många chanser. Bland dem var Mikael Jakobsson, Rossards ryttare, och Sofia Nordgren som 1982 blev historisk såsom första kvinnliga jockeychampion i Sverige, något som gav genljud utanför Sveriges gränser. Även Gunilla Nilsson måste nämnas i detta sammanhang. Men på hösten 1988 blev allting annorlunda. Nu hade träningsstallet Adielsson för att använda en sliten fras ”vunnit allt som gick att vinna”. Kanske var ägare och tränare något besvikna på att svensk galopp inte fått den utveckling som man hoppats. Man bestämde sig för att sluta. Efter att championatet bärgats för nionde året i följd, träffade Hans sin huvudägare. Man skulle nu inrikta sig på travet. Sveriges mest framgångsrika galoppstall tömdes och i början av 1989 fanns inga galopphästar kvar.

Mai Adielsson har en stor del i stallets framgångar. Mai hade också tränarlicens under några år.

Mai Adielsson och Benny Andersson, två profiler inom galoppsporten samtalar i vinnarcirkeln inför en löpning.

Tillbaka till travsporten efter en osannolikt framgångsrik galoppkarriär.

... och fortsatte med trav Den fortsatta inriktningen var alltså redan bestämd. Underhand hade Hans och hans störste ägare, Stall Superbus, börjat välja ut travhästar. Andra ägare tillkom och vid slutet av 1989 omfattade stallet ett 20-tal hästar. En ny tid började och Hans hade återkommit till travmiljön som han lämnat i Östersund 30 år tidigare. Men att byta licens från galopp till trav var inte alldeles självklart ansåg någon byråkrat på Travförbundet. Hans skulle gå

1989 var det trav som gällde för Hans Adielsson.

Mai och Hans Adielsson skolar in en unghäst hemma på sin gård i anslutning till Jägersro.

215

Experimenthäst Human Behaviour, som var en av Jägersros topphästar genom åren, skiljde sig på åtminstone ett sätt från de andra stjärnorna; han var 25% fullblod. Inte helt unikt i världen, men ganska ovanligt. Samma bakgrund hade den mäktige franske Jamin (f -53 och vinnare av Elitloppet -59) och dennes helbror Ulner, som verkade i svensk avel under 70-talet. Deras mormor Gladys var, liksom Human Behaviours mormor Nostalgic Memory, rent fullblod. Det välstammade fullblodsstoet Nostalgic Memory importerades till Sverige av AB Superbus på 80-talet. När stallet tillsammans med sin tränare Hans Adielsson övergick från galopp till trav provade man en korsning; fullblodsstoet betäcktes med en travhingst, Mack Lobell. Resultatet av detta blev – som tur var – ett sto; Crazy Love. Hon fick i sin tur tre avkommor, varav de två första var ston med Pershing som far. Inget av dessa ston kom till start. Tredje avkomman blev dock en fullträff; en sällsynt elegant svart hingst (sedermera valack) efter Spotlite Lobell – eller med andra ord Human Behaviour. Totalt tog han 40 segrar på 66 starter i sin karriär, vilket ger den enastående segerprocenten 60! Hans totalt intjänade prissumma blev 4.214.808 kr och han satte rekordet 1.11,8ak. 15 av segrarna togs i V75, där konkurrensen är som hårdast. De största segrarna var en Gulddivisionsfinal och Kalmarsundspokalen. Särskilt galopplysten var han inte, totalt finns det under hela karriären noterat sex galopper på Human Behaviour. Efter att ha fött Human Behaviours mor såldes Nostalgic Memory till Stall Question och återgick till fullblodsaveln, där hon fick flera goda avkommor, av vilka den bästa var SM-vinnaren Glentauchers.

216

Erik Adielssons framgångar kom snabbt, precis som sin fader Hans som snabbt blev en skicklig tränare. tränarkursen! Men om någonsin en dispens skulle komma ifråga, var det väl här när Hans kunde meddela vederbörande att han faktiskt hade varit lärare vid sådana kurser. Till att börja med körde Hans ofta lopp själv och vann ca 40 men insåg liksom många andra tränare vid denna tiden att en framgångsrik kusk måste köra mycket och ofta för att hästens förmåga helt skulle kunna utnyttjas. Och på några år uppstod i hela Sverige systemet med ”lånekuskar” eller ”catch-drivers”. De hade ofta tränarlicensen kvar och den kanske användes för ett fåtal egna hästar. Nu kunde träningsstallet bli ett familjeföretag. Hans och Mais son Erik hade hunnit bli myndig och tagit amatörlicens 1992. Han visade direkt utmärkta anlag och blev 1994 lärling hos sin far. Det bestämdes att han skulle vara stallets förstekusk. Stallet växte och 1997 kom Hans första tränarchampionat på Jägersro. Att matcha ett stall av storleksordningen 50 - 60 hästar kan fresta till täta starter för att tillfredsställa ägarna och för att försöka få hästarna att snabbt tjäna pengar. Men det är knappast Hans modell och ägarna måste ha extra tålamod. Då blir ”träffprocenten” hög när en väl förberedd häst kommer till start. Hos Hans har den på senare år legat på ca 27 %. I stallet arbetade under flera år Jörgen Sjunneson, i dag en av våra allra bästa catchdrivers, och Patrik Edlund som under två år var lärlingschampion och nu är tränare vid Jägersro. Hans har inte haft någon riktigt stor stjärna även om Nilema Pearl vann både Stosprintern och Derbystoet 1993. En speciell plats i Hans hjärta intar Human Behaviour. Hans mormor var ett fullblodssto (med en sådan härstamning hos en travhäst är det numera förbjudet att tävla i Sverige). Det gav en mycket karaktärsfull individ som hade en utmärkt löpförmåga. Bland annat skulle han ha varit tvåa bakom Revenue vid dennes Åbergseger om inte en galopp i allra sista stund hade lett till Erik Adielsson en kusk av högsta dignitet diskvalifikation. Hans har inte långt kvar och Hans Adielsson en tränare med ett till pensionering – om nu ett exceptionellt resultat. sådant begrepp existerar för en tränare som ständigt jagar den där hästen som skall vara den bästa av alla. Han är alltid på alerten, inte minst genom en mycket effektiv telefonpassning på sin mobiltelefon. Alltså fortsätter säkert verksamheten på Kvarnby ett tag till.

En äkta travdubbel En tränare som många äldre minns med glädje är Sture Bengtsson, inte släkt med Birger, men väl bror med Folke, likaledes tränare och Edgar, som arbetade för Birger i alla år. Sture fick två söner som följde honom i fotspåren – Jan och Holger. Sture var född 1903 och levererade i unga år koks med åkarhästar. Att börja köra som amatör på Jägersro låg inte långt borta. På 30-talet hade han travare uppstallade på Husarkasernen och tränade på Limhamnsfältet. När det blev dags för start spändes hästarna för och kördes till Jägersro. 1938 tog Sture steget att bli professionell tränare. En karriär som skulle komma att få stor betydelse för Jägersrotravet; det var nämligen i Stures stall som de stora hästägarna Hugo Åberg (Gån), Nils Bengtsson (Fortuna) och Gustav Kvist fick sin första kontakt med hästägandet. Familjen Sture Bengtsson. Med Sture i längst upp, Jan i mitten och Den 24 september 1939 gjorde Bengtsson en verklig bedrift. Det var Holger längst ner. två snabblopp utskrivna den dagen och han vann bägge – med samma häst! Det var alltså inte heat- eller poänglopp, utan två olika lopp. Det var den gången tillåtet att starta två gånger samma dag. Först körde han 1.22,6/1700 m med Day Belle och besegrade storheter som Countess Zabetta (Anshelm Matsson) och Derbyvinnaren Respekt (Hugo Andersson). Sedan gick paret ut med 20 m tillägg i det längre snabbloppet och vann på 1.23,2/2080 m. Voltite var Stures bästa häst och gav honom en av hans två segrar i Müllers Memorial. Den förste hade Stall Gåns Josedale Eagle tagit 1943. Dessa två vinster var hans största enskilda framgångar i karriären. Sture Bengtsson hade en lång tränarkarriär, och när sönerna Jan och Holger tog över körningarna på 60-talet importerades goda tyska hästar som Tora, Rosenzeit och Lebenswille, en trio som härjade med stor framgång i snabbloppen. Holger blev så småningom Halmstadtravets första champion 1969, trots att han var Jägersrotränare och Jan Bengtsson var under en kortare tid också tränare. Jan var, liksom Holger, ansedd som en av Jägersros bästa kuskar och fungerade ofta som dåtidens catchdrivers. Leif Lövgren presenteras närmare i Championkapitlet. Hans söner Tommy och Joakim är båda travträFamiljen Lövgren. Joakim närmast kamenare i dag. Äldsten Tommy ran, Leif i mitten och Tommy på innerspår. är lärare för ungdomarna som har travet som huvudinriktning i Frans Suells Naturbruksgymnasium på Jägersro. Stallet är både utbildnings- och tävlingsstall. Joakim Lövgren har inlett sin karrriär som egen travtränare synnerligen starkt och utsågs vid Årets Hästfest 2005 till Årets Komet.

En tänkbar trio Jägersrogaloppens tränarfamilj nummer ett heter Reuterskiöld. De är t.o.m strået vassare än familjerna Bengtsson och Lövgren, ty i deras fall är far och två söner sedan åtta år tillbaka samtidigt verksamma som professionella tränare. Lennart Reuterskiöld Sr började sin tränarkarriär på Täby på 70-talet, men flyttade till Jägersro 1978 och kan alltså nästa år fira 30-årsjubileum som Jägersrotränare. Av sönerna var mellanbrodern Fredrik först ut med tränarlicens hösten 1997. Våren 1999 följdes han av storebror Lennart Jr, som då blev tränare efter en framgångsrik karriär som hinderryttare. Och det finns en bror till, Johan heter han, och är i skrivande stund andretränare hos pappa Lennart. Det kan alltså bli en tredje broder i yrket. En annan långlivad galoppfamilj var Killicks med fader George, som red sin sista löpning vid 76 års ålder och sönerna George Jr och Robert (”Bobbie”). George Sr var dessutom tränare i uppåt 40 år och under lång tid var far och båda sönerna samtidigt verksamma som professionella jockeys på Jägersro. ”Bobbie” överträffade sedan sin far i antalet ”tjänsteår” som tränare med över 50 år i yrket, fast då inte på Jägersro utan på Åby och Ulriksdal/ Täby.

George Killick hade en lång och framgångsrik karriär som tränare och ryttare.

217

Akrobater till häst Tränare- och jockeyyrkena går ofta i arv. Ungefär som på cirkus, där många av artisterna har atmosfären i blodet sedan generationer. En annan liknelse mellan de båda kategorierna är att de lever ett kringflackande liv och ständig har höga prestationskrav på sig. Det känns som om ”alla” dagens sulkystjärnor i Sverige har ärftligt påbrå: Erik Adielsson, Björn Goop, Örjan Kihlström, Torbjörn Jansson, Fredrik Larsson... Tidigare hade vi ju också hela klanen Nordin med Ernst Johan, dennes tre söner Gösta, Gunnar och Sören, Göstas son Rolf och Sörens söner Jan och Ulf – en hel dynasti. Och det är likadant på andra håll i världen – inte minst inom galoppen, där många stora tränare och ryttare haft fäder i samma profession. Bra exempel är far och son Walter Swinburn, Frankie Dettori (Llanfranco heter han egentligen, italienare som han är), vars far Gianfranco också var en toppjockey. I England finns det hela släkter tränare/jockeys som Rickabys, Watts och framför allt Jarvis, där nuvarande Newmarkettränaren Willie Jarvis är fjärde generationen i följd med tränarlicens. Här hemma på Jägersro har också tränare Lennart Reuterskiöld två söner, Lennart Jr och Fredrik, i samma yrke. Det är också påfallande hur många av våra ledande jockeys som har haft fäder i samma yrke; Nicholas Cordrey (Chris), Yvonne Durant (Raymond), Kim Andersen (John), Mark Larsen (Ole) - och så inte minst vår egen Fredrik Johansson (Sven-Åke).

218

Fredrik Johansson

Främst bland jockeys Fredrik Johansson är den framgångsrikaste skånske jockeyn genom tiderna. Han har vunnit fjorton av femton klassiska löpningar i Skandinavien, d.v.s. 1000 och 2000 Guineas (i Sverige Diana och Jockeyklubbens), Derby, Oaks och St Leger i resp. Danmark, Sverige och Norge. Den enda han saknar är Dansk St Leger, lyckas han vinna den under sin karriär blir han den andre genom tiderna efter Janos Tandari att vinna alla femton. Fredrik har, som så många andra, ärftlig belastning. Hans far Sven-Åke Johansson red både på slätt och på hinder under c:a 25 år, först hos Einar Jardby men framför allt under lång tid hos Thorwald Nordquist, Jägersros och Skandinaviens ledande tränare på den tiden. Men det var inte pappa som lockade in sin lille son på jockeybanan Sven-Åke avslutade sin ryttarkarriär redan innan Fredrik föddes. I unga år blev det ändå ponnyridning för Fredrik, och detta ledde till ponnygalopp på Jägersro. Men hans dröm på den tiden var att bli fotbollsspelare. Det hände sig då att Rolf Wuscha, Sven-Åkes gamle arbetskompis hos Thorwald, som numera var tränare på Täby låg nere på Jägersro någon månad med sina hästar. Rolf såg att Fredrik förmodligen skulle komma att hålla det fysiska måttet för att vara jockey (man ser efter hur stora fötterna är, helt enkelt), och tyckte att han skulle sitta upp på ett fullblod för att se om det kunde bli ryttare av honom. Han lyfte upp Fredrik på Rann of Kutch - en häst som inte accepterade alla ryttare, men Fredrik accepterade han direkt. - Nu får du välja - jockey eller fotbollsspelare, sa Wuscha. Fredrik började sin karriär En som hjälpte till med valet var Hans tidigt men också mycket Adielsson, som fått upp ögonen för Fredriks framgångsrikt. talang. Eftersom familjerna bodde nästan grannar såg han till att få med sig Fredrik till Jägersro på morgnarna. Detta var under hans skoltid – när det var dags att börja med galoppen på allvar var Hans på väg att övergå till travet och Fredrik blev i stället lärling hos Mikael Jacobsson. Det var också hos Micke han gjorde sin debut i tävlingssadeln på hösten 1986, men ganska snart flyttades lärlingskontraktet över till Lennart Reuterskiöld, och det var här han började göra sig ett namn. Lennarts

Älskar vinnarcirkeln Fredrik är mycket skicklig i finishridning och går ofta segrande ur duellerna. stall utvecklades vid denna tiden både kvalitativt och kvantitativt, bl.a. var Bo Jardbys vindsnabba Stormy Belle champion på Jägersro med sex segrar på tolv starter 1991, samtliga gånger med Fredrik på ryggen. Sitt riktiga genombrott fick Fredrik 1990 då han, fortfarande som lärling, vann sin första klassiska seger i Diana med överraskningen Cheerleader, fortsatte med Topsy i Dansk Oaks och senare på hösten tog sin första storseger på hemmaplan med Nashville i Svenskt Kriterium. Lester Piggott hade just gjort comeback den hösten och det fanns en tanke på att försöka få honom till ritten på Nashville, men som hästens tränare Sam W Friberg sa; ”vi tog Sveriges Lester i stället”. Ett vågat omdöme så tidigt i en jockeykarriär, men ett som Fredrik verkligen har levt upp till under de gångna drygt 15 åren. Efter tiden hos Lennart Reuterskiöld var Fredrik under flera år förstejockey för Stall Lambada, vars hästar då tränades av i första hand Nils Lindgren. Storloppsvinsterna avlöste varandra med hästar som Irish Flight, Informant, Flyintor, Get Going, Next Going, Walking Possession, Primo Melody och Theatrician. 1994 tog Fredrik sitt första championat på Jägersro, och försvarade det även 1995. Året därpå, 1996, vann han sina första Derbyn, och han slog till med två på raken – både Dansk och Svenskt Derby En typisk stilstudie av Fredrik. på Palatal, tränad av Flemming Poulsen. Samma höst red Fredrik hem ännu en av de mest eftertraktade löpningarna, Stockholm Cup som han vann med superstoet Kill the Crab. Denna tränades av Wido Neuroth och detta var en av de första stora segrarna för ett par som under större delen av de närmaste tio åren skulle komma att dominera det skandinaviska storloppsprogrammet. Fredrik har ridit totalt åtta Derbyvinnare, varav de sex efter Palatal tränats av Wido. 1999 tog Neuroth/Johansson hem alla de tre skandinaviska Derbyna med Valley Chapel, en prestation som senast hade utförts av Tinto och Hans Bech-Holm 37 år tidigare. Parets övriga Derbyvinnare har varit Chirac och Val de Mar i det svenska och Kimola i det norska. Dessutom ett otal andra stora löpningar med stjärnhästar under ett samarbete som varade i nästan tio år – med ett uppehåll 1998, då Fredrik var förstejockey för Tommy Gustafsson och red hem en lång rad stora segrar även för det stallet. I och med sina engagemang på andra håll har Fredrik inte tagit fler championat på sin hemmabana än de två från 1994 - 95.

Skånes Galoppsällskap (SGS) är föreningen för galopphästägare i Skåne och Västsverige. Den fanns redan på 40-talet och då under det långa namnet Skånes Kapplöpningshästägarsällskap. Namnet ändrades för 25 år sedan av en nytillsatt styrelse vars ordförande var Tommy Mårtensson. I dag består styrelsen av sex Birgit Gerdtsson. kvinnor och tre män. Föreningen har 220 medlemmar med Sten Thynell som ordförande och Birgit Gerdtsson som kassör och alltiallo sedan mer än 20 år tillbaka. Tillsammans med Stockholms Kapplöpningssällskap (SKS) ingår SGS i Galopphästägarnas Riksförbund (GHR). Därigenom kan hästägarna göra sin röst hörd i svensk galopp och påverka sin situation. GHR förhandlar även med jockeyernas organisation om ridarvoden och resersättningar. På Jägersro ordnar SGS olika aktiviteter för sina medlemmar, delar ut hederspriser, blommor och ”bubbel” till prisplacerade hästar. Detta är mycket uppskattat av alla hästägare.

Starten har gått, de tre prisplacerade samlas i vinnarcirkeln.

219

Hästar från sex länder har segrat i Åbergs.

Åbergskvällen har en topposition i Malmös publikarrangemang.

Dubbla Prix d´Ameriquevinnaren Sea Cove och Joseph Verbeeck efter segern 1983.

Åbergs När travsporten är

Varenne har travat fortast av alla Åbergssegrare. 220

Åbergs...högsommar – folkfest - travsport när den är som allra bäst. I detta fallet passar det något slitna och överutnyttjade uttrycket världsklass alldeles utmärkt. Och tänk att det alltid är just sommar. Ja, utom 1986 förstås, när Big Spender vann sin första av två segrar. Då öppnade himlen sig och regnet piskade ner på det där brutala sättet som det gör någon gång varje sommar. Det var då sportchefen Hans G Lindskog sa i sitt välkomstanförande att ”just nu faller det ett milt sommarregn”.

Ramloppen under Åbergsdagen håller mycket hög klass.

Jägersro är en av fem banor som ingår i World Cup Trot.

Åbergs är årets största publikfest på Jägersro.

som allra bäst ... Fast annars är det alltid sommar. Precis som på Saltkråkan. Och publiken återvänder. I många år har Åbergskvällen lockat runt 15.000 besökare, med 17.953 år 2000 som toppnoteringen av de fyra gånger som entréchefen kunnat räkna in över 17.000 i publiken en Åbergskväll. Inte mindre än tolv gånger har det varit mer än 15.000 på plats. Enastående siffror som visar att Åbergsdagen år efter år försvarar sin topposition bland Malmös publikarrangemang.

Tre betydelsefulla personer för Jägersro - Ulla Åberg, Erik Adielsson och Claes Lundell.

221

Birger det stora ankaret Av de 14 upplagor som körts under varierande namn innan loppet blev Åbergs med hela travvärlden hade fyra slutat med hemmaseger. Första gången genom Lep Hanover och Hans Ringström, de tre senaste genom Birger Bengtsson med i tur och ordning Avita, Gavin och Björn. Detta var ganska typiskt för 50- och 60-talen, när det blev frågan om att matcha den yppersta eliten var det, sedan Iran Scott och Presidenten lagt av med tävlandet under 50-talets första hälft, i första hand storstallarna Gån och Birger Bengtsson vi skåningar fick förlita oss till. Stall Gåns Lep Hanover segrade i första upplagan av Internationellt Poänglopp.

Från Internationellt Poänglopp till Åbergs 1957 var det Avitas och Birger Bengtssons tur.

Gavin vann både försök och final 1966.

Jägersros kelgris och stolthet Björn tvingades till tre heat innan han stod som slutsegrare 1969.

222

Hugo Åbergs Memorial kördes för första gången 1970. Fast ändå inte – sedan Skånska Travsällskapets ordförande Hugo Åberg omkommit 1969 och det beslutats att hedra hans minne med ett minneslopp, så valde man att bara ändra namnet på det som redan var Jägersros finaste lopp förutom Travderbyt. Jägersros Internationella Sommarpris hette loppet då, men det hade instiftats som Internationellt Poänglopp och körts första gången den 12 augusti 1956, som en förövning inför den kommande sommarens stora 50-årsjubileum på Jägersro. Eliten var med redan från början. Den förste vinnaren av loppet blev Lep Hanover, ägd av – just det, Hugo Åberg. Poänglopp körs inte längre, men upplägget gick ut på att samma hästar möttes i en avdelning på kort distans och en på medeldistans, och den som var sammanlagt bäst vann. Travdrottningen Frances Bulwark vann den korta avdelningen, där hon stod med 40 meters tillägg, men Lep Hanover vann den långa där Frances var belastad med 60 meters tillägg och Lep Hanover blev totalsegrare. Bland övriga deltagare kan nämnas dåtida kanoner som Tampiko och Guy Spens. Året efter var det alltså 50-årsjubileum och Internationellt Poänglopp kördes den 28 juli. 1957 var Avitas år. Hon dansade en sommar – och som hon dansade. Hon vann båda avdelningarna över 1600 resp 2200 meter med Lep Hanover som tvåa i båda. I startfältet fanns dessutom Smaragd, Tampiko och hemmastjärnorna Dracma och Fixie. Bättre än så kunde det inte bli 1957. 1958 skulle Avita försvara sin titel, men då var hon inte längre samma häst, stod också hårdare till och slutade i det slagna fältet. Bästa hemmahäst såväl 1958 som 1959 var i stället Gina Volar med Ingemar Pehrsson, båda gångerna med tredjeplatser i sammandraget. 1960 bytte loppet namn till Jägersros Stora Sommarpris, och 1963 till Jubileumsloppet, det sistnämnda med anledning av att Skånska Travsällskapet det året firade 40-årsjubileum. Då ändrades också formen från poänglopp till utslagningslopp. 1965 ändrades namnet igen, nu till Jägersros Internationella Sommarpris och det var under det namnet Gavin, nu hos Birger Bengtsson, tog nästa hemmaseger 1966 när han hemförde både försök och final. Den första Jägersrosegern sedan Avita nio år tidigare.

1970 fick loppet namnet Hugo Åbergs Memorial och det blev skånsk seger direkt genom Brogan och Per-Olof Gustafsson. 1967 ändrades formen ännu en gång, nu till heatlopp med ett eventuellt skiljeheat mellan två olika heatvinnare. Det blev inte aktuellt den gången eftersom Sören Nordin tog hem båda heaten med skånska Vinda Whitney, uppfödd av Erik Nilsson och ägd av denne tillsammans med sonen och blivande Jägersrotränaren Gunnar, som vid den tiden var anställd hos Sören. Stall Gåns nye stjärna Near Me var sammanlagd tvåa. 1969 var sista gången loppet kördes under sitt gamla namn. Det var då föregående års Derbyvinnare Björn tvingades till tre heat innan han hade besegrat föregående års danska Derbyvinnare Karina Axworthy. 1970 var alltså första gången loppet kördes under namnet Hugo Åbergs Memorial. Och det blev en bra början för de skånske – hemmalaget hemförde direkt de två första upplagorna av den till namnet nya löpningen. Första segern togs av 70-talets tränardominant på Jägersro Per Olof Gustafsson med Stall Tricksons Brogan, USA-importen som under flera år dominerade i högsta klassen på Jägersro. Liksom Björn året innan tvingades denne till tre heat för att ro hem slutsegern. I första heatet hade nämligen Brogan suttit fast invändigt hela vägen till mål när Birger Widell styrde Surcouf till seger. Andra heatet fick en kontroversiell avslutning. Brogan ledde hela vägen, men när krafterna började sina på upploppet bröt han utåt och Jane Will var mycket nära att ta sig förbi på insidan men fastnade till slut med sin sulkygaffel i Brogans, en situation som blev mycket diskuterad efteråt. Frågan var om Ragnar Pettersson bakom Jane Will någonsin hade haft ett helt spår att köra i, och om i så fall P O bakom Brogan täppt till luckan igen, eller om han helt enkelt aldrig haft tillräckligt med plats. Ingen vet, och ingen blev förvånad över att de inblandade kuskarna hade olika uppfattningar. Brogan höll i alla fall undan och räddade därmed ett skiljeheat mot Surcouf. Ett heat som blev mycket mindre dramatiskt, Brogan var bara bäst och ledde hela vägen efter behag. Brogan var med ett år senare för att försvara sin seger, men nu blev det i stället en mera överraskande hemmasegrare. Franske Atout du Moulin gjorde sitt livs prestation för Gert Scherman när han i första heatet i en sen men flygande spurt pressade sig förbi storfavoriten Harper Arrow (13/10) och vann till glada 43.17 i vinnarodds. I andra heatet var han mera betrodd, men inte desto mindre imponerande när han vann Med Atout du Moulin tog Gert Scherman en från dödens och därmed populär och överraskande seger 1971.

En populär och omtyckt tränare Åbergssegern med Atout du Moulin var den största i Gert Schermans karriär. Han hade gjort större delen av sin lärlingstid hos Anshelm Mattsson, som var känd för att alltid ge sina lärlingar goda möjligheter att köra lopp. Tränarkarriären inledde Gert som privattränare för Brodda Stuteri, och gjorde sedan under 60-talet en utflykt till Dalsland som tränare för Stall Dalia. Efter att ha flyttat ”himm” igen var Gert en av banans ledande tränare under slutet av 60- och början av 70talen, då han ständigt fanns med bland fem i topp i kuskligan. Hade under en period ”halva snabbloppet” i sitt stall, hästar som publikfavoriten Wind Boss, Amazona, Golden Day, Lepidopt och Lord Tallman. Gert Scherman en frisk Parallellt fläkt på Jägersro. med tränarverksamheten drev Gert under de senare åren ett städbolag tillsammans med fru Britt, och hade då hand om städningen av de invändiga publikutrymmena på Jägersro. Efter pensioneringen sköter de båda nu kaffeserveringen i tränarrummet på tävlingsdagar - en populär fristad för tränarna där de får både fika och lite lugn och ro.

223

Hängiven besökare En av Jägersros trognaste besökare är en herre vid namn Bo Larsson. Han gör inte mycket väsen av sig, man kan tvärtom säga att han försöker undfly uppmärksamhet. Bo, eller Bosse, Larsson är en av våra främsta fotbollsspelare genom tiderna, absolut MFF:s bäste. Bosse var tillsammans med Nils Liedholm Bosse Larsson den mest komplette har varit på plats spelaren i landet. de flesta ÅbergsHan var den förste kvällar. att få Guldbollen två gånger 1965 och 1973, deltog i tre VM, 1970, 74 och 78. Var delägare i travhästen Fabian i Stall Di Blåe. ...och alltså trogen Jägersro i ur och skur även om han helst håller till i målläktarens innanmäten.

Mångsysslare Det finns många förtroendebefattningar inom travoch galoppsporten. En som har prövat på de flesta är Ebbe Cronberg, välkänd sedan mer än 50 år tillbaka och ständigt närvarande vid tävlingarna. Intresset fick han i arv av sin far Nils Ebbe Cronberg som var tävlingsläkare under 30- och 40-talen. Ebbe har haft både travoch galopphästar. Ägde inom travet bl.a. Whitney Ebbe Cronberg Hanover-stoet Scamissar inte gärna nia som vann 9 av en Åbergsdag. 34 starter och sedan lyckades fint i aveln som mamma till Stall Kubos Derbyvinnare Gavin. Inom galoppen har Cronberg varit ägare till bl.a. Goldlight på 50-talet, senare Marco och idag den segerrike Farad. Han var i många år medlem av Skånska Fältrittklubbens styrelse. Han är fortfarande tävlingsläkare och under tävlingsdagarna har Ebbe tidigare varit starter, referent och ringmaster. Från 1979 har han haft förtroendeuppdrag inom Fältrittklubben. Om ordet mångsysslare kan ha en positiv innebörd så är det verkligen här.

224

Svenska folkets hjälte Ego Boy tjusade Jägersropubliken med seger 1973. hade tagit hem Åbergs i två raka heat. Hästen som var näst minst spelad i första heatet! 1972 och 73 var åren då Åbergs lyfte ett snäpp ytterligare och verkligen började göra sig ett namn som ett internationellt storlopp. 1972 fick publiken uppleva sensationen att en 4-åring besegrade hela den äldre eliten. En amerikansk 4-åring, men i alla fall en häst ägd och tränad i Sverige. Noble Action hette den store hjälten och i sulky satt mäster Sören Nordin, omåttligt populär på Jägersro. I skiljeheatet besegrade han den fyra år äldre Lyon, vilket väl knappast någon trott vara möjligt. Han gjorde det genom att springa 1.15,9 i tredje heatet, en otrolig tid den gången och det snabbaste tredjeheat som någonsin körts i Europa. Det var då ”Stålmannen” grät i vinnarcirkeln, också det något unikt. 1973 kom Ego Boy till Jägersro i sällskap med ”sin” schäfer efter att ha erövrat travvärlden (åtminstone den svenska) med sin bejublade seger i Elitloppet. Där hade han tvingats till tre heat mot Flower Child - Joe O’Brien, men i skiljeheatet med besked visat var skåpet skulle stå. På Jägersro galopperade Ego Boy från start i båda heaten, men vann det första ändå. Andra heatet slutade med den klassiska målbilden med Emter W invändigt, Ego Boy i mitten och Noble Action ytterst, det skiljde en decimeter mellan de tre i mål när Emter W höll undan med den berömda emaljen. Skiljeheatet blev odramatiskt. Emter W var chanslös mot dalahästen som erövrade ännu en titel. 1974 kördes Åbergs som utslagningslopp. Molnets Broder, uppfödd av Gerhard Jönsson i Svedala och under många år Jägersrotränad, hade efter försäljning till Rättviksamatören Ove Jerström genomgått en fullständig metamorfos och var vid 11 års ålder hästen alla talade om inom svensk travsport. Med ständige partnern Åke Sundberg i sulkyn besökte han gamla hemmabanan och vann sitt försök, men det tändes ändå ett hemmahopp hos publiken – det första försöket hade nämligen vunnits av vår egen hjälte Diego, med Birger i vagnen, och det på en tid som var nästan sekunden snabbare än Molnets Broder. Kanske ändå... Men det blev aldrig någon riktig match, därtill var ”Molle” alldeles för bra. Kort distans på sommarMolnets Broder och Åke Sundberg bana var ju också Diegos sämsta vinner ett försök 1974 och vann gren. sedan även finalen före Diego. 1975 blev det hemmatriumf.

Judy Song var Jägersros First Lady i mitten av 70-talet, hon visade också upp sig från sin bästa sida genom seger 1975. Jägersros First Lady hette nu Judy Song. Hon hade två år tidigare varit femma i Derbyt, då tränad av Sören Nordin men i Derbyt körd av Allan Lindskog. Efter en tid återvände Judy till sin hemmabana, där hon körts in av Stig Johnsson, och gick i träning hos Per Olof Gustafsson – och slog ut i full blom. Ritha Lyngholm och vid detta laget 12-årige Molnets Broder vann de båda försöken. Judy Song var tvåa bakom ”Molle”, och fick sedan i finalen en vilsam resa i rygg på ledande Pelle Jr, och kunde efter en perfekt lucka spurta till säker seger. Åbergssegern gav henne en inbjudan till Roosevelt International, Jägersros första representant i det loppet – var det meningen. Det skulle inte bli så, tyvärr. Judy åkte över pölen, men väl på plats svullnade hon i höger framben och kunde inte starta. 1976 blev Nick Scott - Uno Swed det sista ekipaget som behövde gå mer än ett lopp för att vinna Hugo Åbergs Memorial. Fr.o.m. 1977 har Åbergs körts som ett lopp – men vilket lopp det har varit, år efter år. Och vilka vinnare vi har fått se. Minns t.ex. de stora matadorerna i slutet av 70-talet; Duke Iran, Pershing, dessa hästar som mera permanent placerade Sverige i Europatoppen. När Express Gaxe vann två gånger, följd av Mustard och när sedan även Big Spender Express Gaxe vann två gånger Åbergs tog hem loppet två år i rad var med ägaren Gunnar Axelryd i sulkyn. det som en illustration till Sören Nordins ord ”det är styrkan som ger speed”. Tre olika Derbyvinnare tog under en period på nio år hem Åbergs totalt fem gånger! Och såväl Express Gaxe som Mustard hade vunnit Derbyt över 3100 m! Naturligtvis har the champ of all champs, Stig H Johansson, spelat en framträdande roll i historien om Åbergs. Totalt sju gånger har han segerdefilerat, första gången med Duke Iran, därefter med US Thor Viking, världsrekordhållaren The Onion, så tre gånger i följd åren 1990 - 92 med två gånger Peace Corps och därefter Kosar. Och så slutligen blev Victory Tilly år 2000 den senaste i raden av Derbyvinnare som tagit hem även Åbergs. Men historien om Stig H i Åbergs var inte slut med det. 2006 kunde han som tränare ta emot stallets åttonde Åbergs-vinnare, Citation med Erik Adielsson i sulkyn. 1985 blev Åbergs ett ganska odramatiskt lopp – men det hade hemmapubliken inget emot. Den som förstörde spänningen var nämligen Matiné med Johnny Takter. Som vanligt var han blixtsnabb från start,

Malmöpåg på hemmaplan

Trav erotiskt skådespel Malmöpågen Bo Widerberg, en av vår tids främsta regissörer, ägnade en stor del av sitt liv till travsporten och spel på hästar. 1991 var han engagerad i Åbergs i samband med det tilltänkta drömmötet mellan Peace Corps och Mack Lobell, där den senare tvingades lämna återbud på grund av skada och Peace Corps tog en överlägsen seger. Bo Widerberg jämförde upplevelsen av ett travlopp med en erotiskt laddad situation då det finns gemensamma beröringspunkter, i ansikten kan man avläsa skiftningar och reaktioner under ett erotiskt möte av samma slag som ett travlopp. Bo Widerbergs yrke var att skapa bilder och tänka i bilder och som regissör såg han dramaturgin en travkväll. Tio lopp kan Peace Corps vann vara som ett Åbergs 1991. drama i tio akter. De första akterna eller loppen kan spelet gå knackigt och hästarna man spelar på kan liksom replikerna vara tröga. Men så händer det något, hästarna börjar fungera och precis som skådespelarna gör som manuset föreskrivit, replikerna sitter framför kameran och hästarna vinner som man spelat på, allt enligt det uppgjorda scenariot. Ett lugn och en inre tillfredsställelse sprider sig då i kroppen.

225

Drottning utan seger Nealy Lobell var drottningen av Jägersro under flera år på sent 80-tal och tidigt 90-tal. Fem år i rad (88-92) deltog hon och Johnny Takter i Åbergs med placeringarna 3-2-5-4 innan hon sista gången fick nöja sig med en sjundeplats. Vi är många som hade unnat henne att få vinna Åbergs en gång.

Ingen vattenskräck Man badar inte gärna frivilligt i dammarna på Jägersro. Men drabbas man av glädjefnatt, så kan det ske. För amatören Ove Ousbäck från Axevalla var nog inte vid sina sinnens fulla bruk, den här tisdagen i juli 1999. Hans Fridhems Ambra vann nämligen Hugo Åbergs Memorial på 1.11,1 tillsammans med Stefan Söderkvist och det firade Ousbäck med ett dopp i dammen.

Plask i dammen för Ove Ousbäck.

226

1985 var det dags för hemmaseger igen. Efter ledning från start till mål vann Matiné och Johnny Takter en bejublad seger. men det som förvånade var att den tidigare tjurrusande Matiné nu kunde regleras i ledningen, och därmed satt Johnny behagligt åkande hela vägen. Han vann ohotad och närmast slagen var Legolas. Längre ner i resultatlistan fanns stjärnor som Brandy Hanover, Minou du Donjon och Evita Broline. 1989 var han här: Mack Lobell, en av de verkliga stjärnorna och kanske det mest sensationella köpet som gjorts av en travhäst till Sverige. Vilken utstrålning han hade Macken, och vilken enastående prestation han gjorde när han efter ett varv på 10,5 i dödens utanpå Meadow Roland fortfarande hade krafter kvar att försvara sig mot vår egen Nealy Lobell som sista biten närmade sig, för hemmapubliken hoppingivande starkt. Under 90-talet sågs de utländska gästerna visa framhovarna. Det började med dubbla Prix d´Ameriquevinnaren Sea Cove och Joseph Verbeeck 1993, därefter Campo Ass Heinz Wewering 1994 och 1995 Houston Laukko med Jorma Kontio. Zoogin och Åke Svanstedt klämde sig emellen innan det blev norsk seger 1997 och 1998 genom Rite On Line och Atle Hamre. Efter Fridhems Ambra och Victory Tillys segrar 1999 respektive 2000 blev det för första gången fransk seger genom Giesolo de Lou och JeanEtienne Dubois. Den ena världsstjärnan efter den andra har tagit hem Åbergs under 90- och 2000talet. Snabbast av alla var Varenne 2002 då han vann på 1.10,0 med Giampaolo Minnucci i sulkyn. Och det säger sig själv att med sådana underdjur i startfälten blir det ganska långt mellan Mack Lobell kom sågs och segrade 1989, hemmasegrarna. Ännu en närmast sörjande var Nealy Lobell. Derbyvinnare som utmärkte sig i Åbergs var Good As Gold och Mats Rånlund, som tog en tredjeplats 1997 - vackert så bland den internationella eliten. Det innebar att travare från sex länder vunnit Hugo Åbergs Memorial: Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Italien och Frankrike. Men undrens tid är inte förbi. Så sent som 2003 steg ett unisont skånskt segerjubel mot skyn sedan Lutfi Kolgjini haft stor uppvisning med sin stjärna Revenue. Spets hela vägen och lätt ifrån till slut – och det hade faktiskt blivit en Jägersrodubbel om inte Human Behaviour galopperat som klar tvåa kort före mål.

Åbergs är inte bara Åbergs, det är en hel kväll med ypperliga prestationer, det fick vi bl.a. uppleva med Going Kronos uppvisning med tangerat världsrekord för 3-åringar 2006. Mycket känslor i vinnarcirkeln så klart, speciellt när Luddes föräldrar oväntat dök upp. Och mycket känslor på hela Jägersro, för Ludde är en publikfavorit av stora mått och han hade i känd stil stuckit ut hakan på förhand och talat om att han trodde på seger, att han kanske kunde köra under 1.10 o.s.v. Och det hade han kanske kunnat – Revenue landade på 10,5 och då var han helt ensam till slut. Men den kvällen kändes tiden totalt oväsentlig. En skåning hade gjort det igen, 18 långa år efter den senaste hemmatriumfen med Matiné. Gidde Palema blev förresten tvåa, slagen med flera längder. Dock kom Gidde och Åke tillbaka och tog en dubbel 2004 och 2005. Den senaste vinnaren var också mycket populär. 2006 års upplaga av Hugo Åbergs Memorial vanns visserligen av en Solvallahäst, Citation från Stig H Johanssons stall, men i sulkyn satt det en skåning – Erik Adielsson, som redan under första året av sitt samarbete med Stig H kunde vinna loppet han alltid drömt om. Och inte nog med det; Jörgen Sjunnesson styrde norske Jetstile till en andraplats och Johnny Takter Spring Ray till en tredjeplats. Hemmakuskarna blev alltså etta - tvåa - trea, en manifestation av Jägersrokuskarnas oerhört starka ställning i travsverige. Det var också 2006 som Åbergsdagen Erik Adielsson slog till med Citation 2006. fick en ny dimension. Lutfi Kolgjinis nye superhäst Going Kronos hade i starten innan Åbergsdagen vunnit på 12,2/2140 m på Färjestad i en fullständigt magnifik uppvisning då han bara lämnade fältet ett varv från mål – och då körde Ludde egentligen aldrig på allvar med honom! Att förväntningarna hos hemmapubliken var höga efter den insatsen hördes också på jublet som mötte ekipaget redan i defileringen. Och Going Kronos gjorde ingen besviken. Efter en lite strulig inledning från det tråkiga åttondespåret rundade han hela fältet framför publiken och sedan var slutvarvet en ren uppvisning. Segermarginalen blev 1,5 sekunder, cirka 30 meter, när han tangerade världsrekordet för 3-åringar på 10,9 – en tiondel fortare än vad Citation behövde gå för att vinna Åbergs.

Revenue

När hemmastjärnan Revenue tog hem Åbergs 2003 blev han också totalsegrare i World Cup Trot. Hugo Åbergs Memorial har ingått i denna serie sedan den skapades 1995. Deltävlingarna sträcker sig numera över tre kontinenter. I 2006 års upplaga ingick, förutom Åbergs, deltävlingar i Milano, Meadowlands, Cagnes-sur-Mer och Kazan.

Pinsamt täcke På en bana som arrangerat tävlingar i hundra år har det naturligtvis inträffat en och annan malör. Ett par av dessa – i efterhand – komiska har drabbat Åbergs. En gång var loppets namn felstavat på segertäcket; det stod ”Åbers” i stället för Åbergs. En annan gång, på 90-talet, blev den tyske segraren något förvånad när gamla DDR:s nationalsång tonade ur högtalarna, flera år efter Tysklands enande.

227

Först i raden av svenska segrare var Flying School med George Killick.

Klassiskt styrkeprov för alla hästar Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning instiftades till föreningens 50-årsjubileum 1938 och ersatte den tidigare Pokallöpningen som reds över 2000 m, vilket också var distansen i SFK Jubileumslöpning fram till 1949 då den ändrades till den klassiska Derbydistansen 2400 m. Många tidigare Derbyhästar har varit framgångsrika genom åren, och ännu fler har deltagit.

Clubman Junior vann löpningen två gånger och blev en framgångsrik avelshingst.

Eyebright, en av tre hästar som vunnit loppet tre gånger.

228

Jubileumslöpning

Med värdiga segrare

Löpningens förste segrare 1938 var dansk, men sedan tog George Killick två år i rad hem segern, 1939 med Flying School och 1940 då segerhästen var Sidenhuset II. Denne guldfux var George Killicks verkligt stora häst under en lång karriär. När Marsk Stig vann 1941 blev han den förste Derbyvinnaren att segra i SFK Jubileumslöpning. I hans hovspår från Derby till Jubileumslöpning följde senare under 40-talet Skirner 1945, som gav ”gubben Killick” tredje tränarsegern i löpningen, och Clubman Junior 1948 - 49. Den senare en av de framgångsrikaste svenskfödda avelshingstar vi haft. Under tioårsperioden 1951 - 60 inträffade det märkliga att tre olika hästar vann löpningen vardera tre gånger - här kan man tala om värdiga segrare! Den förste var Eyebright, tränad av Georg Wiedesheim Paul, som vann 6 - 7 - 8 år gammal. Den sista av de tre segrarna togs 1953 i vad som måste ha varit en av Norman var i Nils Nilsde bästa upplagorna av Fältrittklubbens med sons träning. Derbyvinnaren Hurricane och topphästar som Norse och Herodes i det slagna fältet. Norse vann sedan tre gånger, 1954 och 56 - 57. Han var en av de första importerna som kom till Sverige när handeln med hästar så smått började komma igång igen i början av 50-talet. Norse ägdes och tränades av Eric Fredlund på Hägerneholm och reds vid sina tre segrar av tre olika jockeys - första gången var det med Jägersrojockeyn Stig-Arne ”Snickar´n” Nilsson. Mellan Norses segrar kilade hemmaNorse trefaldig vinnare av hästen Norman in sig 1955. Norman ägJubileumslöpningen. des av storhästägaren A M Arnkloo, som i sitt stall även hade haft den legendariske hinderkejsaren Bataclan, och dessutom topphästar som Herodes och Lyrhanga. Skulle man räkna placeringspoäng på hästars framträdanden i Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning finns det en häst som är outstanding;

Via Napoli amatörtränad av Bo Larsson vann 1971.

Algarve en av Sveriges bästa galoppörer.

Mr Ascots Croydon som tre år i rad var tvåa i löpningen och sedan 8 - 9 - 10 år gammal tog tre raka segrar. Croydon tränades på Klampenborg av Frank Isacsson och reds ”hver gang” av Bent Hansen. 1964 gjordes ett sällsynt gästspel på Jägersro. Den ungerske fuxen Imperial, ägd av statsstuteriet Kisbér lekte med ett fält som bl.a. innehöll de två senaste årens Derbyvinnare Tinto och Prince Fair. Imperial är en av de bästa hästar som visat sig på Jägersro. Nästa hemmaseger dröjde till 1971, då kom amatörtränaren Bo Larsson med sin Via Napoli och besegrade säkert Earl of Roland. Via Napoli reds av David Thomas som även vann 1975 med Nutz-tränade Rob Roy till glada oddset 56,28 i en av löpningens mest kvalitativa upplagor – i det slagna fältet fanns de tre Derbyvinnarna Moonbeam, Flying Drummer och Manifest, förutom en stor del av den importerade eliten. 1976 blev Algarve den förste vinnaren av Svenskt Derby som även tog hem Fältrittklubbens sedan Clubman Junior 1949. Algarve är utan tvekan en av 1900-talets bästa svenskfödda hästar. Han var uppfödd på Flyinge, som i många år förvaltade en donationsfond grundad av P O Liedberg. Fonden var uppfödare och ägare till Algarves mor, det fina fölstoet Altamira, som har en löpning på Jägersro uppkallad efter sig. 1982 skickade Cecilia Göthberg ut Crescendo till första hemmasegern sedan 1971. Skimmeln gick sedan i träning till Gert Hansen på Klampenborg, och kom två år senare tillbaka och tog en andra seger i löpningen. White Week hette 1987 års vinnare, tränad av Hans Adielsson. 1988 firade Skånska Fältrittklubbens 100-årsjubileum, och av den anledningen förgylldes löpningen med en extra stor prissumma. Lämpligt nog blev det hemmaseger igen, nu genom en av 80- och det tidiga 90-talets verkliga topphästar. Feuerbach var född i USA men kom från Tyskland till Sverige och tränades under hela sin karriär här av Elisabeth Gautier. Veduwa var en häst långt utöver det vanliga, också ovanligt flexibel när det gällde distanser. Tränad Veduwa var en häst som trivdes bra av Kalle Strasser vann han som över olika distanser. treåring först Jockeyklubbens Jubileumslöpning, därefter Dansk Derby och slutligen Svenskt St Leger. Han var också tvåa i Svenskt Derby. Segern i SFK var hans största som äldre häst, den tog han som 4-åring 1993. Senaste hemmasegern kom 1999 genom Badlesmere, amatörtränad av Håkan Crantz. Hästen var nyimporterad från England inför säsongen och hade vunnit två gånger på Klampenborg men var ändå en något överraskande segrare.

Whisky och vatten inspirationskällor Leif Jönsson och Stall Question har från 80-talet och framåt varit en maktfaktor i skånsk galopp, tidvis med egen tränare anställd och med många högklassiga uppfödningar. Glenlivet är väl den allra bäste av dem, men stallet har även fött upp storloppsvinnare som Römi Martäng, Glenfiddich, Grant’s, Pure Water, Lagavulin, Snowball, Craigellachie, Vichy, Passport... Och så då White Week, Kriterievinnare som 2-åring som sedan fortsatte och blev en riktig elithäst även som äldre. Namnet har sin historia, det kom sig av att Stall Question fått en del (typiskt svensk) kritik för att man döpte sina hästar efter olika sorters skotsk maltwhisky. Då blev det en vattenfamilj där White Week, Pure Water och Vichy är mest kända, men där det även finns namn som Waterproof, Watergate, Porla och Noveau.

White Week ägd och uppfödd av Stall Question, d.v.s. Leif och Vivian Jönsson på Humlabjer i Genarp.

229

En stor kulturskatt Skånska Fältridtklubben som bildades 1888 hade från första början en mycket god ordning i sina protokoll och räkenskaper. Dessa infördes i protokollsböcker med minutiös handskrift som så småningom övergick till maskinskrivna sidor som klistrades in i böckerna. Det finns i dag sju sådana i behåll. De täcker över perioden 1888 – 1950 och utgör en stor kulturskatt. Handstilen är bitvis svårtydd men kan för det mesta läsas. Man kan ana att någon utanför styrelsen har fått fullgöra renskrivandet. Årsberättelserna lättas ofta upp av inklistrade fotografier och avslöjar ibland en hel del om sekreterarens personlighet. Från att ha varit aktiv kavalleriofficer och under många år deltagit i galopplöpningar runt förra sekelskiftet, utsågs greve Carl F Piper år 1915 till sekreterare för Fältridtklubbens verksamheter vid Jägersro. Han kom att utöva denna syssla under hela 35 år innan han 1950 lämnade över till Stig Holm. På bilden nedan poserar Piper med den person som vi idag skulle kallat banmästaren. Det är avgångne sergeanten vid Skånska Husarerna Carl Persson. På bildunderskriften i protokollboken har man för säkerhets skull tillagt ”greve Piper till höger”.

230

Amatörer och officerare

Älskade hindersport Galopptävlingar var bara en del av Fältrittklubbens aktiviteter från 1907 när Jägersrobanan hade tagits i bruk. Man fortsatte att tävla på flera andra banor i Skåne. I klubbens stadgar angavs att man också skulle ”väcka och underhålla håg” för fältmässig ridning av flera slag, t.ex. jakt- och distansritSkånska ter, prisridning (dressyr) och Fältridtprishoppning. Inom dessa klubben grenar fanns under de första gav ut åren regelbundet återkomden första mande evenemang. tävlingsEtt med dagens sätt att se kalendern ovanligt inslag var de hästutför Jägersro ställningar som mellan 1899 1907 och och 1932 ordnades av klubden omfatben. De var mycket populära, tade som drog ända upp till 570 utställda synes även hästar och tusentals besökare travet. men minskade i omfattning när försvaret inte längre köpte så många remonter och bilismen snabbt ökade. Kapplöpningarnas inriktning var en direkt konsekvens av det berömda beslutet år 1886 av kavalleriinspektören Cederström att Strömsholms elever skulle utbildas i att rida jaktlopp. Kapplöpningarna blev en officerssport. Först efter ett tiotal år kunde man öka antalet tävlingsdagar från tre à fem per år till ett större antal när amatörer och jockeys dök upp och fler slätlöpningar Läktaren framför mål som den såg ut i början av anordnades. 1900-talet.

18 maj 1913 vann löjtnant Georg Wiedesheim - Paul, Armésteeplechase 4500 m. för tjänstehästar på Twinkle II över löjtnant H. Hedenstierna på Mayor´s Walk. Det var möjligen en ryttarseger för Wiedesheim-Paul hade lärt sig kapplöpningsridning grundligt i Tyskland och tog 1913 tio segrar på 23 starter. 1914 blev han lärare i ämnet på Strömsholm.

Nu var det 1913 Vi gör ett nedslag i det sjunde året av Jägersrogaloppens existens. Detta år har galoppen i Sverige tolv tävlingsdagar varav Jägersro har tre: 4, 12 och 18 maj. Man rider inalles arton löpningar, nio slätlöpningar och nio över hinder. En sådan fördelning är ganska typisk för tävlingsdagarna runt sekelskiftet, liksom att alla ryttare var officerare och amatörer. Det fanns nu cirka 100 hästar i träning. Man var mycket noga med att i resultatlistorna skriva ut fullständiga titlar, t. ex. att underlöjtnant, friherre H. Hamiltons Tea Spoon reds av underlöjtnant, greve H. von Rosen. Några jockeylöpningar fanns det ännu inte och därför var vikterna höga, i slätlöpningar enligt proposition mellan 65 och 77 kg och i en steeplechase över 4000 m. den 4 maj t.o.m. 79 upp till 81 kg. Det var säkert en direkt anpassning till att kavalleriet som ännu hade åtta regementen, behövde starka viktbärande hästar. Hinderlöpningarna var vid denna tid steeplechaser och banans dragning innebar en diagonal tvärs över travbanan. Mitt på fältet fanns en stor vattengrav, snarast ett vadställe. Ryttarna kunde Tribunhäcken var ett strategiskt hinfritt välja att rida i uniform eller i der väl placerat framför publikplats. jockeydress med inregistrerade färger. En speciell kategori av löpningar förbehölls ”i Sverige födda hästar, tillhörande mindre jordbrukare och ridna av ägarna, deras söner eller tjänare”. Från ett protokoll år 1913 kan vi se hur Fältrittklubben tog emot ”trainer Thorngren” som han kallades, när han nu flyttade från Köpenhamn till Malmö. Han skulle få fri bostad med telefon och tillgång till 15 boxar och fri användning av träningsbana. För varje häst utöver 15 skulle han betala 10 kr per häst och månad. Han måste dessutom förbinda sig att inte ta ut mer än 100 kronor per månad i träningsavgift av hästägarna. Men han och andra tränare fick fortfarande inte skylta med sitt namn i resultatlistorna. Av samma protokoll framgår att Jägersrobolaget (som ägde banan) begärde 30 % av inträdesavgifterna, dock minst 2.000 kr. årligen. Man planerade för en speciell tävlingsdag 1914 under De Baltiska Spelen med inbjudna ryttare från Danmark, Tyskland, Ryssland och Finland och högre prissummor. Tävlingsdagen ägde också rum den 12 juli 1914 men utan deltagande från de inbjudna länderna. Första världskriget utbröt den 1 augusti.

Kvinnlig inbrytare Det är några år emellan dessa bilder av Elsa Müller, gift von Platen, dotter till byggmästare Christian Lauritz Müller. När hon hade blivit erfaren ryttarinna, skapade hon sensation genom att den 3 november 1910 segra i upploppet i Skånska Fältridtklubbens Hubertusritt, som enda kvinnliga ryttare. Var detta den första kvinnliga inbrytningen i den totala manliga dominansen? Ordförande Stellan Mörner blev lyrisk över detta och skrev i årsberättelsen: ”Ung och nätt amazon uti sadel och don var du främst i vår jägartropp! Det var hurtigt och bra! Tvenne svenska hurra för din raska och vackra galopp!” Alltsedan Skånska Fältridtklubben stiftades tillhörde Stellan Mörner dess styrelse, under åren 1889-97 som sekreterare och från 1898 till sin död 1911 som ordförande.

231

Den 3 maj 1931 ledde överste Carl Trägårdh på Costa Rica fältet över tribunhäcken i det årets upplaga av Kronprinsens Husarregementes Memorial. Det var hans sista tävlingsritt vid 54 års ålder, efter att han under åren 1901 – 1931 tagit 38 segrar i 157 starter. Han hade nog väldigt gärna velat kröna sin ryttarkarriär med en seger men får se sig besegrad av den omöjlige Gaute (ex Pong), tränad av Axel Thorngren och riden av Erik Edstrand. Detta ekipage var 1931 obesegrat i sex hinderstarter.

Kavalleriet till reträtt

Försvarsmakten skola Carl Trägårdh får anses vara en mycket god representant för den grupp av tävlande kavalleriofficerare som helt dominerade hindersporten under de första cirka 30 åren på Jägersro. De hade mycket god hästkunskap och höll sig i god kondition samtidigt som de var goda organisatörer. Efterhand tog jockeys deras plats men många hinderryttare, skolade inom försvarsmakten, fortsatte att utöva sin sport. Kurs vid Ridskolan i Strömsholm var en etapp på vägen. Erik Edstrand, f.d. officer, med sina 125 segrar som ”gentlemannaryttare” under 20- och 30-talen, var kanske den främste men även namn som Allan Ekman och Gunnar Bernström skall nämnas under denna tid. Alla tre red ofta på Jägersro.

232

Mycket hade hunnit ändras under de arton år som förflutit sedan vårt förra nedslag år 1913. 1931 hade man elva tävlingsdagar jämfört med tre år 1913. Sju dagar var kombinerade med travlopp. Inalles red man detta år 45 slätlöpningar och 21 hinderlöpningar, varav sexton steeplechaser och fem häcklöpningar. Efter första världskriget hade en ny ”härordning” införts 1925. Kavalleriet hade reducerats starkt och skulle inte längre ha hästar i stridande förband. Detta kom att få mycket stor betydelse för galoppsporten. Den stora grupp av tävlande officerare som hade varit ryttare i så gott som alla hinderlöpningarna och i de flesta slätlöpningarna, reducerades nu raskt. Jockeyer och lärlingar syntes nu i sadeln i ökande antal under alla tävlingsdagar. Allt har gått in i ett nytt skede. Den 19 april skriver Jägersrobladet: ”På sadelplats var absolut det mest uppseendeväckande en husaruniform på det i övrigt helt civiliserade Jägersro. I vårt fredliga landskap väcker numera en uniform samma själsskakningar som ett flygplan för ett 15-tal år sedan.” I Skåne tränar Axel Thorngren 40 hästar vid Jägersro och Georg Killick 16. Baron Bennet tränar sju och i Ljungbyhed tränar Georg Wiedesheim-Paul nio hästar som får vänja sig vid flygplanens surrande. Nu står segrande tränares namn under varje resultatslista, självklart en statushöjning för tränaryrket. Derbyvinnaren är dansk, Superman, tränad av Jimmy Allen i Köpenhamn och riden av jockey Thieme. Löpningen refererades i radio av Sven Jerring och i den ”synnerligen talrika” publiken (några åskådarsiffror ges aldrig vid denna tid) fanns 100-tals stockholmare som hade kommit till Malmö med extratåg och naturligtvis mängder med danskar. På Jägersro fanns under Derby-meetinget (fem dagar) hela 45 hästar som kommit från Stockholm medan de danska gästerna kom med båt över dagen. Skånska Fältrittklubbens ekonomi för de elva tävlingsdagarna var baserad på att Derby-dagen måste bli framgångsrik med många åskådare och högt totospel som gav ett rejält överskott. Alla de övriga dagarna gav nämligen i regel underskott. Den ordningen rådde för övrigt i stort sett fram till AB Trav & Galopps tillkomst år 1973. 1931 gav totoverksamhet-

Malmö-steeplechase Derbydagen 9 juli 1934. Loppets vinnare inför täta publikskaror var Camouflage, som fick Damernas hederspris och 3.000 kr för sin seger. Tränare som sig bör Axel Thorngren. en ett överskott på 2.769:64 att tillföras kapplöpningars konto. Om tävlingsdagen den 12 juli skriver Jägersrobladet: ”Jägersrogaloppen fick en bra dag, tack vare vädret som var lite lömskt på morgonen men synnerligen aimabelt frampå eftermiddagen, och tack vare Damernas ritt.” Man hade nämligen i maj skrivit ut en löpning för amazoner på Klampenborg och sedan upprepat ”experimentet” i Hälsingborg den 14 juni. Nu hade turen kommit till Jägersro. Lisa Thorngren ledde länge med pappa Axels Phosphorus men när krafterna tröt, blev hon på upploppet besegrad av tre danska flickor. Stor succé hos publiken som inte hade sett något liknande förut! Tyvärr skulle det ju dröja många år innan Kvinnan fick sin i dag självklara roll inom galoppoch travsport. I hinderlöpningar händer det ofta saker. Publiken uppskattar löpningarna eftersom, enligt vad någon har sagt, de varar längre och är mer underhållande än slätlöpningarna. Från den 17 maj citerar vi Jägersrobladet: ”Sex startar och på bortre långsidan tappar Cardinal sin ryttare och lurar sedan Yvan le Barbu förbi det engelska språnget. Wild Wilmer rumplar fult på tribunhäcken medan Private Pat klarar detta blindskär. Garonne finner det lägligt att absentera sig. Sedan går färden lugnt mot mål med hela tiden ledande Sarons Lilja – 6 längder – Wild Wilmer – 6 längder – Private Pat. Cardinal och Garonne njöt av ett stilla varv i grusbanan och gick sedan i mål bakom sina ryttarförsedda kolleger. Deras koketterande framför tribunen knep publikens applåder.” Men sedan vinnare- och platspengar betalts ut, meddelar skiljedomstolen att Sarons Lilja diskvalificerats “emedan ryttaren suttit av innan han nått 2 juli 1938. Juli-steeplechase som vanns av Yvan vågplatsen och från le Barbu riden av Allan Ekman, tar sig över vatmarken upptagit förut tengraven. tappade blyvikter”.

Limhamns Steeplechase 1939. Bullfrog och löjtnant Gunnar Bernström till höger närmast publiken och Good Fish med Peder Thuesen närmast kameran.

Var med från början En ung underlöjtnant Claes Cederström tillhörde den grupp av kavalleriofficerare som i Hälsingborg i januari 1888 bildade Skånska Fältridtklubben. Han ingick som suppleant i styrelsen och kom sedan att tillhöra den under 52 år, under åren 1926 – 1940 som ordförande. Under en lång karriär som officer och organisatör var han även en mycket god tävlingsryttare. Han deltog i 386 löpningar och vann 94 segrar, den sista den 5 september 1926 vid 62 års ålder. Han var även hästsportjournalist i Svenska Dagbladet och författade Skånska Fältrittklubbens jubileumsskrift vid klubbens 50-årsjubileum. Han såg tillbaka på sin ryttarkarriär med ironi: ”Visserligen har jag vunnit många gånger men också haft rätt många kullerbyttor, ett par benbrott, fem brutna nyckelben, åtskilliga brutna revben och hjärnskakningar.”

233

Derbydagen 2 juli 1940. Bror Cederströms Memorial, en steeplechase över 4500 meter, vanns av Bataclan tränad av Georg Wiedesheim - Paul och riden av Lennart ”Bimbo” Larsson. Tvåa var Bullfrog och trea Sfinx.

Jordvallen på väg in till upploppet var ett svårt hinder som krävde många ”offer”.

Tribunhäcken som hoppades under första varvet togs bort inför finishen.

234

En och samma bana När planeringen gjordes för kapplöpningsbanan på Jägersro, var det sannolikt första gången som man i Sverige skulle kombinera travoch galoppsporten på samma tävlingsplats. Att travbanan skulle ligga i mitten var självklart. Den skulle ha formen av en utdragen ellips och med kurvor med lika radie ha ett omfång av ca 1000 meter. Man hade en förebild på nära håll, Charlottenlund-banan i Köpenhamn. Man hade också kontinentala förebilder. Galoppbanan skulle ligga utanför travbanan så att travbanans yttre begränsning blev galoppbanans inre begränsning. Denna markerades tidvis av ett vitt staket som dock var en säkerhetsrisk. Så småningom kom galoppbanans nivå att ligga något under travbanans vilket gav en naturlig avgränsning. Hinderlöpningsbanan sammanföll givetvis med slätlöpningsbanan framför publiken, genom stadssvängen och på bortre långsidan. Men sedan lämnade galoppbanan travbanans linje för att fortsätta framåt ett stycke innan den i en Tribunhäcken var på plats från 1907 mjuk högersväng kom tillbaka mot publikplatserna. Detta gav till 1979. en bansträckning av ca 1400 meter. Hinderlöpningsbanans dragning lämnade där slätlöpningsbanans för att övergå i steeplechasebanans berömda ”åtta” i en ganska snäv vänstersväng. Hästarna måste hållas in och byta galopp. Vid ingången i och utgången ur denna ögla fanns hinder som det gällde att övervinna i rätt tempo. Detta gav Jägersros hinderlöpningsbana dess speciella karaktär. Rutinerade ryttare på väldresserade hästar hade här en extra fördel.

Banan hade som mest arton hinder av varierande slag.

Gunnar Strömberg deltog under 50-talet som amatör på sin Marius i steeplechaser på Jägersro. Här har han ofrivilligt en dag i maj 1953 gett en fotograf en chans till ett vällyckat klassiskt motiv – badet i vattengraven. Häcklöpningarna däremot gick inte genom ”åttan” utan följde i stort sett slätlöpningsbanan där man då satte ut flyttbara häckar. Länge hade hinderlöpningsbanan en diagonal tvärs över fältet mitt framför åskådarplatserna där hästarna två gånger korsade travbanan. På denna diagonal fanns en stor häck och en stor vattengrav som kallades ”sjön”. Detta var naturligtvis spektakulärt för åskådarna men denna bansträckning som användes alltmer sällan, togs bort innan 50-talet. Banan hade som mest arton hinder av varierande slag, alltifrån flyttbara häckar till den stora vattengraven alldeles innan upploppet. I de olika distanserna i häcklöpningar och steeplechaser ingick hinder i olika variationer som det gällde att hålla reda på eftersom risken att rida fel annars var stor. En egenhet på steeplechasebanan var hindret innan upploppet som var en vattengrav vid första passagen men vid andra passagen, alldeles innan upploppet, skulle i stället en jordvall vid vattengravens sida övervinnas. Dessa båda hinder krävde rätt bedömning i anridningen som säkert försvårades för tröttnande hästar. I England hade slätlöpningar med professionella tränare och jockeys varit etablerade sedan slutet av 1700-talet, långt innan hindersporten kom till. Grand National som är den äldsta stora hinderlöpningen, reds i

Herodes en av de stora Herodes f. 1948 e. Heres (1943 års Derbyvinnare), uppfödd av godsägare J. Asker, är ett bra exempel på en svensk ”järnhäst”. Ägd av direktör Arnkloo och i träning hos Nils Nilsson var han en elithäst på släta banan då han reds av tränarens son Bruno. Som treåring vann han Rosengårdlöpning och S:t Leger och var tvåa i Hurricanes Derby. I en lång löpningskarriär växlade han som åttaåring år 1956 över till hinderlöpningar. Ständigt med toppvikt i startfältet och med L. Hallberg som partner, segrade han på tolv starter fyra gånger och var andraplacerad sex gånger.

235

I H.M. Drottningens pris 15 juli 1956 leder Darmina som blir tvåa med Ragnar Helmer i sadeln närmast före slutlige segraren dir. Sachs Trafalgar med P. Olsen (delvis skymd). Trea blir Claud med Carl Martin.

Liten blev stor Tudor f.1958 i Danmark som moderlivsimport efter den internationellt kände hingsten Owen Tudor, i träning hos Henning Höjelse i Danmark, kan utnämnas till den bäste hinderhäst som visats upp på Jägersro under efterkrigsåren. 1964 - 65 - 66 reds Tudor av Terje Dahl (som då var amatör) i en obruten rad av sju segrar på Jägersro. Det handlade om rena uppvisningar, i regel med toppvikt upp till 80 kg men ändå med segermarginal ”många längder” eller ”förhållen många längder” och de lägsta vinnarodds som noterats inom Jägersro-galoppen som t.ex. i Spencer Cup den 7 augusti 1966: odds 1.08 i ett startfält på nio hästar. Tudor som bara var 1.58 över manken, föll aldrig men var säkert inte lättriden med sin stil att köra halsen framåt-nedåt tidigt i språnget. Tudors kapacitet räckte även till internationella segrar.

236

Aintree vid Liverpool först 1839. I Sverige var det tvärtom. Hindersporten som skapades av kavalleriets officerare, hade existerat i nästan 50 år innan professionella slätlöpningar tog sin början på Jägersro 1917. Man kan inte nog understryka att hindersporten var det kanske starkaste skälet att grunda Jägersro och att den då fann en god partner i travsporten. Under 30-talet och andra världskriget och tiden fram till gräsbanans nedläggning 1979 då hela Jägersros bansystem ändrades, gjordes hindersporten successivt om från att ha varit helt dominerad av militärer och ”gentlemän” till att bli en professionell sport med inslag av amatörer. Publiken uppskattade hinderlöpningarna som genom de längre distanserna och sina omväxlande förlopp gav mer ”valuta för pengarna”. Ett antal amatörryttare blev publikens favoriter genom att under sin ambulerande tillvaro mellan Ulriksdal och Jägersro ha en mycket hög segerprocent, t. ex. Allan Ekman på Yvan le Barbu och Gunnar Bernström, ofta i sadeln på sin Bullfrog. Dessa båda tog vardera sex championat under tidsperioden 1932 till 1946. Tudor med T. Dahl i splendid isolation passeBernström, sedermera rar ett av hindren i Carl Trägårdhs Memorial. under många år skilje-

På 60-talet hade fortfarande hinderlöpningarna ofta stora startfält. Här leder Bo Malmqvist på Verround ett 14-hästarsfält på Derbydagen 1969. domstolens ordförande vid Jägersro, fick ofta kämpa mot yrkesjockeyn Lennart ”Bimbo” Larsson, den fabulöse Bataclans ryttare. Bataclan, tillhörig direktör Arnkloo i Malmö och i träning hos Wiedesheim-Paul, var en mycket uthållig import från Belgien som under åren 1938 – 1946 tog inte mindre än 46 segrar. Den 1 juli 1976 segrade Ylva Lovén-Swärd som första kvinna i en steeplechase på Jägersro på sin egen Happy Date. Som en kurositet kunde man notera att tvåa i denna löpning var hennes bror Jarl Lovén på Vanguard. När det hade blivit allmänt bekant att Jägersros gräsbana på grund av banomläggningarna inte skulle kunna räddas åt framtiden, köptes inte längre några hinderhästar till Skåne. Så reds då den sista steeplechasen på Jägersros hinderbana den 4 augusti 1979, H. M. Drottningens Pris, en steeplechase över 4200 m. Svinninge gårds Star Cross segrade, tränad av Björn Björkman och riden av John Huber. Hästen hade för övrigt segrat i Svenskt Grand National året innan. 72 års växlingsrik hinderlöpningshistoria var till ända på en bana som varit i stort sett oförändrad i alla år och varit skådeplatsen för många hundra sevärda och spännande duster. Nedläggningen var visserligen en 1987 – 1988 reds det faktiskt fem häcklöpningar oundviklig lösning på flisen som ett experiment. Men den 24 juli 1988 under omständighereds alltså definitivt den sista häcklöpningen på terna men innebar Jägersro Galopp. På bilden ses John Curran och ändå en stor förlust Alan Jack under en inhoppningsträning över en för skandinavisk gaflisbanehäck. loppsport.

Flerfaldig champion Lars Swärd var ursprungligen kavalleriofficer från Skövde och började tävla i galopp 1964. Sedan dess har han som amatör tränat och mestadels också ridit ett stort antal goda importer och flera gånger varit amatörchampion. Sexårige Benjamin (GB) vann 1969 alla sina fyra starter över hinder (och dessutom två slätlöpningar). Trots att hindersporten i princip hade upphört på Jägersro i och med banomläggningen 1979, satsade Lars Swärd efter Lars Swärd på seger med Benjamin. att träna på Jägersro för att tävla på andra banor. 1983 importerade han från Frankrike sexårige Ormus e. Faunus, möjligen den bästa hinderhäst som varit i träning i Sverige. Ormus segrade i alla större svenska hinderlöpningar, flera steeplechaser i Tyskland och fick en meriterande andraplats i USA:s största häcklöpning. När han drog sig tillbaka vid 14 års ålder hade han ett facit på 29 segrar i 79 starter.

237

Billy Haughton var en av de stora profilerna i Mästarnas möte.

Artister med 25 000 segrar

Mästarnas möte

Innovatören Holmgren När lopp 4 söndagen den 26 november 1972 på Jägersro defilerade kunde den stora publiken beskåda den mest meriterade samling travtränare som någonsin kört i samma lopp på en svensk travbana. Det var dåvarande sekreteraren Calle Holmgren som kläckt idén att arrangera ett riktigt mästarmöte mellan sulkymatadorer från både Europa och USA.

26 november

1972

238

Mästarnas möte döptes arrangemanget till med de framstående sulkyartisterna, och det fanns täckning för det namnet. Tillsammans hade de elva deltagande sulkykonstnärerna vunnit över 25.000 segrar - fortfarande en imponerande siffra men 1972 en närmast osannolik. De allra intressantaste gästerna var förstås de två från andra sidan Atlanten. Billy Haughton var på Jägersro för första gången - en av den amerikanska kontinentens genom alla tider skickligaste travtränare med otaliga stakesvinnare och championhästar i sitt stall. 1972 var han redan uppe i drygt 3.500 segrar och var obestridlig dominant i amerikansk travsport. Dock hade han ännu inte vunnit Hambletonian, däremot hade han fyra gånger tagit hem den lilla bruna kannan (Little Brown Jug, passgångarnas största lopp). Den andre transatlanten var Glen Garnsey, privattränare för det mäktiga Castleton Farms och även han en av de allra framgångsrikaste. Garnsey hade det året sopat rent i de stora Grand Circuit-loppen för tvååringar med superstjärnan Colonial Charm. Fast på Jägersro råkade han ut för något som han aldrig varit med om - sidostänger! Det Glen Garnsey stortrivdes tyckte han själv efteråt var det enda problepå Jägersro trots att han met, annars stortrivdes han här. inte var riktigt överens Segerrikast av alla deltagarna i Mästarnas med sidostängerna. Möte var tysken Eddy Freundt med över 4.600 segrar. Han var också den förste i världen att vinna mer än 300 lopp på ett år. Inom några år skulle han passera Johannes Frömming och Charlie Mills i den tyska totalstatistiken. Från Ungern kom Jozsef Marschall, 20-faldig champion och vinnare av otaliga storlopp på hemmaplan. Han hade även i väst visat sin skicklighet genom att vara bland de tre främsta i såväl EM som VM för kuskar. Ungerns hästkultur är en av de äldsta i Europa och Ungern - Österrike var för hundra år sedan ledande inom europeisk travsport. Våra nordiska grannländer deltog också i Mästarnas Möte. Danmark representerades av Gerhard Petersen, som redan 1937 vunnit danska

Gerhard Petersen var en ofta sedd och populär gäst från andra sidan sundet. Travderbyt med Tella the Great och hade runt 1.600 segrar, en siffra som i Danmark endast överträffats av Uno Swed från Färjestad, den förste Jan Koster. landsortstränaren som vunnit TravderGerhard hade också länge byt, var en av elva matadorer. betraktats som nummer två i Danmark bakom den omöjlige Koster. Han tog tre championat sedan Koster lagt av, men var alltid mer intresserad av att köra in maximalt med pengar till stallet än att vinna så många lopp som möjligt. Gerhard var redan välkänd för Jägersropubliken, som kunnat se honom i många gästspel, under de senaste åren bl.a. med gode Kijafa. Från Norge kom Karsten Buer, med 2.300 segrar. Han var mannen bakom Scott Protector, Norges stora häst under sena 60-talet med seger i Skandinaviskt Mästerskap som främsta merit. Nordinarna var naturligtvis med alla tre: Gösta, Gunnar och Sören. Värmlänningen Uno Swed var också med. Hans hemmabana var Färjestad och han var den store tränaren utanför storbanorna (hade dock en filial på Åby). Swed var uppe i 1.700 segrar och hade som förste ”landsortstränare” vunnit Travderbyt. Det gjorde han 1961 med Stepdaughter. Och så hemmalaget; Birger Bengtsson, förstås, vår meste champion och då den ende på Jägersro med över 1.000 segrar i bältet. De elva matadorerna körde tre lopp med lottade hästar. Slumpartat givetvis, som kuskmatcher alltid är, men det viktigaste var väl inte slutresultatet utan just chansen att få se elva så framstående hästkarlar i sulkyn. Avdelningssegrare blev Glenn Håleryd - Eddy Freundt, Nelleman D - Karsten Buer och Ocitta - Gunnar Nordin. Sammanräkningen av totalpoängen blev dramatisk. Tre man slutade på samma poäng: Eddy Freundt, Karsten Buer och Gösta Nordin. Sistnämnde hade ingen avdelningsseger, så därför dömdes han som trea. Gösta hade blivit totalsegrare om Onega i sista avdelningen varit en centimeter längre fram; målfotoslagen om tredjeplatsen med minsta möjliga marginal av Frosty Speed - Uno Swed. Man räknade ihop sammanlagda tider för Freundt och Buer. Det blev tysk seger; Mästarnas Mästare var Eddy Freundt. Han hade tidigare också vunnit bl.a. EM för kuskar, så det var utan tvekan en Eddy Freundt blev Mästarnas Mästare värdig mästare. efter en hård strid med Karsten Buer.

Nordinarna på plats Storebror Gösta var Solvallas första riktige stjärnkusk och ständig champion i den banans ungdom. Han är för evigt förknippad med kejsaren Big Noon från Menhammar, men det är också värt en notering att han vann sin första seger 14 år gammal med pappa E J:s legendariska kallblod Hjördis. Lillebror Sören hade just slagit Jan Kosters skandinaviska rekord för antal segrar totalt och var uppe i nästan 2.500. Han var också, i och med segern med Ocos tidigare samma höst, vår meste Derbyvinnare, och dessutom den ende svensken som vunnit Prix d’Amerique. Mellanbrodern Gunnar hade nära 2.000 segrar och var den ende svensken som vunnit Roosevelt International med Pluvier III, det loppet som i Sverige brukade kallas VM, men hade endast vunnit åtta Derbyn (näst bäst genom tiderna) mot lillebrors nio. Det var i och för sig kanske inte så konstigt eftersom Gunnar kom sist in i travet av de tre bröderna. Han skulle stanna hemma i Forsa och sköta handelsboden var det meningen, när pappa Ernst Johan (E J) flyttade till Solvalla med först äldste sonen Gösta och därefter Sören. I samband med värnplikten kom dock även Gunnar till Solvalla, och där blev han kvar.

239

Landskamp USA - Sverige

Takter jokern i leken

Nio år efter ... Nio år efter Mästarnas Möte kördes en ny kuskmatch på högsta nivå. Denna gång rörde det sig om en ren landskamp Sverige - USA som gick i två avdelningar, en på Axevalla på torsdagen och en på Jägersro följande tisdag. Däremellan kördes Elitloppet på söndagen. Fem kuskar i vardera laget körde tre lopp på varje bana.

2 juni

1981

240

Billy Haughton var tillbaka på Jägersro. Hans anseende på hemmaplan var om möjligt ännu större nu än när han senast var här. Billy var stor som tränare och stor som kusk - redan på den tiden en allt ovanligare kombination i USA. På de nio åren som gått sedan senast hade han hunnit vinna Hambletonian tre gånger, med Steve Lobell, Green Speed och Burgomeister, och även besöka Sverige och Elitloppet med Keystone Pioneer. Han låg också bakom att man i USA äntligen hade förbjudit 3-årslopp med fyra (!) heat samma dag, gränsen gick numera vid tre. Glen Garnsey skulle också varit med igen, men fick sin Elitloppshäst struken och stod därför över Sverigebesöket. Han ersattes på Axevalla av hemmatränaren Roger Grundin, men till Jägersro lyckades man få hit Walter Paisley som just kört kusk-VM i Norge. I det amerikanska laget ingick också dåtidens ledande catchdriver i USA, William ”Buddy” Gilmour, och en av de större tränarna för dagen Doug Ackerman. Båda stora namn inom amerikansk travsport, dock utan att tillhöra samma mästarklass som Billy Haughton. Den femte medlemmen i USA:s lag - som i själva verket var en inlånad kanadensare var mannen med de gudabenådade händerna, den lille, store sulkykonstnären - Joe O’Brien. Han som vunnit Elitloppet med Fresh Yankee, han som kört Flower Child i det oförglömliga skiljeheatet mot Ego Boy i den svenska travhistoriens kanske största ögonblick. (Ingemar Olofsson var en av de få motståndare han aldrig besegrade). Hemma i USA (för där bodde och verkade han) var O’Brien omåttligt populär för sina framgångar men också mycket p.g.a. sin annorlunda körstil. Med sulkyn förspänd Walter Paisley får pris efter sin seger av tätt inpå hästen körde han Jägersros ordförande K G Bertmark. finish med bara händerna i

Joe O´Brien ansedd som en av världens främsta sulkymatadorer. piskornas förlovade land - och Olle Goop, Sveriges mest vinnande kusk, han gjorde det med briljans tillhörde det svenska segrande laget. och framgång. Vann Hambletonian med Blaze Hanover och Scott Frost, som var hans största häst genom tiderna, och dessutom Roosevelt International med Armbro Flight, som besegrade den franska kejsarinnan Roquepine. Joe O’Brien användes mest av alla körsvenner i de rekordförsök som då var en stor del av amerikansk trav. Men det var i täta slutstrider, ofta efter lopp körda på lång väntan, som han visade hela sin briljans i sulkyn. Han jobbade uteslutande med händer och överkropp i sulkyn, utan att använda spö. Och publiken var med honom; ”shake it Joe, shake it” lät det. Det var på den tiden det fanns publik på amerikanska travbanor. I det svenska laget körde Färjestads champion Björn Lindblom, som också var regerande svensk champion då. Hemmalaget bidrog med en joker i leken, den unge Johnny Takter (23 år), vars stjärna just börjat stiga på travhimlen. Och så handlade det om de tre största vid denna tiden, och för en lång tid framöver; Stig H Johansson, alla tiders Mästare inom svenskt trav som då var i början av sin långa championatsvit på Solvalla, Olle Goop, dalmasen som blev kung på västkusten, och Berndt ”Osten” Lindstedt, av många ansedd som vår största sulkyartist någonsin. Lindstedt hade redan vunnit både Prix d’Amerique och Elitloppet (två gånger) och hade dessutom det avundsvärda anseendet att alltid köra så att hästen hade kunnat starta nästa dag också. Med andra ord; aldrig bruka kraft i onödan. Landskampen slutade med totalseger för Sverige. De tre loppen på Jägersro vanns av Dikcy Vogt - Johnny Takter, Triss - Billy Haughton och Peter Lep - Walter Paisley. Speciellt Paisley imponerade på publiken med sin körning med den sistnämnde vinnaren, som i en tät slutstrid besegrade hemmafavoriten Johnny Takter bakom Lolly Girl. Fast i sammandraget blev det omvänd ordning. Johnny blev till publikens stora glädje slutsegrare, med Walter Paisley som andre man. Och Billy Haughton kunde efteråt konstatera att utvecklingen sedan han senast besökte Jägersro hade varit kolossal; ”hästarna är bättre, banorna Stig H Johansson alla tiders är bättre, allting är bättre”, var hans Mästare i svensk travsport. slutord.

Kvällens segerherre Johnny Takter var verkligen junioren i fältet när ”Drivers Competition” avgjordes på Jägersro tisdagen den 2 juni 1981. Innan den tävlingsdagen hade han tagit totalt 65 segrar, varav 37 under det innevarande året vilket så långt gav honom en segerprocent på otroliga 28. Komet var ordet. Familjen Takter hade flyttat från Östergötland, där man haft Mantorp som hemmabana, till Jägersro i slutet på 70-talet, och snabbt byggt upp banans dominerande stall. Det var inte ovanligt med tre svart-grön-vita dresser i loppen: Bo W, Johnny och Jimmy Takter. 1980 tog pappa Bo William familjens första championat på banan, och året därpå, 1981, körde 23-årige Johnny som stallets förstekusk. Han hade redan vid tiden för kusklandskampen ett klart grepp om championligan på Jägersro, och hans anseende var sådant att omdömet underbarn förekom flitigt. Johnny blev också så småningom överlägsen champion det året med 61 segrar, nästan dubbelt så många som tvåan i ligan Lars Gustafsson. I den första av de två kuskmatcherna, den på Axevalla, nöjde sig Johnny med två femteplatser, men på hemmaplan tog han kommandot direkt. Inledde med en seger bakom Dikcy Vogt, blev därefter sjua med Ambra Lee och avslutade med att styra stallets egen Lolly Girl till en andraplats bakom Peter Lep. Detta facit räckte för att ta hem totalsegern till publikens stora glädje. Utan tvekan en seger som bidrog till att Johnny hädanefter kom att betraktas som en etablerad toppkusk snarare än som ett underbarn.

241

3 juli

Idel ädel adel

1955 Flygöverste Peter Townsend

Prins Aly Khan

242

När den stora världen kom till Jägersro Jägersros största publikdag någonsin? De som var på Jägersro söndagen den 3 juli tvivlar inte. Försiktigtvis kan man definitivt slå fast att det var en av banan absolut mest välbesökta dagar. Denna söndag då Prins Aly Khan och överste Peter Townsend kom på besök för att rida en amatörlöpning. Det finns inga exakta uppgifter men det talades i tidningarna dagen efter om ”bortemot 20.000 personer”. En liten förklaring är kanske av behovet för dagens generation. Prins Aly Khan var världens störste playboy och bevakades året runt av den internationella skvallerpressen. Det gjorde vid den här tiden även Peter Townsend, brittisk Peter Townsend knyter den obligatoflygöverste och miltärattaché i riska rosetten.

Prins Aly Khan fick hjälp med bagaget när han anlände ett par timmar före tävlingarna. Bryssel, hade nämligen en romans med prinsessan Margareth, och det var hett stoff. Vi skall också komma ihåg, att TV vid den här tiden inte var allas egendom, och att få se så prominenta herrar i verkligheten var stort. Inte minst för den kvinnliga halvan av befolkningen. Vid den här tiden stod också den skånska adeln i sitt flor. Falsterbo var den stora tummelplatsen på sommaren för Stockholmssocieteten, det var Falsterbohus och då var också Kungsparken fortfarande ett nobelt ställe. Och Savoy var Savoy! Det var Skånska Fältrittklubbens förträfflige sekreterare ryttmästaren Stig Holm som lyckats få de båda herrarna till Jägersro genom sina goda kontakter och genom sitt förflutna som både militär och världsnamn i hoppning. Peter Townsend ankom till Skåne dagen innan och blev inkvarterad hos Otto Thott på Skabersjö. Aly Khan kom tävlingsdagen från Frankrike via Stockholm med gode vännen Henken Widengren. Detta skulle betittas och herrarna, liksom skåneadeln med familjer som Tham och Invägning i Korsvirkeshuset Prins Aly Khan red med 73,5 kg vilket var 5,5 kg mer än vad han hade behövt rida med.

Överste Peter Townsend red med 70 kg.

Prins Aly Khan rider sin far H.H. Aga Khans häst Rabutin. I bakgrunden Peter Townsend med Stall Romanias Rock.

Peter Townsend blev väl omhändertagen av bl.a. Ann de Geer, Margot Ekelund, Margaretha Holm och Gustaf de Geer, som här eskorterar översten på travbanan före loppet.

Det var första gången som de båda berömdheterna möttes på tävlingsbanan.

243

Peter Townsend och Rock tog ledningen redan från början och ledde hela vägen i det 18 hästar stora fältet, med Aly Khan och Rabutin utvändigt.

Vackra kvinnor från båda sidor sundet hade tagit tillfället i akt att på närmare håll än tidningsspalterna få stifta bekantskap med två i hela Europa stort omtalade personer.

244

Thott, aktiva inom Fältrittklubben, lät sig beskådas. Så gott det gick i folkträngseln. Men det var som ryttare de celebra gästerna kommit. Peter Townsend skulle rida Rock, som tränades av legendariske Jägersrotränaren Nils ”Baltic” Nilsson. Rock ägdes av generalkonsul Albert Walldén, vars blåvita dress med stjärnor också fanns i travsammanhang i Stall Romania. Townsend hann på lördagen också känna på banan tillsammans med hästen. Och vi kan väl avslöja att Peter Townsend i sadeln på Rock inte var helt populärt hos sonen Kurt Walldén, själv en skicklig amatörryttare. Aly Khan hade fraktat en av sin far Aga Khans hästar till Jägersro, Rabutin. Stort även det. Publiken fick verkligen sitt. Peter Townsend vann nämligen löpningen efter att ha satt upp ett hårt tempo med ospeedige Rock, och Aly Khan var fyra i det 18 hästar starka fältet. Enligt välkände journalisten Anders Jobs på Sydsvenskan, som täckte evenemanget på två helsidor, hade prinsen vid första kontakten med banan (som han spatserade runt) uttryckt: ”Vad här är vackert!”. Som sagt, året var 1955 och man galopperade fortfarande på gräs och i högervarv...

Amatörer från sju nationer var med i löpningen, men Peter Townsend var den store dominanten från start till mål. Prins Aly Khan längst till höger i bild. Som alltid fanns även Sydsvenskans eminente tecknare Anders Sten och hans alter ego Lille Figge på plats på Jägersro och avbildade segerekipaget med kommentaren ”ritat av mej Figge medan generalkonsuln lånade ut sin Rock åt Peter En flott ryttarprestation på en utmärkt häst, skrev fackpressen. Townsend.” Aly Khan drog efter tävlingarna snabbt hem till Paris. Men Peter Townsend stannade och deltog i den bankett som arrangerades på Kungsparken. Världspressens utsända var mest intresInget för ryttarinnor serade huruvida Townsend skulle flytta från Bryssel till London den 15 juli, som det ryktades. Prinsessan Margareth alltså… Men det här var Löpningen var ett internationellt amapå den tiden kändisjournalisterna hade en viss respekt för sina offer och törlopp 2000 meter för amatörryttare ”det blev ingen sådan fråga framställd”, enligt Sydsvenskan. (obs ej ryttarinnor) med hederspris och Vad gäller Aly Khan hade han nyligen skilt sig från Rita Hayworth. en samlad prissumma av 4.000 kr. Som avslutning ett litet tidsdokument från ovan nämnde Anders Jobs i Sydsvenskan; ”Det var gott om poänger denna dag. Där kom t.ex. tre glada fransmän i trav och vek försiktigt förbi två sovande barn som gått till ro på en gräsmatta. De red tyst förbi så att småttingarna inte skulle väckas. Det goda humöret var i högsätet, folk trivdes med solen och vinden och Peter blommorna och flaggorna.” Townsend Rena Sörgårdsidyllen! tar emot Resultat gratulationerna från 1. Rock 5 år publiken och Överste Peter Townsend ägaren 2. Master 4 år generalkonsul Herr E. T. Johannessen Albert Walldén 3. Florensac 9 år (till höger) Kapten A, De la Brosse efter en 4. Rabutin 5 år populär och Prins Aly Khan uppskattad 5. Zara 6 år seger. Friherre H. von der Recke Tränaren Nils Nilsson t.v. Tid 2 min 7,4 sek Odds 6,25 21-21-29 Omsättning 317.754 kr.

245

Omåttligt framgångsrik

Piggott den störste

Racing i generationer Lester Piggott är en av de Tre Stora Legenderna i engelsk galopp. Den förste var Fred Archer, tretton år i följd jockeychampion innan han endast 29 år gammal 1886 sköt sig en höstdag när han, själv svårt försvagad av sjukdom och bantning som egentligen borde kallats svält, kom hem och fann sin hustru död efter en förlossning. Nästa var Gordon Richards med sina helt otroliga 26 jockeychampionat på 29 säsonger åren 1925 - 53. Den tredje i raden är Lester Piggott, född i november 1935 med en släkttavla som handlar om racing i generation efter generation med början på Piggotts farmors morfars far, John Barham Day, som var en berömd tränare (och spelare) under 1800-talets första hälft.

246

Jo då, de stora elefanterna har dansat på Jägersro. Johannes Frömming har kört här, Charlie Mills likaså, Billy Haughton, Joe O’Brien, John Campbell... På galoppbanan har vi sett världsartister som Steve Cauthen och Joe Mercer... Men den största internationella stjärnan vi har fått se - det är utan tvekan Lester Piggott, legend i sin livstid, av många ansedd som världens främste jockey genom alla tider som besökte Jägersro tre gånger. Piggott började tidigt som lärling hos sin far, Keith. Tolv år gammal vann lille Lester sina första segrar och blev snart känd som ett underbarn - men också som en risktagare med en fanatisk vilja att vinna. 16 år gammal tog han sin första seger på Royal Ascot 1952 och endast 18 år fyllda vann han sitt första Derby med Never Say Die 1954 - en skarp kontrast till Gordon Richards som under hela sin, i övrigt omåttligt framgångsrika, karriär kämpade för att vinna Derbyt och till slut lyckades i sista försöket med Pinza 1953, när han var 48 år gammal. 1957 red han sin andra av totalt nio vinnare av Epsom Derby och 1960 tog han sitt första av totalt elva jockeychampionat. Däremellan hade han också hunnit vinna Svenskt Derby. 1958 var första gången han visade sig hos oss, och hemförde Derbyt med norskägde och -tränade Flying Friendship. Då var Lester 22 år gammal, ett känt och respekterat jockeynamn, men ingen av de då närvarande kunde väl föreställa sig vilken karriär den långe ynglingen hade framför sig. 1985 hade de senaste decenniernas främste jockey beslutat att 50-årsdagen den hösten kunde vara en lämplig slutpunkt på den långa och succéfyllda karLester Piggott världens främsta jockey i riären. Under en avskedsturné en startsituation på Jägersro.

Lester Piggotts förste svenske Derbyvinnare Flying Friendship. världen över kom han till Jägersro en minEfter att han förnyat sin nesvärd septemberkväll och vann två av sina jockeylicens 55 år gamfyra ritter. Speciellt den överlägsna segern mal strömmade publiken med humörbetonade Carillo framstod som tillbaka till banan för att ett trollerinummer som väckte stor beundse den gamla mästaren. ran, inte minst bland kolleger i jockeyrummet. Innan dess hade han också vunnit en tvåårslöpning med Refill – den hästens enda seger i livet. 1987 kom skandalen. Lester Piggott som förvisso hade ryktet om sig att vara tämligen närig, överbevisades av skattemyndigheten om att ha undanhållit ca en halv miljon pund från inbetalning. Här gavs ingen pardon. Lester som närmast hade status av nationalsymbol och som av Drottningen hade gjorts till medlem av ”Order of the British Empire”, blev trots detta dömd till tre års fängelse och fråntogs sin utmärkelse, något ytterst sällsynt i engelsk historia. Han frigavs emellertid redan efter ett år tack vare gott uppförande och sannolikt också under påtryckning från allmänna opinionen. 1990 återupptog han vid 55 års ålder sin jockeykarriär, en närmast otrolig prestation i sig, och var lika bra som någonsin, bland annat bevisat med segerritten med Royal Academy i Breeders Cup Mile på Belmontbanan i New York på hösten detta år. Sommaren 1991 kom Lester till vår Derbydag på initiativ av dåvarande sportchefen Jan Torpling. Willy Bechmann, som då var Skandinaviens ledande hästägare med sitt Bechmann Racing, var med på noterna och engagerade legenden till Derbyritten på Tao, som redan vunnit det danska Derbyt för sin tyske tränare och jockey. Det blev en ren uppvisning. Tao vann med förkrossande 13 längder – i ett Derby! Redan första gången på publiksidan kände Lester att tempot var i lägsta laget och lät Tao sträcka ut i sitt eget tempo flera längder före de övriga. Försprånget bara växte under slutrundan som aldrig handlade om tävling utan var det mest utpräglade ärevarv som skådats på många år. Upploppet hem var en defilering under publikens ovationer och en minnesvärd slutvinjett i kapitlet om hur den store Lester Piggott tre Alla andra stjärnor var små i jämförelse med gånger visade sitt mästerskap på vår lilla bana. den störste.

Champagnen saknades och maten var inte bra Det finns naturligtvis många historier (skrönor?) om en legend som Lester Piggott. En berättar att han, när domen att betala in undanhållna skatter på ca. en halv miljon pund meddelats, ska ha mumlat på sitt karaktäristiska sätt i ena mungipan; ”would you prefer cash?”. Efter tiden i fängelse uttalade han sig att det värsta under den tiden varit maten. Ständigt på hårdbantning (Lester är ovanligt lång för att vara jockey) fick han nu stuvningar och pajer som han aldrig i sitt liv kunnat äta, van som han var vid att luncha på ett salladsblad, ett glas vatten och en cigarr. Samt ett glas champagne till middagen.

Shakespeare-inspirerad Svenskt Derby 1991 blev Lester Piggotts sista framträdande på Jägersro. Han tog sin andra svenska Derbyseger, 33 år efter den första, i en uppvisning som vi kommer att minnas länge. Och han avslutade föreställningen med att ta emot priset och inom 1,5 sekunder ställa upp sig som Hamlet med priset upplyft och publikhavet i bakgrunden så att fotograferna fick kanonbilder inom fem sekunder.

247

Halva startfältet i Världsmästarmötet. Fr.v. Jonny Nilsson, Dan Waern, Arne Andersson och Kjell Rosén.

Guldgossarna Aldrig någonsin har det körts ett lopp med mer meriterade sportprofiler i sulkyn. Det handlar om idel ädla medaljörer av högsta dignitet i OS- och VM-sammanhang. Arne Andersson Medeldistansare med världsrekord.

I regn och rusk

Dan Waern Världsrekordhållare på 1000 meter.

Världsmästarmöte

Gustav Freij OS-guld och VM-guld i fjädervikt. Jonny Nilsson Skridskovärldsmästare på långdistans med världsrekord och OS-guld. Ove Fundin Flerfaldig världsmästare i speedway. ”Lill-Stöveln” Öberg VM-silver och OS-silver i ishockey. Ingemar Johansson Världsmästare i tungviktsboxning. Kjell Rosén OS-guldmedaljör i fotboll 1948.

22 september

1968 248

Dan Waern Ingemar Johansson.

Den 22 september 1968 kördes ett icke helt vanligt amatörlopp. Loppet var i och för sig utskrivet för amatörer men inte för vem som helst. Det krävdes antingen att man var olympisk guldmedaljör eller världsmästare. Nio medaljörer kände sig kallade, åtta kom, sågs och trivdes. Visserligen passade inte ”Lill-Stöveln” Öberg in i den guldkantade skaran. ”Lill-Stöveln” hade ”bara” olympiskt silver och VM-silver i ishockey. Bakom arrangemanget låg Carl-Eric Tornheden som fick all heder av att ha samlat ihop matadorerna. Om kuskarna var medaljtyngda så var hästarna i loppet inte av samma höga kaliber. Ingen av hästarna hade någon seger i sina fem senaste starter. Favorit var Gunnar Nordahls ersättare Kjell Rosén med Tora som normalt var en bra häst, men som kanske saknade rätta formen. Kjell tycktes ta loppet med en klackspark och var närmare 100 meter efter täten varvet från mål, dock reparerade han till en hedersam fjärdeplats och en tredje på toton. Segrade gjorde nämligen efter att ha halkat efter från början den närmast sargen körda Henriette Day med bara ”nollor” i programraden, körsven den minst meriterade ”LillStöveln” Öberg. Han var dock den mest meriterade i sulkyn med en tredjeplacering som bäst i sina fyra tidigare starter. Hockey-Öbergs ordinarie häst startade inte så reserven klev ”Lill-Stöveln” höll huin, men följaktligen utom toton. Segern skrevs vudet kallt och körde ett som säker. klanderfritt lopp. Funny med Gustav Freij stod för farthållningen efter att hästens tränare Kalle Pettersson klappade till hästen i starten. Gustav med Funny hade också kopplat ett säkert grepp på konkurren-

”Lill-Stöveln” som var van vid halt underlag, drog sig segrande ur striden med Henriette Day. terna men kunde inte motstå ”Lill-Stövelns” tackling på upploppet. Brottar-Gustav blev emellertid totovinnare och gav sina anhängare över elva gånger insatsen. Forget Me Not med Jonny Nilsson gled lite långt ut i kurvorna och höll mest till i fjärdespår, men finishkörningen var det inget fel på. Den påbörjades redan när ett varv återstod och tredjeplatsen var hedersam. Ingemar Johansson promenadåkte en bit efter övriga med Kennedy, men sluggade sig förbi Arne Andersson som med Mannaminne fick mjölksyra på upploppet. Ingo klarade sig därmed Ove Fundin fick från jumbosista pengarna. platsen. Att Dan Waern trivdes bäst på 1000 meter var ingen hemlighet och han fann också distansen 2200 meter för lång med Arion Speed. Dan Waern hade annars en egen häst hemma, Prins Krona, som han omsatte sina egna träningsvärderingar på, med framgång. Ove Fundin med Kismet Lobell sladdade mest hela vägen men tryckte gasen i botten sista varvet Gustav Freij gladde sina anhängoch behållningen blev en femteplats. are, då han blev vinnare på totaliSprinterlöparen Lennart Strandsatorn tillsammans med Funny. berg var speaker och var inte sen att ge sina idrottskamrater syrliga eller uppmuntrande kommentarer om körningarna. I loppet spelades för över 100 000 kronor och publiken förstod att uppskatta denna typ av ”jippolopp”. Senare på kvällen fortsatte festligheterna på Kronprinsens restaurang där Ingemar Johansson var mer aktiv på dansbanan än i sulkyn, vilket bl.a. gick ut över Ulla Åberg.

Fest på fest Festligheterna fortsatte på Kronprinsens restaurang under kvällen där det bjöds på supé för 15 kronor och då ingick det modevisning och varieté.

Kronprinsen hade ett uppskattat varietéinslag med bl.a. artister från den berömda Folies-Bergèrescenen i Paris.

Fougstedt visade höstmodet på en fullsatt restaurang.

249

19 augusti

1997

Michael Johnson blev vald till världens bästa idrottsman alla kategorier 1996. Året efter var han på Jägersro i sitt eget lopp.

250

Michael Johnson Race

En historisk kväll Världens främsta idrottsman alla kategorier, Michael Johnson, var på Jägersro för att vara prisutdelare i sitt eget lopp, Michael Johnson Race. Det var i samband med MAI-galan, där han dagen efter skulle springa 200 meter. På Jägersro hade man skrivit ut ett 200-meterslopp med två försök och final i samarbete med MAI, på initiativ av Richard Åkesson och tidningen HÄSTsport. Men det var inte bara Michael Johnson som var på plats i vinnarcirkeln en varm sommarkväll i augusti. Hela eliten av idrottsstjärnor var samlade i en oförglömlig galaföreställning: ATG:s omslagsflicka häckvärldsmästarinnan Ludmila Engquist, kommande världsmästarinnan i höjdhopp Kajsa Bergqvist samt bl.a. VM-profilerna Erica Johansson längd, Malin Ewerlöv medeldistans och de båda norska friidrottsstjärnorna Hanne Haugland, höjd och Geir Moen, sprint. Och aldrig tidigare har det travats så fort på Michael Johnson i spänd Jägersro. förväntan inför starten.

Speedy Gayle med Thomas Uhrberg tar ledningen och vinner första försöket i Michael Johnson Race på fenomenala 1.00,5. I finalen, First Blood med Fredrik C Widman kopplar greppet, samtidigt som Speedy Gale i en sista ansträngning galopperar över mållinjen.

Michael Johnson på väg till prisutdelningen med sin förgyllda hästsko.

Sekin Ås vinner andra försöket med Lars I Nilsson på 1.01,5 före bl.a. First Blood.

Den inofficiella världsrekordhållaren på 200 meter First Blood tillsammans med den officiella världsmästaren Michael Johnson på 200 meter.

Michael Johnson på ett strålande humör tillsammans med en fulltalig publik som uppskattade och njöt av fartfesten på Jägersro. First Blood som vann finalen sprang 12,2 sekunder på 200 meter över upploppet med autostart, omräknat var kilometertiden 1.01,2. När Michael Johnson satte sitt fenomenala världsrekord i OS-finalen 1996 i Atlanta, sprang han 200 meter på fantastiska 19,32 sekunder. Försöksvinnarna var Speedy Gayle med Thomas Uhrberg som var allra snabbast med 1.00,5 och Sekin Ås med Lars I Nilsson på 1.01,5. Kvällens store segerherre var Fredrik Widman som lyckades vinna en trippel, där prisutdelarna förutom Michael Johnson var Ludmila Engquist och Kajsa Bergqvist. Det var en kväll där en stor publik njöt av fartfesten på Jägersro och Michael Johnson instämde och tyckte det var verkligen kul och tillade: - Jag gillar den här typen av idrottsevenemang, då man från idrottens sida söker nya vägar och försöker locka ny publik.

Ludmila Engquist fullt upptagen med att skriva autografer efter prisutdelningsceremonin. Kvällens segerherre Fredrik C Widman tillsammans med Kajsa Bergqvist.

251

Revenue Revenue Hingst född 30 juni 1996 efter Rêve d’Udon - Hazel Sund e. Sugarcane Hanover. Uppfödare: Lutfi Kolgjini, Veberöd. Tränare: Lutfi Kolgjini. Ägare: Stall Revenue.

Lutfi Kolgjini har själv fött upp världsstjärnan Revenue som han tränade under hästens hela tävlingskarriär

252

Den främsta hästen någonsin När Revenue avslutade sin tävlingskarriär den 9 oktober 2004 på The Red Mile i Lexington genom att vinna för John Campbell på nya rekordet 1.09,4 gjorde han det som Jägersros bästa häst genom tiderna med en samlad prissumma på 16.245.556 kronor. Lutfi Kolgjini har fött upp hästen, han har tränat fram den från början. - Han föddes på Brodda Stuteri dit vi skickade mamma Hazel Sund. Vi hade inte så stor vana vid fölning hemma då, så vi tyckte det var säkrare att det skedde på ett bra stuteri. När Hazel Sund var dräktig kom hon och Revenue hem till mig i Vomb, och där har han funnits sedan dess. Egentligen skulle Revenue ha sålts på åringsauktionen i Mässhallarna i Malmö 1997. Men då blev inte många hästar sålda, eftersom utställningen bombhotades och lokalerna fick utrymmas. - Hade tänkt mig 200.000 kronor. Hade bud på 145.000 men ville inte släppa honom, berättar Lutfi Kolgjini. …som dock fick sålt Revenue till storhästägaren Lennart Bäwerholm, svensk klädeshandlare och lyckosam affärsman i Norge. Revenue inledde sin karriär som tvååring med fyra raka segrar och vann kullens första klassiska lopp, Svensk Uppfödningslöpning på Jägersro, med 350.000 kr i förstapris. Tvåårssäsongen slutade på 520.000 kr insprunget. Revenue var alltså en tidig häst. Svensk Uppfödningslöpning är faktiskt det enda av de tre klassiska loppen som Revenue vunnit. Han var tvåa i sitt kval till Svenskt Travkriterium på Solvalla men fick inget i finalen. Han vann sitt kval till Svenskt Travderby på Jägersro. Men galopperade i finalen. Under karriären vann Revenue 47 av 110 lopp. I 26 av dessa

Självfallet var Revenue utrustad med ett löphuvud utöver det vanliga. Annars springer man inte in drygt 16,7 miljoner kronor.

var förstapriset 100.000 kr och däröver. Största segerpotten som treåring var 150.000 i Derbyhoppet och det här året travade Revenue ihop strax under en halv miljon. Tredjeplatsen i Sprintermästaren året efter värd 150.000 blev det mesta i ett lopp år 2000, ett år som ändå betydde drygt en miljon kr insprunget. Som femåring fick Revenue göra sitt intåg i den internationella hetluften. I november gav en andraplats i Italien tillsammans med Robert Bergh drygt 355.000 kronor och Revenue slutade det året med cirka 825.000 nya kronor på kontot. Ändå kändes det som om Revenue inte riktigt visat vad han kunde. Lennart Bäwerholm tyckte det och var benägen att sälja. Franske tränaren Jan Kruithof som ofta ”fiskar i svenska vatten” var intresserad. Men ”Ludde” fick en vecka på sig av Bäwerholm att själv försöka hitta en ägare, som ville ha hästen kvar i Stall Kolgjini. Då kom Göran Falk tillsammans med ytterligare två in i bilden och förvärvade Revenue för tre miljoner kronor. Det blev en fin affär. 2002 gav 2,37 milj kronor. Den största segern vann Kolgjini i Rom annandag jul, den var värd en dryg miljon. Bättre än någonsin. Det blev betyget 2003 som gav drygt 5,2 miljoner kronor. Revenue som montéhäst på Vincennes tillsammans Då hade Revenue med Frankrikes skicklige montéryttare Philippe utvecklats till den Masschaele. stora, internationella

Under sin karriär tävlade Revenue mot de allra bästa i den stora travvärlden – förutom i de nordiska länderna i Frankrike, Italien, Tyskland samt i både Kanada och USA. Här syns han på The Meadowlands i New Jersey, USA.

Revenue såldes 2001 efter en mellansäsong. Sedan bar det rakt upp till yppersta världsklass. 253

När Revenue och Kolgjini vann Hugo Åbergs Memorial hemma på Jägersro 2003 svallade känslorna. Inte minst när ”Luddes” föräldrar Hanna och Shefit på sällsynt Jägersrobesök dök upp i vinnarcirkeln. världsartisten. Han inledde året på ett annorlunda sätt, i alla fall för en svensk häst. Den 5 januari segrade Revenue på Vincennes i Paris tillsammans med Philippe Masschaele i Prix de l’Ile-de-France i monté och slog hela den franska eliten! Drygt 681.000 kronor i förstapris. Därefter – seger i Elite-Rennen i Gelsenkirchen, i Hugo Åbergs Memorial på Jägersro och Le Grand Prix du Conseil des Alpes Maritimes i Cagnes-sur-Mer i World Cup Trot-serien. Det betydde att Revenue stod som slutsegrare. Med bonus för den totala segern var vinsten i Cagnes-sur-Mer värd 1.378.950 kronor för Stall Revenue – ”det största jag varit med om under mina 17 år som travtränare”, sa ”Ludde” efteråt. Revenue avslutade år 2003 i Rom med seger värd 761.000 kronor! Men den mest känslosamma vinsten togs ändå i Hugo Åbergs Memorial, loppet som vunnits av världsstjärnor som Ego Boy, Pershing, Express Gaxe, The Onion, Callit, Mack Lobell, Peace Corps, Sea Cove, Zoogin, Rite On Line, Victory Tilly, Giesolo de Lou, Varenne m fl. Efter segern överraskades ”Ludde” av att hans pappa kom in i vinnarcirkeln, han brukade inte besöka Jägersro. Då fälldes en och annan tår inte bara hos ”Ludde” utan även i publikhavet. Det var en omärkt åttaåring som gick in i 2004. Revenue inte bara matchade sifforna från 2003, han överträffade dem. Han vann ett försök till Elitloppet men fick nöja sig med en fjärdeplats i finalen bakom Gidde Palema. Men sedan tog han en gruvlig revansch på Gidde i Copenhagen Cup där sista långsidan var något av det snabbaste som skådats på en travbana och där Revenue stred heroiskt för ”Ludde” till segern. Från Charlottenlund gick han till Gelsenkirchen, där han på nytt segrade i Elite-Rennen. I Hugo Åbergs Memorial såg man fram emot en andra seger, men här hade Revenue magproblem, som från och till ställt till lite pro254

Revenue och ”Ludde” vinner överlägset Nat Ray Trot på Meadowlands.

blem för honom och kunde inte göra sig själv rättvisa. Tyvärr blev detta Revenues sista start i Sverige. Men han avslutade sedan tävlingskarriären på ett fantastiskt sätt på andra sidan Atlanten. Han vann tillsammans med ”Ludde” Nat Ray Trot på Meadowlands, fortsatte till Kanada och Mohawk Raceway, där han först vann försök till Maple Leaf Trot för Jörgen Sjunnesson och sedan var trea i finalen med Ludde”. Och detta blev Kolgjinis och Revenues sista start tillsammans. När Revenue avslutade sin tävlingskarriär den 9 oktober i ett av sina absolut bästa lopp var det tillsammans med John Campbell. Revenue vann Allerage Farms Open Trot på The Red Mile i Kentucky på 1.09,4. Den här segern var värd 758.472 SEK och gav Revenue slutsumman 16,245,556 kronor. Revenue blev därefter såld och är i avelstjänst i USA. Men i Jägersros historia är han för Revenue som avelshingst i USA. evigt inskriven.

I vinnarcirkeln på The Meadowlands efter Nat Ray Trot hyllades Göran Falk och Lutfi Kolgjini av Jägersros ordförande Claes Lundell.

Revenues karriär År Starter Placeringar 1998 5 5-0-0 1999 13 7-1-1 2000 16 8-2-1 2001 17 3-4-2 2002 21 7-2-1 2003 21 7-1-2 2004 17 10 - 0 - 3

Prissumma 520 000 kr 499 675 kr 1 015 264 kr 826 300 kr 2 374 867 kr 5 281 211 kr 6 186 654 kr

Livs 110 47 - 10 - 10

16 703 971 kr

Rekord 1.13,0 K, 1.14,2 M, 1.14,3 L, 1.10,0 aK, 1.15,2 aL, 1.09,4 aaK

255

Skådespel med många scenarbetare Flaggor smattrar i vinden och glänsande välryktade hästar med kuskar eller jockeyer i färgglada dräkter defilerar framför åskådarplatser fyllda med förhoppningsfulla spelare och andra nyfikna. Efter några minuter ersätts defileringen av en spännande löpning med hästar kämpandes sida vid sida. Detta är kanske den bild som de flesta har av Jägersro. Skådespelet och själva tävlingen är emellertid resultatet av ett hårt och idogt arbete bakom kulisserna; ett arbete som många av lördagseftermiddagarnas V75-tittare eller de på åskådarplatserna inte vet så mycket om. Att skapa en häst som kan tävla framgångsrikt är en dyr, lång och tålamodskrävande process med många personer inblandade. Det mesta av arbetet syns inte i offentligheten utan sker bakom kulisserna, antingen på Jägersros stallbacke eller på någon av de många träningsanläggningar som finns utspridda runt om i Skåne.

Mats Greiff är professor i historia vid Malmö högskola. Han är också hobbyuppfödare av travare. Susanna Hedenborg är docent i ekonomisk historia och verksam vid Malmö högskola och Uppsala universitet. Hon är också fritidsryttarinna. Tillsammans bedriver de ett forskningsprojekt om arbete, makt och kultur inom svensk travoch galoppsport och har skrivit detta kapitel.

256

Bakom kulisserna

Kvinnorna kämpar på stallbacken

Spelet och själva tävlandet har förändrats under Jägersros 100-åriga historia liksom träningen och arbetet med hästarna. Den som i gångna tider trädde in på Jägersos stallbacke mötte ett liv och leverne som i hög grad skiljer sig från hur det ser ut i dag. Men det finns också många likheter. Liksom i travoch galoppsportens ungdom fokuseras arbetet på hästarna. De ska tränas ordentligt och de ska må bra så att de kan uppnå framgångar på tävlingsbanan. En avgörande skillnad är att många tränare numera har flyttat mycket av verksamheten från Jägersros stallbacke till gårdar ute på landet. Vissa dagar kan stallbacken verka i det närmaste öde. Den kanske mest betydelsfulla skillnaden är att stallbacken inte längre är en i stort sett exklusiv manlig arena. I stället finns det stora inslag av kvinnor – särskilt bland hästskötarna – men också bland tränare, kuskar och jockeyer. En tredje skillnad handlar om föreställningar kring vilken slags yrkesskicklighet som är nödvändig för att arbeta både med hästar i allmänhet och med travhästar. Hur kunde då en arbetsdag på 1930talets Jägersro se ut? De flesta dagar var den andra lik. Hästskötarna började dagen vid klockan sex eller halv sju på Fröken Maj-Britt Sandström morgonen med att utfodra hästarna med och fröken Paul var aktiva i havre och hö och göra rent i boxarna. stallet 1949. När detta var klart tog motionskörningen vid. Denna pågick i regel hela förmiddagen med de hästar som inte skulle snabbarbetas under dagen och skedde antingen på tävlingsbanan eller på den mindre oval som fanns inne på stallbacken. Varje häst skulle köras långsamt i 40 - 45 minuter. Gjordes detta på tävlingsbanan skulle det ske i ytterspåren för att undvika krockar med snabbkörande ekipage. Under sommartid kunde det vara avkopplande och skönt att sitta i långsamvagnen och låta hästen lunka på i solgasset, men på vintern kunde det vara riktigt obehagligt.

Livet på stallbacken har inte alltid varit livat. Snabbarbeten skedde liksom fallet ofta är nuförtiden två dagar i veckan. Vid dessa tillfällen var det i första hand tränaren och eventuellt någon av de mera avancerade lärlingarna som skötte tömföringen. Många tränare var angelägna om att själva sköta all fortkörning för att på så sätt lära känna hästarna bättre, men i vissa fall kunde det vara en fördel att två eller tre hästar gick tillsammans. Det var nu hästarna testades och tränarens yrkesskicklighet sattes på prov; inte så att det är särskilt mycket svårare att köra fort än långsamt, men det gäller att ha känsla för hästen och upptäcka om den uppvisar ett avvikande rörelsemönster och vad det i så fall är som behöver åtgärdas. Det svåraste av allt inom travtränaryrket var att hitta den rätta balansen för varje häst, och det var först och främst skorna – men också tåvikter – det handlade om. Ibland hände det till exempel att tränaren mellan två heat behövde ändra någon utrustningsdetalj eller sätta andra slags skor på hästen. Under snabbkörningsdagarna kunde man skönja en tydligare utmejslad arbetsdelning mellan olika kategorier av personal. Tränaren och i förekommande fall den mest erfarne lärlingen skötte själva körningen, medan hästskötarna såg till så att allting flöt på. De selade på och av hästarna, duschade dem och så vidare. Efter körningen utfodrades hästarna igen med vatten och havre och sedan kunde man ta ett par timmars lunchrast. Eftermiddagarna användes sedan till att sköta hästar och utrustning. Hästarna skulle ansas, få småsår omsedda, karleder och hovar smorda och senor och muskler masserade med liniment. Efter det var det tid för kvällsfodring med havre, hö och vatten. Arbetsdagen slutade oftast vid halv sex. Arbetstiden skulle vara begränsad till 50 timmar i veckan fördelad på sex dagar, men detta hölls allt som oftast inte. Dessutom blev realtiden längre på grund av det osedvanligt långa lunchuppehållet. Inom galoppen såg det ungefär likadant ut, men med den skillnaden att tränarna oftast inte red själva. Detta överläts åt jockeyer eller särskilda träningsryttare. Själva arbetsprocessen skiljde sig inte i så stor utsträckning från den nuvarande. Visserligen finns i dag andra hjälpmedel. Skrittmaskiner har blivit vanliga, vilket innebär att hästar kan motioneras lätt utan att bli körda eller ridna. Det finns dessutom en helt annan tillgång till hagar så att hästarna kan få vara ute mer. I många berättelser om livet på stallbacken från förr betonas den allomfattande gemenskap som rådde mellan de män som arbetade där. Hästskötarna från de olika stallarna drack ofta förmiddagskaffe, åt lunch och eftermiddagsfikade tillsammans. Under den lite längre pausen mitt på dagen var det inte ovanligt med kortspel. Alkohol var inte heller någon ovanlighet. Det fanns länge inget gemensamhetsutrymme, utan umgänget skedde oftast i något av stallen eller i bostadshus som fanns i anslutning till Jägersro. Att lämna sin hemmabana och resa med en häst till en annan bana innebar inte att man kom till en främmande miljö. Där fanns tränare och

Hästskötarnas uppgifter var inte bara att sköta hästarna utan stallmiljön ingick också i vardagslivet.

En manlig värld Att männen så länge dominerade i travoch galoppsporterna har att göra med sporternas ursprung i fyra olika miljöer. Den militära hästmiljön var en i hög grad sluten manlig värld med en särpräglad maskulin husarkultur. Galopp- och ridsport har ett tydligt ursprung i sådana miljöer, men det förekom också travkörning. På ett liknande sätt utvecklades inom det norrländska skogsbruket en maskulin kultur kring den norrländska brukshästen. Det var inte ovanligt att man organiserade travkapplöpningar med dessa. Tävlingen med kallblodstravare kan sägas ha ett sådant ursprung. Transportsektorn utgjorde en tredje miljö. Arbete med hästar i denna miljö sköttes uteslutande av män. En fjärde miljö – med agrar prägel – utgjorde storjordbruken och godsen i slättbygderna. Denna smälte delvis samman med den förstnämnda genom att många godsägare var militärer. Här förekom såväl körning som ridning. Det organiserades till exempel både travoch galopptävlingar på Brodda under 1870- och 80-talen. Kopplingen mellan hästverksamhet och mäns verksamhet var sedan länge tydlig i den könsarbetsdelning som rådde inom jordbrukssamhället. Män och kvinnor hade i regel skilda arbetsuppgifter. Arbetet på åkrarna med hästen, liksom omhändertagandet av denna tillhörde männens sfär. Samma förhållande rådde i såväl skogsbruk som annan transportverksamhet. Detta mönster fördes vidare in i den tidiga travsporten. Det tävlades ju också med både varmoch kallblod, men också lanthästar på Jägersro ända in på 1930-talet. Därför förblev travet länge en manlig arena.

257

Margareta Cronhielm (andra fr v.) var den första kvinnan som fick körlicens på Jägersro. Hon fick också tidigt proffstränarlicens inom galoppen.

Danskor förebild I september 1938 organiserades ett damlopp på Jägersro. Detta var med all sannolikhet inspirerat av ett sådant på Charlottenlund samma sommar. En grupp danska travintresserade kvinnor hade i tio år kämpat för att få rätten att köra i tävlingssammanhang. Kanske var det denna kamp som också gav resultat på den svenska sidan av Sundet. Ett halvt år senare, vid Skånska Travsällskapets styrelsemöte den 8 mars 1939 beviljades Margareta Cronhielm, senare gift Wettermark, som första kvinna på Jägersro, och en av de första kvinnorna i Sverige, amatörkörlicens. (Att det skedde på internationella kvinnodagen var det nog ingen i sällskapet som tänkte på). Det var för övrigt hon som segrade i det första danska damloppet året innan. Margareta blev några år senare (1942) den första kvinnan som fick licens som amatörryttare inom galoppen vid Jägersro och blev professionell galopptränare redan 1948.

Även travet kunde ha sin glamour. Här syns kvinnliga kuskar i samband med ett damlopp.

258

Kvinnliga amatörer tränar intensivt inför damloppet 1941. Annars var de inte alltid välkomna på banan. hästskötare som ingick i samma slags traveller galoppsportskultur som fanns på hemmaplan. Det kunde handla om samma värderingar, samt syn på livet och på hästen. Att gemenskapen bland hästskötare förefaller vara stor pekar våra egna betraktelser av travoch galoppsportens anställda på. Tidigare var det inte ovanligt att hästskötare/lärlingar tillbringade nästan hela sina liv i stallmiljöerna och bland kollegor både från sitt eget och från andra stall. En del bodde på stallbacken. Åtskilliga är de historier som berättats om stallbackslivet under 1940, 50- och 60-talen. På dagarna arbetade man och på kvällarna spelades det kort, inte sällan med alkoholförtäring. Stallbackskultur handlar naturligtvis inte endast om kortspel, alkohol och glad stämning hästskötare emellan utan har i hög grad hästen och tävlandet med den i centrum. Att visa upp en blänkande häst i god kondition har lång tradition bakåt i tiden, både inom militärkretsar och i civila sammanhang. Travets defilering innan loppen och galoppens ledvolt var och är två arenor där hästens utseende fokuseras. Hästen har länge varit en symbol för manlighet, men den har även symboliserat status och framgång. Att i kapplöpningar vinna ärorika segrar med hästen har därför ansetts som viktigt bland samhällets övre skikt. På så sätt har man markerat en hög status. Inom hästkapplöpningarnas värld har den status och ära som är förknippad med en ståtlig och framgångsrik häst inte bara omfattat hästägarna, utan i minst lika hög grad de som i vardagen har haft hand om hästen, det vill säga tränare, hästskötare, jockeyer och eventuellt kuskar. Travsportens reglemente förbjöd länge kvinnor att utöva professionell verksamhet. De kunde inte bli professionella tränare eller köra lopp såsom anställd hos sådan. Det fanns emellertid inga formella regler som hindrade att kvinnor tävlade som amatörer. Licenser för detta utdelades av respektive travsällskap. Att amatörverksamheten öppnades för kvinnor ledde på kort sikt inte till några mera omfattande förändringar av tävlingsverksamheten eller till att ett mera betydande antal kvinnor engagerade sig i travet. Skånska Travsällskapet beviljade amatörkörlicens åt ett fåtal kvinnor de närmaste åren och de tilläts endast tävla i särskilda amatörlopp. I realiteten var de ofta hänvisade till jippobetonade damlopp en eller ett par gånger om året. Från år 1950 kan man i Travsällskapets styrelseprotokoll läsa att ”för undvikande av olyckshändelser beslöts att ej mera utskriva damlopp på första rundtursdagen och ej heller vid andra tillfällen”. Samma sak hade skett 1942 vid Charlottenlund, där man efter ett olyckstillbud förbjöd damer att överhuvudtaget köra några slags lopp. Tilltron till de kvinnliga amatörkuskarna var betydligt mindre än för de manliga dito.

Samtliga deltagare i damloppet 1949. Detta blev det sista som kördes på många år eftersom sällskapet sedan slopade arrangemangen. Inom galoppen var det annorlunda. Från 1942 kunde kvinnor få licens som amatörer och det fanns inga formella hinder för kvinnor att få licens som professionella tränare. Kanske berodde detta på att till skillnad från i travet red tränarna inom galoppen sällan själva sina hästar. I galoppstallarna började också kvinnliga hästskötare att dyka upp vid denna tid. Kanske var de attraktiv arbetskraft eftersom de hade lägre lön än sina manliga kolleger. Fram till 1960-talet fanns det ytterst få kvinnor som hade travhästskötsel som förvärvsarbete. Inom galoppen blev det under 1950-talet lite vanligare med kvinnlig stallpersonal. Travet, däremot, var en domän som män skyddade. Med olika slags strategier kunde man till stor del hålla kvinnor borta från att arbeta på stallbacken och därmed bevara travsporten som en manlighetsbastion. Under 1960-talet började det emellertid dyka upp en del kvinnor som arbetade i travstallarna. Men det var ingen lätt miljö för dem att arbeta i. Fram till 1971 fanns det i travreglementet ett uttalat förbud mot att ge kvinnor licens att köra som professionell. Därmed arbetade de inte på samma villkor som sina manliga kollegor. Ett annat hinder var den maskulint präglade yrkeskultur som utvecklades bland hästskötare, lärlingar och tränare. I denna kultur ingick kortspel och alkoholbruk på arbetsplatserna, men också en ofta förekommande sexism gentemot kvinnor. Detta var ingenting som ansågs passande för respektabla flickor. Under 1960-talet började den manliga exklusiviteten på stallbackarna utmanas. Samtidigt som könsroller och jämställdhetsfrågor allt mer började fokuseras i samhällsdebatten blev ridning och att ”pyssla” med hästar allt vanligare bland flickor. Detta kan delvis förklaras av att hästen blev överflödig inom militärväsendet och att dess allmänna status i samhället minskade. Från att ha varit en varelse av största vikt Inom galoppen kunde kvinnor tidigt vara herre för ekonomiskt frampå täppan. Här poserar ”tränareamazonen” Brita Stokirk med sin personal efter derbysegern åtskridande och rikets överlevnad kom hästen med Clarke 1955.

Fru Knud Hansen, segrarinna i det första damloppet 1938.

Nätt och försynt Trav- och Galoppronden beskrev damloppet 1938 med följande ord:

I lördags stod för första gången en löpning med kvinnliga amatörkuskar på en svensk travbanas program. Jägersroledningen hade nämligen beslutat följa det danska exemplet och införa denna nyhet. Premiären hade naturligtvis dragit en hel del folk och det må också erkännas att damerna skötte sig gott över lag. Särskilt segrarinnan, fru Knud Hansen från Köpenhamn, gav prov på en aktningsvärd förmåga att handskas med tyglarna...frk. Corneliussen från Köpenhamn, visade god hand med denna icke alldeles lättkörda häst... Sedan ställde damerna upp sig i rad och mottog sina priser, och publiken applåderade och fröjdades, och det hela var så nätt som helst. Allra roligast hade förmodligen damerna själva, och att de länge visat ett brinnande intresse för körkonstens inhämtande var man redan förut fullt på det klara med. För åskådarna ha väl dock dylika tillställningar huvudsakligen kuriositetsvärde, och för att kunna bibehålla sin dragningskraft böra de väl därför icke upprepas för ofta... Trav- och Galoppronden önskar emellertid ingalunda instämma i de danska tidningarnas beska kritik mot denna löpningsform – därtill gav i varje fall premiären ingen anledning.

259

Hästtokig tjej En av de första kvinnor som arbetade på Jägersro var Inga Hansson (Kristensson). Hennes väg in i travsporten följde ett vanligt mönster:

Jag gick på ridskola. Så lärde jag känna några tjejer som också gick och körde lite inne på Jägersro. Deras pappor var intresserade och gick på travtävlingar. Och då så drog de med mig in där. Sen blev det att man åkte dit och körde där på lördagarna. Det var ju gratis. Det kostade ju ganska mycket att rida. Var man hästtokig, så kvittade det om man satt bakom eller på hästen. För det var ju hästarna man var intresserad av. Det var inte sporten som sådan jag var intresserad av.

Inga formella hinder Jägersroguiden ifrågasatte hösten 1966 bestämmelserna som omöjliggjorde för Inga Hansson att tävlingsköra:

Inga vill gärna bli fast anställd ’stallman’ på banan och mot detta föreligger inga som helst formella hinder. Däremot kan hon inte bli vare sig tränare eller erhålla körlicens inom travsporten. Här talar Centralförbundets reglemente sitt tydliga språk. Var finns skälen mot professionella travsportkvinnor? ’guiden’ har i varje fall svårt att finna sakliga skäl mot travsportkvinnor, men har vi en liten känsla av att det här ligger ett starkt samband med tradition inom travsporten, precis som det varit inom andra yrkesgrenar tills ”isen brutits upp”.

260

En vanlig dag på stallbacken under 1960-talet. I huvudsak män i olika åldrar småpratar under långsamturerna på ”lilla banan”. alltmer att betraktas som en fritidssysselsättning eller som en idrottsföreteelse. Den växande ridskoleverksamheten attraherade många flickor, som snabbt kom att dominera i ridhusen när militären lämnade dem. Under 1960-talet började unga kvinnor i viss utsträckning arbeta i travstallarna. Det var emellertid inte frågan om någon massinvasion. På Jägersro var det ett litet fåtal av hästskötarna som var kvinnor. Många av de kvinnor som kommit in i travsporten sedan dess har sin bakgrund på ridskolor. Kvinnornas inträde i travstallarna väckte debatt. Sedan länge hade de ju tillåtelse att verka på professionell grund inom galoppen. Varför skulle de då inte kunna köra lopp med eller träna travare? I flera olika tidningsreportage ifrågasattes bestämmelserna. Inga Hansson (Kristensson), som var anställd på Jägersro hos bland annat Hans Ringström togs vid flera tillfällen upp som exempel på orättvisan. I flera sammanhang hänvisades också till den ryska ”mästertränaren” Maria Burdova. Hon hade fått dispens av de svenska travmyndigheterna för att med Apex Hanover tävla på bland annat Jägersro, vilket väckte stor uppmärksamhet. En artikel i Jägersroguiden är också intressant ur en annan aspekt. Den utmanar en gammal föreställning om att handhavandet av hästar är något som män är särskilt lämpade för. Artikelförfattaren betonar i stället att det är en syssla som kvinnor utan vidare kan klara av. År 1971 fick kvinnor av STC formella rättigheter att utöva professionell travsport. Sedan Travhästägareföreningen ställt sig positiv till att kvinnor kunde beviljas körlicens på samma villkor som män beslutade Skånska Travsällskapet i början av 1972 att så skulle ske. Maria Burdova med Beslutet att låta kvinnor arbeta professioApex Hanover väckte sensation var de än drog nellt inom travsporten hänger samman med att antalet hästar i träning ökade starkt vid fram. denna tid och antalet lopp likaså. Vidare var arbetsmiljön fortfarande dålig, flera av stallarna på Jägersro saknade till exempel toaletter eller lunchrum. Detta påpekades av yrkesinspektionen efter kontroll av arbetsmiljön. Arbetstiderna var långa, lönerna låga och karriärmöjligheterna för hästskötare dåliga. Detta rimmade illa med den nya sorts manlighetsideal som sakta växte fram under 1950- och 60-talen. Kanske upptäckte travtränare vid denna tid fördelen med kvinnlig arbetskraft. De flickor som kom till stallarna vid denna tid var oerhört

Fördomar Svårigheterna för kvinnor kan till exempel exemplifieras från en intervju i HÄSTsport med Sofie Svedin, där hon på frågan om det är en nackdel att vara kvinna inom travsporten svarar:

Ibland kanske man tycker att någon tar för givet att en kille gör det bättre. Det kan hända om det kommer in en ny person i stallet att han går förbi mig och fram till en kille i stället. Men samtidigt är det också så, att vissa tror att en tjej passar bättre att köra en häst...

Stallbacken som den såg ut på 1990-talet. intresserade av hästarna som varelser. Många ansåg det vara det bästa som kunde hända att få arbeta på riktigt med hästar. Det gjorde att man kunde stå ut med dåliga arbetsförhållanden, långa arbetstider och låga löner. Hästens betydelse i samhället minskade under dessa årtionden. Därmed sjönk statusen av att arbeta med hästar och blev med det, liksom många andra arbeten som sjönk i status, mindre attraktivt för män. Förändringar i arbetsprocessen kring hästen måste också beaktas. De vardagliga rutinerna förändrades inte i särskilt hög utsträckning. Däremot har kraven på yrkeskunskap omdefinierats. Under lång tid kunde travtränares yrkeskunskaper liknas vid det som behövdes vid ett tekniskt ingenjörsarbete. Att med exakthet kunna beräkna hovvinklar och vilka vikter hästarna skulle ha på skor och hovar betraktades som den viktigaste av yrkeskunskaperna. Det var det som sållade ut de ”riktiga hästkarlarna” från de övriga. Avelsframsteg har medfört att hästarna i dag har mycket lättare för att trava. Det behövs inte längre samma slags kunskaper som för femtio år sedan. Man behöver inte längre vara ”ingenjör” med utvecklade kunskaper om med hjälp av vilken balans man ska lära en häst att trava och hur man ska utrusta den. Som vi sett anses det inte heller längre att man måste vara stark i nyporna. I stället ställs högre krav kring själva omvårdnadsdelen i arbetet och känslan för hästen betonas mycket mer liksom Under 80-talet blev det allt vikten av att ha känsla i händerna. Detta vanligare med kvinnor i är egenskaper som ofta förknippas med stallen. kvinnlighet. Även om kvinnor i allt högre grad kommit att arbeta på Jägersros stallbacke är det fortfarande en lång väg till jämställdhet inom travet. Proffstränarna är till övervägande delen män.. Därmed är de chefer och de som ofta står i medias fokus, medan de underordnade hästskötarna i stor utsträckning är kvinnor. Likaledes finns det ett tydligt mönster som visar på att de kvinnliga proffstränarna är mindre framgångsrika än manliga. Sannolikt beror det inte på att de är mindre kompetenta. Tvärtom finns det många kvinnor som visar framfötterna som kuskar. En av förklaringarna till att kvinnor har svårt att lyckas som proffstränare kan vara att de har svårt att skaffa sig förtroende bland hästägare och att etablera sig i de nätverk som leder fram till att man får in riktigt bra hästar i träning.

Jägersros tre kvinnliga professionella tränare Sedan kvinnor i början av 1970-talet fick formell rätt att utöva travsporten som professionella har deras andel av de aktiva i Sverige sakta men säkert ökat. I dag är en majoritet av hästskötarna kvinnor. De är ungefär hälften av alla lärlingar med körlicens, men bara drygt 5 % av tränarna. På Jägersro är det ungefär 30 % av lärlingarna med körlicens som är kvinnor. Det finns även tre kvinnliga professionella travtränare: Charlotta B Svensson, Jenny Lundell och Sofie Svedin.

Charlotta B Svensson, bördig från Norrland med tidigt intresse för ridhästar.

Sofie Svedin, småländska som tidigt bestämde sig för att bli tränare.

Jenny Lundell är den senaste i raden av kvinnliga tränare. Dock har hon valt att inte tävlingsköra.

261

Artikeln om totalisatorn ”Ett förödande beslut” är skriven av Jan Bökman.

Invigning av totalisatorn 1923.

Totalisatorförbud 1898 - 1923

Ett förödande beslut Första totalisatorn Totalisatorn såg dagens ljus i Frankrike, där ingenjören Joseph Oller 1867 introducerade sitt Pari Mutuel som avsåg spel på hästar med spelformerna vinnare och plats. Han presenterade samtidigt den första oddsindikatorn. Oller lät konstruera en vagn som bestod av en kupé och en droska. Kupén hade två fönster på ena sidan för inbetalning och på andra sidan två fönster för vinstutbetalning. Indikatortavlorna var anbringade på sidan vid fönstren och resultaten av vadhållningen meddelades från taket. Oller skapade också de ursprungliga reglerna för vinnare- och för platsspel med utdelning på tre platser vid sju eller flera startande hästar och på två platser vid 4 - 6 startande hästar. Dessa regler gäller fortfarande hos oss.

262

Den första totodagen i Sverige ägde rum i juli 1893 vid Hälsingborg och arrangerades av Allmänna Svenska Kapplöpningssällskapet med närmare 500 medlemmar. Publiken uppskattades till 20.000 personer. Tävlingarna hade föregåtts av en intensiv reklam... Glädjen blev dock kortvarig. Allmänne åklagaren yrkade ansvar mot arrangemanget med motiveringen att totalisatorspel var hänförligt till lotterier och därmed förbjudet. Högsta Domstolen fastställde dock 1895 att totalisatorspel ej föll under dessa bestämmelser. Kungl Maj:t fastställde trots detta den 4 februari 1898 förbud mot användning av totalisator. Detta för hästsporten förödande beslut kom att gälla 25 år. Trots flera ansökningar om totalisatortillstånd under åren 1911 – 1922, som alla avslogs, tog statsmakterna 1923 äntligen sitt förnuft till fånga och toton var ett faktum. Första året som totalisatorspel blev legaliserat, utgjorde omsättningen på Jägersro för galoppens del 365.000 kronor och för travet 151.000. Då Jägersrobanan kom till 1907 beslöt Skånska Fältrittklubben att arrangera vadhållning förbeFör att kunna spela i början på 1900-talet bildades hållen klubbens ”Föreningen till skånska hästavelns höjande” då det medlemmar. En internt gick att arrangera totospel.

Totalisatorbyggnad B en vårdag i början på 30-talet då också reklamen hade gjort sitt intåg. av medlemmarna, bankkamreren Willy Ek, blev Jägersros förste totalisatorföreståndare. Han var tydligen en framsynt person som införskaffade nödvändig utrustning för verksamheten. Det torde vara unikt, inte bara i Sverige, att privat äga en sådan utrustning. Gamla åskådare torde minnas de stora grå trälådorna märkta Willy Ek. Han avtackades 1951 jämte ett par andra chefstjänstemän som varit med från starten 1907, alltså efter 43 års tjänst! Spelet försiggick med s.k. rivbongar som satt upphängda i häften om 25 biljetter på väggstativ. Då starten gick, täcktes de över med järngaller. Totopersonalen var nog ganska dåligt avlönad för man hade en utbetalare för varje säljare vilket kunde innebära att utbetalaren i vissa lopp inte hade en enda bong att betala ut på. Willy Ek en legenKombinerat spel på ettan och tvåan i varje löpning darisk totalisator- infördes 1937 för galoppen med ett vinstavdrag på föreståndare. 20 %. Insatserna gjordes på vanliga National Kassaregister, ombyggda efter bästa förmåga. Vinstavdraget höjdes 1948 till 30 % för att 1976 åter sänkas till 20 %. Derbyt 1955 gav den vinnande kombinationen Clarke/Skyrock det mycket höga oddset 5.908.60. Det skulle visa sig att endast ett riktigt vad hade ingåtts och att den lycklige vinnaren kunde inkassera 29.543 kronor på sin satsade femma. Samma år som komben infördes, förekom också för första gången skriftligt förtidsspel. Handskrivna bongar skickades med Posten från ombud ute i landet till Jägersro. Detta spel var till en början mycket Totalisatorbyggnad C fanns bakom nuvarande ridobetydligt men hallsläktaren.

Erik Andersson, chefsvaktmästare vid Skandinaviska Banken, rekryterade totopersonal. Skylten påminner om den tid då Fältrittklubbens medlemmar kunde delta i intern vadhållning.

Värdefulla kronor Det var tydligen svårt med växel i början av året 1946. Trav och Galoppronden rapporterar:

Vid totalisatorluckorna var det opposition, då ukasen om jämna pengar blev bekantgjord. Säkerligen blevo många av tvåkronorsspelarnes sedlar oväxlade inför denna av totochefen av nödvändighetsskäl gjorda bestämmelse. Men kanhända man till en kommande speldag kan lyckas få fram det hamstrade silvret, som nu ligger på flaskor och i cigarrlådor hos vissa svagsinta människor, som i ensliga kvällsstunder kan frottera sig i glansen av staplade en- och tvåkronor, ej aktande på att de göra mycken skada med sitt besynnerliga samlande.”

263

1954 var det premiär för ambulerande totoförsäljning, vilket visade sig vara uppskattat av publiken.

Genomgång av kontrollremsor för kombspelet.

Odds för vinnare och plats anslogs på detta sätt på en tavla vid sidan av domartornet på innerplan. De glada oddsen är från en tävlingsdag 1954.

En smått klassisk bild från Derbyt 1955. Oddstavlan räckte inte till när komboddset på Clarke - Skyrock skulle sättas upp och Stig Holm fick hjälpa till. 5.908,60 är fortfarande gällande oddsrekord på Jägersro.

264

Bankkassör Roy Landberg stämplar datumtecken på rivbongarna 1954. har ju idag, efter tillkomsten av ATG och deras totoombud och tack vare elektronisk teknik, helt tagit över huvudparten av hästsportens samlade omsättning. 1957 tillkom efter danskt och norskt mönster V3-spelet som blev stor succé och då det betraktades som ett ”förlängt vinnarspel”, slapp det undan med 20 % i vinstavdrag. Insatsen var 2 eller 5 kronor och man bytte vinnande bong till nästa löpning av de tre som ingick i spelet. Detta gav spelarna en extra kick och medförde livligt köp och delköp av bongar inför den sista avdelningen. 1959 tillkom V5 med start vid Åby för att sedan införas vid Jägersro till höstmeetinget samma år. Det gällde att finna fem vinnare i fem förutbestämda löpningar. Spelet blev oerhört framgångsrikt. Eftersom det hade ett vinstavdrag på endast 20 % kunde det ge stora vinster. Snart nog höjdes emellertid vinstavdraget till 35 %. Spelet skedde med tredelade bongar, varav ett kvitto till spelaren och bong och bongkopia som under högtidliga former bevarades av Statens kontrollant. V5-spelet innebar en kraftig uppgång av spelet på banorna och är ännu idag en ”ryggrad” i spelekonomin. V3-spelets omsättning

Totalisatorn har flyttat inomhus till den nuvarande spelhallen. sjönk dock i gengäld kraftigt och det lades i ”malpåse” 1964 -för att återkomma ett 20-tal år senare. Hösten 1959, alltså samma år som införandet av V5, fick Jägersro ett mekaniskt totosystem av engelskt ursprung, Bell Punch, som omfattade fyra sektioner för försäljning, vardera med utrymme för 20 kassor. En sektion omfattade V 3-spelet blev en stor succé när det kom 1957. 5-kronorsspel, två betjänade 10-kronorsspel och den återstående 50-kronorsspel. Systemet ansågs kunna klara av en dagsomsättning på 800.000 kronor. Detta visade sig vara en klar missbedömning. Vanliga tävlingsdagar var en omläggning till 100-kronorsvalören av godo men den medförde samtidigt att befintliga tjugo 50-kronorsmaskiner omvandlades till sex 100kronors. Då de i sin tur i systemet krävde tolv 50-kronors återstod dock endast åtta i denna valör. Genom införande av skrivbongar, vilket Jägersro var ensamt om, kunde man i separata kassor spela x gånger 100 kronor. Detta var inte helt i överensstämmelse med reglementet som talade om 100 kronor som högsta insats, men det tilläts passera. Skrivbongarna hade dock en När V3-spelet infördes 1957 blev det nackdel i att angivandet av eventäta besök framför totoluckorna. tuella odds på indikatortavlan vid

Mädel första vinnaren inom V5.

Galoppen pionjär Galoppen införde V5 i Sverige. Åby var först och Jägersro följde snabbt efter. Den 31 oktober 1959 reds första V5-an och den rätta raden såg ut så här: - Mädel (P Kühn) odds 5,79 - Belle Rose (R Parnell) 4,14 - Dartus (B Nilsson) 6,89, - Aleppo (T Masters) 9,89 - Excellensen (L Knudsen) 5,68. Ingen hittade 5 rätt och 4 rätt gav 1.132 kronor. Omsättningen var 107.628 kronor. Travet på Jägersro följde snabbt efter. Redan den 15 november samma år kördes V5 för första gången i trav i landet med följande premiärrad: - Mr Butler (Olle Månsson) 11,76 - Haziole (Birger Bengtsson) 3,67 - Kadett Fortuna (Karlis Veritis) 11,38 - Hanno Lee (Joy Persson) 2,32 - Roulette (Sören Nordin) 3,69. Här omsattes 126.373 kronor och fem rätt gav 4.390 konor till två vinnare. Införandet av V5 gillades inte av alla. Allra minst av travets generalsekreterare Einar Sörensen. Han uttryckte efter det att galoppen infört V5, att det aldrig skulle bli aktuellt för travet, ”över min döda kropp”. Som tur var fanns det klokare människor inom travet som t ex synnerligen framsynte Calle Holmgren, sekreterare för travet på Jägersro från 1957.

265

Spelets gång Spelets gång i slutet av 50-talet i automattoton. Insatsen görs i luckan, en tangent slås ner i maskinen, spelet registreras i kontrollrummet och så småningom kommer det preliminära oddset fram på oddsindikatorn placerad ute på mittfältet.

Den första oddsindikatorn installerades på Jägersro 1958.

Bakom kulisserna pågår ett väldigt kontrollarbete. Här kontrollerar man att antalet kombinationer i V5-spelet är rätt uträknade.

266

Vinst eller förlust avgörs vid totoluckorna. sena, stora insatser kunde bli missvisande. En oddsindikatortavla hade nämligen tagits i bruk 1958 och innebar en stor förbättring för den spelande publiken. Den fungerade sedan tills den nuvarande indikatorn installerades den 12 januari 1991 på innerplan och på TV-skärmarna. Detta system har vi ännu idag, anpassat till nya spelformer och moderniserat med den nyaste tekniken. Omsättningen i spel på hästar stagnerade allvarligt i mitten på 60-talet. Jägersro försökte finna en ny spelform 1965, nämligen Dagens Dubbel (rätt vinnare i två lopp i följd) med 20 % i vinstavdrag men den visade sig endast ta spel från andra spelformer och lades ner efter tre år. Även Trippel (rätt ordningsföljd mellan första, andra och tredje hästen i mål) prövades 1973 men fick endast spelas i ett lopp per tävlingsdag. Samma år bildades efter en omfattande statlig utredning AB Trav och Galopp, alltså ATG. Detta kom att totalt innebära en stark förbättring av all totalisatorverksamhet. Detta inte minst genom införande av flera riksomfattande spel, i första hand V65, senare utbyggt till V75. Insatserna gjordes hos postkontoren. Travspelarna kände sig snabbt hemtama med de nya spelen medan ATG:s försök att popularisera galoppens spel över hela Sverige Det var trångt framför totoluckorna i slutet av inte slog så väl ut. Att 1970-talet. ett av V65:s lopp skulle vara galopp testades några gånger under åren 1975 - 77 men möttes av starka protester hos travspelarna. Galoppen fick sedan egna riksspel, först Trio 1978, utvecklat till Dubbeltrio 1981 - 85 för att följas av G5 1985 - 86. Spel på galopphästar hade ju tidigare endast varit banspel på Täby, Jägersro och i någon mån på Åby tills galoppen där lades ner 1976. Den svenske spelaren i gemen uppfattade galoppsporten som svårtillgänglig och fick inte mycket hjälp i press och TV som nu spelade en alltmer framträdande roll i att presentera sporten. Direktspel till andra banor

Oddsindikatorn som den såg ut under 1990-talet. har stegvis utvecklats och accelererat och man kan nu följa sina hemmahästar när de löper på andra banor. Bildandet av ATG 1973 mer eller mindre framtvingades av de bistra omständigheter som hästsporten och banorna levde i. Men dataåldern gav nu snabbt möjligheter som tidigare inte kunnat anas. Tack vare ATG:s tillkomst och resurser kunde man 1981 köpa ett datasystem, konstruerat för Hongkong Jockey Club av International Tote System i San Diego, Kalifornien. Jägersro blev första bana för en test som utföll på det hela taget väl. ATG förfogar över en mycket kompetent skara av tekniker som under de 25 gångna åren har stått bakom ständiga förbättringar till publikens tjänst. Ett väl fungerande spelsystem En totomat av första generationen. är en absolut nödvändighet för travoch galoppsportens utveckling. I detta avseende är Sverige ledande i Europa. Trots att utvecklingen på spelmarknaden gått framåt, bygger dagens totomaskiner på samma utrustning som 1981 (med kraftiga förbättringar). Ett led i utvecklingen är att man kan spela via sin dator var man än befinner sig genom att öppna ett spelkonto hos ATG. Detta kan man från och med 2006 även använda på Jägersro då man erbjuds trådlös uppkoppling för sin dator. Utvecklingen går mot att en del spelterminaler i framtiden kommer att bli Den senaste totomaten som den fungerar självbetjänade. år 2006.

Konsten att satsa rätt När man spelar på hästar kan man ibland behöva lite tur, som när en vän till banans fotograf för första gången besökte Jägersro. Vännen stegade in till fotografen och frågade om det fanns någon häst det gick att spela på. Fotografen förstod att det var meningslöst att nämna någon häst, utan sa kort och gott nr sju i lopp sex vinner ... det gjorde den naturligtvis inte, fotografen hade sällan rätt. Men efter sista loppet kom vännen tillbaka glad i hågen och tackade för tipset, nummer sex i lopp sju hade ju vunnit till 42 gånger insatsen och på 200 kr blev det 8.400 kr i vinst. Kvällen var räddad. Ett halvår senare var vännen tillbaka och frågade på nytt fotografen om någon bra vinnare. Fotografen svarade: Med sådan gödsel i skorna som du har kan du lika gärna spela den som står i högst odds. Vännen gjorde slag i saken när nummer ett i lopp fem stod i 999 ggr. Han gick raka spåret till spelkassan, visserligen sjönk hästen till 94 gånger efter en insats på 200 kr ... hästen vann på målfoto! Närmare 19.000 riksdaler hämtade vännen ut och fotografen fick nöja sig med att sälja en vinnartavla.

267

Logistikproblem Det är inte lätt alltid med kommunikationer och beslut människor emellan och är inte högtalaranläggningen i bästa skick kan det ställa till ytterligare problem. Dessutom föregicks logistikspektaklet som här omtalas av en olyckshändelse och för att rädda en allmänt dålig dag togs det ett lite förvirrande beslut en septemberdag 1949, vilket gjorde att det kom protester från spelarna John Persson, Thure Sandh, Arne Carlsson, Nathan Nilsson, Allan Holmgren, E. Göransson, Stig Nordkvist, Stig Vernberg, Ove Andersson och Åke Lundgren.

18 september

1949

268

Inte lätt att vara spelare

Med villervalla i toton

Den 18 september 1949 kördes ett märkligt lopp som efter en olyckshändelse fick vidlyftiga konsekvenser och där advokatfirman Lindell & Bachmann fick uppdraget från ett antal spelare att reda ut begreppen. I lopp 6 startade bl.a. följande hästar: Lord Dennis (häst nr 10) och Field Man (häst nr 17). Enligt starttavlan angavs, att häst nr 10 startade utom toton. Detta markerades på vanligt sätt med röd bricka. På grund av kullkörning, varvid flera ekipage havererade, avblåstes löpningen och samtliga insatser återbetalades. Senare utropades i högtalaren att lopp nr 6 skulle gå om som lopp nr 11. Startlistan uppsattes i vanlig ordning vid varje försäljningsplats för bons. På dessa listor angavs Lord Dennis nr 10, såsom ”utom toton”. Cirka fem minuter före starten hissades starttavlan upp och då angavs Lord Dennis med svart bricka, alltså inom toton. Omedelbart, antagligen i samband med tavelskötarens kontroll, hissades tavlan ner igen och kom åter upp med röd bricka för Lord Dennis. Efter någon minut utropades i högtalaren ” Häst nr 10 Lord Dennis startar – alltså utom toton!” Starttavlan gick därefter ännu en gång ned och kom upp med svart bricka för Lord Dennis. Nu var det endast några minuter kvar till start. Charkuterist Lundgren försökte att köpa bons på Lord Dennis vid totoavdelning D. Här svarade man emellertid att några bons på Lord Dennis inte fick säljas då denne gick utom toton. Lundgren köpte då, när han hörde att starten utropades, bons på Field Man. När Lundgren kom upp på läktaren hade Rivbongarna kom till i slutet starten redan gått. av 40-talet och fanns under Efter honom köpte emellertid hans hela 50-talet.

Startfältet före ...

Spelarna var förvirrade, totopersonalen var förvirrad och advokatfirman Lindell och Bachmann fick hjälpa till att reda ut situationen. svåger Åke Ekstrand i samma lucka bons på Lord Dennis. Vid detta tillfälle var icke några 50-bons sålda på Lord Dennis. Efter Ekstrand köpte sedermera hästägare Svensson från Göteborg två 50-bons på Lord Dennis. När Svensson kom upp på läktaren hade loppet gått så långt att hästarna var i sista svängen och på väg in på upploppet. Uppenbarligen har således bons på Lord Dennis sålts efter det att starten har gått, medan däremot före starten några bons icke kunnat köpas vid totalisator D. Under ”loppets gång” har charkuterist Lundgren inhämtat att fanjunkare Lindgren som var inskrivare för starterna, innan lopp 11 skulle starta, ringt till sekreterare von Rosen och förhört sig om huruvida Lord Dennis skulle starta utanför toton. Efter det hade totochefen kamrer Ek ringt till sekreteraren och föreslagit att Lord Dennis i lopp 11 skulle starta inom toton, eftersom fältet genom kullkörning i det tidigare loppet väsentligt decimerats. Sekreterare von Rosen gav då sitt tillstånd till att Lord Dennis fick starta inom toton. Kamrer Ek skulle därefter omgående ha ringt till respektive totoavdelningar. Totoavdelning D skulle emellertid icke ha uppfattat detta telefonbesked. Med anledning härav kunde några bons icke erhållas på Lord Dennis förrän starten i loppet redan hade gått. Totalisator D lär således först under starten fått besked om att bons även kunde säljas på Lord Dennis. Efter detta besked skulle bonsblock delas ut till respektive försäljningsställen. Konsekvensen blev att bons faktiskt har sålts så sent att hästarna redan var i upploppskurvan. Charkuterist Lundgren gjorde sedan gällande, genom advokatfirman, att han ville ha sina pengar tillbaka som han satsat på Field Man vilket var tre 50-bons samt oddset på Field Man som var tvåa i loppet efter Lord Dennis vilket skulle utgöra c:a dubbla insatsen om inte Lord Dennis startat inom toton. I styrelsen redan den 19 september tog man också upp händelsen och redogjorde för vad som hade hänt med herr Nelander som var gruppföreståndare på totalisator D, som mycket riktigt missuppfattat samtalet från kamrer Ek och ej hört högtalarmeddelandet vilket resulterade i att det gick att spela på Lord Dennis i andra totogrupper på banan men inte vid totalisator D från kort före start. I styrelseprotokollet från den 7 oktober beslutade man att betala tillbaka de insatser som var gjorda företrädesvis till dem som köpt sina bons i totalisator D, men avböjde bestämt att utbetala någon vinst till innehavare av bons på Field Man. Rättvisa var någorlunda skipad.

1. Doreen *2. Big Volo 3. Winston 4. Leonie 5. Principal 6. Alema Bell 7. Reflex 8. Cape Town 9. Landerne *10. Lord Dennis 11. Zinnia 12. Lincoln Asa *13. Marigold 14.Tarantella 15. Cusenier 16. Tara 17. Field Man 18. Khan Law 19. Pr Bulwark 20. Emily

1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 720 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 700 m. 1 720 m. 1 720 m. 1 720 m. 1 720 m. 1 720 m. 1 720 m.

* Utom totalisatorspelet

K. Sjöberg A. Lindskog St. Bengtsson A Lindskog F. Norén O. M. Månsson A. Lindskog H. Ringström H. Ringström K. Pettersson St. Bengtsson O. M. Månsson H. Ringström H. Andersson A. Mattsson H. Andersson G. Ericsson C. A. Schoug B. Jansson T. Persson

(tränare)

... och efter Loppets decimerades efter olyckshändelsen från 20 anmälda hästar till sju startande. Loppresultat 1. Lord Dennis 2. Field Man 3. Reflex 4. Leonie 5. Winston Oplacerade Zinnia, Doreen Loppets segrare Kalle Odds: 3.37. Plats 14, 11, 12 Pettersson. I Skånska Aftonbladet dagen efter påpekade redaktör Johansson att bons sålts på toto D vid så sen tidpunkt att en person hann åse halva loppet, varefter han gick ned och köpte två 50kronorbons på Lord Dennis som då såg ut som en vinnare. Enligt styrelseprotokollet den 19 september ansåg man att det var överdrivet även om man konstaterade att bons sålts i toto D efter starten hade gått, då stämningen var så larmerande att ingen med bestämdhet kunde höra startsignalen. Styrelsen uppdrog åt sekreteraren att omedelbart låta insätta en kraftigare startsignalklocka i toto D, samt att undersöka möjligheterna att automatiskt nedfälla gallren för totobonsen i det ögonblick ”kör” kommenderades.

269

Betydelsefulla domare Enligt de tidiga tävlingsprogrammen var det regementsveterinär E Bohm som fanns på plats vid galopptävlingar från 1908, medan länsveterinär A Tullberg utsetts att övervara travloppen 1912. Frågan är dock vilka befogenheter dessa veterinärer hade, jämfört med dagens banveterinärer. Förmodligen skulle de mer ta hand om akuta skador än övervaka djurskyddet. Följande notering ur Jägersrobladet av den 20 juli 1928, visar att det snarare var domarna som hade sådan befogenhet:

Det var icke rätt av domarkommittén att låta en häst av Gullans sorgliga skepnad och gång delta i tävlan. Denna utmärglade och ojämnt gående häst står för resten rentav på gränsen för djurskyddsföreningarnas ingripande.

Ingen vacker finish Följande är också från kapten Verner Jacobsons vassa penna i Jägersrobladet (20 sept 1928):

Tyvärr förrycktes den sportsliga behållningen av amatörlöpningens finish genom de vidlyftiga spöhjälper, de båda stridande kuskarna använde sig av, och vilka renderade dem vardera 50:- kronors böter. Nu ägde med all sannolikhet ingen misshandel rum, men intrycket av spöanvändandet var av den art, att publiken visade sin reagens genom kraftig visselkonsert. Något djurplågeri förelåg säkert inte, men ett uppträde av söndagens kan skada och skadar hästsportens prestige oerhört, varför det är nödvändigt att en eventuell upprepning av samma blir föremål för neutral och sakkunnig utredning. Djurskyddsföreningens inspektör biträdd av en opartisk veterinär har här ett verksamhetsfält av stor vikt.

270

I takt med tiden

Hästsjukvården från då till nu

Idag finns det en stor och modern hästklinik på Jägersro, med digital röntgen, möjlighet till avancerad hältutredning och utrustning för att genomföra komplicerade ingrepp. Det är en utveckling helt i tiden, med tanke på att det finns över 500 hästar stationerade på banan och tusentals hästar i upptagningsområdet runt Malmö. Men det har inte alltid varit en självklarhet med en klinik i anslutning till banan eller ens att ha en stationär veterinär här. Det har också varit många turer kring huvudmannaskapet för kliniken och olika om- och tillbyggnader. För att börja från början spelade regementsveterinärerna en stor roll under 1900-talets första år. De fick ställa upp som funktionärer under löpningarna och förmodligen kallades de även till tränarnas stallar vid akuta sjukdomsfall och skador. I början av 1930-talet knöts en veterinär mer fast till banan, då Uno Nordén kom dit. Han tjänstgjorde vid löpningsdagarna, men hade även en veterinärpraktik i ett rum beläget i den s k ”kyrkan”. - Det var ett stort kvadratiskt rum och inför kastrationer var alltihop fyllt med halm, för att man skulle kunna lägga hästarna mjukt, berättar Lotti Demoling som varit på Jägersro sedan barnsben och alltid tyckte det var spännande att följa med sin pappa, galopptränaren Gunnar Nyström, till veterinärrummet. I mitten av 1960-talet blev Lotti assistent till veterinär Erik Alexander Vigre, en av banans stora veterinära profiler, som då hade varit knuten till Jägersro i närmare 20 år. Redan 1945 fick han uppdraget som biträdande veterinär på tävlingarna. Erik Vigre var en omtyckt veterinär och en intressant person. Han

Jan Vigre tar dopingprov på Piran P efter en seger till åtta gånger insatsen.

Erik Vigre arbetade under många år på kliniken och här får han assistans av Lotti Demoling och tränare Börje Persson under en provtagning. hade bland annat varit med i finska vinterkriget och kunde berätta många historier om vedermödorna därifrån, som hur man fick gräva ner hästarna i snön för att häva korsförlamning. Han hade även bedrivit en del forskning tillsammans med en schweizisk kollega. Hösten 1964 fick Vigre gehör för sin idé om en riktig klinik i anslutning till banan. Den var tänkt för alla som ägde en traveller galopphäst och stod klar vid årsskiftet 1965. Kliniken var välutrustad enligt den tidens mått, bland annat fanns en röntgenapparat, för vilken Radiofysiska institutionen utfärdade årliga tillstånd. Detta var för 30 exponeringar/vecka, så det gällde att hålla ordning på röntgenplåtarna! - Och så hade vi ett operationsbord som Erik Vigre själv hade konstruerat. Det hade en hiss som höjde och sänkte bordet, vilket var ovanligt på den tiden. - Även om vi hade tillgång till klinik, var vi mest ute i stallarna och behandlade hästarna på plats. Jag fick packa veterinärväskan och ta med tidboken, sedan gav vi oss av! Det mesta kunde åtgärdas i hemmastallet, men kastrationer och vissa hältutredningar gjordes nere på kliniken, berättar Lotti vidare. Avmaskningarna sköttes också av veterinärteamet. Det var ett omständligt företag på den tiden, då det gjordes med giftig kolsvavla som gavs via slang. - Sedan var det en del provtagning, jag kommer särskilt ihåg när det var ett utbrott av virusabort och jag fick gå runt i stallarna hela eftermiddagarna och ta blodprov. Mycket av behandlingen bestod i att låta hästarna vila och att man lade olika typer av omslag. Flera typer av blister förekom, bl a tjärblister. Noterbart är att Erik Vigre hade ställt samman ett eget recept för ett blister som användes mycket i Jägersrostallarna. Parallellt med den veterinära gärningen bedrev Erik Vigre uppfödning av travhästar på gården Gransäter utanför Vittsjö. Tävlingshästarna sattes sedan i träning hos Gunnar Nordin på Solvalla. Även Eriks brorson Jan-Börje Vigre Kliniken var välutrustad på var veterinär och kom till Jägersro så 60-talet då det fanns tillgång till snart han var färdigutbildad. Där fick röntgenapparat.

Hästägarföreningen aktiv för dopingprov Den 29 april 1958 skrev Skånska Travhästägareföreningens ordförande Albert Walldén följande brev till styrelsen för Skånska Travsällskapet:

Inom styrelsen för Skånska Travhästägareföreningen har diskuterats frågan om införande av dopingprov inom travet. Därvid uttalades den uppfattningen, att det skulle vara till stor fördel för travsporten, om sådana prov bleve obligatoriska, i varje fall i viss omfattning. Otvivelaktigt skulle en sådan anordning medföra att allmänhetens förtroende för sporten skulle växa. Enligt styrelsens mening borde dopingprov obligatoriskt verkställas i följande fall:

1) i alla klassiska och s.k. större löpningar samt 2) i det lopp under varje meeting, som styrelsen själv ägde bestämma. Ovan anförda synpunkter vill vi bringa till Eder kännedom med hemställan att styrelsen måtte upptaga denna fråga till vidare behandling. Men detta anammades inte av styrelsen:

Styrelsen ansåg inte skäl föreligga för införande av s.k. dopingprov skrevs i styrelseprotokoll den 8 oktober 1958.

271

Dopingregler 1928 Rent allmänt tror vi kanske att doping är ett modernt och sentida påfund, men faktum är att man redan 1928 fattade beslut om att stävja oskicket att försöka öka hästens prestation genom otillåten medicinering. Vid den andra internationella travsportkonferensen i Köpenhamn den 10 och 11 augusti samma år, beslöts att: 1. att låta begreppet ”doping” omfatta varje användande (vare sig ingivandet sker genom mun eller tarm, insprutning under huden eller ingnidning av denna) av medel, som på något sätt kan inverka på hästens prestationsförmåga 2. att främja undersökningar, som ytterligare kunna utveckla metoderna till konstaterandet av ”doping” med införandet av en standardmetod som mål 3. att låta löpningsbestämmelsernas strängaste straff komma till användning i händelse av ”doping”-förbudets överträdande. Enligt ett referat från konferensen var Danmark och Tyskland föregångsländer på detta område.

Första dopingprovet

Första dopingprovet på Jägersro togs av Erik Vigre 1959 och gällde hästen Jens Protector. Idag tas rutinmässigt dopingprov på tre hästar varje galopptävlingsdag och 1-2 prov en vanlig travdag. På V75 tar man på alla vinnare samt någon slumpmässigt vald häst. På Derbyt, Åbergs och andra storlopp utökas antalet dopingprov.

272

Lars Ljungberg tar salivprov på Windflower Song under överinseende av Stefan Jönsson. han börja med att vara den åldrande Erik behjälplig med de tyngre och besvärligare sysslorna som att raspa tänder och liknande. Senare blev han banveterinär och tjänstgjorde under många år som sådan. 1969 kom nästa veterinär, Ingemar Norberg, med i bilden. Under hans första tio år genomfördes flera utbyggnader av veterinärkliniken: - Jag hade varit i USA och sett hur man arbetade där och pratade mig varm för flera förändringar. Så under min tid anlades en löparbana och ett nytt sätt att få in hästarna i uppvakningsboxen genom att tippa dem. Man inrättade även ett laboratorium för att analysera blodprov, också det en nyhet som Ingemar Norberg snappat upp ”over there”. I den vevan började Majlis Svensson på kliniken och utbildades till laboratorieassistent. - Det var Erik Vigre som valde ut ”Majsan” bland de sökande, berättar Ingemar Norberg. Han bestämde sig kvickt för henne, ”jag valde den lilla tjejen från Skurup” sade han. Vigre måtte haft ett bra öga för pålitligt folk, för efter 37 år finns Majlis Svensson fortfarande kvar på samma arbetsplats! Hur många blodprov hon kontrollerat under årens lopp har hon ingen aning om: - Men jag kan säga att det är betydligt enklare nu, i början satt man och räknade röda och vita blodkroppar i Lars Ljungberg var kliniken trogen i 23 mikroskop. Nu har vi maskiår. ner som gör jobbet och de blir allt mer moderna, så jag får fram många fler data om varje prov. 1979 tog Helsingborgs djursjukhus över driften av Jägersrokliniken, så att den blev en slags filial. Därigenom blev veterinärerna anställda av djursjukhusets ägare, Hushållningssällskapet, under några år. Detta var dock inte Ingemar Norberg intresserad av, utan tänkte sluta. Detta protesterade tränarna mot, de ville ha Norberg kvar. Lösningen blev att Jägersro ställde i ordning en egen hörna till honom i Börje Perssons stall (på baksidan av nuvarande provtagningsstallet och sulkyverkstaden) några år, innan han kom tillbaka till kliniken på halvtid. Som ersättare för Norberg på kliniken kom en ny veterinär, Lars Ljungberg, som sedan blev kliniken trogen och kom att stanna i 23 år. Han minns tiden med blandade känslor:

Catharina Peterson, Camilla Karlsson och Mette Nordqvist hjälper en travare som har problem med tänderna. - Det var övervikt för en viss typ av skador, som det blir när man har så många travare och galoppörer bland patienterna. Det vi sysslade med var framför allt rörelsestörningar, halsproblem, lungblödningar, lindrigare kolikfall och sårskador. Eftersom vi var en poliklinik underställd Helsingborg skulle alla operationer remitteras vidare dit, berättar han. - Det kom många tekniska landvinningar under mina år. Däremot har inte synen på hästarna förändrats särskilt positivt under denna tid; förr hade man mer tålamod att vänta ut en skada och låta hästarna vila. Detta har bytts mot en övertro på behandlingar, särskilt i lederna. 1987 var det dags för nästa ledarbyte för kliniken, då trädde ATG in på scenen. Företaget hade två år tidigare tagit ett principbeslut att starta fem pilotkliniker i landet: Täby, Bergsåker, Kalmar, Mantorp och Visby. En av de utlösande faktorerna för detta var flytten av Veterinärhögskolan från Stockholm till Uppsala, vilket orsakade stort rabalder och stormiga stormöten i kungliga huvudstaden. Hästägarna hade svårt att hitta veterinärer till sina hästar. - En ytterligare orsak till detta var att man tidigare hade använt veterinärer som var utbildade för försvaret och dessa gick i pension samtidigt, så det uppstod veterinärbrist, berättar Gert Lindberg, tidigare vd vid ATG. Så vi tyckte att det var läge att göra något! - Redan från början sades att våra kliniker skulle vara ganska enkelt utrustade och enbart öppna under dagtid, utan jour. Liksom att de skulle vara öppna för alla slags Charlie Lindberg med hjälp av Joakim Hansson hästar, inte enbart traundersöker en tvåårig travare som har muskelvare och galoppörer. besvär. - Vi hade också en klar intention att endast etablera oss på de banor som inte hade egna kliniker utan hos dem som ville ha dit oss, vi skulle inte tvinga oss på någon. Därför kom inte Jägersro med från början, eftersom man ville behålla sin anknytning till Helsingborg. Men 1987 var läget annorlunda, det behövdes pengar till upprustning och ombyggnad och då trädde Helsingborgs djursjukhus och dess ägare

Chefsveterinär Harry Pettersson Harry Pettersson var chefsveterinär under de år Djursjukhuset i Helsingborg var ansvarigt för verksamheten vid Jägersrokliniken. Så här minns han den tiden:

Samarbetet fungerade mycket bra. Komplicerade fall remitterades till djursjukhuset som hade dygnet runt-jour för akut skadade hästar. Under 1960- och 1970-talen stod veterinärer från stordjurskliniken för utbildning i djursjukvård för tränarkåren. Både genom föreläsningar på Jägersro och ett kompendium som senare kom att ingå i tränarutbildningen. Veterinärerna höll också föredrag om skador och sjukdomar på häst för hästägare och stallpersonal. Som bevis på uppskattningen för dessa bekostade hästägarföreningarna en ombyggnad av operationssalen på stordjursavdelningen i Helsingborg. Orsaken till att vi senare överlämnade till ATG var att djursjukhusets ägare inte klarade både en nybyggnation i Helsingborg och en ombyggnad på Jägersro.

Artiklarna om hästsjukvården är skrivna av Ingrid Andersson.

273

Trägen arbetare - Ska jag försöka sammanfatta mina år är det att jag har varit en trägen arbetare i vingården, inte något orakel som haft lösningen på allt! Lars Ljungberg klinikveterinär 1979-2000 4000 patienter om året har Jägersrokliniken och en del leder till narkos och operation.

Inget blått blod - En sak har jag insett, hur fina resultat vissa topphästar än har, är deras blod precis lika rött som den ”vanliga” hästens! Inte en enda gång har jag hittat blått blod... Majlis Svensson laboratorieassistent sedan 1969.

Modern klinik Kliniken har genomgått ständiga moderniseringar under årens lopp, men sällan ett så stort ingrepp som det som nu pågår. Det är den största utbyggnaden i Jägersroklinikens historia! En byggnad innehållande en löpargång, två operationssalar för såväl stående som liggande ingrepp, rullmatta och 10 boxar kommer att uppföras. Utbyggnaden omfattar totalt 700 kvm. Även den befintliga kliniken ska rustas upp och få en ansiktslyftning. Infarten kommer att flyttas och ligga mot banan.

274

Hushållningssällskapet tillbaka. I november det året inlemmades Jägersrokliniken i ATG-familjen. Det rimmade dock illa med banveterinärtjänsterna och en anställning hos ATG, varför veterinärerna fick vara fortsatt anställda av Hushållningssällskapet, medan personalen var underställd ATG. Nuvarande klinikchefen Charlie Lindberg började 1989. - Jag arbetade halvtid till en början, men allt eftersom de äldre kollegorna avgick med pension, ökade jag på min arbetstid. Jag gick också banveterinärkursen och fick hoppa in som vikarie ibland. - De senaste åren har vi stadigt haft runt 4000 patienter/år och utöver travare och galoppörer kommer många halvblod och ponnyer. De utgör ca 40 procent av patientlistan. En stor andel av dem kommer för besiktning inför försäljning. Förslitningsskador i leder, problem med senor och gaffelband, lungblödning och olika åkommor i halsen hör till de vanligaste diagnoserna på kapplöpningshästarna. - Tidigare var det mycket vanligt med gaffelbandsskador på travarna, men de har minskat, eftersom aveln har gett oss mer rentravande hästar så att man inte behöver laborera med vikter längre. Att banorna är doserade minskar Klinikchef Charlie också slitagerisken. Lindberg under en - De flesta tränare har väldig koll på sina häsoperation. tar och låter inte småskavanker utvecklas till riktiga skador. Det är mer ekonomiskt för dem att arbeta förebyggande, det är dyrt med sjuka eller skadade hästar. Under de senaste åren har den veterinära bemanningen på kliniken blivit genuint nordisk: norrmannen Henrik Bertelsen och dansken Palle Brink har tillkommit. Båda är, liksom vet. Einar Lindberg, specialister i hästens sjukdomar. Efter att tidigare mest ha utfört rutinoperationer som kastrationer och borttagande av lösa benbitar (osteochondros), har man de senaste åren genomfört en rad operationer på stående häst. Detta är en av Palle Brinks specialiteter och används även när det gäller bukoperationer, ingrepp i halsen m.m. Den 1 januari 2004 övergick ATG-klinikerna att lyda under NS, Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande, och heter numera ATG Hästklinikerna AB.

Fälttävlan väckte uppståndelse

Banveterinären har makt Dagens banveterinärer har fått större makt och befogenhet än under kapplöpningssportens linda. De ska se till att inga avarter förekommer, vare sig det gäller utrustning, tävlingsmässigt skick eller spödrivning. Banveterinärens ansvar gäller inte bara det som händer inne på banan utan sträcker sig över hela tävlingsplatsen. Charlie Lindberg kan se tillbaka på 16 år som banveterinär: - Det som har ändrats radikalt under åren är utrustningen, man har inte alls lika mycket grejor på hästarna numera som när jag började. Det är en förbättring. Gemensamma nordiska bestämmelser angående utrustning är på gång och det kommer att göra det enklare för alla inblandade. - Rutinerna kring dopingprov har ändrats lite, så att den personal som tar urinproven är tjänstemän numera, med eget ansvar. Däremot är veterinären ansvarig för eventuella blodprov. - Överlag tycker jag att det fungerar bra idag, sporten är så påpassad genom TV-sändningar och allt följs upp av media, så de aktiva aktar sig för övergrepp. Det gäller även djurskyddet generellt, det är mycket bättre idag. Folks medvetenhet är större och både travoch galoppsporten har mycket mer uppmärksamhet och ögonen på sig än tidigare. - Däremot är jag kritisk till att man ofta i TV-sändningar säger att ”den hästen måste varit sjuk” efter en dålig prestation, det ger allmänheten intrycket att sjuka hästar startar i trav och galopp. Så är inte fallet, utan även hästar kan ha en dålig dag! Banveterinären har befogenhet att kräva att en tävlingsdag ställs in. - Även om vi har möjlighet att själva fatta beslut om sådant, görs det i samråd med sportchefen. Jag kan bara komma ihåg ett tillfälle då vi har ställt in en tävlingsdag, det var p g a blötsnö. Någon gång har en tävlingsdag fått flyttas på grund av hästinfluensa. - Numera behöver man inte stänga hela banan vid utbrott av hästinfluensa, utan de sjuka hästarna isoleras och så kör man på som vanligt för övrigt. Men visst kan det bli aktuellt med ett stängande av banan, t ex om vi skulle drabbas av kvarka. Jägersro intar en särställning bland landets banor, eftersom några av banveterinärerna även funnits på banans klinik. Enligt föreskrifterna får behandlande veterinär till tävlande häst inte vara banveterinär. - Banveterinäryrket anses lite kontroversiellt, men jag har inga problem med denna yrkesroll, utan får gehör för mina synpunkter. - Sedan har vi ett mycket bra samarbete med banans ledning, vi blir informerade och får säga vad vi tycker inför förändringar. Med jämna mellanrum ser vi över säkerhetsaspekterna, det är ett arbete som ständigt pågår.

Tiden före 1958 var oftast den veterinär som tjänstgjorde vid tävlingar knuten till banan och anställd av arrangören. Men på grund av en otäck olycka med en fälttävlanshäst vid ryttar-OS i Stockholm 1956, kom saken i ett annat läge. Det var den svenska hästen Iller som halkade i leran vid avsprånget till hinder nr 22 och fastnade så illa i hindret att det tog en halvtimma att få loss honom. Fallet med Iller väckte en väldig uppståndelse och det blev mycket skriverier. Resultatet blev en riksdagsmotion med krav på veterinärer vid tävlingar med djur. Två år efter kom en paragraf i djurskyddslagen om att det ska finnas en oberoende veterinär vid sådana tillfällen. Så föddes alltså banveterinärens yrke! Banveterinärerna löd först under Veterinäröverstyrelsen, sedan Lantbruksstyrelsen, Jordbruksverket och nu under Djurskyddsmyndigheten. Sveriges banveterinärer har sedan 1970 en informell förening med talesmän mot sporten för att kunna föra en diskussion om arbetsförhållanden mm. Banveterinärdatan är ett resultat av en sådan diskussion och genom tillkomsten blev det ett gemensamt system för de veterinära anmärkningarna och det är ett förnämligt arbetsredskap som fungerar idag.

Banveterinärer under arbete en galoppdag.

275

Travintresserad Ungdom var en synnerligen aktiv förening som fick sina egna lopp på Jägersro. Styrelsen fr. v. Claes Lundell vice ordförande, Stefan Holmgren ordförande, Lennart Bengtsson sekreterare och Bo Lindholm.

Resultat från Jägersros första ungdomslopp 19 augusti 1964

Travintresserad Ungdoms Pokal Fri handicap för hästar över 46 000 kr 1. Viva Whitney - Peter Holmgren 2 200 m 2. Wembley - Thomas Berg 2 220 m 3. Moko Rutherford - Jonny Månsson 2 200 m 4. Iransy - Willy Nilsson 2 240 m 5. Torup - Bertil Bengtsson 2 220 m 6. Clipp Spring - Kenneth Hagre 2 200 m Oplacerade: Jack Fortuna - Krister Palmquist 2 240 m Acroll - Bo Segerstein 2 240 m King Brewer - Christer Månsson 2 200 m Cita Clipper - Lennart Persson 2 200 m

1.24,6 1.23,9 1.25,2 1.23,8 1.24,8 1.25,6 1.24,2 1.25,8 1.28,1 1.30,8

Enligt Trav och Galoppronden blev loppet sevärt med förvånansvärt få galopper.

Började tidigt Dagens väl meriterade måldomare på Jägersro är Bo Segerstein, som redan 1962, 17 år gammal, blev kurvdomare på banan. Han gick sedan vidare som biträdande huvudstarter till först Sven Tufvesson och sedan Arne Bernehiem. Tog plats i måldomarnämnden under Allan Lindskog och utsågs efter cirka sex år till måldomare efter Lindskog 1985. På den positionen sitter Bo Segerstein fortfarande. I januari i år avtackades han som Riksfunktionär efter 17 års kringflackande på V65- och V75banor landet runt.

276

Ungdomsverksamhet

En modern uppfinning Ungdomsverksamheten vid Jägersro är en modern uppfinning. Liksom vid landets övriga travoch galoppbanor var den här verksamheten länge en försummad del och man talar om att travet och galoppen förlorat både en och två generationer innan man så att säga vaknade till. I mitten av 1960-talet skapades föreningen Travintresserad Ungdom av några entusiaster varav flera skulle bli betydande män både inom travet och ”staten”. Föreningens förste ordförande var Stefan Holmgren, son till Jägersros dåvarande sekreterare Calle Holmgren. Stefan blev den yngste sportchefen någonsin i Sverige, när han blev bas på den nya travbanan i Halmstad 1969. En poäng var att han inte ens var myndig och inte fick skriva på handlingar själv! Stefan gick sedan vidare till samma befattning på Solvalla, blev därefter VD på Globen och förenade detta med ordförandeposten på Solvalla och fick samma post i STC, Svenska Travsportens Centralförbund. Vice ordförande i Travintresserad Ungdom var Claes Lundell, som jobbade sig uppåt både civilt och inom travet. Fick en toppost i näringslivet som VD för Icopal och innehade de flesta funktionärsposter på Jägersro från startbiträde till måldomare och riksfunktionär och är dagens ordförande på Jägersro, en post han innehaft sedan 1990. Han är även vice ordförande i STC och med i styrelsen för AB Trav och Galopp, ATG Sekreterare vid bildandet av Travintresserad Ungdom, TU, var Lennart Bengtsson som ägnar sig åt journalistiken. Först som hästTravintresserad Ungdoms styrelse sportskribent på fackorganet Sulky under de första åren. & Sadel, salig i åminnelse, sedan Aftonbladet. Nu uppskattad tipsanalytiker på Sydsvenska Dagbladet och med gediget hästpåbrå. Hans far var Edgar Bengtsson som arbetade för

TU hade en egen tidning som Stefan och Claes ansvarade för. Detta nummer finansierades helt av Torsten Nilsson på Litografik med löfte om att hans egen Lito Scott fick figurera på omslaget.

Stefan Holmgren och Claes Lundell presenterar Travintresserad Ungdom för Jägersros styrelse med Hugo Åberg, Carl Holmgren och Bertil Gabrielson. Jägersros meste champion Birger Bengtsson (ej släkt) och farbröderna Folke, bl a Derbyvinnare med Presidenten 1949, och Sture. Alla tre bröderna legendariska Jägersroprofiler. En annan som var med i TU var Bo Segerstein, numera måldomare på Jägersro och erfaren riksfunktionär. TU var under några år en synnerligen aktiv förening med regelbundna sammankomster med medverkan av många av travsportens stora experter från alla led. Dessutom hade man under några år sina egna travlopp och hade även ett tävlingsutbyte med motsvarande förening på danska Charlottenlund. Speciellt Stefan Holmgren utmärkte sig för ett speciellt handlag med tömmarna och blev en mycket skicklig amatörkusk Stig Klintberg. innan skrivbordsplikterna tog överhand. En bild från ett ponnylopp på Jularp 1982. Det är Man kan utan överdrift påstå att föreningen TravMarie Klintberg längst ut med Lilleman och hon intresserad Ungdom fick stort inflytande på utvecklingen av svensk travblir så småningom tvåa före mittekipaget, där sport genom att flera av medlemmarna blev betydelsefulla personer inom kusken heter Fredrik Persson som blev landslagssporten. man i 4-spannskörning med Flyinge som bas. Men medlemmarna blev äldre och TU tynade så småningom bort. KraSegerkusken heter Joakim Jönsson. ven på att få köra häst skärptes också allt eftersom och det var inte lika lätt att få köra travlopp som vid föreningens bildande. Ponnytravet började så småningom få fäste på fastlandet sedan Nisse Funck börjat med sina russ på Gotland på 40-talet. Men det dröjde innan den organiserade formen hittade vägen söderut. Stockholm var först på fastlandet. 1970 började man köra ponnytävlingar på Jularps 560-meters travbana i Höör, i regi Skånes Russavelsförening. 1973 startade Skånes Ponnytravklubb som idag har drygt 200 medlemmar. En av de tidiga entusiasterna var Stig Klintberg vars dotter Marie 1980 fick ponnyn Lilleman. 1983 blev han ”övertalad” att gå med i styrelsen för Skånes Ponnytravklubb. Stig har efterträtts som Tommy Strandordförande av f.d. travtränaren Tommy qvist. Strandqvist. Stig Klintbergs hästintresse började när han fick åka häst och vagn med farfar som levererade koks och kol i Malmö och till Jägersro ”plankade man in från andra- till förstaplats när det var tävlingar”. Ponnytravet är numera en naturlig del i verksamheten på Arrendet med ägaren till Jularp gick ut 2003 och när denJägersro. ne ville göra driving range för golfare i stället för travbana 277

Skandinaviens främste började med shetlandsponny En av Skandinaviens främsta jockeys Fredrik Johansson började sin karriär som ponnyryttare på Jägersro Ponnygalopp när han var sju år. På bilden vinner han ett ponnylopp på Vicke, året var 1983. Fredrik är född 1971 och han har hunnit med mycket sedan det här ponnyloppet. Han inledde som amatörryttare med att rida ett löp som 15-åring. Tog en paus för skolarbetet 1987 innan han började som lärling hos Mikael Jacobsson 1988 och red sju vinnare. Och sedan har det rullat på… Fredrik Johansson har ridit drygt 1500 vinnare och han är flerfaldig champion på de skandinaviska banorna. Han har ridit och vunnit löp i Hong Kong, Tyskland, Frankrike och i England, bl.a. på Ascot. Han har vunnit Svenskt Derby fyra gånger, Danskt Derby två gånger och Norskt Derby två gånger. 1999 vann han samtliga Derbyn i Skandinavien med Valley Chapel.

278

Barn och ungdomar, alla kan engagera sig inom travoch galoppsporten. för ponnyverksamhet, så blev ponnyklubben hemlös. Skånes Ponnytravklubb fick inleda en verksamhet på Jägersro. Från början var man väl inte helt välsedda av övriga aktiva på banan. Klintberg hade tidigare intresserat Jägersro för att satsa mer på ungdomsverksamheten. Successivt började man få upp ögonen och inse att man måste börja få en ny generation intresserad och att ponnyhästar var en första och naturlig inkörsport till både travet och galoppen. Motståndet växte bort och i dag är ponnyverksamheten en väsentlig och välintegrerad del av övriga verksamheter. Ung Jägersro drogs igång 1994 och fick disponera lokaler i ridklubben MCR:s stall vid banan och möteslokal hos Polisrytteriet, och dessa lokaler får Skånes Ponnytravklubb använda vid behov. Däremot har Skånes Ponnytravklubb inga hästar uppstallade vid banan men man får tävla på Jägersro tillsammans med medlemmar från andra Christer Ljung ponnyklubbar. Klubben äger inga egna hästar utan dessa kommer från medlemmarna. För att få tävla måste man vara medlem i en klubb. Ung Jägersro var då ingen egen ponnyklubb utan ingick i Jägersro Trav & Galopps verksamhet. Gunnar Atterholm hade uppdraget från Jägersro att få igång Ung Jägersros aktiviteter och till sin hjälp fick han galoppens sportchef Christer Ljung, som i dag är ordförande för Ung Jägersro. Man inledde ungdomsträffar med besök i travoch galoppstall och veterinärkliniken. Galoppen fick låna ponnyhästar från MCR och travet lånade från Skånes Ponnytravklubb. Man hade inga planer i inledningsskedet att det hela skulle leda fram till licenstagande och några stora hästar ingick inte i verksamheten. 2000 blev Ung Jägersro en egen förening. Föreningen fick ett eget stall på Jägersros stallbacke i januari 2004 och det kan sägas ha blivit en milstolpe i verksamheten. Där har man nio ponnytravare. Tävlingsverksamheten har utökats och föreningens ponnyhästar gör cirka 150 starter per år. Galoppdelen av föreningen har sina hästar, fyra små arabhästar och ett fullblod, när detta skrivs, i MCR:s stall.

De första tävlingarna som anordnades av Skånska Ponnygaloppen reds 1983 på Jägersro.

Tommy Lövgren är ansvarig för Frans Suellsgymnasiets Naturbrukskola där eleverna får lära sig att ta hand om och köra stora tävlingshästar. Kursverksamheten är omfattande och stegvis för elever från åtta år. Steg ett är en inledande fas med fem sammankomster innan man i Steg två går vidare i tio sammankomster omfattande bl.a. säkerhet och körEn C-ponny springer ungefär lika fort i ning och den kursen avslutas med att deltagarna får ta ett ”travborgargalopp som en stor travhäst travar. märke”. Steg tre, 12-15 gånger, går fram till en körlicens för ponnyhästar. De som klarat licenser får sedan gå en fortsättningskurs som är en uppfräschning av det man lärt och siktar fram emot körning med stora hästar, dock inte löpkörning. Dessa kurser omfattar totalt uppemot 60 elever. På galoppsidan handlar det mera om intensivkurser under erfarne tidigare jockeyn och startern Alan Jacks ledning. I första skedet får man lära sig att rida på en häst. Sedan slussas de som bedöms ha fallenhet vidare och man håller igång 15 deltagare. När fem rider har fem stalltjänst och fem är ”reserver” och hoppar in där det behövs. Alan Jack är huvudansvarig för galoppdelen och har instruktörshjälp från Sofia Johansson, utbildad hippolog. Alan Jack är en stor eldsjäl. Han skapade och drev i stort sett i egen regi Skånska Ponnygaloppen och ordnade tävlingar på Jägersro redan på 80-talet. Jägersro har gått ytterligare ett steg när det gäller ungdom. Fredrik Johansson är en av Alan Jacks På banan finns sedan 2002 Frans Suellsgymnasiets Naturbrukskola med lärjungar som utvecklats till att bli en specialinriktning till arbete inom travoch galoppsporten. Eleverna får ledande skandinavisk jockey. här lära sig att ta hand om och köra tävlingshästar. Hos travtränaren Tommy Lövgren, också programansvarig, och Mikael Rosenqvist får eleverna sköta 14 travhästar. Utbildningen är treårig och tre dagar varje vecka av utbildningen är förlagd till Jägersro. Kärnämnena läser eleverna vid gymnasiet inne i Malmö. Under det tredje året får eleverna ta E-licens och får sedan köra lärlingslopp. På Jägersro finns därmed en möjlighet att gå hela ”kedjan” från ponnyhästar till anställning som lärling och i förlängningen kanske egen verksamhet som professionell tränare. Det här är Jägersro enda bana i landet som kan erbjuda. Christoffer Eriksson är ett utmärkt exempel på att det går att förverkliga. Han började med ponnytravare. Fortsatte på Frans Suellsgymnasiet och redan som 17-åring vann han – i första starten – ett lärlingslopp med Prestige Gelj från Tomas Malmqvists stall. Han har sedan när detta skrivs vunnit ytterligare några segrar med sin egen häst L A West. Flera hästraser ingår i övningarna för ungdomarna. 279

Det stora målet för ungdomar är naturligtvis tävlingsbiten, här är det ungdomar som är på väg ut till 2005 års Derby för shetlandsponny.

De klassiska loppen startas med startbil, precis som för stora hästar.

Föräldrarna har en viktig uppgift inom ponnytravet.

Ponnytrav en livsstil

Att få vinna ett Derby är stort, även med en ponnytravare. 280

Ponnytravet har sedan 1980 sina egna Ponnyderbyn på Jägersro. Den riktiga Derbydagen första söndagen i september körs det två Derbyn för Kat. A och B. Vinnarna får sedan det ärofulla uppdraget att leda defileringarna till Derbystoet respektive Svenskt Travderby. Likaledes körs ”Mini-Åbergs” och ”Lilla Åbergs” på Hugo Åbergsdagen där lilla Åbergsvinnaren får leda defileringen till ”Stora Åbergs”. Självklara höjdpunkter för ponnyungdomarna. Träning en lördagsförmiddag på Då och då körs det även ponnylopp stora banan. som upptakt till vanliga travdagar och flera lördagar och söndagar under året har man sina egna tävlingsdagar med många lopp på programmet. För föräldrarna har det blivit något av en livsstil att vara ”ponnyförälder”.

Alan Jack håller ett vakande öga över ungdomar som satsar på galoppsporten.

Tävlingssäsongen för ponnygaloppen är mellan maj och september.

En D-ponny får vara 147 cm över manken, det är inte mycket som skiljer från en riktig galoppör.

Pristagarna i 2002 års Ponnyderby för de fyra kategorierna.

Ponnygalopp formel 1 för ungdomar Liksom ponnytravet så har förstås ponnygaloppen också sina Derby-löpningar. Man rider Ponnyderbyn för alla fyra kategorierna, alltså A, B, C och D-ponnyer. Självfallet rider man även dessa löp på den riktiga Derbydagen så att de unga ryttarna får möta en stor och festlig publik. Ponnygaloppen har dessutom cirka 10 egna tävlingsdagar på Jägersro för sina 25 - 30 aktiva ponnyryttare. Dessa tävlar flitigt på både Göteborg Galopp och Täby, där man också rider SM och lag-SM. När det gäller ponnygalopphästar, så har Ung Jägersro inga egna hästar, utan här rider deltagarna hästar som de äger själva. Över alla deltagarna spanar eldsjälen Alan Jack med ständigt vakande öga. Alan ser även till så att ungdomarna ofta finns med som prisutdelare när de stora hästarna vinner under tävlingssäsongen.

Tävlingsåldern för de olika kategorierna inom ponnygaloppen A-ponny 7 - 12 år B-ponny 8 - 14 år C-ponny 10 - 18 år D-ponny 12 - 18 år

281

Utan inflytande Under senare delen av 1920talet drevs Jägersro av en styrelse i huvudsak bestående av ryttmästare. Hästägarna hade inget inflytande. Med dåliga tider för hästägarna växte sig kravet på en förändring allt starkare och 1928 kom den första hästägareföreningen.

Sven August Svensson ordförande 1939 - 1945

Startade med tio medlemmar

Landets första hästägareförening S.A. Sjunnesson ordförande 1945 - 1956

Kjell Nilsson ordförande 1959 - 1968

Engagerad ordförande Kjell Nilsson var ordförande åren 1959 - 1968 och var aktiv på många plan. Han hade flera dugliga hästar, bland annat Nougat, i Stall Keni hos Kalle Pettersson. Var duktig amatörkusk och var som ordförande även i Skånska Trav-amatörklubben med om att bilda den europeiska amatörsammanslutningen F.E.G.A.T. Mångårig styrelseledamot i Skånska Travsällskapet.

282

Föreningen bildades den 30 april 1928 med följande som §2 i stadgarna: ”Föremålet för föreningens verksamhet är att främja travsporten och uppfödningen av travhästar i Sverige och att för sådant ändamål: dels för medlemmarnas räkning inköpa eller förmedla inköp av avelshästar av travarras ävensom fodermedel, dels tillvarataga hästägarnas intressen i samarbete med de svenska travsällskapens styrelser, dels ock bidraga till höjandet av den sportsliga ansvarskänslan inom hästägareföreningen samt hävda hästägarnas prestige utåt”. Vid bildandet fick föreningen ett tiotal medlemmar och var landets första Hästägareförening. Inträdesavgiften var 5 kr och årsavgiften 10 kr. Föreningens förste ordförande var F. Wilh. Billberg som sedan har följts av Sven Aug. Svensson 1939, S.A.Sjunnesson 1945, Albert Walldén 1956, Kjell Nilsson 1959, Gunnar Antonsson 1968, Tore Johnsson 1970, Kurt Andersson 1972, Rolf Dickman 1986 och Alf Svedulf 2000. Några händelser ur föreningens verksamhetsberättelser: 1939 Så kallade Välfärdsdagar etablerades. Från denna dags behållning har föreningen från Skånska Travsällskapet erhållit 2.500:- (Dessa Välfärdsdagar bidrog sedan under många år till föreningens ekonomi). 1940 Medlemsantalet vid verksamhetsårets slut utgör 83 st. Efter av föreningen gjord framställning har Skånska Travsällskapet företagit höjning av priserna i travtävlingar å Jägersro. 1943 Under året har föreningen medverkat till bildandet av Sveriges Travhästägares Riksförbund. 1946 Därjämte hava särskilt utsedda representanter för föreningen närvarit vid ett med representanter för Travtränareföreningen avhållit sammanträde för behandling av frågan om propositionsutskrivningen. 1947 Därjämte har föreningen under året anordnat en utflykt, därvid besök gjordes å herrar Anders Erikssons och Leonard Peterson-Broddas stuterier samt Flyinge hingstdepå. Under denna period genomfördes att minst 50 % av Skånska Travsällskapets medlemmar skulle vara hästägare. 1951 Ett talrikt besökt protestmöte i anledning av STC:s styrelses beslut att åt Västsvenska Travsällskapet överlåta hållande av Kriterium och Derby.

Alias Kubo

Föreningen anskaffade en startbil som hade premiär 8 november 1959. 1959 Under året har av föreningen anskaffats en startbil som ställts till Skånska Travsällskapets förfogande. Premiären ägde rum den 8 november. 1961 Till det å Jägersro under året uppförda sjukstallet har föreningen bidragit med halva hyreskostnaden eller 8.000 kronor. 1962 Föreningen har för första gången avhållit auktion å travhästar. 15 stycken försåldes för ett sammanlagt belopp av 76.500 kronor. 1963 Under året har föreningen haft tillfredsställelsen och glädjen att se sitt under många år uppställda önskemål om ett hästägarerum tillgodosett. 1964 Under året har i samarbete med Skånska Travsällskapet och Skånska Travtränarföreningen startats en utbildningskurs för lärlingar. 1969 Under året har i föreningens regi avhållits en travhästauktion för medlemmarna, den s.k. Derbyauktionen, å Jägersro. 1970 Medlemsantalet utgjorde vid årets slut 364 st. Härmed är föreningen den största hästägareföreningen i landet. 1972 Å två på varandra följande synnerligen stormiga föreningssammanträden dagarna 18 sept samt 9 oktober 1972, valdes den 9 oktober nya styrelseledamöter. 1973 Även detta år har för hästägarna på Jägersro varit bekymmersamt ekonomiskt. Vissa förhoppningar kan knytas till ett eventuellt kommande riksspel och åtgärder från det nyinrättade ATG. 1975 Styrelsen har begärt 25% prishöjningar under 1976. Under året har Travets Storbaneförening bildats, där travsällskapen och hästägareföreningarna på Solvalla, Åby och Jägersro ingår. Syftet är att storbaneföreningen skall arbeta för att tillgodose de tre storbanornas behov och stå eniga i frågor av gemensamt intresse. 1976 Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen har fortsatt för hästägarna. Strejkhot kunde avvärjas sedan ATG utlovat att hästägarna för 1976 skulle få förbättringar på minst 5 miljoner kronor jämfört med året innan. 1980 Den 26 - 27 september arrangerar föreningen, tillsammans med RST årets Sydträff. I förhandlingarna deltog delegater från 13 travhästägareföreningar. 1981 Föreningen uttalade sig vid sammanträdet den 12 november 1981 för en samordning av travoch galoppadministrationen på Jägersro. JTG bildades. 1986 På föreningens initiativ infördes på Jägersro ”Företagslopp” sedermera benämnda ”Sponsorlopp”. Denna idé resulterade i den första Näringslivaren den 30/10. Denna tävlingsdag har alltsedan dess årligen återkommit. 1999 Styrelsens remissutlåtande beträffande Jägersroansökningar till tränarekurserna har varit, liksom tidigare år, ”De lärlingar som fyller uppsatta krav skall rekommenderas till denna vidareutbildning”. 2000 Ordförande har deltagit i möte med DTS och Charlottenlunds travsällskap vilket bland annat resulterade i att samma anmälningsvillkor som hos oss numera gäller. Förbättrade villkor för veterinärintyg till bland annat Danmark är under behandling. 2006 Föreningen har 410 medlemmar.

Kurt Andersson satt under 14 år, 1972 - 86, som ordförande. Satt även i styrelsen för Jägersro trav & galopp. Känd som Stall Kubo i Kurt Andersson travet och ägde bland annat 1965 års Travderbyvinnare Gavin, som då var träning hos Gösta Nordin på Solvalla. Även ”Kubo” körde amatörlopp med stor framgång och äger i dag flera galopphästar med hustru Inger, bland annat Mummy´s Lodge som vann Malmö Stads Pris förra året och utsågs till Årets tvååring på Jägersro.

Stridbar ordförande Rolf Dickman var även han ordförande under en 14-årsperiod, 1986 - 2000. Har gemensamt med Kjell Nilsson och Rolf Dickman Kurt Andersson att han var en mycket skicklig amatörkusk och stridbar på barrikaderna för såväl hästägare som amatörer. Ägde bland annat Pasodoble som han körde till många segrar. Pasodoble var i träning hos Anshelm Mattsson.

Höjdpunkten för alla Många av medlemmarna har haft mycket nöje av sitt hästägande men det är bara några få som fått uppleva en Derbyseger.

Glädjen i vinnarcirkleln är inte att ta fel på.

283

Amatörernas stolthet När Skånska Travamatörklubben startade 1946 fick föreningen 19 medlemmar som var mycket aktiva och redan efter två år kom Amatörernas Grand Prix som blev tävlingarnas rubriklopp och kördes fram till 1965 då vandringspokalen för tredje gången vanns av Nils Mossback. Gunnar Åkesson som donerat pokalen vann själv löpningen två gånger. Segrande hästar och kuskar i löpningen samt distans, tid och odds. 1948 High Scott - Erik Nilsson 2 140 m 1.25,8

6.19

1949 Basra - Nils Mossback

Fem välfrejdade män. Knut Alwrud, Gunnar Antonsson, Kjell Nilsson, Gunnar Åkesson och Nils Mossback.

2 100 m 1.26,2 6.41

1950 Leon Pinero - L. Lindoff 2 100 m 1.27,0

4.85

1951 Lola Scot - Börje Nilsson 2 100 m 1.27,6

6.11

1952 Christer Boy - Kjell Nilsson 2 100 m 1.25,7

5,21

1953 Kapten Brodde - Gunnar Åkesson 2 100 m 1.24,6

2.26

1954 Ananas - Nils Mossback 2 100 m 1.24,8

5.09

1955 Nightingale Asa - Gunnar Åkesson 2 240 m 1.22,8 19.18

1956 Topsey - Bror Henricsson 2 220 m 1.23,8

4.90

1957 Earl´s Domino - Ingemar Åhl 2 100 m 1.26,1

3.56

1958 Herodes - John Persson 2 200 m 1.24,8

9.52

1959 Monitor - Jan Andersson 2 720 m 1.26,1

6.41

1960 Senate Brodd - C.G. Malmgren 2 700 m 1.26,4

9.02

1961 Salacia Bingen - Knut Alwrud 2 720 m 1.24,0

4.81

1962 Grenadjär - Rolf Dickman 2 700 m 1.28,4 13.06

1963 Iransy - Wiking Nilsson 2 740 m 1.24,6 6.30 1964 Glömdes loppet bort och kördes inte

1965 Lomond - Nils Mossback 2 720 m 1.27,9 11.27

1966 bytte loppet namn till Amatörcupen.

Vandringspokalens segrare Nils Mossback närmast kameran.

284

Amatörklubben

Föreningen för välfrejdade män

Eftersom det fanns ett visst motstånd mot amatörlopp hos tränarna samlades på Hotell Tunneln den 23/2 1946 hästägarna/amatörerna Harald Möller, Albin Andersson, Manfred Andersson, Walter Persson, John Persson, Gunnar Åkesson och Folke Jakocson. Efter angenäm samvaro beslutades om nytt möte 7/3 på Palladium. Där konstituerades en styrelse sålunda: Ordf Gunnar Åkesson, Sekr Klas Andersson, Harald Möller, Hugo Åberg, Albin Andersson. Suppl Manfred Andersson och Tage Andersson. Klubben fick 19 medlemmar. Redan 27/6 ombildades styrelsen sålunda: Ordf. Hugo Åberg och sekreterare Harald Möller. Amatörklubben var öppen för välfrejdade män som var hästägare. 1946 kördes 13 amatörlopp och endast medlemmar i Amatörklubben fick deltaga. Redan när man närmar sig Jägersro ser man Jägersros flagga. I dag mörkblå med ett gult J. Den första varianten designades i början av 70-talet av Skånska Travamatörklubbens styrelse, producerades och skänktes till Skånska Travsällskapet. Andra konkreta Ordföranden: resultat som härstammar från amatörklub-46 Gunnar Åkesson ben är tillbyggnaden där stallcaféet ligger. -46 Hugo Åberg Den presenterades -74 för sällskapets -52 Gunnar Åkesson ordförande K G Bertmark och skulle bl.a. -54 Kjell Nilsson -69 Knut Alwrud innehålla Amatörernas klubbrum. Bygg-72 Rolf Dickman naden blev av men klubbrummet ham-81 Tommy Holmgren nade i ”kyrkan” där det finns än idag. -86 Bengt A. Andersson De första åren lades mycket energi på -89 Bengt Larwik matcher på Jägersro och landets andra banor men också på försäkringsfrågor. Redan 1948 etablerades Amatörernas Grand Prix som årets förnämsta amatörlopp. Loppet kördes årligen under många år. 1958 bildades på Jägersro Sveriges Travamatörers Riksförbund och dess förste ordförande blev Kjell Nilsson. Kjell var också med och bildade den europeiska amatörunionen FEGAT. Thomas Berg/Hunter vann EM i Holland, Göran Lantz med Mr Black vann SM i Visby. Varje år körs Amatör-SM som utformades av Amatörklubben och kördes första gången på Jägersro 15/11 -70. Olympiatravet kan sägas vara

Kändislopp

Stor aktivitet i Malmö på Stortorget när Gentlemannadagen skulle marknadsföras. en vidareutveckling av Amatörernas Sponsorlopp Moskva 1980 som kördes 1978 - 1980 till förmån för brottaren Lars Erik Skiöld och som bidrog till att han kunde ta hem en bronsmedalj. Gentlemannadagen är naturligtvis det arrangemang som är mest välkänt. Upplägget diskuterades fram vid ett möte hos Sven Sivert Hansson i september 1971. Utöver Sven Sivert deltog Rolf Dickman, Jan Andersson, Bo Mattsson, Birger Häggström och Roland Nilsson. Med smärre förändringar ledde denna grupp Amatörklubben under hela 70-talet. Den första Gentlemannadagen kördes 11/5 -72. Bland begivenheterna fanns Jarl Kulle som då spelade My Fair Lady på Stadsteatern, skolmästerskapet med ponnyhästar, utlottning av ponnyföl, bilutställning. För första gången kördes KGB-priset, Sprinterkulan och inbjudningsloppet Gentlemannapriset. Dagen blev en succé! Gentlemannadagen har utvecklats med åren, numera med Bengt Larwik och Kent Roland Nilsson som drivande krafter och är nu en säker publikdragare med aldrig under 12.000 besökare, tivoli, matmarknad, artistuppträdanden m m. Under 1970-talet övertog Amatörklubben själv Tombolan och det arrangerades årligen Pingisturnering, Familjerally, Ålagille, Gåsagille, Maskerad på Malmöhus, Lärlingarnas Guldklocka, öppnades för damer i amatörloppen och det kördes en mängd matcher inom och utom Sverige med egna eller lånade hästar. För att loppen skulle köras ”juste” infördes 1977 Fair Play Cup och Björnligan. Det är lätt att räkna ut vilken liga som var attraktivast. 12/2 1978 invigdes klubbrummet och kort därefter infördes obligatorisk genomgång för kuskarna i dagens amatörlopp.

Gentlemannadagen är också kändisarnas vaktparad. Varje år körs det ponnylopp till förtjusning både för publik och kändisarna och det är inte helt lätt att hantera shetlandsponnyerna varför det kan förekomma ett och annat oväntat intermezzo. Under familjedagen i maj 1994 slutade det lyckligt och vinnare blev ishockeyproffset Mats Näslund som efter en viss möda lyckades besegra Sven Melander och Johan Hedenberg.

Fritt fram Sonja Bengtsson ringde till ordf. Rolf Dickman. Hon ville bli medlem och köra lopp med motiveringen: ”Jag kör min hingst varje dag.” Naturligtvis ändrades klubbens stadgar så att även damer fick köra lopp.

KG Bertmarks Minneslopp Kallas för amatörernas Elitlopp med högsta prissumman för amatörer. 1988 Chivas Regal E. - H. Einarsson 1989 Lizzie Lee Brook - T. Holmgren 1990 Caisy Boy - C. Hagström 1991 Bonnie Hornline - T. Rosén 1992 Walking King - R. Svanstedt 1993 Beat The Time - Erik Adielsson 1994 Borntobe Classic - J. Hellgren 1995 Slinger Pro - B. Cejie 1996 Glory Då - Sonja Bengtsson 1997 Magnum Ideal - Ingvar Hansson 1998 Lady Lad - Kia Romlin 1999 Big Alex - C.S. Karlsson 2000 Diving Leber - Ingvar Hansson 2001 Pilot Kloster - Lars Stelius 2002 Sugarless - Olof Thorson 2003 Sonnbo Dole - M. Sahlgren-Fromell 2004 J.R. Bonanza - Ragnhild Sveen 2005 Ladon du Goutier - T. Holmgren 2006 Find Cowboyland - M. Lindgren

Gentlemannadagen är traditionellt en av Jägersros största publikdagar. 285

Mer än trav och galoppbana Baltiska utställningen 1914.

Brunos farfar Anders Nilsson sålde polska hästar på Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Redan på 20-talet var det mycket folk på publikplatserna, mellan Korsvirkeshuset och banan. 286

Bruno och Kurt växte upp bakom tribunen En gång i tiden var Jägersro inte bara bostadsort för ett antal hundra hästar. Under första hälften av banans livstid fanns det också bostäder för tvåbenta på området. Inne på stallområdet bodde på 30-talet tre familjer. Banmästaren bodde ovanpå stall 1 (den byggnad som idag är servicebyggnad och inrymmer provtagningsstall, sadelmakeri, sulkyverkstad m m.). Vid sidan av ”Schougastallet” (idag ersatt av gäststallet, nr 26) låg ett litet stall med en bostad inredd på loftet, och ovanpå det stall som idag heter nr 10 fanns en annan bostad. Utanför stallområdet var det korsvirkeshus som fortfarande finns kvar uppdelat i två bostäder. I halvan närmast dagens entré bodde Ida Persson, änka efter tidigare banmästaren på Jägersro. Hon hade en son, Kurt, som började inom travet och sedan i många år var banarbetare på Jägersro. I andra halvan av huset bodde Arvid Svensson, som var känd under namnet ”sadelmakare Bom”. Alla kände Bom, men ingen visste vem Arvid Svensson var. Och så fanns det ytterligare ett litet hus, beläget tiotalet meter från korsvirkeshuset, där det i dag är en liten parkering bakom restaurangläktaren. I det Bruno Nilsson huset växte Bruno Nilsson upp. - Min far Nils hade arbetat som hinderjockey på Ulriksdal, men flyttat ner till Jägersro för att börja som tränare och mina föräldrar fick hyra huset av Jägersro. Mellan vårt hus och korsvirkeshuset var det en liten plan med en brunn och så stod där en uttjänt järnvägsvagn som var uppdelad i

Choklad från himlen...

Några andra alternativ för Bruno Nilsson efter skolgången än att sysselsätta sig med hästar fanns inte, frågan var bara om det skulle bli trav eller galopp? ett utedass och en ”koksabox” d.v.s. ett utrymme för förvaring av kol och koks. Rinnande vatten fanns inte inomhus, vi hade en pump i köket och avloppet från köksvasken rann rakt ut i rabatten. Nils Nilsson hade alltså gjort ett mellanspel som jockey på Ulriksdal, men var ursprungligen skåning. Han kallades aldrig annat än ”Baltic”, men det var ett namn som han hade ärvt. - Min farfar Anders Nilsson sålde polska hästar på Baltiska utställningen i Malmö 1914, och det var från början han som kallades Baltic. Han var körmästare och utbildade kuskar för flerspann. I takt med bilismens genombrott på 20-talet fick Anders Nilsson mindre att göra som körmästare och började ägna sig åt trav. Hos honom var bl.a. Hans Ringström, Gotthard Ericsson och Göte ”Dönarn” Nilsson lärlingar. ”Baltic” är också unik på Jägersro, och antagligen i hela världen - han är den ende som vunnit en travoch en galopplöpning samma dag MED SAMMA HÄST! Pärla V hette hon och året var 1927. Anders Nilsson vann också Svenskt Travkriterium 1929 med Ruter Dam Det var alltså två pojkar, Kurt och Bruno, som växte upp på Jägersro tillsammans. Några andra lekkamrater fanns det knappast, närmaste bebyggelse från Jägersro på den tiden var den då nybyggda villastaden Rosengård. Skolgången klarades av på ”Sofflocket” - Sofielundsskolan alltså. Spårvagnen gick inte längre än till Kastanjeplatsen, sedan var det rena landet och man fick gå eller cykla mellan Jägersro och spårvagnen. - Vi höll för det mesta till vid bäcken eller i den dunge som fortfarande finns kvar nedanför 1200-metersstarten. En gång fick vi för oss att vi skulle fiska. Den ursprungliga dammen på innerplan framför oddsindikatorn. Vi bröt några grenar, band fast ett snöre och bockade till en spik som krok. Vi fick tre stora ålar! Glad i hågen hem till mor och visade upp fångsten. ”De där går inte att äta, sa hon, det är sumpål”. Jag kan fortfarande minnas vilken besvikelse det var. - Så vi gav dem till banmästaren i stället som åtminstone låtsades bli glad, men förmanade oss samtidigt att inte fiska mera i dammen. Ålarna skulle vara där för vattnets skull. 1948 tog skolgången slut för Bruno, som inte varit flitigast i klassen. - Vi skulle ta ett gruppfoto i samband med avslutningen, och jag minns att läraren sade att ”nu får ni försöka se lite glada ut - fast det blir väl inget problem för dig, Bruno”. - Jag kom hem efter skolavslutningen lagom till lunch. Då frågade min far ¨var ska du nu börja jobba¨? Det kom som en chock. Jag hade inte haft en tanke på det utan bara sett fram emot att skolan skulle ta slut.

Under andra världskrigets slutskede blev det ibland dramatiskt även i det neutrala Sverige. Från Jägersro var det bara några kilometer till Bulltofta flygfält. När de allierade under krigets sista år skickade plan från baserna i England för att bomba över Tyskland tog dessa sig ibland skadeskjutna till Malmö, som var närmaste icke fientliga flygfält, och det var inte heller alla som kom så långt. Bruno minns speciellt en amerikansk s.k. flygande fästning. - De släppte ut någonting från planet, massor av små silverfärgade saker som föll ner över huvudet på oss. Det var chokladkakor! Det regnade chokladkakor från himlen...

...men också elände Pojkarna fick se mycket elände också. Plan som inte klarade sig ända fram, plan som brann upp och besättningar som brann inne. I en del plan hade en eller flera ur besättningen blivit skjutna och hittades döda på sina poster när planen väl hade landat. - Vi såg ett plan där det brann i tre motorer. Vid landningen på Bulltofta fattade hela planet eld och kunde inte stanna utan for tvärs över Sallerupsvägen och stannade slutligen i en villaträdgård farligt nära huset.

287

Lyckat 50-tal “Baltic” hade sin storhetstid som tränare under 50-talet, då han framför allt vann fyra klassiska löpningar. De största framgångarna kom med A.M. Arnkloos hästar; Norman hade som 3-åring 1954 vunnit både Jockeyklubbens Jubileumslöpning och Rosengårdlöpning, och några år tidigare hade Herodes vunnit samma löpningar och dessutom avslutat med ännu en klassisk triumf i Svenskt St Leger. I sadeln på alla dessa storloppssegrare satt sonen Bruno.

Fräck och skicklig - I min sista ritt 1949 hade jag segerchans på en halvtokig tvååring som hette Cayenne. Han fick ledas till start, men när loppet väl var iväg gick han som en skållad råtta och jag var klart i front i början på upploppet. Snett utvändigt satt ¨Gubben¨ Killick på Brest, som var slagen, han skrek någonting men jag kunde inte höra vad först. Efter en stund förstod jag att han hade sett ett ekipage komma fram invändigt som jag inte hade märkt. Det var Albert Klimscha S:r. - Kort före mål satte Albert sin fot precis bakom min och tryckte till så att jag tappade balansen och förlorade löpet. Dagen efter stod det i tidningen att ¨hade Bruno Nilsson haft bättre kondition hade han vunnit löpningen¨. - Albert Klimscha var den mest kompletta och skickliga hästmänniska jag har stött på, men också fräck i överkant.

288

Nils Nilsson var en framgångsrik tränare och hade många fina hästar i sitt stall. Nils Nilsson ställde upp alternativen; ska du börja med trav eller galopp? Bruno hade lärt sig rida i sjuårs- Fritz Andersson var under flera åldern, det gick till så att farfar Anders årtionden en god jockey och mycket duglig arbetsryttare vid satt på en häst och hade en annan Jägersro. häst i ledtygel sidan om som eleven satt på. Men sedan dess hade det inte blivit mer ridning. Däremot hade han hjälpt till en del i Hans Ringströms travstall. - Det fanns väl egentligen inga andra alternativ; vi levde hela vårt liv på Jägersro och de människor vi umgicks med var hästägare eller andra vänner med samma intresse. Min far förklarade att om jag började med galopp så fick jag betalt för ritterna, vilket man inte fick för körningarna inom travet, men å andra sidan kunde jag se fram emot att få banta mig genom livet. Bantning visste jag inte riktigt var det var som 14-åring, men det där med att få betalt förstod jag så i mina öron lät galoppen som det bästa alternativet. ”Då får du lära dig rida”, sa min far. - Det blev en lektion som jag aldrig skulle glömma. Vi gick ut på grusparkeringen, ungefär där huvudentrén är nu och så longerades jag runt i trav ett bra tag. Det gick inget vidare, jag skumpade omkring i otakt, och till slut sa min far att¨ nu får jag ge hästen ett varv i galopp¨. Så han red ner till banan, och kvar stod jag med longeringslinan i handen. Jag minns än idag exakt vad jag tänkte i den stunden; hur f-n ska jag kunna ta mig härifrån? Hela kroppen värkte och benen bar över huvud taget inte. Till slut kröp jag hela vägen hem i grusen, förbi korsvirkeshuset och bort till vårt hus. Med sönderskrapade knän kom jag gråtande hem till mor - och sedan fick min far en omgång. - Första gången jag skulle galoppera var också ett äventyr. Vi hade inga hästar i stallet som var snälla nog, men jag skulle få rida en snäll häst för Swartling som då var nere över Derbymeetinget. Vi fick snurra stiglädren flera varv i bygeln för att de skulle bli tillräckligt korta för mig, så jag fick knappt in foten. Vi startade vid vattentornet och skulle gå ett varv höger om i den sandbana som då fanns i ytterspår på gräsbanan. Vi hade bara hunnit en liten bit så sprang en katt över banan och hästen studsade till så att jag hamnade på halsen - men hängde kvar eftersom fötterna satt fast i byglarna. Jag fick sparka mig loss och föll i backen medan hästen sprang tillbaka till utgången. Min far hade sett det hela och kom på sin motorcykel. ”Har du slagit dig?” Nej, det hade jag inte. ”Då får du upp igen”, och så körde han mig tillbaka till vattentornet på motorcykeln. Sedan kom jag runt hela varvet.

Bruno Nilsson tog en välförtjänt Derbyseger år 2000 med Double Net, efter att ha varit tränare i 40 år. Så småningom hade unge Bruno förkovrat sig så pass att det var dags för tävlingsdebut. Det var den 10 juli 1949 och hästen hette Fågel Fairey. Distansen var 1800 m, med start vid upploppets början. På den tiden var det startband och det krävdes teknik för att komma bra iväg, men hästen var garvad och sprang av mer eller mindre på egen hand. - Jag hade lite svårt att se hur jag låg till efter start för jag hade inga glasögon, det hade man inte alltid då på gräsbanan, men tyckte att jag hade kommit iväg bra när jag hörde Artur Björnstedt skrika på mig bakifrån; ”gå in, gå in!” Jag upptäckte då att jag satt mitt i banan. Som för många andra slutade debuten med en jumboplats. 1950 tog Bruno sin första seger och totalt blev det tio segrar det året, vilket räckte till en sjundeplats i den svenska ryttarstatistiken. Året efter var han tvåa i Derbyt med Herodes bakom den oslagbare Hurricane, en placering som han upprepade 1952 med Lillö. Under 50-talet var Nils Nilssons stall ett av de ledande på Jägersro med hästägare som direktör A.M. Arnkloo och den norske skeppsredaren Anders Jahre. Förutom Bruno var Stig-Arne ”Snickarn” Nilsson lärling i stallet. Där jobbade också kända namn som Fritz Andersson, som då var i slutet av sin jockeykarriär och Ture Persson, ”Ture Flase”, som var försteman i stallet och bl.a. skötte uppsadlingarna inför löpningarna. - Varför han kallades ”Flase” vet jag inte riktigt, det var väl ett minne från ungdomen. När han jobbade hos oss bytte han alltid om innan löpningarna och jobbade hela tävlingsdagen i kostym. En mycket duktig hästkarl, som dock senare blev avstängd under lång tid för att han varit inblandad i uppgjorda lopp på Ulriksdal. När Täby hade öppnat i början på 60-talet frågade Stig Holm, som då var sekreterare där, om inte Bruno kunde tänka sig att börja som tränare. - Jag hörde mig för lite grann bland hästägare och fick erbjudande av Herbert Sachs, Stall Saratoga, att bli jockey för honom. Men det var ju inte riktigt det jag hade tänkt mig. 1962 fick jag erbjudande av en man som hette Edman och innehade Ingeborg Säteri att få överta åtta hästar som han dittills haft i träning i Belgien. Jag fick ordnat med stallplats på Täby och stod och väntade på transporten. När den kom körde den till Carl-Eric Peterssons stall och började lasta av hästarna. Jag gick dit och förklarade misstaget, men då visade chauffören ett meddelande som legat vid gränsen att hästarna skulle till Petersson i stället. Så där stod Bruno med en häst i träning. I mitten av 50-talet hade han gift sig och flyttat ut från huset på Jägersro några år innan det revs. Bruno har varit tränare i drygt 40 år, och han tog sin största framgång i karriären på sin gamla hemmaplan när Double Net vann Svenskt Derby 2000. Han är också far till Europas första kvinnliga professionella jockey, dottern Lisbeth.

Mot Lönngården med cykel för Rabutins skötare En gammal jockey hade med tiden blivit rädd för att rida löpningar. Han tog ändå några ritter ibland eftersom frun tog hand om avlöningen och hans enda chans att få ihop till en hel eller halv liter var att tjäna in lite ridpengar. Detta var på motbokens tid och det finns en fantastisk historia med jockeyn i huvudrollen. När Aly Khan och Peter Townsend red den berömda amatörlöpningen på Jägersro 1955 hade Aly Khan med sig en egen häst, Rabutin, med egen skötare, som var uppstallad hos oss. Jockeyns ranson på motboken var sedan länge slut, men utländska medborgare fick handla mot uppvisande av pass. Han talade inga språk och Aly Khans hästskötare förstod bara franska, men nu gällde det att fatta snabba beslut. Han tryckte pengar till en knatting i handen på fransmannen (bilden), ledde fram sin cykel till honom och ritade sedan upp i spånet på stallgången hur han skulle cykla för att komma till Systembolaget vid Lönngården. En oförglömlig syn! Och faktiskt fransmannen kom tillbaka med flaskan!

289

Frankrike förebild När de tidigaste kända travtävlingarna i Frankrike ordnades på stranden i Cherbourg 1836 och följande år utanför staden Caen i Normandie, förekom lopp både med kusk i den tidens sulky och lopp med ryttare i sadeln. Hästar tävlade ibland samma dag både i lopp med sulky och i lopp med sadel. Man kallade detta ”attelé” (=förspänd) och ”monté (=beriden). Montétravet fanns alltså med i den franska travsporten från första början och har förblivit där till våra dagar. Nästan en tredjedel av travloppen i Frankrike är i dag montélopp. I aveln har man gärna velat få fram den starka hästen som inte i första hand skulle vara snabb utan snarare uthållig. Svenskt trav som alltid varit mest inspirerat av USA och Kanada där montétrav inte finns, har alltså inte intresserat sig för den franska montésporten i särskilt hög grad. Men påverkade av intrycken från de tusentals svenskar som ser Vincennes vintermeeting där en travdag normalt innehåller två eller tre montélopp, började så småningom Travförbundet ändra attityd. Under tiden gjorde flera svenska hästar imponerande prestationer under sadel i Paris, inte minst Västerbo Daylight med sitt otroliga världsrekord. Travförbundet insåg att montétrav var en resurs som kunde öka intresset för trav hos nya grupper. Sedan mitten av 2004 får man skriva ut montélopp med totalisator vid svenska travbanor.

Montésporten har blivit ett uppskattat inslag på tävlingsdagarna.

290

Monté en fängslande sport Nästan 700 personer med kvinnor i stor majoritet har i dag i Sverige licens att rida. Nu måste hästar och ryttare utbildas så att publiken och spelarna får förtroende för den nya verksamheten. Den kan för Jägersros del innebära en stor positiv förändring med nya intressegrupper bland aktiva och publik. Den historiska montépremiären på Jägersro ägde rum den 5 maj 2005 inför Gentlemannadagens jättepublik. Det blev ett mycket välridet och spännande lopp med ett 14-hästarsfält. Segrare blev hemmahästen Elit Gelj från Tomas Malmqvists träning, elegant riden av Charlotte Magnusson. Sedan dess har montélopp skrivits ut regelbundet. Hemmajockeyn Med nya tider och nya idéer inom travsporPeter Jarvén var den ten har man även börjat träna travhästar under segerrikaste ryttaren i sadel. För 30 - 40 år sedan såg man inte många Sverige under 2006. ridna travhästar på Jägersro. Det var svårt att finna ridkunniga personer och det kändes vanskligt att sadeltämja en travhäst i sulkymiljön. Det väckte därför uppmärksamhet när Mats Rånlund tränade sin stora stjärna Lord Quick med ridning. Inför Travderbyt 1987 fick han långa pass i galopp med sin ryttarinna Kajsa Boström. Lorden fick omväxling, starkare ben och jämnare lynne under resten av sin karriär (26 segrar på 83 starter). I dag ser man många travhästar som tränas med ridning på I dag tränas många travhästar under sadel både i Jägersro. trav och galopp.

Harry Persson tränar Fay Scott ”Rose-Marie” på Jägersro 1944.

Rosenholm

Trav, hopp och kärlek på film Hästar, spänning och kärlek är tre ingredienser som hör ihop och som bidragit till att filmvärlden intresserat sig för hästar och Jägersro. Det började redan 1945 med filmen Trav, Hopp och Kärlek med Harry Persson och Ruth Holm som huvudrollsinnehavare tillsammans med de förälskade ungdomarna Sonja Stjernquist och Hans Lindgren. Travaren i filmen hette Rose-Marie och som spelades av Stall Gåns Fay Scott. Filmen har visats många gånger i TV och än i dag går den med jämna mellanrum på TV. En annan film som kanske inte precis gjorde succé på bioduken var De Röda Hästarna inspelad på Göingeholm, men även i stor utsträckning på Jägersro. Huvudrollsinnehavare på hästsidan var Sandra Clipper. Ytterligare en film har spelats in i Stall Gåns färger, det var Freddy Klarar Biffen 1968, med Carl-Gustaf Lindstedt och Near Me i huvudrollerna, men någon större klassiker blev inte filmen trots två stora stjärnor. I början av 60-talet när televisionen fanns i varje hem, var den stora underhållningen på lördagskvällar Karusellen med Lennart Hyland som programledare. Karusellen blev snabbt en stor tittarsuccé och en lördagskväll 1963 fick tittarna en ny favorit, det var Floyd Carl-Gustaf Lindstedt. Clipper, som hade fått sitt namn efter Ingemar Johanssons antagonist i ringen. Men Floyd Clipper fick inte behålla sitt namn i TV-rutan utan fick namnet Plugghästen. Plugghästen fick sitt namn beroende på att han ingick i en tävling där två personer fick plugga in så mycket som möjligt om ett visst ämne. Vinnaren fick sedan en tolftedel i hästen och pengar som Plugghästen sprang in. Förste vinnaren blev professor Wallén från Lund och första starten Plugghästen gjorde var den 27 oktober, som slutade med en andraplats vilken var värd 1.600 kronor. Därefter startade Plugghästen Plugghästen. ytterligare ett antal gånger och sprang in en del pengar, även om han aldrig blev en ”segerstaplare”. Det handlade bara om kändisar i Floyd Clippers familj. Hans moder var den tidigare filmstjärnan Fay Scott.

Det har också gjorts en TV-serie med anknytning till Jägersro. Det var när TV4 startade sina sändningar som en serie om kärlek, otrohet, pengar och hästar regisserades av Marianne Ahrne, med Lars Humble och Evabritt Strandberg som huvudrollsinnehavare. En del av avsnitten spelades in på Jägersro, annars var Örtofta slott skådeplatsen.

Siktade högt Det finns ett manus i Jägersros arkiv, författat av Torsten Quensel, en på 30- och 40-talet verksam filmjournalist och manusförfattare. På 30 väl genomarbetade sidor återges en story om en skånsk uppfödare och travhästägare med stora ambitioner, en bestämd hustru och givetvis, en skön dotter. Stora roller skulle också spelas av en mystisk främling och en tränare och hästen Prince Carneval. Verksamheten på gården skulle få förgreningar till Vincennesbanan i Paris. Filmen spelades aldrig in men målsättningen var ambitiös. Patron Ljung på Ljungehus skulle spelas av Oscar Winge och främlingen av Arnold Sjöstrand. Som tränaren ville man helt lämpligt ha Hans Ringström medan innehavare av de kvinnliga rollerna ej hade planerats färdigt. För scenerna på Vincennes skulle man anställa varken mer eller mindre än Michel Simon och Francoise Rosay, två världsberömda franska skådespelare vid den tiden. Var detta den stora svenska travfilmen – som aldrig blev av?

291

En frestelse för (s)vettiga hästar

- Det här rekommenderar jag till alla hästar, en provstart och sedan en simtur när det känns för svettigt att springa två varv i full fart.

Bättre med en häst i dammen, än tio på banan Dammarna på innerplan har sin givna plats i historien. Redan i tidernas begynnelse red man hinderlöpningar genom dammen, belägen vid upploppets mitt. På 40-talet planterades in vattenloppor som mat till fiskarna och i modern tid har en och en annan häst svalkat av sig i dammen. Sommaren 1996 i slutet av augusti var det varmt, mycket varmt, t.o.m. värmerekord, hetaste augustieftermiddagen sedan 1946, ingen vind, allt var dammigt och torrt, riktigt badväder. Allt stod stilla, alla utom hästarna i kvalloppet. De skulle springa i den heta sommarvärmen och samtliga var inställda på det utom Frosted Lep som föredrar när det är lite kallare. Frosted Lep hade hunnit bli fem år och lyckats förhala tävlandet i tre år, men skulle nu behöva springa två varv i över 30 graders värme, d.v.s. om han nu inte fått syn på vattnet i dammen. Här gällde det att fatta snabba beslut, startkommandot var igång. Klar... ett... två..., då stegrade sig Frosted Lep och började slå bakut, efter tre försök lyckades han få av sin följeslagare Thomas Johansson ur sulkyn. Frosted Lep var fri som fågeln och hade 400 meter till dammen, upploppet ned och en kurva var närmsta vägen, nu var det inte trav som gällde utan snabbaste sättet är som bekant galopp, även om en sulky släpar efter.

292

- Det är väl bäst att vända tillbaka, jag har en känsla att de andra hästarna som inte fick något dopp är beredda att tävla, hur de nu kan tycka det är roligare.

- Väldigt vad banpersonalen blivit hjälpsamma, men de kan gärna få komma ned och hämta mig, dom gillar kanske också att bada.

- 20 grader i vattnet och över 30 i luften gör att det känns riktigt behagligt med ett dopp, speciellt nu när mina kamrater strax skall anstränga sig.

- Sulkyn i bitar och min vän Thomas verkar inte lika glad, men han slipper i varje fall duscha mig, dessutom stod jag lite taskigt till i loppet, 20 meter efter Derbyhästarna Balcony I.T. och Dream Lover.

Plantskola för TV-personligheter

Först i landet med TV Ingen på Jägersro styr över lika mycket teknik som Lars Andersson, den ansvarige för TV-studion. Själva löpningarna följs genom tre olika publikkameror, alla styrda med joystick från studion, plus tre översiktskameror som filmar rakt framifrån/uppifrån för domarnas skull. Dessutom finns en portabel kamera för prisutdelningar och en i studion för intervjuer och liknande. De bilder som produceras visas i de ca 250 TV-monitorer som finns över hela anläggningen, samt numera ofta i ATG Live-butikerna och i vissa fall i TV4. Jägersro var första banan i landet med egen TV och Carl-Erik Tornheden som initiativtagare. På den tiden (60-talet) handlade det om en kamera som visade löpningsfilmen rakt upp och ner. Med flyttningen av galoppmålet till sin nuvarande position fick man sätta upp en andra kamera där. Så långt användes bilderna endast för internt bruk. Numera är det annorlunda, såväl TV4:s lunchsändningar på vardagar som inslagen med Lördags- och Söndagskomber i Vinnare på helgerna utgörs av banans egna bilder. Det handlar alltså lika mycket om produktion för externt bruk som för egen intern-TV. Under en normal tävlingsdag jobbar fem personer med TV-produktionen. Dessutom tillkommer en hel del annat, och räknar man in allting (trav, galopp, Trio, Luncher, Lördagsoch Söndagskomber, ponnytävlingar och direktspel) så är det verksamhet i TV-studion i snitt varannan dag hela året. Sex kameror styrs från TV-studion under Sedan oktober 1994 har överinseende av Lars Andersson. Lars Andersson, i grunden ingenjör från el- och teleteknisk linje, basat för TV-verksamheten som heltidsanställd. Men han har funnits med på Jägersro längre än så, redan 1980 började han som kameraman. En hel del av Lars arbetstid används till att leverera inspelningar av tävlingarna till försäljning – naturligtvis vill alla hästägare kunna njuta av sina segrar hemma i soffan.

Jägersro är outstanding i Sverige som plantskola för blivande TV-personligheter. Hans G Lindskog var den förste som blev bekant för hela den svenska travpubliken, sedan blev Bengt-Erik Larsson hela landets tipsprofessor. På senare år har Anna Thelander gett galoppen ett Bengt-Erik Larsson ansikte, framför alias ”Professorn”. allt på torsdagsluncherna, och det senaste tillskottet är Daniel Larsson som allt oftare syns i TV4+.

Rikt arkiv Från oktober 1994 och fram till idag finns alla lopp, trav som galopp, i bildarkivet och när det gäller större löpningar finns även en del äldre material.

293

En ordlista för icke bevandrade Bethacka – kallades från början sulkyn som idag används av alla, d.v.s. med böjd skakel, s.k. ”modified bike” eller försvenskat modevagn. Bocka – när hästen hoppar upp och skjuter upp ryggen för att försöka göra sig av med ryttaren.

Stallbacken Boxingenjör – en som gör rent boxar. Borggården – uteserveringen framför puben mitt i huvudläktaren, tillkom under Swen-Åke Borgs tid som vd. Canter – träningsgalopp på halvfart. Det tyr när han trör (alt. triner) – han kommer långt på varje steg. Dresshängare – dålig jockey eller kusk. Drickakusk – dålig körsven, duger på sin höjd att köra ut bryggerileveranser med häst och vagn. Drängalöp – lärlingslopp. Duvslaget – vårt nya Mediacenter, som hänger högst upp under taket på huvudläktaren. Dynga in – spela hårt. Dyngtrampare – häst som trivs på tung bana. Fick senap på ärmen – körde i så vida spår att han kom för nära korvkiosken. Fransk snuda – ramskopf, konvex nosrygg. Gallop – (på engelska med betoning på första stavelsen) träningsgalopp i nära tävlingstempo. Gunga – travhäst som galopperar. Sulkyn kommer i gungning. Göte Skötare – hästskötare. Efter ett barnprogram på radion. Hackecanter – träningsgalopp i lågt tempo, en försvenskning av engelska hack’s canter. ”Trainer’s hack” är den häst tränaren använder för att rida med sin ”lot” ut på träningsbanan, antingen en pensionerad tävlingshäst eller någon annan typ av ridhäst.

294

När den är som allra roligast Humorn i hästbranschen har alltid varit slagfärdig, ibland elak men ofta rolig. Det har hänt mycket lustigt och sagts mycket roligt under de gångna hundra åren på Jägersro och här presenteras en liten samling pärlor.

Sykunnig veterinär En storloppsvinnare intagen för dopningsprov lyckades köra nosen in i en fönsterruta och få ett skärsår mitt på nosen. Upprörda och oroliga ägare och tränare naturligtvis, men tjänstgörande veterinär kunde lugna känslorna; - Det är inga problem, jag syr bara ett par stygn här så blir det bra inom några dagar. Det är ett rakt och fint snitt, jag kunde inte skurit bättre själv.

Ingen ledighet Allan Lindskog var en riktig ordningsman, man kan nog utan att överdriva säga pedant. Men vid åtminstone ett tillfälle gav han avkall på sina annars fasta principer. På 50-talet hade Allan en anställd som ”inte gick och lade sig törstig” för att citera gamle vännen Artur Björnstedt. ”Slänten” i egen hög person, trivdes synnerligen väl Stallmannen, som hos Allan Lindskog. gick under namnet ”Slänten” hade fått flera varningar av Allan, men när han ändå kom en dag med en andedräkt som kunde startat en DC9:a var måttet rågat och han fick avsked med omedelbar verkan. ”Slänten” lommade iväg ut genom dörren. Någon minut senare knackade det på den andra stalldörren. Den nyss avskedade tittade in i dörröppningen och sa: ”Hej Allan, jag hörde att du behöver folk”. Han fick jobbet.

Halvtressare – femtilapp, vanlig dricks till stallmannen från ägaren på 60- och 70talen.

Carl XVI Gustaf vid sitt enda besök på Jägersro. Ses här tillsammans med Malte Ramel.

Har bästa överblicken – om den som sitter sist i fältet; lånat från amerikanska travreferenters ”has got the best view”, alt. ”can see them all”. Hillad höna – häst med för kort steglängd Hillor – remmar som sätts runt bakbenen med en kedja mellan så att djuret inte kan slå bakut. Används vid naturlig betäckning.

Fullpackat Förr var det tradition med kungliga besök på Svenskt Derby – både Gustav V och Gustav VI Adolf med familjer var trogna Derbyt. Båda dessa monarker hade ett genuint intresse för sporten och Gustav VI Adolfs son prins Gustav Adolf var en framstående ryttare både inom ridsporten och på steeple-chasebanan. Vårt nuvarande kungahus har inte samma intresse, men ett besök har konung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia gjort på en Derbydag. Då var de dessutom nygifta, och inte minst nyfikenheten på den nyblivna drottningen var enorm. Kungliga läktaren, som ridhusläktaren då hette på Derbydagarna, och planen framför var fullpackade. Derbyvinnande ägare och tränare ledsagades upp till prisutdelning i kungliga logen, men jockeyn fick ju först rida ner till vågen och kom minst sagt på efterkälken... Jockeyn var Ole Larsen och han efterlystes flera gånger i högtalaren. Han kunde nämligen helt enkelt inte ta sig fram genom folkhavet. Så småningom hade han nått fram till läktaren, men trapporna upp var smala och fullständigt igenproppade. Som tur var fanns det hjälpsamma personer – ett par kraftiga herrar i publiken lyfte helt enkelt upp Ole på utsidan, och så fick han klättra upp över räcket. Kom nästan rakt upp i kungalogen, och livvakterna tog snabbt ett par kliv framåt innan de insåg vem det var som kom klättrande.

Himma me’ halmen – en klar vinnare. Hoppa – en travhäst som galopperar. Travare galopperar lika mycket upp och ner som framåt. Hopping – svengelskt substantiv som uttrycker ovanstående aktivitet. Hängd – diskad. Förr hängde man manuellt upp nummerbrickor på en ställning vid bandomartornet. Därav också uttrycken hängningstorn och hängningsdomare.

Vilsen jockey

Jolle – sulky.

Frankie Dettori är den stora stjärnan på den internationella jockeyhimlen i dag. I sin ungdom var han bokad för en ritt för det då mäktiga Bechmannstallet i Svenskt Derby 1991. Men han kom lite fel... Frankie kände bara till en galoppbana i Sverige, så han flög till Arlanda och tog en taxi till Täby. Stod där och tittade på en tom arena medan Lester Piggott defilerade hem Svenskt Derby med Bechmanns förstahäst Tao.

Kall i masken, alt i röret – trött. Kluns – all utrustning en häst selas ut med. Klunsa på – sela ut.

Ingen Dettori men Piggott kom, sågs och segrade.

Tack säger vi till den här samlingen veterantränare på Jägersro som hjälpt oss att botanisera i gamla festliga historier. Stående Lars Demoling, Leif Lövgren, Holger Bengtsson, Matz Stolpe och sittande Rolf Regnér, Bengt Pettersson, Gert Scherman, Jan Norstedt, Bengt Molin, Malte Wallström (avled hösten 2006) och Bo W Takter.

Kritter – långsamma hästar. Kvasta – när en häst i ren friskhet sätter svansen rakt upp i luften. Kyrkan – den kyrkliknande byggnaden vid ledvolten som innehåller vattentorn och jockeyrum m m. Lannevejare – kraftiga tunga hästskor av typ som användes när man körde på landsvägen med häst och vagn. Lavat – iordningställt, klart. Linor – tömmar. Lovor – pengar.

295

Mavvapinor – magsmärtor, kolik Med hiv och sving – under stark drivning Måga – mocka (göra rent i boxen) Mäsk – foderblandning med havre, kli och varm linfrögröt. Plattsättare – häst med kort steg, trampar mest upp och ner. Pregakäk – käkbett med liten platta på mitten. Prärien – lilla träningsbanan inne på stallområdet. Pölsa – det som numera heter Raketen, d.v.s. att man börjar med x kr vinnare på en häst och sen vänder in vinsten på nästa vinnare. Förr fick detta göras genom manuellt utbyte av bongar efter varje spel. Rallicka – långsam häst. Rulla över – travare som tappar rytmen, kommer i otakt och så småningom galopperar. Rumpelär – svanskappa eller ryggstycke, remmen som går från selen eller sadeln och sitter med en ögla runt svansroten. Hindrar utrustningen från att glida framåt. Rumpler – häst som hoppar ett hinder i obalans och faller eller nästan faller i landningen. Skalpar sig – hästen stryker sig på benet med hoven. Inte samma bens hov alltså. Slåkula – häst som gärna slår bakut vid körning eller ridning. Oftast ston. Slårem – slaggjord. Rem som ligger över hästens bakdel och sitter fast i sulkyn på båda sidorna. Hindrar hästen från att hoppa upp med bakdelen och slå. Smålla – spö. Spiss väck – tar ledningen (spetsen) direkt och går sedan bara ifrån fältet. Sprits – en kort sträcka, någonstans runt 500 m, i full fart som avslutar ett lugnare träningsjobb.

Staketkusk – åskådare som från publikplats talar om hur loppen borde ha körts. Har vanligen aldrig suttit bakom en häst.

296

Ingen start utan nycklar ”P.g.a. tekniskt fel kan inte startbilen användas, utan vi kommer att starta loppet med voltstart”. Så lät ett meddelande i högtalaren en gång. Detta var alltså innan linjestartens tid. Det tekniska felet var i själva verket att chauffören hade tagit nycklarna ur tändningslåset och lagt dem på instrumentbrädan. De hade sedan på något sätt glidit ner genom fläkten och försvunnit ner i motorrummet där de inte gick att hitta i hastigheten. Numera finns ett flertal reservnycklar och dessutom också en reservbil, så det ska inte kunna upprepas.

Omtänksam stallman Edgar Bengtsson var en slagfärdig man, dessutom mycket omtänksam. Det har alltid varit kutym för hästägare inom trav och galopp att lämna en dusör till hästskötaren när deras häst vinner lopp. En ägare hade dock glömt (?) detta och Edgar fick nys om att skötaren ifråga blivit lottlös. En dag fick han ägaren i enrum och lade då upp det lite taktfullt; ”Jo, om herrn har tappat börsen, så var det inte här.” Förmodligen framgångsrikt, för några år senare tog han en variant på temat när Birger Bengtsson missat att belöna lilldrängen i stallet, han som hjälpte till på lovdagar och tävlingsdagar; ”Jo du, Birger, pågen undrar om du har tappat börsen?”

Edgar Bengtsson var trogen sin arbetsgivare i alla år.

Sagolik berättare Olle Månsson var en av de stora profilerna. Han var en makalös historieberättare, och ibland var det väl viktigare att historien blev bra än att den stämde. Han har myntat på Jägersro bevingade ord som ”nä, pågar, ni skulle varit med på 30-talet, då var banan doserad på andra hållet - utåt!” och ”hade jag inte hindrat dom från att fortsätta lägga på banan så hade den varit högre än Kronprinsen”.

Olle Månsson kunde konsten att berätta.

Rena farsen på sekretariatet Förr fanns de flesta tränare inne på banan. Direktanmälan var inte uppfunnen utan man hade först en preliminär anmälan och sedan definitiv startanmälan. Sistnämnda gjordes normalt på onsdagmorgnar, efter tisdagskvällens tävlingar, och gick till så att anmälningslistorna låg utlagda på en disk inne på sekretariatet där tränare kom in och markerade vilka hästar som skulle starta. Det var ofta rena farsen, och tankar fanns på att sälja inträdesbiljetter till underhållningen. A skulle bara starta om B inte gick ut, men B väntade för att se om C skulle starta, men den skulle bara starta om inte D gick ut från springspår, men om B strök så blev D nerstruken från springspår till femte för förste reserven gick in på tillägg... Så där kunde de stå och bevaka varandra, och dessutom ideligen fråga; ”har den eller den ringt, och vilka kommer han med”. När tiden gick ut drogs listorna in av tjänstemännen, men ibland hände det att en tränare som ännu inte bestämt sig höll emot, så listan revs av på mitten.

Ingen lätt situation När Algarve vann Skånska Fältrittklubbens Jubileumslöpning 1976 var det efter stor dramatik på vägen. Den gråe fantomen Flying Drummer, liksom Algarve svensk Derbyvinnare, satt i front. I stadskurvan efter mål (högervarv!) med knappa varvet kvar sprang Flying Drummer på railen, som gick sönder och en lång bit föll i marken. Långt bak i fältet satt Algarve, som plötsligt fick railen framför fötterna. Han hoppade över den och hamnade då på fel sida, Ole Larsens ryttaregenskaper samtidigt som Ole Larsens högra stigsattes på prov med Algarve. bygel slogs sönder, förmodligen mot en stolpe. Bygeln flög iväg långt bort mot travmålet. Algarve hoppade railen en gång till och var tillbaka på rätt sida – men Ole satt där med bara en stigbygel med 1400 meter kvar av löpningen. De gamla militära ridlärarna predikade alltid vikten av ett ordentligt knäslut, och det visade Larsen prov på nu när han med knäna klämde sig fast i en jockeyliknande sits. Det gick så bra att han vann – Algarve var ju en enastående kämpe och ryttaren saknade inte heller tävlingsinstinkten. Sista biten mot mål blev Oles sits allt lägre, och när paret kom tillbaka till prisutdelning mötte tränare Benny Jensen, som från publiksidan inte sett att höger bygel var borta med orden; ”Hur fanden kan du sitte ned og rida finish din -----”. ”Nå, så pröv selv og ride löb med kun en böjl og så hoppa rails på vejen”, sa Ole.

Stannar vid dammen – oärlig häst. Vanligt uttryck på den tiden det bara fanns en damm - den som ligger mitt på upploppet. Stampkolv – häst med väldigt kort steg, stampar så samma ställe. Staved – istadig, olydig. Stregen – mållinjen. Svajs – smålla, spö.

Travare ingen bra galoppör Henry M Jones - ”Taffy”, alt ”His Majesty” – var en walesare som var förstejockey hos Einar Jardby och sedermera blev tränare (Rebell Fortuna framför allt). Han var också mycket god vän med engelske toppjockeyn Greville Starkey. Denne var och hälsade på sin vän Jones, som då var tränare på Borup och som passade på att iscensätta ett typiskt engelskt practical joke. De båda red ut för ett träningsjobb tillsammans med Jack Egan, engelsmannen som då var en av Skandinaviens ledande jockeys. Starkey var inte nöjd med sin häst, som enligt uppgift från tränaren var en ny import från England. - Vänta tills vi går fort, sa Jones, då är han en helt annan häst. Men medan Egan och Jones satte av i en frisk canter så kunde inte Starkey få sin häst att göra anGreville Starkey nat än trava, hur han än bar sig åt. Glada tillrop från fick ingen lätt kamraterna hjälpte inte, och när en svettig Starkey uppgift av Henry så småningom hoppade av hästen konstaterade han; M Jones. - He seems a bit green to me”. Fast grön var han egentligen inte, den gamle travaren som nu gick som pensionär på Borup.

Till historier ur galoppens värld har bl.a. bidragit; Övre raden; Christian Holm, Bo Jardby, Jan Bökman Nedre raden; Alan Jack, Bengt Bengtsson, Sam W Friberg, hinderjockey Erik Peiper, Bengt Forsman

Svinamållor – maskrosblad, uppskattat häst- och kaningodis. Symaskin – stampkolv. Tjyva – hötjuga. Tomma händer – hästen har släppt bettet, krafterna är slut. Motsatsen är fulla händer, när hästen går friskt på bettet. Tornsvala – travare som ofta hamnar ”i tornet”, d.v.s. blir diskad. Rasen är utrotningshotad. Tränare Hagman – innebär att hästen mest går i hagen mellan starterna. Ett liknande uttryck är ”Tränare Friberg”, som innebär att hästen ibland får en fridag. Ska inte förväxlas med Sam W Friberg. Ute bland hyllebären – längst ut i ytterspår. Förr växte det hyllebärsbuskar på kurvornas utsidor. Vajern – mållinjen, i USA används uttrycket ”the wire”. Viskastycke – mjukt underlag under selen eller sadeln. Ägarvärmning – när en tränare anmäler en häst som inte är i närheten av att kunna starta för att ägaren åtminstone ska få se hästens namn på listan. Ööög – ök, på skånska. Ska uttalas med oerhört långt Ö.

297

Som sagt ... Vet inte, men det är så väggarna bågnar. Sture Bengtsson, tillfrågad om antalet hästar i träning. Har du någonsin sett en lös häst falla? Släpp då för fan tyglarna i språnget! Axel Thorngren instruerade många hinderryttare. Det har han väl haft i trettio år. Erik Adielsson fick frågan av en TV4-reporter om han tyckte att Stig H Johansson hade hästarna i ordning. Här döljer sig många Astrid Lindgren. Mångårige ekipagekontrollanten Karl-Axel Andersson, Kalle Ost alltså, var imponerad av vissa tränares fantasi. Har du portmonnäer på fötterna? Hasse Z till sonen Erik – dvs Kar de Mumma – när denne hade köpt skor i krokodilskinn att bära på Svenskt Derby. Vi glömde blybootsen – han blev för lätt fram helt enkelt. Olle Månsson, som alltid hade förklaringar till allting, om varför en unghäst reste sig och stod på bakbenen inför en förskräckt ägare. Tusenlappar blir inte halta. Bengt Molin, tillfrågad om varför han sålde en lovande och välstammad häst. Veterinärbesiktning – vem ska besiktiga veterinären? Ingemar Norberg undrade varför det inte hette hästbesiktning. Han ska gå med barfotaskor bak. Lätt förvirrad tränare, som ska förbli namnlös, vid anmälan om barfotakörning. Disciplin är den känsla av obehag som en underordnad känner i en överordnads närvaro. Georg Wiedesheim-Paul. Det får absolut inte förekomma någon värmning mellan lopp 10 och 11. Ekipagekontrollanten hade varit inne på att spara tid under senare halvan av kvällen, och fortsatte av bara farten inför de två sista löpen. He’s dead - stonedead. John Terry förtydligade en strykning, så att ingen skulle tro att det fanns minsta liv kvar i hästen. Det finns nog en anledning till det, ska du se. Birger Bengtsson när en hästägare meddelade att en annan tränare debiterade betydligt mindre i träningsavgift än championtränaren.

298

Det glada 30- och 40-talet Ungefär så här kunde en vanlig Jägersro-torsdag gå till på 30-40-talet för Jägersroprofiler som ”Fortuna-Bengtsson”, Per Ahlgren (direktör för Sege Slakteri och sedermera styrelseledamot i Skånska Travsällskapet), Göran Svensson i Tygelsjö, Sture Perulfs svärfar ”Efa-Andersson”, Johan Jacobsson, Nevitsborg m fl: Samling i stallet hos respektive tränare och snack inför dagens fortkörning. Följa fortkörning på stora tävlingsovalen med kaffegök för att hålla värmen. Återsamling i stallet med eftersnack och en snabb ”tolva”. Lunch på Jägersrorestaurangen (det gamla korsvirkeshuset som numera är rivet). Ärtor med plättar och punsch. Tillbaka till stallet för en rejäl tolva med groggar under eftermiddagen. Förflyttning till Hotel Kramer för femrättersmiddag med brännvin. Ny förflyttning en trappa upp till Kramer ”tornrum” för aftonens tolvor med stora groggbordet och cigarrer. Avslutning i tornrummet med nattamaden och nya supar. Man får förmoda att herrarna senare fick en god nattsömn inför morgondagens plikter. Berättat av Calle Holmgren för äldste sonen Peter.

Lyckad investering Progress var ett mycket fint sto på 60- och 70-talen. Hon importerades från början som unghäst till Klampenborg av irländske tränaren William Heavey, men tränades så småningom av Kim Stumman. Progress var ingen väl utvecklad unghäst och behandlades, som man gjorde på den tiden, med cortison för ”växa rätt”. I Progress’ fall hade det den olyckliga biverkan att hon blev steril. När hon blivit fyra år hyrde Bente Thomas (då gift med David Thomas) henne för att ha en häst att rida amatörlopp på. Det gick inget vidare – Progress blev alldeles för bra för amatörlopp. Året efter, när hon var fem år, tyckte Thorwald Nordquist att hon skulle åka upp till Norge för att starta i två stora stolöpningar med en månads mellanrum. Men det var förstås insatslöpningar, som det kostade en hel del att anmäla till och Bente hade helt enkelt inte råd. - Då betalar jag hälften, sa Thorwald. Och så fick det bli. Bente fick sälja sin blåa VW-bubbla för att få ihop till sin hälft och åkte sedan upp en månad till Norge med Progress plus ytterligare en häst som ägdes av skeppsredare Lorentzen. Han hade ofta klart för sig, Thorwald. Progress vann både Peugeot och Hesteierforeningens Pokallöp och prispengarna räckte till både ny bil till Bente och ett hus i Oxie.

Godkänd tjuvstart 1925 fick Jägersro sin första maskinstart, tidigare hade man haft flaggstarter. Avsikten med maskinstarter var att hindra de ideliga tjuvstarterna, men i ett fall hände det att Anton Fyhr med Sigrid, maskinstarten till trots, lyckades tjuvstarta. Sigrid var nämligen av minsta slaget och kunde utan Tjuvstarter ett gissel redan på problem springa under bandet, varför 20-talet. Fyhr fick ducka i starten och till stor munterhet även vinna loppet vilket inte heller togs illa upp av publiken.

För 20 år sedan Allan Lindskog var framgångsrik tränare i många år, sadlade sedan om och blev hästtransportör. Han var, som i allt han gjorde, alltid väl förberedd inför sina körningar. Transporten kördes nonstop, för Allan hade själv matsäck med sig och åt smörgåsar och drack kaffe medan han körde. Till hästskötarnas förtvivlan ibland, de hade gärna tänkt sig ett stopp mellan t.ex. Malmö och Göteborg när de jobbat hela förmiddagen och sedan lastat hästar mitt på dagen och fått ge sig iväg utan lunch. I stället fick de sitta och känna hur kaffedoften spred sig i hytten när Allan öppnade termosen. På äldre da’r ställde Allan också upp som chaufför för sekretariatet. Det var på söndagkvällar, då man haft startanmälningar till V65 (som det var då) nästa lördag. Programsättningen, d.v.s. själva formraderna till loppen, hämtades ur Centralförbundets datasystem, men de blev klara för sent för att hinna gå med posten på söndagkvällen. Mail och internet var Allan Lindskog. okända begrepp. Så Allan körde upp till Stockholm, väntade på STC:s sekretariat tills sättningen var klar sent på kvällen och körde sedan hem på natten så att programmet kunde tryckas nästa morgon. Det känns oerhört avlägset, men det är inte 20 år sedan...

Winners corner Arthur Björnstedt var i många år fodermästare hos Thorwald Nordquist. Född 1913 började han som lärling hos Axel Thorngren 1928 och blev sedan sporten trogen i hela livet. Arthur red både slätt och hinder och var knuten till många olika tränare genom åren, men från 60-talet och framåt var han Thorwalds försteman i stallet. Påfallande ofta var han skötare till stallets mest framgångsrika hästar. Det gick till så att Arthur, alltid en ”early riser”, ständigt var först på plats i stallet på morgnarna och om en häst som sköttes av någon yngre medarbetare börjat visa lovande takter så fann de andra när de anlände någon timme senare att den hästen helt enkelt flyttats till en av Arthurs boxar. Den avdelningen av stallet kallades ”Winners Corner” och man kan väl tänka sig att en del hästägare uppskattade att ha sin häst stående i just det hörnet. Som pensionär fortsatte Arthur att rida ut långt upp i åren och var dessutom det närmaste ett vandrande uppslagsverk för galopphistoria man kan komma. Efter sjuårig folkskola utan engelsklektioner lärde han sig i vuxen ålder förstå engelska genom att läsa kapplöpningsreArthur Björnstedt var ferat i engelska tidningar som han cyklade ner ett vandrande upptill Centralen och köpte. slagsverk. Den modellen görs inte längre!

Banan var perfekt – åtminstone i det spåret jag körde. Mats Rånlund efter Derbysegern med Good As Gold, när Jimmy Takter efter ett häftigt skyfall ville skylla Mr Lavecs nederlag på banan. This is my jockey – he’s very old. Sir Mark Prescott presenterade sin mångårige stalljockey George Duffield, drygt 50, vid ankomsten till Jägersro inför Svenskt Derby 2003. Svenskt rekord - för utländska hästar? Bengt-Erik ”Professorn” Larsson undrade över rekordtabellen. Alkotester är inget nytt. På 40-talet hände det att kuskarna fick andas ut på en funktionär som bedömde om det luktade sprit. Fast Hugo Nordqvist var vid ett tillfälle inte så pigg på det; Au, det bryr vi oss inte om, sa han när han blev beordrad att andas ut. Det är precis som på teatern, primadonnan gör inte entré förrän föreställningen har börjat. Leonard Peterson-Brodda som kom till stallet en måndagmorgon före sin tränare, som då var Allan Lindskog. Allan, som själv har berättat, hade suttit extra länge och läst morgontidningen efter en trippelseger dagen innan. Två till start, båda utan pengar, punktering på hemvägen, hemma tolv i natt och gjorde i ordning hästarna, i säng halv två, uppe och fodrade klockan sex i morse. Hade jag varit en rik man hade jag förmodligen gjort det samma. Tony Rawlinson drev en liten träningsrörelse på 90-talet, men ångrade inte sitt yrkesval. Lördagskomb och ponnylöp, och så har ni en ridskola i hörnan, det här är ingen travbana, det är en djuuurpark. Jim Frick på sitt sjungande dalmål. Nu får harrarna sidd opp! Välkänt kommando från legendariske greven Carl F Piper, som var Fältrittklubbens sekreterare i 34 år. En del löpningar vinner man på egen förmåga, en del på andras misstag. Lennart Jarvén tillhör hästsportens filosofer.

299

Trollkarlen från Riga – Karlis Veritis, kom från Riga och kunde hantera hästar som ingen annan. Här med Brodda-Peterson. Turken Danske Müller (med betoning på Danske) – så kallades Christian Lauritz.

Pucken – Stig Johnsson, som började hos Doeleman, vilken kallade honom för pågen - men det lät som pucken. Mr Moneymaker – Sture Bengtsson, duktig på att skaffa hästägare, introducerade både Hugo Åberg (Gån) och Nils Bengtsson (Fortuna) i travet.

Limonaden – Rolf Regnér, lurades som liten att gå till kiosken för att handla Lunds Sjöfartstidning, ”så får du en limonad”. Tidningen fanns inte, men som lille Rolf själv konstaterade; ”de hade limonaden”.

300

Smeknamn har vi allihopa Turken – Nayef Awad, kom till Sverige och Jägersro för många år sedan när invandrarna var fåtaliga. Någon fick för sig att han var turk och sedan dess har namnet hängt med. I själva verket är Awad från Libanon och har aldrig varit i Turkiet. Halv Tusing – Kurt Sjöberg, hade inte det bästa materialet att köra med och fick ibland inrikta sig på sista pengarna. På Skovbo var det 500 danska, eller som Kurt själv sade ”en halv tusing”. Mannen – Hugo Andersson, en riktig ”man” med stenansikte och väl genomarbetade hästar. Otto Buller – Otto Nilsson, en bullrig profil från förr. En gammaldags hästhandlare och levnadskonstnär som hade stall på ”Backarna” (Kirseberg). När hans hästar skulle starta spände han för dem hemma och körde in till banan, där han samarbetade med ”Fabian”, Yngve Larsson. Natt och Dag – Bengt Bengtsson, hade svårt att hitta personal en period och fick jobba mycket själv. Forrti Meter – Lars Gu Johansson som efter några av sina tidiga körningar förklarade att ”hade inte det eller det hänt så hade jag vunnit med forrti meter” Pustan – Herbert Brown, pustade när han gick. Rövaren – Niels Sölberg, försökte alltid stjäla någon meter i starten. Skuttinånn, ibland förenklat och förkortat Skutte – Agne Larsson, efter eget uttalande att ha ”vaud ude å skutt inn ånn”, d.v.s. varit ute och skjutit en and. Kalle Målare – Kalle Månsson, hade varit målare innan han började hos Pitter – Karl Pettersson. Dunken – en målare som höll till på Jägersro. Han hette Jönsson och var ständigt berusad. Förmodligen handlade han inte på Systembolaget. His Majesty Jones – Henry M Jones, skrevs som tränare med initialerna H M Jones. Kalle Ost – Karl-Axel Andersson, mångårig ekipagekontrollant och välkänd Jägersroprofil, sålde ost i många år. Pjatten – Börje Larsson, stallman hos Johan Hendrik Doeleman på 40och 50-talen som var välklädd och noga med att följa modet. En swingpjatt alltså. Snusasvensson – stallman hos Filip Norén för ca 50 år sedan, hans far hade tobaksaffär på Öster. Viftaren – Kjell Andersson, utrustad med rejäla öron. På väga – Rune Ohlsson, hovslagare, hade alltid samma svar när en tränare ringde och undrade var han blev av ”jag är på väga”.

Fjädern – Bo William Takter, satt inte ofta stilla.

Hans Majestät – Hans Adielsson, anses regera enväldigt i egna stallet.

Bubben - Mats Jeppsson, hade svårt att uttala bokstaven G som liten.

Rundpalla – Börje Persson, även kallad ”Svenske Börje”. Rundpalla är verbformen av substantivet rundpall, vilket innebär att man manar hästen med spöet från sidan och tvärs över baken i stället för rakt bakifrån. Förbjudet idag, eftersom det kan störa konkurrenterna. Börje var alltid, i konkurrens med Arthur Björnstedt, först på plats på morgnarna. Jazzaren – Gotthard Ericsson, dansant. Pinnasnickaren – Eric Nilsson, sålde ”spinkebränne”, d.v.s. tunna vedpinnar. Innehade på senare år sulkyverkstaden. Omeletten – även hästar kan få smeknanm. Kjell-Arne Pålssons mycket fine Silvano hade vid ett tillfälle samlat på sig fyra raka nollor (fyra ”ägg”) i resultatraden. Pölsapågen – Ebbe Nilsson, son till slaktaren Petter Nilsson som kalllades Petter Pölsa. Stiftet – Mikael Wiking, var ovanligt lång för att vara jockeylärling. Men smal. Cigarren – Filip Norén, förklaring överflödig. Gåsmor – ”Lollo” Hansson, hästskötare och senare receptionist på Jägersro, kallade sin Roman Scotch för ”mammas lilla gås”, och därmed var hennes eget smeknamn givet. Stripp – Edgar Bengtsson, hade i ungdomen den danske tränaren Poul Stripp som förebild. Armar och Ben – Gerald Allen, liten kropp men långa armar och ben. Musen – Algot Scott, inte storväxt. Om någon undrar vad Algot har med Jägersro att göra kan vi berätta att han var skåning, från Anderslöv, och faktiskt började sin tränarkarriär här i början av 30-talet. Fast utan framgångar. Han hade också en bror, Gösta, som var framgångsrik med kallblod i norra Sverige, och en annan, Anton, som jobbade hos Nordinarna. Jätten – Gösta Östlund, var ovanligt liten t.o.m. för att vara jockeylärling. Trumps – Johan (efternamn bortglömt), hade passat den fine hästen hos Stall Gån, och fick själv behålla namnet. Långa Håret – Sven-Åke Andersson, galopptränare, hade en yvig man. Rått kött – Stall USA inom galoppen, Stall Greppo inom travet, kunde vara rejält bitsk och sades äta rått kött till frukost. Slipsen – Stig Hultén, starter, jobbade på NK:s konfektionsavdelning. Kola-Brita – Brita Strokirk, drygade i början av tränarkarriären ut hushållskassan med att tillverka och sälja hemkokt kola. Fanjunkar’n – Ragnar Helmer, hade varit yrkesmilitär inom flyget. Sedan finns det ju även Slampen, Slänten, Göken, Malla, Helfet, Snövit, Kalvahu’et, Tussen, Korven, Tocken, Köttas, Jacko, Sofus, Bananen, TjilliBasti, Fakiren, Gunder, Sulet, Skäcken, Vanten, Krax, Teodor, Rynkan, Ping, Pingen, Fuxen, Pudingen, Ispinnen, Börringe, Ryssen, Trötter, Kringelpågarna, Struten, Tunne Nisse, Trumpetaren, Gurkan, Sluggo, Piva, Tessi, Larmet... och många andra.

Flisberg – Sam W Friberg var flisbanans främste anhängare.

Arrtor – Kerie Norén. Alla minns väl reklamfilmen i intern-TVn; Arrtor med fläsk!

Postaren, sedermera Lila Kusk – Lars Thornberg jobbade innan han satsade på travet som brevbärare.

Malören – Lennart Persson, efter eget uttalande; ”det har hänt en liten malör”.

Gelinski – Hans G Lindskogs kodnamn på kontoret sedan en brevskrivare fått namnet kraftigt om bakfoten. Lunna-Maktoum – Sten Thynell (från Lund), som bara utökar sitt hästimperium, jämförs ibland med Maktoum-familjen från Dubai. Världens största hästägare alltså.

301

Äldst i Sverige Olikfärgade dressar på kuskar och jockeys är en självklarhet i dag. Och det finns gamla traditioner - tävlingsfärger på ryttare användes för första gången i oktober 1762 i Newmarket (var annars?). Det behövdes inte så många olika på den tiden, så de ursprungliga dressarna var enfärgade för att så småningom få enkla mönster såsom ärmar, axelskärp eller endast mössa i en avvikande färg. Dessa enkla färger, framför allt de helt enfärgade, har oerhört hög status i England och när en sådan inregistrerad färg blir ledig håller man auktion på Sothebys. Senast hösten 2005 såldes en enfärgad tävlingsfärg (brons) för flera hundra tusen svenska kronor. För de pengarna får man alltså rätten att registrera färgen som sin. Själva dressen medföljer inte. Möjligen är världens mest kända färger svart tröja med vit mössa. Den färgen har tillhört ett antal lorder Derby sedan 200 år tillbaka. Fast tröjan är inte helt svart, tredje knappen uppifrån ska vara vit. En viktig detalj som har sitt upphov i att jockeyn Tommy Weston på 20-talet i nervositeten inför ett Derby när han knäppte den knappen fick med sig den vita sidenhalsduken som jockeys på den tiden hade. Weston vann Derbyt, och sedan dess har tredje knappen varit vit. En annan berömd dress är engelska drottningens; lila med guldsnörning på bröstet, röda ärmar, svart mössa med guldtofs. Den inregistrerades av Prinsen av Wales, blivande kung Edward VII, redan på 1800-talet, och finns fortfarande kvar.

302

Dressed for success I Sverige har vi haft olika dressfärger inom både trav och galopp så länge vi har haft tävlingar, dock fick officerare förr rida i uniform. Äldst bland våra svenska färger är Sewerin Ekmans; vit tröja med röd mössa, som inregistrerades 1918 av hans farbror, den kände hinderryttaren Allan Ekman. En annan ”gamling” är Stall Zadas, blå och röd längdrandig, som vann Derbyt redan 1944 (Skirner). Och så har ju Stall Lambadas orange-vit randiga färger mer än hundraåriga anor – fast i början av förra seklet innehades de av prins Eugen! På travsidan kom redan på 30-talet regnvädersfärger för kusLambadas orange-vitrandiga färger har mer karna, men från slutet av 70-talet är än 100-åriga anor. det körsvensfärger som gäller. Dock kan ägare som så önskar få tävla med egna färger, och några av de gamla klassiska finns fortfarande kvar. Stall Gåns gul-svarta är den som används flitigast, men även Broddas vit-svart-gula och Stall P O Gustafssons dress har Mews röd-vita finns fortfarande registrerade han ärvt efter sin far. och syns ibland. Borta är däremot Stall Müllers svart-vita, Nevitsborgs blå-gula, Fortunas lila-svarta och Calle Schougs vit-röda. Å andra sidan har vi på senare år fått nya färger som har alla möjligheter att bli klassiska - Mellbygårds gul-blå-vita är ett exempel. Numera blir det allt vanligare med reklam på körsvensdressarna, vilket också medför att kuskar ibland byter färger. Bland de körsvensfärger vi varit vana att se på Jägersro var nog den mest långlivade P O Gustafssons grön-röda, en dress han ärvt efter sin far. Takterfamiljens svart-grönvita i olika kombinationer tillhör också de välbekanta, liksom Erik Adielssons blå-vita. Lutfi Kolgjini Stall Gåns gul-svarta färger försvaras har haft lite olika kombinationer i nu av Kjell Isgrens son Anders. vinrött och svart/vitt.

Buller och bong Till styrelsemötet den 1 november 1956 hade inkommit en skrivelse:

Ryktbar press Pressrummet, eller presslogen som man sa, har genom åren befolkats av en ganska udda skara människor. En av de första som skrev hästsport i Sydsvenska Dagbladet var Georg Wiedesheim-Paul, som med tiden blev synnerligen framgångsrik galopptränare och då övergick till det värvet på heltid. En senare tiders efterträdare var Harald Möller, signaturen Equo, som efter att ha omkommit i en olycka på den gamla vägen mellan Malmö och Lund fick Hans-Erik Arwastsson, signaturen Oddson, som efterföljare, Arwastsson, som egentligen inte var ett dugg intresserad av hästar blev helt enkelt ditkommenderad och stannade på sin post ungefär 25 år innan dagens Lennart Bengtsson tog över. Där fanns också Aftonbladets Bertil ”Pastorn” Svensson som i glada stunder svängde sig med uttrycket ”halv sju kommer sotar’n”. Anita Jacobsson som skrev för Ystads Allehanda, var dotter till travsällskapets tidigare sekreterare Ove von Rosen, och gift med Percy Jacobson som ett tag satt i Jägersros måldomarnämnd. Han var bror med Folke Jacobson, signaturen Jason i Skånska Dagbladet, son till kapten Verner Jacobson, som på 30- och 40-talet gav ut Jägersrobladet. Folke Jacobson kallWiedesheim-Paul, legendalade lite vanvördigt för ”Ödlan” och åtföljdes risk journalist på Sydsveni logen av hustru Lilian ska Dagbladet. och hund i form av en vit (nåja...) skotte. Jacobson var inte direkt bästa vän med Hjalmar Adalbert Johansson, signaturen Murphy på Arbetet, som framgår av vidstående lilla ”brevväxling.” Peter Kastensson efterträdde göteborgaren och gamle fotbollsmålvakten Rune Andersson på Kvällsposten 1966. Var inte alltid den mest populäre skribenten hos makthavarna, så ej heller Bengt Dahlbom, signaturen Arbogast, i Sulky & Sadel, och John Folke Jacobson, Persson från Trav, Turf, Toto, vilka båda vid kortare Jason i Skåntillfällen blev förbjudna att besöka Jägersro. skan, Ödlan på Bengt Adielsson och broder Göran, läkare, skrev Jägersro. under signaturen Dubbel i Trav- och Galoppronden. Bengt skriver nu för Expressen och Kvällsposten medan Göran har säte i styrelsen för Jägersro trav & galopp förutom att vara banläkare. Och är stor hästägare hos broder Hans (bl.a.).

Undertecknad har under omkring 30 år han varit journalist på Jägersro lärt sig att bli tämligen hårdhudad. Men jag kan inte underlåta att för styrelsen rapportera ett intermezzo, som verkade pinsamt inte bara på mig utan även på den övriga pressen. Vi har ju ännu så länge i alla fall yttrandefrihet i folkhemmet. Vid söndagens tävlingar kom en ”herr” Otto Nilsson, vilken på Jägersro går under namnet Buller, vilket jag har svårt att förstå så fint och försynt som han alltid uppträder, bort till presslogen. Han yttrade först en del saker varefter han sade: ”Jag skall värma upp öronen på dig Ödlejävel”. Mannen i fråga har ofta trakasserat mig på Jägersro – varför har jag svårt att förstå. Men yttranden som dessa har jag ofta fått finna mig i. Det har gjort mig mindre. Stallfolket tar honom väl inte fullt på allvar. Men att en journalist som utöver sin tjänst skall i allmänhetens närvaro utsättas för yttranden som dessa strider mot all sorts ordning. Skrivelsen utmynnar med förslag om att pressläktaren skall förses med glasruta utan att ”ha publiken med huvudet ovanför vår barriär” och att ”herr” Otto Nilsson ”tilldelas en mycket sträng varning” och ”skulle saken upprepas är väl lämpligast att förflytta både honom och hans hästar utanför Jägersros grindar”. Styrelsen tillmötesgick Folke Jacobson i så måtto att man beslöt att uppsätta en ruta med ”ambulansglas” framför presslogen.

Hatkärlek Hästsportjournalisterna Folke Jacobson, sign Jason i Skånska Dagbladet och Hjalmar Adalbert Johansson, sign Murphy i Arbetet älskade inte direkt varandra. Folke åkte ofta till Mallorca, och skickade en gång ett vykort till Murphy med hälsningen; Du skulle trivas här, för här är varmt som in i helvete. Murphy kontrade snart med en bild på ett krematorium: Här hamnar du snart din j-v-l!

303

Flygfoto över Jägersro. Vi ser att Lv4-fältet ännu inte är anlagt som träningsanläggning.

Byggnationsfas från renoveringen av ridhallsläktaren.

Efter 100 år

Jägersro - en modern Ingen bana kan erbjuda samma fina träningsmöjligheter som Jägersro.

Ridhallsläktaren dominerade ”horisontlinjen” innan den nya sittplatsläktaren byggts. 304

Det har byggts mycket på Jägersro under de gångna hundra åren. I skrivande stund finns det totalt 49 byggnader och nio banor på området som totalt omfattar 1.415.000 kvadratmeter. Dessutom 54 rasthagar, tolv paddockar, fem longeringsvolter, tolv horsewalkers och en ledvolt. Av byggnaderna är 34 stallar, två är läktare och de övriga är servicebyggnader i form av t.ex. hästklinik, försäljningslokal, maskin- och förrådsbyggnader, vattentornet med vidhängande ”galoppbyggnad” (jockeyrum, galoppdomstol, måldomartorn m.m.) samt ridhusen som MCR hyr av Jägersro. De nio banorna har en total längd på drygt 13,4 km och omfattar en yta av 116.430 kvadratmeter. Det finns också ett område för hoppträning samt ridvägar till och från träningsområdet på Husiefältet. Den äldsta byggnaden på Jägersro är den klassiskt skånska korsvirkeslängan innanför entrén. Denna utgjorde bostadshus vid den lantegendom som hette Jägersro, och som 1906 förvärvades av AB Skånes Galopp- och Trafbana. Gården Jägersro låg långt utanför Malmö stad, stadsbebyggelsen slutade då vid Möllevången – Bergsgatan – Föreningsgatan (ja, ni har väl hört om polismannen vid förra sekelskiftet som skulle skriva rapport om en häst som dött knall och fall på Monbijougatan. Han fann stavningen för svår och föreslog ”au, kan vi ente asa ut han på Barjsgatan”?).

Jägersros banunderlag är vida välkänt för att hålla absolut högsta klass.

Under Åbergsdagen i juli tar man delar av galoppbanan i anslutning för publikplatser.

arena av högsta klass Man fick alltså bege sig ganska långt från staden för att hitta mark för att anlägga en bana. Den första planen var att placera banan på Bulltoftafältet, men det godkände inte Malmö stad som väl redan då hade mera högtflygande planer för det området. I stället föll alltså valet på Jägersro, och när väl inköpet av marken var gjort gick det fort undan att få allting i ordning. Snett framför det redan befintliga korsvirkeshuset placerades ursprungligen ledvolten, ungefär mitt på upploppssidan i riktning mot banan, och på en skiss över området från invigningsåret 1907 kan man se att huset då tjänstgjorde som ”Lokal för sekretariat, våg m.m”, men sedan paddock och våghus någon gång under banans första decennier flyttats till en plats närmare stallområdet (där det nu finns en liten personalparkering) återgick korsvirkeslängan till sin funktion som bostadshus, uppdelad i två separata bostäder. Det var inte förrän 1963 som huset byggdes om till det användningsområde som många fortfarande minns; som galoppens högborg på Jägersro, ånyo med omklädnings- och vågrum för jockeys i bottenvåningen, men då även med Skånska Fältrittklubbens sekretariat, och med styrelserum och gästrum på andra våningen. I dag är huset ombyggt till konferenslokaler på andra våningen och kontorsutrymmen.

Defileringsvolten för både travare och galoppörer är indragen på publikplats för att ge närkontakt med ekipagen. 305

I begynnelsen fanns en målläktare med en tribun för honoratiores.

Genom eld och vatten Hinderlöpningsbanan gick i högervarv, med en diagonal som började vid utgången ur stadskurvan – snett över travbanan alltså – kom ut på rundbanan ungefär vid nuvarande travmålet och formade sedan en åtta utanför travbanans östra kurva för att på så sätt komma tillbaka i högervarv in mot upploppet. De riktigt tuffa hinderlöpningarna reds också genom ”sjön”, d.v.s. den ursprungliga dammen som är den som ligger framför dagens oddstavla på innerplan. Här gällde det att veta vilken väg som var den bästa, d.v.s. var vattnet var grundast. De mest ambitiösa ryttarna vadade på tävlingsdagens morgon genom hela dammen för att finna de bästa markförhållandena. Tävlingarna hölls på sommaren. Stor omsorg lades vid utformningen av hindren, som var många och varierade. Totalt fanns det, förutom sjön, tretton fasta hinder och fyra flyttbara häckar. Bland de tretton fasta fanns ett flertal ”levande” häckar, d.v.s. fasta, planterade häckar, och dessutom två vattengravar av olika storlek.

306

Det uppfördes även ett måldomartorn med en balkong.

På skissen från 1907 syns vid sidan om korsvirkeshuset ett mindre hus som uppges vara ”uppsyningsmannens bostad”. Det torde röra sig om det hus som senare beboddes av Nils ”Baltic” Nilsson med familj, bl.a. sonen Bruno, också det en byggnad som funnits sedan tiden innan banans tillkomst. Redan 1907, året efter inköpet av mark och befintliga byggnader, var banan färdig att invigas. Travbanan mätte, då som nu, 1000 m, medan gräsbanan för slätlöpningar gick ganska tätt inpå travbanan och mätte minimala 12-1300 m runt om. En av de första byggnader som AB Skånes Galopp- och Trafbana uppförde var naturligt nog en måltribun, gemensam för traf- och galopplöpningar eftersom båda tävlade i samma varv – fast på den tiden i högervarv. Måltribunen bestod av tak och tre väggar – det krävdes inga egentliga inomhusfaciliteter utan räckte med vind- och solskydd vid denna tid, när man endast tävlade sommartid. Till premiärdagen 1907 stod också ett måldomartorn klart på banans insida, med en balkong på framsidan där domarna kunde stå och döma ordningsföljden. Dessutom finns på skissen från premiäråret även ”Restauration” på två ställen, en mitt på upploppet - en början till den korsvirkesrestaurang som kom att ligga kvar till in på 60-talet, och en vid ingången till kurvan efter mål. Vidare fanns redan från början ett vattentorn, som ju var ett måste för att över huvud taget få vatten till hästar och serveringar. Redan 1907 hade tornet en vidhängande smedja, som skulle ha sin plats där i många år. Så såg alltså Jägersro ut premiäråret 1907; en traf- och en galoppbana, gemensamt måldomartorn, måltribun, ledvolt, korsvirkeshuset plus det mindre huset sidan om, två restaurationer, vattentorn med smedja och två stallbyggnader. Dessutom fanns en mindre träningsbana för lättare arbeten (en del av den finns kvar idag inne på stallom- Fram till 1932 tävlade såväl travare som galoppörer i högervarv. rådet, lilla ba-

Träning med långsamkörning i slutet på 40-talet Mitt på tribunplats ser vi korsvirkesrestaurangens uteservering. nan eller ”prärien”) och en smal grusbana runt om gräsbanans ytterkant. Hur stallområdet byggdes ut fram till 30-talets början är höljt i dunkel. Vid denna tid höll banan med boxplatser för tävlande hästar, medan stallbyggnaderna för permanent uppstallning av hästar till största delen uppfördes av privata ägare. 1932 gjordes en drastisk förändring i tävlingsverksamheten. Travsällskapet beslutade lägga om körriktning från höger- till vänstervarv, och detta förde med sig de första stora förändringarna i byggnationen. Ett nytt måldomartorn var ett måste, och dessutom en måltribun vid det nya travmålet. Galoppens ledvolt låg kvar bakom den nya läktaren, men våghuset fick flyttas en bit längre från banan. Måldomartornet bestod av 1932 byggdes ett nytt måldomartorn och ett två våningar, av vilka den torn i banans ytterkant i början på 40-talet understa fungerade som som man spände ett målsnöre mellan för att skrivutrymme. underlätta för måldomarna. Så småningom (någon gång på 40-talet) uppfördes också ett måldomartorn på utsidan av banan, som visserligen skymde målgången för publiken, men som hjälpte domarna att få rätt ordningsföljd i de allt tätare slutstriderna under tiden innan målkamerans tillkomst. Sedan tidigare fanns också ett litet torn mitt på innerplan som bör ha varit det första bandomartornet. 1942 byggdes ett nytt bandomartorn, och det står kvar än idag. Det invändiga måldomartornet har byggts till i tre etapper; 1943 då man gjorde den tillbyggnad i markplanet på tornets baksida som fortfarande finns kvar och som rymmer skriv- och teknikutrymmen, 1951 då man byggde på två smala våningar ovanpå befintligt torn, och senast 1961 då tornet fick sitt nuvarande utseende med full bredd på det tredje våningsplanet. I den översta smala delen utan fönster sitter målkameran, och där finns även det mörkrum som tidigare behövdes för framkallning av målfoton. På tredje våningen huserar måldomarnämnden och på andra våningen finns utrymmen för banveterinären. Här var också speakern placerad under många år innan de nya utrymmena under taket på huvudläktaren byggdes.

Impopulär nämnd Bandomartornet är lika med det under många år så förhatliga ”hängningstornet” varifrån man diskvalificerar hästar, numera endast för galopp eller passgång men dåförtiden även för oren trav. Bandomarnämnden blev många gånger impopulär bland folk som stod med totobongar på hästar som blivit ”hängda” (d.v.s. diskade) för oren trav, vilket ju alltid var en bedömningssak. Uttrycket ”hängd” kom sig av att numren på diskade hästar hängdes upp på en speciell ställning innan tekniken gjorde det möjligt att markera de diskade hästarna på oddsindikatorn. Fast ibland visslade publiken förstås för att man ville ha en häst ”hängd”, när man tyckte den travade orent. Konstigt nog var det ofta när en outsider ledde i tveksam gångart som visselkonserterna var som starkast. Det har också berättats historier om en företagsam tränare som helt enkelt stal ”sin” nummerbricka och sedan vann i stor stil, men i tveksam (för att inte säga bedrövlig) gångart - vilket domarna inte kunde göra något åt eftersom de inte hittade någon nummerbricka att hänga upp!

307

Ny restaurangbyggnad I ett protokoll fört vid ett extra sammanträde inom Skånska Travsällskapet den 9 februari 1953 med 27 närvarande plus hela styrelsen skrevs: § 1. Ordf. hälsade de närvarande välkomna, samt meddelade att sällskapet nu erhållit byggnadstillstånd för uppförandet av kombinerad tribun- och totalisatorbyggnad på Jägersro, i byggnadstillståndet benämnt etapp I. Etapp II, som även borde uppföras så snart möjlighet därför yppar sig, skulle utgöras av en ny restaurangbyggnad sammanbyggd med den nu projekterade etapp I. Byggm. H. Åberg demonstrerade med skioptikonbilder huru styrelsen tänkt sig byggnaden disponerad. Nedervåningen, som längs fasaden mot banan får källarkaraktär, skulle inrymma värmecentral, reservtotalisator för större dagar, café, toaletter och garderober. Andra våningen skulle helt utnyttjas för totalisatorn och inrymma ca 17 säljare- och 11 utbetalningskassor lagda vinkelrätt mot södra långsidan. Åskådaretribunen skulle på 22 bänkrader rymma mellan 1200 – 1300 personer samt med 4 trappor stå i förbindelse med totohallen. I vinkeln mellan tribunen och totohallen skulle totalisatorns räknerum, biljettlager m.m. inrymmas. Avsikten vore vidare att på höstsidan helt inkläda tribunen med glas så att alla åskådareplatser skulle kunna uppvärmas. Slutligen vore meningen att området mellan galoppens grusbana och entrén till totohallen skulle doseras betydligt effektivare än vad nu är fallet. Enligt preliminär kostnadsberäkning skulle byggnadskostnaderna uppgå till ca 850.000 kr. En enkel modell av etapperna I och II visades även.

308

En bild efter start i Svenskt Derby 1949. Mycket folk som gärna hade haft en rejäl läktare. Den skulle komma. Den första hästkliniken på Jägersro inreddes 1935 i Stall 1, i den delen som numera används för dopingprovtagning, samtidigt som en del av ovanvåningen inreddes som bostad för banmästaren. 1945 gjordes kliniken om till sjukstall när en ny klinik uppfördes som en tillbyggnad till det befintliga vattentornet och smedjan, eller ”kyrkan” som byggnaden alltid kallats av lätt förklarliga skäl. I samband med den byggnationen inreddes också omklädningsrum för banarbetarna i samma byggnad. Sedan en ny klinik byggts på 70-talet användes dessa lokaler under en period enbart som personalutrymmen, men efter ytterligare om- och tillbyggnader under åren 1982 och 1994 är numera nästan hela byggnaden ägnad åt galoppen med omklädningsrum för ryttare, vågrum och utrymmen för lokala galoppdomstolen, måldomare och tävlingsledare. På byggnadens andra våning finns i bortre änden ett tränarrum och närmast själva vattentornet, där det gamla tränarrummet en gång i tiden låg, har Skånska Travamatörklubben sin klubblokal. Stallområdet byggdes konstant ut under en 40-årsperiod från 30- t.o.m. 60-talet. På publiksidan fanns vid 50-talets början en enkel tribun i stadskurvan, måltribunen från 1907 vid galoppmålet, intill denna den runda totobyggnaden från 1923, vidare den 1932 uppförda travtribunen, korsvirkesrestaurangen mitt på upploppet, den nyare totobyggnaden med sitt hästägarrum vid sidan om restaurangen, samt ledvolten med sitt våghus som låg inbäddad i grönskan bakom travtribunen. Under en tioårsperiod 1954-64 skulle allt detta förändras. Upphovsmannen till det nya Jägersro var byggmästaren och storhästägaren Hugo Åberg. 1952 blev han invald i Skånska Travsällskapets styrelse, och nästan omedelbart vidtog ett byggande vars Den kommersiella TV:n monteras like aldrig skådats, varken förr elupp på Jägersro. ler senare, på någon annan svensk bana. Åberg upprättade en generalplan med en vision om hur Jägersro skulle se ut inom tio år. Redan 1954 stod första delen av den nya huvudläktaren klar. Det handlade om en ren sittplatsläktare med 1200 platser, och den uppfördes på platsen mellan toto/hästägarebyggnaden och den gamla måltribunen. Detta var vad Åberg i sin generalplan kallade den första av tre etapper som skulle utgöra huvudläktaren. Nästa etapp som byggdes var restau-

En flygbild från 1959. Från vänster den måltribun som byggdes 1956 sammanbyggd med läktaren från 1954. I mitten gamla korsvirkesrestaurangen som revs 1962 då det byggdes en ny restaurangdel. Längst till höger ridhallsläktaren. rangdelen vid travmålet med sina 700 platser, som ersatte den gamla måltribunen och som stod klar 1956. Den tredje, och för Åbergs del sista etappen, färdigställdes 1962 och bestod av ytterligare en restaurangtribun som ersättning för ”Korsvirkeshuset”, (ombyggdes till caféläkare - nytt koncept - 1979) med plats för 700 sittande. Därmed hade man också skapat en tillräckligt stor och ändamålsenlig totohall. I källarplanet inreddes Hästhagen, med enklare servering av den typ som på 60-talet kalllades ”barservering” och som innebar att man själv hämtade mat och dricka vid serveringsdisken. Här fanns plats för ytterligare 1.000 sittande gäster. När den nya läktaren stod färdig var dagarna räknade för den gamla korsvirkesrestaurangen med sin veranda - till mångas sorg. Restaurangen hade genom åren haft öppet inte bara En idyllisk bild innan restaurangen revs och tävlingstid, utan också i byggdes om till caféläktare. veckorna, och många hästägande direktörer hade genom åren förlagt sina luncher hit. I skriften ”Jägersro 60 år” som gavs ut för 40 år sedan konstaterade dåvarande sekreteraren Calle Holmgren att den gamla restaurangen var den byggnad som saknades mest. Ridhusläktaren stod inflyttningsklar 1958. När den så småningom blivit helt klar 1966 var de övre två tredjedelarna inglasade, vilket innebar 2.300 sittplatser inomhus. Hela glasfasaden gick att öppna så att man varma dagar kunde förvandla hela bygget till utomhusläktare. På gaveln mot huvudentrén fanns en rulltrappa. Ridhusläktarens glasfasad ut mot stora parkeringen är minst sagt speciell, och en annan finess var möjlighet till förtidsspel i en lokal på utsidan. Enklare servering var ordnad en bit upp på läktaren, och i bottenplanet fanns såväl totoluckor som korvoch glassförsäljning. Ridhusläktaren stod kvar i sitt ursprungliga skick i mer än 35 år, men fick 1995 en ordentlig ansiktslyftning när inglasningen plockades bort och terrassering gjordes ända ner till marknivå. Det är nog ingen tvekan om att Ridhusläktaren egentligen är den plats

Ridhallsläktaren Redan innan Åberg kommit till andra och tredje etappen av läktaren vid travmålet hade han andra stora projekt på gång. Kronprinsen, länge Malmös högsta byggnad, skulle upp och då måste de gamla Husarkasernerna bort. I de kvarlämnade byggnaderna efter Kronprinsens Husarregemente, som lagts ner 1927, fanns Malmö Civila Ryttarförening med såväl ridskola som ett stort antal privathästar. Uppstallningsplatser och ridhus för dessa måste ordnas, och lösningen blev att bygga in ett stort ridhus (manegemått 22 x 68 m) med sittplatser för 1.400 åskådare invändigt under en ny läktare vid galoppmålet med plats för 3.600 sittande på utsidan. Längs Agnesfridsvägen uppfördes också stallbyggnader för MCR.

309

En äreport av vatten Jägersro har alltid varit en modern bana. I många avseenden. På 70-talet hade man installerat en automatisk bevattningsanläggning. En tidsstyrd sådan. Ungefär vid 19-tiden slogs vattenspridarna på de kvällar det inte var trav. Men så hände det sig torsdagen den 5 september, kvällstrav fyra dagar efter söndagens Travderby 1974. Man hade glömt att justera klockan för vattnet. När hästarna svängde in på upploppet till lopp 2, så skedde det i en skur av vatten. Vattensystemet hade gått igång. - Jag såg i sista sväng att det började sippra ut vatten och styrde ut i tredje spår. Det blev som en äresportal av vatten. Jag vann loppet med Great Frost, men loppet förklarades ogiltigt, kan förre tränaren Leif Lövgren berätta. - Eftersom Great Frost bara var tre år, så strök jag honom när loppet skulle köras om som lopp 10. Jag tyckte inte det var rätt mot en så ung häst med två lopp samma dag.

Bygglov utan problem En intressant observation när det gäller många av byggnationerna under de expansiva 50- och 60-talen på Jägersro är att byggloven i en del fall gavs i efterhand. Först byggdes det, och sedan skickade man in ritningarna för godkännande, ett tillvägagångssätt som antyder att bygglov på den tiden mera var en formalitet.

310

1979 var det dags att ta bort gräset från galoppbanan och ersätta det med träflis. på Jägersro som erbjuder åskådaren den bästa överblicken över banorna, och möjligheten att följa löpningarna är vida överlägsna här men tyvärr ligger ju läktaren i fel ände av upploppet och utnyttjas numera sällan (i stort sett endast storloppsdagar). Alla som inte varit högst upp på läktarens västra sida och blickat ut över staden därifrån rekommenderas att göra så, det är väl värt besväret. I samband med ridhusbygget förändrades kraftigt den första anblick man som besökare fick av Jägersro. Därför kändes det förmodligen naturligt att kombinera bygget med att uppföra en ny huvudentré. Det var på taket av denna som neonskylten avbildande Lee Kelly och C L Müller i rörelse satt i många år. Ett annat stort projekt på 50-talet var banbelysningen, som blev klar för invigning lagom till det stora 50-årsjubileumsmeetinget som kördes i augusti 1957. Belysningen utgjordes av vanliga lyktstolpar som stod utplacerade i banans inner- och ytterkanter. Året efter presenterades en annan viktig innovation; oddsindikatorn framför bandomartornet på innerplan som hela tiden kunde ange eventuella vinnarodds för alla startande hästar i aktuellt lopp. Det bygget hängde ihop med den nya automatiska totalisatorn, som det berättas om i ett annat kapitel. Endast något år senare var det dags för ytterligare förbättringar för själva sporten, denna gång gällde det galoppbanan som nu Skånska Fältrittklubben äntligen kunde utvidga. Bortre långsidan drogs mera bortåt, i riktning mot Husie kyrka, och stallkurvan kunde därmed flyttas åtskilligt utåt mot fältet. Detta medförde idel förbättringar – båda raksträckorna blev längre och kurvan in mot upploppet blev vidare. Dessutom kunde samtidigt rakbanan förlängas, till fördel inte minst för de yngsta hästarna, som därmed kunde få göra Jägersros banarbetarkår vid tiden för den sina första starter på den stora banomläggningen av både travoch raka banan. galoppbanan 1979. Jägersro växte också utanför grindarna. Hela den stora parkeringen började iordningställas 1960 för att möta det växande behovet av parkeringplatser. Från 50-talet och framåt tog bilen över, och det skapade naturligtvis nya behov vid en publikanläggning av Jägersros format. Och det var inte

I mitten på 70-talet byttes de gamla ljusstolparna ut mot ”flodljus” från läktartaken och höga master på innerplan. bara banan som hade behov av att kunna ta emot bilar. På 60-talet fick Jägersro en ny granne. På det som fortfarande var rena landsbygden byggde Wessels, som dittills haft sin affär på Södergatan mitt inne i stan, ett stort varuhus. Som nämndes inledningsvis flyttades ledvolten till sin plats innanför entrén på tidigt 60-tal, och i samma veva gjordes det gamla korsvirkeshuset om från bostadshus till utrymmen för jockeys och för Fältrittklubbens funktionärer, styrelse och personal. Där ledvolten tidigare legat placerade man i stället en lekplats som alla som var barn på 60-talet minns, men som senare gjordes om till parkering. Korsvirkeshuset användes som galopphögkvarter i knappt 20 år, men sedan Travsällskapet och Fältrittklubben slagit ihop sina påsar i Jägersro trav & galopp fr.o.m. 1 januari 1982 så flyttades även galoppens administration till de gemensamma lokaler där den har funnits sedan dess. På gaveln in mot stallbacken på den nya travtribunen hade 1970 gjorts en tillbyggnad med tjänsterum för kontorspersonal, och dessutom ett stallcafé. 1977 byggde man till den delen där stallcaféet ännu ligger på andra våningen och som ursprungligen innehöll omklädningsrum, bastu o dyl för Jägersros stallpersonal i bottenvåningen. Nästa tillbyggnad gjordes i samband med samgåendet mellan trav och galopp, och även på senare år har kontorsytan utökats i två omgångar genom att man tagit i anspråk de ursprungliga omklädningsrummen i den undre delen vilka inte längre behövdes eftersom man efter hand inrett ordentliga personalutrymmen i varje stall. Hugo Åberg avled 1969, men det betydde inte att det slutade byggas på Jägersro. I början av 70-talet stod den nya hästkliniken färdig i en byggnad som på utsidan mot parkeringen också rymmer en optiker. Den byggdes sedan till 1987 för att uppfylla de nya kraven som gällde för att bli ATG-klinik. I mitten på 70-talet byttes de gamla Gammalt och nytt möts. I baklyktstolparna som dittills utgjort grunden det gamla ännu kvarbanbelysning ut mot dagens kraftiga varande korsvirkeshuset och i förgrunden pågår ombyggnation. strålkastare. Belysningen är uppdelad

Gemensamt intresse Wessels Stormarknad (numera COOP Forum) blev direkt en succé, man hade ordnat egen (blå) buss från spårvagnshållplatsen vid Kastanjeplatsen, och dessutom kom som sagt allt fler i bilar. Jägersro och köpcentret har ända sedan dess haft ett gemensamt intresse av att tillhandahålla goda parkeringsmöjligheter. Hela parkeringsplatsen på Jägersros sida av vägen tillhör och sköts av banan och har Jägersro Center som hyresgäst.

311

Färdigställning av loger högst upp på restaurangläktaren.

Legendarisk banmästare Lennart Karlsson var anställd sammanlagt 51 år på Jägersro. Han anställdes 14 år gammal i april 1935 då Ove von Rosen var sekreterare och han gjorde sitt sista år 1986. Började som springpojke och bomvakt där travarna går över galoppbanan. Sekretariatet låg då i Hippodromenhuset på Kalendegatan, byggt av C.L. Müller, senare på Stortorget.Om någon kan kallas en levande instituLennart Karlsson. tion på Jägersro, så är det Lennart Karlsson, 86 år i år, smått legendarisk banmästare åren 1952 -1986. Han bodde med sin familj på andra våningen av Stall 1, där sadelmakeriet ligger i dag, fram till 1977. Han hade nära till banan och ofta steg han upp vid fyratiden på morgonen, för att kolla banan ”då varken människor eller hästar var i vägen”. Lennart Karlsson fick vara med om den expansiva perioden tillsammans med Hugo Åberg, då Jägersro omvandlades till efter den tidens mått en modern storbana. Han hade alltid Jägersrobanans bästa för ögonen. ”Hugo Åberg var en fin karl, ärlig, sa vad han tyckte och stod alltid vid sitt ord. På lördagarna var det ofta tolvespel med Åberg på styrelserummet med stekt fläsk och lögadoppa”, säger Lennart Karlsson, som alltid haft ett gott ord att säga om alla människor. ”Ingen människa är så dålig, att det inte finns några goda sidor”, sa han som avslutning i en intervju i Travronden i samband med sin pensionering.

312

på dels de stora masterna på innerplan, dels strålkastare som är monterade i framkanten på huvudläktarens tak. En extra bonus med den nya belysningen var att även galoppbanan kunde lysas upp, och man hade I början av 90-talet blev det en liten uteläkdärmed möjlighet att rida tare mitt på upploppet. kvällsgalopp även under andra tider än högsommaren, vilket genom åren visat sig spelmässigt mycket fördelaktigt. Ännu större saker var på gång. Under 70-talet började man bygga om travbanorna runt hela landet med betydligt mera doserade kurvor än man dittills haft. Jägersro låg för en gångs skull inte i framkant. En anledning till blygsamheten denna gång var att en ombyggnad skulle inkräkta på den befintliga galoppbanan, men det diskuterades även en ombyggnad av denna. Gräsbanan var svår och dyr att hålla i gott skick, och man funderade inom Fältrittklubben på alternativ. I det läget gjorde ledningen för ATG en framstöt, V65 hade börjat sätta fart på travet på allvar och nu kände man sig mogen att även förändra galoppsporten. En del av lösningen var en mera ”tidsenlig” (och mer travbanelik) bankropp med ett underlag som tålde fler tävlingsdagar än gräset någonsin hade gjort. Men det skar i hjärtat hos många galoppintressenter att överge gräset, och diskussionerna var både många, långa och intensiva, för att inte säga hetsiga. Man får nog säga att en stor del av förtjänsten att ombyggnaden av de båda banorna kunde komma till stånd samtidigt och inom rimlig tid ligger hos ATG:s ledning som lyckades övertyga de motvilliga inom Skånska Fältrittklubbens styrelse att man skulle överge den gamla gräs- och hinderbanan. Ett tungt vägande skäl var att antalet tävlingsdagar direkt efter omläggningen kunde ökas från 16 till 25. Hösten 1979 satte det hela igång. Travbanan hade senast byggts om 1961, då man ökat bredden till imponerande 25 meter, men nu skulle ännu större förändringar ske. Stora fyllningsmassor behövdes för att lyfta upp kurvornas utsidor (travbanan har en meters höjdskillnad på sex meters bredd), och de hämtades helt Det blivande uteläktaren sedd från caféenkelt från innerplan, därav läktaren. dammarna innanför banan.

Senaste flygbilden över Jägersro togs 2003. Här får man en bra bild av de fina träningsmöjligheterna på Husiefältet. Träflisbanan var en succé som träningbana, men materialet förmultnade fort. Inför säsongen 1991 byttes hela underlaget ut mot ett annat experimentmaterial, plaracon, som bestod av en grusbana med gummiflis. Meningen var att gummiflisen skulle ligga som en sviktande massa under grusen, men den kröp så småningom upp och blandade sig med ytlagret med följden att hästar som kom i sprutet kunde få i sig gummiflisen både genom näsa och mun. Efter ett par säsonger togs därför gummiblandningen bort och numera rids det på en vanlig s.k. dirt-track - grusbana alltså. Maskinhallen nere vid bäcken kom till strax efter banomläggningen. Den tidigare byggnaden som legat mellan lilla banan och bäcken under ett knappt decennium blev allt för trång för alla de redskap och annan utrustning som behövs för att sköta en anläggning av Jägersros storlek. Dessutom behövdes det modernare personalutrymmen. Nästa gång det skedde stora förändringar på Jägersro gällde det också sportens utövare, såväl två- som fyrbenta, som fick utökade resurser. I mitten av 80-talet gjordes stora förbättringar på stall- och träningsområdet. Den första nyheten var att hela stall 1, stallet närmast stallfiket och sekretariatet, gjordes om till vad man kallade en servicebyggnad. Här finns allt sedan dess sulkyverkstad, sadelmakare, hovslagare, vojlockexpedition, alkotest, dopingprovtagningsstall, och så ”depåstallet”, som är den lilla hörnan närmast banan. Det är hit ekipage som får materialfel på banan får köra in och byta ut/rätta till olika detaljer i utselningen. Nästa steg, som var ett mycket stort steg, var skapandet av Husiefältet. Ja, inte av själva fältet för det 2000 fick pressen nya och fina - bäst i Svelåg redan där, men av alla rige! - lokaler högst upp under taket till resträningsbanor, motionstaurangläktaren vid målet. En omfattande slingor och rasthagar. Som byggnation när ”holken” hissades upp. alla äldre Malmöbor känner till är detta en del av ett gammalt militärt område som blev tillgängligt för Jägersro sedan Lv4 lagts ner. Den del av fältet som numera nyttjas av Jägersrotränarna begränsas av Amiralsgatans förlängning i norr, Elisedalsvägen i öster och industriområdet i söder.

GB-svängen En flisleverans innehöll en stor mängd glasspinnar och stallkurvan gick därför en tid under namnet GB-svängen. Flisbanan visade sig framför allt vara en fantastisk bana att träna hästar på – som framgår av historien om Svenskt Derby. Aldrig någonsin, varken förr eller senare, har Jägersrotränade hästar firat sådana framgångar runt om i Skandinavien som under den tidsrymd på drygt ett decennium då man hade den mot hästbenen extremt skonsamma träflisbanan att träna på.

Sandbanelicens En ständig lustighet som nya lärlingar fick stå ut med, var att gå upp till sekreteraren och ”hämta ut en sandbanelicens”. Något sådant har aldrig funnits. Andra lika roliga uttryck som använts för att lura noviser att ”gå in och låna hos grannen” har varit t.ex. speedolja, upploppssalva och hammarklang.

313

2000 restaurangplatser Det finns gott om valmöjligheter för spisande gäster på Jägersro. Stora restaurangläktaren är uppdelad i Målgången, Upploppet och Ponnyexpressen med varierande utbud och tar 1.000 gäster. Lägg till detta Logerna högst upp med 150 platser och Derby Club vid styrelserummet med 150. Caféläktaren har totalt 500 platser. Sedan finns möjligheter till förtäring för runt 100 i Oasen. Sommartid finns dessutom en utegrill. Revenue Club är en exklusiv loge där olika företag köpt in sig. På stallområdet finns ett mycket uppskattat stallcafé. En vy från Lv4-Husiefältet där det förekommer både trav och galoppträning.

Stora restaurangläktaren.

Logerna med plats för 150 gäster.

Derby Club en uppskattad plats för företag.

314

På detta fält har byggts en milebana för travare, en rundbana för galoppträning och dessutom rakbanor och motionsslingor på olika underlag för att träning ska kunna bedrivas året runt oavsett väder och vind. Samtidigt med allt detta uppfördes också en anläggning för gödselförbränning, som fortfarande är i drift. Innan nedläggningen av regementet fanns bara en motionsslinga, där dagens rakbanor går, som alltså löpte parallellt med galoppens 1200 m långa rakbana. Däremot hade galopptränarna tillgång till en rundbana på sand på den mark där Elisedals industriområde nu finns. Denna användes flitigt eftersom man sällan fick träna på gräsbanan. Bortom denna fanns också rasthagar, som man nådde via en gång mellan sandbanan Caféläktaren inrymmer också en speci- och koloniområdet. ell hästägareläktare i direkt anslutning På publiksidan hände det till hästägarerummet. också saker under det för hela samhället så expansiva 80-talet. Samarbetspartners och sponsorer blev allt viktigare, och för att bättre kunna ta hand om dessa gjordes nya lokaler i ordning i huvudläktarens östligaste del. Derby Club blev namnet på denna nya avdelning som också innefattar ett styrelse- och gästrum som används såväl för mötesverksamhet som för att följa tävlingarna. En viktig förbättring av säkerheten för hästarna gjordes 1988 då stallentrén fick sitt nuvarande utseende. Den viktigaste detaljen där var att grindarna ut mot stora parkeringen kunde hållas permanent stängda och endast öppnas tillfälligt då den allt mer ökande (och ofta onödiga) biltrafiken på stallbacken ska passera ut eller in. Huvudläktaren framför travmålet innehöll ursprungligen Det gamla ”Schougastallet” ersattes av ett en ren sittplatsläktare mellan modernt gäststall, den gula byggnaden i restaurang- och cafédelen. Se- mitten. Bilden är tagen vid ”öppen stalldan andelen gäster ökat efter backe” en Gentlemannadag. hand gjordes sittplatsdelen om till restaurang, men när då ridhusläktaren blev i allt sämre skick och dessutom miste större delen av sin funktion när galoppen övergick till att rida i vänstervarv ökade behovet av en ren

Jägersro har idag möjlighet att bjuda publiken fina faciliteter både inne och ute. sittplatsläktare inomhus. Detta rådde man bot på med en tillbyggnad som stod klar 1992, och följde upp med att sju år senare även bygga in ”Oasen” den tidigare öppna uteserveringen på huvudläktarens västra gavel. I samma veva tillkom också läktarentrén, som man når direkt från huvudentrén i stället för att som tidigare behöva gå runt till byggnadens framsida. Hela denna långa huvudläktare är unik för Jägersro, på ingen annan bana i Sverige finns det en så enhetlig bebyggelse på publikplatserna. I drygt ett decennium efter galoppbanans ombyggnad hade man använt ganska provisoriska utrymmen för våg- och jockeyrum, målkamera och skiljedomstol i vattentornets första tillbyggnadsdel, men 1994 byggdes här om och till så att det numera finns ändamålsenliga utrymmen för såväl aktiva som funktionärer. Därmed fick ”Kyrkan” sitt nuvarande utseende. Under innevarande Jägersro bygger ständigt för framtiden decennium har även ledvolten och har en enhetlig och snygg fasad mot utvidgats och förbättrats så att banan. den numera kan nyttjas även av travhästar, och i samband med det tillkom terrasseringen på två sidor av ledvolten, delvis under tak. Detta utrymme tjänar också som en enkel läktare för alla de aktiva som måste ha möjlighet att följa löpningarna från stallbackssidan. Under år 2000 flyttade pressen från de lokaler en halvtrappa upp med sin balkong kort före travmålet, upp till det nya stora Mediacenter som hänger högst upp under taket i huvudläktaren. Här finns både bättre utrymmen och bättre teknik än i det tidigare pressrummet. I delen närmast stallområdet finns hytter för såväl banans egna referenter och speakers som för TV- och radioOlle Lindgren, kommentatorer. nuvarande anläggDet gamla pressutrymmet var under en tid TVningschefen. studio, men har nu gjorts om till Revenue Club – en satsning för företag eller privatpersoner som vill hyra sitt eget bord för ett år i taget i en exklusiv miljö med egen bar- och matservering. Banan lär aldrig bli färdigbyggd, och ständigt förändrade krav och önskemål från aktiva och publik kommer säkert att hålla byggkommittéen sysselsatt även under nästa hundraårsperiod. Jägersro bygger alltid för framtiden.

Full rulle Lars Nordblad jobbade på Jägersro i 22 år. Började som anläggnings- och projektledare 1979 och blev sedermera den förste anläggningschefen på Jägersro med ett vittomfattande ansvar för de stora ombyggnader som inleddes för att modernisera Jägersro. Det gällde först läktareombyggnad och banomläggning av såväl trav- som galoppbanorna. Planläggningen och anläggandet av Husiefältet med de förnäma träningsmöljigheterna låg under Lars Nordblads ansvarsområde liksom tillbyggnationen av sittplatsläktare och totalrenoveringen av ridhallsläktaren och uppförandet av det nya gäststallet där det gamla ”Schougastallet” stod. Lars Nordblad ger en kort sammanfattning av sitt liv på Jägersro: ”Det har varit full rulle hela tiden och jag har varit lyckligt lottad. Det har alltid varit kul och jag har aldrig tänkt något negativt när jag åkt till arbetet!”. Nordblad fick en kortvarig efterträdare men kallades snabbt in under fanorna för ytterligare ett år och lämnade över till nuvarande anläggningschefen Olle Lindgren 2002.

315

Index personer A Adamski Antonius 30,41,169 Adielsson Bengt 303 Adielsson Erik 100,104,105,106,108, 109,111,119,120,121,122,123,124, 196,212,,221,227, 285 Adielsson Hans 83,84,85,95,96,97, 98,104,106,109,120,122,123,124,142, 214,215,216 Adielsson Mai 95,98,129,141,214, 215,216 Aguayo German 128 Ahlgren Per 45 Ahlkvist Mats 123,124 Ahlström Claes 78,79,80,86,89,90, 124,185 Ahrne Marianne 291 Albers Hans 36 Alexandersson Måns 71 Allen Jimmy 33,34,131,133,134, 135,136,232 Alwrud Knut 86,284 Aly Khan 58,242 Anderberg Dr 33 Andersen Ivan 139 Andersen Karl P. 126,127,128,129,177 Andersen Kim 113,114,116,126,129 Andersson Bengt A. 284 Andersson Benny 125,127 Andersson Erik 263 Andersson Frank 185 Andersson Fritz 36,288,289 Andersson Gunnar 31 Andersson Harald Wilhelm 31 Andersson Hugo 26,30,31,38,39,40, 42,153,175,201 Andersson Ingrid 273 Andersson Jan 285 Andersson Klas 31,284 Andersson Kurt 193,282,283 Andersson Lars 293 Andersson Zet 45 Andreghetti Roberto 124 Antonsson Gunnar 284 Arbogast 64 Archer Fred 246 Armstrong Fred 141 Arnkloo A.M.228,237,288,289 Arwastsson Hans-Erik 180,303 Atterholm Gunnar 129,278 Auld Andy 98 Axelryd Gunnar 78,80,90,225

B Bech-Holm Hans 82,116 Bechmann Hanne 112 Bechmann Willy 112,247 Bendt Alfred 136 Bengtsson Bengt 71,72,73,82,83,98, 99,141,146,297 Bengtsson Birger 26,31,38,53,54,55, 62,63,64,66,67,76,84,88,104,105,156, 157,190,191,192,193,194,195,196, 205,221 Bengtsson Edgar 193,276,296 Bengtsson Edit 50 Bengtsson Folke 39,43,51,55,64,66, 155 Bengtsson Harald 86 Bengtsson Holger 79,80,88,102,217, 295 Bengtsson Jan 66,217 Bengtsson Lennart 276 Bengtsson Nils 31,53,54,72,107 Bengtsson Sonja 285 Bengtsson Sture 38,40,41,42,66,105, 179,217 Bengtsson Valdy 157,192 Bennet Fredrik 129,232 Bennet Kjell O. 129 Berg Robert 107,120,122,253 Berg von Linde A. 14 Bergenstråhle Gösta 155 Berger Gunvald 84 Berggren Sven 92 Berghoff J. 136 Berglöf Erik 101,102,106,107 Berlin Sven-Olof 180 Bernadotte greve 133 Berneheim Arne 62,276 Berneklint Susanne 116 Bernström Gunnar 232,233,236 Bertelsen Henrik 274 Bertmark Thomas 185

316

Bertmark Kurt Gusten 76,77,80,86, 87,88,89,92,101,103,124,184,185, 186,240 Billberg W. 28 Björkman Björn 113,237 Björling Claes 117 Björnstedt Artur 289,294 Blackshaw Harry 37,135 Bleuler A. 37,45 Boberg Ferdinand 10 Bohm E. 270 Bok Ingemar 93 Borg Swen-Åke 78,80,86,89,101,185 Borglin, slaktare 38 Boström Kajsa 290 Braathen Ludvig 59,61 Brasch C.A. 13 Braunerhielm A. 20,124 Breide A. 134 Breitholz Ewa 126 Brink Palle 274 Buer Karsten 67,239 Bugge Sten 73 Buick Walter 99 Burdova Maria 66,260 Butchers D. 36,138 Byström Nils-Erik 86,95,129 Båth Svante 121 Bäwerholm Lennart 252,253 Böckman Bengt 96,143 Bökman Jan 262,297

C Campell John 94,103,122,255 Carlbom Olle 156 Carlsson Benny 98,115,129 Carlsson Einar 97 Carlsson Sickan 49 Castro Fransisco 117,126,127,128, 129,149,177 Cauthen Steve 95,96,98,145 Cederström Bror 10,15,20,24,129, 131,230 Cederström Claes 16,24,25,44,45, 129,130,131,233 Cejie B 285 Chappet Fabrice 128 Chin Stanley 117 Christensen direktör 134 Christensen Hans 139 Christiansen Heiner 109 Clayton Stan 82,141 Clemedson Carl 38 Colldin Rebecca 117, Connor Dave 189 Cordrey Chris 84,85,112,142,144,177 Cordrey Nicolas 84,125,126 Corneliussen Fröken 259 Coyet friherrinnan 132 Crantz Håkan 229 Cronberg Ebbe 224 Cronberg Nils-Ebbe 224 Cronhielm Margareta 7,31,57,58,258 Cronstedt C. 16 Curran John 237

D Dahl Terje 99,149,236 Dahlbom Bengt 64,303 Dahlin Hans 63 Dahlrup S. 62,124,182 Dahlström Kjell P. 103,104 Dalman Gösta 44 Danekilde Dina 127 Demoling Lars 87,106,295 Demoling Lotti 270,271 Denéchère R. 119 Dettori Frankie 125,295 Diaz Fernando 116,117,128,177 Dickman Rolf 282,283 Dicksson R. 14 Dieden Johan 107,159 Diskerud Trygve 55 Disraeli Benjamin 134 Djurklou C.G.N. 13,14 Doeleman J.H. 163,168 Domnérus Arne 87 Doria Hubert 113 Drottning Silvia 295 Dubois Jean-Etienne 109,110,120, 226 Dubois Jean-Pierre 109 Durant Yvonne 125 Dyrssen Th. 135

E Edstrand Erik 232 Egan Jack 73,82,149 Einarsson H. 285 Ek Willy 263,269 Ekbäck Fritz 42 Eklund Martin 31 Eklöf Bo 107 Ekman Allan 138,232,233,236 Ekman Douglas 124 Ekman Sewerin 115,129 Ekström Henrik 47,129 Engblom Hans 129 Engström Albert 15 Equo journalist 44 Ericsson Anders 163 Ericsson Gotthard 22,27,28,153,198, 287 Ericsson J.G. 39 Ericsson Lasse 80 Eriksson Christoffer 279 Eriksson Hans G. 94 Eriksson Per-Erik 90 Eriksson Stig 183 Erlandsson Stefan 101 von Essen Carl 129

F Falk Göran 253,255 Fischman H. 23 Forsberg Peter 122 Forsgren Lennart 90,91,93,105,106, 111 Forsman Bengt 72,297 Forsström Lennart 89 Fransson Arne 66 Fransson Bo 70,162 Fredlund Erik 58,228 Freundt Eddy 238 Friberg Bertil 73,149 Friberg Sam W. 95,96,97,112,141,142, 149,297 Friberg Stig 142,143,145 Frick Jim 94,107 Frömming Johannes 28,51,107 Funch Emil 134,135 Fundin Ove 64 Fyhr Anton 21,23,26,27,29,152,166, 198 Fylking K.G. 67,89

G ”Guldgossarna” 248 de Geer Gustaf 243 Gabrielson Bertil 64,67,77,124,277 Gautier Elisabeth (Uppström) 99,229 Gerdtsson Birgit 219 Giebelhaussen S. 24 Gillborg Bo 98,99,129 Goop Björn 123 Goop Olle 77,87,88,90,91,101,111, 123,240 Grahn Göran 66,67,74,183 Greiff Mats 256 Grift Hendrik 119 Gråberg Per-Anders 129 Guest Rae 85 Gustafsson Lars 86,87,100,102,103 Gustafsson Nils 158 Gustafsson Per-Olof 74,75,76,77,79, 207,223,225 Gustafsson Tommy 97,114,115,116, 147 Gällerdal fam. 113 Göransson Knut 179 Göthberg Cecilia 229

H Haglund Linda 80,185 Hagström T. 285 Hallberg Fritz 14 Hallberg L. 235 Hallencreutz Bodil 127,128 Hallgren Anders 79 Halvarsson Karl 93 Hamilton Adolf 15,19 Hammer Lennart 147 Hamre Atle 105,106,107,109 Hanné Tommy 90,107 Hansen Bent 229 Hansen fru 259 Hansen Gert 73 Hansson (Kristensson) Inga 260 Hansson Ingvar 285

Hansson Per Albin 179 Hansson Stig 127,147 Hansson Yngve 183 Harrisson L. 134 Haughton Billy 238,240 Hayworth Rita 245 Heavey William 72 Hedenberg Johan 285 Hedenstierna H. 231 Hederström 62 Hedin A. 15 Heiskanen Veijo 87,88,94,104 Heitman Walter 28 Helander Bo 126 Hellgren J. 285 Helmer Ragnar 236 Henricson Bror 165 284 Henriksson Göran 119 Heyman Sven 54 Hill Steven 113 Hjort grosshandlare 11 Holgersson K-G. 55 Holm Christian 117,297 Holm Margaretha 243 Holm Stig 49,56,59,68,85,86,117,129, 187,230,243,264,289 Holm Thomas 80 Holman Colin 84,85 Holmgren Carl 54,64.66,89,101,124, 180,182,183,194,238,265 Holmgren Stefan 276,277 Holmgren Tommy 94,284,285 Horpestad Tom 123 Huber John 237 Hultman Stefan 120 Hyland Lennart 117,291 Håkansson Egon 80 Höjelse Henning 70,71 Hörstedt konsul 11

I Isacsson Frank 229 Isaksson Carl-Magnus 69 Isgren Kjell 64,65,66,193,206

J Jack Alan 237,279,281,297 Jacobsen Axel 90,109 Jacobson Folke 26,61,303 Jacobson Verner 26,27,35,270 Jacobsson Anita 303 Jacobsson Curt 52,91,107,168 Jacobsson Johan 20,27,52,55,168 Jacobsson Mikael 96,143,218 Jakobsson Göran 81 Jansson Bertil 38,40,41,42,51,52,53, 55,65,66,67,75,107,203 Jansson Torbjörn 94,107,119 Jardby Bo 86,113,297 Jardby Einar 56,57,58,59,60,61,72, 82,83,113,139,140,297 Jardby Sven 56,60,68,140 Jarlsbo Paul 117,128 Jarvén Kalindi 84 Jarvén Lena 84 Jarvén Peter Jarvén Lennart 83,84,95,98 Jahre A. 289 Jensen Bendt 143 Jensen Benny 116,297 Jensen Flemming 120 Jensen Kay 143 Jensen Sören 112,114,149 Jerring Sven 33,232 Johannessen E.T. 245 Johansen Jacob 126 Johansen Reidar 59,61 Johansson Berth 90,91,92 Johansson Börje Bs 106 Johansson Fredrik 60,112,113,114, 115,116,126,127128,149,218,219, 278,279 Johansson H.A. 303 Johansson Helen Ann 102,105,106 Johansson Ingemar 105,249 Johansson Isidor 21,23 Johansson Karl O. 91,93,94 Johansson Peter 104 Johansson Sofia 279 Johansson Stig H. 74,76,78,79,87,88, 89,90,91,92,93,100,101,104,105,107, 110,119,121,124,165,225,227,241 Johansson Sven-Åke 60,61,70,218 Johansson Thomas 292 Johansson Åke 30

Johnson Michel 250,251 Johnsson Hans, Ann, Britt 92 Johnsson Stig 52,53,66 Johnsson Svea 92 Johnsson Tore 86,90,92,101,124,282 Jones Henry M. 70,72,83,297 Jonsson Bengt-Inge 184 Jürgensen Dethlef 135 Järvinen Aki 94 Jönsson Agnar 20 Jönsson Carl 45 Jönsson Ebbe 66,75,76,77,79,172 Jönsson Ingvar 38 Jönsson Leif 113,229 Jönsson Leif 95,96,129 Jönsson Stefan 272 Jörgensen Trond 113

K Kahn Michael 95,115 Kajari Stefan 60 Kar de Mumma 46 Karlsson Camilla 273 Karlsson C.S. 285 Karlsson Lennart 76,311 Kask Pep 72,82 Kastensson Peter 67,110,180,182,303 Keith Duncan 95 Kelp Lars 96,129,135,143 Kihlström Örjan 101,104,111,120 Killick George 32,34,36,37.45,58,134, 136,137,217,228,232 Killick George j;r 137,217 Killick Robert 137,142,217 Kjaersgaard Preben 92,122 Kjell Mikael 80 Klimscha Albert 57,59,288 Klimscha Albert J:r 141,145,177 Klimscha Josef 48 Klingspor Carl-Gustaf 145 Klintberg Stig 277,278 Kolgjini Hanna, Shefit 254 Kolgjini Lutfi 91,92,102,103,104,105, 107,108,109,118,119,120,121,122, 123,124,126,172,211,226,227,252, 253,254,255 Kontio Jorma 105,120,122,123,124 Korvenoja Tuomas 110 Koster N.J. 27,166 Kristensson Stellan 51,54,55 Kristiansen Fred 125 Krone Julie 113 Kronprins Carl Gustaf 72 Kronprins Gustaf 14 Kronprins Gustaf Adolf 25 Kronprinsessan Louise 154 Kronprinsessan Margaretha 132 Kulle Jarl 285 Kung Carl XVI Gustaf 295 Kung Gustaf V 18,25,295 Kung Gustaf VI Adolf 56,72,132,186, 295 Kvist G fröken 43 Kvist Gustav 43 Kylengren Erik 85,129 Körning Claes 46

L Landberg Roy 264 Landerholm Ragnar 80,93 Larsen Hans-Inge 113,127 Larsen Mark 117 Larsen Ole 84,85,98,99,112,116,126, 129,146,295,297 Larsen Tore H. 93 Larsson Bengt Erik 293 Larsson Bo 82,224 Larsson Daniel 293 Larsson Erik 43 Larsson Erik W. 76 Larsson K 57 Larsson Kjell 68,69,139 Larsson Lennart 234,237 Larsson O. 153 Larsson Olle 79,80,106 Larsson Tore 100 Larwik Bengt 110,284 Laurin Knut 68,73,129,187 Laursen Jörn 77,78,79,119 Lennartsson Per 109 Lindberg Charlie 273,274,275 Lindberg Gert 273 Lindberg Ingrid 50 Lindberg Lars 121 Lindblom Björn 87,241

Lindblom Carl-Erik 93 Lindgren M 285 Lindgren Nisse 113,116,117,125,126 Lindgren Olle 315 Lindholm Bo 276 Lindoff L. 284 Lindqvist Anders 90,92,94,101,103, 105 Lindqvist Bengt Allan 59,60 Lindqvist Olle 77,78 Lindskog Allan 23,38,40,41,42,50,51, 52,66,80,107,200,202,276,294 Lindskog Göran 79 Lindskog Hans G. 79,86,90,103,106, 124,220,293 Lindstedt Bernt 79,80,89,184,185,241 Lindström Margareta 99,113 Lindulf Lennart 60 Ljung Christer 98,129,278 Ljungberg Lars 272,273,274 Ljungdahl Åke 66 Lokrantz Kristina 98 Lorentzen Jörgen J. 68,70,139 Lovén Jarl 237 Lovén-Swärd Ylva 237 Lund Arnfinn 125,141 Lundberg Arne 179 Lundberg Walter 20 Lundell Claes 9,67,81,86,92,101,104, 116,124,221,257,276,277 Lundell Jenny 261 Lundgren Sixten 38,42,43 Lundström Arne 179 Lähdekorpi Kari 119,121 Löwenhjelm Gustaf 129 Lövgren Joakim 123,208,217 Lövgren Leif 64,76,80,86.89,90,123, 208,217,295 Lövgren Tommy 208,217,279

M Magnusson Charlotte 290 Magnusson John-Erik 94,120 Magnusson Mikael 97 Magnusson Tommy 91 Mahler Fritz 26,28,29,200 Malmgren C. G. 285 Malmqvist Bo 237 Malmqvist Tomas 109,122,124,279, 290 Malmsten löjtnant 19 Martin Carl 236 Martin J. 25 Martinez Manuel 128,148 Masschaele Philippe 253 Mattsson Anshelm 38,39,41,43,50,51, 52,53,66,175,204 Mattsson Bo 285 Mattsson Kurt 28 Mayland Axel 72 McKeown Terry 142 Mellander Sven 285 Mercer Joe 59,72,140 Mills Charlie 28,153 Minnucci Giampaolo, 120,121,226 Molin Bengt 295 Monsieur Frédérique 47 Mora-Nisse 80 Mossback Nils 54,284 Muggeridge Russel 113 Müller Christian Lauritz 10,11,12,13, 14,15,19.21,22,25,152,162,178,196, 197,231 Müller Elsa 231 Månsson Olle 26,28,30,31,39,50,63, 66,184,200,296 Månsson Stig 60 Mårtensson Lars-Åke 106,107,108, 119,124,183 Möller Harald 40,303 Möller Jenny 98 Mörner Stellan 15,19,24,129,231

N Napier jockey 60 Narr Kurt 59 Nathhorst Carl-Bertel 95,141 Netzén Gösta 66,179 Neuroth Wido 112,114,115,116,117, 125,126,143,144,149 Nielsen P. 28 Nielsen Peder Paul 31 Nielsen V. 47 Nieminen Markku 123 Nilsson Albert 179 Nilsson Anders 152,166 Nilsson Bo-Göran 93 Nilsson Bruno 59,60,61,115,117,125, 286,287,288 Nilsson Börje 284 Nilsson Edvin 162 Nilsson Erik 162, 284 Nilsson Gert 78,87,172

Nilsson Gunilla 97,98 Nilsson Gunnar 157,165 Nilsson Göte 28,29,166,198 Nilsson Hilding 162,163,164,172 Nilsson Jan (Torpling) 79 Nilsson Johan 162 Nilsson Kent Roland 285 Nilsson Kjell 282,284 Nilsson Kjell 66 Nilsson Lisbeth 289 Nilsson Nils 45,56,57,58,59,60,61,73, 244,286,288 Nilsson Roger I. 106 Nilsson Staffan 90,93,100,108,120, 122,123,172 Nilsson Stig 59,228 Nilsson Stig H. 87 Nilsson Thomas 88,94 Nilsson Wiking 284 Nilsson Willy 79 Norberg Ingemar 272 Nordblad Lars 315 Nordén Uno 270 Nordgren Sofia 95,96,97 Nordin Ernst Johan 23,31 Nordin Gunnar 23,39,40,41,42,52,55, 66,76,156,163,165,175,239,271 Nordin Gösta 23,39,40,42,66,164,239 Nordin Jan 86 Nordin Sören 23,31,38,43,53,54,64, 65,67,74,81,86,104,153,155,164,165, 175,185,223,224,225,239 Nordin Ulf 87,158 Nordling Ewy 113 Nordling Gunnar 95,96,97,99,112, 113,145 Nordquist Thorwald 57,58.60,61,68, 69,70,71,72,73,82,83,116,139,180 Nordqvist Knut 139 Nordqvist Mette 273 Norén Filip 26,28,31,38,39,40,41,43, 52,152,168,201 Norén fru 43 Norén Kerie 104 Norstedt Jan 295 Nylander Christer 104 Nyström Gunnar 270 Näslund Mats 285

O O´Brien Joe 240,241 Ohlsson Bertil 102 Ohlsson Rolf 84,99,112,113,114 Olander Bror Gustaf 12,16,19,196 Oller Joseph 262 Olofsson Ingemar 76,224 Olsen Frantz L. 131 Olsen P. 236 Olsson Börje 97 Olsson Leif ”Loket” 123 Olsson Lennart 86 Olsson Thor 124 Olsson Ville 120 Orlov Valter 107 Oscarsson Tony 126,127 Osterling Staffan 102 Ousbäck Ove 110,226

P de Przybyszewsli-Westrup Z. 131,133 Pajoncek Harry 23 Parker C. 34 Parnell Ryan 68,140 Paul fröken 256 Paus Åge 85,142 Pedersen A. 70 Pehrsson Ingemar 52,66,175,221 Peiper Erik,297 Persson Bror 136 Persson Börje 64,66,271 Persson Carl 230 Persson John 62, 285,303 Persson Kurt 286,287 Persson Lennart 88,102 Persson Oscar 39,175 Persson Ture 27,41,42,43,104,154, 204,289 Petersen Gerhard 239 Petersen Johan ”Sacki” 21,197 Petersen John 55 Peterson Catharina 273 Peterson Gun Inger 50 Peterson-Brodda Kerstin 75,122 Peterson-Brodda L.C. 39,42,70,154, 169 Pettersson Bengt 80,295 Pettersson Bertil 193 Pettersson Börje 66 Pettersson Harry 273 Pettersson Kalle 38,39,51,54,63,66, 193,205,248 Pettersson Per-Olof 93,107,158 Pettersson-Brodda Lennart 169

Pezeril Gilbert 84 Piggott Lester 61,97,112,135,246, 247,295 Piper C.F. 16,24,35,49,129,134,230 Plymoth Inge 81,180 Poppe Nils 11 Poulsen Flemming 115,128 Pramm Margit 98 Pramm Per-Erik 95,140 Princessan Ingrid 25 Prins Carl 131,132 Prins Gustaf Adolf 25,187,295 Prinsessan Christina 72 Prinsessan Ingeborg 132 Prinsessan Margareth 245 Pålman Axel 21,22 Pålsson Gösta 138 von Platen C.E. 24 von Platen G. 54,124,133

Q Quensel Torsten 291

R Raasum Charlie 174 Ramel Malte 86,87,129,186,295 Rausing Kirsten 141 Rawlinson Anthony 85,141 Regnér Rolf 75,77,207,295 Reid John 99 Reljanovic Milan 91 Resare Bengt 9 Reuterskiöld Fredrik 117,125,126, 127,128,129,147,148,217 Reuterskiöld Johan 217 Reuterskiöld Lennart 96,98,99,113, 115,116,117,125,127,141,144,217 Reuterskiöld Lennart Jr 113,126,128, 129,217 Richards Gordon 246 Rickaby George 137 Ringström Hans 26,29,30,38,39,40, 41,42,43,52,54,66,67,152,169,191, 199,221,260,287,291 Rogell Bertil 79,92 Rogmark Stig 68,73,129 Romlin Kia 285 Rosay Francoise 291 Rosén T. 285 Rosencrantz Fredrik 16,19 Rosencrantz H, 124 Rosengren Otto 42 Rosenqvist Mikael 279,287 Rosqvist Evy 64 Rundqvist Claes-Göran 121 Rybe Ruben 124 Rydén Arne 91 Rydh Leif 149 Rånlund Mats 91,92,93,94,101,105, 108,119,152,159,226,290 von Rosen Clarence 16,18,19,20,24, 25,130,131,132,133 von Rosen Ove 39,40,51,124,187,269

S Saager P. 35 Sagfeldt Gösta 86 Sahlgren-Fromell 285 Samuelsson Lasse 87 Samuelsson Ola 109 Samuelsson Oskar 35,124,137 Samuelsson Yngve 35,124,183 Sanchez David P. 128 Sanchez Luis 128 Sandberg Sten 39,55 Sandell Lennart 105 Sandgren Lennart 80,185 Sandgren Magnus 89 Sandström Maj-Britt 256 Santos Luis 116,128,177 Santos Manuel 114,126,128 Scherman Britt 223 Scherman Gert 66,75,223,295 Schoug Carl A. 20,26,28,29,30,40,41, 43,51,52,54,154,162,167 Schöön Börje 66 Scott Algot 52 Segerstein Bo 276 Shurgold Fred 135 Silow Kristian 21,23 Simon Michel 291 Sjunnesson Jörgen 122,255 Sjunnesson S.A. 50,153,282 Sjöberg Folke 54 Sjöberg Kjell 115 Sjöberg Kurt 66 Sjöberg Rikard 119,124 Sjöberg Sten 54 Sjöstrand Arnold 291 Sjöö Sven 191 Staël von Holstein löjtnant 35 Starkey Greville 297

Stelius Lars 285 Sten Anders 43,82,244 Stenmark Ingemar 80,185 Stiernswärd Carl 131 Stiernswärd Erik 15 Stjernblad baron 14 Stjernlöf Lennart 74 Stjernswärd A. 34,35,46,124,134 Stjernswärd Carl-Adam 59,129 Stjernswärd Knut 46,47,129 Stolpe Mats 295 Stott Ken 83,84,97,99 Strandqvist Tommy 100,103,105,111, 277 Strasser Karl 95,99,14,146,229 Strokirk Brita 142,177,259 Sträng Gunnar 181 Strömberg Caroline 125,127,129 Strömberg Gunnar 235 Sundberg Åke 76,224 Sundin Eva-Lotta 122 Svaneborg John 72 Svanstedt R. Svanstedt Åke 104,106,107,121,123, 226,227 Swed Uno 78,79,239 Svedin Sofie 121,123,261 Svedulf Alf 282 Sveen Ragnhild 285 Svenby Staffan 129 Svensson Bertil 303 Svensson Charlotta B. 109,261 Svensson Erik 126 Svensson Göran 191 Svensson Kjell 66,74,75,164 Svensson Majlis 272,274 Svensson Sven August 282 Swärd Lars 96,237 Sångberg Ingvar 104 Sångberg Eva, Maj-Britt 104 Söderberg Erik 149 Söderqvist Stefan 108,110,122 Sölberg Niels 21,23,26,30,197 Sönnerberg Sven 63 Sörensen Hjalmar 265 Sörensen Sophus 152,166 von Stockenström Lars 59

V, W Wachtmeister Claes 35,47,129 Wadner Britt 93 Wahlberg Gösta 37,56 Wahlstedt G. 33 Walldén Albert 38,46,59,153,244, 271,282 Wallner Håkan 65,66,80,87,89,184, 185 Wallström Malte 66,295 Walmann Roger 104,124 Waugh Percy 137 Waugh Willie 69 Verbeeck Jos 104,220,226 Veritis Karlis 51,52,55,66,74,75,163, 164,206 Wessman Gösta 42 Westerström G.A. 35,45.143 Wettermark Margareta 31,83,84,85, 95,141 Wewering Heintz 105,226 Videla Aldo 99 Widell Birger 75 Widell Kaj 92 Wiedesheim-Paul G. 19,22,46,57,131, 134,228,230,232,234,237,303 Wilör Kent-Göran 106 Wind-Frijs Helle 33 Winge Oscar 11,291 Vaché Serge 146 Waern Dan 249 Westergren Kalle 190 Wettermark Allan 143 Widengren Henken 243 Widerberg Bo 225 Widman Fredrik C. 251 Vigre Erik 270,271,272 Vigre Jan 271 Wrangel H. 15 Wuscha Rolf 66,69,70,82,83,139,218 Wåhlin Theodor 11 Wöhler Andreas 112

Y Yngvesson Nils 88,179

Z T Takter Bo William 79,86,87,88,90,119, 158,208,209,241,295 Takter Jimmy 87,110,159,241 Takter Johnny 87,88,89,90,91,93,94, 100,101,102,103,104,105,107,108, 110,111,172,208,209,225,226,240, 241 Tamm E. 135,137 Tandari Janos 95,97,99,112,113,114, 115,116,117,125,126,141,147 Tesch apotekare 11 Tham Rurik 60 Tham Sten 45,46 Thelander Anna 293 Thieme H. 33,232 Thomas David 71,72,73,82,83,139, 229 Thomasson Bengt 148 Thoresen Ulf 79,89 Thornberg Lars 101 Thorngren Axel 25,33,37,56,60,68, 131,134,135,136,137,140,149,188, 189,231,232 Thorngren Axel j:r 188 Thorngren Lisa 33,188,233 Thorngren Ragnar 33,39,41,91,107, 137,188 Thornkvist Louise 111 Thorson Olof 285 Thott Claes 124 Thott Otto 243 Thuesen Peder 233 Thurdin Elizabeth 97 Thynell Sten 113,114,115,116,126, 127,128,147,148,177 Tornell Jonas 121 Tornheden Carl-Erik 63,93,165,248 Torpling Jan 98,99,129,247 Townsend Peter 58,242 Tretow Axel 129 Truedsson A. 153 Trägårdh Carl 232 Tufvesson Jörgen 79 Tufvesson Sven 86,276 Tullberg A. 270 Törnkvist Anders 106,108 Törnqvist källarmästare 11

Zachrisson Björn 70 Zackrisson Tommy 87,88,89,90,91, 93,94,104,106,210 Zetterström Marianne 46

Å Åberg Hugo 10,11,41,42,53,62,63,64, 66,67,68,72,77,107,124,139,156,178, 179,180,181,182,183,187,221,277, 284 Åberg Ulla 179,180,221,249 Ådefors Örjan 94 Åhl Ingemar 284 Åkesson Gunnar 42, 284 Åkesson Richard 250 Årlin Georg 63

Ö Öhrn Anders 126 Östgård Sören 98

Ytterligare personer Personer som förekommer i indexet är framförallt personer som finns i ”brödtexten” och inte i tabeller samt startlistor. Det innebär att det finns ytterligare personer med i boken men som inte angivits i indexregistret.

U Uhrberg Thomas 92,102,105,106, 107,108,122,124,213 Ulven Knut 65 Unruh E. 33

317

Index hästar A Abendstern 28 Abstracta 76 Acatenango 147 Activity 105 Addison 30 Advokat 17 Air France 76 Akrobat 52 Albany Hall 128 Albaran 117 Aleppo 68,139 Alex Frost 79 Algarve 84,116,186,229,297 Alicante 34 Alkuwah 113,140 All-right 46 Alma Bulwark 52,53 Altamira 229 Alterani 68,69 Alva 97 Amacita 139 Amigo 56 Ananas 284 Andante 97 Apex Hanover 66,260 Applejack 48 Aramus 126,127,128,129 Architector 170 Arctic Star 119 Ask Me Nicely 102 Atas Fighter L. 94,101 Atlantic F.C. 104 Atom Night 92,101,103 Atom Tess 120 Atout du Moulin 75,223 Attack Can 93 Attan 65 Attila 36,138 Ausa T.Y.C. 124 Avanti 66 Ave Pimiento 127 Avita 54,55,192,222 Avrio 97

B Balcony I.T. 105 Balett 42,43,51 Banzhaf 117 Baron Bunter 158 Baron Päls 75,76 Barros Luco 126,127 Basra 284 Bataclan 45,46,47,234,237 Bathal 116 Batong 91 Beat The Time 104, 285 Bell Day 165 Bell Friend 97 Bellamont Forest 129 Belle de Crezy 125 Benjamin 237 Benson 96 Bert Whitney 63 Bertha Edel 43 Bertmarks Minneslopp 285 Bertuzzi 123 Beseiged 93,100,101 Big Alex 285 Big Elma 74 Big Foot 113 Big Noon 39,239 Big Spender 90,91,92,93,220 Big Star 88,89 Billesholm 175 Billie Boy 72 Billy Allen 128 Billyjojimbob 103 Binary File 129 Birgit Day 53 Birgit del Ronco 120 Björn 67,88,156,157,193,194, 222,223 Blondine 20 Bloomerace 115,147 Blue Bahia 107 Blue Chief 115 Blue Record 99 Bluefield 112 Blå Bird 27 Bobby 34.137 Bolets Igor 103,105,106 Bonnie Hornline 285 Borntobe Classic 285

318

Bow Bingen 20 Bowbeam 84,85 Bravo Sund 94 Brodi Star 94 Brogan 75,223 Brother Guy 28 Brown Ale 117 Bullfrog 233 Bulwark 30,31,40,42,43,52, 153,155,170 Buonaventura 46

C C.L.O.C. 32 Caisy Boy 285 Cal Min 78 Calistoga 128 Callit 90,91,92,93,94 Calumet Buford 28 Campo As 105 Caprice 31,43,50,51 Carillo 97,247 Carmencita 37 Carné 153,163 Carnoustie 70 Carolus 76 Carry Silk 85 Casata 129 Castle Queen 116 Celestial Sunset 85 Chacarero 126 Chanteclair 59 Charlie Spike 80 Charm Patricia 101 Chatreuse 72 Cherie 25 Cherokee 83 Chiaroscuro 97 Chilton 27 Chilwaria 97 Chinatown 116,142,144 Chirac 116 Chivas Regal E. 285 Christer Boy 284 Cinnamon 114 Cinzano Reserva 97 Citation 124,225,227 Clan Robert 25 Clap Auster 34 Clapham Boy 35 Clarke 59,264 Clash Hammering 91 Claud 236 Clayton Bi 120 Clementz 63,165 Clipper Hanover 180 Clubman Junior 48,49,131, 228 Coast Guard 131 Coccinelle 63 Cocktail Queen 60 Codex 165 Colby´s Child 55,192 Colette 54,55 Colombian Necktie 124 Com Charlie 101 Combi 97 Compact Governess 126,128 Condor 68 Coneybury 116 Conline 142 Conny Nobell 123 Constantinos 71 Cooltrain 106 Copiad 106,107,111 Coriette 60 Cosmic Ride 110 Cosmos Streak 113,114 Costa Rica 231 Countess Zabetta 39,52 Coupe 104 Court Day 50 Craftsman 39,40 Creditor 56 Cremona 125 Crescendo 229 Croft Original 96 Cromwell 17 Cross Charley 156 Cross Purpose 85,139,141 Crowntron 90 Croydon 229 Crusador 20,21 Custozza 97

D Daladier 36 Daler 97 Dame East 119 Dana 17 Dancin´ 97 Dapado 176 Dark Speed 83 Darmina 236 Darn Fast 64 Défi d´ Aunou 109 Delaware 52 Delray 65 Delta 52 Dia R.S. 107 Dialekt 87 Diamond Star 79 Dick Trot 209 Diego 76,191,194,195,224 Diving Leber 285 Django 129 Dollar 73 Don Kentucky 210 Don Orlan 20,162 Don Pedro 28 Don Scott 53 Donau Speed 55 Double Net 125,289 Dracula 85 Drakma 54,192 Dresden 51,52,53 Drewgi 106 Dronning Wilhelmina 33 Dryad des Bois 107 Duchess 162 Duke Iran 78,79 Duke of Alva 189 Duncan Gray 33

E E.V. Cane 122 Earl Bulwark,153 Earl´s Domino 284 Easy Lover 106,212 Ecana Nibbs 91 Ed Matserup 79 Edellinde 28 Ego Boy 75,76,224 Ego Wayraid 77,172 Egon Lavec 108,120,121 Eko Grand Royal 117 Eko l´Augeval 125 El Corazon 117,128,177 Elit Gelj 290 Ellizar H. 90 Elton Sidney 209 Elva 64 Elwyns 97 Emile 90,92,93 Emir Sund 102 Enac J:r 65 Equalizer 120 Ess Express 125 Etain Royal 120 Etawah Asa 39,191 Etta June 22,28,153,166,167, 174 Eugen 115 Eugenia 115 Eulalia 97,115 Euphoria 117 Euro- Recruit 115 Ewing Turf 92 Ex Lee 87 Exaltation 117 Exawah 28 Exbourne´s Wish 126 Excellens Ex 102,213 Exklusiv 40 Expectation 71,73 Express Gaxe 78,80,86,225 Express Will 53 Extrem Value 121 Eyebright 57,58,228

F Fabian 87 Fabias 107 Fabulous 116 Face Of Speed 121,123 Fair Flight 142 Falcon 193 Fan Idol 119 Fantast 48 Fantom Brick 107

Farad 224 Farandole 116 Fatima 142 Fellini Lavec 109 Feltwell 97 Feuerbach 99,229 Fiddely Doll 93 Final Care 125 Find Cowboyland 285 Finish 119 First Blood 102,105,251 First Sid 103 Fixie 53 Florence Kent 12,16 Florian 35 Floyd Clipper,291 Flying Drummer 142,144 Flying Friendship 61,112,246 Flying Jazz 96,97,144 Flyintor 114 Foggy Dew 71 Fox´s Den 116 Frances Bulwark 31,43,50,51, 52,53,54,155,170,222 Frances Great 31 Franceska Star 93 French Singer 98,112 Frey Nalan 94 Fridhems Ambra 110,122,226 Frisk Olympia 66 Frisky Frazer 109 From Above 120 Frosted Lep 292 Fänrik Scott 40,154,162,167

G Gaby Fortuna 53,192 Gale 84,85 Galint 67,164,165 Gallini 76 Game Warder 41 Ganymede 110 Gara 60 Garcon 19 Gaston Pride 93 Gaute (ex Pong) 232 Gavin 63,65,66,193,222,224 Gay Noon 52,53 Gazza Degato 123 General Alan 116 General Lomond 20 General November 110 Genova Bulwark 55 German 135 Ghaali 115 Gidde Palema 121,122,123, 227,254 Giesolo de Lou 109,110,120, 226 Girl 17 Glen Kronos 118,124 Glenfiddich 95 Glenlivet 113,229 Glory Då 285 Go On 32 Going Kronos 118,124,227 Gold 60,68,69,140,189 Gold And Grey 125,126 Gold Dust 122 Gold Park 24 Golden Day 75 Golden Speed 175 Golden Wedding 38 Goldlight 224 Good As Gold 105,108,119, 159,226 Grace 97 Gracia 33 Grafik 66 Grain 76 Grande Frances 79 Granit 66 Grant´s 96,229 Great Miss Bingham 21 Greven 67 Guardsman 30 Gunder Bulwark 53 Gung Ho 48 Gunga Din 45 Gus 54 Gutzy Cast 120 Guvernant 65 Gyllen 98,177 Gyllfen 102 Gypsi River 113

H Hakiki 116 Halfsong 126,127,128,129, 177 Hall 29 Hallo 48 Handbag 104 Hangover Square 116,117, 126 Hanover Sun 31,190 Happiness 83 Happy Again 85 Happy Date 237 Happy Star 82,176 Harlans Princess 66 Harmonic Sacc 112 Haronorah 138 Harper Arrow 74,223 Harper Hanover 39 Harris 56 Hebe 35 Hekate 36 Hennessey 122,123 Heres 138 Herodes 56,228,235,289 Herodes (trav) 284 Hertha 126 Hetty Bulwark 170 High Scott 284 Hilarius 175 Hilda Zonett 120 Hind 68,69,72,139 Hjördis 23 Hollyrood C 41,154 Hollyrood Son 23 Home Blåbjerg 122,213 Home Please 84,98 Homefolks 38 Homosassa 97,98,144,145 Hong Kong 61 Hooter 114,115,147 Hootka 122 Hoss 82 Hot Fudge 129 Houston Laukko 105,226 Human Behaviour 122,212, 216 Humbug 96,98,142,177 Hunter 67 Hurricane 56,58,189,228,289 Hvide Baronen 95 Hövding Lavec 119,120,172

I I´m A Photo 122,123 Ibrahim Pascha 22,23,152, 153,162,166,174 Ibs 66 Icecolt 112,116 Idealia 66 Ilotar 165 Ilse Bowler 92 Imperial 229 Ina Scott 102,103,104,105, 106,164 Indigo 31,43,155 Informant 114 Inga Will 163 Inherit Me 107 Insert Gédé 123 Intact 90 Interviewer 115 Iran A. 75 Iran Scott 43,50,51,167,221 Iran Will 75,207 Iransy 64, 284 Irish Captain 36,138 Irroy 17 Island Reef 84 Iva Will 162 Ivan 42 Ivanhoe 59 Iwanowitsch 74

J J.R. Bonanza 285 J.R.Broline 93 J´accuse 175 Jagilon 42 Jambler 72,140 Janita 52 Jasmine Young 91 Jehu 56,57,140 Jens Protector 55

Jest 24 Jet Hornline 107 Jet Ribb 90,91,94 Jim Garet 133 Jimmy Håleryd 78 Jims Lucky Streak 87 Joel James 123 Joffre 133 Jolly Rocket 109 Josedale Eagle 40,179 Joy For Jim 97,142,144,145 Juanna 142 Jubilation 128,129 Judy Song 77,225 Julienne 64,65,165 Jupiter Hornline 106,107

K Kabala 18 Kaffir 78,79 Kansas 95,142,144,145 Kapten Brodde 284 Karina Axworthy 67,194 Karina S. 152 Keen Garbo 90 Kennedy 123 Khedive 42 Khedive Dillon 23 Kickan 29,31,166 Kiliseh 97 Kilroy Broline 94 King Brodde 43,104,154 King Viggo 166 Kinnekulle 134,135 Kiss Me Again 120 Kleopatra 42 Knight Vale 99 Knutte 29 Kokomo 115 Kongress 67 Kosar 102,104,225 Kramer Boy 100,107,108,109 Kramer Lyx 92 Kreola Frenzy 104 Kreta 82 Kristiania 106 Kvicken 99,146,147

L La Promessa 101 Labbe Wind 102 Labyrint 47 Ladon du Goutier 285 Lady Ann 137 Lady Bell 27 Lady Jeanette 12,16 Lady Lad 285 Lagavulin 117,177 Lake St.Clair 127 Landerne 52,180 Larabello 89 Latan 92 Lazutjik 66 Le Mans 98 Lee Kelly 13,23 Legion 65,66 Legolas 88,89,90 Lemomite 162 Lento 17 Leon Pinero 284 Leopold 65 Lep Hanover 54,170,180,192, 222 Lepin 180,206 Libelina 37 Liegotgot 177 Light Heart 66 Lill Adolf 121 Lilly Will 163 Lillö 289 Lillöhus 59 Lime Abbey 39,40,41 Linardo 98,145 Linda Ceder 79 Lioness 55 Lito Scott 65 Little Eric 115 Lizzie Lee Brook 94 Local Hero 114 Locotime 42 Lola Scott 284 Lola Will 163,164 Lollypop 65,164 Lomond 284 Lona Sovereign 20

London 97 Long John 116 Lord Patrick 33 Lord Quick 92,94,290 Lord Roy F. 89 Lorofino 113 Louis Mimic 190 Louis Rollo 65 Louise Laukko 110 Lovely Godiva 107 Lundtofte 37 Lurifax 116 Luxury Ås 121 Lycaste II 83 Lyon 224 Lyrhanga 56,57 Löjtnant Scott 43,52,167,174

M Mac Ewen 96,142 Macahan 97 Mack Lobell 94,100,101,226 Mack The Knife 90,93 Mad Dog Slew 128,129 Madame Song 165 Madison Avenue 79,80,86 Maggy Guvijo 74 Magic Fact 127,128 Magnitude 116 Magnum Ideal 285 Main Fibber 64 Maja Hanover 30 Makebelieve Island 125 Mandrake El Mago 127,128 Manie 72,140 Manifest 84,98,229 Manina 139 Manoustie 70,71,139 Marco 224 Marco Abb 109,120 Marcon Lady 104 Marcon Lep 89,180 Margreth Will 55 Maria Day 62,63,64,193 Maria Halle 27 Maria Lloyd 74 Maritime 107 Marius 235 Marsk Stig 37,44,137 Martyr 84 Masada 98,146 Master Håleryd 87 Mata Hari 68,139,176 Matiné 89,90,91,225 Matondo 60 May Björn 80,153,194 Mc Affee 20 Meadow Prophet 100,102,103 Meadow Road 90 Meadowbranch Fury 102 Media Hora 128,129 Meditation 112 Merceno 65 Messer Fabian 108 Mexe Diamond 74 Micado C. 92 Michaux 97 Micko Fripé 88,158,164 Midnight Rocky 94 Mimosa Fortuna 69 Ministervälde 136 Minou du Donjon 90 Mio 74 Mirakel 46,138 Miss Brook Worthy 26 Miss Bulwark 191 Miss Butterfly 95 Miss Catherine 42 Miss Maria 114 Miss Ormonde 42 Miss Pilaar 119 Miss Scovere 42 Miss Stanford 97 Miss Wienna 20,23 Missan 31 Moko Brodde 54 Molnets Broder (galopp) 35, 36 Molnets Broder (trav) 76,77, 180,224 Moni Maker 110 Monitor 284 Montana Chill 109 Moonbeam 83,84,85,141,229 Moore Light 58 Morella 23 Morgan 35,137 Mount Everest 97 Mr Almo 92 Mr Giggar 104 Mr Gossip 107 Mr Lavec 159 Mr Lep 204

Mr Lucken 101 Mr Moon 57 Mr Quickstep 107 Mr Vat 40,41 Mummi´s Lodge 129 Music Streak 95 Musicant 56 Mustard 86,87,165 Mykene 58 Mäktig Liss 109 Märta Rappson 53

N Nalle Svansjö 88 Nashville 112 Nealy Lobell 93,94,100,102, 104,209,226 Near Friend 93 Near Me 67,180,223,291 Nedworthy 27,28 Needles ´n Pins 121 Never Stop 116 Nevitsborg 52 Newton Rozz 106 Next Going 115,116 Nice Eagle 113 Nick 66 Nick Scott 78,225 Nightingale Asa 284 Nijinski 37 Nilema Pearl 104 Nino Blazing 87 Noble Flyer 97 Noir Qualite 109 Norma 58 Note Broline 102 Nyanz 20 Nyanza II 20 Nogle Action 224 Norse 228 Norman 228,288 Never Say Die 246

O Orthodox 19 Oké Hanover 38 Otkha 65 Orm 68 Out of Africa 85 Oktan Sund 86 Ormus 96,97,237 Old Blue 99,147 Octan Seigneur 114 On Location 117 Omega Topline 118,172 Olimede 123 Oregon 126 Omara 126 Organizer 126,127 Ocos 165

P Palatal 115 Pan 25,139 Paphos Light 115 Park Avenue Cathy 103,104 Partagas 117 Passport 128,229 Paul Scovere 66 Pay Me Quick 91 Pay Nibbs 93 Peace And Charm 106 Peace Corps 101,225 Pecoiquen 128 Pelle Lep 78,172 Pera 23 Perhaps 53,191 Pershing 79,80,185 Peter Pogue 10,13,20,21,152, 162 Peter Pogue J:r 20,21,162 Peter Scott 30,42 Peter Spjuver 26,27,29,38, 152,166 Peter Tide 54 Peter Wood 64 Petersdotter 27,152 Phanta Sacc 114 Philidor 115 Phosphoros 33,233 Pigge P.H. 104 Pilot Kloster 285 Pipoldchap 128,129 Plastflickan 96 Plumona R.S. 87 Pluvier III 66,239 Pompano Beach 102 Pompus 95 Pooklet 19 Prado 97 Presidenten 31,43,51,155, 170,221

Primo Melody 113 Prince Mc Kinney 53 Princess Håleryd 122 Princip Ås 106 Prins Bulwark 42,43,180 Printonian Boy 136 Pripps Blå 90 Progress 82,83 Prokaznik 65 Pure Water 113 Peruginos Flyer 147 Popline 164 Pom Chips 165 Princess Hollyrood 167 Pong 189 Pilét 189 Plugghästen 291

Q Qantas 69 Quaglino´s 85 Queen Fibber 64 Queen L. 90,100,101 Queen Nedworthy 30,91

R Rabutin 243,244 Racoon 91 Rags And Bags 96 Rahatzait 90 Ralf 24,133 Raphia 28 Rappson 153 Rasmus Nalle 99 Rasputin 133 Rasputin (derbyvinnare) 82 Rebecca 83 Rebell Fortuna 72,297 Red Blanche 78 Red Hero 99,112 Red Ribbon 114 Red Victory 67 Reference Lady 115 Refill 97,247 Reine Soleil 95 Remington Crown 107,110 Respekt 30,31,38,39,153,201 Revenue 108,118,119,120, 121,122,123,211,226,227,252, 253 Rex 117 Rex Håleryd 87 Rich Choice 125 Rickard 126 Rikitikitavi 67,156,157,194 Rite On Line 107,109,110 Ritha Lyngholm 77 Ritva 83 Ritza Friend 114 Rival Damkaer 100,103,105, 108,109,111 Rob Roy 229 Rock 58,59,243,244 Roeland 65 Roland 51,139 Roller 55 Roltite 55 Ronniya 97 Rose de Mai 82 Rosenobler 98,99,177 Rosie 175 Rossard 96,98,176,177 Roussica 82,83,146,176 Royal Daughter 38 Royal Engagement 126 Rudolf Le Ann 110 Rue d´Alsace 128 Rue la Fayette 127 Runnett Dancer 84 Russian 116 Rusty 50 Ruter Dam 152,166 Rutger Hermes 98 Rutherford 192

S S:t Göran 119 Sailor Girl 186 Saint Protector 41 Salacia Bingen 284 Salamander 58 Salvation 107 San Francisco 36 San Michele 72 San Rival 101 San Rocco 58 San Walker 23 Sandringham 59 Sankodar 127 Santiago Matias 128 Sarah Palema 108,172 Sassa Hanover 29,200

Scandal Beauty 99,114 Scania 224 Scaramanga 125 Scoop 98,99,142,146 Scotch Lily 55 Scott Protector 67,239 Scovere 38 Sea Cove 104,105,220,226 Segerstorps Comet 74 Selecteur 70 Senador 115 Senate Brodd 284 Shaftesbury 84 Shaisa 117 Shamrock 85 Shanghai 158 Sharp Conquest 116 Sharp Matt 115,116 Shawdon 117,125,126,127 Sibelius 127 Sidenhuset II 36,37,228 Sigrid Pinero 40 Silent Key 126,127 Sillochnubbe 124 Silver Dream 43 Silver Flash 66 Silvio 164 Simb Capi 108 Simb Chaplin 123 Simply Coolawinnia 126 Singvanna 98 Sir Rutherford 55 Sir Tredennis 35 Sir Walter Scott 29,30,167 Sissela Ås 105 Siva 36 Skirner 47,138 Skogans Orlov 120 Skottlandshus 40 Skottlandshus II 57,58 Skuld 33 Skutte 96,97 Skymaster 49 Slinger Pro 285 Smaragd 54,165 Smila 83 Snack Bar 87 Snooty Fox 97 So Long 85,177 Soames 82,186 Sobine 96 Solo Hagen 158 Sonett 73 Song of Songs 84,95 Songline 115,116 Sonnbo Dole 285 Sourido 85 Sovjet 20 Special Force 110 Speed Duchess 53 Speedy 52,53 Speedy Gaxe 90 Speedy Magnus 88 Spindeln 58 Spinoon 79 Spion 20 Spring Fever 141,147 Squabbler 33 St.Remi 85,141 Star Cross 237 Star Grocer 102 Stato one 125 Steinlager 121 Stella Polaris 175 Stepdaughter 63 Stig 54 Stormy Belle 113 Stove Friend 73,82 Stove Sister 176 Stratos 139 Styrelseledamoten 102 Sugarcane Hanover 93 Sugerless 285 Sunglo 125 Sunjet 96 Sunset Boulevard 99 Super Lep 88 Super Play 91 Super Sessan 93 Super Star 83 Superman 33,137,232 Surcouf 75 Suverän 43 Suzanne Fibber 65 Swahili 85 Svalbard 72 Svarte Petter 20,22 Swedish Shave 177 Sweet Mahrhu 69,72 Sweet Sound 108 Svensk Uppfödningslöpning 173 Svenskt Derby 150-151 Svenskt Travderby 160-161

Svenör 71,72,139 Sybil Boy 31,39

Table Ronde 65 Tahti 22 Tampiko 53,54 Tangens 88,90 Tao 112,247 Tarok 77,78,79,120 Tarzan 136 Tarzan Passat 78,80 Taxinge II 35,36 Tea Cup 16,18,25 Tebheagnaneilan 117 Ted Pride 90 Terroir 126,127 Thay King 97 The Big Apple 101 The Listener 19 The Onion 89,225 The Sweet Fox 23 Thunderball 139 Timo 126 Tinto 70 Tipton 119 Titan´s Pride 66 Titania 191 Tjavs 55 To The Gate 102 Tommy Boy 36 Top Secret 67 Topcoat 115 Topsey 54, 284 Tora 66 Torben 11 Toreador 42 Tornese 192 Torvald Palema 123 Tout Ou Rien 120,121,122, 123,211 Tovaritch 85 Trafalgar 236 Tredje Mannen 68 Tristan 37 Triton Sund 123 Trivial Pursuit 112,144 Trophy Ås 105,172 Trumps 41,180 Tsar d´Inverne 122 Tudor 70,236 Tulleman 102 Tumult 65 Turenne 97 Twinkle II 231

Xavier 96

York Street 128,129 Yvan le Barbu 138,233

Z Zenato 127,147 Zenit F. 104,106,210 Zenithsa 113,177 Zerena Apache 116,128,177 Zoogin 104,105,106 Zoot Zaid 116 Zule 21,23

Ännu fler hästar Det förekommer ytterligare hästar som finns i startlistor, tabeller eller bildtexter samt hästar i brödtext som nått placeringar men inte finns i indexet.

U Ultimo H. 87,88 Union Guy 184 Union Shark 101 Urgent Yankee 74 Us Flying Scott 102 Utah Bulwark 92 Utini 102 Uvereds Öfsadröp 102

V, W Wai Lin 125 Walking King 285 Val De Mar 126 Valetta 65 Valhalla 35 Walky-Talky 83,84 Valley Chapel 117 Walter Top 39 Vanguard 237 Wanja W. 90 Varenne 118,120,121,220,226 Varuna 97 Veduwa 113,114,146,229 Verround 237 White Week 97,98,229 Whitney Boy 64 Via Napoli 82,229 Wibrantus 90 Vichy 125,229 Victoria S. 88,209 Victory Tilly 110,118,225 Viking 58 Viking Kronos 107,108,109 Wind Boss 75 Vinda Whitney 65,162,223 VIP 162 Wip 20 Viroid 90 Viscount 59 Wise Move 114 Vivat 42 Voltite 42,43 Vombelina 66 Wonderboy 68 Voter 25,35,131,133,189 Västerbo Daylight 29

319