_Portfolio
Arkitektur & urban design Johan Bรถhlmark 2014-2017
Bilden på framsidan och innehållsförteckningen föreställer ett utsnitt av centrala Karskronas barockplan, en stad som varit mitt hem och studieort under de senaste tre åren.
_innehåll _Curriculum vitae 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 _01 Studentmodul 16
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
_02 Dolt i vass
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
_03 Oljehamnen hattholmen
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
_04 Utvecklingsförslag bredäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
_05 Kulturhuset borgmästaregatan 6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
_06 Detaljplan Nya Slättanäs
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
_curriculum vitAE Arbetslivserfarenhet Hej! Johan Böhlmark heter jag, är 26 år gammal och läser mitt tredje och sista år på kandidatprogrammet i Fysisk planering på BTH.
Systembolaget, Sälen 2015- Butiksbiträde och rådgivare under lov och ledighet under studietiden. Projektengagemang Inside & Outside, Rättvik och Örebro 2013-2014 Rit- och mätkonsult. Upprättande av bygglovshandlingar, arkitektförslag, relationshandlingar och fastighetsdokumentation mot privata kunder, större privata och kommunala bolag som, Behrn fastigheter, Aspholmen fastigheter, Örebro fastigheter och Hällefors kommun.
Här i min portfolio visar jag ett urval av projekt i varierad skala som jag skapat i samband med min utbildning på Fysisk planering.
Ica Nära, Sälen 2008-2013 Butiksbiträde under helger och lov under studietiden.
Kontakt mail: johan.bohlmark@hotmail.com linkedin: www.linkedin.com/in/johanbohlmark issuu: www.issuu.com/johanbohlmark tel: 070-640 06 52
Projektengagemang Inside & Outside, Rättvik Juli 2012 Sommarvikariat. Upprättande av bygglovshandlingar, arkitektförslag och relationshandlingar. Utbildning
Fysisk planering, 180 hp, Blekinge Tekniska Högskola 2014Pågående studier. Sista (6:e) terminen. Byggingenjörsprogrammet, 180 hp, Högskolan Dalarna 2010-2013 112,5 hp. Ej avslutande studier. Byggteknikprogrammet, Stjerneskolan, Torsby 2007-2010 Gymnasiala studier med inriktning byggteknik.
Kunskap och behörighet
4
Körkort B. Språk
Övriga meriter Johan Böhlmark 2014-2017
CAD-programmen ArchiCad och Autocad - Goda kunskaper Adobe-serien (Illustrator, InDesign och Photoshop) - Grundläggande kunskaper GIS-programmet ArcGIS (Esri) - Grundläggande kunskaper MS Office-serien (Word, Powepoint och Excel) - Grundläggande kunskaper
Svenska - modersmål Engelska - Flytande i tal och skrift Vice ordförande i linjeföreningen PlanKan 2015-2017 Styrelseledamot och vice ordförande i den ideella linjeföreningen PlanKan, vars syfte är att bedriva studiebevakning och anordna studiesociala aktiviteter för studenterna på Fysisk planering på BTH. Hedersomnämnd och finalist i arkitekttävling November 2014 Hedersomnämnd med bidraget ”Dolt i vass” i en arkitekttävling för studenter på institutionen för fysisk planering med syftet att ta fram ett gestaltningsförslag på en badplats och en omgestaltning av utemiljön på Campus Gräsvik, BTH. Referenser lämnas på begäran
_01
Studentmodul 16 Planering introduktion år 1 Uppgiften Syftet var att på ett grundläggande sätt förstå de fysiska och rumsliga sambanden mellan enskilda byggnader, den byggda och landskapets miljö. Detta genom att gestalta en studentmodul på 16 kvm, samt att sätta den i ett sammanhang till omkringliggande byggnader av samma slag. Förslag Studentmodulen har en kvadratisk plan med 4m långa sidor, vars insida A har gestaltats för att tillvarata varenda kvadratmeter. Detta har möjliggjorts genom platsbyggda möbler längs väggar och sängplats på loftvåning, som nås med en trappstege, ovanför badrum
och kök. För att skapa en känsla av rymd löper ett stort, längsgående fönster runt hörnet i den öppna sociala ytan, här får även takhöjden vara mer generös då det utformats som ett åstak. För att få ner ljus och rymdskänsla på loftet har finns ett takfönster i det valmade takets nock.
A
Illustrationsplanen visar hur modulerna placerats med hänsyn att minimera insyn till varandra. Mellan husen finns gemensamma ytor för umgänge. Som en entré till studentbostäderna har en gemensamhetsbyggnad utformats med de funktioner som inte ryms i modulerna samt utrymmen för att kunna umgås i större sällskap.
A A
B
B
G pet
B B
ner
ner
pet
B B
Öp
B B
Öp
B B
A
A G G A A
A A
Entréplan & fasader
A
A
B
B
B
pet
Öp
B
ner
G A
A
Illustrationsplan och fasadskiss på gemensamhetsbyggnad
00 11 22 METER METER
55
1010
Sovloft
0 1 METER
2
5 Sektion A-A
10 Sektion B-B
5
_01
Johan BĂśhlmark 2014-2017
6
Studentmodul 16 Planering introduktion ĂĽr 1
_02
Dolt i vass Tävling badplats gräsvik år 1 Uppgiften Stadsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona kommun bjöd tillsammans med FysPlan på BTH in till en tävling med syftet att gestalta en badplats utanför Hus J på Campus Gräsvik. Tävlingen var öppen för alla studenter registrerade på Institutionen för Fysisk Planering på BTH ht 2014. Tävlingsförslaget skulle möjliggöra för bad, skapa mötesplatser vid havet, stärka ett stråk längs strandlinjen, tillvarata utsikten och platsens läge samt kunna användas för undervisning och innehålla ett nytt mindre fakultetshus. Analys och koncept De egenskaper som vi identifierade som viktigast inom projektområdet var dels flödet av människor; både de som rör sig genom Gräsvik och använder området som en transportsträcka för att ta sig någon annanstans, men också det inre flödet av människor i skolan som inte rör sig ut och inte utnyttjar BTH:s läge nära vattnet.
Platsens sensoriska egenskaper ansåg vi också vara av stor vikt. Idag är platsen för blåsig och öppen för att vara inbjudande till att uppehålla sig en längre tid. Dessa punkter lade vidare grunden till förslagets konceptet.
Koncept FRAMTID NU
Platsanalysen identifierade fyra viktiga egenskaper som vi arbetade vidare med; Rörelse, Utblick, Vind och Rumslighet. Dessa fyra lager i landskapet åskådliggjorde vad som saknas i BTH:s utemiljö; platser att vistas på i mindre skala.
Hu sJ
Hu sJ
Vind
Konceptet bygger på att skapa mindre gömslen av olika tappningar för att tillgodose och och förvalta dessa egenskaper. Gömslen som intima platser att mötas i. Gömslen dolda i vass.
Utblick
A
A
Rörelse B
Ö
Rumslighet Tävlingsområde Campus Gräsvik
7
_02
Dolt i vass Tävling badplats gräsvik år 1 Förslag Campus har i och med detta förslaget fått mer och bättre definierade mötesplatser på flera ställen utmed havskanten samt nedsänkta sittbrunnar på land där man i lä kan finna studiero. Längs vattenbrynet finns två, lätt gömda trädäck i vassen med omgivande sittbänkar som utformats likt äldre båtkåsor. Möjligheter att mötas ute på vattnet har skapats genom runda bryggdäck varifrån man kan ta ett dopp i vattnet eller bara avnjuta vyn över den inre skärgården. Genom att anlägga en spång längs kustlinjen, som brokigt löper in och ut ur vassen, skapas en naturskön och spännande alternativ väg till stråket genom campus. Platsen har utformas så att bad möjliggörs längs hela havskanten. I söder finns en anlagd sandstrand med omgivande gradäng. Trädäcken vid vattnet är även de skapta för sol- och bryggbad.
Johan Böhlmark 2014-2017
8
De nya platserna med trädäck intill vattnet samt det nya fakultetshuset är utformade för flera olika former av undervisning, alltid i nära kontakt med naturen. Högskolans unika läge med utsikt över skärgården tillvaratas och bejakats i alla ingrepp som föreslås på platsen. Inifrån Hus J störs inga utblickar då sittbrunnar och trädäck vid vattnet är nedsänkta i marken. Flera nya utsiktspunkter har tillkommit i och med den nya spången samt de nya mötesplatserna vid och på vattnet.
N
Principsektion för fakultetshus
Hus J Principsektion för spång
Principsektion för bryggvik
Principsektion för sittbrunn
Principsektion för strandbad
Illustrationsplan
108 109 107
107
2
Illustrationsplan
107.5
107.5
108.1 109.2
124
107.8
4
Området angörs från Blå portvägen i väst, via den befintliga avfarten men också från en ny rondell på Österleden. Rondellen bidrar även till att hastigheten sänks och buller minskar för de nya boende.
114
113
112
111
107 110
109
g
in ker Par
106
I
n
ata
10
tan
mg
liu
He
rtsga
IV
115
r Pa
V
IV
ing
r ke
1
Blå Po
IV
116
112
111
110 114
109
117
113
g erin Park
III V
IV
4872
IV
108.2
109.5
Kärleksst.
d
rle
te
Ös
en 112.6
IV
107
110.6
107.7
Salts
IV
109
jöbad
110
107
113
107
106
111
sväg
112.7
en
II
I
III
IV
112
IV
IV
ing
r ke
r Pa
114.4
III
111
107
IV 107.5 112.5
t
IV
III
3:17
4873
111.7
106.5
IV
107
I väst-östlig rikning löper ett parksråk genom bostadskvarteren, där cyklister och fotgängare kan röra sig fritt från biltrafik. God tillgänlighet till centrum och Pantarholmen i norr har skapas med en cykel- och gångväg längs vattnet samt med en ekodukt över Österlededen.
108.5
106
uk
111.6
107
Ett torg som utgör områdets lokala centrum har planerats vid den östra porten. Här har även kustlinjen tillgängligjorts genom en boardwalk och hamnplatser för fritidsbåtar.
108
107.9
107
III 109
5:47
IV
108.0
II IV 107
107
X 107
107.6
IV
II
107
107
III
106
Förslag Planförslaget som bygger på en bruten kvartersstruktur med varierad bebyggelse som möjliggör för 650 nya bostäder, service och verksamheter. Den brutna strukturen bidrar bl.a till en högre konnektivitet
109
od Ek
Syftet med denna uppgift var att på Hattholmen i Karlskrona, utforma en ny stadsdel på översiktlig nivå med en blandning av bostäder, verksamheter och service samt redovisa dessa i en illustrationsplan.
som ger god tillgång till områdets grönytor.
1080-89/53.
Uppgiften Lokaliserad nordöst om Karlskrona centrum och i direkt anslutning till österleden ligger Hattholmen, en sedan år 2010 nedlagd oljehamn. Med dess centrumnära läge och de goda planeringsförutsättningarna utgör Hattholmen en viktig etapp för Karlskronas fortsatta expansion.
108
_03
oljehamnen Hattholmen Planering grannskap år 1
106
Parkerin
g
107
106
IV
Flerbostadskvarter
KARLSKRONA
Stadsradhus Studentlägenheter
2:1
IV
1
Punkthus 2:1
1
Bostäder och kontor
N
Bostäder och service
Planens avgränsning
Service
0 5 10 METER
20
50
100
9
Bebyggelsen och höjden på densamma har utformats för att tillvarata utsikten och kontakten med havet för de boende på Hattholmen. Husen breder ut sig mot havet och våningsantalet är högre på de husen som placerats närmast österleden.
107
108
Österleden
3:17
1
107
109.2
107
För att minimera buller för de som bor och verkar närmast österleden har, utöver bullervallen, parkering placerats mellan vägen och husen för att öka avståndet till bullerkällan. Dessutom har handel och service placerats i direkt anslutning till den östra porten för att minimera genomströmningstrafik i inom bostadsområdet.
107
107
_03
oljehamnen Hattholmen Planering grannskap år 1
108.5 108.1
107.5
107.8
5:47
107.5
107
109 113
111
112
110
Heliumgatan Blå
107
tan
tsga
Por 109
107 108.2
106
4872
107.7
Salts
107
jöba
107
dsvä gen
106.5
106
107.5
10
4873
107 107
107
106
107
Johan Böhlmark 2014-2017
106
Volymillustration
Uppgiften Planera för utbyggnad och förtätning av centrala Bredäng, en förort sydväst om Stockholm.
Illustrationsplan
CENTRUMTORGET
Strategi och förslag Utvecklingsförslaget av Bredäng tar sin utgångspunkt i en strävan efter en tydligare sammankoppling till omkringliggande orter som Sätra, Skärholmen, Mälarhöjden men även Stockholms innerstad. Två nyckelstråk i Bredäng har identifierats som föremål för denna utveckling. Dessa stråk; Bredängs Allé samt Skärholmsvägen, föreslås förtätas och urbaniseras genom en omgestaltning av den befintliga vägen till stadsgata där den frigjorda ytan kantas av ny bebyggelse.
STADSRADHUS
Två noder utgör det nordsydliga stråket längs Bredängs Allé i form av två torg. Ett vid Bredängs befintliga centrum samt att nytt torg vid Sätra idrottsanläggning.
BREDÄNGS ALLÉ
_04
Utvecklingsförslag bredäng Komplexa stadsbyggnadsprojekt år 3
Den nya bebyggelsen karaktäriseras av olika typologier för att skapa en variation av boendeformer. Bebyggelsen utgår ifrån den befintliga byggnadsstrukturen och strävar efter ett tydligt släktskap, men med ett mer samtida arkitektoniskt uttryck samt att de offentliga och de privata rummen har accentuerats genom nya in-fill.
IDROTTSTORGET SKÄRHOLMSVÄGEN
Utvecklingsstrategi
Koncept Diagrammet till höger visar hur ett typkvarter längs Bredängs Allé kan urbaniseras och förtätas genom in-fill av stadsradhus på mark som idag upptas av ytparkering. Parkering föreslås istället ta plats i form av kanstensparkering och viss ny ytparkering i mindre attraktiva lägen. I stadsradhusens bottenplan kan lokaler för service eller annan aktivitet inhysas, men även utgöra soutterängplan för bostad.
N
Konceptdiagram
0 1020 METER
50
100
150
200
11
_04
Utvecklingsförslag bredäng Komplexa stadsbyggnadsprojekt år 3
Idrottstorget
BUSS
Centrumtorget
Stadsradhus, Bredängs allé
SS
BU
SS
BUSS
BU
N
N
N
Johan Böhlmark 2014-2017
12
!"#$%&'(") Verksamhet
Sektion Centrumtorget
Sektion Idrottstorget
Sektion stadsradhus, Bredängs allé
Fasad Centrumtorget
Fasad Idrottstorget
Fasad stadsradhus, Bredängs allé
01 5 Meter
10
25
50
Södra kungsgat an
an
at
eg
ar
st
2. Befintliga husets fasad
atan
areg
verk
Hant
mä
Det offentliga rummet på husets baksida skapar god tillgänglighet från två av Karlskronas mest centrala och besökta stråk och platser, Borgmästaregatan och Stortorget. Rummet definieras av det nya kulturhuset, biblioteket och kyrkogården öster om rummet. Detta skapar ett intimt och halvslutet rum som ställer sig i kontrast till det manifesterande Stortorget.
Stortorget
rg
1. Befintligt hus på förslagstomten
Som bild 3 och 4 visar på, som är tagna på ett hus på motstående sidan av gatan till det befintliga huset, finns det det en stark struktur i fasaden som delas in av de kraftiga ribbverken. Dessa attribut har tagits upp i kulturhusets fasad i form av ribbor som delar av våningsplanen och fönstersättningen i horisontellt och vertikalt led. Även panelen på det befintliga huset har tagits upp i fasaden som artikulerar fasadens angöring mot mark och tak.
N
Bo
Analys Det befintliga huset på tomten karaktäriseras av en fasad med flera delgestalter som tillsammans skapar en jämn och strukturerad komposition. Byggnaden angör marken med en kraftig sockel som tas vid av en vertikal bröstpanel. Denna bröstning tillsammans med sockeln artikulerar husets angöring mot mark och skapar en delgestalt i fasaden. Denna tas sedan vid av en horisontell träpanel som fortsätter uppåt i fasaden. Husets fönster sitter med en jämn rytm och livar både horisontellt och vertikalt med varandra. Fasaden avslutas med en kraftigt markerad takfotslist.
Förslag Kulturhuset har utformats med ambitionen att ha ett tydligt släktskap till det befintliga huset, men utfört i en mer samtida gestaltning. Byggnaden uppförs därför helt i trä med en fasad som blir en parafras på den karaktäristiska träbyggnadstraditionen i Karlskrona.
sgatan
Uppgiften Karlskrona är i behov av ett nytt kulturhus, då stadens kulturfaciliteter inte längre motsvarar dagens behov. För detta förslag har en centralt belägen tomt valts, som ligger i anslutning till två av Karlskronas mest välbesökta gator och platser, Borgmästaregatan och Stortorget. På platsen finns idag ett äldre trähus i tre plan som är sammanlänkat med och är en del av stadsbiblioteket. Det nya kulturhuset ges i och med sin placering, god tillgänglighet då det kan nås från både Borgmästaregatan och Stortorget.
Konstapel
_05
Kulturhuset borgmästaregatan 6 arkitektur och offentliga rum år 3
Östra Prinsgatan
Situationsplan
3. Trähus på motstående sida av Borgmästaregatan
0 5 10 20 METER
4. Träfasat i lockläkt
50
100
13
_05
Kulturhuset borgmästaregatan 6 arkitektur och offentliga rum år 3 N N
5 5
10 10
BB
BB
C C
15 15
20 20
BB
0 1 2 0 1 2 METER METER
C C
C C
NÖDUTG.
INNERGÅRD/ RUM OFFENTLIGT INNERGÅRD/ OFFENTLIGT RUM
KOSTYM
SCEN
NÖDUTG.
HISS
ATELJÉ
BIBLIOTEKET
ATELJÉ
LOGE
FOAJÉ FOAJÉ
WC
WC/ DUSCH WC/ DUSCH
HISS
RWC RWC
KAPPRUM
A A
ENTRÉ ENTRÉ
KAPPRUM
WC
HISS
FÖRRÅD
KÖK
RWC
AVD.
A A
F
K
F
ATELJÉ
A A
RWC
ATELJÉ
GALLERI
A A
Johan Böhlmark 2014-2017
FÖRRÅD
KONTOR
GALLERI
A A
KONTOR
BB
Sektion B-B
WC WC
Plan 2
14
Sektion A-A
VERKSTAD/ FÖRRÅD VERKSTAD/
WC WC
BB
Plan 1
RWC
FÖRRÅD K
BIBLIOTEKSAVD. BIBLIOTEKS-
RWC
BB
Entréplan
KÖK WC
WC STÄD/ FÖRRÅD STÄD/ FÖRRÅD
C C HISS
WC WC
ATELJÉ
HISS
WC WC
GALLERI/ ATELJÉ GALLERI/
C C
C C LOGE
HISS
BIBLIOTEKET KOSTYM
SCEN
NÖDUTG.
NÖDUTG.
Sektion C-C
A A
_05
Kulturhuset borgmästaregatan 6 arkitektur och offentliga rum år 3
Fasad mot nordväst
Fasad mot Borgmästaregatan
Innergård/offentligt rum
Fasad mot sydväst
Fasad mot Borgmästaregatan
Salong på entréplan
Konstruktionsförslag yttervägg
15
13
15
Illustrationsplan
13
17
17
n ge vä lgö He
15
17
18
16 16
18
15
17
15
17
n väge
Helgö
15 17
16
14
15
Huvudstråket i nord och sydöstlig riktning understryks genom sitt tilltagna gaturum som kantas av en gemensam väg för gång- och cykeltra kanter. Centralt längs huvudvägen har en återvinningsstation placerats som försörjer alla bostäder inom planområdet.
14
13
16
13
15
17
13 15
18
14 14 12
Lek 13
10
18
17
16
14
13
19
9
14
20
20
12
13
11
12
12
20
20
12
10
7
14
12
15
Avfall 13
12 20
19
16
17
18
13 14
12
11
20
13
7 11 13
20
14 10
13
19
19
6
15
9 14
13
12
8 11
17
13
14
15
7
16
Detaljplanen innebär främst att skogsmark tas i anspråk för ny bebyggelse. På grund av detta har stor hänsyn tagits för att bevara naturens karaktär inom planområdet. Skog och grönska skyddas mellan nya såväl som intill de befintliga bostadsområdena. Befintliga rekreationsstråk bevaras och stärks genom bl.a. genom anläggandet av ett elljusspår genom området. Två lekplatser med goda kommunikationer för fotgängare och cyklister har placerats i bostadsnära lägen.
8 18
18
6
6 10
9
6
17 8
15
Lek
7
14
13
12
11
10
16
Med hänsyn till det nära avståndet till hvudgatan genom Listerby har en tätare bebyggelsestruktur placerats i områdets norra del, i anslutning till Helgövägen. Den tätare delen karakteriseras av en
14
18
6
Det planerade bostadsområdet angörs med en ny väg som knyter samman de befntliga gatorna; Blekingsekevägen i sydöst och Helgövägen i norr. Denna nya vägsträckning tillsammans med lokalgatorna försörjande de nya bostadsområdena, är utformade att följa områdets topografi.
Kavla
10
Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra för byggandet av villor, parhus och radhus samt lokalgator i det nya bostadsområdet Slättanäs i Listerby samhälle. Detaljplanen syftar även till att säkerställa att natur- och rekreationsområden som idag besörjer intilliggande bostadsområden bevaras.
en
sväg
skär
blandning av kedje- och radhus samt friliggande villor. I områdets södra del har två områden planerats på var sida om huvudvägen. Dessa områden planeras att utgöras av villatomter för friliggande villabebyggelse.
11
Uppgiften Syftet var att belysa övergången från en tidigare framtagen fördjupad översiktsplan till detaljplan och visa bredden i detaljplaneinstrumentets tillämpning genom framtagande av en stängt samt generellt reglerad detapljplan.
16
_06
Detaljplan Nya slättanäS Detaljplanering och översiktlig planering År 3
7
19
14
18
8
17
18
16
11
10
10 12
12
11
13
Kallinge
13
15
9
10
27
Rödeby
17
12 16
13
14
15
10
28
14
14
14 19
17
15
16
13
12
13
14
Listerby 14 13
15
13
12
Teckenförklaring 13
14
17
N
16
17
13
Tomtgräns
15
Träd
16
Planerad bebyggelse
Karlskrona Gata
14
14
12
12
20
50
100
12
0 5 10 METER
11
10
Gångstråk
15
Lek
12
Planområdesgräns 14
Grönområde
13
Ronneby
13
18
E22 E22
13
Johan Böhlmark 2014-2017
13
15
13
Nättraby
12
18
11
Kidövägen
13
10
15
10
13
17
ge
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet.
g nr 12
n
17
15
vä
övä
18
16
10
11
16
allm än
PLANBESTÄMMELSER
lg He
66
3
17
8
_06
Detaljplan Nya slättanäS Detaljplanering och översiktlig planering År 3
16
18
9
15
17
17
15
GRÄNSER
7
n
väge
Planområdesgräns
8
Helgö
9
Användningsgräns
15
11
17
8
14
15
16
13
10
P
öls äg Tv
16
14
Egenskapsgräns _-vägen
13
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap. 5 § 2 p)
9 10
8.0
11
B e1d2f2 13
17
15
12
15
B e2d3f3 B e2d3f3
14
P
12
13
7.0
VÄG
7.0
7.0
13
14
10
B e2d3f3 lek
B e2d3f3
18
GATA
gcväg 14 7
10
7.0
NATUR
16
P
GATA
Klimpvägen
15
n1
19
9
20
m
19
18
20
Kvartersmark (PBL 4 kap. 5 § 3 p)
12
8.0
13
n1
12
12
8
20 20
12
10
B e1d1f1
NATUR
7
gå
7
ng
8.0
16
17
13
14
19
19
15
18
12
12
11
20
B e1d1f1
8.0
9
20
n1
20
n1
10
GAT A
15
13
Parkering
16
17
18
14
22
12
11
20
13
20
GATA 11
8.0
13
20
14
B e1d1f1 B e1d1f1
8.0
8.0
B e1d1f1
21
tion
8.0
Skogsstig med möjlighet till gångtrafik (PBL 4 kap. 5 § 2 p)
lek
Lekpark ska uppföras (PBL 4 kap. 5 § 2 p)
n1
Skogens naturkaraktär ska bevaras (PBL 4 kap. 10 § och 13 §)
6
Stenmurar ska bevaras. Öppningar får göras för lokalgata (PBL 4 kap. 16 § 3 p)
13
10
mo
Gång- och cykelväg ska uppföras (PBL 4 kap. 5 § 2 p) Eljusspår ska uppföras (PBL 4 kap. 5 § 2 p)
Skyddsbestämmelser
20
19
19
6
motion gång
gcväg
20
19
13
B e1d2f2
Bostäder
P
EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK
12
ÅTERVINNING
gå
7
B
gcväg 14
ng
19
19 15
9
EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK
8
10
9
16
15
14
13
17
B e1d1f1
13
B e1d1f1
14
8.0
15
NATUR
8
9
gång
8.0
16
8.0
18
18
7
11
12
7
8
B e1d1f1
11
13
18
14
17
12
7
10
18
Utnyttjandegrad e1
Största utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 25 % (PBL 4 kap. 11 § 1 p)
e2
Största exploatering är 100 kvadratmeter byggnadsarea (PBL 4 kap. 11 § 1 p)
d1
Minsta fastighetsstorlek är 800 kvadratmeter (PBL 4 kap. 18 § 1 p)
d2
Minsta fastighetsstorlek är 550 kvadratmeter (PBL 4 kap. 18 § 1 p)
d3
Minsta fastighetsstorlek är 165 kvadratmeter (PBL 4 kap. 18 § 1 p)
12
gång
16
Sto 15
13
12
13
12
7
8
NATUR
11
14
gcväg
10
15
7
lek
14
ägen
17
8.0
notv
8.0
Jakt ka
8
6
gcväg
B e1d1f1
9
B e1d1f1
6
eg
rs
17
10
10
elv
n1
en
äg
6
NATUR
9
6
9
VÄG
Begränsning av markens bebyggande
11
16
10
Marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap. 16 § 1 p)
7
n1
Marken får endast förses med komplementbyggnad (PBL 4 kap. 16 § 1 p)
19
14
18
8
n1
15
9
15
16
14
8.0
12
10 10
10
12
11
13
B e1d1f1
8.0
13
Storsegelväge
n
16
12 13
13
B e1d1f1
8.0
14
0.0
Högsta nockhöjd i meter (PBL 4 kap. 11 § 1 p)
f1
Endast friliggande enbostadshus (PBL 4 kap. 16 § 1 p)
f2
Endast parhus (PBL 4 kap. 11 § 1 p)
f3
Endast radhus (PBL 4 kap. 11 § 1 p)
13
10
12
15
Utformning
13
11
AT A
17
18
B e1d1f1
G
17
6
Naturområde
Återvinningsstation
17
B e1d2f2 11
Lokaltrafik
18
17
16
14
13
ÅTERVINNING
n
otio
14
Trafik från angränsande lokalgator till huvudnät
5
15
8.0
10 14
14
B e1d1f1
14
19
6
11
18
10
13
8
9
16
9
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
13
7
17
11
8
15
10 12
7
12
Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft (PBL 4 kap. 21 §).
13
12
10
6
14 14
15
4
13 5
3
12
13
2
14
13
14
14
16
15
15
10
17
5 16
13
13
17
1
12
12
10 14
13
Gata
18
14
Slänt
8
11
10
Studentarbete upprättat på The Swedish School of Planning i Karlskrona 2017-03-24
Lövskog
0 5 10
Barrskog
METER
Sankmark
6
SKALA 1:1500 (A1) 20
50
1
17
9
Stenmur
Ronneby kommun, Blekinge län
4
2
16
Stödmur
12
Nivåkurvor Avvägd höjd Belysning
3
Häck
10
13
000.0
5
11
14
15
16
17
18
12
13
Staket
Träd 120
7
15
Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade
Nya Slättanäs i Listerby
12
Samfällighet Byggnader, fasadlinjer redovisade
16
Plankarta med bestämmelser Strängt reglerad detaljplan för
Gångstig 9
9
14
11
s00
N
Trappa Väg 10
11
Fastighetsbeteckning
0000, 0
15
OBS! Studentarbete
14
Fastighetsgräns Servitutsgräns
10
Strängt reglerad detaljplan för området Nya Slättanäs i Listerby i Ronneby kommun, framtagen och beredd för samråd.
13
15
GRUNDKARTANS BETECKNINGAR
13
SAMRÅDSHANDLING
12
12
11
100
Johan Böhlmark Student
17
Tack! Johan Bรถhlmark 2014-2017 mail: johan.bohlmark@hotmail.com linkedin: www.linkedin.com/in/johanbohlmark issuu: www.issuu.com/johanbohlmark tel: 070-640 06 52