Kommunsamverkan
TRAFIKSÄKERHET&MILJÖ
Alingsås
Förarutbildning i Alingsås kommun Ett nyhetsbrev från Vägverket
februari 2007 Trafiksäkerhets revisionen – en hjälp till självhjälp Trafiksäkerhetsrevisionen – en hjälp till självhjälp. En schweizer kniv i Nollvisionens verkygslåda som gör trafiksäkerhetsarbetet mer överskådligt.
Ett bussbolag som ligger i täten Ett bussbolag som ligger i täten! Jodå, det går att kombinera trafik säkerhet, miljötänkande och lönsam het. Carlsteins Trafik AB har receptet och visar nu vägen för andra.
Alingsås Kommun har ett ambitiöst program för att minska alla typer av skador i kommunen. Under en följd av år har fordonsskadorna varit ett stort problem som det har varit svårt att komma till rätta med. Information, kartläggning av orsaker och kontakter med förare var en inledning. För att minska fordonsskadorna och risken för personskador genomför nu Alingsås Kommun en årligen återkommande förarutbildning för delar av personalen. Med hjälp av instruktörer från NTF Fyrbodal utbildas på Vårgårda flygfält sedan 2004 cirka 80 personer per år inom körteknik och trafiksäkerhet. Utbildningen innehåller såväl praktiska som teoretiska moment. Med hjälp av utbildning och information för ökad medvetenhet om hur fordonen ska hanteras har antalet skador på fordo-
nen blivit färre. Detta leder i sin tur till minskade kostnader för stillestånd och reparationer. Frånvaron på grund av personskador i samband med olyckor med fordon har också minskat. Kommunens ambitioner och arbete med att via utbildningar sänka antalet skador har även inneburit att försäkringsbolaget begränsat premiehöjningen för 2007. – Vi har nått en positiv trend när det gäller antalet skador på våra bilar och personskador i samband med olyckor. Det gäller framförallt att öka trafiksäkerheten för våra anställda och därmed minska både person- och fordonsskador säger Tomas Carlsson, tekniska kontoret, som ansvarar för kommunens fordon.
Summering av KUSTOM-arbetet under 2006 Summering av KUSTOM-arbetet under 2006. Ett arbete som har stort fokus på hastighet 2007 men där även många kommuner har påbörjat transportanalyser som ska leda till ett säkert och hållbart resande.
Vill du veta mer om KUSTOM? Besök gärna www.vv.se (klicka på ”trafiksäkerhet”, sedan ”kommunsamverkan”) eller kontakta din närmaste KUSTOM-informatör.
Sveriges Kommuner och Landsting
Årsrapport
Trafiksäkerhetsrevisionen – en hjälp till självhjälp
Summering av KUSTOMarbetet under 2006
sig erfarenheterna in i det fortsatta arbetet. -Vi har fått ett dokument där hela vårt trafiksäkerhetsarbete är samlat, både det som sker här på tekniska förvaltningen men också det som görs hos andra förvaltningar. Med detta som utgångspunkt kan vi tillsammans fortsätta arbeta systematiskt och väldisponerat säger Johan Bengtsson, teknisk chef i Mellerud. I arbetet är flera förvaltningar och politiker inblandade. Detta ser Jonas Sundström, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Lidköpings kommun många fördelar med. – Det ger oss politiker en helhetsbild av
Sara Hesse
Hastighet
trafiksäkerhetsarbetet och visar att vi är många som måste arbeta tillsammans. Som kvalitetssäkring är också trafiksäkerhetsrevisionen ett utmärkt verktyg. För mer information om trafiksäkerhetsrevisionen kontakta Sara Hesse, Sveriges Kommuner och Landsting, 08-452 79 41, sara.hesse@skl.se eller www.skl.se/trafik.
Mellansjö
Ett bussbolag som ligger i täten!
om säkerhet vid skolskjutstransporter. När det gäller miljöfrågorna har man kommit mycket långt. Alla chaufförer är utbildade i sparsam körning för tunga transporter. Detta följs upp genom att Volvos system Dyna-fleet är installerat i alla fordon över 7,5 ton. Det innebär att varje förare har ett enskilt kort och loggas in i systemet. De som lyckas bäst belönas med bonus. Intressant är att när man började följa upp visade det sig att man hade mycket tomgångskörning, Volvo undrade om det var ”timmerbilar” man körde. På 24 fordon gick 750 liter/månad åt till tomgångskörning, numera är detta halverat.
Hastighetsmätningar är gjorda ute i kommunerna och då främst framför skolor och i bostadsområden. I en del Kustom-kommuner används en hastighetsdisplay som visar din fart. Den registrerar också hastigheten och flöde över tid, data som senare kan användas vid information ut till allmänheten och media. Det upplevs mycket positivt av kommuninvånarna, att de får en påminnelse av att hastigheten är för hög utan att de bötfälls. På arbetsplatsträffarna fokuseras det mycket på hastigheten, och dess betydelse för utgången av en ev. olycka. Likaså att med ökad hastighet ökar koldioxidutsläppen. • Under 2007 blir det mycket fokus på hastighet.
Bilbälte
Magnus Svensson, KUSTOM-informatör i Mellansjökom munerna bad mig följa med till bussbolaget Carlsteins i Tidaholm för att se hur duktiga dom var på trafiksäker het och miljö. Det mötet resulterade i den här artikeln och tankar om fortsatt samarbete. Från Vägverkets sida vill vi hellre visa upp goda föredömen än peka på fel och brister. Carlsteins Trafik AB firar 80 år 2007. Dess ägare Per Carlstein vill visa att det går att kombinera trafiksäkerhet, miljötänkande och lönsamhet. Företaget har i dagsläget 25 bussar för beställningstrafik, linjetrafik, skoltrafik och handikapptransporter. När det gäller trafiksäkerhet ligger man i täten med extra bromskontroller, alkolås i alla skolbussar, sammanlagt 12 bussar, 2 alkolås/ år installeras och det ska om några år finnas i alla bussar. Bälten finns i samtliga årsmodeller från 1997 och trepunktsbälten i årsmodeller från 2003. Företaget har också tagit fram en informationsskrift till barn och föräldrar
KUSTOM
Kustom finns i dag i 46 kommuner fördelat på 17 informatörer och områden. En arbetsplan är framtagen av samtliga kommuner som ingår i området/gruppen, Vägverket och informatören. Samtliga arbetsplaner har varit uppbyggda på fyra huvudpunkter: hastighet, bälte, alkohol och miljö. Allt enligt Vägverkets inriktnings dokument för sektorsarbetet 2006–2009.
Ordet revision kan upplevas byråkratiskt, bakåtsträvande och ganska tråkigt. Men trafiksäkerhetsrevisionen är ett verktyg som hjälper kommu ner att arbeta med och utveckla sitt trafiksäkerhetsarbete. Trafiksäkerhetsrevisionen är utvecklad av Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med fyra konsulter och lika många testkommuner. Sedan i september finns möjligheten att genomföra en trafiksäkerhetsrevision. Vad handlar då en trafiksäkerhetsrevision om? Jo, kommunen får en utvärdering av sitt trafiksäkerhetsarbete och får utifrån sina egna förutsättningar förslag på förbättringsåtgärder och får veta var utvecklingspotentialen finns. Två av testkommunerna är med i Kustom, Mellerud och Lidköping. Kommunerna har upplevt revisionen som positiv och tar med
TANKAR OM
Jag frågar Per hur arbetet med miljö- och trafiksäkerhetssatsningarna har påverkat företaget: ”Trots konkurrensen från oseriösa bolag som tar hem upphandlingar på grund av att de är miljöcertifierade och sedan tar in underentreprenörer som inte följer reglerna, har vi mer än vanligt att göra. Jag tror det beror på att det har kommit mer krav på trafiksäkerhet och miljö i upphandlingarna, miljöcertifiering ger högre poäng och beställarna har blivit bättre på uppföljning.” Ann-Charlotte Eriksson Miljösamordnare Vägverket Region Väst
Den årliga bältesmätningen v. 40 (inom 50-område) som gjorts sedan 1999 i alla KUSTOM-kommuner visar att användningen av bälte har ökat med 20,5% till 84 % (2006) på förarsidan i personbil. Den största ökningen ser vi i Dalslands kommunerna, en ökning med 34% till 88% (2006). Även i företagsbilar där även kommunernas fordon ingå, har en markant ökning skett med 35,5% från -99 till 80,5% 2006. • Kan det vara ett systematiskt arbete på alla apt-möten som har gjort detta utslag?
Alkohol DDD-projektet riktat i första hand till ungdomar har fortsatt under året, och skall pågå t o m 2007. Preliminär statistik visar att ungdomsfylleriet har minskat i VVÄ:s område. Skelleftemodellen, riktat till ertappade rattonyktra, pågår i nästan alla Kustomkommuner. Uppföljningen från de kommuner som startade upp vid årets början visar
Inger Möller Andersson, ny Trafiksäkerhetssamordnare
på ett stort antal som har accepterat en behandling. På grund av att kommunerna har startat upp vid olika tidpunkter under året finns i nuläget ingen heltäckande statistik på antal och procent som genomgåt behandling. Finns framtaget i början av 2007 Under året har 36 alkolås installerats i kommunala fordon och drogpolicies antagits och förankrats. Företag inom transportsektorn visar intresse för alkolås i sina fordon, kanske på g a att nya avtal med krav på a-lås som är på gång ute i kommunerna. • Först en bra alkohol och drogpolicy sedan alkolås.
Miljö Ett flertal Kustom-kommuner har påbörjat en transportannalys under året, främst för att se över sina egna transporter och men också de upphandlade. Många hemtjänstgrupper har fått ta del av ts- och miljöinformation där även en praktisk utbildning finns med som t.ex. SPARK (sparsam körning) eller Ecco-körning. Syftet har varit att minska kostnader för bränsle och skador och att minska de miljöfarliga utsläppen i samband med bilkörning. ”Barn på väg till skolan” och ”Vandrande skolbuss” är delprojekt som drivs tillsammans med HUT (Hållbar Utveckling Väst) och pågår i ett antal kommuner. Dessa projekts syfte är att få skolbarn i grupp eller tillsammans med föräldrar i större omfattning än i dag, gå eller cykla till skolan på ett miljöanpassat, hälsosamt och säkert sätt. • En individs rörelsemönster lärs in till 90 % före 13 års ålder.
A l i n g s å s A r v i k a B e n g t s f o r s D a l s E d E d a E s s u n g a Fa l k ö p i n g F i l i p s t a d F o r s h a g a Fä r g e l a n d a G r u m s G r ä s t o r p G ö t e n e H a g f o r s H a m m a r ö H j o M a r i e s t a d M e l l e r u d M u n k e d a l M u n k f o r s M ö l n d a l O r u s t S k ö v d e S o t e n ä s S t e n u n g s u n d S t r ö m s t a d S u n n e S ä f f l e Ta n u m T i b r o T i d a h o l m T j ö r n
Kenneths betraktelse När jag nu lämnar Vägverket och arbetet som Trafiksäkerhetssamordnare i Vänersborg kan jag inte låta bli att titta tillbaka till när vi började arbeta med kommunerna i en annorlunda form än tidigare. Det är en utvecklande resa som skett sedan 1998 med kommunsamverkan i olika kostymer. SECO Transport för Nollvisionen var först ut, då var det ”bara” Trafiksäkerhet på dagordningen sedan tog vi med miljöfrågorna eftersom många områden går hand i hand, Möts hette det först och nu KUSTOM. Det har varit roligt att se att kommuner som från början ville jobba med mindre aktivteter som t ex trafikdagar nu arbe tar bredare med transportkvalité, upphandling av transporter, m m på ett systematiskt sätt. Ett arbete som ger effekter efterhand. Våra kommuner är nu mogna i sitt tänkande och det beror till stor del på KUSTOM-infor matörerna som genom sin lokala förankring får saker att hända och att Boel Olin, vår miljösam ordnare i Vänersborg, med sitt engagemang och sin erfarenhet av kommunalt arbete skapat bra förutsättningar för utveckling. KUSTOM samarbetet är värdefullt och ger Vägverket bättre förutsättningar att genomföra sitt sektorsuppdrag. Min förhoppning är att Vägverket kommer att fortsätta att jobba på det sättet och nu lämnar jag med varm hand över jobbet som Trafiksäkerhetssamordnare till Inger Möller Andersson och önskar lycka till. Kenneth Jonsson
Forts. nästa sida
K a r l s t a d K i l K r i s t i n e h a m n Ku n g ä l v To r s b y U d d e v a l l a U l r i c e h a m n Va r a
Lerum Lidköping Vä n e r s b o r g Å m å l
Ly s e k i l Årjäng
Information från Vägverket. Kontaktpersoner: samordnare KUSTOM, Lars Johansson 0708-48 72 20, lars.johansson.h-sund@telia.com; miljösamordnare Boel Olin 0703-42 34 23, boel.olin@vv.se; informatör Elin Krusell 031-63 51 70, elin.krusell@vv.se
Detta är på gång:
Politikerträffar under våren 2007 Tid och plats Lk-område Mariestad: 13 mars Hotell Billingen, Skövde
Lk-område Vänersborg: 15 mars Quality Hotel, Vänersborg
Lk-område Göteborg och Halland: 20 mars Mimers Hus, Kungälv
KUSTOM-informatörer Norra Bohuslän Strömstad, Tanum, Sotenäs Informatör Ingemar Eriksson, 0706-09 80 63 Mellersta Bohuslän Uddevalla, Lysekil, Munkedal Informatör Harriet Larsåsen, 0702-34 64 69 Dalsland Bengtsfors, Färgelanda, Dals Ed, Mellerud Informatör Jenny Christensen, 0709-37 77 49 Åmål Lars-Anders Sjögren, 0705-50 73 14 Mellersta Älvsborg Alingsås, Vänersborg, Grästorp, Essunga Informatör Kjell-Eve Jäderström, 0702-10 82 09 STO-regionen Stenungsund, Orust, Tjörn Informatör Camilla Pedersen, 0703-19 69 88 Norra Göteborg Kungälv, Lerum Informatör Frida Steen, 0703-08 17 23 Mölndals kommun Mölndal Informatör Diana Häll, 0707-69 05 59 Ulricehamn Ulricehamn Diana Skoglund, 0321-271 92 Mellansjö Tidaholm, Tibro, Falköping, Hjo Informatör Magnus Svensson, 0502-60 67 35 Mariestad och Skövde Mariestad, Skövde Informatör Eva Gunnarsson, 0734-41 53 30 Lidköping och Götene Lidköping, Götene Informatör Ewa Sedström, 0510-77 09 04 Vara Vara kommun Informatör Yvonne Lennerskog, 0512-310 87 Norra Värmland Hagfors, Munkfors, Sunne, Torsby Informatör Marianne Björkegren, 0706-24 30 91 Västra Värmland Arvika, Eda, Säffle, Årjäng Informatör Jennie Rollof, 0706-92 08 99 Södra Värmland Grums, Kil, Hammarö, Forshaga Informatör Kenth Pettersson, 0702-09 78 16 Östra Värmland och Karlstad Kristinehamn, Karlstad, Filipstad Informatör Patrik Olsson 0703-09 81 22
Forts från sidan 3.
Utöver dessa gemensamma arbetsuppgifter har det förekommit en hel del arbete efter lokala önskemål från kommuner, vägverk och allmänhet som t. ex. hastighetsmätningar, inventering av hållplatser för skolskjuts, hjälp vid upphandling av skolskjuts, stötta och informera skolombud med lämpligt material, bussutrymning för skolbarn, ordnat miniseminarium om transporter och resepolicys, projekt ”mopedföräldrar”, cykla/gå till jobbetkampanjer, ts- och miljödagar m.m. Allt detta ts- och miljöarbete hade naturligtvis inte varit genomförbart
och blivit så bra utfört, om inte kommunerna och dess personal varit välvilligt inställda till informatörer och dess arbetssätt. Det har också framkommit att detta arbete hade förmodligen inte blivit utfört om inte KUSTOM funnits. Det stora intresset och engagemanget som informatörerna visar upp för detta arbete, gör att de är populära ute i kommuner och hos dess innevånare. Att de sedan är positiva och utåtriktade gör inte saken sämre. Jag vill avsluta med en positiv statistik över omkomna i VVÄ:s område jämfört med övriga Sverige. Lars Johansson Samordnare