Kåranen 01/11 by Kåranen

M채lardalens studentk책rs tidning

K책ranen 01/20 11 k책ren .nu

Kåranen söker alltid nya medarbetare!

Vi söker: SKRIBENTER FOTOGRAFER ILLUSTRATÖRER REDAKTÖRER FORMGIVARE KORREKTURLÄSARE CHEFSREDAKTÖR

Är du intresserad? karanen.mds@gmail.com

INNEHÅLL

NUMMER 1 2011 Ansvarig utgivare: Daniel Lindmark Mälardalens studentkår Box 325 631 05 Eskilstuna 016 - 15 36 02 info@mds.mdh.se

UREN

DEBATT SPRINGPRIDE

KOLA

HEJDÅ REKTORN REKLAMFILM KONVENT LÄRARLEGITIMATION HÖGSKOLEKVALITET

15 K

ÅRLIV

FÖRENING: FBI STUDENTKÅREN EWG

20 T

EMA

HÖGVARV ERIK RIDMAN SONNICA FRÄNDBERG GENERATION -80

25 IC CLOVER GILES ROMME

JOBB

29 N

ÖJE

THERÉS S. BJÖRK BOKRECENSIONER TEMARECENSION

Chefredaktör Matilda Holm Logotyp Ellinor Myrberg Layout Ellinor Myrberg Tina Reisell Eva Sandberg Johanna Vaher Fredrik Westrin Skribenter Mikael Berg Matilda Holm Vicky Inoue Eva Sandberg Robin Daunfeldt Alexander Németh Soﬁa Fors Fotografer Eva Sandberg Matilda Holm Vicky Inoue Mikael Berg Anna Strekalovskaya Illustratörer Tommy Giang Enskilda skribenters åsikter speglar inte nödvändigtvis Studentkårens åsikter.

DEN HÄR TERMINENS MOTIVATION HAR STAVATS KÅRANEN Fyra veckor kvar på vårterminen 2011. En för mig allt för snabbt passerad vårtermin med skarpa kontraster mellan nattplugg och dagshäng på Kåren. Böjd över min dator, med allt för många kårbaguetter med kycklingröra och en ständig tanke om att dygnet borde ha ﬂer timmar. Den här terminens motivation har stavats Kåranen. Ett namn som tidvis gett mig magont och höjda ögonbryn men även ett ord som gett mig inspiration och arbetsglädje. Som jag förbannat mig själv över att ha prioriterat den här tidningen över plugg men det har varit så värt det. Turerna med möten på möten, en förening som aldrig blev något och avsaknaden av arbetskraft har trots allt gett mig en tro på att allt går att kämpa sig igenom. Att du kan ge av din energi, och i slutändan få en färdig produkt.

Nu när vi närmar oss terminsslut så är det ﬂer än jag som känner pressen av att ha tagit på sig för mycket. Flera tentor samma vecka och du vill inget hellre än att ligga ute i solen med dina kurskamrater. Motivationen är som bortblåst. Försök då som jag gör att leta inom dig själv efter den där tillfredsställelsen som uppstår när du är klar. När du har gjort den där tentan och när du har gjort din sista redovisning. Den känslan kan kanske åtminstone ge dig motivationen till att orka de här sista veckorna. Om inte annat kan kanske vårt arbete med den här tidningen ge dig lite hopp om att saker faktiskt är värda att kämpa för, att saker faktiskt tar slut och ger resultat. Hjälper det inte så får du kompromissa – det går alltid att plugga i parken. Matilda Holm

Flera tentor samma vecka och du vill inget hellre än att ligga ute i solen med dina kurskamrater. Motivationen är som bortblåst.

Medarbetare – Vilken möbel är du?

emot g tar a J . s ler. ras Mad när de fal a Holm k ld l i fo Mat

Ikeas laptopbord praktisk och ka Dave. Innovativ, mjuk- & hårdva n, med rätt ganska mycket.ra, uträtta Fredrik Westrin

Fåtölj. För att den är stabil,bekväm och lite speciell. Robin Daunfeldt

Hammock avslappna . Mysig, at t vara d och gillar väder. ute i vackert

st hänger me Gardin, jag r snygg ut ! runt och se Mikael Berg

skryter Bokhylla. Jag bildning än med min allm empel! ibland, nu till exnna Vaher Joha

Skrivbord. Orga i röran men blir niserar överbelamrad of ta Ellinor Myrberg

Eva Sand berg

Pall. För att jag är så kort att jag måste sträcka mig hela tiden. Vicky Inoue

Trasig toalet t. Ja inte skit och det g tar inte heller du gö borde ra ! Alexander Német h

ibel, studsig, lätt Yogabollen. Flex inte minst skön at t ta med och at t hänga på. Tina Reisell

Nya Kåranen är igång!

Bussarna tajmar inte med studierna!

Muren Liv och rörelse i Eskilstuna?

Debatt — Ett döende Kårliv Lektionen är slut och klockan är runt lunchtid, du tänker dig att det vore gott med något i magen innan man går på bussen till hemstaden eller drar sig hemåt. Vännerna skulle också vilja ta sig något och ni bestämmer er för att gå till studentkåren och äta. Personalen är trevlig, maten är god och det ﬁnns gott om plats att sätta sig på. Kvällarna kan också bli tråkiga men tack vare samma ställe kan du och kompisarna gå ut och ha lite roligt. Eller varför inte delta på den där temafesten som Kåren anordnar? Ja, det är roligt med studentlivet… i Västerås. I Eskilstuna är det en helt annan femma, vad kan man där göra? Jo man kan gå och ta sig en sallad för cirka 50 kronor i kafeterian. I övrigt dock? Inte så mycket, studentkårens verksamhet i Västerås systerstad verkar vara så gott som död. På dagarna kanske det funkar att sälja någon macka eller två, men förväntar sig studentkåren att studenterna vill dricka vatten och juice på kvällen? Eskilstunasidan

har inte rättigheter att sälja alkohol, så att sälja det är olagligt. Men då kanske det är dags att skaﬀa det där tillståndet eller byta ut folk som sitter med kontrollspakarna i sina händer. Vi studenter vill se ett aktivt kårliv. Det är inte vi som ska bära upp det på våra axlar, eller jo det gör vi redan genom att betala de där 200 kronorna. Sista bussen hem går klockan 18.25 från Västeråsdelen av Mälardalens Högskola. Fram till dess hinner man bara käka lite mat. Det är dags att sätta press på studentkåren och få dem att göra vad de skulle gjort för länge sedan. Upprätta Kåren ordentligt, att göra hälften rätt ger oftast U på salstentorna. Detsamma gäller även här. Men med tanke på att Vapensmeden-huset ska läggas ned i takt med att studentkårens aktiviteter verkar avstanna kanske man ska fråga sig om Mälardalens Högskola överhuvudtaget ska ﬁnnas kvar i Eskilstuna? Text: Alexander Németh Foto: Mikael Berg

Den 26 – 29 maj hålls Springpride i Eskilstuna. Något som vi här på Kåranen med glädje uppmärksammar. 4 dagar av aktiviteter, föreläsningar och en stor parad. Festivalen kommer att få besök av bland annat EU-minister Birgitta Ohlsson, Pain of Salvation och dragshow-artisterna Diamond Dogs. Eskilstunas nattliv blir också regnbågsfärgat och förväntningarna är glad stämning och roliga minnen. Även Mälardalens studentkår kommer att vara aktiv under festivalen och anordnar taco-buffé och filmvisning på Dekår under torsdagen. På fredagen bjuder terrassen utanför hus Q på förhoppningsvis soligt umgänge med glass och pridepyssel. Mer information och schema finns på springpride.se

källa: springpride.se

Skola

! d r e g e g n I r o t k e r , å Hejd

Kåranen satte sig ner med Ingegerd Palmér, som sedan 2005 varit rektor här på högskolan, för att prata om hennes tid här, ﬁkabord och segelbåtar.

Hur kommer det sig att du blev rektor? Ja, det hela började med att jag 1975 jobbade som lärare på tekniska högskolan. Där steg jag allt högre i ledningen och hamnade till slut i rektorsledningen. Det var intressant att jobba i ledningen då man fick ett större perspektiv på hela arbetet. Så till slut 1993 fick jag ett samtal från Luleå universitet, som sökte en ny rektor, och nu ville de ha mig. Jag fick några dagar på mig att tänka på saken, och kom fram till att det lät som ett mycket roligt erbjudande eftersom Luleå också är min hemstad. I Luleå var jag kvar i 12 år vilket är rätt länge för en rektor. Så när tiden började gå ut där och jag skulle sluta så såg jag en annons om att MDH sökte en rektor. Eftersom jag kände att MDH hade ungefär samma anda som Luleå universitet, bestämde jag mig för att söka mig hit och på den vägen är det. Den anda som Luleå och MDH delar är att de är skolor som vågar pröva nya saker. De är inte så fast i det traditionella tänket. Är det ett jobb du skulle rekommendera till andra? Ja, om man är intresserad av ge människor chansen att utvecklas. Om man är intresserad av att hjälpa till att styra en skola och inte är beroende av att vara specialiserad, så kan det vara ett mycket givande jobb. Som jag brukar säga: Som rektor håller man på med en massa sådant som man inte kan.

Vad är du mest nöjd med att ha åstadkommit under din tid som rektor för MDH? Jag är allra mest nöjd med att ha lyckats förena MDH till en hel högskola. Alla behandlas lika, alla utbildningar är lika viktiga och har lika mycket värde. Det har skapat en speciell helhet som på nåt sätt har blivit MDHs nisch. Jag är också mycket nöjd med att ha fått till den tillspetsning av samverkan som nu är centralt för MDHs sätt att tänka. Vad kommer du att sakna mest när du nu går i pension? Det jag kommer att sakna allra mest är dynamiken och flödet av människor på högskolan. Det är trots allt 2500 nya människor som börjar varje år. Inriktningen på framtiden som råder på högskolan kommer jag att sakna, det hoppfulla i eleverna som blickar framåt mot en framtid efter skolan. Men jag kommer att också sakna fikabordet. Fikabordet där man alltid hör hemma med sina arbetskamrater. Den känslan kommer jag att sakna. Jag får försöka hitta ett nytt fikabord. Vad ska du göra nu? Jag har fortfarande en del styrelseuppdrag som jag arbetar med. Det är skönt att fortfarande ha lite kontakt med högskolan så att man kan utnyttja den kunskap som man har samlat på sig. Jag

Den anda som Luleå och MDH delar är att de är skolor som vågar pröva nya saker. De är inte så fast i det traditionella tänket.

Namn: Ingegerd Palmér Ålder: Snart 65 Boende: I Västerås på Lustigkulla Familj: Barn och barnbarn Husdjur: Inga husdjur 5 Snabba Baguette på kåren eller Dagens på Rosenhill Solsemester på Gran Canaria eller Skidweekend i Sälen Hemmakväll i soﬀan eller Partykväll med väninnorna Spinning på Friskis eller Promenad i skogen Mozart på konserthuset eller Metallica på Ullevi

hade också tänkt försöka läsa mer, gå på opera och teater, sånt som man inte riktigt haft tid för förut. Min 65-års present till mig själv tänker jag nyttja väldigt mycket. Det är en segelbåt som jag kan segla ensam. Den som vi redan har kan jag inte göra det med. Jag ser fram emot att lära mina barnbarn att segla med den här mindre båten. Det ska bli så skönt att slippa alla beslut som man måste ta som rektor. Finns det något man inte skulle kunna tro om dig? Hm, ja... jag är nog mer galen än vad man kan tro. En gång så ställde jag mig för att sjunga i ett band på storgatan i Luleå iförd svart peruk. Den svarta peruken har jag haft på vid liknande omständigheter i Västerås och Eskilstuna.

Kommer overallen du fått bli en stående del av din garderob nu? Ja, verkligen. Den är väldigt ﬁn och mycket mer bekväm än vad jag hade trott att den skulle vara. Den är alldeles lagom varm och inte så jobbig att ha på sig. Jag blev positivt överraskad. Så min overall är jag väldigt stolt över, annars hade jag inte haft den på mig när jag delade ut mina avskedspresenter i Västerås och Eskilstuna. Jag ska också försöka hålla reda på overallveckor så att jag kan ha den på mig då. Det här är något jag kommer vara rädd om och vårda ömt. Text: Robin Daunfeldt Foto: Matilda Holm

NÄR ARBETSGIVARNA SLOGS PÅ HÖGSKOLAN Tidigt på morgonen den 6 februari går solen upp över Mälardalens Högskola, men idag ser platsen inte ut som vanligt. En enorm kran står utanför biblioteket med en strålkastare som lyser in på sceneriet där MDHs kommande reklamfilm ska utspela sig. Ett tiotal meter nedanför står ett produktionsteam samlat. En temporär loge är inrättad mellan bibliotekets bokhyllor och de två huvudrollerna blir stylade till de arbetsgivare som de ska spela i filmen. Själv deltog jag som statist. MDHs slogan är ”Välj högskolan där arbetsgivarna slåss om dig” och det är dessa ord som reklambyrån Kärnhuset i samarbete med produktionsbolaget Naive realiserar i denna film. Reklamen utspelar sig på Mälardalens Högskola, på ”Arbetslivsdagarna” och förvandlas från en mässa som vilken som helst, till ett slagfält när de två arbetsgivarna dyker upp från ingenstans och uppvisar ett Matrix-liknande slagsmål. De sparkas, voltar och kastar mobilbomber på varandra allt medan besökarna på mässan står bredvid med gapande munnar.

Skådespelaren, tillika stuntmannen, Eos ska i en sekvens springa upp för en pelare i biblioteket mot sin kvinnliga motspelare, Madeleine. För att realisera denna sekvens har han snabbt blivit upphissad mot taket i en sele, som i efterhand har redigerats bort. Tidigare i klippet – men filmat senare – kommer en sekvens där den kvinnliga arbetsgivaren kastar en mobilbomb mot den manliga. Av tryckvågen kastas han ut från balkongen på andra våningen i biblioteket. När denna bit filmades blev vi statister instruerade om att se förvånade ut när han skulle flyga ut från balkongen. Plösligt kastar han sig, utan någon som helst sele, ut för balkongen och voltar i luften några meter ner och landar på rygg i ett berg av kartonger. Eftersom han tidigare haft sele på sig var vi absolut inte beredda på detta – vår förvåning behövdes inte spelas fram, minst sagt...

Efter lunchen ﬁlmas ännu några scener och arbetet fortsätter ända till kvällen. Efteråt går vi hem och är en erfarenhet rikare och nöjda över att vi tagit vara på en möjlighet som denna, att få vara med och delta i en reklamﬁlm för vår högskola. Där faktiskt arbetsgivarna slåss om dig, bokstavligt talat. Text: Vicky Inoue, Foto: mdh.se

Lärarstudenter samlades på konvent i Eskilstuna Den 16-17 april anordnades ett konvent i Eskilstuna, där lärarstudenter från olika lärosäten i Sverige diskuterade frågor som rör lärarutbildningen. Bakom konventet stod FPS, Förenade pedagogstudenter, vilket är ett nationellt nätverk för studenter på lärarprogram runt om i landet. FPS startade i mitten av 90-talet och har sedan dess jobbat för att bli en stark röst kring lärarstudentfrågor. Deras främsta uppgift är att underlätta erfarenhetsutbyte mellan olika lärosäten i Sverige. Detta görs genom att varje termin anordna ett konvent där lärarstudenter och andra med anknytning till lärarutbildningen är välkomna. Den här våren gick konventet av stapeln i Eskilstuna, och på plats fanns representanter ända från Luleå uppe i norr till Kalmar i söder. Helgen ägnades åt att diskutera saker som till exempel kommunaliseringen av skolan och lärarlegitimationen. Diskussionerna fördes oftast i små grupper med företrädare från olika lärosäten. Den nya lärarutbildningen

Ett annat ämne som diskuterades var den nya lärarutbildningen. Riksdagen beslutade i början av förra året att förändra lärarutbildningen och i och med det har alla lärosäten fått ansöka på nytt om examinationsrätt. Hur många examinationsrätter som godkänts för de olika lärosätena varierar. Mälardalens högskola fick godkänt i 9 av 12 sökta ämnen för ämneslärare i högstadiet och gymnasiet. Tyvärr fick de ingen examinationsrätt för grundskollärare eller förskollärare, men de har sökt igen och hoppas trots allt på att kunna starta utbildningarna till hösten. Det är Högskoleverket som beslutar om examinationsrätter. Johan Lundmark, studiebevakare på Uppsala studentkår, satt med i bedömargruppen och han menar att det finns främst två orsaker till att

många lärosäten nekats examinationsrätt. Den största är tidsbristen. Det var stort tryck från politikernas håll att detta skulle genomföras så snabbt som möjligt, och därför blev allt lite hastigt gjort. Högskoleverket och bedömargruppen hann inte förbereda sig och diskutera bedömningskriterierna ordentligt. Från lärosätenas sida innebar tidsbristen att man inte hann skriva bra ansökningar. En annan orsak till att många blivit underkända är självklart också för att det helt enkelt ﬁnns brister i utbildningen.

”Det bästa kommer när mötet är slut, när man sitter med en öl på kvällen.” Nätverkandet är det viktigaste

Deltagarna på konventet var alla mycket aktiva i den här och de andra diskussionerna. Många lät förstå att nätverkandet var det största anledningen till att de åkte till Eskilstuna den här helgen. Charlotte Edström är ansvarig för utbildningsfrågor på Göta Studentkår i Göteborg, och för

henne var detta första gången på ett FPS-konvent. Hon tycker att det känns viktigt att få prata med andra om hur man löst olika problem. – Man kan känna sig ensam på sitt lärosäte, anser Charlotte. Jag tycker att det här är ett jättebra nätverk och ett forum för diskussioner. Det har varit väldigt intressant och anledningen till att jag kom hit var just för att få möjligheten att träﬀa studenter från andra lärosäten. Johan Larsson från högskolan i Dalarna är lite av samma åsikt. Han menar att alla sådana här samarbeten handlar om att utbyta erfarenheter. – Men man säger att det bästa kommer när mötet är slut, när man sitter med en öl på kvällen. Det tror jag stenhårt på, nätverkandet är verkligen guld. Det är FPS ledningsgrupp som varje termin anordnar konventen, och den här gången har bland annat Sebastian Borg, lärarstudent i Eskilstuna, varit med och planerat. – Jag är jättenöjd med konventet, säger Sebastian. Det är bara synd att inte ﬂer lärosäten fanns representerade, för då hade diskussionerna kunnat bli ännu bättre. Text & foto: Eva Sandberg

Lärarlegitimation ska få bort obehöriga lärare från skolan Den 2:a mars i år tog Riksdagen beslut om att införa obligatorisk lärarlegitimation. Ämnet var en av diskussionsfrågorna under det konvent som FPS (Förenade pedagogstudenter) anordnade i Eskilstuna i april. Det var många funderingar som dök upp och man pratade om vilka problem den nya lagändringen kan föra med sig. Bland lärarstudenterna på konventet var åsikterna delade kring införandet av lärarlegitimation. Men Ebbe Nyman, samordnare för FPS, menar att det är viktigt att inte fastna vid frågan om legitimationen är bra eller dålig. Beslutet är redan taget och nu måste man fokusera på hur det ska förverkligas, vilket är något som det saknas riktlinjer för. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det ska gå till och ett bra samarbete mellan lärosätena och kommunerna är nödvändigt. Provår

Som nyexaminerad lärare måste du genomgå ett provår på en skola innan du kan få din lärarlegitimation. Den som avgör om du ska få legitimationen är rektorn på skolan, vilket många av lärarstudenterna är kritiska mot. Man ifrågasätter varför en rektor, som ofta själv saknar pedagogisk utbildning, ska ha makten att bestämma vem som är en lämplig lärare. Men det är inte det enda frågetecknet kring provåret. Studenterna på konventet diskuterade mycket om vad som kommer hända om man får underkänt, eller har svårt att ens få ett provår. Ebbe befarar

”En lösning på det här skulle kunna vara att man skiljer på anställning och provår.” Ebbe Nyman

att provårsanställningarna kommer att konkurrera med VFU-platserna, eftersom det ﬁnns så otroligt många lärarstudenter runt om i Sverige. En annan sak som kan ställa till svårigheter med att få en provårsanställning kan vara att skolorna inte vill ta emot lärare på provår. Risken ﬁnns att de ser sådana lärare som en börda, och att de hellre anställer någon som redan har fått sin legitimation. Kommunerna har ett stort ansvar men frågan är om de ska behöva tvinga skolorna att ta emot en viss kvot av provårslärare, eller om skolorna ska få göra som de vill. Hur varje kommun gör i den här frågan får de själva ta ansvar för, det är inget som regleras i lagen. – En lösning på det här skulle

Saknas resurser

Lennart Abrahamsson, universitetsadjunkt i pedagogik på MDH, tycker att det är bra med ett introduktionsår, men då gäller det att det ﬁnns

– Jag tror att det är väldigt bra. Det är som läkarlegitimationen, man vet att doktorn kan sitt jobb. Det skapar en trygghet både för elever och föräldrar.

Vad tycker studenterna om lärarlegitimationen? Alina Halvardsson student på lärarprogrammet

kunna vara att man skiljer på anställning och provår, tror Ebbe. På så sätt skulle det vara lättare för en skola att ta sig an nyexaminerade lärare. Skolorna skulle kanske vara mer givmilda om de visste att de inte behövde anställa provårsläraren. Han menar att man skulle se provåret som en förlängning av VFU:n, som en avslutande del av utbildningen. På så sätt kan lärosätet ta ett visst ansvar att förmedla platser, samt ansvaret för dem som misslyckas med sitt provår.

– Det är både bra och dåligt. Bra för att visa att lärarna är behöriga. Men samtidigt känns det lite väl inrutat och strikt.

Anders Högblom student på programmet informativ illustration

duktiga rektorer och mentorer som kan ta hand om de nyexaminerade lärarna. Hans största farhåga med införandet av lärarlegitimationen är att skolorna inte ska ha råd att betala för den kompetensutveckling som kommer att krävas. – Man måste satsa enormt mycket på skolan, men det gör man inte. Man stiftar lagar och förordningar istället för att satsa pengar på skolorna. Det räcker inte med att säga att man vill ha det så, man måste ge resurser också. Han anser att så länge man inte satsar resurser så att lärarna kan utföra sitt yrke på bästa sätt, då spelar lärarlegitimationen ingen roll. Han tycker självklart att det är positivt att man kräver att alla har utbildning, men är samtidigt rädd för att många kompetenser kommer att gå förlorade. Han har själv jobbat som högstadielärare i SO-ämnena, trots att han bara är utbildad i historia och samhällskunskap. Förut kunde rektorerna själva inventera kompetensen på skolorna, men den möjligheten kommer alltså att försvinna nu. – Det innebär att lärare som kanske har utbildning för år 4-6, men har gjort ett väldigt bra jobb som lärare för år 7-9 i många år, nu inte kan göra det längre, säger Lennart. De får bara arbeta med det de har utbildning för, och den utbildningen är kanske från 80-talet. Högre status

På Lärarförbundets webbplats kan man läsa att de länge har jobbat för att få lärarlegitimationen lagstadgad – och är alltså positiva till införandet. De menar att det ger högre kvalité i skolorna och att det kommer leda till att lärarna får högre status. Men meningen med lärarlegitimationen

6 korta om lärarlegitimationen Beﬁntliga lärare kan ansöka om legitimation från och med 1 augusti 2011.

Lärare som tar examen efter den 1 juli 2011 ska genomgå en introduktionsperiod, som omfattar minst 1 år, med en mentor som stöd. Först efter denna period kan de ansöka om lärarlegitimation.

Beﬁntliga lärare kommer få sin legitimation kostnadsfritt. De som tar examen efter den 1 juli 2011 måste betala en avgift, vilken ännu inte är fastställd.

Modersmålslärare, yrkeslärare, lärare i tvåspråkiga skolor, waldorﬂärare och vissa lärare inom kommunal vuxenutbildning är undantagna kravet på lärarlegitimation.

Lärare utan lärarlegitiomation får sätta betyg och vara ansvariga för undervisning fram till juli 2015.

Den som ansöker om lärarlegitimation måste kunna visa upp fullständigt utbildningsbevis, samt intyg på att han/hon arbetat heltid som lärare under minst 1 läsår, eller motsvarande.

källa: skolverket.se

borde vara för att ge rättssäkerhet för eleverna, inte för att höja statusen för lärarna, tyckte en deltagare på lärarstudenternas konvent. Och man undrade vilka den här höga statusen egentligen gällde. Är det lärarna i sig som får högre status, är det utbildningen eller är det skolorna med de legitimerade lärarna? Många var av den åsikten att lärarlegitimationen tar bort förtroendet för högskolorna/universiteten, att man tar ifrån dem rätten att bestämma vem som är färdig lärare. Men Lennart har en lite annan syn på saken:

– Det finns en tanke om att man är klar som lärare efter utbildningen, men det är man inte. Man är klar att gå in i yrket och sen har man mycket att lära. Text & foto: Eva Sandberg

”Efter utbildningen är man klar att gå in i yrket och sen har man mycket att lära.”

– Jag tycker att det är bra, för då får skolorna mer kunniga lärare. Det är viktigt för elevernas skull att lärarna är välutbildade, så att undervisningen blir bra.

Illustration: Tom my Giang

Johanna Collier Brom student på sjuksköterskeprogrammet

Cherno Jallow student på högskoleingenjörsprogrammet

- I teorin är det bra, men jag vet inte om obehöriga lärare är det största problemet i skolan. Nivån på de behöriga lärarna kan i många fall kritiseras.

H ÖGSKOL E

t e t i l kv a

I samband med Högvarv släppte Svenskt Näringsliv sin årliga rapport om kvalitén på landets högskoleprogram. Rapporten har fokus på sambandet mellan samverkan med arbetslivet och möjligheten att få ett kvaliﬁcerat jobb efter utbildningen. Svenskt Näringslivs analytiker Patrik Krassén tog sig tid att presentera studien i föreläsningssalen Kappa.

För de allra flesta så är ett jobb efter examen det viktigaste när man väljer utbildning. Utbildningen är en investering för att i framtiden få arbeta med det man är kvalificerad för. Men hur ska man veta att ens utbildning leder till jobb? Alla lärosäten säger att just deras utbildning är den bästa och garanterar jobb. På Mälardalens Högskola så till och med ”slåss arbetsgivarna om dig”. Enligt Svenskt Näringsliv så ska du titta på programmets grad av samarbete med arbetslivet. Svenskt Näringsliv har samlat in information från 944 programsamordnare och 8096 studenter som tog examen läsåret 09/10. För femte året i rad kan de konstatera att god samverkan med arbetslivet på utbildningen leder till att fler av de nyexaminerade får kvalificerade jobb, snabbt och med en högre ingångslön. All information som de har sammanställt finns på den interaktiva hemsidan www.hogskolekvalitet.se. Där kan man jämföra och undersöka olika utbildningars förmåga att erbjuda arbete efter examen. Svenskt Näringsliv har inkluderat samtliga program som inte syftar till legitimationsyrken (ej heller lärarprogrammet på grund av dess framtida legitimation). För Mälardalens Högskola så är det framför allt teknikprogrammen som har bäst samverkan och ger störst andel kvalificerade jobb. Byggingenjörsprogrammet toppar listan, följt av byggteknik och robotik. Och så ser det ut över hela landet. Teknik och medicin är de ämnes-

områden som är överlag duktiga på att samarbeta med näringslivet och generera attraktiv arbetskraft. Naturvetenskap och humaniora har istället hög arbetslöshet och sämre kontakter med arbetslivet. Men det är också väldigt olika mellan lärosätena och de olika inriktningarna. Patrik Krassén från Svenskt Näringsliv poängterar att det är mer intressant att jämföra inriktningarna emellan, då olika områden har olika möjligheter till givande utbyte med arbetslivet. Framför allt kan rapporten vara till hjälp om man vill byta inför sin Masterutbildning. Enligt årets rapport så är det bara 6 av 10 som har ett kvalificerat jobb efter sin examen. Däremot så ökar chansen att få ett kvalificerat jobb med 87 % om utbildningen har en god eller mycket god samverkan med arbetslivet. Oddsen att få jobb inom tre månader ökar med 71 % och den genomsnittliga ingångslönen ökar med 2,1 % med en examen på grundnivå. Ingångslönen för en person med examen på avancerad nivå ökar med 3,8 %. För de som inte har fått ett kvalificerat jobb efter examen så är självklart besvikelsen stor och ungefär 33 % av studenterna skulle ha valt en annan utbildning. Rapporten visar dock att de studenter som har haft god samverkan på sina program ofta har en benägenhet att vilja välja om sin utbildning. Svenskt Näringsliv har påpekat samma bidragande faktorer till arbete i fem år nu, men kan inte se någon större förändring. Patrik Krassén säger att all form av nätverkande, i arbetslivet, med arbetsgivare, med studenter som har studerat programmet tidigare och praktik/projektarbete ger konkurrenskraftighet. Samverkan ska komma in tidigt i utbildningen och det gäller att du som student ställer krav på de som är utbildningsansvariga att lyfta denna fråga. Text: Matilda Holm

Fö r

H D M å p en i n g a r n a ile så

Fullständigt namn:

Förenade byggingenjörer

Startades:

Januari 1991

Medlemsantal:

ca 60 medlemmar

Program:

Byggnadsingenjör, Samhällsbyggnad, Språk

Ordförande:

Sara Paskota

Hemsida:

www.fbiare.com

FBI

Kårliv

ob Perpetuum M r fö r tå s M P P ilka som fakv kar veta att rå tå e rs sk fö n a a k sk u u d är d LF? Bara för att te nämnvärt n in n e g li ware och … A d e o B , S rm IP fö V t ? e å d d r ll att andra hjälpe ör att hjälpa ti gen. Och alla F in ? n tv re å p fö i n r e å g g in ra tiskt in rviga utomjord börja presente lu tt a n e lt d a v n r a ä h h t i e v har Är inte d r. ningsdjungeln re fö i Byggingenjöre re e ra d a la n k t re e ö d F – ra I gö r FB gar. Först ut ä in n re fö ra ä k våra

FBI står egentligen för ”Förenade byggingenjörer”, men föreningen innefattar numera mer än bara byggare. För snart tre år sedan bildades Kandidatprogrammet i språk och humaniora på MDH och stod utan förening. För att skapa någon sorts jämvikt mellan killtäta byggsidan och tjejdominerade språkprogrammet, så ﬁck studenterna på det nya kandidatprogrammet ansluta sig till FBI. Den språkliga delen av FBI kallar sig själva för CIA; ser du någon med den texten på sin blåa overall är det språkare som är på äventyr. Nu har FBI allt som allt runt 60 medlemmar och växer i takt med att åren går. ”Det känns bra att vara ordförande i FBI. Det är en härlig styrelse och en härlig förening”, säger FBIs numera före detta ordförande Malin Karlsson, som också tycker att det är en bra erfarenhet att ha varit engagerad i föreningsstyrelsen.

Studenternas hus, Eskilstuna

Varför händer det inget i Eskilstuna? Denna fråga får vi ofta på Studentkåren. Det ligger ett visst rättvisetänkande kvar bland studenterna sedan innan avskaffandet av kårobligatoriet, allt som finns i Västerås ska finnas i Eskilstuna. Svaret är förhållandevis enkelt – vi har inte råd, efterfrågan är för liten och inga studenter engagerar sig. Studentkårens verksamhet finansieras av medlemsavgifter. Innan kårobligatoriets avskaffande betalade samtliga studenter en medlemsavgift på 300 kronor. Nu har vi en medlemsavgift på 200 kronor, som runt 20 % av studenterna väljer att betala, merparten av dessa i Västerås. En anledning till varför studentlivet i Eskilstuna har blivit lidande är att vi inte har tillräckligt många studenter här som vill engagera sig. Alla arvoderade på Studentkåren är studenter och utan dessa skulle vår verksamhet inte existera. Samtidigt behöver vi folk som kan hjälpa till av den enkla anledningen att de tycker att det är roligt. I Västerås finns det en stor skara människor som är engagerade och hjälper oss på Studentkåren med att anordna olika evenemang och aktiviteter. I dagens läge finns inte samma engagemang i Eskilstuna. Pubverksamhet i Eskilstuna har tidigare bedrivits men efterfrågan var inte tillräckligt stor och Dekår, som puben har hetat, gick i konkurs. Därför har vi ingått ett samarbete med HÖRS om att tillsammans bedriva Dekår. Detta samarbete har dock tillfälligt avstannat på grund av HÖRS oförmåga att få alkoholtillstånd. Finansiering och efterfrågan är två återkommande faktorer som under de senare åren påverkat större delar av vårt arbete. Detta har oundvikligen påverkat studentlivet i Mälardalen till det sämre, både i Västerås men framför allt i Eskilstuna. Många väljer att inte bli medlemmar på grund av avsaknaden av aktiviteter, vilket i förlängningen leder till att det blir ännu färre aktiviteter.

Även om det inte finns massor med aktiviteter i Eskilstuna så är vi ytterst aktiva när det kommer till utbildningsbevakning och inflytande även på denna ort. Vi ser till att studenterna finns representerade i samtliga beslutande nämnder och råd på högskolan. Att kvalitetssäkra utbildningarna och arbetsmiljön vid högskolan utifrån ett studentperspektiv är av yttersta vikt. Högskolan är en arbetsplats för tusentals studenter. Genom att bli medlem i Studentkåren får du alltså inte bara ett rabattkort och aktiviteter utan du ser även till att dina åsikter görs hörda och att högskolan blir en bättre arbetsplats. Tentafria helger och anonym tentamen är några av de frågor vi arbetat drivande med, och än finns det mycket kvar att göra. Verkligheten kan låta dyster, men vi på Studentkåren kämpar vidare mot målet att studentlivet i Eskilstuna ska bli så bra som möjligt. Hur ska vi då se till att detta händer?

Från och med nästa år kommer vi att ta in en ny tjänst på Studentkåren, en heltidsarvoderad aktivitetsansvarig. Denna person kommer att jobba nästan enbart med aktiviteter i Eskilstuna. Målet är att det ska finnas fler aktiviteter men också en bredd på de aktiviteter som vi arrangerar så att det finns ett studentliv tillgängligt för alla – yngre som äldre. Målet är också att få igång vår kvällsverksamhet på Dekår, ett ansvar som tyvärr ligger utanför vår organisation men som vi jobbar hårt för. Samtidigt hoppas vi att ni studenter i Eskilstuna förstår att Studentkåren behöver ert medlemskap och ert engagemang – utan det så har vi inte möjligheten att bedriva studiesocial verksamhet även här. Text & Foto: Daniel Lindmark, kommunikatör på Mälardalens Studentkår

1 1 0 2 E : 00 C A R 6 1 T – T 0 0 FLOJUNI 12 : 4: E

Flottrace 2011! Det är dags för Eskilstunas andra årliga flottrace! 4:e

juni, Hamnparken, 12:00-16:00. Be t h

Alla lag får samma utgångsmaterial och en paddel. Däremot får ni ta med er/hämta allt ni vill för att smickra men INTE för bättre flytningsförmåga. Ni får bara använda våra verktyg. Två personer måste åka ett par hundra meter över ån med flotten, så klä er klokt! Anmäl ert lag på event@mds.mdh.se med ämnet ”flottrace”. Vi behöver namn, mail adress och mobil för ALLA deltagare. Anmäl även om ni har flytväst med er! Minst två personer, max tio per lag. Det är ett begränsat antal platser så först till kvarn. Reglerna o.s.v. mailas ut när alla anmälningar har kommit in.

Lycka till!

Målet:

e re !

Ta er från punkt A till punkt B utan att sjunka, kapsejsa eller dö!

Pris för:

Finaste flotte, bäst teknik och först i mål.

äl an :

a nm Sista

27:e maj 17

G EWEskilstuna Winter Games Det är en molnig morgon i slutet på februari som jag, tillsammans med ett stort gäng glada studenter, vandrar ner mot Strömsholmen. Det är dags för Eskilstuna Winter Games och humöret svävar uppe bland de gråa molnen och snön yr om fötterna. Perfekt för en dag fylld av lekar och skoj! På Strömsholmen möts vi av ännu ﬂer studenter, alla glada och peppade inför dagens aktiviteter. De har alla samlats här för högpunkten i en hel helg av aktiviteter, och som vanligt är studenter från alla Sveriges hörn inblandade ﬂödar leenden och alkohol. Här idag ska svett, blod och öl rinna i massor och det ska koras en vinnande grupp i sex olika moment. Vissa av grenarna vi sett förut, andra inte lika vanliga – och för att inte glömma det alltid närvarande fjäsket för arrangörerna, Mdh’s Sexet.

Eskilstuna Winter Games 2011 är 15e i ordningen och i år har helgen 179 anmälda studenter. De ska tävla i lag om 4-5 studenter, och de kommer från städer som Örebro, Gävle, Stockholm och Karlstad. Även många inhemska studenter har dagen till ära tagit sig till strömsholmen. Vi har även en långfarande deltagare från Alnap, Skåne. Så gott som alla av dessa glada studenter är klädda i overaller i olika vackra färger, fyllda med tillbehör och olika tygmärken. EWG är ett av många events som

Joacim Holmqvist

Eskilstuna Winter Games 2011 är 15e i ordningen och i år har helgen 179 anmälda studenter

anordnas runt om i Sverige av studenter för studenter, ofta alla beklädda med den karaktäristiska overallen. Många högskolor och universitet har sina egna tillställningar dit studenter från hela Sverige bjuds in för att tävla, festa

och träffa människor som alla är lika glada och vill träffa andra studenter. Det finns en hel kultur kring overallen, och så länge du är glad och trevlig är du också välkommen att vara med!

G EW

Tyngden på dalskidan

Ölplankan

Sörmländsk julafton

Skulptur Blindstyre

Myspallen Joacim Holmqvist, en av arrangörerna, beskriver det som att det inte spelar någon roll vart man åker i Sverige. Om man ser en overall så vet man att man hamnar bland bra folk och om du själv har en overall, då kommer du att bemötas som om du vore en av dem. Det är som en egen liten värld. Och även om man är bittra ﬁender om dagen, är alla lika välkomna om natten. Kampen löper större delen av dagen och korv bjuds till deltagarna. Det är svårt att se om någon tar täten men alla verkar överens om att vinna kanske inte är det viktigaste i det här fallet. Det är viktigare att träﬀa studenter, nya som gamla, och att ha en dag som man länge kommer att minnas. Och när alla framåt kvällen börjar dra sig tillbaka för att gå på sittning och fortsätta festandet så är nog alla överens om att det har varit en lyckad dag, just en dag som man kommer minnas.

Joakim (Silikon) Fagerström - Legend SLU Alnarp, Trädgårdsingenjör Vad gör du här? Jag blev inbjuden som toastmaster för kvällen. Jag har varit med på många olika tillställningar och när jag blev kontaktad av Sexet för att komma och vara toastmaster tvekade jag inte en sekund! Varför gillar du dessa tillställningar? Jag vet inte riktigt, det är så många sköna människor här. Även om det ﬁnns mycket bra människor nere i söder också så blir det roligare med ﬂera nya människor. Sen är det den där saken med overaller, så fort den kommer på blir alla människor så sköna och trevliga! Det är roligt att vara med då! Vad tycker du om Eskilstuna? En vacker stad! Det är första gången jag är här på EWG men det ger verkligen ett bra intryck.

Text & Foto: Mikael Berg

Högvarv Tema Jobb

Varje år anordnar Studentkåren jobbmässan Högvarv. För att öka MDH-studenternas möjligheter till jobb bjuds arbetsgivare i Mälardalsområdet in till högskolan. I både Västerås och Eskilstuna ordnades varsin heldag och där ﬁck företagen varsin monter för att kunna presentera sig. En del sökte aktivt personal, andra visade bara upp sig som en framtida arbetsgivare och

vissa företag var där för att erbjuda studenterna stöd i form av exempelvis försäkringar. På plats i år var bland annat kommunerna, ABB, Handelsbanken, Traﬁkverket, PWC, KPMG och Sweco. Utöver möjligheten att möta företagen hölls intressanta föredrag. Gästföreläste gjorde Svenskt Näringsliv som bland annat släppte en stor rapport om högskolekvalitet (den kan du läsa om på sid. 14).

2011

Efteråt hölls en paneldebatt om arbetslivets förväntningar på studenter och blivande arbetskraft. Grant Thornton höll i en utbildning om CV-skrivning och Erik Ridman från reklambyrån Kärnhuset pratade om hur han har bemött arbetslivet efter examen från MDH (en intervju med Erik hittar du här bredvid). Text: Matilda Holm Foto: Matilda Holm & Mikael Berg

En man med ambitioner Vi träffar Erik Ridman mitt i stormens öga av Högvarv Dag 1 Eskilstuna. Vi möts av en lång kille med en meritlista nästan lika lång som han själv. Vi har fått klart för oss att vid 31 års ålder har Erik redan gjort mer än de flesta och när vi sätter oss ner och pratar med honom blir det väldigt tydligt. Erik är en gammal västeråsare som började med att plugga litteratur och svenska på Mälardalens högskola, målet var då fast inställt på att bli journalist. Samtidigt startades hans engagemang för just vår egen tidning Kåranen, och innan han visste ordet av hade han blivit chefredaktör. Vi frågar lite och han berättar att han fungerade som chefredaktör under 2,5 år innan hans rastlöshet sade åt honom att han borde göra något annat. Då hade han även hunnit med att jobba ett år som informatör på studentkåren, och börja jobba åt högskolan som studentambassadör. Erik och några andra från Kåranen hade då en ide om att locka fler studenter till skolan genom att förlänga reklamperioden, som oftast slutade den 15 april, genom ett magasin som handlade om MDH och allt däromkring. Krogliv, boende, kultur osv. Den skulle skickas hem till alla som hade sökt till högskolan och komma lite innan antagningsbeskedet. Magasinet skulle heta ”Antagen?”. I och med de kontakter han byggt upp vid och på högskolan hittade han människor som var intresserad av idén och lyckades därför genomföra den. Sammanlagt låg Erik bakom 4 nummer av tidningen ”Antagen?”. Allteftersom hade också hans ambitioner förändrats, nu handlade det snarare om tidningar och reklam än om journalistik. Studierna hade fortsatt och han hann med att plugga textdesign i 2 år innan han bestämde sig för att packa och åka till Kanada för en termins studier i marknadsföring. Erik berättar att sättet att lära sig var annorlunda i Kanada, men teorierna bakom var universala och det

utgjorde en bra grund för fortsättningen. När han kom hem fångade MDH direkt upp honom igen och Erik ﬁck anställning som projektledare för högskolans studentrekrytering. När sedan informationssektionen på MDH skulle dras igång blev Erik tillfrågad av den nya chefen att börja jobba där som informatör. Nu jobbar Erik i Stockholm på reklambyrån Kärnhuset, och har bland annat lett arbetet med att ta fram kampanjen ”Arbetsgivarna slåss om våra studenter”. Innan Kärnhuset kom Erik från reklambyrån Care of Haus i Västerås. På kärnhuset jobbar Erik som projekt- och produktionsledare och bland annat med MDH och Mälardalens Studentkår. När vi frågar honom hur han tror att utbildningen har hjälp honom poängterar han att det kanske inte var utbildningen i sig som gav honom alla de olika jobba han haft, utan engagemang och kontakter. Efter ett tag spelar inte utbildningen någon så stor roll utan snarare vad du jobbat med, och vad du kan. Men Erik poängterar även att utbildningen i hans fall var viktig och gav honom de verktyg han behövde för att göra det han gör idag, och kunna ta sig vidare.

– Man har jättestora möjligheter som student. Utnyttja dem! Fråga dig fram, gå på studiebesök vart du än får chansen och lär dig allt du kan. Håll dig till de bra lärarna och skippa dem du inte gillar. Och försök engagera dig så mycket som möjligt och skaﬀa så mycket kontakter som möjligt. Text: Mikael Berg Foto: karnhuset.net

Erik Ridman Ålder: 31 Bor: På södermalm i Stockholm Jobbar: Projektledare på Kärnhuset (karnhuset.net) Vad är viktigt om man vill jobba inom reklam? Specialisera dig. Tänk ut vad du vill göra och bli bäst på det. Inom andra yrken som informatör kan det istället vara tvärtom, att man vill vara så bred som möjligt för att vara attraktiv. Det gäller att välja vad man vill och satsa på det. Varför är du på högvarv? Det är kul att träﬀa studenter. Men också känner jag att om jag kan inspirera någon att engagera sig och skaﬀa sig sitt drömjobb, då är allt värt det.

OM 15

ÅR Sonnica Frändberg är en av många med en examen från Mälardalens Högskola. Idag har hon kommit långt i sin karriär och arbetar som researcher på rekryteringsﬁrman Hammer & Hanborg. Jag träﬀade henne på deras välinredda kontor i Stockholm för att få en inblick i vad som kan vänta efter att alla tentor är klara och man har examen i handen.

Det är inte säkert att du får det där drömjobbet du ser framför dig. Det är inte säkert att din utbildning leder dig dit du vill. Du kanske inte ens vet var du vill? Men att inte veta vad man vill göra eller att inte ha en spikrak karriär behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt. Förmodligen kommer du inte ha samma jobb från examen till pension. Den före detta MDH-studenten Sonnica Frändberg börjar närma sig 40 år och ger inget intryck av att vara klar med den resa som jobbkarriären innebär.

Språkplugg, kärlek och försäljning När hon var yngre var hon intresserad av språk. Hon läste hela grundskolan och gymnasiet på Franska skolan i Stockholm och uppföljde gymnasieåret med ett år i Bordeaux samt kurser i spanska och tyska på Komvux. Hon arbetade sedan lite extra med ekonomi och marknadsföring vilket ledde till att hon 1994 skrev in sig på MDH. Genom att välja Internationell Marknadsföring gav det henne möjligheten att få spendera ytterligare ett år i Frankrike, som en del av utbildningen. Hon följde upp grundutbildningen med C- och D-uppsatser med inriktning på turism, med motiveringen att det var intressant. Sonnica minns hennes årskull på MDH som väldigt engagerade. Många hade ett studentkårsengagemang och Sonnica är även en stolt före detta skribent på Kåranen. Började någon involvera sig så hängde de andra på, något som gjorde att tiden på skolan blev rolig och minnesrik. Enligt Sonnica är delaktigheten i kårlivet alltid en bra erfarenhet att ta med sig ut i arbetslivet, att försöka få så mycket som möjligt att använda som framtida referens. Redan första veckan på MDH träﬀade Sonnica sin nuvarande sambo. En bidragande faktor till att hon bodde kvar i Västerås, trots att hon sedan hennes examen 1999 har arbetat i sin hemstad Stockholm.

hamnade återigen på säljavdelningen. Hon kände att hon stod still och 2009 valde hon att efter åtta år lämna IHM för att göra något nytt. Bemanningsföretagen växer Hon visste att hon ville jobba med kommunikation och tog tjänsten som researcher hos rekryteringsfirman Hammer & Hanborg. En rekryteringsfirma profilerad som ”stjärnor inom kommunikation, information och marknadsföring”, där hon tillsammans med en rekryterare hjälper kunder att hitta rätt arbetskraft. Något som inte är helt lätt. Trots att det finns en utbredd arbetslöshet just nu vill Sonnica ändå säga att det är arbetstagarnas marknad. Känslan är att antalet lediga tjänster ökar. Tjänsterna som försvann under ekonomikrisen 2009 och ersattes med projektanställningar, har börjat komma tillbaka, framför allt fasta marknadsföringstjänster. Och det är svårt att hitta kompetent personal till dessa tjänster. I rekryteringsprocessen har bemanningsföretagen blivit ett vanligt, om inte nödvändigt, inslag. För att hitta den perfekta individen för tjänsten krävs det ofta ett arbete som en personalavdelning eller ett litet företag inte har tid med. Arbetssökande får dessutom fördelen att göra ett bra intryck för en individ som kan rekommendera en till nya tjänster om den första tjänsten inte passar eller blir tillsatt. Projektanställningar via bemanningsföretag kan dessutom tillsätta personal på kortare uppdrag samt garantera arbetstagare lön vid uppdragsbrist. Projektanställningarna blir som en enda lång anställning, med flexibilitet åt båda hållen.

Först ut var hon konsult på diverse tjänster inom kommunikation, marknadsföring och försäljning. Bland annat var hon koordinator på tv1000 för deras sändningar, som på den tiden gjordes genom UR. Hennes sista uppdrag som konsult var på IHM Business School. Där sålde hon utbildningar och gjorde det så bra att hon blev fast anställd i början av 2001. Åtta år markadsföring Men hon kände att försäljning egentligen inte var hennes grej. Hon tyckte att det var roligare med marknadsföring, hur utbildningarna skulle säljas. Genom att visa framfötterna och fokusera så kunde hon 2003 faktiskt titulera sig själv som marknadsföringskoordinator. En tjänst där hon anordnade olika events, undersökte marknaden och var kontaktperson för olika samarbetspartners. Att arbeta på ett utbildningsföretag är sällan dåligt för den personliga utvecklingen. I samarbete med sin arbetsgivare ﬁck Sonnica möjlighet att läsa in några av IHM:s egna kurser. Hon vidareutbildade sig inom både integrerad kommunikation och strategic brand management. Men en arbetsplats är ofta intressant så länge som den erbjuder personlig utveckling. Efter att ha vidareutbildat sig och fött två barn kom lågkonjunkturen till Sverige och Sonnica

Vad är meriterande? Sonnica ﬁck själv möjligheten att få ett fast jobb via diverse projektanställningar. Och hon verkar tycka att det är kul att hjälpa andra med samma sak. Som MDH-student kunde jag inte låta bli att fråga om Sonnicas syn på arbetssökande med just en MDH-bakgrund. Hur reagerar hon om den sökande kandidaten har en bakgrund på MDH och kanske har läst just Internationella Marknadsföringsprogrammet? Sonnica medgav att hennes bakgrund gör att hon vet lite mer om vad utbildningen innebär, även om det nu är ett tag sedan hon själv läste den, och att hon vet att det är en bra skola. Däremot, tillägger hon, så är det mer meriterande vad man faktiskt gör med sin utbildning och att till exempel ta chansen på utbildningen att åka utomlands. Det är alltid en positiv merit att ha varit utomlands ett längre tag, studerat på ett nytt sätt och att ha haft möjligheten att se på Sverige utifrån. Intrycket efter intervjun med Sonnica är att man kan ta kontrollen över sin egen karriär. Har du ett mål, och är villig att satsa några år, går det för det mesta att nå. Känner du att det är dags att röra på dig, ta chansen och gör det. Det kanske inte blir som du tänkt dig men du behöver inte vara besviken för det. Och när du är 40 år har du fortfarande 25 år kvar att prova på något annat. Text & foto: Matilda Holm

Generation -80 Charlotte Schéle från Svenskt Näringsliv pratade kort på Högvarv om 80-talisterna som grupp i arbetslivet. Inte bara som arbetstagare utan även som arbetsgivare. Det är dags för 40-talisterna att gå i pension och det är upp till den yngre generationen att ta över. Något som inte minst 40-talisterna själva är måna om, för att säkra deras egna pensioner. Enligt Charlotte uppfattas 80-talisterna som lösningsorienterade i sin arbetsgivarroll. Många väljer att inte anställa trots att det finns ett behov, på grund av kostnaderna som det medför. De är inte heller främmande för personliga lösningar, så som flexibla arbetstider och att arbeta hemifrån. Få entreprenörer

En annan uppfattning om den yngre generationen är att den inte verkar ha en benägenhet av att driva egen verksamhet. Enligt Charlotte är det idag endast 1 677 stycken företag som drivs av en 80talist. Dessutom finns det mellan 60 000 och 140 000 företag som en 40talist skulle vilja lämna över. Sveriges unga måste våga vara ledare och ge oss nya arbeten Byter jobb ofta

Som arbetstagare ses 80-tallisterna som lite otåliga och lata. Många dröm-

mer om det perfekta jobbet med en bra status, vilket medför att de blir kräsna och inte heller är trogna sin arbetsgivare. Att ofta byta jobb anses som något karriärsfrämjande. På grund av det här tänker en del arbetsgivare en extra gång innan de anställer en yngre person. Det dåliga ryktet tycker Charlotte är något till stor del oförtjänt som är skapat av media. Ett rykte som 80-talisterna själva måste arbeta för att motbevisa och tvätta bort.

arbetsgivare och personal är ett givande och tagande från båda hållen och så länge alla genomför sina åtaganden så brukar det gå att kompromissa om arbetstider och arbetsplats. Paneldebatt

Krävs lyhörda arbetsgivare

Charlotte hade med sig en arbetsgivare från den yngre generationen. Amir Kheirmand är VD på Printworks i Västerås och delade med sig om sina uppfattningar. Han höll med om det som Charlotte pratat om men att det också kan vara helt tvärtom. Många förväntar sig en lön för inget arbete, medan andra förstår att en inkomst är något man får arbeta sig till. Som arbetsgivare gäller det dock att vara lyhörd och att vara villig att kompensera för ett bra arbete. Relationen mellan

Efter Charlottes föredrag hölls en paneldebatt där frågan om 80-talisternas rykte debatterades vidare. Det framhölls att det är tråkigt när man generaliserar en hel grupp men att det faktiskt ﬁnns en hel del unga som inte kan prestera så som det förväntas av dem. Frågan kom upp om huruvida det kan vara en generationsfråga. Det kanske är så att en 80-talist i större mån förväntar sig den ledarstil som Charlotte förklarade att 80-talisterna själva använder sig av. Text & Foto: Matilda Holm

Är vi verkligen lata? Är vi 80-talister verkligen så lata som alla påstår att vi är, eller njuter vi bara av livet och tar vara på den tid vi har? Jag som tidig 80-talist skulle vilja haka på det senare påståendet. I 8 års tid har jag rest, pluggat, festat och tagit vara på min tid som ung, jag har inte haft en endaste tanke på varken dyra elräkningar eller frentetiskt pensionssparande. Mitt resonemang och mina anledningar till att jag har levt detta anspråkslösa och tydligen ”lata” liv är för att jag inte vill sitta med mina barnbarn när jag är 65 år och berätta om hur jag har arbetat på samma arbetsplats i 45 år, dag ut och dag in.

Nej, jag vill kunna berätta fantastiska historier från mitt liv, som när jag ägde en pub i England och bildade en egen gitarrklubb tillsammans med en känd engelsk basist. Mina barnbarn ska få höra om den gången jag jobbade på en hästgård i Australien och en rikemansunge varje dag blev avsläppt med helikopter efter skolan. De ska få sitta och vrida sig av skratt när de får höra om mina dåliga försök att passa in bland mina djupt religiösa fotbollskamrater när jag hade fotbollsstipendium i USA. Nu är jag 30 år och jag har äntligen kommit fram till vad jag vill bli när jag blir stor. Anledningen till att

jag har gjort det är att jag har levt mitt liv, jag har erfarenhet av alla olika slags jobb och människor. Om jag hade utbildat mig när jag var 20 år så hade jag förmodligen inte valt rätt utbildning för min personlighet. Så jag uppmanar alla 80-talister där ute: var nöjda med den ni är, försök inte att lev upp till alla andras krav att arbeta hårt och spara alla lösa ören till pensionen. Lev Livet! Är det inte det livet handlar om? Att ta vara på den tid vi har! Och när det är dags för min pension – ja, den dagen, den sorgen. Sofia Fors

IC Mötesplats mellan kulturer och nationer International Commitee, IC, på Mälardalens Högskola arbetar kontinuerligt med att integrera och underhålla de internationella studenterna. Ett arbete som kräver både engagemang och glädje – något som ansvariga Clover Giles mer än väl uppvisar. Genom henne och de andra som engagerar sig i IC får studenterna möjlighet att göra mer än att studera under sin vistelse i Sverige. IC välkomnade i höstas 800 internationella studenter till skolan, från ett flertal delar av världen. Studenter som söker nya erfarenheter, nya kunskaper och nya vänner. Genom diverse aktiviteter och temakvällar erbjuder IC-gruppen studenterna en chans att hitta just detta, utanför högskolans väggar. IC är ingen linjeförening och är delvis finansierad av högskolan. Strävan är att studenternas vistelse i Sverige ska bli så erfarenhetsrik och intressant som möjligt. Trots flera försök så har IC svårt att få de svenska studenterna att följa med på de aktiviteter som anordnats och skapa sina egna internationella

kontakter för framtiden, något som Clover och de andra tycker är synd. IC finns till för att skapa möjligheter till kulturmöten och det är inte reserverat bara för de internationella studenterna. Det skulle vara fördelaktigt för båda parter att se fler svenska studenter delta och nätverka på IC-träffarna. Att knyta kontakter är alltid viktigt men framför allt så är det roligt. En vänskap som kan leda till nya intryck, nya insikter och varför inte: en sängplats utomlands? Många av de svenska studenterna uttrycker en viss avighet mot att lära känna de internationella studenterna, eftersom de bara ska vara här en sådan kort tid. Den kortaste perioden som

EES. Detta kommer medföra en markant skillnad i antalet internationella studenter på högskolan. Beräknat inför höstterminen är det 300 studenter som söker från ett annat land, i jämförelse till de 800 som började höstterminen 2010. Än mer kommer det krävas att MDH förblir en attraktiv utbildningsplats internationellt. Genom en god integrerad studietid, både inom utbildningen och på studenternas fritid, kan vi tillsammans skapa ett gott rykte och locka studenter trots de nya avgifterna. För att få ta del av det ökade kunskapsutbytet i utbildningen, som dessa studenter tillför till högskolan, krävs det att vi tillsammans delar med oss av Västerås och Eskilstuna. Enligt Clover är det enbart ungefär en Att knyta kontakter tredjedel av de internationella studenär alltid viktigt som pluggar på men framför allt så terna MDH på grund av att är det roligt. det är obligatoriskt i deras utbildning. Maen student kan vara på joriteten är alltså här av egen vilja. En högskolan är 12 veckor, vilja att få ut något av sitt besök, mer men många av de som än bara utbildningen. De svenska kommer till MDH väljer studenterna har möjligheten att visa ofta att stanna längre än sin bild av det här landet, att svensk vad de har tänkt sig. Är öl kan smaka mer än bara vatten och de här för höstterminen att Sverige är mer än bara lagom. En händer det ofta att de är kvar över möjlighet som du som student bör vårterminen också och en del stanta, speciellt när man betänker de nar ännu längre. Det är en rätt lång utbyten av erfarenhet, kunskap och tid att lära känna någon på. kultur som ﬁnns tillgängliga. Från och med höstterminen 2011 införs studieavgifter för studenter Text: Matilda Holm som kommer från länder utanför EU/ Foto: Koen Hausmans

Skidresa till Romme Den 27:e mars anordnade IC vinterns andra skidresa till Romme Alpin utanför Borlänge. Deltagarantalet var inte lika stort som på den första resan, men de studenter som orkat sig upp denna tidiga söndagsmorgon var alla glada och förväntansfulla. Skidsäsongen hade börjat lida mot sitt slut, så många kände nog att det var bäst att passa på att åka innan våren fått fart. Foto: Anna Strekalovskaya, Eva Sandberg & Moa Önell

Uppe på toppen. Snart dags att åka ner igen!

Clover skadade tån

Här går det undan!

Att åka mellan slalompinnarna var roligt

Skönt att sitta i liften och ta igen sig lite

Jättegod gulaschs

o p p a !!

Hur många gånger måste man ramla? Att lära sig åka skidor är faktiskt inte så svårt. Allt som krävs är lite vilja och mod. Du måste våga ramla omkull, för annars vågar du inte åka. Och det gamla ordspråket som säger att man lär av sina misstag, det stämmer väldigt bra. När du landat på rumpan några gånger börjar du inse vad det är du inte ska göra. Då kan du istället börja fundera på vad som vore bättre, hur du undviker att ramla omkull i exakt samma ställning en femte gång. Men alla lär sig inte lika snabbt och vissa ramlar omkull femtio gånger innan de får snits på det. Jag själv behövde 9 fall för att lära mig hur man ska hålla sig kvar stående på skidorna. Det var i slutet av januari det här året som jag lärde mig att åka skidor. En kompis som är utbildad skidlärare följde med mig till Säfsen, efter att jag lockat med att betala bensinen. Vi gick upp tidigt en onsdagsmorgon för att åka fjorton mil till Ludvika i Dalarna. När jag till slut fått på mig alla utrustning och hunnit byta pjäxor två gånger så var det dags. Det första min kompis lärde mig var att

bromsa. Det är lite lustigt egentligen, att du måste lära dig stanna innan du kan lära dig åka. Men jag kände att det var helt rätt ordning. Första fallet blev redan när jag skulle kliva av knappliften, och jag kunde inte ha ramlat på ett mindre lämpligt ställe. Mitt i vägen låg jag, och hade inte en aning om hur jag skulle ta mig upp igen. Om jag minns rätt så slutade det med att jag ﬁck ta av mig båda skidorna. Den utvägen ﬁnns alltid, vilket är skönt att veta som nybörjare. Men när man ramlar hela tiden så blir det tröttsamt att ta av och på skidorna hela tiden, så det gäller att snart hitta en metod för att ta sig upp. Jag hann sätta mig ner många gånger innan jag ens kommit fem meter ner i sluttningen. Men efter halva backen började jag känna mig ganska säker, och sedan blev det störtlopp den sista biten. Det tog mig 1 timme och 30 minuter att ta mig ner för denna gröna familjebacke, men när jag väl var nere så kunde jag åka skidor. Och jag var frälst. Det var sjukt roligt att åka

och när liftarna stängde vid fyra på eftermiddagen så hade jag provat alla gröna backar som fanns. Som ett barn som precis lärt sig cykla. Om jag lyckades hålla mig på fötterna efter det första åket? Nej, jag ramlade faktiskt fyra gånger till. Eva Sandberg

International Committee goes Björnö 11th of June

Come celebrate that the academic year is over and the summer is here! IC will light the grill at Björnö and you’re invited to a nice, and hopefully sunny, day with us. If you bring your own meat/vegetables/potatoes/whatever, we will bring chips, soda, ketchup etc. There will be blankets to relax on and games to play. So, how to get there? A bus from Eskilstuna leaves at 10.30 and a bus from Västerås leaves at 11.00. Return buses leave Björnö at 16.00 And how much does it cost? It’s totally FREE for international students! Others pay 50 sek from Eskilstuna and 20 sek from Västerås. You pay on the bus.

Du vet väl om att kan vara fadder i

International Committe? Häng med och lär känna känna människor från

hela världen! international@mds.mdh.se

Klar med studierna?...

...skriv en bok. Nöje

En vacker dag här på Kåranen så ﬁck jag reda på att vi minsann hade fått vår första bok skickad till oss. Vad coolt, tänkte jag, vad för någon bok ska vi recensera?

Therés Stephansdotter Björk är inte vilken författare som helst, utan en tidigare MDH-student.

Jo, det var Jacks rockiga resa, en barnbok riktad till 6-9 åringar. Nu and roll och hjältedåd med en stor tänker nog ni precis som jag. Vad dos äventyr. tusan ska Kåranen recensera en Hon arbetar nu med uppföljaren barnbok för? Det är ju en tidning till Jacks rockiga resa som kommer riktad till högskolestudenter? Ingen att släppas i höst. fara kära läsare, det finns en fullkomligt legitim anledning. Författaren till denna bok ”Therés Stephansdotter Björk har är Therés Stephansdotter Björk och hon är inte vilken verkligen lyckats skapa nåt unikt.” författare som helst, utan Jacks rockiga resa är en bok om en tidigare student på MDH. Vi här den lille hårdrockaren Jack. Han på Kåranen tycker det är alldeles älskar allt vad hårdrock heter men utomordentligt roligt att se och visa framförallt älskar han bandet Drahur det har gått för gamla studenter gonhearts. Till hans stora förvåning från vår fina skola. dyker gitarristen, och hans absoluta Stephansdotter gick en kurs på idol, Danny Dragonheart upp en MDH och jobbade även en del i natt. Danny har bara ett budskap. caféet. Men inte nog med det, för det finns ytterligare en MDH student Hårdrockarnas förlovade land Metalinblandad. Nämligen en illustratör vid namn Andreas Bergqvist, tidigare informationsdesignstudent, som har fixat bilder till Jacks rockiga resa. Nu när det är klargjort ska jag fortsätta med att berätta om vem Therés Stephansdotter Björk egentligen är och hur det kom sig att hon tog sig för att skriva den första barnboken om hårdrock. Det skulle nog inte vara helt fel att säga att hon länge har varit intresserad av det kreativa här i livet. Hon har gått utbildningar inom teater, journalistik och även kreativt skrivande. En dag så insåg Stephansdotter, som jobbat mycket med barn, att något viktigt saknades när det kom till barnböcker. Visst det fanns alla de där böckerna om hästar, fotboll och allt sådant. Men Titel: Jacks rockiga resa tänk om man inte gillade sådant? Författare: Therés Stephansdotter Björk Tänk om man gillade rock and roll? Tryckår: 2011 Så såddes fröet som skulle komma Förlag: Kalla kulor förlag att utvecklas till en historia om rock

lien är i fara, och den enda som kan hjälpa dem är Jack. Den mest hårdrockande resan någonsin har precis tagit sin början. Therés Stephansdotter Björk har verkligen lyckats skapa nåt unikt. Det påstås vara den första hårdrockssagan för barn i världen, huruvida detta stämmer eller ej kan jag inte svara på. Men med karaktärer som Nikky Nightfall, Hank Hardrock och den skurkaktiga Professor Vridnér skapas en fascinerande hårdrocksstämning. Dessutom är alla kapitel döpta efter kända hårdrockssånger. Det gör det hela rätt roligt att följa den raﬄande (eller borde jag säga riﬀande?) historien, även om man inte är den tilltänkta målgruppen. Rocklegendarer skymtar förbi och man försöker komma på hur låtarna som kapitlen är döpta efter låter. Dessutom får man reda på hur dinosaurier som The Rolling Stones kan fortsätta leva det hårda rocker livet. Eftersom det här är en barnbok så har den såklart en sensmoral. En sensmoral som klart och tydligt säger till din lilla rocker där hemma, att man måste använda hörselskydd runt höga ljud annars kanske man får tinnitus, precis som sura Professor Vridnér. Även om nu det här inte är en bok som kommer ta plats i era bokhyllor där hemma, så är det en alldeles utmärkt bok att ge bort till en ung aspirerande rocker nära dig. Text: Robin Daunfeldt Foto: Robert Björk

Bokrecensioner Zombiethriller

Titel: Feed Författare: Mira Grant Tryckår: 2010 Förlag: ORBIT

not the story.” Feed handlar istället om bloggarna Georgia och Shaun Mason och vi får följa dem när de slår följe med en presidentkandidats kampanjtåg. Så småningom är de en fruktansvärd konspiration på spåren. Feed är en sorts ulv i fårakläder, den låtsas vara skräck men är i själva verket en gripande, samhällskritisk skildring av hur det är att leva i dessa svåra tider och de rädslor som präglar vårt liv. ”We have embraced the cult of fear, and now we don’t know how to put it back where it belongs” – Georgia Mason

Feed är en bok som vid första anblicken kan ses som ännu ett torftigt försök att rida på de senare årens zombievåg. Det kunde inte vara längre från sanningen. Visst det ﬁnns en mängd zombies i den här boken, men det är inte den gamla vanliga överlevandebarrikaderar-sig-i-hus storyn; istället får zombierna sätta sig i baksätet. Med karaktärernas egna ord: maj. m släpps den 31 ”The zombies are here, and er uppföljaren so Psst... Håll utkik eft they’re not going away, but they are Text: Robin Daunfeldt

Krigsroman

Titel: På västfronten intet nytt Författare: Erich Maria Remarque Tryckår: 1929 Det är ganska intressant hur litteratur från över åttio år sedan fortfarande kan vara aktuell. Med tanke på Sveriges deltagande i krig och elände har intresset för soldaternas liv och tankar aldrig varit större. Man hör ofta ord som ”hjältedåd” och ”bragder” när det kommer till strid och död. Men dessa ord är tomma för soldaten när han beﬁnner sig un-

Filosoﬁ

Titel: Illusionen om Gud Författare: Richard Dawkins Tryckår: 2006 Förlag: Leopard Förlag Böcker som underhåller den kreativa och kritiska hjärnan ﬁnns det gott om, det problem man kan ställas inför är att hitta rätt. Illusionen om Gud, skriven av professor Richard Dawkins är en svidande kritik mot ett samhälle som upprätthåller konstiga illusioner (gissa vilka). Vill man läsa en bok med kreativt och målande språk, rolig satirisk humor och vassa repliker ska man genast se vart man kan få tag på den här boken. Humorn är dock bara det ytliga. Styrkan i boken ligger i dess budskap

der skarp beskjutning. Erich var själv soldat i Tyska armén på västfronten och har genom denna bok skrivit ned sina tankar om krigets verklighet. Trots att det handlar om en 19årings upplevelser under det första världskriget, alltså nästan hundra år sedan, uppfattar man tankarna och känslorna hos människorna som om de var samtida. Det är en odödlig bok som tar upp lögnen om heder, för vad är den värd när man aldrig kommer kunna åtnjuta den fred man slåss för? Text: Alexander Nemeth om att släppa på den fåniga respekt man har för något som av många i det svenska samhället anses vara fantasifoster. Om du är den sorts människa som stör dig på folk som säger ”jag har rätt för att jag tror på det”, lär du älska denna bok. Min första tanke när jag såg den i pocketavdelningen var att det troligtvis var stel litteratur av en stel gubbe. Tvärt om var fallet och efter en läsning kan man bara överväga en omläsning. Bara för att se om man inte råkade missa något. Men den här recensionen ska inte bli ett slag för ateismen, det ska vara ett slag för god litteratur som man kan njuta av. Njut av livet och berusa dig i intellektuell utveckling. Text: Alexander Nemeth

LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN Det är 80-tal och Blackebergshusen står högt runt Oskar. Löpsedlarna är täckta av rubriker om ritualmord i området. En kväll efter skolan märker han något nytt på sin gård; en ﬂicka har ﬂyttat in. Hon kan lösa Rubiks kub rekordsnabbt, hoppa ner från klätterställningen utan att röra en min och kommer bara ut på natten. De båda blir snart vänner, men hon döljer något. Vad är det Eli inte berättar?

TEMArecension

blir mobbad känns realistiska och välgjorda, och det gör hela filmen i helhet också. Det är en film som kan uppskattas såväl av dem som läst och inte läst boken. Teateruppsättningen på Uppsala Stadsteater fick mig att gråta innan fem minuter gått. Elisabeth Wernesjö i karaktären som Oskar gör storstilad entré och växer genom hela pjäsen. Hennes slående likhet med huvudrollen Shaun (Thomas Turgoose) i This is England gör att hon utseendemässigt passar perfekt som liten pijke. Hennes fantastiska skådespel John Ajvide Lindqvists debutbok Låt och kroppsspråk får mer spelrum den rätte komma in är en unik skildtack vare det. Resten av ensemblen ring av en vampyrberättelse i stockbleknar tyvärr i förhållande till henne holmsk förortsmiljö och balanserar och räddas ett flertal gånger enbart mellan det verkliga och det overktack vare manus eller övrig regi. liga. Språket är lika mycket läsarens Robin Keller i rollen som pedofilen som hans eget – det är varierande och mördaren Håkan känns ojämn och utsirat och tar ut sin fulla rätt, jämfört med originalkaraktären, men då det är anpassat till olika skeden i bjuder ändå på en välspelad prestahandlingen. tion. I rollen som Eli ser vi Bahar Pars, I Thomas Alfredsons filmatisering som trots välspelat var det färgskalan som fångade mig. De nedtonade färgerna bidrar Grått och pastellblekt blandas med skarpa kroppsspråk ändå inte smäller lika högt som starkt till känslan i filmen. Grått och skuggor som vittnar om att något är fel. medkaraktären Oskar. pastellblekt blandas med skarpa I övrigt är originalberättelsen Berättelsen är välbevarad rakt igeskuggor som vittnar om att något är relativt orörd och här får historien nom hela pjäsen och publiken som fel. Oskar, spelad av Kåre Hedebrant, ytterligare ett bredare spektrum, då inte har läst boken kan gissningsvis lämnar till skillnad från i både boken alkisgänget med Virginia (Ika Nord) uppskatta pjäsen lika mycket. En och pjäsen något i övrigt att önska. i spetsen får ta plats i berättelsen, riktigt sevärd och såväl rörande Hans skådespel är bra men själva som underhållande skräckhistoria i karaktären är regimässigt för blek för till skillnad från pjäsen, där de tagits bort helt. Skolscenerna där Oskar teaterform. en huvudroll. Lina Leanderssons kaText: Vicky Inoue

Boken

Författare: John Ajvide Lindqvist Tryckår: 2004 Förlag: Ordfront

raktär Eli är mycket lik pjäsens – det märks tydligt att pjäsen till stor del lutar sig på filmen – men är ändå inte helt förenlig med bokens Eli. En miss i filmen är karaktären Håkan, spelad av Per Ragnar. Han är i boken en karaktär med pedofiliska tendenser som dras till tolvåriga Eli och gör allt – till och med mördar – för att få vara med henne och röra vid henne. Han porträtteras som en vidrig och desperat person som köper sex av tioåriga pojkar och drömmer om Elis flickkropp. Denna förklaring försvinner totalt i filmen och han framställs som en till synes helt vanlig man som dödar för nöjes skull. Visserligen måste man utelämna många viktiga drag i filmatiseringar, men detta är något som verkligen borde ha varit med. Detta karktärsdrag beskriver så tydligt relationen – både emotionellt och ur ett maktperspektiv – mellan Håkan och Eli.

Filmen

Regisör: Tomas Alfredsson Premiär: 2008 Produktionsbolag: EFTI AB

Pjäsen

Regisör: Jakob Hultcrantz Hansson Premiär: 2011 Teater: Uppsala stadsteater

ETT MÖTE-MÖTE? NEJ ETT METAMÖTE! Här på Kåranen är vi med allra största säkerhet bra på en sak, kanske bara på just en sak, men det är det upp till er att avgöra kära läsare. Det som vi är fruktansvärt bra på är: Metamöten. För de av er som kanske inte vet vad ett metamöte är (alla kan inte vara språknördar), så är det ett möte som bara går ut på att man pratar om framtida möten. Ett möte om möten helt enkelt. Inför den här nystarten av tidningen har jag och mina medarbetare haft möte, efter möte, efter möte, där nästa möte har varit det enda som planerades. Det har kommit till den punkten att det har blivit en konstform. Det är ändå en lite bortglömd konst skulle jag vilja hävda. Jag säger därför till er, mina kära läsare, att ni borde sträva efter att ha ett metamöte någon gång, det är mycket roligare än vad man tror. Man får känna sig viktig och man får skriva protokoll, som om Man får känna sig det man gjorde fakviktig och man får tiskt betyder någonting; på ett metamöskriva protokoll, te så skjuter man ju som om det man inte upp någonting, man ”planerar”. gjorde faktiskt Jag tror ändå att betyder någonting. metamöten kan vara det bästa som finns. Gamla exemplar av Kåranen, kaffe och Gud vet vad mer vi har haft, ingen kan ha metamöten som vi på Kåranen. Våra metamöten är som en sittning fast säkert hundra gånger bättre. Kungen ska personligen ha sagt att våra metamöten är bättre än nobelmiddagen, enligt vissa mer eller mindre sanna rykten som florerar på stan. Våra metamöten har bidragit till vår utbildning och till viss del vår kultur. För om vi inte hade haft metamöten hade vi ju inte kommit på ordet metamöte, en viktig kulturell ”upptäckt” i våra liv. Vi hade heller inte blivit så bra på att hålla i möten som vi nu är, ni vet alla dessa val av ordförande och grejer. Möten kan vara förvånansvärt svåra att hålla utan minst ett par metamöten under bältet. Hade vi inte haft metamöten hade vi ju heller inte insett att 12 delat på 2 faktiskt kan bli 7. Who knew?! Robin Daunfeldt

i r e t n e d u h t c S o a n u l t ä s v l i r k a s h E i N a . l s a å t r e e b t s t Vä lömt at gift. v g a e s t m in e l d e er m