K채rnfysik
Vad är strålning? Man skulle kunna säga att strålning är en rörelse eller transport av energi. Strålning finns alltid omkring oss på ett eller annat sätt, några exempel på naturlig strålning vi utsätts för är från solens strålning och strålning från rymden. Strålning som vi utsätter oss själva för är tex strålning från mobiltelefoner och datorer, olika typer av teknik alltså. Den här videon tycker jag förklarar på ett sätt som är lätt att förstå och mycket av detta kommer jag att senare ta upp i denna powerpoint: https://www.youtube.com/watch?v=Zw0pHT47AAU
Hur vet vi att strålning existerar? Eftersom strålning inte går att se så var det nog länge svårt att veta att det ens fanns något som vi kallar för strålning. Men idag så vet vi att strålning finns eftersom att vi kan se effekterna av den. Några vetenskapsmän/kvinnor som har gjort betydelsefulla upptäckter: • Wilhelm Röntgen, vann Nobelpriset år 1901 för att ha upptäckt röntgen, som var mycket revolutionerande under den tiden eftersom det innebar ett helt annat sätt att undersöka insidan av människokroppen. Upptäckten av röntgen är fortfarande otroligt viktig för sjukvården. • Henry Becquerel upptäckte av misstag radioaktivstrålning när han skulle undersöka röntgenstrålning. Hans upptäckt • Ernest Rutherford u
Vad används strålning till? Det finns många olika användningsområden för strålning. Det största är inom industrin och forskningen men strålning används också flitigt inom sjukvården. Både för strålbehandling för cancer (eftersom strålningen förstör sjuk vävnad) och i röntgenundersökningar. Ickejoniserande strålning används i mobiltelefoner och microvågsugnar, bland annat.
Hur uppstår strålning? Enkelt förklarat så uppstår strålning när olika atomer sönderfaller. Om en atom är en instabil isotop, alltså en atom med ett större antal neutroner än protoner i kärnan, så kan den tillslut inte hållas ihop och antingen ett beta eller alfasönderfall sker. I ett betasönderfall så förvandlas en neutron till en proton och en betapartikel, dvs en elektron i dom vanligaste fallen, skjuts iväg från atomen vilket betyder att atomnumret ökar med 1 och masstalet förblir det samma som innan. I ett alfasönderfall så faller atomer sönder och två protoner och två neutroner skjuts iväg vilket bildar Helium.
Vilka olika typer av strålning finns det? Joniserande strålning
Ultraljud
Icke-joniserande strålning
Betastrålning Elektromagnetisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålnin g
Partikelstrålnin g Alfastrålnin g
Optisk strålning
Radiofrekvent strålning
Neutronstrålning Synligt ljus UV-strålning Infraröd strålning
Joniserande strålning Joniserande strålning uppstår när energin är så stark att den kan slita lös elektroner från olika atomer eller slå sönder molekyler, atomerna ironiseras alltså. Joniserande strålning kan vidare delas in i elektromagnetisk strålning och partikelstrålning. Elektromagnetisk strålning (röntgenstrålning och gammastrålning) överförs i vågliknande rörelser i elektriska och magnetiska fält och partikelstrålning (alfa, beta och neutronstrålning) som är strömmar med partiklar som uppstått ifrån atomkärnor.
Röntgenstrålning är en aning likt synligt ljus för att båda består av elektromagnetiska vågor, röntgenstrålningen har bara mer energi och kan därför tränga igenom mjukare materia, men alltså inte igenom ben och olika organ, och det är det som gör det så effektivt när man ska undersöka skador i exempelvis skelettet. Gammastrålning uppstår när ett radioaktivt ämne sönderfaller och har en mycket stor räckvidd. Enklast stoppas gammastrålning med ett tjock block med bly. Gammastrålning används ibland för att döda bakterier i mat och för att sterilisera medicinsk utrustning . Det används också i strålningsbehandlingar.
Alfastrålning uppstår i ett så kallat alfasönderfall (som jag beskrev tidigare). Alfastrålning har en mycket liten räckvidd och kan stoppas med ett papper. Betastrålning bildas i ett betasönderfall och består av negativt laddade elektroner. Betastrålning kan exempelvis hindras med en tjock glasskiva. Ett användningsområde för betastrålning är i behandling mot struma, en sjukdom i sköldskörteln. Neutronstrålning kan tex skapas i kärnkraftverk när en atomkärna klyvs. Neutronstrålning kan orsaka stora skador eftersom de lätt kan tränga igenom olika material och kan därför inte stoppas på samma sätt som de andra strålningstyperna.
Icke-joniserande strålning Icke-joniserande strålning är elektromagnetisk strålning som inte har nog med kraft att jonisera atomer men ändå kan ändå orsaka olika typer av förändringar. Icke joniserande strålning kan delas in i optisk strålning, radiofrekvent strålning och ultraljud. Optisk strålning delas upp i synligt ljus, infraröd strålning och UV- strålning. Synligt ljus är, som man kan höra på namnet, det ljus som vi kan se. Infraröd strålning är strålning som kommer ifrån en varm källa, tex en glödlampa. UV- strålning, eller ultraviolett strålning, är strålningen som vi utsätts för av solen och är det är den som gör att vi blir bruna. Det mesta av UV-strålningen stoppas av ozonlagret men en mindre andel tränger igenom och det är därför det är viktigt att skydda sig mot solen, för vi blir egentligen utsatta för strålning. Radiofrekvent strålning innefattar radiovågor, mikrovågor och lågfrekventa elektromagnetiska vågor. Ultraljud är ett ljud med en hög frekvens och skapas konstgjort.
Vad har strålningen för påverkan på människa och miljö? Det är ett känt faktum att det inte är bra att blir utsatt för mycket strålning. När en människa blir utsatt för stora mängder strålning så skadas kroppens celler vilket kan innebära att man kan få sjukdomar vanligast är tex cancer. Om man blir utsatt för mycket strålning på en gång, vilket kan hända i samband med en kärnkraftsolycka, kan man få strålsjuka, vilket ofta får en dödlig utgång. Det är pågrund av att alldeles för många av kroppens celler har dött på en kort stund. En person i Sverige får i genomsnitt i sig en ståldos på 5 mSv per år. Det är svårt att undvika vissa typer av strålning eftersom strålning är en naturlig del av vår vardag. Om man tar solen som exempel, den kan vi ju knappast undvika. Och i och med att ozonlagret blir tunnare och tunnare för att vi människor inte tar hand om planeten på rätt sätt så kan det i framtiden betyda att vi kommer bli bestrålade mycket mer än vad vi blir idag. Samma rör kanske vårt teknikbehov också, vi blir mer och mer beroende och utsätter oss själva för strålning redan i en tidig ålder.
Med tanke på hur många kärnkraftsverk det finns så är det kanske inte förvånande att det har skett ett fåtal riktigt allvarliga olyckor. Dessa olyckor är förödande eftersom strålningen och radioaktiviteten lätt sprider sig över stora ytor. Platserna för olyckorna kommer att vara obeboeliga många, många år framöver på grund av den långa halveringstiden (alltså tiden det tar för ett radioaktivt ämne att sönderfalla)
Hur skyddar vi oss mot strålning? Hur kan vi skydda oss mot strålning? Det bästa man kan göra för att slippa utsättas för mycket strålning i vardagen är att försöka undvika olika strålkällor i så stor utsträckning som det går och att använda skyddsutrustning om strålning är en del av ens jobb.
Hur använder vi våra kunskaper om strålning idag? Det bästa man kan göra för att slippa utsättas för mycket strålning i vardagen är att försöka undvika olika strålkällor i så stor utsträckning som det går och att använda skyddsutrustning om strålning är en del av ens jobb.
Testa dig sj채lv!
Källor: • • • • • • •
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/om-stralning/jo http://www.analys.se/lankar/rapporter/Joniserande.pdf http://www.okg.se/sv/Sakerhet/Stralning/ http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/om-stralning/ic http://sv.wikipedia.org/wiki/Isotop http://www.stuk.fi/sateilyn-hyodyntaminen/sv_FI/kayttokohteit http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/alfa-beta-eller-gamma
Jag valde dessa källor för att jag tyckte att dom räknades som pålitliga och stämde överrens med varandra , och det jag hade hört om strålning innan.