Arkitektritning: Hans Murman, Murman Arkitekter AB 3D illustration: Sergei Knysh, Klar Svan AB
Sametingets parlamentsbyggnad I VILHELMINA - VUALTJERE
VILHELMINA KOMMUN VUALTJEREN TJIELTE
Innehåll Byggnadens placering 3
Folkets Hus
Den samiska närvaron då och nu 4
Tingshuset
Vualtjeren saemien reereme tjïelte Vilhelmina samiska förvaltningskommun 4
Volgsjöstugan
14
15
3
15
Bagarstugan
Samisk förskoleverksamhet 5
15
Sporthallar och idrottsanläggningar
Samisk äldreomsorg 5
15
Ridning och skidåkning
Faepmie/Fatmomakke kyrkstad 6
7
Samebyarna 7
16
Fritidsgården 16
Erkända sameslöjdare
Vilhelmina församlings barn- och ungdomsaktiviteter
Sameföreningarna
Studiecirklar och föreningsaktiviteter
8
16
9
Det samiska språket 10
17
8
9
Skola och utbildning 18
Kommunikationer
Kulturen i centrum
Hotell- och konferensanläggningar i tätorten
Vilhelmina Kyrkstad
10
19
20
11
11
Motell, vandrarhem och camping 11
22
12
Naturen som skafferi, andrum och för rekreation
Sjukvård, samhällsservice, arbetskraft 13
14
21
Wilhelmina Winter Weekend
Näringsliv
Meningsfull fritid för stora och små
Nybyggarveckan och hembygdsdagarna
23
20
17
2
Byggnadens placering
på Kyrkberget
V
ualtjere - Vilhelmina ligger i Södra Lappland, mitt i Sapmi. Namnet Vualtjere kommer sig av orden vuelkedh (fara/avresa) och jaevrie (sjö) och berättar därmed att platsen var viktig för
samernas vårflyttning. Vårt förslag är att byggnaden placeras högst uppe på Kyrkberget i Vilhelmina. Härifrån kommer utsikten över samhället och Volgsjön att vara magnifik, och nerifrån centrum kommer byggnaden att bli ett blickfång för vart öga. Uppe på berget kommer det att finnas gott om utrymme för parkeringsplatser. Närmaste granne blir sameföreningen Vualtjere Duodjis sameviste och Vilhelminas vitmålade träkyrka. På samevistet finns kåtor och bodar i olika byggnadsstilar för att visa de gamla samiska byggnadstraditionerna.
Foto: Lennart Örnebro
3
Den samiska närvaron då och nu Enligt arkeologer kan många av kommunens fornlämningar från järnåldern och medeltiden kopplas till den samiska kulturen, men allt tyder på att den utvecklats ur den jägare- och fiskarbefolkning som invandrade hit efter inlandsisens försvinnande. Med andra ord finns tusenåriga spår som samerna lämnat efter sig. Det kan röra sig om härdar, stalotomter, fångstgropar, bengömmor, gravar m m. Den samiska kulturen är en tillgång som berikar Vilhelmina kommun, både historiskt sett men framförallt i dagsläget och framtiden. Ett stort antal personer har sin utkomst från rennäringen och den samiska kulturen. Det finns ett värde för Vilhelmina kommun att främja och utveckla det samiska språket och de samiska näringarna. Här ska vi nu illustrera aktiviteter och platser i kommunen som vittnar om den samiska kulturen förr och nu.
Vualtjeren saemien reereme tjïelte
Vilhelmina samiska förvaltningskommun Vualtjeren tjïelte/Vilhelmina kommun är sedan 1 januari 2010 en samisk förvaltningskommun och omfattas av Lagen om minoriteter och minoritetsspråk, LoNM (2009:724). Lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna som ska verka för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Vualtjeren tjïelte /Vilhelmina kommun har en minoritetssamordnare och en minoritetshandläggare anställda på en halvtid vardera. Deras arbetsuppgifter är att implementera lagen i kommunens verksamhet samt utgöra ett stöd för kommunens förvaltningar i minoritetsarbetet. Arbetet utgår från kommunens minoritetspolitiska handlingsplan. Vualtjeren tjïelte/Vilhelmina kommun har även en samisk samrådsgrupp som bl. a hanterar frågor som rör minoritetsspråk. Foto: Katarina Daerga
4
Samisk förskoleverksamhet Enligt minoritetsspråklagen 17 § har kommuner i ett förvaltningsområde skyldighet att erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det möjlighet att få förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska. Vualtjeren tjïelte/Vilhelmina kommun ska bland annat verka för att: • Erbjuda förskoleverksamhet på samiska. • Verka för att finna lämpliga lärare med goda kunskaper i samiska alternativt modermålstalare som kan delge både språket och kulturen. • Skapa samiska miljöer i förskolor där det finns samiska barn. • Naturligt integrera samisk kultur och traditioner i verksamheten. Foto: Malin Blind
Samisk äldreomsorg
Vualtjeren t Vilhelmina k jïelte/ har ett samisommun filerat äldr k proe i Saxnäsb. oende
Enligt minoritetsspråklagen § 18 ska en kommun i ett förvaltningsområde erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar samiska. Vualtjeren tjïelte/Vilhelmina kommun ska sträva efter att samiska brukare av äldreomsorgen ska erbjudas möjlighet till samisktalande personal samt samiska kulturella inslag. Vidare ska kommunen bland annat verka för att: • Vid behov omfördela samisktalande personal dit behov finns. • Erbjuda traditionell samisk mat. • Anordna samiska kulturella aktiviteter. • Utveckla rutiner för att identifiera brukare som vill bli bemötta på samiska. Foto: Vilhelmina samiska förvaltningskommun
5
Faepmie
Fatmomakke kyrkstad
Foto: Lennart Örnebro
N
är kommunen började koloniseras av en jordbrukande befolkning på
1700- och 1800-talen kom Fatmomakke i Vilhelminas fjällvärld att bli en stor mötesplats för både samer och nybyggare. (Här ska poängteras att det även fanns samer som kom att etablera nybyggen, vilket vi lätt glömmer bort). Några gånger om år träffades man här vid Kultsjöns strand för att besöka kyrkan, döpa sina barn, begrava sina anhöriga, gifta sig, ha sammanträden och framför allt – roa sig. Allt eftersom byggde samer kåtor och
Foto: Ante Fahlén
nybyggare stugor för att ha någonstans att övernatta i samband med kyrkhelgerna. I dag finns därför åttio sydsamiska kåtor och tjugo stugor bevarade i närheten av den vitmålade träkyrkan, uppförd mellan 18841886. Fortfarande lever kyrkstadstraditionen vidare, med ett par årliga kyrkoplatsbesök.
Framför allt är det under midsommarhelgen
är det lätt att känna historiens vingslag. Kan-
som kyrkstaden lever upp. Då eldas det i
ske du har läst eller hört talas om nybyggar-
kåtorna, kyrkklockorna kallar till gudstjänst,
romanen I Marsfjällets skugga av Bernhard
det dansas runt midsommarstången och
Nordh? Det är just Marsfjällsmassiven som
man väntar med spänning på att få veta vem
reser sig i horisonten på andra sidan Kult-
som ska vinna lassokastningen.
sjön.
När man vandrar bland de grånade kåtorna
6
Samebyarna
Vilhelmina Norra och Vilhelmina Södra
Foto: Stina Blind
I Vilhelmina kommun finns två större samebyar, Vilhelmina norra och Vilhelmina södra. Vilhelmina södra sameby är den sydligaste fjällsamebyn inom Västerbottens län och har ca 45 medlemmar och 20 rennäringsföretag. Renskötseln bedrivs från konventionsområdet i nordväst ner till Höga kusten i öst. Sina åretruntbetesmarker har man ovan odlingsgränsen inom Dorotea och Vilhelmina kommuner. Vinterbetesmarkerna omfattar Åsele, Strömsund, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Vilhelmina norra sameby består av 23 rennäringsföretag och har 61 medlemmar. Åretruntmarkerna har man inom Vilhelmina kommun medan vinterbetet förläggs till Åsele, Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsviks kommuner.
Foto: Magnus Ström
7
Erkända sameslöjdare
Max Lundström Max Lundström bor och arbetar i Volgsele.
År 2008 erhöll han Västerbottens läns landstings kulturstipendium. Ett av hans kännetecken är den runda, mjuka formen där mötet mellan material, form och funktion är central. Föremål som guksie (kåsor), naphie (mjölkstävor), gievrie (trummor) och utsökta knivar ligger honom varmt om hjärtat. Han hämtar gärna inspiration från former hos gierehtse (ackjan) och i landskapet. Foto: Lennart Örnebro
Sven-Åke och Doris Risfjell
Sven-Åke och Doris Risfjell är verksamma i Vilhelmina där de har sin butik och en museiavdelning. Här hittar du förstklassiga knivar, smycken, kåsor, vävar m m. I butiken finns även världens största samekniv samt alster med det unika nåjdmönstret från Marsfjäll, vilket tack vare Sven-Åke återigen fått se dagens ljus efter att ha legat bortglömt i Nordiska museets arkiv sedan 1895.
Foto: Lennart Örnebro
Lena Lundin Skott
Lena Lundin Skott är född och uppvuxen i Vilhelmina men har även rötterna i Vapstens lappby i Tärnaområdet. Hon har specialiserat sig på mjukslöjd och gör hela bearbetningsprocessen med renskinnen själv. Om våren står hon vid Björkvattnets strand och barkar skinnen med sälgbark, precis som man gjorde förr. Den sydsamiska slöjden ligger henne varmt om hjärtat, ett arv att bära, förvalta och föra vidare, samtidigt som hon försöker skapa nya former och användningsområden. Vid sidan av slöjden undervisar hon i sydsamiska.
Foto: Lennart Örnebro
Carina Skott
Carina Skott bor i Grundfors 11 mil från Vilhelmina men kommer ursprungligen från Bojtikken. Hon har slöjdat sedan barnsben och ägnar sig framför allt åt tennbroderi och bruksföremål i skinn. Skinnet garvar hon själv med sälgbark. Till största delen tar hon emot beställningar men är en årlig utställare på Orrestare, en samisk vintermarknad i Örnsköldsvik. Förutom barmkläden, bälten och smycken i traditionell sydsamisk stil har hon även sytt en stola till Wilhelmina lutheran church i Alberta i Canada och tennbrodeFoto: Elina Skott
rat Fatmomakke kyrkas olika textilier.
8
Sameföreningarna
Foto: Lennart Örnebro
Faepmie saemien siebrie
Faepmie saemien siebrie - Fatmomakke sameförening, är Sveriges och Sápmis äldsta lokalförening. Den bildades 1904 och hette då Fatmomakke lappförening. I dag arbetar man med kulturella frågor för att öka intresset och kunskapen om den samiska kulturen.
Faepmie saavreme siebrie
Faepmie saavreme siebrie – Fatmomakke idrottsförening har som syfte att främja idrottsverksamheten för den samiska befolkningen i kommunen. De arrangerar olika aktiviteter och idrottsevenemang.
Vualtjere Duodji
Vualtjere Duodji - Vilhelmina sameslöjdförening, bildades i maj 1992 för att marknadsföra sameslöjd genom utställningar, PR- och kulturverksamhet. I dag ägnar sig föreningen åt en rad olika aktiviter för att sprida kunskap om den samiska kulturen till allmänheten och skolor. Uppe på Kyrkberget har man uppfört en torvkåta, sommarkåta, skogssamisk kåta, nybyggarstuga, njalla och en stabbur för att visa på de olika byggnadstraditioner som funnits inom det samiska området. Om man vill kan man få hyra samevistet för en kväll/dag för olika sammankomster.
Foto: Magnus Ström
9
Det samiska språket Vualtjere/Vilhelmina ligger inom sydsamiskt språkområde. Inom kommunen förekommer även nordsamiska. Språkrevitaliseringen pågår inom både de syd- och nordsamiska språken. Vualtjeren tjïelte/Vilhelmina kommun erbjuder modersmålsundervisning på syd- och nordsamiska och har avtal med Sameskolstyrelsen om integrerad samisk undervisning vad gäller samiska språket och sameslöjd. Den omfattar alla grundskolans årskurser. Foto: Anna-Maria Fjellström
Kommunikationer
Foto: Lennart Örnebro
Det finns flera alternativ om man vill resa till eller från Vilhelmina. Genom samhället går Europaväg 45 och 11 km utanför Vilhelmina centrum ligger South Lapland Airport, från vilken det går flygturer till och från Arlanda samt Hemavan sex dagar i veckan. Det är även lätt att resa med buss till och från Vilhelmina. Turer till och från Östersund går dagligen samt mellan Gällivare och Vilhelmina och Umeå och Vilhelmina. Dessutom går Lapplandspilen mellan Hemavan – Vilhelmina – Stockholm två gånger i veckan. Sommartid kör rälsbussen persontransporter längs Inlandsbanan, från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr.
Torkel Tomasson (1881-1940)
Son till renskötarna Tomas Nilsson och Lisa Torkelsdotter i Vilhelmina södra lappby. Politiskt intresserad och folklivsforskare. I drygt 20 år var han redaktör för Samefolkets Egen Tidning, i vars första nummer han lanserade ordet same som ersättning för det svenska ordet lapp
10
Hotell & Konferensanläggningar
i tätorten
I Vilhelmina finns flera boendealternativ för tillresande beroende på vilken standard och prisnivå man föredrar.
Foto: Lennart Örnebro
H
otell Wilhelmina ligger alldeles intill E45:an och strax nedanför Kyrkberget. Hotellet har 64 rum med totalt 128 bäddar. Där finns 6 konferensrum av olika storlek. Det minsta har plats för 4 personer och det största för 150 personer. Restaurangen har en storlagen utsikt över Volgsjön och Blaikfjället. Hotellet har även ett motionsrum samt en SPA-avdelning med bubbelpool.
Lilla Hotellet ligger centralt i Vilhelmina och som namnet antyder är det inte så stort men hemtrevligt och familjärt. Här finns 13 rum att hyra. Här finns även en SPA-avdelning och en bar. I hotellet finns även en mindre konferensavdelning för upp till tio personer. Folkets Hus har flera olika lokaler för möten, sammanträden, konferenser och fester. Den största lokalen rymmer ungefär 300 personer. I byggnaden finns även café och lunchservering samt att middagar och fika kan beställas till olika sammankomster.
Motell, vandrarhem
och Camping
Lundqvist stugmotell ligger alldeles intill E45:an i samhällets södra del. Motellet drivs som ett familjeföretag och har 3 stuglängor med 12 lägenheter, fullt utrustade för självhushåll. Här finns även en samlingslokal att hyra. Nedanför Kyrkberget ligger Vilhelmina kyrkstad med genuina timmerhus från 1800-talet. Flera av stugorna ingår numera i kommu-
Foto: Vilhelmina Turistbyrå
nens vandrarhem som drivs i samarbete med STF. I ett av husen
5 km nordväst om Vilhelmina centrum ligger Kolgårdens camping,
finns även fyra hotellrum, inredda i gammal stil.
alldeles intill Volgsjön. Förutom campingstugor och ställplatser för
Saiva camping ligger vid Baksjön i södra delen av Vilhelmina, allde-
husvagnar/husbilar har de en konferensanläggning med plats för
les intill en badplats. Här finns både stugor och kåtor att hyra, samt
25 personer.
ställplatser för husvagnar och husbilar. Sommartid kan man även hyra båt och kanot på campingen.
11
Näringsliv Näringslivsgrenar
I
kommunen finns idag drygt 900 aktiva företag och organisationer, de allra flesta att definiera
som småföretag. De största näringsgrenarna är företagstjänster, fastighets- och uthyrningsverksamhet och handel, parti- och detaljhandel. Antalet anställda hos de 50 största företagen i kommunen, varierar från 3 till drygt 30 anställda. Nettoomsättningen i dessa företag varierar från 3 miljoner till 84 miljoner kr/år. Inom tillverkningsindustrin finns ett antal nationellt ledande företag med en tilltagande internationell närvaro. Investeringsviljan i företagandet är stort vilket inte minst visar sig i samarbetet med kommunen när det gäller volymen av företagsstöd i olika former. En annan viktig aspekt är lokalförsörjning för företagandet vilket hittills fungerat tillfredsställande men för dagen finns ett behov av tillskott av nya lokaler.Via länets goda förutsättningar växer företagandet inom IT-sektorn, så även i Vilhelmina. Tillväxten och utvecklingen av de IT-företag som finns i kommunen är positiv vilket skapar förutsättningar för flera företag i branschen.
Kommunens satsar aktivt på infrastruktur
kommun och företagande, inte minst vad
En av de större och växande näringsgre-
för branschen dels genom en VA-satsning i
gäller utbildning. Detta tillgodoses idag via
narna är besöksnäringen, inte minst i kom-
Kittelfjäll men även planering av utveckling-
ett nära samarbete mellan gymnasieskolan,
munens fjälldalar. Investeringsviljan och
en för flygplatsen, allt för att öka tillgäng-
Lärcentrum och näringslivet.
nybyggandet är mycket stor i ”våra” två
ligheten för besöksnäringen. En utmaning
fjälldalar, vilket inte minst återspeglas i an-
idag för företagen är att hitta kompetens
talet bygglovsansökningar.
vilket skapar samarbetsmöjligheter mellan
Näringslivsutveckling Förutom ordinarie utvecklings- och samarbete med näringslivet, deltar kommunen i tre större utvecklingsprojekt: • INTILL-projektet – utveckling av Destination South Lapland • Möjligheternas Region – ett samverkansprojekt med sju andra kommuner med fokus på utveckling av näringslivet • Teknikparken där både företagande och utbildningsväsendet tillsammans ges möjlighet att få nya kunskaper, tillgång till ny utrustning och nytt nätverk för företag inom tillverkningsindustrin.
12
Sjukvård Vid Vilhelmina sjukstuga bedrivs glesbygdssjukvård. Det innebär att det finns mottagningsverksamhet, akutvårdsavdelning (AVA), paramedicin och distriktssköterskor i Vilhelmina, Saxnäs och Dikanäs. Sjukstugan har röntgen som är helt digitaliserad samt laboratorium. Vilhelmina sjukstuga är öppen alla dagar hela året. Med 50 medarbetare är det den största sjukstugan i Västerbotten. Närmaste sjukhus är Lycksele lasarett, 12 mil bort, där även ambulanshelikopter är stationerad. I Umeå 24 mil från Vilhelmina, finns Norrlands Universitetssjukhus, NUS.
Samhällsservice i övrigt I Vilhelmina finns Arbetsförmedlingen representerade med personal och resurser för att bidra till både arbete och arbetskraftsförsörjning i kommunen. Polisen har en väl utbyggd station med sedvanliga tjänster inom Polismyndigheten. En väl fungerande socialtjänst och skolorganisation skapar goda förutsättningar för en trygg tillvaro för såväl unga som äldre.
Arbetskraft Liksom många andra kommuner finns en tydlig efterfrågan på arbetskraft inom både privat och offentlig sektor. Gemensamma ansträngningar görs via de utbildningssatsningar som görs men även när det gäller rekrytering av arbetskraft. En positivt bidragande orsak är kommunens litenhet vilket skapar möjligheter för snabba kontakt- och beslutsvägar vilket gynnar efterfrågan på arbetskraft och att få rätt anställda. En annan gynnsam faktor i sammanhanget är den arbetspendling som sker från och till Vilhelmina från andra kommuner i regionen.
13
Maria Magdalena Mattsdotter (1835-1873)
I februari 1864 började Maria Magdalena Mattsdotter från Gitsfjäll att skida ner till Stockholm. Inför sin döende syster hade hon avgett ett löfte att ta sig ner till kungen för att förmå honom att ålägga nybyggarna att sätta upp stängsel kring sina ägor samt att barnhem måste byggas i lappmarken så att samebarnen skulle kunna få ordentlig skolgång, precis som de bofastas barn. I Stockholm fick hon visserligen träffa både kungen och andra höga herrar, men det var mötet med pastor Henri Roehrich som gav resultat. Genom hans påtryckningar kom Svenska Missionssällskapet att redan efter två månader bilda en Fem-öres förening för att samla in pengar till barnhem och skolundervisning i lappmarken. Nödåret 1867 stod därmed ett nytt skolhus klart i byn Bäsksele där samebarn skulle kunna få ordentlig skolgång
Meningsfull fritid för stora och små
I Vilhelmina är föreningslivet rikt och studieförbunden väldigt aktiva, så än vad du har för intressen är chanserna stora att du kan hitta en förening eller aktivitet där du kan utvecklas. I tätorten finns flera sportanläggningar och många olika typer av samlingslokaler. Här ska vi ge några exempel på det utbud Vilhelmina har för en meningsfull fritid. Foto: Lennart Örnebro
Folkets Hus I Folkets Hus finns simhall med 25 meters bassäng, varmvattenbassäng, bubbelpool och barnbassäng. Här finns även en bowlinghall med 8 banor samt café. Biosalongen har plats för 200 besökare och används även i samband med föreläsningar, teaterföreställningar och musikevenemang eftersom den har en stor scen med spotlights samt modern digital teknik.
Foto: Lennart Örnebro
Biblioteket ligger också i Folkets Hus och är en välbesökt plats med ett stort utbud av såväl skön- som facklitteratur. Genom det så kallade V8-samarbetet med sju andra kommuner: Dorotea, Åsele, Storuman, Malå, Sorsele, Lycksele och Norsjö kan inlåning av böcker ske på kort tid. I biblioteket finns även en omfattande lokalhistorisk och samisk avdelning. Dessutom finns här ett samiskt pressklipparkiv innehållande urklipp från mitten av 1960-talet-2008 med artiklar från mer än 1 200 olika tidskrifter. Detta unika arkiv är en guldgruva för alla som är intresserade av hur samiska frågor belysts i media. Forskare har dessutom tillgång till en digitaliserad version av arkivet. Foto: Lennart Örnebro
14
Tingshuset I det gamla tingshuset, uppfört mellan 1919-1922, inryms i dag både kontor, turistbyrå, föreningslokaler, fotoarkiv, museimagasin och ett lokalhistoriskt bibliotek. Här finns även ett rum för släktforskning där vem som helst kan söka sina rötter i de digitala arkiven som finns, eller på microfilm. Den vackra tingssalen brukar användas vid föreläsningar och musikevenemang samt att Sametinget brukar förlägga sina val här ibland.
Foto: Laila Eliasson
Volgsjöstugan I Vilhelmina kyrkstad finns en samlingslokal med plats för ca 40 personer. Den genuina miljön och inredningen i gammal stil gör lokalen flitigt använd i samband med dop och födelsedagskalas men lämpar sig även för sammanträden, studiecirklar och andra typer av möten. Foto: Vilhelmina Turistbyrå
Bagarstugan I den nybyggda bagarstugan nedanför Kyrkberget får vem som helst boka tid. För en mindre avgift ingår hyra av redskap samt ved. Bokning sker via turistbyrån. Om man är några stycken som vill hjälpas åt att baka kan man göra det i studiecirkelform. Foto: Lennart Örnebro
Idrottsanläggningar I tätorten finns flera idrottsanläggningar som används flitigt. Arenan är den största sporthallen som är relativt nybyggd och där även större arrangemang kan ordnas för upp till 400 personer. Förutom att den används av skolorna på dagtid har föreningar tillgång till den på kvällstid och helger. Här spelas innebandy, tennis, fotboll, badminton, bågskytte m m. Eftersom ett kök finns i sporthallen händer det även att den anFoto: Lotta Charlesdotter
vänds vid större evenemang som exempelvis föreningsgalor. I anslutning till Arenan finns en äldre sporthall där halva hallen används
en händer det att hallen används till andra större arrangemang,
av Judoklubben medan den andra halvan kan bokas kvällar och helger.
t ex mässor och större fester.
Samma gäller en mindre sporthall i Volgsjö skola.
På Tjärnvallen i södra delen av Vilhelmina finns två fotbollspla-
Sagahallen är kommunens stora ishall i tätorten. Under den isfria säsong-
15
ner, varav en av dem med konstgräs.
Ridning och skidåkning Ridhuset ligger på gång- och cykelavstånd från centrala Vilhelmina. Byggnaden invigdes 1993 och ägs av kommunen, men verksamheten drivs av Vilhelmina ridklubb. Förutom ridhuset finns en utebana och rasthagar och inomhus finns kontor, personalutrymmen, omklädningsrum och duschar. Granbergsbacken är den slalombacke som ligger
Foto: Lennart Örnebro
strax utanför Vilhelmina tätort. Större slalombackar finns i Kittelfjäll och Klimpfjäll. För längdskidåkare finns flera preparerade spår inne i tätorten av varierande längd. Det längsta spåret med belysning är 5,5 km långt.
Foto: Magnus Ström
Fritidsgården Fritidsgården drivs av Vilhelmina kommun och är öppen för alla mellan 13-19 år. Här försöker personalen stötta ungdomarnas idéer och drömmar, så länge de ryms inom ramen för drogfrihet och budget. Här finns musikrum, fotostudio, biljardbord, café och en mycket engagerad personal.
Foto: Lennart Örnebro
Vilhelmina församlings
barn- och ungdomsverksamhet
Vilhelmina församling bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Man har flera körer och aktiviteter anpassade för barn och ungdomar i olika åldrar. Återkommande programpunkter brukar vara tårtbakartävlingar, pysselkvällar, fångarna på fortet, filmmarathon, sportäventyr m m
16
Elsa Laula (1877-1931)
Samisk aktivist och politiker. Efter ett föredrag hon höll i Fatmomakke den 5 september 1904 kom Sveriges första sameförening att bildas, Faepmien Saemien Sibrie - Fatmomakke sameförening. Elsa var även med om att bilda Lapska Centralförbundet 1904, och blev dess orförande.
Studiecirklar och
föreningsaktiviteter
Foto: Vilhelmina samiska förvaltningskommun
P
å många håll hör man att föreningslivet håller på att försvinna, men den trenden kan vi inte se här i Vilhelmina. Förutom föreningar kopplade till idrott så kan vi nämna några myck-
et aktiva föreningar som arrangerar olika evenemang och aktiviteter. Lappmarkens släkt- och bygdeforskare har över 200 medlemmar och håller kurser i släktforskning, anordnar studieresor, föredrag och håller ofta öppet hus. För den konstintresserade finns Vilhelmina konstförening som anordnar utställningar med jämna mellanrum. Bernhard Nordh-sällskapet försöker på olika sätt sprida kunskap om författaren och hans verk och anordnar varje sommar guidade turer i ”Marsfjällets skugga” i Marsliden. Foto: Gunnar Wikström
Snickers är ett gäng kreativa människor som samlas regelbundet för att slöjda och umgås. Här tillverkas skålar, knivar och allehanda slöjdalster i trä och horn. Vilhelmina amatörteater bildades 1938 och är ”still going strong”. Även Vilhelmina kyrkokör har många år på nacken och är mycket aktiv. Naturskyddsföreningen anordnar både föreläsningar och utflykter. En återkommande aktivititet om våren brukar vara fågelskådning vid någon av våra vattendrag eller våtmarker. Om du inte vill engagera dig i en förening men ändå förkovra dig i något på fritiden erbjuder studieförbunden många olika slags studiecirklar. Via studieförbund kan du ta skoterkort, mopedkort, jägarexamen, lära dig dansa foxtrot och bugg, yoga, måla på stenar, olika språk och mycket mera.
17
Foto: Lennart Örnebro
Skola och utbildning
Foto: Lennart Örnebro
I
tätorten finns flera förskolor
och
förskole-
klasser. När det gäller
låg- och mellanstadiet kan man välja mellan den kommunala skolan eller Strandskolan som är fristående och med kristen värdegrund. En röd tråd i grundskolan är att alla elever ska få kännedom om den samiska kulturen och förutom teorilektioner genomförs studiebesök på samevistet på Kyrkberget samt Fatmomakke kyrkstad. Gymnasieskolan är på stark frammarsch och har i dag ca 400 elever, en ökning med mer än 100 elever de senaste fyra åren. I SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) senaste mätningar av de senaste elevkullarnas betygsgenomsitt har Malgomajskolan stigit som en raket och rankas bland de 25 bästa gymnasieskolorna i landet.
Lärcentrum erbjuder flera vuxenutbildning-
utom erbjuder man vissa högskoleutbild-
ar varav några på distans. Bland aktuella
ningar i samarbete med Akademi Norr.
utbildningar kan nämnas yrkesutbildningar för tung trafik, kran- och truck samt servicetekniker för personbilar, elprogrammet samt utbildningar inom vård och omsorg. Man kan även läsa kurser i juridik och bokföring
I Skolverkets senaste rankning ligger skolan
samt läsa in ämnen från grundskolan. Man
på en hedrande åttonde plats i riket bland
erbjuder även svenska för invandrare som
kommunala gymnasier.
inte har svenska som modersmål och dess-
18
Vilhelmina
samiska
förvaltningskommun
ger årligen bidrag till grundskolan för deras arbete med temat Samer.
Kulturen i centrum
Foto: Vilhelmina museum
V
ilhelmina är känt långt utanför
Varför kyrkstäder blev till är det nog inte alla
kommungränsen för sitt rika kul-
som vet men det hänger ihop med ett gam-
turliv. Här har funnits folklivsfors-
malt regelverk från 1600-talet som sa att alla
kare som gjort omfattande uppteckningar
måste infinna sig till kyrkan med jämna mel-
om bygdens historia, gamla seder och bruk.
lanrum.
Som exempel kan nämnas Olof Petter Pettersson, Nils Eriksson, Lisa Johansson och Katarina Johansson.
Vilhelminabygdens
lång väg till kyrkan, blev man därför tvungna
(1884-1953) (1905-1993)
Paret Wilks återupplivade den traditionella samiska tenntrådsslöjden. Syrene, född i Vilhelmina, stod för broderandet medan maken Andreas, född i Dikanäs, tillverkade tenntråden.
att bygga tillfälliga övernattningsbostäder,
Böcker och andra publikationer som behandlar
I norra Sverige, där många hade väldigt
Andreas och Syrene Wilks
historia
kyrkstugor
är
många. Enbart under de senaste 4 åren har etnografen och etnologen Rolf Kjellström publicerat sex böcker om Nybyggarliv i Vilhelmina. I Vilhelmina finns också många unika kulturmiljöer. Förutom Fat-
Erik Nilsson Mankok
momakke kyrkstad finns, som ti-
(1908-1993)
digare nämnts, en kyrkstad inne i tätorten.
Svensk- samisk författare och debattör, uppväxt i Vilhelminafjällen. Debutboken Mitt lassokoppel (1962) behandlar rendrängens vardag och kan sägas vara den första samhällsromanen från samisk miljö.
Foto: Vilhelmina kommuns fotoarkiv
19
Vilhelmina Kyrkstad
Foto: CeciliaYttergren
V
ilhelminas kyrkstad började upp-
Med tiden började kyrkstugorna att förfalla
de byggnaden som sammanträdeslokal för
föras på 1840-talet i området
och någonting måste göras om den kultur-
olika möten, kommunalhus, skola och lärar-
strax nedanför Kyrkberget. Här
historiskt värdefulla bebyggelsen skulle kun-
bostad. Här anordnades också bröllop och
gick ofta flera bönder samman och uppför-
na räddas åt eftervärlden. På 1960-talet bör-
andra typer av kalas.
de en gemensam stuga där då varje hushåll,
jade därför Vilhelmina kommun att köpa in
eller hemman, fick dispositionsrätt till en el-
de gamla husen för att få till stånd en restau-
ler ett par kammare. Ofta fick de olika kam-
rering. I dag hyrs stugorna ut till privatper-
rarna och stugorna namn beroende på va-
soner och företagare samt att en stor del av
rifrån ägarna kom, exempelvis Råselestugan,
kyrkstaden ingår i kommunens vandrarhem.
I samband med folkskolans 100-års jubileum 1942 samlade den dåvarande hembygdsföreningen ett stort antal gamla bruksföremål och fornfynd ute i kommunen till en utställning man lät kalla ”Forntid – Nutid – Framtid”.
Nol-om myr´n-kammaren, Hacksjökammaren
De många värdefulla föremålen kom
o s v.
sedan att utgöra grundplåten till ett
Mellan kyrkhelgerna skulle kyrkstugorna
som invigdes sommaren 1943. Utställ-
permanent museum i sockenstugan,
vara låsta och tillbommade, vilket det fanns
ningarna som visas i dag berättar om
stränga regler om. I slutet av 1800-talet kom
bygdens historia från forntid till nutid
man emellertid att frångå denna princip och
och speglar framför allt självhushållets
allt oftare började stugorna bebos perma-
tid bland nybyggare och samer. Bland
nent. Framför allt var det tillresta och egen-
de många förhistoriska föremålen kan
domslösa som bosatte sig i kyrkstugorna.
nämnas en nästan 2000 år gammal skida samt glaspärlor från 700-talet.
Detta ledde i sin tur till att olika affärsidkare
Foto: CeciliaYttergren
såg en möjlighet att etablera fasta affärsin-
Utanför museet står Lapp-Lisa staty
rättningar i kyrkstaden. Vilhelmina kyrkplats
I kyrkstaden ligger även Vilhelmina museum
och om hennes fantastiska liv kan du läsa i
började förvandlas till ett samhälle med bo-
som är inrymt i den gamla sockenstugan från
en av utställningarna i museet.
fasta året runt.
1890-talet. Under de första 50 åren fungera-
20
Är du intresserad av konst rekommenderar vi ett besök i Tage Lundins ateljé längs Storgatan i kyrkstaden. Tage har rönt stora framgångar med sitt oljemåleri och har bland annat ställt ut på Louvren i Paris. Nu senast, i september 2016, hade han en utställning i Cannes i Frankrike på inbjudan av Marina Picasso, den kände Pablo Picassos barnbarn. Längs Storgatan hittar du även Lena Wiktorssons trevliga butik, Magasin Mix. Här kan du vandra från rum till rum och samtidigt göra en tidsresa bland alla gamla bruksföremål och antikviteter, allt
Foto: Lennart Örnebro
exponerat på ett smakfullt sätt. I det gamla tingshuset strax nedanför
kyrkstaden
finns
även Vilhelmina fotoarkiv, där man ständigt samlar in gamla bilder från Vilhelmina, digitaliserar dem och lägger ut dem på en sökbar hemsida: www.fotoarkivet.vilhelmina.se.
Foto: Lennart Örnebro
Foto: Lennart Örnebro
Nybyggarveckan
och Hembygdsdagarna
Andra veckan i juli har Vilhelmina ett återkommande evenemang som heter Nybyggarveckan. Då sjuder samhället av liv och du kan se människor klädda i gammal stil lite var stans. Återkommande aktiviteter brukar vara lieslåtter, teater, musikframträdanden, utställningar, guidade fjällresor och mycket mera. Veckan avlutas med de traditionella Hembygdsdagarna
där
spelmansstäm-
man under lördagen och söndagen lockar många åhörare.
Foto: Lennart Örnebro
21
Wilhelmina Winter Weekend
Foto: Laila Eliasson
E
tt annat återkommande evenemang i Vilhelmina är Wilhelmina Winter Weekend.
Då kan du hitta påpälsade personer sittande på isstolpar, tävlande om vem som kan uthärda kylan och tristessen längst. Många gånger har de hänt att man suttit tiden ut, 48 timmar! I iskyrkan, som brukar byggas av Lions, kan man få uppleva vigsel och lunchmusik. Utanför iskyrkan kan man beskåda konstnären Mats Fahléns fantastiska isskulptur och i skolparken får skolbarnen skapa egna skulpturer, om vilka allmänheten sedan kan rösta fram årets bästa. På Baksjön arrangeras www-nappet, en isfisketävling i kvällsmörkret och i det gamla tingshuset håller Fotoarkivet och Lappmarkens släkt- och bygdeforskare Öppet Hus, bland många andra programpunkter under helgen. Foto: Lennart Örnebro
22
Naturen som skafferi, andrum och för rekreation
Foto: Magnus Ström
av exempelvis älg, ren, björn, fisk
I fjällen finns två skidanläggningar för ut-
och bäver finns flera prisbelönta
försåkare, dels i Klimpfjäll och dels i Kittel-
mathantverkare i kommunen. Det
fjäll. Här kan nämnas att Kittefjäll rankats
finns två samiska företag som för-
som Sveriges näst bästa skidort i nättidning-
ädlar lokalproducerade produk-
en Freeride.
ter, Lapplands Viltprodukter AB och Stekenjokk Ren AB.
Foto: Magnus Ström
E
n fördel med Vilhelmina är att kommunen sträcker sig från fjällen i väster ner till skoglandet i
Även livsmedelsbutikerna inne i tätorten har ren- och älgkött till försäljning.
öster. Här finns därför många olika naturty-
Sommartid lockar fjällen många
per att vistas i.
vandrare till Marsfjällen, Satsfjällen
I fjällen hittar man många svamp- och bärplockare under sensommaren och hösten och även skoglandet har gott om bär. Hängivna fiskare hittar man både i fjällen och skoglandet. Populära vattendrag är exempelvis Marsån, Vojmån och Malgomajsjön. Även småviltsjakten lockar många till kommunen. För den som vill smaka förädlade produkter
och Stekenjokk. Många av lederna är bra markerade och det finns även en del övernattningsstugor ifall man inte vill släpa med sig tält. Vintertid söker sig även många skidåkare
till
kommunen,
både
de som gillar utförsåkning och de som föredrar att åka på längden.
Välpreparerade
längdspår
finns lite var stans i kommunen.
23
Foto: Saxnäs Äldreboende
Från South Lapland Airport kan du flyga direkt till Stockholm/ Arlanda sex dagar i veckan. Flygplatsen ligger 11 km från tätorten och resan till Arlanda med flyg tar c:a 1 h 20 min. Trafiken trafikeras tillsammans med Hemavan. Flygplatsen ägs och drivs av Vilhelmina kommun och är en av de flygplatser i Sverige med det största geografiska upptag-
Hammerfest Hámmárfeaste
ningsområdet.
Karasjok Kárájohka Tromsö Romsa
Kautokeino Guovdageaidnu
Enare Anár
Narvik Narviika
Östsamiskt område Nuortasámi guovlu
Kiruna Giron
Drag Ajluokta
Murmansk Murmánska
Karesuando Gárasavvon Nordsamiskt område Davvisámi guovlu
Gällivare Jiellevárri Pajala Bájil
Lulesamiskt område Julevsámi guovlu Jokkmokk Arjeplog Jåhkämåhkke Arjepluovve Luleå Julevu Tärnaby Dearna Arvidsjaur Arviesjávrrie Vilhelmina Vualtjere
Snåsa Snåase
Rovaniemi Roavvenjárga Haparanda Hápárándi
Skellefteå Skiellet Lycksele Liksjoe
Sydsamiskt område Oarjánsámi guovlu
Ryssland
Umeå Upmeje Åre Trondheim Troandin
Ruossa
Östersund Luvlieluspie Härnösand Hiernesande
Röros Plassje Idre Eajra
Sundsvall Sjädtavaellie
Finland Suopma
Söderhamn Norge Norga Sverige Ruotta Helsingfors Helsset
Oslo
Stockholm
Vilhelmina Kommun Vualtjeren Tjielte
Torget 6 912 81 Vilhelmina Tel: 0940-140 00 vilhelmina.kommun@vilhelmina.se