FLEXIBEL INREDNING I MORGONDAGENS SKOLA 200 REKTORER OM FRAMTIDENS FYSISKA LÄRMILJÖER
En förändrad värld ställer nya krav. Under 2020 ställdes skolan som byggnad och sättet att undervisa på inför helt nya utmaningar i och med covid-19-pandemin. Man behövde snabbt ställa om lärmiljöerna för att minska smittspridning och på vissa håll undervisa helt eller delvis på distans. För vissa elever har det fungerat bra med distansundervisning men för andra har en trygg tillvaro ryckts undan. Vi befinner oss vid randen till en ny era där man tvingats tänka om, forcera teknikutvecklingen och omvärdera de fysiska lärmiljöerna. Det har öppnats upp nya möjligheter för hur man undervisar och använder skolans lokaler. Kreativa och innovativa lösningar har skapat fler och lyckade sätt att ge elever bästa möjlighet att lära, men det har också varit utmanande för många att få vardagen i skolan att fungera. Den fysiska miljöns betydelse har ställts på sin spets och nu mer än någonsin är det viktigt att fundera på hur skolans lokaler ska utformas i framtiden. Det gäller att skapa flexibla miljöer som är tillgängliga för alla elever och som är förberedda för förändringar och utmaningar både på kort och lång sikt. För att ta reda på hur man anpassat skolmiljön under covid-19 och hur man ser på framtidens fysiska lärmiljöer genomförde vi i november 2020 en studie där 200 rektorer i Sverige fick svara på en rad frågor. I den här rapporten presenterar vi resultatet. 2
DEN FYSISKA MILJÖN I SKOLAN UNDER COVID-19
Under covid-19 har skolor gjort flera olika anpassningar både i sin fysiska miljö och sitt arbetssätt för att minska smittspridning. De vanligaste förändringarna som gjorts förutom handsprit och desinficeringsstationer är markeringar i golvet, förändrad möblering i matsalen och utglesning mellan sittplatser i klassrummen. Svaren visar dock att väldigt många rektorer hade velat glesa ut i sina klassrum men inte haft någon möjlighet till det. Detta beror sannolikt på bristande flexibilitet i inredningen, klassrummens storlek och byggnadens utformning.
ENDAST VARANNAN REKTOR HAR GLESAT UT MELLAN SITTPLATSER I KLASSRUMMEN
HAR NI GJORT NÅGON AV FÖLJANDE FÖRÄNDRINGAR I DEN FYSISKA MILJÖN PÅ ER SKOLA MED TANKE PÅ COVID-19? (Flera svar möjliga) Handsprit och desinficeringsstationer 90% Golvmarkeringar 77% Förändrad möblering i matsalen 66% Utglesning mellan sittplatser i klassrummen 52% Infört fasta klassrum så att eleverna alltid arbetar i samma rum och endast pedagogerna rör sig i olika rum 24%
Exempel på andra förändringar som gjorts är:
Mer undervisning på allmänna ytor som korridorer, matsal, torg eller utomhus 19%
• Adderat plexiglas 33%
1%
• Förändrad möblering i korridorer • Växelvis distansundervisning
Något annat
Nej ingen förändring
• Erbjuda lunchmöjlighet på fler platser än matsalen
• Öppnat upp klassrummen så att eleverna kan sitta utspritt där när det inte är lektion, istället för att trängas i korridorer • Inga externa besökare
3
ÄR DET NÅGON FÖRÄNDRING I DEN FYSISKA MILJÖN PÅ ER SKOLA SOM NI HADE VELAT GÖRA MED TANKE PÅ COVID-19 MEN SOM NI INTE HAFT MÖJLIGHET TILL?
4
HUR VÄL RUSTADE ÄR VI INFÖR FRAMTIDEN?
Inte så bra som vi trodde...
35% 2020
I VILKEN UTSTRÄCKNING TYCKER DU ATT DIN SKOLA ÄR UTFORMAD OCH MÖBLERAD FÖR ATT MÖTA
2016 frågade vi rektorer i Sverige hur väl de upplevde att deras skola var utformad och möblerad för att möta framtidens pedagogiska lärmiljöer. När vi ställde samma fråga 2020 hade det skett en tydlig negativ förändring. Från att 18% upplevde att deras skola i liten utsträckning eller inte alls var utformad för att möta framtidens lärmiljöer, så har den siffran nu ökat till 35%. Sannolikt har covid-19 påverkat den här utvecklingen. Skolor har ställts inför helt nya utmaningar och den fysiska miljön har stresstestats under helt nya förhållanden, vilket har gjort att fler har insett att man inte var så väl rustade inför framtiden som man faktiskt trodde.
FRAMTIDENS PEDAGOGISKA LÄRMILJÖER?
3% 1%
10%
15%
28%
2016 44%
3% 12%
10%
14%
2020
23%
18% 2016
2016 UPPLEVDE 18% ATT DERAS SKOLA I LITEN UTSTRÄCKNING ELLER INTE ALLS VAR UTFORMAD FÖR ATT MÖTA FRAMTIDENS LÄRMILJÖER, 2020 HADE DEN SIFFRAN ÖK AT TILL 35%
40%
1 = Inte alls
2
3
4
5 = I mycket stor utsträckning
Vet ej 5
I VILKEN UTSTRÄCKNING TYCKER DU ATT DIN SKOLA ÄR UTFORMAD OCH MÖBLERAD FÖR ATT MÖTA FRAMTIDENS PEDAGOGISKA LÄRMILJÖER?
Rektorerna som arbetar på gymnasieskola upplever i högre grad att deras miljöer är utformade och möblerade för att möta framtidens lärmiljöer jämfört med de som arbetar i grundskola. En bidragande faktor kan vara att inredningen i grundskolan behöver stötta ett bredare åldersspann vilket ställer andra krav på möbleringen. En annan faktor kan vara att gymnasieskolan generellt började arbeta med digitalisering tidigare än grundskolan och utformat sina miljöer och arbetssätt efter det.
G RU N DS KO L A 2% 2%
GY M N AS I E S KO L A 5%
11%
3%
13%
21% 21%
16%
37% 26% 42%
A R B E TAT 14 Å R E L L E R M I N D R E
De rektorer som arbetat längre inom skolans värld anser att deras lärmiljöer är bättre rustade för att möta framtidens lärmiljöer än hur de som inte arbetat lika länge upplever sina miljöer. Det här är ett intressant resultat och en slutsats skulle kunna vara att man har olika syn på vad framtidens lärmiljöer kräver.
7%
2%
A R B E TAT M E R Ä N 25 Å R
5%
14%
10% 19% 24%
30%
18%
37% 34%
1 = Inte alls
2
3
4
5 = I mycket stor utsträckning
Vet ej 6
SKOLANS MILJÖER OM 10 ÅR
Vad man har för syn på hur framtidens lärmiljöer kommer se ut påverkar självklart hur man tror att olika delar av skolans miljöer kommer att förändras. När vi frågade rektorer hur de tror att skolans olika miljöer kommer att förändras sett över tio år, så tror bara en av fem rektorer att det kommer ske en stor förändring. Med tanke på att var tredje rektor uppgav att deras skola i liten utsträckning eller inte alls var utformad för att möta framtidens lärmiljöer samt att många upplevt att de inte kunnat göra de förändringar de behövt i den fysiska miljön under covid-19, så är resultatet intressant. Trots att det har blivit tydligt för många, i synnerhet under covid-19, att förändring behövs så är det ändå bara en liten del av rektorerna som tror att det faktiskt kommer ha skett en stor förändring i hur man möblerar skolor om 10 år. Budget är troligen en bidragande faktor till rektorernas inställning till förändring. Tiden och resurserna man ges till att grundligt planera inredning till skolor kan vara en annan.
TÄNK PÅ HUR DU TROR ATT SKOLOR ÄR MÖBLERADE OM 10 ÅR. HUR MYCKET TROR DU ATT MÖBLERINGEN FÖRÄNDRATS I FÖLJANDE DELAR AV SKOLAN JÄMFÖRT MED IDAG?
KLASSRUM 39%
44%
15% 3%
Uppfattningen hos rektorerna är att de allmänna ytorna och matsalen kommer förändras i något högre utsträckning jämfört med klassrummet. Vår erfarenhet styrker detta då vi märkt ett ökat intresse av att inreda allmänna utrymmen och matsalar på ett nytänkande sätt, där dessa inte ses som tillfälliga ytor utan som en del av lärmiljön under hela dagen.
MATSAL 40%
39%
18%
4%
ALLMÄNNA YTOR (t.ex. entré, korridorer och torg) 39%
39%
20%
3%
20%
3%
ARBETSRUM FÖR PERSONAL 37%
41%
0%
Ingen större förändring
100%
Förändrats något
Förändrats mycket
Vet ej 7
FRAMTIDENS KLASSRUM ÄR FLEXIBELT OCH DIGITALT
Det är tydligt att flexibilitet är en av de absolut viktigaste faktorerna när man utformar lärmiljöer i framtiden. Varannan rektor tror att framtidens klassrum har en mer varierad och flexibel möblering samt fler digitala lösningar.
PÅ VILKET SÄTT TROR DU ATT MÖBLERINGEN I KLASSRUMMEN HAR FÖRÄNDRATS OM 10 ÅR?
22%
Grundskola
(Flera svar möjliga)
25%
Gymnasium
Mer varierad och flexibel möblering
Det styrker den trend vi ser där man efterfrågar en mer varierad inredning som går att anpassa efter behov och individ. Till exempel ser vi en större efterfrågan på flexiblare klassrumsinredning som går att anpassa efter olika lärsituationer.
Färre katedrar
52%
Grundskola
56%
Gymnasium
50%
Fler digitala lösningar 49% 57%
Gymnasium
43%
Fler ståbord/höj- och sänkbara bord
Gymnasium
41% 49% 35%
Fler miljöer anpassade för aktivitetsbaserat arbetssätt 37%
Grundskola Gymnasium
21%
Grundskola
22%
Gymnasium
19%
18%
Grundskola
28%
Gymnasium
10%
Större klassrum Grundskola Gymnasium
15% 17% 14%
Mindre klassrum 3%
47% 30%
Integrering av klassrum och allmäna ytor som korridorer
Mer mjuka sittmöbler
Grundskola
Grundskola
20%
Grundskola
1%
Gymnasium
4%
8
ETT HÅLLBART KLASSRUM ÄR FÖRBERETT FÖR OLIKA LÄRSITUATIONER
Vad innebär egentligen ordet flexibilitet? Det kan betyda många olika saker men en början till att reda ut begreppet är att se det i tre nivåer: Daglig flexibilitet, kortsiktig flexibilitet och långsiktig flexibilitet. Nedan ger vi några exempel.
Diskussion
Föreläsning
Enskilt arbete
Grupparbete
DAGLIG FLEXIBILITET Möjligheten att enkelt dra isär, förflytta och möblera om bord och stolar i ett klassrum beroende på lärsituation. Det kan också vara att kunna justera och anpassa möblerna efter individ och ålder för god ergonomi. KORTSIKTIG FLEXIBILITET Förutsättningar att efter behov kunna kombinera möbler från olika rumsligheter utan att det ger ett rörigt intryck, till exempel när man behöver skapa en tillfällig lärmiljö för ett specifikt projekt eller årskurs. LÅNGSIKTIG FLEXIBILITET Det som inte syns eller påverkar den dagliga verksamheten men som på lång sikt gör det möjligt att förändra, uppdatera, skala upp eller ned inredningen beroende på behov och samtidigt behålla det enhetliga intrycket. Genom att välja en flexibel inredning kan man utforma ett hållbart och framtidssäkrat klassrum. Här har samma klassrum på 60 kvm inretts på fyra olika sätt med samma uppsättning möbler för att stödja olika lärsituationer.
9
TEKNIKEN GÖR INTÅG I ALLMÄNNA UTRYMMEN
När det gäller skolans allmänna utrymmen toppas förändringslistan av fler digitala lösningar, följt av utrymmen för enskilt arbete och mer zonindelning. Det här öppnar upp för fantastiska möjligheter att ta tillvara på skolans alla kvadratmetrar och på ett resurseffektivt sätt skapa miljöer för lärande även utanför klassrummet. En entrémiljö kan med rätt inredning fungera både som passage, samlingsplats för presentationer och en inbjudande yta för grupparbete samt enskilt arbete. Det blir allt vanligare med bredare korridorer som kan möbleras med extra studieplatser, pauspunkter och ytor för samarbete. När tekniken flyttar utanför klassrummet kan fler ytor användas som lärmiljöer. Det kan vara så enkelt som att ha tydliga laddningsmöjligheter för digitala verktyg samt skärmar för att dela information och visa presentationer.
PÅ VILKET SÄTT TROR DU ATT MÖBLERINGEN PÅ ALLMÄNNA YTOR HAR FÖRÄNDRATS OM 10 ÅR? (Flera svar möjliga) Fler digitala lösningar 41%
Grundskola Gymnasium
Mer säkerhetslösningar
49% 35%
Fler utrymmen för enskilt arbete 37%
Grundskola Gymnasium
43% 33%
Mer zonindelning, t.ex tyst zon för fokuserat arbete 37%
Grundskola Gymnasium
47% 30%
29%
Grundskola
28%
Gymnasium
29%
Mindre förvaring Grundskola Gymnasium
17% 23% 12%
Mer förvaring 3%
Grundskola
6%
Gymnasium
1%
Fler utrymmen för grupparbeten Grundskola Gymnasium
34% 41% 30%
10
MULTIFUNKTIONELLA MATSALAR SOM UTNYTTJAS EFFEKTIV
Traditionellt sett har matsalen varit en miljö som endast använts under ett fåtal timmar över lunch, men med en varierad inredning kan den även nyttjas för andra aktiviteter under dagen och kvällen. Detta styrks av att varannan rektor tror att matsalen i framtiden kommer ha en mer varierad och flexibel möblering och var femte rektor tror på mer ergonomiska möbler som kan stötta grupparbete och enskilt arbete.
PÅ VILKET SÄTT TROR DU ATT MÖBLERINGEN I MATSALEN HAR FÖRÄNDRATS OM 10 ÅR? (Flera svar möjliga) Mer varierad och flexibel möblering 47%
Grundskola
49%
Gymnasium
44%
Matsalen används även för grupparbeten 20%
Grundskola
31% AV REKTORERNA I GRUNDSKOLAN TROR ATT DET KOMMER FINNAS MER ERGONOMISK A MÖBLER I MATSALEN I FRAMTIDEN. BLAND REKTORER PÅ GYMNASIESKOLAN ÄR DEN SIFFRAN ENDAST 12%
20% 12%
Fler digitala lösningar 12% 15%
11%
Mer ergonomiska möbler
Gymnasium
Gymnasium
Gymnasium
19%
Mer mjuka sittmöbler 5%
19%
Grundskola
15%
Grundskola
Grundskola
21%
Gymnasium
Mer variation i sitthöjd
31% 12%
Grundskola
5%
Gymnasium
4%
Matsalen används även för enskilt arbete Grundskola Gymnasium
18% 20% 18%
11
FRAMTIDENS ARBETSRUM FÖR PERSONAL
Varannan rektor tror att framtidens arbetsrum för personal kommer att ha en mer varierad och flexibel möblering. Det ser vi också i våra möten med skolpersonal som ofta saknar inredning som stödjer olika typer av aktiviteter i arbetsrummet. Detta stämmer väl överens med att 21% av rektorerna tror att arbetsrummen kommer ha fler miljöer anpassade för aktivitetsbaserat arbetssätt samt att 32% tror att det kommer finnas tydligare zonindelning, till exempel tyst zon för fokuserat arbete, i framtiden. Detta indikerar en förändring i hur framtidens arbetsrum för personal kan komma att möbleras.
42%
TROR ATT DET KOMMER FINNAS FLER HÖJ- OCH SÄNKBARA SKRIVBORD ELLER STÅBORD I ARBETSRUMMET FÖR PERSONAL I FRAMTIDEN
PÅ VILKET SÄTT TROR DU ATT MÖBLERINGEN I ARBETSRUMMET FÖR SKOLANS PERSONAL HAR FÖRÄNDRATS OM 10 ÅR? (Flera svar möjliga) Fler digitala lösningar
Fler miljöer anpassade för aktivitetsbaserat arbetssätt 45%
Grundskola
52%
Gymnasium
41%
Mer varierad och flexibel möblering 45%
Grundskola
53%
Gymnasium
39%
42% 47%
Gymnasium
38%
Mer zonindelning, t.ex tyst zon för fokuserat arbete Grundskola Gymnasium
32% 37% 29%
30%
Gymnasium
16%
Större arbetsrum 11%
Grundskola Gymnasium
16%
7%
Fler ståbord/höj- och sänkbara bord Grundskola
21%
Grundskola
Mindre arbetsrum 9%
Grundskola
6%
Gymnasium
11%
Mer mjuka sittmöbler 8%
Grundskola
10%
Gymnasium
6%
12
M E TO D
D E M O G R A FI
En kombination av internetenkäter inom ramen
Kvinnor
53,5%
för Lärarpanelen pfmresearch.se/lararpanelen/ och rekrytering till internetenkät via telefon.
Män
46,5%
Undersökningen är utförd av Demoskop på
Vill du veta mer om inredning för lärmiljöer?
uppdrag av Kinnarps AB.
Kontakta ditt lokala Kinnarpskontor!
Arbetat 14 år eller kortare*
21,5%
M Å LG R U PP Rektorer i svenska grund- och gymnasieskolor.
Arbetat 15-25 år*
53,5%
Arbetat mer än 25 år*
kinnarps.se
25%
A N TA L I N T E RVJ U E R 200 intervjuer spridda över hela landet. Grundskola
40,5%
PE R I O D 6 – 18 november 2020
Gymnasieskola
56,5%
Både och
3%
Förskola samt åk 1-3**
32,5%
Åk 4-6** Gymnasiet**
41% 59,5%
* Med arbetat menas arbetat inom skola som rektor eller pedagog.
Kinnarps är Europas ledande leverantör av
** Fler svar möjliga då en del rektorer är ansvariga för flera årskurser.
omsorg, med verksamhet i 40 länder och en
inredningslösningar för kontor, skola samt koncernomsättning på 3,5 miljarder kronor. Hela värdekedjan kännetecknas av hög kvalitet och låg miljöpåverkan - från råvaror till färdiga lösningar. Kinnarps grundades 1942 och är ett helägt familjeföretag med tillverkning i Sverige.
13 SUCCESSFUL INTERIORS
KINNARPS GLOBAL RANGE & COMMUNICATIONS / ISSUE 2021 | ALL INFORMATION IS SUBJECT TO CHANGE
OM UNDERSÖKNINGEN