Intervju_med_Anna_Torell

Page 1

Intervju med Anna Torell 80 år 1956

Hamnarbetarnas fackförening firar 40-årsjubileum. Anna Torell sitter andra raden elfte från vänster.

Artikel ur tidningen Skola och Hem i Oxelösund nr 1 1956. Utgiven av Oxelösunds Folkskolestyrelse. ´´En pratstund kring Oxelösunds Folkskola på 1880-talet´´. På en kyrkostämma i mars 1886 bestämdes ´´att nytt skolhus av trä, under tak av järnplåt eller någon del av papp, beräknat för 48 barn, skulle uppföras i närheten av Gamla och Nya Oxelösund å tjänlig plats. Kostnaden beräknades till 6.000:-´´. (Skolhuset låg där nuvarande Folkets Hus ligger). Skolhuset invigdes 1887 och blev således knappast 70 år, en tämligen blygsam ålder, historiskt sett. Men, 70 år är i alla fall en så pass lång tid att det i Oxelösund f.n. inte finns mer än ett fåtal personer, som gått i nämnda skola på 1880-talet och fortfarande lever och vistas här i staden. Bland dessa få personer finner vi nu 80-åriga, fru Anna Torell, Föreningsgatan 14. För att få en skildring från gamla tiders skola, gör signat. ett besök hos henne och frågar: - Har fru Torell något emot att prata en stund om hur det var att gå i skolan för 70 år sedan? - Nej då, säger fru Torell, är det bara så jag kan minnas något som kan vara av intresse, så står jag gärna till tjänst.


Det visar sig sedan under pratstunden att minnet från skoltiden var alldeles utomordenligt. Vi låter fru Torell berätta en stund. - Min far var lots och bodde i en av lotsstugorna vid Breviken och där föddes jag 1876. Stugorna var belägna ungefär där ´´betongmagasinet´´ och Ba. kontoret nu ligger. Men hamnens utbyggnad och järnvägens färdigställande 1877 gjorde att vi snart fick flytta till Sandviken i G:la Oxelösund. Ja så blev jag sju år och fick börja skolan, det var 1883. Då fanns det ännu ingen skola här i Oxelösund, utan vi fick gå ända till Stjärnholms skola. Det var ju en bra bit förstås, det blev en dryg mil, men vi var flera stycken som följdes åt och hade roligt värre ibland på skolvägen. - Men blev ni små parvlar inte trötta av den långa promenaden? - Jo det är klart, i synnerhet vid dåligt väder och väglag. Om det var mycket kallt och ruskigt fick vi stanna hemma. Och så länge vi var i småskolan gick vi bara varannan dag. - Nä, nu sätter jag allt på kaffepannan ett tag, det går rakt som lite lättare att prata vid en kopp kaffe. Osvall dricker väl kaffe? - Jatack, gärna. Efter lite pyssel vid spisen, fortsätter samtalet. - Nå, vad fick ni göra i skolan på den tiden och hur såg skolsal och skolmaterial ut och hur klara ni matfrågan? - Första tiden var det att lära sig läsa, skriva och räkna förstås och så Guds ord. Det sista ämnet var mycket viktigt och tog en stor del av tiden. Skolmaterial var griffeltavla och bläckpenna. Grifflar och pennstift fick vi köpa av fröken (hon hette Nyberg) ett öre styck kosta dom och det fick vi betala själva, alla böcker likaså. Skolsal fanns bara en och här gick både små- och stor- skolan tillsammans. För at få plats satt vi på långbänkar och det behövdes sannerligen, för vi var 70 –80 barn och ibland ändå fler, som gick samtidigt. - Men hur kunde lärarinnan ge undervisning i detta myller av barn, och störde ni inte varandra? - Nej då, det gick rätt så bra, för barnen var vana att lyda och sitta stilla, och hände det någon gång att vi bråka så åkte rottingen fram. Lärarinnan kunde naturligtvis inte hinna med överallt, och berodde således mycket på eget intresse om det skulle bli något resultat. Ja så var det maten. Den blev inte så omväxlande förstås, det var mest smörgås och mjölk och på vintern kunde det vara nog så besvärligt, när maten var iskall, och vi inte hade någon varm lokal att sitta och äta i. Efter två år blev det storskolan och då börja vi den 1 febr. och gick varje dag till sommarlovet. Vi hade nu blivit lite äldre och kraftigare och fick även deltaga i annat än skolarbete. Pojkarna fick såga och hugga ved och bära in den i skolan, och vi flickor städa skolsalen innan vi gick hem. De här sysslorna gick på tur. 1887 var skolan slut för min del, jo det är så sant, året därpå fick vi gå fortsättningsskola men det var bara fjorton dagar.


Husförhör fick vi också vara med om. Dessa var en gång om året i lotsarnas vaktstuga i G:la Oxelösund, och hölls av en komminister som hette Dalbom, en sträng och myndig herre. En gång kommer jag särskilt ihåg, jag skulle redogöra för syndabekännelsen, ett långt och besvärligt stycke, jag var lite spak förstås, men hur det var så klara jag opp det. Allt som hade att göra med religion, fick man lära sig så grundligt i skolan på den tiden. Under tiden vi gick och ´´läste fram´´ fick vi gå till Nyköping, två gånger i veckan. Det tyckte föräldrarna var nästan mycket, så lotsarna utverka hos TGOJ och fick nedsatt biljettpris på järnvägen, men det kosta i alla fall 55 öre, det var mycket pengar då. Men nu skall Ossvall få se, jag har mitt avgångsbetyg kvar från folkskolan. Fru Torell går till byrålådan, söker ett tag, och kommer sedan med ett gulnat papper. - Det var allt ett bra betyg tant Torell har, skulle inte jag kunna få skriva av det? - Jo, kan det vara till någon gagn så går väl det bra. Det kan vara av intresse att få se ett betyg från den tidens skola, ty det är nog en ganska allmän uppfattning att barnen fick läsa bara katekes, bibliska historien och psalmverser. Men av detta betyg framgår att barnen läste nästan samtliga ämnen, som finns på skolschemat i dagens skola. Naturligtvis är det stor skillnad på undervisningsmetoder, skolmaterial och lärotid. Med Fru Torells välvilliga medgivande ser vi här ett skolbetyg utfärdat 1888.

AVGÅNGSBETYG För Anna Josefina Sundström född den 18 mars 1876 och bevistat småskolan i Stjärnholm 2 terminer ……………………………….138 dag. Folkskolan i Stjärnholm 2 term………..315 dag. Folkskolan i Oxelösund 2 term. ………..22 dag. Samt denna dag undergått examen och gjort sig förtjent af följande vitsord. Innanläsning………………….med beröm godkänd Rättskrifning………………….godkänd Språklära……………………...godkänd Bibl.historia…………………..med beröm godkänd Katekes……………………….med beröm godkänd Välskrifning…………………..godkänd Räkning……………………….berömlig Geografi………………………med beröm godkänd Historia……………………….med beröm godkänd Naturkunnighet……………….med beröm godkänd Gymnastik…………………….med beröm godkänd Slöjd…………………………..med beröm godkänd


Geometri………………………godkänd Teckning och sång…………….godkänd Under sin skoltid har hon ådagalagt Berömlig flit och Mycket Godt uppförande och egen God förståndsutveckling. Oxelösund den 2 juli 1888 å skolrådet vägnar: Harald Ahlberger Charlotta Ljungqvist Lärarinna

Intervjuare: O.Odsvall


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.