Under nödåret 1848 tvingades familjen Nilsson bort från gården Snugge i hjärtat av Småland. Men knappt 20 år senare kunde dottern Christina – då som firad operastjärna världen över – köpa tillbaka familjegården. Precis som hon en gång lovade som femåring. text Elisabet Lorenz Werner illustration Maria Trolle
Anekdoten: Tonsäker revansch Den lilla prästkragen vajar i vinden utanför det röda torpet med vita knutar. Här i den vackra naturen, tystnaden och enkelheten kan en kreativ själ växa till oanad höjd. Här finns gott om tid och rymd för dagdrömmar om ett bättre liv någon annanstans. Kommer man från grusgången på entrésidan, kantad av alm och lönn, ser gården liten ut. Inne i huset vittnar allt om enkelhet, sparsamhet och hårt arbete. Här finns inget av det prunkande och storvulna borta på Huseby. Bara ett litet ljus på ett runt träbord – här inne bodde torparen Jonas Nilsson, hans hustru Stina Cajsa och de sju barnen. 24
k ult urvä r de n 3 . 2 0 2 1
Christina Nilsson föddes på Snugge den 20 augusti 1843, som yngst i barnaskaran – det äldsta syskonet var 19 år och det yngsta 7. Familjen kämpade i många år med ekonomin, det var hårda tider och många familjer emigrerade till Amerika. När familjen Nilsson tvingades ifrån sin lilla gård Snugge under nödåret 1848 var Christina 5 år gammal. Det sägs att hon försökte trösta sin förkrossade mamma med att lova henne att köpa tillbaka gården när hon blev stor. Gården Snugge i Sjöabol var Stina Cajsas släktgård. Familjen tilldelades ett rum och kök och senare en backstuga på Lövhult och fadern blev arbetskarl på Huseby bruk. För att bidra till familjekassan
