Raggarkungen i keps och skitiga kläder

Låt oss börja med kungen. Den riktiga alltså. Inte raggarkungen.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia kommer snart till Härnösand i ett firande av kungens femtio år på tronen. Besöket är något framskjutet på grund av kungens hjärtoperation.

Men Calle är redo, den forne raggarkungen Calle Lundkvist.

Prins Bertils gamla amerikanare laddad inför kungaparets besök.

Nya Saab-hallen besiktigad och klar inför säsongen 2023.

2024 års nyheter halvfärdiga och hemliga i nästa stora utbyggnad.

Bakom allt står en gubbe med keps och skitiga kläder.

– Här är den, en Oldsmobile -64, som jag har lovat låna ut till landshövdingen när kungen kommer. Prins Bertil hämtade ut den dagen före julafton 1964. Troligen hämtade han sedan Lilian i bilen och firade jul med kungen som var kronprins då.

– Prins Bertil valde till all lyx med elhissar, servobromsar och största V8-motorn som fanns. Det blir väl kul för kusinbarnet som också är motorintresserad, hoppas Calle medan han häller i lite extra glykol.

Oldsmobilen är en droppe i havet i Härnösands bilmuseum. Allt som allt ställs 255 bilar ut i år, beräknar museiföreståndaren Lundkvist. På sex tusen kvadratmeters yta, drygt, han vet inte exakt.

Föds i Lund

1959 Fytt till Härnösand

Tidslinje Calle Lundkvist

Första bilen en Chevrolet -59 Startar Calle & Co Fastigheter

Öppnar Härnösands bilmuseum

Till detta kommer andra samlingar med mopeder, motorcyklar, barnvagnar, telefoner, dockor, kort sagt en parad av saker du glömt att du minns, för att sno en formulering på museets hemsida.

– Ta en bild på Saab-skylten, vädjar Calle till fotograf Frida när vi vandrar runt i lokalerna. Här är en av nyheterna 2023 när portarna slås upp i juni. Hallen som nyligen inspekterades och godkändes ska fyllas med nästa folkhemska bilmärke och dessutom skildra ett stycke Härnösandshistoria.

”Jag går på vätgas” utropar dekalerna på en Saab 900 som rullade i stan vid 400-årsjubileet 1985. Bakom låg ingenjören Olof Tegström och hans unika Welgas-projekt som från en mindre vindsnurra på Stenhammarområdet gav el och vätgas till hushållet och till driften av en konverterad Saabmotor med rent vatten som enda avfallsprodukt.

– Härnösand låg i framkant på miljöområdet. Det ska vi marknadsföra, lovar Calle Lundkvist.

En tjeckisk Tatra väntar också på att klämmas in. Den hämtades nyligen för dyra pengar i Skåne och har slående likheter med Saabs design.

Calle växte upp i villa på Bondsjöhöjden, gick på Bondsjöhöjdens skola och på Franzénskolan.

Mamma Rut var konstnärligt lagd och duktig slöjdlärare, ”genen kommer ju därifrån”, och arbetsterapeut på Vanföreanstalten. Pappa Tyko, känd hembygdsforskare, jobbade som kommunalkamrer i Säbrå kommun och senare personalchef i Härnösands kommun, i praktiken var han kanslichef under de sista åren.

– Jag körde packmoppe åt kommun och var inte 15 år, pappa var personalchef då och tänkte väl inte på det, eller så brydde han sig inte, minns Calle med ett skratt.

Moppar och bilar kom tidigt in i bilden. En Chevrolet -59 för en hundring började han skruva i och lacka som 15-åring, långt före körkortsålder.

Han började jobba som svarvare i Utansjö. Sedan följde två företagarperioder. Först i Calles Plåt & Lack och därefter i fastighetsbolaget Calle & Co, med som mest 42 fastigheter på ett och samma bräde.

Dessutom blev han känd som raggarkung. Två gånger om har Calle gått i täten och räddat paradstråket Nybrogatan öppet för motorburen ungdom.

Och nu då?

– Jag är pensionär och jag behöver bara göra det jag tycker är kul! påstår han.

Museet är uppenbarligen kul. Det ser han inget slut på. Men en fråga jag får i medskick är vem som ska ta över en gång, någon gång.

– Det är ju Maja, svarar Calle, mitt bonusbarnbarn. Hon är två år och sjukt bilintresserad. Lite liten än, bara.

– Nej, det där får framtida generationer besluta om. Mina barn säger i alla fall att de ska driva det vidare, lägger han till.

Annars kommunen kanske?

– Vi skulle gärna ha samma stöd som båtmuseet i alla fall, 625.000 kronor.

– Dessutom får de pengar från Statens maritima museer och personal från länsmuseet, för 900 besökare om året.

I jämförelse hade Härnösands bilmuseum 16.000 besökare i fjol, en minskning från 22.000 under toppåret 2021 då hemesterfirandet slog alla rekord.

Allt är inte krom som glänser. Calle pratar om bäver flera gånger och till slut förstår vi. Bävern är vandringspriset han fick som Årets Härnösandsföretag 2022. Ögonen glittrar av stolthet när han berättar om alla grattis och alla glada tillrop som kom på Facebook:

– Det gjorde mig rörd. Det visar att folk tycker om vad vi gör.

Calles sambo Eva Lindersson är i högsta grad inblandad i museet. Bland annat i receptionen och hon har koll på att viktiga papper skickas dit de ska.

Många passagerare från kryssningsfartygen besöker museet. Calle brukar möta dem vid kaj

7 Bilburna Fr Gor

Bästa bil/drömbil?

– Min Volvo?

Nej, Bugatti

Bästa bilmusik?

– Rockklassiker eller den musik som var då man var typ 18 år, Per Gessle och Gyllene Tider och lite sånt

Bästa bilgodis?

– Ahlgrens bilar, original

Fortaste du kört?

– Inte så ofta jag får köra vår Ferrari. Men säg så här: Den har fartspärr vid 340

Bensin, diesel eller el?

– Bensin och V8 är ju liksom originalet och min grej

Bästa p-plats?

– Utanför systemet, då blir man på bra humör

Bästa ställplats?

– Härnösands bilmuseum och göra reklam, för Härnösand och för sitt bilmuseum. Väl där frågar många vem som egentligen står för det hela, vem som ligger bakom denna enorma samling.

– Ni har redan träffat honom vid båten, brukar Eva svara.

– Va? Han? Den där gubben med keps och skitiga kläder? blir reaktionen.

På avdelningen mest exotiska gäster finns en professor som dansade med personalen. Men också en rejäl kändis, vinkännaren Carl-Jan Granqvist, som gjorde djupt intryck.

– Han pratade om bilarna som om de var en tavla. Jag berättade om Cadillac, en fransk adelsman som grundade Detroit. ”Å så intressant”, sa Carl-Jan, ”jag har en vingård i Cadillac”, ett distrikt i Frankrike. Han var kanske inte genuint bilintresserad men han var intresserad av vackra ting, minns Calle.

Hur mycket pengar som plöjts ner i museet är oklart. Eller vi får i vart fall inte veta.

Efter intervjun ringer Calle upp och har kommit på hur han vill svara.

– Alla bilar är inte mina. Värdet av alla bilar och fastigheterna är lika med vad hotellbygget kostar i Härnösand, säger han.

Så nu vet ni, ungefär.

Gamla bilar och gamla saker fungerar i minnesträning. Calle och Eva har en uppsjö historier om hur minnen väcks till liv när grupper från vårdhem och anhörigföreningar och läkare med tidigt dementa patienter kommit på besök.

Mer sånt ska det bli. Vi får en glimt av kommande projekt i hemliga utrymmen som vi inte får fotografera och måste hålla tyst om.

– 2024 kommer vi vara så bra att läkare skriver remiss till att gå på bilmuseet. Det kan du skriva, manar Calle.

Fråga honom själv förresten. Han är oftast på plats och räknar med att så förbli länge än.

– Jag ser mig toffla omkring med rollator här i lokalerna, spår han om framtiden.

Han känns lätt igen. Det är gubben med keps och skitiga kläder.