Textkommunikation A HT 2012 LBS Motala
Nyhetsartikel
Nyhetsartiklar skrivs alltid av journalister, antigen på en tidning eller på en nyhetsbyrå (som skickar ut texter till tidningar) där texterna publiceras. En nyhetsartikel berättar om en nyhet, antingen något som har skett eller något som kommer att ske. Det är vanligt att artiklar fokuserar på personer. Artiklar bör ge läsaren svar på frågorna: • När? • Var? • Hur? • Vem? • Varför? Journalisten stävar alltid efter att: • Vara saklig och noggrann med fakta. • Låta alla inblandade parter komma till tals. • Vara korrekt och objektiv. (Att vara objektiv innebär att journalistens egna åsikter och värderingar inte ska synas eller antydas, han/hon ska skriva sanningen!) • Skriva anpassat efter målgruppen. • Hålla sina deadlines (och gör det också)!
Artiklars uppbyggnad: Rubrik Vad för rubrik artikeln bör ha brukar i regel sättas när artikeln är färdigskriven. Det som står i rubriken färgar också av sig på hela texten. Rubriken ska spegla innehållet och locka till läsning, genom att endast innehålla några ord. Tumregel för rubriksättare: Ju viktigare nyhet, desto större och fetare rubrik.
Dårrader Detta är en mindre rubrik som står ovanför huvudrubriken. Detta används inte så mycket då den anses ta udden från huvudrubriken. Det är istället vanligare att man använder nedryckare.
Nedryckare En rubrik under huvudrubriken, har till uppgift att ”rycka ned” läsaren till resten av artikeln.
Ingress Kan ses som en kort sammanfattning (bör vara max 30-40 ord) av artikelns viktigaste innehåll. Består oftast av några rader, uppdelade i två-tre korta stycken. Ingressen markeras vanligtvis med större och fetare stil än brödtexten. Ingressen har till uppgift att väcka läsarens nyfikenhet och locka till fortsatt läsning av artikeln. En bra ingresstruktur är: • Först inledande mening som kort informerar om nyheten, det ”viktigaste”. • Nästa stycke ger sammanhang, tid och rum • Ingressen kan därefter avslutas med att ge en föraning om innehållet i den kommande brödtexten.
Sida 1 av 2
Textkommunikation A HT 2012 LBS Motala
Brödtext
Är själva artikeltexten. Det är här information och bakgrund presenteras. Källa/Källor står även med här.
Mellanrubriker Finns ofta i längre artiklar och är små rubriker i brödtexten. Dessa ska hjälpa till att hålla spänningen uppe, lätta upp brödtexten så att den inte blir så kompakt och svårtläst, samt att tala om vad följande text innehåller. Mellanrubriker läggs in i brödtexten mellan olika textavsnitt/stycken. Ett alternativ är att låta de första orden i några stycken börja med fetare och/eller annan stil.
Citat (återgivning av någons tal) I en artikel kan man återge andras ord genom att använda tankestreck -. Exempel: - Jag är glad över att vara här, sa Pelle.
Källor Varifrån informationen kommer måste anges, detta sker i brödtexten. Tänk dock på meddelarskyddet. Kort kan man säga att meddelarskyddet innebär att vissa källor som man använder sig av inte får avslöjas.
Signatur Efter brödtexten ska det stå vem som skrivit artikeln.
Disposition Är i vilken ordning innehållet presenteras. En text består sällan av endast en dispositionsmetod, utan olika avsnitt av texten kräver olika dispositioner beroende på innehåll och syfte med avsnittet. Man bör använda en dispositionsmetod som binder samman texten på ett övergripande plan. Ett urval av olika dispositioner: Kronologisk disposition: Händelser berättar man lättast om i kronologisk ordning (tidsordning). Ingressen behöver dock inte utformas i tidsföljd. Emfatisk disposition: Innebär att man presenterar det viktigaste innehållet först. I ingressen kan det vara på plats att avslöja en del av slutet först om det anses som det viktigaste. Den så kallade triangelmodellen används: det viktigaste står först (i ingressen), för att därefter presentera information och bakgrund (i brödtexten). Passar bra för tidningsartiklar, forskningsrapporter, sammanfattningar och pressreleaser. Logisk disposition: Innebär att resonemang, orsakssamband, förklaringar och argument skapar sammanhanget. Passar bra i exempelvis debattartiklar, politiska texter, vetenskapliga verk och läroböcker. Tematisk disposition: Innebär att man presenterar innehållet efter olika teman. Ett exempel skulle kunna vara en rapport om ökad turism kan ha upplägget/teman: Turistaktiviteter, arbetsmarknad, kultur, miljö och ekonomi. Kan användas exempelvis när man vill beskriva ett problem eller försöka rapportera så objektivt som möjligt.
Sida 2 av 2