Översättning från engelska av Hans O. Sjöström
Stockholm 2010
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 3
09-12-02 10.26.39
När bojorna brast – Historien om Tredje världens segrar och nederlag Leopard förlag S:t Paulsgatan 11 118 46 Stockholm www.leopardforlag.se © Vijay Prashad, 2007 Originalets titel: The Darker Nations. A People’s History of the Third World Först utgiven av: The New Press, USA 2007 Översättare: Hans O. Sjöström omslag & typografi: Rasmus Kellerman OMSLAGSBILD: iStock Typsnitt: Trade Gothic + Sabon OsF Sättning: Team Media Sweden AB, Falkenberg Tryck och bind: ScandBook, Falun 2010 ISBN 978-91-7343-246-7
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 4
09-12-02 10.26.39
INNEHÅLL
11
Förord till bokserien A New Press People’s History av Howard Zinn
13
Författarens tack
17
Inledning första delen · Strävan
25
paris
ett begrepp manas fram 39
Bryssel
1928 års förbund mot imperialismen 57
Bandung
afro-asiatiska konferensen 1955 79
Kairo
afro-asiatiska kvinnokonferensen 1961 91
Buenos Aires
att föreställa sig en ekonomi 105
Teheran
att odla en föreställning 127
Belgrad
den alliansfria rörelsens konferens 1961 139
Havanna
trikontinentalen 1966
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 9
09-12-02 10.26.40
Andra delen · Fallgropar 153
Alger
vådorna av en auktoritär stat 169
La Paz
utsläppta ur kasernerna 189
Bali
kommunisternas död 205
Tawang
det smutsigaste kriget 217
Caracas
olja, Djävulens träck 233
Arusha
socialism i all hast Tredje delen · Mord 251
New Delhi
parentation över tredje världen 271
Kingston
globalisering under IMF:s ledning 297
Singapore
den asiatiska vägens lockelse 313
Mekka
när kulturen kan bli grym 331
Sammanfattning
337
Noter
413
Register
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 10
09-12-02 10.26.40
INLEDNING
”Tredje världen står idag inför Europa som en väldig massa med uppgift att försöka klara de problem Europa inte kunnat finna lösningen till.” Frantz Fanon: Jordens fördömda 1969.1
Tredje världen var ingen plats. Det var ett projekt. Under de till synes ändlösa striderna mot kolonialismen drömde folken i Afrika, Asien och Latinamerika om en ny värld. Mest av allt önskade de värdighet, men också livets grundförutsättningar (jord, fred och fri het). De lät sitt missnöje och sina förhoppningar utgöra grunden för organisationer av olika slag där ledarna formulerade kraven till ett program. Dessa ledare, Jawaharlal Nehru från Indien, Gamal Ab del Nasser från Egypten, Kwame Nkrumah från Ghana eller Fidel Castro från Kuba sammanträffade vid en serie möten under mit ten av 1900-talet. I Bandung (1955), Havanna (1966) och på andra platser utformade de en ideologi och en uppsättning institutioner som skulle uttrycka deras folks förhoppningar. ”Tredje världen” be stod av dessa förhoppningar och de institutioner som tillkom för att driva dem framåt. Ur ruinerna av andra världskriget uppkom ett kallt krig mellan två världsmakter som hotade hela mänsklighetens existens. Super känsliga avfyringsanordningar för kärnvapen jämsides med hetsiga debatter om fattigdom, bristande jämlikhet och frihet blev ett hot också mot dem som inte levde under USA:s eller Sovjetunionens 17
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 17
09-12-02 10.26.41
när bojorna brast
paraplyer. Som Nehru påpekade bombarderade bägge sidor var andra med argument om fred. USA, som var nästan oskadat av kriget, använde sitt övertag till att återuppbygga båda sidorna av Eurasien och innesluta ett krigshärjat Sovjetunionen. Fraser som ”massiv vedergällning” och ”provokationsstrategi” utgjorde inget hopp för de två tredjedelar av världens folk som alldeles nyligen hade vunnit självständighet från sina kolonialherrar eller stod på tröskeln till befrielsen. I kläm mellan dessa två stora grupperingar slöt sig de mörkare na tionerna samman till tredje världen. Beslutsamma människor käm pade mot kolonialismen för att erövra sin frihet. De krävde politisk jämlikhet på det internationella planet. Den viktigaste institutionen för dessa yttringar var Förenta Nationerna. Från sin tillkomst år 1948 har FN spelat en oerhört betydelsefull roll för den allra största delen av vår planet. De nya staterna fick visserligen inga perma nenta platser i säkerhetsrådet men utnyttjade generalförsamlingen till att föra fram sina krav. De afro-asiatiska mötena i Bandung och Kairo (1955 respektive 1961), tillkomsten av den alliansfria rörelsen i Belgrad (1961) och den Trikontinentala konferensen i Havanna upprepade de viktigaste argumenten i projektet tredje världen så att de i samordnade former kunde föra dem vidare till FN som var den viktigaste scenen. Dessutom påverkade de nya staterna FN till att skapa institutionella plattformar för tredje världens program. FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) var den viktigaste av dessa institutioner men inte den enda. På dessa vägar fördes även andra aspekter än den politiska jämställdheten fram. Projektet tredje världen omfattade krav på omfördelning av världens råvaror, en vär digare avkastning av befolkningarnas arbetskraft och ett gemensamt erkännande av deras vetenskapliga, tekniska och kulturella arv. I Bandung framlade värden för konferensen, Ahmed Sukarno, sin katekes för tredje världen: Vi får inte vara bittra över det förflutna utan istället rikta blicken stadigt mot framtiden. Vi måste minnas att ingen av Guds välsig nelser är så ljuv som livet och friheten. Vi får inte glömma att hela mänsklighetens format förminskas så länge det finns nationer eller delar av nationer som fortfarande är ofria. Vi får inte glömma att människans ädlaste syfte är hennes befrielse från fruktans och fat 18
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 18
09-12-02 10.26.41
inledning
tigdomens fjättrar, hennes befrielse från de fysiska, andliga och intel lektuella fjättrar som så länge har hämmat utvecklingen för mänsk lighetens stora flertal. Och, systrar och bröder, vi får inte glömma att, för att uppnå allt detta, måste vi asiater och afrikaner ena oss.2
Idén om tredje världen satte miljontals människor i rörelse och fram bragte hjältar. En del av dessa var politiska gestalter som de tre tita nerna (Nasser, Nehru och Sukarno) men också Nguyen Thi Binh och Ho Chi Minh i Vietnam, Ben Bella i Algeriet och Nelson Mandela i Sydafrika. Projektet gav också nya beståndsdelar till skaparkraften hos dess kulturarbetare – människor som poeten Pablo Neruda från Chile och målaren Sudjana Kerton från Indonesien. Den horisont som tredje världen åstadkom entusiasmerade dem och även dem som i sitt vardagsliv formade historien. Projektet tredje världen för enade de skiftande tonarterna i dessa kamraters stämmor. Projektet tredje världen hade redan från början en inbyggd brist. Kampen mot de koloniala och imperialistiska krafterna tvingade fram enighet mellan olika politiska partier och olika samhällsklas ser. Allmänt populära samhällsrörelser och politiska grupperingar erövrade friheten åt de nya nationerna och tog sedan makten. Men när de fick makten blev den enhet som till varje pris hade upprätt hållits en belastning. Arbetarklassen och småjordbrukarna i många av rörelserna hade funnit sig i allianserna med jordägarna och de framväxande industriella eliterna. När staten väl kom i folkets hän der trodde de att den nya staten skulle driva ett socialistiskt pro gram. Vad de i stället fick var en kompromissideologi som kallades arabisk socialism, afrikansk socialism, sarvodaya eller NASAKOM som kombinerade löftet om jämlikhet med en bibehållen social hier arki. I stället för att bli ett verktyg för ett helt nytt samhälle skyd dade dessa regimer eliten bland de gamla samhällsklasserna samti digt som de producerade förutsättningar för samhällelig välfärd för folket. När de gamla samhällsklasserna väl kommit till makten ar betade de för sina egna intressen antingen genom militären eller det segrande folkliga partiet. På många håll tämjdes, förbjöds eller mas sakrerades kommunisterna för att denna disharmoniska enhet skulle kunna upprätthållas. Under de första decennierna av statsbyggande, från 1940- till 1970-talet, höll pressen från den arbetande befolk ningen, det nationella befrielsepartiets prestige och den världsomfat 19
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 19
09-12-02 10.26.41
när bojorna brast
tande samstämmigheten kring behovet av att använda staten som ett verktyg för att skapa efterfrågan i viss mån dessa dominanta klasser i schack. De tog visserligen ledningen i de nya staterna men deras begär efter oinskränkta profiter hämmades av den kvardröjande patriotismen eller den typ av politiska och ekonomiska system som införts genom den nationella befrielsen. På 1970-talet var de nya nationerna inte längre nya. Deras miss lyckanden var många. Folkliga krav på jord, bröd och fred hade ignorerats till förmån för de dominerande klassernas behov. In bördeskrig, misslyckade försök att kontrollera priserna på råvaror, oförmåga att övervinna strypningen från finanskapitalets sida och annat ledde till budgetkriser i stora delar av tredje världen. Lån från kommersiella banker var bara tillgängliga om staterna gick med på ”strukturanpassningar” enligt planerna från Internationella valuta fonden (IMF) och Världsbanken. Mordet på tredje världen ledde till en uttorkning av statens förmåga att agera till förmån för befolk ningen, ett slut på kraven om en ny ekonomisk världsordning och ett avståndstagande från socialismens mål. Dominerande klasser som en gång varit bundna till programmet för tredje världen lösgjorde sig nu ifrån det. De började uppfatta sig som elit och inte som delar av ett projekt – troheten mot det goda bokslutet besegrade den obliga toriska samhällssolidariteten. En biprodukt av att programmet för tredje världen på detta sätt dog blev att det uppkom olika former av etnisk eller kulturell nationalism i de mörkare nationerna. Alla möjliga former av atavism bubblade upp och fyllde det utrymme som en gång upptagits av olika former av socialism. Fundamentalis tisk religion, ras och oförändrade former av klassmakt steg fram ur ruinerna av projektet tredje världen. Projektet tredje världens frånfälle har inneburit en katastrof. Människor på tre kontinenter fortsätter att drömma om något bätt re och många av dem har organiserat sig i sociala rörelser eller po litiska partier. Deras strävanden har lokal förankring. Men utanför lokalsamhället är deras drömmar och förhoppningar obegripliga. Under 1900-talets mitt fördes lokalsamhällenas krav, tack vare pro grammet för tredje världen, vidare till nationernas huvudstäder och lyftes fram på världsscenen. Tredje världens institutioner samlade dessa idéer och spikade upp dem på dörrarna till maktens boningar. Projektet tredje världen (ideologin och institutionerna) gjorde det 20
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 20
09-12-02 10.26.41
inledning
möjligt för de maktlösa att föra en dialog med de mäktiga och att försöka utkräva ansvar. I dag finns inga sådana verktyg för lokala drömmar. När bojorna brast har skrivits för att påminna oss om detta enorma arbete och dess betydelse. Min skildring är inte fullständig men belysande. I boken förs ett brett resonemang om det politiska projektet tredje världen och or sakerna till och följderna av dess nedgång. Världen blev bättre av försöket att formulera ett program för tredje världen. Nu är den fattigare på grund av att denna strävan saknas.
21
094601Nar_bojorna_ORIG.indd 21
09-12-02 10.26.42