Tortyrens återkomst av Mattias Gardell

Tortyrens ĂĽterkomst Mattias Gardell Leopard fĂśrlag stockholm 2010

Av Mattias Gardell har tidigare utgivits: Bin Ladin i våra hjärtan. Globaliseringen och framväxten av politisk islam. Leopard förlag 2005 På andra förlag: Countdown to Armageddon: Louis Farrakhan and the Nation of Islam in the latter days, 1995 In the name of Elijah Muhammad: Louis Farrakhan and the Nation of Islam, 1996 Rasrisk, 1998, 2:a uppdaterade utg. 2003 Gods of the Blood: the pagan revival and white separatism, 2003

Mattias Gardell: Tortyrens återkomst Leopard förlag, S:t Paulsgatan 11, 118 46 Stockholm www.leopardforlag.se Copyright © Mattias Gardell, 2008 Omslag och typografi: Jesper Weithz Omslagsfoto: Cathrine Sandqvist Sättning: Team Media Sweden AB, Falkenberg Andra upplagan, första tryckningen Tryck: Print-It, Litauen, 2010 isbn 978-91-7343-286-3

9

Introduktion

21 Europeisk tortyrhistoria 59 Amerikansk tortyrhistoria 99 Liberal tortyrideologi 149 Undantagslandet 189 Noter 209 REFERENSER

Bilagor: 227 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 233 Konvention mot tortyr och annan grym,

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

242 REGISTER 250 Författarens tack 252 EPILOG

introduktion Guantánamo. Från att ha varit en perifer ort få hört talas om, har Guan­tánamo befäst en plats på våra mentala kartor över världen. Det är en laddad plats, samtidigt frånstötande och betvingande. Förtätad av sammansatta, inte sällan motstridiga och olustiga känslor framkal­ lar Guantánamo omedelbara bilder. Vi har alla sett dem. I transpa­ renta djurburar sitter rader med män i orange overaller, iförda ögon­ bindlar, munkavlar, öronmuffar, tjocka vantar, fastkedjade händer och fötter, på knä i gruset vid uniformerade soldaters läderkängor, bese­ grade, tillintetgjorda. Bilderna har etsat sig fast i männi­skors berättel­ ser och föreställningsvärldar. Oavsett om vi vill ta in dem eller stöta dem från oss. Vi bad inte att få se dem. De förevisades oss. Tvingades på oss. Inbjudna fotografer tog de bilder som sedan kablades ut ge­ nom det globala medieflödet och blev en för världsbefolkningen ge­ mensam erfarenhet, även om betydelsen av Guantánamo skiftar efter perspektiv och ingång i det globala landskapet.

Guantánamo signalerar tortyrens återkomst som juridiskt sank­ tionerad praktik i det offentliga rummet. Som vi kommer att se är tortyr inbyggt i Bushadministrationens ”globala krig mot terror”.

Metoder som enligt gällande folkrättsliga normer betraktas som tortyr auktoriserades av president George W Bush och reglerades i en rad tidigare hemligstämplade myndighetsdokument, produ­ cerade under hösten 2001 och åren framöver. I syfte att minska ris­ ken för åtal för krigsförbrytelser åsidosatte Bushadministrationen Genève­konventionen1 och tortyrförbuden i amerikansk lag genom att hänvisa till det undantagstillstånd kriget mot terror sades nöd­ vändiggöra.2 Den islamiske terroristen utgjorde, sades det, en sådan formidabel motståndare att krigets alla lagar blivit obsoleta. ”Fak­ tum är”, sade Condoleezza Rice i ett tal år 2008, ”att efter 11 septem­ ber var vad som helst lagligt.”3

mattias gardell

tortyrens återkomst

Den här studien utgör ett försök att förstå tortyrens återkomst i västerländska, demokratiska rättsordningar, och vad detta kan tän­ kas betyda för framtidens globala ordning. Den behandlar inte all tortyr överallt. Tortyr praktiseras också i odemokratiska rättssystem, från Kina till Saudiarabien, även om praktiken vanligen är officiellt förbjuden. Att tortyr förekommer i diktaturer ter sig för mig mindre förvånande än dess existens i demokratiska staters liberala rättsord­ ningar.

För mig väcker Guantánamo många frågor. Hur gick det till när tortyr och det som lagtekniskt kallas ”grym, omänsklig och förned­ rande behandling” legaliserades? Hur resonerade myndighetsjuris­ ter och beslutsfattare? Hur kommer det sig att en så stor del av den amerikanska allmänheten tycks beredd att acceptera, till och med bejaka, tortyrens återinförande? Hur ser den ideologi ut som möjlig­ gör tortyr i en liberal samhällsordning? Varför har så många demo­ kratiska stater – inklusive Sverige – valt att medverka i Förenta sta­ ternas illegala tortyrutlämningsprogram? Hur kommer det sig att nära hälften av världens stater har undertecknat bilaterala avtal med Förenta staterna där de förbinder sig att inte utlämna misstänkta amerikanska krigsförbrytare till den internationella brottsmåls­ domstolen i Haag? Vad vet vi om dem som torteras? Hur ser torty­ rens praktik ut? Slutligen: vad betyder det för oss andra, vi som inte torteras? Vad säger oss Guantánamo om disciplinering, makt, suve­ ränitet och den globala ordningen?

Innan vi går vidare måste vi stanna upp och försöka ringa in vad som här avses med ”tortyr”. I det offentliga samtalet förekommer en mångfald skiftande användningar av begreppet. I den ena extremen befinner sig Bushadministrationens jurister, som utvecklat smalast möjliga definition som ett led i det kreativa tänkande genom vilket de sökte vägar runt tortyrförbudet i amerikansk och (offentlig) in­ ternationell rätt, eller folkrätt.4 Under kriget mot terror har Vita ­huset utvecklat två tortyrdefinitioner, som båda bygger på grad av 10

introduktion

smärta och uppsåt.5 Enligt den första definitionen, som var i bruk till dess tortyrbilderna från Abu Ghraib kablades ut över världen, måste den smärta som tillfogas en fånge vara så extrem att den kan jämställas med den smärta som kommer av livshotande organkol­ laps för att kvalificera som ”tortyr”. Dessutom måste uppsåtet vara sadistiskt. Efter Abu Ghraib reviderades definitionen för att också inkludera den sorts smärta som uppstår då ett ben bryts av eller då man får ett slag av en metallstång mot genitalierna. Förutsatt att uppsåtet var att tillfoga fången en sådan smärta och inte att erhålla information. I andra änden av spektrumet talar man om tortyr i en så vid, överförd bemärkelse att termen blir obrukbar. Vad som helst kan vara tortyr. Att behöva genomlida en trist lektion i fransk gram­ matik, att tvingas lyssna till grannens usla musikval, att sitta fast i en bilkö, att utsättas för ännu en obligatorisk släktträff eller att höra glassbilens inträngande ljud kan vara ”tortyr”.6 ”Tortyr” förekommer också som benämning på sexuella fantasier och praktiker inom s/mvärlden och som inslag i mandomsprov och initiationsritualer.

Tortyrforskare avgränsade länge termen för de plågor och smärt­ sensationer rättsbevarande myndigheter tillfogar någon i avsikt att tvinga fram information eller bekännelser. Begränsningen samman­ hänger med materialet, med faktum att ”tortyr” initialt var en juri­ disk term, inskriven i lag. Den romerske juristen Ulpianus, som vi kommer att återträffa i kapitel ett, definierade tortyr som ”den pina och det kroppsliga lidande och den smärta som används för att dra ut sanningen”.7 Liknande juridiska bestämningar återkommer ge­ nom de århundraden då tortyr var ett etablerat rättsinstrument. ­Tortyr är ”kroppsplågor designade för att extrahera sanning”, skrev den italienske juristen Sebastian Guazzini år 1612, en teknik ”upp­ funnen av civilrätten för allmänhetens bästa, som ett sätt att upp­ daga sanning på det att brott inte skall gå ostraffat”.8 Tortyr är ­så­ledes något som utförs av myndigheter, rättsväsendet, ordnings­ makten. Tortyr har varit ett instrument för makten och rättvisan, 11

mattias gardell

tortyrens återkomst

brukat som bestraffning och hämnd eller för att producera informa­ tion och bekännelser. Tortyr är legal handling. Det är också efter den linjen som tortyr definieras i internationell rätt. Enligt Förenta Nationernas tortyrkonvention avses med begreppet ”tortyr varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt el­ ler psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person”, eller som straff eller hot eller av skäl som har sin grund i diskriminering, ”under förutsättning att smärtan eller lidan­ det åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivan­ de av en offentlig tjänste­man”.9 Definitionen ter sig i ett avseende för smal: kvalificeringen offentlig tjänsteman medför att sådana hand­ lingar som inte är utförda av eller på uppdrag av en erkänd myndig­ hetsperson exkluderas, som exempelvis om de utförs av en maktfull­ komlig svartsjuk man, medborgargarden, gerillagrupper eller orga­ niserade rasister. Det talar för att definitionen bör vidgas något. För att kunna särskilja tortyr från andra former av grovt övervåld, miss­ handel och systematiska trakasserier bör man emellertid inte släppa våldets instrumentella karaktär, dess roll i etablerandet eller vid­ makthållandet av en maktordning, ur sikte. I denna studie kommer jag att följa FN:s definition, med undantag för en utvidgning av det sista ledet: handling som utförs av de skäl FN anger måste inte ut­ föras av eller på uppdrag av en offentlig, erkänd myndighet, för att kvalificera som ”tortyr”. Det väsentliga är att den som torterar hävdar jurisdiktion och nyttjar tortyr som ett instrument för makten och rättvisan, för att bryta offrets vilja, för att bestraffa brott, i syfte att tvinga fram information eller bekännelser. Jag kommer också att skilja mellan juridiskt sanktionerad och extralegal tortyr. Det är en kvalitativ skillnad mellan legaliserad tortyr och den tortyr som ut­ förs utom lag, även då den utförs av offentliga myndighetspersoner med de politiska makthavarnas goda minne. Inte nödvändigtvis ur det enskilda offrets perspektiv, men ur samhällets.

12

introduktion

Skillnaden mellan juridiskt sanktionerad och extralegal utom­ rättslig tortyr kommer att framgå under vår berättelses gång. Även om tortyr varit en del av västerländska rättssystem sedan fem år­ hundraden före vår tidräkning, har den inte alltid utgjort en juri­ diskt sanktionerad praktik och heller inte alltid gestaltat sig på sam­ ma sätt. ”Tortyrens återkomst” skall således inte uppfattas som ­något unikt för vår tid. Tvärtom har tortyr återkommit som ett instrument för rättvisan vid flera tillfällen. Det finns, som vi kommer att se, ett mönster för ­tortyrens återkomst; dess introducering följer en viss lo­ gik vad det gäller i vilka lägen, varför, mot vem, på vilka villkor. Den anmärkningsvärda lätthet med vilken tortyr återinfördes som juri­ diskt sanktionerad praktik i det offentliga rummet under de senaste åren kan möjligen sammanhänga med detta mönster; som om en tortyrens strukturella logik reaktiverades, gjorde sig påmind, kändes igen och fick politiska huvudfåror och beslutsfattare att falla in i le­ det. Mot den tanken kan anföras att historien faktiskt inte upprepar sig, det är inte samma historia som kommer igen utan nya berättel­ ser som utformas av de tidigare berättelsernas stoff, även om känslan av déjà vu stundtals kan te sig akut spöklik.

Ur ett annat perspektiv kan idén om tortyrens återkomst avföras genom påpekandet att den faktiskt aldrig har försvunnit. Förvisso försvann tortyr successivt som en legal praktik ur europeiska rätts­ väsenden mellan mitten av 1700-talet och mitten av 1800-talet. Men endast i kolonialmakternas centrum, inte i de koloniala maktord­ ningar som upprätthölls eller etablerades i Afrika, Asien och Ame­ rika. Den amerikanska revolutionen avskaffade tortyr i rättskip­ ningen, men initialt endast vad gäller landets vita medborgare. Även efter slaveriets upphörande och svartas rätt till medborgarskap fort­ satte tortyr att tjäna rättsordningen som extralegal praktik långt in på 1930-talet, då juridisk tortyr redan introducerats igen i Europa.

Utan att gå händelserna i förväg, kan man konstatera att vi också skulle kunna tala om tortyr som en obruten tradition i västerländska 13

mattias gardell

tortyrens återkomst

rättsväsenden. Emellertid skulle en sådan berättelse förutsätta att man bortser från skiljelinjen mellan juridiskt sanktionerad och extra­ legal tortyr, vilket vore olyckligt ur såväl ett teoretiskt som med­ borgarrättsligt perspektiv. Det spelar roll om tortyr är officiellt sank­ tionerad av myndigheterna eller inte. Istället bör tortyr ses som en sammanflätad historia av legala och extralegala praktiker, som under långa perioder innehaft en central position i myndigheters offent­ liga rättskipning och under andra, betydligt kortare, mindre bestän­ diga och alls inte heltäckande, men likväl existerande perioder levt vidare som officiellt förbjudna extralegala metoder. Vi kan således ta hjälp av historien för att försöka förstå under vilka förhållanden och av vilka skäl tortyr introduceras och vidmakthålls, men också för att lyssna till de argument som anförts mot tortyr under dess långa ­historia, och reflektera över på vilka villkor och av vilka anledningar tortyrrutinerna motades ut ur rättsordningarna.10 De källor som står till vårt förfogande för en sådan uppgift va­ rierar, inte minst efter huruvida tortyr var en legal eller extralegal praktik. För tortyr i de rättsordningar som etablerades i de grekiska statstaterna finns inga samlade lagböcker, däremot texter av filosofer och retoriker, samt pläderingar anförda under rättegångar, bevarade.

Materialet utökas väsentligt under romarriket. Här kan vi utgå från den rika skatt av lagtexter, förordningar, protokoll, krönikor, juri­ diska traktat och filosofiska reflektioner som också användes under medeltiden då den romerska rätten återupptäcktes genom muslimsk förmedling och kunde läggas till grund för rättsväsendets utveckling under medeltid, renässans och tidigmodern tid. Under denna, enligt konventionen tredelade, tidsperiod tillkommer andra källor: för­ under­sökningsanteckningar, förhörsprotokoll, domstolsargumen­ tation, universitetsföreläsningar, byråkratiska dokument, kungliga för­ordningar och privatpersoners anteckningar. Med tryckpressen inleds den serie tekniska landvinningar som historievetenskaperna kan nyttja, från tryckta böcker över tidningar till radio och film.

14

introduktion

Med vissa undantag utgår jag för dessa historiska skeenden företrä­ delsevis från den kunskapsproduktion som föregår min.

För den amerikanska tortyrhistoria som fram till kalla krigets slut pågick i det fördolda, liksom för en väsentlig del av den tortyr­ historia som tog vid den ”12 september” nyttjas vid sidan av offent­ liga tal, myndighetsdokument, lagtexter och tidigare forskning en tämligen omfattande mängd tidigare hemligstämplat material. ­Genom Freedom of Information Act (FOIA) som tillkom 1966 men väsentligen förstärktes efter Watergateskandalen, kan enskilda amerikaner, forskare och icke-statliga organisationer ansöka om att hemligstämpeln för handlingar producerade av personal vid fede­ rala myndigheter skall hävas, offentliggöras. Under Bushadminis­ trationen infördes begränsningar vad gäller presidentens arkiv och underrättelsetjänsterna,11 men än så länge är vägen åtminstone bit­ vis framkomlig. Doku­ment som offentliggjorts kan läsas vid re­ spektive myndighets reading room och har samlats i arkiv som National Security Archives (NSA) i Washington DC och American Ci­ vil Liberties Union (ACLU) i New York. Frisläppta dokument kan också beställas via myndigheter, inklusive FBI, CIA och Pentagon.

Många dokument har också lagts upp på Internet, bland annat av ACLU och NSA:s Digital Archives. Vad det gäller CIA:s och Pen­ tagons hemliga tortyrprogram under kalla kriget har jag utgått från dokument samlade vid NSA och försvarsmakten. Det är en massiv mängd. Enbart MKULTRA, en paraplybeteckning för en serie program med fokus på mind control, utvecklingen av vetenskaplig tortyr och sanningsserum, omfattar 197 340 dokument av varieran­ de längd, mellan en och hundra sidor. Vad det gäller tortyrpro­ grammen under kriget mot terror utgår jag företrädelsevis från ti­ digare hemligstämplade dokument samlade hos Federal Bureau of Investigation (FBI), ­Central Intelligence Agency (CIA), Pentagon (här använt som samlingsterm för hela försvarsmakten, inklusive dess högskolor och ­ andra utbildningsenheter) och ACLU. Även 15

mattias gardell

tortyrens återkomst

dessa samlingar är tämligen massiva och omfattar mer än 100 000 dokument av varierande slag.

Två observationer om de offentliggjorda dokumenten är väsent­ liga att känna till. Båda rör begränsningar. För det första utgör de fri­ släppta dokumenten inte samtliga dokument som producerats av be­ rörda myndigheter under dessa tidsperioder. En betydande mängd dokument är fortfarande hemligstämplande. Exakt hur många des­ sa är går inte att uttala sig om. En hel del känner vi dock till genom att de deklassificerade dokumenten innefattar korsreferenser och hänvisningar till andra dokument som inte tillhör de offentliggjor­ da. Många anmälningar om att häva hemligstämpeln på de doku­ ment som identifierats ligger inne hos berörda myndigheter. Rimli­ gen kommer således mer information härefter att tillfogas det vi nu känner till. Full vetskap kommer vi dock aldrig att få. Vi vet att om­ fattande mängder dokument – som sannolikt innehöll material som bedömdes vara särskilt känsligt – har destruerats. Exem­pelvis de­ struerade Sidney Gottlieb, chef för MKULTRA, ­stora mängder do­ kument 1975; Pentagon brände upp de flesta dokument kring tortyr­ utbildningen av latinamerikansk militär, paramilitär och polis under kalla kriget, och CIA har låtit förstöra videoinspelningar av tortyr­ förhör under kriget mot terror. Inför Bushadministrationens avgång till årsskiftet 2008/2009 kommer sannolikt känsliga dokument att destrueras. Trots att många dokument således gått för­lorade för forskarsamhället finns dock tillräckligt med material kvar för att vi skall kunna bilda oss en ungefärlig uppfattning om de tortyr­program som utvecklats sedan slutet av andra världskriget. För den läsare som blir intresserad av att veta mer om tortyrprogrammen under kriget mot terror, men inte har tid att gå igenom hela arkiv rekommende­ ras två utgivna sammanställningar: Torture and Truth, redigerad av Mark Danner och Administration of Torture, sammanställd av Jame­ el Jaffer och Amrit Singh.12 För det andra, är det väsentligt att känna till att de offentliggjorda dokumenten sällan är deklassificerade i sin 16

introduktion

helhet. När en ansökan om att häva hemligstämpeln godkänts, går myndigheten igenom dokumentet och stryker uppgifter som kan vara känsliga för ”nationell säkerhet” eller som avslöjar identiteter som man av sekretesskäl inte vill avslöja – vilket kan röra såväl hem­ liga agenter som personer de hemliga agenterna samarbetar med, arbetar på uppdrag av, vill neutralisera eller föra bakom ljuset. Rent praktiskt går det till så att en eller flera personer på uppdrag av myn­ digheterna stryker feta streck med svart tusch eller vit färg över do­ kumentets valda delar, ibland endast ett par ord, inte sällan hela me­ ningar och stycken och i vissa fall flera sidor. Som läsare av doku­ menten är det självfallet stundtals frustrerande att bli utestängd från något som man av sammanhanget förstår är ytterst intressant, men måste lämna åt framtidens forskare att finna ut. Dessa båda be­ gränsningar vad gäller det offentliggjorda materialet kan vara bra att ha i minnet under läsningen. Det är en många gånger anmärknings­ värd historia som träder fram, men det är inte hela historien. Myck­ et tillhör ännu det fördolda.

Denna historia kommer att utvecklas i fyra kapitel. Det första be­ handlar europeisk tortyrhistoria, från Grekland och romarriket över den medeltida och tidigmoderna kristna tortyrideologin fram till berättelserna om tortyrens avveckling och återkomst, både som ex­ tralegala tekniker utförda av rättskipande myndigheter som polis och säkerhetspolis och som legaliserade praktiker under totalitaris­ mens år, främst Nazityskland och Sovjetunionen under Stalin. Kapit­ let avslutas med Förenta Nationernas tillkomst och dess allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det andra kapitlet foku­ serar på amerikansk tortyrhistoria fram till kalla krigets slut. Det är i huvudsak en historia om tortyr som extralegalt rättskipnings­ instrument applicerat mot landets svarta invånare, av polisen mot lågstatusgrup­per och under amerikanska koloniseringsprojekt, främst Filippinerna. Störst utrymme kommer att ägnas åt kalla kri­ gets amerikanska tortyrhistoria då en väsentlig grund lades för de 17

mattias gardell

tortyrens återkomst

förhörs­tekniker som begagnas nu under kriget mot terror. Den för­ sta delen i denna ­historia ägnas utvecklingen av vetenskaplig tortyr och den amerikanska underrättelsetjänstens jakt efter nycklarna till den fria viljans kammare. Den andra delen behandlar tortyr som ex­ portprodukt, som en del av amerikanska biståndsprogram till allie­ rade stater i den avkoloniserade världen, inte minst Latinamerika, för att hindra kommunismens fruktade frammarsch. Kapitlet avslu­ tas med det ­andra försöket att införa tortyrförbud som global rätts­ standard efter segern i kalla kriget. Därefter följer studiens mest omfattande kapitel som behandlar hur tortyr kom att bli ett centralt instrument under kriget mot terror. Först granskar jag bärande ele­ ment i konstruktionen av den ”liberala tortyrideologi” som framstäl­ ler tortyr som en altruistisk metod använd för att värna oskyldigt liv, såsom den formulerats av ledande jurister och inom populärkultur.

Där­efter möter vi de myndighetsjurister vars arbete skapade det le­ gala rum som möjliggjorde tortyrens återkomst som juridiskt sankti­ onerad praktik. Hur denna praktik ser ut avhandlas i det påföljande avsnittet innan ­kapitlet avslutas med en granskning av hur Bush­ administrationen bemötte och (tillfälligt) besegrade det tortyr­ motstånd som formu­lerades från kongressen och medborgarrätts­ rörelser. I studiens avslutande fjärde kapitel försöker jag förstå vad tor­tyrens återkomst kan tänkas betyda. Kapitlet inleds med en jäm­ förelse mellan tortyr­ideologins påståenden om dem som torteras och vad vi vet om de människor som de facto torterades, vilket for­ merar sig till en gåta jag inte tänker avslöja här. Därefter tar jag hjälp av Michel Foucault för att fundera över hur man kan förstå Guan­ tánamos betydelse för framväxten av den dubbla disciplinerings­ modell som etablerats under det globala kriget mot terror. I det nästföljande avsnittet granskar jag den islamiske terroristens roll som kaosfigur i rädslans geografi och de historiska idéflöden denna figur kan ses som en förtätning av. Därefter undersöker jag kaos­ figurens kosmogoniska funktion, hur kosmos skapas genom kam­ 18

introduktion

pen mot kaos, det vill säga de sätt på vilka kriget mot terror skapar en ny ordning. För dessa resone­mang hämtar jag särskilt inspiration från Walter Benjamin, Carl Schmitt, Giorgio Agamben, Michael Hardt, Antonio Negri och igen Foucault. Definitiva svar ligger emellertid bortom räckhåll. De svar som föreslås bör snarare ses som skisser eller fragment som jag hoppas kan kompletteras om studien bidrar till att väcka debatt och mer tänkande kring dessa svåra frå­ gor. En liknande förhoppning ligger också bakom kapitlets av­ slutande resonemang där jag pläderar för en reaktivering av rätten; en mobilisering kring de liberala rättsprinciper – som allas likhet in­ för lagen – som åsidosatts under kriget mot terror. Väsentligen på­ går just nu en strid om globens ordning. Den ena representeras av den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Den andra kan ni läsa om här.