Sveriges främsta matmagasin
Krubb Klubben Krubbklubben - Nr1 - 2015 Mars - Pris:100kr
Mat traditioner
Våga vägra dieter Genmodifierad mat
Tips på recept! ALLT OM MAT
Granskning av E-ämnen
-Vad fyller de för funktion? -Är de farliga?
www.Krubbklubben.se Krubbklubben@hotmail.se Facebook/Krubbklubben #Krubbklubben
1
Välkommen! I krubbklubbens första officiella nummer kan du läsa allt som du någonsin velat veta om mat. Spännande recept, rörande reportage, informerande nyheter och starka debattartiklar. Följ med krubbklubben på ett spektakulärt restaurangbesök, en resa i naturens vildmarker och se vad Thailand har att erbjuda. Vi har haft mat som passion hela våra liv. Vi älskar att laga mat, äta den och skriva om den. Tillsammans så har vi, Pontus, Kim, Oscar och James satt ihop det bästa ifrån matkulturen i ett smarrigt magasin. Vi har länge velat förmedla våra näringsrika tankar inom matens värld på ett kreativt sätt och det här är vår möjlighet. Vårt mål är att väcka ett intresse av mat som folk inte trodde att de hade inom sig. Så håll i besticken och hugg in medans det är varmt! - Krubbklubben
Smaklig 2
Foto avToyah
Innehåll 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 23 24 26 28 30 32
Ledare Världssvälten kan lösas enkelt Världssvälten Religiöst kött Ny nyttig kost! Jägarkäk Vinterhajk Nya regler gällande ekologisk mat Matens historia Julbord, påskbord och ordentligt med tradition Thailändska traditionella rätter Våga vägra dieter Granskning: Tillskott och E-ämnen Kosttillskott Genmodifierad mat Mat och nöje på Enellys Frukt och grönt för en bättre hälsa
måltid! 3
Världssvälten k Världen idag: Vi människor kan flyga världen runt och har större möjligheter än någonsin att nå dit vi vill med våra liv. Vi har utvecklat maskiner, mekanisk industri och framgångarna inom vetenskapen de senaste decennierna är enorma. Men samtidigt så finns det flera miljoner människor som lever i absolut fattigdom och varje dag dör 21000 barn i svält. Av Kim Enberg
Enligt FNs Food and agriculture organization så uppskattas 805 miljoner människor leva undernärda, varav 526 miljoner lever på gränsen till svält.
Svält toppar listan på världens 10 största hälsorisker och gör det med gigantiska marginaler. Svält dödar årligen fler människor än Aids, malaria och tuberkulos tillsammans! 791 miljoner av alla undernärda lever i utvecklingsländer. Samtidigt så finns det i industriländerna så mycket livsmedel att det räcker och blir över. Det finns faktiskt så mycket livsmedel att det årligen slängs 1,3 miljarder ton mat, vilket motsvarar en tredjedel av all den mat som årligen produceras. Den här maten som slängs räcker för att mätta 3 miljarder människor! Vi kan alltså redan nu med den maten som produceras lösa matkrisen flera gånger om bara genom att fördela den bättre.
Foto av CDC/ Dr. Lyle Conrad
4
Men hur kommer det sig att vi inte bara löser världens matproblem om det egentligen är så enkelt? Jo, vi låter pengar styra. Livsmedelsindustrin kan tjäna mer på att slänga överflödiga varor än att sänka priset på dem, därför att det skulle sänka den totala försäljningen av den specifika varan till fullt pris. Detta är ett hån mot de som svälter! Och det får faktiskt konsekvenser även för oss. Om det globala matsvinnet skulle vara ett land så skulle det vara den tredje största källan till utsläpp av växthusgaser i världen efter USA och Kina. Vi skulle kunna slå två flugor i en smäll men vi värnar hellre om vår egen bekvämlighet och marknadsekonomin.
Lösningarna på världssvälten är många. Vi kan
utveckla det småskaliga jordbruket och försöka bli av med självhushållet i utvecklingsländerna. De flesta som har för lite mat lever på landsbygden och är på ett eller annat sätt beroende av jordbruket. Men med ett bättre och ökat stöd till småskaliga odlare kan jordbruket utvecklas och människors försörjning stärkas på ett ekologiskt uthålligt sätt. Detta kan även i vissa mån tillämpas i industriländerna för att även de ska utvecklas ekologiskt och bli mer miljövänliga. Om vi hejdar klimatförändringarna så kan vi även ge mer gynnsamma förutsättningar till jordbruket i många fattiga länderna. För när vi släpper ut massa växthusgas så är det främst länder närmast ekvatorn som påverkas av tunnare ozonskikt, växthuseffekten och ökenspridningen. Det är också där många länder med undernäringsproblem befinner sig. Det är alltså de som bidragit minst till klimatförändringarna som drabbas hårdast när regnet blir allt mer opålitligt och odlingsmöjligheterna försämras. Vi i industriländerna har ett ansvar gentemot dessa länder för det är vårt levnadssätt som har försatt dessa människor i den sits de är i.
kan lösas enkelt Ekonomin finns för att hjälpa dessa människor som lever i hungersnöd genom bistånd och utvecklingsprojekt. Många människor är hungriga därför att de är fattiga och inte har råd att köpa tillräckligt med mat. Kontantstöd till utsatta befolkningsgrupper utgör ett mycket effektivt sätt att minska hunger. Erfarenheter från stödsystem med familjebidrag, folkpension och rätt till beredskapsarbete visar att mottagarna använder pengarna för barnens bästa och att undernäringen minskar särskilt bland barn. Vi behöver inte offra vår välfärd för att hjälpa utsatta människor. Om alla de rikare länderna gick samman skulle den totala bråkdelen av vår budget vi skulle behöva lägga bli närmast obefintlig för att hindra svälten i världen. Behöver vi verkligen lägga miljarder på rymdresor och vapen. Vapen som ska användas för att döda, istället för mat som ska föda. Att vi människor ska döda framför att föda? Vi bör se över våra prioriteringar. Det behöver inte vara svårare att lösa matkrisen när vi redan har verktygen.
Foto av Forester
Foto av CDC/ Dr. Lyle Conrad
5
Världssv
VĂ„RLDSHUNGER
OCH FATTIGDOM Ă„R ETT AV DE STĂ–RSTA PROBLEMEN MĂ„N-
NISKOR MĂ–TS AV IDAG.
MEN
MYCKET GĂ–RS FĂ–R ATT MINSKA SVĂ„LTEN OCH DE
FĂ–RENTA NATIONERNA HAR TAGIT ETT STORT ENGAGEMANG.
AV JAMES EDSTRĂ–M
I
Asien  och  de  stilla  havsĂśarna  lider  mer  än  526  miljo- ner  av  svält.  I  Afrika  är  det  mer  227  miljoner.  I  Latin  Amerika  och  Karibien  är  det  37  miljoner  och  i  i-Âlän- derna  är  det  bara  15  miljoner.  I-Âländerna  stĂĽr  bara  fĂśr  2%  av  världshungern,  resten  stĂĽr  Utvecklingsländerna  fĂśr  enligt  Food  and  Agriculture  Organization  (ď´žFAO)ď´ż.  FAO  har  gjort  undersĂśkningar  under  2014  pĂĽ  hur  världshungern  är  spridd  och  vad  deras  kultur  är. Kraftig  fattigdom  i  u-Âländerna  gĂśr  att  de  mĂĽste  spendera  cirka  80%  av  deras  inkomst  pĂĽ  mat.  I  Afrika  och  Asien  är  den  stĂśrre  delen  beroende  (ď´žcirka  3/4)ď´ż  pĂĽ  jordbruk  och  det Â
6
är  deras  enda  mÜjliga  inkomst.  Deras  ekonomi  är  starkt  beroende  pü  naturen  och  naturkatastrofer  blir  fÜrÜdande.  UndersÜkningarna  visade  att  runt  hälften  av  alla  män- beroende  pü  jordbruk. FÜrenta  nationerna  har  satt  ett  mül  att  halvera  världsfat- tigdomen  och  världshungern  tills  2015.  Mület  sattes  ür  men  världshungern  är  fortfarande  hÜg  och  det  beror  pü  de  Ükade  matpriserna.
vält
Kate Holt/AusAID FN  har  minskat  världshungern  men  det  är  fortfarande  en  bit  kvar  tills  en  halvering  och  enligt  FNs  generalse- kreterare  Ban  Ki-ÂMoon  är  det  mycket  som  behĂśver  gĂśras  fĂśr  att  nĂĽ  mĂĽlet.  Bland  annat  sĂĽ  har  WFP,  World  food  program  skapats  av  FN.  Det  skapades  1968  och  dess  mĂĽl  är  att  bekämpa  världssvält.  De  hjälper  till  med  att  skaffa  fram  mat  dit  det  behĂśvs  efter  naturkatastrofer,  civilkrig  är  den  stĂśrsta  organisationen  i  världen  fĂśr  att  bekämpa  världshunger.
Kate Holt/AusAID De  jobbar  ocksü  lüngsiktigt  genom  att  ge  ut  mat  direkt  till  invünare  i  de  drabbade  byarna  och  städerna.  Tanken  är  att  de  svält  drabbade  ska  dü  kunna  lägga  sin  energi  som  annars  är  fokuserad  pü  att  skaffa  mat,  till  att  Üka  deras  egna  matproduktion,  till  exempel  genom  irrigation.
7
Religiöst kött Det finns många religioner i världen men några av dom har regler gällande vad man får äta och vad man inte får äta. Pontus Holgersson
8
Jag har tänkt att jag ska kolla historien bakom regler gällande mat i olika religioner. Jag tänkte börja med är hinduismen som man mest hittar i Indien. Inom hinduismen så är det det förbjudet att äta eller skada en ko. Det finns många anledningar till varför det är så här men ingen vet vilken det största av dom är. Jag tänkte nämna några anledningar nu så en av anledningarna är att dom tycker att kon är en av jordens sju mödrar dom andra är moder jord den tredje är ena moder och den fjärde är lärarinnan och den femte är vårdaren och dom sista två är brahminens hustru och drottningen. E n annan anledning är är att kon ger mycket resurser som mjölk och grädde och smör yoghurt men även bränsle som är torkad avföring och urin som förr ansågs ha ett medicinskt syfte. Kon ger också avföring som kan användas till att isolera hus och kon föder också fram tjurar som kan hjälpa till att plöja åkrar och hon är även en bra renhållnings maskin. Kon ger även saker som kan användas till religiösa ceremonier som tillexemepel ghee som är skirat smör. Det sägs även att en gång i tiden så kom den hinduistiska guden Krishna till jorden i skepnad av koherden
Gopala som var kornas skyddsherre. Kon ger bara till människan utan att begära något tillbaka förutom några gröna grödor och det sägs att kon är den som uppmanade folk att bli vegetarianer. Inom Islam så är det förbjudet att äta ett speciellt djur och det är grisen och anledningen till det är för att grisen inte idisslar sin mat och därför är grisens kött orent och ska inte ätas av människan och inte ens rörandet av deras döda kroppar är tillåtet. Muslimer säger även att man kan bli väldigt sjuk av att äta gris kött just för att man kan få en massa olika parasiter i kroppen som kan bosätta sig i din kropp och äta dig levande inifrån. En annan anledning till att inte äta det är för att det är ett väldigt fett kött som gör så att fett lagras i dina blodkärl och kan få dig att få hjärtinfarkt.
9
Ny nyttig Chiafrön, ett av världens hälsosammaste livsmedel som går under benämningen ”superlivsmedel” inom marknadsföringen. Men var kommer chiafröet ifrån och varför är det så nyttigt? Av Kim Enberg
C
hiafröet kommer från plantan Chia som är en kranblommig växtart. Chiafrön har används som basföda hos folket i Mesoamerika (nuvarande Mexiko och Guatemala) i över fyratusen år. Eftersom de växer vilt i det området så har det används flitigt just där av både Azteker och Mayaindianer. Men det dröjde så sent som till 2010 innan Chiafröet blev trendigt i vår del utav världen i samband med att begreppet ”superlivsmedel” började användas. Författaren Christopher McDougall har även bidragit till populariteten genom att hylla livsmedlet i sin bestseller ”Born to Run”.
Chiafröet består av 40 procent nyttiga växtoljor och 20 procent protein. Det innehåller mineraler som bland annat magnesium, kalcium, järn och zink. Fröet innehåller även A-vitamin och flera olika typer av B-vitamin men också omega-3 som kanske är fröets viktigaste egenskap. Ett chiafrö har en högre halt av omega-3 än vilken fisk som helst. Fröet har åtta gånger mer omega-3 än lax, tre gånger mer fiber än fullkornsbröd och dubbelt så mycket protein som sojabönor. Kolhydrathalten är även den hög. Av fröet består 38 procent av kolhydrater, varav 30 procent är olösliga. 100 gram chiafrön innehåller 520 kcal och rekommenderas därför särskilt till personer som gör av med mycket energi och vill bli uthålligare.
Tarahumara indianerna
Vilka är då Tarahumara indianerna? -”Tarahumarafolket är en indianstam i Mexiko som bor ganska isolerat på ett ställe som går under benämningen kopparkanjonen” säger Cynthia Gorney, korrespondent för National Geographic och professor i journalistik. –”Huvuddelen av Tarahumaras kost består av Pinolé som är en typ av gröt som bland annat innehåller mycket chiafrön. Tarahumara är även kända som enastående långdistanslöpare som kan springa mellan 80 och 160km för ren njutning. Sambandet mellan deras livsstil och kost är uppenbar”. Eftersom Tarahumara har levt i en miljö med inget annat än smala stigar genom kanjonerna i generationer så är de osedvanligt uthålliga löpare. Själva kallar sig tarahumara för Rarámuri. Rarámuri betyder ”fotlöpare” eller ”han som går bra”. Tarahumaralöpare har retat gallfeber på amerikanska ultramaratonlöpare genom att besegra dem endast iklädda sandaler och trots att de då och då stannade för att röka. En av vår tids främsta ultramaratonlöpare, Scott Jurek, har även han lidit ett nederlag mot den legendariska Tarahumaralöparen Arnulfo Quimare. Kan den Chiafrörika kosten ha en del i Tarahumars löpförmåga? –”Ja, det är inte bara chiafrön som gör de till framstående långdistanslöpare. Det är också en del av deras livsstil, miljö och kultur. Men visst spelar Chiafrö kosten en viktig del” svarar Cynthia.
Bild av Daniel Schwen
10
g kost!
Bild av Ton adam
Bild av Eli Duke
11
12
13
Vinterh
Här tar James med oss ut i Kilsbergens vildmarkjer för del av hans upplevelse under en vinterhajk. Jägare, m ocbh Trangiakök, all action man kan tänka sig under
V
i anländer med Linnéa i hennes Golf till parkeringen i Kilsbergen. Trotts all snö så gick bilfärden mycket bra. Vi har så mycket packning i bagaget att det skymmer backspegeln. Vår lärare Anna står där och vinkar in de elever som anländer. Det är inte mer än 5 minus grader och ett lätt väder. Ett bra upplägg för en ganska lugn vinterhajk. Det är ungefär 1 km till det lilla fältet där vi ska resa våra tält. Vi åkte efter lunchen på skolan så vi är mätta och inför dagen och dess aktiviteter. Till lunch åt vi en mycket välsmakande och kryddad gulasch-soppa och sedan lite mac and cheese med skinka. Det gäller att ladda rejält med mat inför en hajk, mat är inte en säkerhet när man är ute i naturen. När man är ute i naturen så är det viktigt att man är förberedd för överlevnad. Jag, Johan och Jesper anländer först vid campingplatsen. Tord står redan där i ulltröja, väst, termobyxor och stövlar när han väntar på oss. Han har sin Volvo med släp på parkerad där. Släpet är laddat med det vi behöver för dagen. Tält, yxor, ved, och så klart stormköken. Stormkök är ett fantastiskt verktyg att ha med sig när man är ute på hajk. Det är ett helt kök i en liten påse som öppnar flera möjligheter till mat. När alla har kommit dit så ska vi packa ur allt från släpet. Plogbilen åker förbi på vägen bredvid tältplatsen och plogar
14
Av James Edström ner en massa snö i diket intill skogen. Samtidigt så kommer ett jägare på besök. Det är en grupp som Tord hade bjudit dit. De har mycket erfarenhet om jakt och vi ska bland annat få testa att skjuta med en bössa på lerduvor. Vi lämnar vår packning under ett träd så att de inte ska bli helt täckta i snö och följer sedan med en av jägarna och hans hund, Frasse ut i skogen sär han ska berätta om så kallade ”jaktanekdoter”. Han pratar om historian, att först var det ett sätt att överleva på och sedan har det blivit en affärsidé och sedan till ett nöje. Älgkött är dyrt men mycket gott att laga till som maträtt. I kilsbergen så finns det hjort och älg att jaga till mat. Det finns bär i skogen man kan äta om man skulle tappa bort sig. Kanske inte så mycket på just vintern men under sommaren så finns tillräckligt för att äta sig mätt på det. Han visar också ett bra sätt att göra en eldstad ifall det är mycket vind ute. Eld är väldigt viktigt för överlevnad eftersom det ger värme och man kan laga mat på det. Under tiden som jägaren pratar om jakt så går vi en och en till lerduve skyttet. Man kan höra skotten över hela kilsbergen. Det är snart min tur att gå iväg och jag är ser fram emot att få testa på det. Nu kommer Linnéa tillbaka och det är min tur. På vägen dit ser jag att den andra gruppen har snart
hajk
r att få en militärtält r en hajk! Foto av Anna Larsson.
stormkök. Det börjar fräsa ordentligt och vi lyckas f hamburgarna mycket vällagade. Det är mycket gott med en delikatess när man är ute i naturen, ven om vi glömde dressingen. De som inte lagar upp mat på ett stormkök har kall mat som pastasallad, mackor men även kokt korv i en termos. Jag frågar de som har kall mat varför de inte agar upp varm mat när det ändå är vinter och det är så kallt. ”Vi vill inte krångla med stormkök” säger Oscar. ”Det blir också en massas disk att ta hand om”. Man kan ju äta kall mat lika väl men när det är vinter så tycker jag man kan kosta på sig för att få en varm rätt i magen. Mot kvällen när vi ska sova så tänder vi kaminen i tältet. Det blir riktig mysigt och varmt faktiskt. Vi turas om att vara eldvakt. Jag och Pontus blir det vid tolv på natten i en timme. Ett perfekt tillfälle att sitta med lite mysmat. Man kan ha lite varmchoklad från en termos, värma marshmallows på kaminen och göra smores för att få det riktig mysigt, speciellt efter att ha varit ute och frusit en hel dag. Till frukost har jag mackor som jag tidigare förberett. Jag vet att vi inte har så lång tid att äta tills vi ska fälla tältet så därför är det mycket snabbare med redan förberedd frukost. Det är ändå en fysisk del var i hajken och då behöver man lite energi så limpa med ost och skinka duger fint. Samtidigt som jag sitter upp i sovsäcken och äter klockan 8 på morgonen så sover de flesta omkring mig. Tord är vaken och kokar vatten till sitt te. Vi lägger inte in någon mer ved i kaminen så det gäller att få på sig kläder och gå upp innan det blir för kallt. Tord väcker upp de andra och snart är de flesta igång med att rulla ihop sina sovsäckar och äta frukost. När alla har stigit upp så tar vi ut all packning och fler tältet, en process som tar några minuter. Hajken är i princip slut när vi väl får in allt det sista i Tords släp. Det enda jag behöver göra nu är att åka hem och diska stormköket sedan kan jag känna mig nöjd med hajken.
skottat bort all snö från platsen där de ska resa sitt tält. När alla i vår grupp har skjutit klart och den andra gruppen har rest sitt tält så växlar vi. När jag anländer till lerduv skyttet så får jag ett par hörsel-kopor och två jägare visar hur bössan funkar. Det luktar krut och man kan höra maskinen som skjuter ut lerduvor brumma. Av fyra skott så träffar jag bara ett. Det är tur att vi inte jagade riktiga fåglar till middag. Efter att ha skjutit klart så känner jag att det är dags för en varm kopp kaffe. Man kan enkelt koka upp det på ett stormkök eller i en kanna över elden. Under denna hajk så ska jag och min partner och kolega, Pontus använda oss ut av ett stormkök för att laga middag. Vi har lite lättare förhållanden att överleva i så vi behöver inte jaga våran mat. Den ligger redan död i våra ryggsäckar, redo att stekas. Vi har skaffat en klassiker och det är hamburgare med bröd och dressing. Vi sitter inne i mörkret i tältet och plockar fram stormköket, hamburgare och bröden. Pontus gräver i sin väska efter dressingen men till vår förskräckelse så finner han den inte i hajkryggsäcken. Han medier att han måste ha glömt den hemma. Synd som det är så börjar vi steka upp hamburgarna i stormköket. Det går segt i början och tar inte fart på ett par minuter. Vår andra miss var att vi inte hade något steksmör med oss. Man kan reglera värmen med ett lock på behållaren med t-sprit. Det är värmen som kan vara lurig när man använder
15
Nya regler g‰llande ekologisk mat
av Pontus Holgersson
E
n regel som har infÜrts gällande ekologiskt. När man ska bÜrja odla ekologiska grÜnsaker, spannmül, rotfrukter och vanliga frukter och slakta djur är att din produktion müste bli godkänd av en oberoende kontrollant som für komma när hen vill. FÜr att fü sälja sin produkt sü müste man bli godkänd av EU och fü EU märket pü din produkt men du kan även bli krav märkt men krav har hÜgre krav pü sina produkter sü om du blir krav märkt sü blir du EU märkt ocksü. Det har blivit svürare att bli krav märkt pü senare tid sü just nu krävs fÜljande fÜr att bli krav märkt. Man müste hülla en hüllbar produktion med lüg klimat püverkan.
16
Man müste även ha en god djur omsorg och ett bra socialt ansvarstagande och till sist ska man ha en ärlig mat utan onÜdiga tillsatser. Det finns münga varor idag som nästan i princip är ekologiska men dom märks inte fÜr att dom inte hüller kraven pü en sak som EU eller krav kräver och fÜr att fü flera folk att kÜpa ekologisk mat sü ska man fÜrsÜka att bÜrja hjälpa dom som är halv ekologiska att bli hel ekologiska sü att dom kan fü krav märkningen sü att det blir flera krav märkta varor. När det blir flera krav märkta varor sü att varorna kan sänka i pris och dü kommer det leda till att flera kÜper dem.
t p e ec r s
an k c Ve
Pizza con salsiccia piccante Ingredienser 400 g krossade tomater av hög kvalitet 0,5 tsk salt 2 tsk torkad oregano 350 g mozzarella, gärna buffelmozzarella 4 färska salsicciakorvar 2 msk olivolja basilikablad Pizzadeg: 25 g jäst 2,5 dl vatten (37grader) 0,5 msk olivolja 1 tsk salt 5 dl vetemjöl special + mjöl till bakbordet
Gör så här Ugn: 275° 30 min + 1 timma jäs tid Pizzadeg: Smula jästen i en bunke och lös upp den med lite av vattnet. Tillsätt resten av vattnet, olja och salt. Häll i mjölet lite i taget och arbeta till en smidig deg i ca 10 min. Strö lite mjöl över degen och låt den jäsa övertäckt i en timme. Sätt ugnen på 275°. Knåda degen i några minuter och dela i fyra bitar. Knåda varje degbulle lite till och platta ut med handflatan. Kavla ut degbullarna till tunna runda pizzabottnar. Lägg bottnarna på bakplåtspappersklädda plåtar. Tryck med tummen ca 2 cm innanför degkanten, detta gör att kanten blir luftig och god vid gräddning. Topping: Bred ut tomatkrossen på bottnarna. Salta och strö över oregano. Riv bitar av mozarellan och fördela ovanpå. Tryck salsiccian ur sitt skinn och smula korvfyllningen över pizzorna. Grädda mitt i ugnen, 10–12 min. De är klara när fyllningen bubblar rejält och kanterna börjar få färg. Ringla över olivolja och strö över basilika vid servering. 17
Matens historia Människan behöver mat för att få energi och kunna överleva. Vi har alltid ätit och kommer förmodligen alltid behöva äta. Men vad vi har ätit och varifrån maten har kommit ifrån har varierat över tid, rum, geografi och teknik. Av Kim Enberg
Människan är en allätare och kan tillgodogöra sig näring från både växt- och djurriket. Våra första förfäder var samlare och åt i huvudsak blad, frukter, bär, rötter och nötter från växtriket. Men sedan skedde splittring mellan våra förfäder. Vi började äta kött. I början mest insekter och smådjur som schimpanser och orangutanger idag fortfarande kan äta. Men människan gick steget längre och började äta kött från större djur som andra rovdjur lämnat efter sig. I takt med att människan började äta mer kött och fick i sig benmärg så utvecklades också vår hjärna. Vi började utveckla metoder och verktyg för att jaga och anpassade oss helt till vad som den närmaste omgivningen kunde erbjuda. Det kunde vara fisk, villebråd, frukt, nötter eller insekter. Vi människor hade blivit allätare och förfinade våra ekologiska nischer.
I flera hundratusen år levde vi i ett jägaroch samlarsamhälle och vår population var väldigt begränsad av den föda man kunde få tag på. Enligt studier så krävdes en yta på mellan 100 och 1000 hektar för att generera mat till en person som levde i ett jägare- och samlarsamhälle. Alla individer i samhället kunde inte jaga eller samla också så det var tufft att leva och få ihop tillräckligt med näringsrik mat till alla. Men tillslut skede en förändring som har haft en enorm genomslagskraft på jordens befolkning.
Människan brukar jorden
Jordbruket är ett fenomen som har tillkommit relativt sent i människans historia. Det var efter den senaste istiden för cirka 15000 år sedan vi började ägna oss åt jordbruk. Människan började äta grödor, grönsaker och rotfrukter som de själva hade odlat och man blev bofasta. Samtidigt så säkrade vi också tillgången
Bild av Peter Whyte, CSIRO
18
till kött genom att ha inhägnande betesdjur. Populationen kunde därefter skjuta i höjden när man fick betydligt mycket mer mat på en mycket mindre yta. Det dröjde inte länge innan man började domesticeringen av djur. Man började använda tränade hundar till hjälp vid jakt, mjölka getter och kor och slutligen också använda dresserade hästar och oxars dragkraft för att effektivisera jordbruket ytterligare. Tiden gick och människan förfinade sina redskap och verktyg, men också sin förmåga att lagra mat på en mängd olika sätt. Människans population ökade stadigt, med undantag för digerdöden, från att ha varit ca 1 miljon för 12000 år sedan till att bli 790 miljoner på 1750-talet.
Människan skördar energi
Även om människan historiskt sett började skörda jordens historiska arealer, i form av kol, redan för tusen år sedan så dröjde det till långt senare innan processen blev normaliserad. Det var under den industriella revolutionen i Europa på 1800-talet som jordbruket började utvecklas i symbios med industrin. När folk började flytta in till städerna i större skaror drevs jordbruksutvecklingen på ytterligare. Allt färre bönder skulle producera mer och billigare mat till städerna. Men till sin hjälp hade de utvecklingen och teknologiska framsteg inom agrikulturen.
Bild av Huhulenik Olika varianter av konstgjord gödsel utvecklades och oljan började ta mer plats. Tillslut var jordbruket inte längre beroende av djuren. Maskiner som traktorer och skördetröskor fick ersätta dem. Kemiskt bekämpningsmedel började användas och djuren fick även de sin plats i industrialiseringen. Kor blev mjölkade av mjölkmaskiner och dåtidens slakterier blev en köttindustri.
ska fortsätta öka som den ständigt gör. Men hur kommer maten att utvecklas vidare och effektiviseras för att så ska ske?
Bild av chadmiller
Maten idag
Det mesta av maten som produceras idag tillverkas i löpande bandet industrin. Det kan vara allt från Billys pizzor och bröd till fiskpinnar och i princip all burkmat. Nyckelorden är snabbt, gott, effektivt och ekonomiskt. Maten innehåller ofta tillsatser och e-ämnen för att den ska se godare ut, smaka bättre och hålla sig ännu längre. Det finns ett enormt sortiment med olika typer av mat om man bor i rätt del av världen. Vi är i regel inte begränsade till det närliggande området för att få vår föda. Världshandeln har öppnat upp nya möjligheter. Vi kan nu välja mellan exotisk och ny mat från fjärran länder, men samtidigt finns också det ekologiska närodlade alternativet kvar. För att mätta en människa idag krävs en markyta på 0,4 hektar om man jämför mot jägar- och samlartidens 100 till 1000 hektar. Denna markyta måste minskas ytterligare om vår mänskliga population
Bild av Saffron Blaze
19
Julbord, påskbor ordentligt med tr
Traditioner och högtider är alltid en stor del i alla kulturer. Och i alla hötid artikeln får du reda på hur de traditioner som vi har ännu idag har
F
örr i tiden så såg traditioner lite annorlunda ut jämfört med idag. Det gjorde maten också. Processen var också helt annorlunda. Man hade inte samma tillgång till mat eller verktyg för att laga den. Nuförtiden så kan vi gå till närmsta supermarket och handla allt som ska vara med på julbordet. Vi behöver knappt tillaga rätterna om man inte vill. Det finns färdiggjord mat som man bara kan slänga in i ugnen eller mikron. Men hur var det förr? När började det bli tradition med jul och påskbord? Och såg de likadant ut då som nu? Julbordet fanns till och med på vikingatiden även om det det inte kallades för julbord. Då kallades det för midvinterblot eftersom det kristna julfirandet inte kom till Sverige förrän på medeltiden. På midvinterblot så var det inte bara en fest som på julen utan också en uppoffring, därför så åt man till exempel inte julskinka eftersom den skulle offras till gudarna. När den kristna julen började ta fart så skulle man
20
Av James Edström äta färsk mat. Resten av året såg måltiderna ganska lika ut och därför ville man skilja på julen genom att inte äta den vanliga, torkade och insaltade kosten. Man kunde inte konservera maten bra förrän på 1880-talet så. Under medeltiden så fastade man under advent innan julen och fastan bröts på juldagen. Under fastan fick man inte äta något kött så måltiderna bestod av fisk, gröt och bröd upp till jul. När det äntligen blir jul så kan man frossa i kött. Under medeltiden så bodde man i bondesamhällen vilket betyder att man gör sin mat själv. Man slaktar djuren och odlar det man behöver till sitt julbord. Det julbord som vi har idag tog inte form förrän på 1900-talet i och med den industriella revolutionen. Det var då som julborden och hela högtiden skulle bli mer specifik och perfekt. Det var redan traditionellt med dopp i grytan, lutfisk och gröt. Nu börjar flera rätter som vi äter än idag bli normer. Janssons frestelse, gravlax, julskinka, prinskorv, köttbullar, fast
rd och radition
Foto av David Castor
der så ingår ju så klart mat. I den här r ändrats med tidens gång. köttbullarna kom lite senare på 1900-talet. Många av rätterna började i de borgerliga hushållen och alla kunde inte ha rå med allt men i och med den ökade produktionen på 1900-talet så kunde allt fler öka ut sitt julbord. Det som också har ändrats är att man istället för två julbord som förr har man idag ett stort oftast. Man hade först lunchen med dopp i grytan och skinka och sedan middag där man åt bland annat korv, gröt och lutfisk. Julöl har alltid varit en tradition som håller sig en idag men en ny dryck är julmusten som barnen då får dricka.
den mest ikoniska är ju ändå ägget. Man äter massvis med ägg under påsk och det är inte bara för smakens skull utan för att det kommer ifrån hönan. Hönan är nämligen en symbol för att snön smälter bort och våren kommer fram. Det är också då som hönorna börjar piggna till och de värper fler ägg. Inom kristendomen så symboliserar den pånyttfödelse. Det finns mycket man kan göra med äggen på påsk förutom att måla och gömma dem. Till sitt påskbord är det vanligt med omeletter och ägghalvor med något på, kanske rökt lax med pepparrot eller renstek med äpple. Förr så var ägg och kött höjdpunkterna på påskbordet. På 1900-talet så blev lammkött populärt. Nu är lax och Jansons frestelse lika populärt på påsken som det är på julen. Den klassiska drycken är påskmust. Påskgodis har blivit mer populärt under den mordens tiden. På påsk så konsumeras det mängder med godis jämfört med andra högtider i Sverige. Godis på påsk var inte en tradition förr men nu har det blivit vanligt med chokladägg eller skumkaniner. Dock förekom det sötsaker av marsipan på påskbordet innan godis blev så populärt. Man kan se att traditionerna har förändrats mycket över tiden. Gamla seder är bara sagor nuförtiden och man firar inte högtiderna av samma anledningar som förr. Påsk och jul har förändrats så mycket att det nästan skulle kunna bli en helt ny högtid. Men vi gör traditioner till det vi vill att de ska vara och så länge man har goda maträtter och trevligt sällskap så kan det ju aldrig gå fel!
Påsken är som julen egentligen med flera dagar av ceremonier och traditioner. Påsken har dock inte firats lika länge som julen har i Sverige. Påsken har firats sedan mitten av 1800-talet. Som med julen så brukade man fasta upp tills påskdagen för att det skulle bli en stor fest. Under fastan så fick man inte äta kött eller ägg. Det är många goda maträtter som ingår i ett påskbord. Lax, lammkött, gratänger ostar men
21
Thailändska traditionella maträtter Thailand är ett land med en rik matkultur med många olika maträtter och olika smaker. Pontus Holgersson
Thailand har dom godaste maträtterna man kan få tag i tycker jag för jag har själv varit där två gånger och jag planerar att åka dit flera gånger. Thailands mat blir så god för att dom använder sig mycket att färska örter och kryddor och grönsaker och maten är oftast perfekt balanserad mellan sött surt beskt salt och starkt men ett rykte som Thailand har fått är att alla deras maträtter är starka och så är det inte dom flesta maträtterna är faktiskt mer söta men det finns fortfarande väldigt mycket starka maträtter också. Det som ofta gör den Thailändska maten lite salt är av en speciell fisksås som dom har i nästan varje maträtt och den har inte speciellt mycket smak den smakar mest väldigt salt och har en liten bakgrund av fisk men den blir väldigt god när man har den i mat. Om man åker till Thailand som vegetarian så kan det bli lite jobbigt att hitta bra maträtter att äta för även om du tror att du äter en fin sallad utan kött så kan det vara så att den där fisksåsen finns i och då blir maten inte vegetarisk längre men man kan
22
säga ’’jay’’ till personen som serverar dig och då kommer du att få vegetarisk mat. Det många tror är att mycket av den Thailändska maten är att den oftast serveras med nudlar eller ris men så är det inte. Den Thailändska maten är oftast wokad med en massa olika kryddor och några av dom populäraste är vitlök , chili, basilika. När man tillagar fisk i Thailand så kokar man den oftast och serverar den hel men med nästan allt annat kött så grillar man det men det vanligaste är att woka det i små bitar. En annan sak som är väldigt populär i Thailand är soppor och dom är oftast kokosmjölkbaserade och har nästan alltid curry i sig och i Thailand så finns det mycket olika sorters curry men dom vanligaste är en mild curry som används till fisk soppor oftast sen finns det en grön curry som är medel stark och sen finns det en röd curry som är riktigt stark.
Aa Pontus Holgersson
Vüga vägra att gü pü en diet. Dagens samhälle är sü himla fokuserat pü utseendet och att man ska vara smal och vältränad och det är sü att idag sü är fetma ett stort problem. Men man kan välja att gÜra andra saker än att gü pü en diet och äta lite mat och välja bort olika saker i din kost. Jag tycker att man kan äta som man är van vid att gÜra och äta sü man für med allt man behÜver fÜr att mü bra och sen självklart sü ska man ju inte äta en massa onyttiga saker hela tiden fÜr dü kan man inte fÜrvänta sig att gü ner i vikt men huvudsaken är att man äter som man brukar gÜra och inte gÜr allt fÜr stora fÜrändringar. Allting handlar om din träning och att du tränar bra och intensivt och flera günger i veckan dü kan du nästan äta hur du vill och resultatet kan bli att du hüller den vikten du redan har eller att du gür ner i kroppsfett och Ükar i muskler och dü ska man inte kolla pü vikten utan hur din kropp fÜrändras och hur mycket fysiskt och psykiskt bättre du mür.
Münga dieter som du kan hitta pü internet och i tidningar funkar oftast inte sü bra och om du inte hüller kolla pü hur mycket vitaminer och kolhydrater du behÜver innan du gür in i en diet sü kan dieten vara skadlig pü kroppen och den kan bryta ner mer muskler än fett. Om man väljer att inte gü pü en diet och tränar mera sü mür du bättre psykiskt fÜr münga ser lycka i mat och att kunna att vad man vill är lycka fÜr vissa personer. Den här metoden kanske inte fungerar fÜr dom som är bodybuilders eller nügot sünt men den här metoden är fÜr dom som bara vill mü bra och komma i form.
23
Granskning: Tillsa Idag innehåller stora mängder av vårt livsmedelssortiment tillsatser med en mängd olika funktioner. Närmare bestämt så finns det så många som 350 godkända E-ämnen i Europa. Vilka funktioner fyller de? Behövs de verkligen? Kan de vara farliga? Av Kim Enberg
E
n tillsats är enligt livsmedelsverket varje ämne som: ”− i sig självt normalt inte konsumeras som ett livsmedel, − som normalt inte används som en typisk ingrediens i livsmedel, oavsett om det har något näringsvärde eller inte, − som avsiktligt tillförs livsmedel för ett teknologiskt ändamål vid framställning, förädling, beredning, behandling, förvaring, förpackning och transport och som resulterar i, eller kan antas resultera i, att ämnet eller dess biprodukter direkt eller indirekt blir en beståndsdel i livsmedlet.” Tillsatser i livsmedel är faktiskt inget nytt fenomen utan har funnits långt tillbaka i tiden. Man spädde exempelvis ut flera olika livsmedel redan under medeltiden och använde tillsatser i smör bland annat. Långt tillbaka i tiden så visste man lite om effekterna av livsmedelstillsatser och många ämnen man blandade i var närmast livsfarliga. År 1879 använde man exempelvis kopparfärg som färgämne för att färga kaffe. Men mycket har förändrats sen dess och idag finns lagar och bestämmelser av vilka tillsatser som får användas och hur mycket av dem. I Sverige finns idag livsmedelsverket som är den centrala myndigheten för frågor och information gällande livsmedel. Livsmedelsverket har också som uppgift att i konsumenternas intresse arbeta aktivt för att säkra livsmedel, utföra offentliga livsmedelskontroller och bedriva undersökningar. Sverige står dock under EU:s lagstiftning i frågan om att avgöra vika tillsatser som är godkända och där kommer E-ämnena in. Ett E-ämne är ett specifikt ID-nummer som används för beteckning av livsmedelstillsatser som godkänns för användning i Europa. Det finns som sagt 350 E-ämnen i Europa, fast i Sverige används bara 316 av dem, för det har trots allt visat sig i flera undersökningar att alla faktiskt inte är helt hälsosamma. Anledningen till att vi i Sverige kan porta E-ämnen som är godkända av EU, och som vi enligt inte får förbjuda, är att vi har den stora organisationen Sveriges konsumenter. Sveriges konsumenter är en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsument makt. Arbetet de gör bedrivs både nationellt och internationellt, inte minst för att påverka framtida EU-beslut.
24
Exempel på E-ämnen som konsumenterna har bestämt inte ska få användas i Sverige trots EU:s lagstiftning är Azofärgämnena. Azofärgämnena används bland annat i kakor, lördagsgodis, färdigmat och färgning av räkor. Dessa färgämnen förbjöds redan under 70-talet men man var faktiskt tvungen att återintroducera dem i Sverige i samband med EU medlemskapet 1999. Men 2007 publicerades en brittisk studie som bevisade att tillsatsen kunde orsaka beteendestörningar. Sveriges konsumenter har aktivt arbetet med att hitta ett kryphål i lagstiftningen sedan dess, och från och med den 20:e juli 2010 så måste livsmedel som innehåller Azofärgämnen efterföljas av texten ”Kan ha negativ effekt på beteende och koncentration”. Det är inte många företag som vill stämpla sina produkter med den texten så därför finns de inte på den svenska marknaden längre.
Foto av me
atser och E-ämnen
Foto av Takeshi Kuboki Det finns många fler E-ämnen än just de som går under kategorin färgämnen. Konserveringsmedel, klumpförebyggande medel, antioxidantmedel, sötningsmedel, ytbehandlingsmedel, smakförstärkare, surhetsreglerande medel, emulgeringsmedel, förpackningsgaser, stabiliseringsmedel och funktighetsbevarande medel för att nämna några. Då kan man fråga sig om vi verkligen behöver alla dessa? Konserveringsmedel och förpackningsgaser är ju nödvändiga för att öka hållbarheten och minska matsvinnet. Ibland måste även andra tillsatser tillsättas för att inte produkten ska förändras av konserveringsmedlen, exempelvis stabiliseringsmedel. Men tillsatser som ytbehandlingsmedel och färgämnen? De ger bara synbara effekter och här blir frågan personlig. Är det viktigt att maten du äter ser god ut eller räcker det om den smakar gott? Det är oavsett en stor fördel på marknaden att produkterna ser bra ut så man kan konkurrera ut sina konkurrenter och så länge inte tillsatserna är farliga så borde väl de få användas? En svensk får i genomsnitt i sig sju kilo tillsatser per år och då är vi ändå ett land med väldigt stränga regler och bestämmelser. Nu senast är det fosfor i maten som är under utredning av europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Detta ämne har används i många år men nu har man skäl att misstänka att ett överskott av tillskottet kan ge njurskador. En ny studie har även visat att färgämnet E-160 har cancerframkallande effekter hos möss. E-160 kan återfinnas i läsk, godis och glass bland annat och är ett av de vanligaste färgämnena vi har. Hur ska vi då ställa oss till E-ämnen? I Sverige har vi livsmedelsverket där vi kan få information om alla E-ämnen som finns. Vi har även möjlighet att påverka vilka tillsatser som finns i vår mat genom Svenska konsumenter. Man behöver faktiskt inte vara en vetenskapsman för att få veta något om mat tillsatser. Vi bor i en demokrati och kan engagera oss i denna fråga.
Foto av Laura garimberti EFSA:s högkvarter
25
Kosttill
Att kost tillskott skulle vara en nödvändighet för att hålla en stabil diet är en lögn och ett problem. Man kan hålla sin kost genom vanliga måltider som är väl planerade. Av James Edström
K
osttillskott blir allt vanligare vid träning. Det används speciellt vid styrketräning men också vid olika sporter. Det är meningen att kosttillskott ska ge den kost som du inte får av din vanliga diet, en komplettering så att säga. Men många som sysslar med styrketräning tar mer kosttillskott än vad de egentligen behöver vilket kan vara mycket farligt. Det kan orsaka njurproblem, hjärt- och kärlsjukdomar men också infertilitet. Det görs reklam för kosttillskott som om det är en absolut nödvändighet för träning. Sanningen är att det är en helt onödig produkt som inte har något du inte kan få i en normal och hälsosam kost med vanlig mat. Alla kosttillskott gör dig inte sjuk vid mycket intag men det är många produkter som gör det. De som konsumerar produkten är nog inte alltför upplysta om vad tillskottet innehåller. Under det finstilta kan man hitta många kemikalier som man inte räknat med. Det finns många rätter och man kan minska eller öka portioner som man vill. Kosttillskott behövs inte för att uppnå målen. Kosttillskott är bara en smart affärsidé. Man gör reklam som att det vore en nödvändighet för att bygga muskler och att alla använder det i sina träningsdieter. Produkten riktar sig åt de som elitsatsar, har fitness som en hobby och de som har dåligt självförtroende över sin kropp. Det är inte hjärnkirurgi (eller något annat som är mycket smart och komplicerat) att lista ut att det inte är så bra att hälla i sig en massa pulver med kemikalier som man inte kan uttala. Enligt Ulla Beck, en toxikolog innehåller många kosttillskott höga halter av B-vitaminer, nikotinsyra vilket kan ge svidande hud. Bantningstillskott har höga koffeinhalter vilket kan ge hjärtklappning, illamående och ångest. Grön te-extrakt kan ge lever och njurskador och man vet heller inte vad det kan ha spetsats med som inte deklarerats på produkten.
26
Kosttillskott är inget mer än en fluga som försöker lura folk till en bättre hälsa genom att ta in saker som försämrar din hälsa. Frågar du en läkare så skulle hen aldrig råda till att inkludera onaturligt kosttillskott för att uppnå en stabil hälsa. Varför ska man slösa pengar på pulver istället för en god måltid. En riktig maträtt kommer också få dig må psykiskt bättre. Sin kost ska man inte bara ta för att överleva, den ska man njuta. En av de största njutningarna i livet är mat. Det får mig att låta som att allt jag gör är att äta och att jag är överviktig. Inget av det stämmer men jag älskar mawtwvt och det har alla en potential att göra. Det finns kultur i mat som man borde ta del av. Alla har potentialen att till att kunna njuta av mat Man behöver inte använda kosttillskott för att ha en hälsosam kropp som man själv är nöjd med. Att överhuvudtaget vara besatt med att uppnå ett skönhetsideal är enligt min åsikt ett slöseri med tid om du gör det för andra personer eller för att bli accepterad. Vissa gör vad som helst för att bli accepterade och det inkluderar att riskera sjukdomar som fördärvar en för livet. Det finns så mycket man kan njuta av i mat och man mår psykiskt bättre efter en god måltid än vad man gör efter en påse kosttillskott. Men tydligen så är det enklare att bara ta en burk som det står ”Protein” på än att räkna på hur många köttbullar man ska äta och hur mycket makaroner man ska ta till sina morötter. Jag kan förstå att det går snabbare att blanda en dryck med pulver än spendera en timma för att få till en perfekt kyckling. Men jag säger så här: det är inte bara ätandet av maten om man kan njuta av. Tillagningen kan vara lika njutbar. Att få tillverka och skapa något alldeles eget. Matlagning är en konst. En konst vars utövande håller på att gå åt spillo.
lskott
Pumped tabs, ett olagligt kosttillskott som används fÜr styrketräning. 27
Genmodifi Av  James  EdstrÜm
Genmodifierad mat har funnits pü marknaden sedan 1994 när fÜretaget Calgene lanserade sin Flavr savr-tomat i USA. Det var den fÜrsta genmodifierade varan att säljas fÜr konsumtion. Tomaten var modifierad att inte ruttna lika snabbt som vanliga tomater. Den behÜll smaken, färgen och dess hürdhet längre än konventionellt odlade tomater. Calgene la till en DNAstrand som minskar produktionen av enzymen som bryter ned tomaten. Det blev historiskt när de fick godkännande av den amerikanska mat- och drogadministrationen, US food-and drug administration. Efter att deras produkt fick godkännande sü blev allt fler GMO produkter utvecklade nog att fü säljas.
en produkt är färdigställd. Skillnaden är att om man ska modifiera en tomat till att vara mer resistent mot insekter sü müste man gÜra det väldigt tidigt i plantans utveckling, sedan lüta den växa och ta form. E-ämnen gäller ocksü bara smak och med genmodifiering sü kan man ändra pü mycket mer. Genmodifiering inom jordburk var hos de flesta inte fÜrst tänkt till att det skulle skydda landet som man odlade pü. Men nu visar studier av EU att man kan skydda landen som man odlar pü om man ser det lüngsiktigt. Pü mark som är fÜrstÜrd med fÜrorenande ämnen sü kan man plantera plantor som är designade att samla in stora mängder av gift. När plantorna ackumulerar fÜroreningarna som de är modifierade till att tüla sü bryter de ned de organiska fÜroreningarna och marken blir renare.
Den moderna biotekniken gÜr att man kan odla mer pü mindre mark än vad man kunde fÜrr. Eftersom plantor blir anpassade till den miljÜ de ska odlas till sü kan det verkligen ge en hÜjning av mattillverkning i u-länder. Det ställs ett krav pü alla genmodifierade produkter när det Man kan ocksü lägga till gener som gÜr grÜdan nyttigare. Detta kommer till säkerhet. De für inte orsaka nügon skada pü mänbetyder att det inte behÜvs läggas i tillsatser när det behandlas i niskor som konsumerar produkten eller miljÜn som den kom ifrün. Genmodifiering används framfÜrallt inom jordbruk. Man fabriker. kan modifiera grÜdor till att hülla sig bättre i de naturfÜrhüllanden som rüder inom biotopen, som fukt eller torka, temperatur GMO inom matproduktion har stor potential och forskare tror att det kommer användas mycket i framtiden. De flesta forskare och sü vidare. inom ämnet är Üverens om att de genmodifierade produkter Med genmodifiering kan plantor och växter ocksü bli mer resi- som godkänns inte är farliga fÜr oss att fÜrtära. Forbes magazine stenta mot insekter, bakterier och virus. Ifall man kan modifiera skrev om en studie som visade att GMO mat inte var farligare det man odlar till att klara av av attacker ifrün insekter bättre sü att äta än organisk mat. betyder det att man inte behÜver använda bekämpningsmedel. I framtiden sü kommer vi fÜrmodligen att äta mer och mer Detta kan underlätta kostnader och hälsorisker. Bekämpnings- GMO mat och det kanske kan bidra till minskning av utsläpp sü väl som minskningen av världssvält. Sü länge forskningen medel är inte bara farligt fÜr den som konsumerar odlingen utan ocksü fÜr de som jobbar pü plantagen. I filmen �Bananas� fortsätter att gü framüt och det inte framkommer risker inom av Fredrik Gertten sü kan man se resultatet av att använda far- omrüdet. ligt bekämpningsmedel. DärfÜr använder vissa fÜretag GMO fÜr att producera utan risker fÜr arbetarna. Man kan ocksü ändra eller lägga till smaker med hjälp av GMO. De flesta smaker kommer ifrün E-ämnen och de läggs till innan
28
fierad mat
Foto av Lindsay Eyink
29
Mat och nöje Örebro: Kim Enberg tar tillsammans med grabbarna med oss ut i fält till hamburgerkedjan Enellys hektiska vardag. Där blandas mat och nöje under ett och samma tak, toppat med en stor utmaning. Följ med grabbarna på en resa utöver det vanliga! Av Kim Enberg
D
en mörkblåa Saaben rullar försiktigt fram över Örebros isbelagda gator mot den lokalt etablerade hamburgerkedjan Enellys. James kör och Pontus och Oscar diskuterar livligt i baksätet om de ska våga sig på att testa den legendariska monsterburgaren från Enellys. James svänger in på parkeringen och vi har den två våningar höga restaurangen rakt framför oss. Byggnadens övre våning är större och utbyggnaden bärs upp av ett gäng pelare. Vanligtvis brukar det finnas en liten uteservering under detta utrymme men årstiden är inte rätt för att avnjuta en burgare utomhus.
Grabbarna hinner bli rödblommiga på den korta gångsträckan från bilen in i värmen. Vi kommer in och slåss av 50- 60-talsstilen på inredningen. Även om byggnadens yttre vittnar i stort om 90-talet så ser man ändå på loggan, den feta texten och neonljuset när mörkret börjar falla att Enellys fortfarande vill behålla originaliteten. Insidan övertygar oss ännu mer när vi rör oss över det svart-vit rutiga golvet, förbi rödbrunklädda skinnbås, mot disken för att beställa. Oscar pekar på menyn och vi alla ser den. Monsterburgaren. Hakor går i golvet, Pontus bara skakar på huvudet och man kan inte annat än le åt denna gigantiska skapelse. ”-Vi måste ju fan testa den! Jag menar kolla på den!” Ropar Oscar exalterat och drar fram plånboken. Efter en kortare utläggning bestämmer vi att vi köper två monsterburgare som vi delar på. Oscar är gluten men det är så pass lite bröd proportionerligt till köttet så vi beställer vanligt bröd ändå. Som James uttryckte det ”-Vad är två brödskivor mot nästan ett helt kilo kött med en mängd smarriga delikatesser liksom?” Vi hämtar dricka och sätter oss i ett av båsen för att vänta på våra monster. Stundvis kastar vi blickar mot köket för att försöka få en skymt av hur de gör för att få burgaren att stå upp. Vi får svaret när Pontus tillslut inte stod ut med nyfikenheten längre och gick fram för att kolla. ”-De använder en pinne som de sätter genom hela burgaren. Men det såg rätt svårt ut att få den placerad genom allt kött, lökringar och bacon så allt ligger på plats” underrättar Pontus oss. ”-Hamburgararkitekt kanske blir ett framtida yrke?” Inviker James snabbt. Vi alla skrattar men blir snabbt avbrutna av personalen som kommer med vårt käk. Foto av Fresco
30
H
Hamburgarens ursprung
amburgaren kommer ursprungligen från Hamburg och amerikaniserades innan den kom till Sverige. Dåvarande Prins Bertil var till och med på plats och invigde Sveriges första hamburgerbar för nästan 60 år sedan. Första kedjan med hamburgerbarer var Max som startade 1968. Enellys startade så sent som 2012 och har idag två restauranger, en i Örebro och en i Hallsberg.
Vi hugger in med detsamma, ett halvt mål och en halv burgare var är det som gäller. Glupskt mumsar vi i oss dessa utsökta burgare. ”-Fy fan vad gott!” utbrister Oscar mellan hans våldsamma attacker mot sin halva hamburgare. Vi andrar nickar instämmande, oförmögna att prata av all mat i munnen. ”-Livet!” förkunnar Pontus när han får möjlighet och halva ansiktet är fullt med dressing. Han äter alldeles för snabbt för att verkligen njuta. Det gör vi alla. Men det är så gott! Tjugo minuter går och vi har ätit upp. Allt faktiskt. Paltkoman är ett faktum och jag har personligen aldrig varit så mätt i hela mitt liv. Vi sitter länge kvar och snackar om allt och inget, livet i allmänt och bara förundras av den mysiga stämningen detta stället har att erbjuda utöver maten. Enellys är verkligen ett riktigt bra hamburgerhak och perfekt för ett dagsäventyr. Och kanske även en utmaning utöver det vanliga?
e p책 Enellys Monsterhamburgaren
Bild fr책n Enellys
31
Frukt och grönt för en Dagens forskning visar idag olika metoder som du kan använda dig av för att få en bättre hälsa och bygga upp ett bra immunförsvar mot olika sjukdomar. Av Pontus Holgersson
Forskare idag försöker komma fram till vilken frukt eller vilket bär som är nyttigast för människan och vad vi borde äta regelbundet för att förbättra våran hälsa. Några olika frukter och bär kan bygga upp ett bra immunförsvar som kan stöta bort olika dödliga sjukdomar. En frukt som är väldigt bra för att skydda mot att få stroke och hjärtinfarkt och blodkärls sjukdomar är äpplen. Om man äter ett äpple om dag så kan man hindra hjärt och kärls sjukdomar och äpplet är till och med bra för dina njurar för att äpplet renar din mage. Äpplet är även bra för din hud så forskare föreslår att man ska äta ett äpple om dagen om man ligger i riskzonen för hjärt och kärlsjukdomar och även om du vill rena din mage. ’’ett äpple om dagen är bra för magen’’ Frukten avokado har nästa samma effekt som äpplen men avokadon har mest effekt på huden och håret för att den innehåller så mycket bra oljor som kroppen behöver. Avokadon är även väldigt bra på att ge mycket energi när man har varit fysiskt aktiv. Den frukten som du borde äta om du vill få en bra träning är bananen just för att den är den mest kolhydratrika frukten som finns. Bananen kan också motverka stress och huvudvärk och PMS för att den innehåller mycket kalium och magnesium och
32
mycket naturligt socker. Bananen kan även hjälpa mot tarmsår och magcancer. Nästa frukt som är väldigt bra för dig är apelsinen. Apelsinen är bra för att en apelsin täcker en hel dags behov av C-vitaminer. Om du har diabetes så ska man dricka apelsin juice om du har dåligt insulin för det kan få blodsockret att stiga. Apelsinen är även bra för dom som har astma cancer och alzheimers. Vattenmelonen är en jätte bra frukt om du ska tränar mycket för att den mjukgör blodkärlen och det ger en kärlvidgande effekt. Vattenmelon är även bra för immunförsvaret och sägs också enligt amerikanska studier öka din sexlust mycket. Enligt studierna så är sex skivor av vattenmelon motsvarar en tablett Viagra. Blåbäret är bra mot väldigt mycket saker. Blåbäret är jätte bra för huden och för mörker synen och även bra mot grönstarr. Det är även bra för blodcirkulationen i benen och åderbrock. Det motverkar även blodproppar och för högt blodtryck. Blåbäret är också bra mot diarré och urinvägsinfektion och kan även vara bra mot cancer.
Ljummen fruktsallad med limekräm recept Färsk frukt med pikant limekräm. Fruktssallad är nyttigt och perfekt till efterrätt, som mellis eller en lite lyxigare frukost. Ljummen fruktsallad med limekräm är jättegott men till fruktsallad kan vilka frukter som helst användas. Med färsk frukt blir det alltid gott.
Ingredienser 1 Mango 1/2 Ananas 3 Apelsiner 2 dl kvarg (10%) 1/2 tsk vaniljsocker 1/2 Lime 1 msk smör eller margarin 1msk strösocker
Så här gör du Bra att veta när du ändrar antalet portioner Detta recept är gjort för 4 portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden i ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras. Skala och skär mangon och ananasen i tärningar. Skala apelsinerna med kniv och skär ut hinnfria klyftor. Blanda kvargen med vaniljsocker och finrivet limeskal. Smält matfettet i en stekpanna och strö över sockret. Låt sockret bli gyllenbrunt och lägg sedan i frukten. Stek den ca 3 minuter. Låt frukten sedan svalna något. Servera fruktsalladen ljummen med limekräm. För alla Rätten är fri från gluten och ägg. Gör laktosfri: använd laktosfri kvarg och laktosfritt matfett. Gör mjölkproteinfri: byt ut kvargen mot Sour Supreme (innehåller soja) och använd mjölkfritt matfett.
’’ett äpple om dagen är bra för magen’’
33
a id la or ns F l k채 ! n a ai en ilie uc or, as ap ri r S e B up av S
Missa inte n채sta nummer av
34
Krubbklubben!