Församlingsguiden Åkerbo 4 2022

”Gud kommer som människa i barnet Jesus.”

Så är det på nytt början av det som så få av oss märker i vardagen. Med hopp fulla toner, körer och musik i alla våra kyrkor så blir det ett nytt kyrkoår!

Kyrkans nya år startar med Advent. Det är en start, en inledning på det nya. Där ryms vardagligt arbete till nytta för vår medmänniska, oavsett vilken uppgift vi har i tillvaron. Där ryms all omtanke, vänskap och kärlek, alla skratt och leenden vi möter och delar med oss av. Allt detta är tecken på att Gud möter oss.

Många av oss har minnen från advents- och jultid, av tidigare firanden med budskapet om att Gud väljer att bli människa i ett litet barn. Vi minns stunder som har haft betydelse, som en Jul i kyrkan, en julklapp, våra gamla föräldrar eller den där julen då mörkret lagt sig och någon läste högt ur Julevangeliet. Hur vi kröp upp i soffan och såg på Kalle Anka och tillvaron för en stund kändes hel.

Författaren Proust skriver i sin klassiker om tiden som flytt, att den liksom kan återerövras, tas till baka. Han gör det med en självklar enkelhet där doften och smaken av en madeleinekaka, doppad i lindblomste återuppväcker hans barndomsminne av något som varit. Gud och Kristus låter smaka på sig tänker jag. Det är det där minnet av tillhörig het, en välsignelse som sker i familjens, kyrkans och gemenskapens tecken. Ett tecken på Guds löfte om att vi aldrig är ensamma eller bort glömda utan älskade precis som vi är.

För prästen innebär det nya kyrkoåret att få nygamla bibeltexter att predika över. Samma bibeltexter återkommer vart tredje år och nu byts andra årgångens texter mot tredje år gångens texter. Något förändras, men är ändå detsamma skulle man kunna säga. Tiden går, men vissa saker återkommer.

Framtiden och morgondagen vet vi inget om. Men i advents- och julgudstjänster finns hela mänsklighetens, din och min, framtid. Det är en skatt som kyrkan bevarar åt oss alla. En skatt som på nytt delas ut i ord och berättelser varje år – då och nu, men också i framtiden. Det är berättelsen om när Gud väljer att bli människa i ett litet barn. Vi ser den Gud som griper in i tillvaron och som skingrar mörkret. Julevangeliet finns där för att tända framtidstro och livsglädje när tillvaron är som mörkast.

I adventsgudstjänsterna för vi samman dåtid med nutid och ser framtiden som ett klart ljus. Var gärna med när vi sjunger med samma ord som mötte Jesus i Jerusalem för 2000 år sedan: ”Hosianna Davis son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!” Gott nytt kyrkoår!

Ulf Hjertman, kyrkoherde i Åkerbo församling