Fokus Linnéuniversitetet nr 1 2013 by Linnéuniversitetet

Nummer 1 2013

Fokus Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet

Satsning i Shanghai öppnar dörren till Kina Sidan 8

Sidan 17

Smarta hem för äldre Sidorna 28-29

Unik utbildning ger jobb

Sidorna 26-27

Entreprenören Prins Daniel

Fokus Linnéuniversitetet Produktion Kommunikationsenheten, Linnéuniversitetet

Samverkan för tillväxt

Kunskap för bättre integration

Redaktion Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh Grafisk form Joakim Palmqvist Foto Nina Albrecht, Sarah Axelsson, Ellinor Hall/Johnér, Pernilla Hed/Johnér, Linda Ingeman, Hasse Karlsson, Curt-Robert Lindqvist, Nisse Nilsson, Bengt O Nordin, Anders Olsson, Picavet, David Stigson, Thomas Thomell, VII-photo, Lena Westergren, Kristina Wirén, Martina Wärenfeldt, Chen Xiaowei/Corbis, Gang Yao, Åhlens

Matte i kulturmiljö

Historien om en grekisk by

Tryck Davidsons Tryckeri AB, Växjö Upplaga 4 000 Adress och telefon 391 82 Kalmar/351 95 Växjö 0772-28 80 00 Internet Lnu.se Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället. Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som e-tidning. Beställning av tidningen kan göras till kerstin.broden@lnu.se Har du idéer om vad du skulle vilja läsa i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen.

Fokus Linnéuniversitetet

En levande landsbygd

Unik utbildning ger jobb

Kunskap på export

Stephen Hwang Rektor

Fabriker för fler gäddor

Smarta hem för äldre

innéuniversitetet har just påbörjat sitt fjärde år och kan med glädje se tillbaka på de tre första åren. För tredje året i rad ökar söktrycket till våra utbildningar både vad det gäller förstahandssökande och totalt antal sökande. Under det år som gick ökade vi även studenternas inflytande utvecklats inom olika områden. Till exempel har ersättning till studenter som medverkar i olika organ införts. Dessutom har ett karriärcentrum inrättats för att guida studenterna ut i arbetslivet. Under 2012 fick Linnéuniversitetet även ett fjärde Linnaeus University Centre. En spetsforskningsgrupp bestående av internationellt renommerade forskare inom biomaterialkemi. Det har också gjorts en inventering för att hitta projekt som motsvarar de prioriterade områdena i Familjen Kamprads stiftelse. I detta nummer av Fokus Linnéuniversitetet kan du läsa om ett av de forskningsprojekt som var först ut att tilldelas medel från stiftelsen. Det leds av Anders W Johansson, professor i entreprenörskap, och syftar till att identifiera och utveckla ett antal utvecklingsprojekt i tre småländska landsbygder. Vårt internationaliserings arbete går också vidare och i det här numret kan du läsa om några av våra satsningar på Kina. Fokus Linnéuniversitetet

Notiser

Stipendiater uppmärksammades

Studenter, forskare och författare har belönats med stipendier vid Linnéuniversitetets stipendiehögtid. Stipendierna kommer ur ett antal stipendiefonder och delades ut under festliga former med en lunch som avslutning.

Miljökonferens av kungligt intresse Linnéuniversitetet stod i höstas värd för miljökonferensen Linnaeus Eco-Tech. Konferensen har arrangerats sedan 1997 av William Hogland, professor i miljöteknik. Det långsiktiga målet med Eco-Tech är att förbättra miljön både i regionen och världen genom att främja internationell forskning inom vatten- och avfallshantering samt att skapa en mötesplats mellan akademi och industri. Med runt 200 deltagare från 25 olika länder blev det en lyckad konferens med många intressanta talare från

forskningsfinansiärer och andra organisationer som till exempel Tillväxtverket, SI (Svenska Institutet) och SMHI. Ny forskning inom miljöområdet, framförallt vatten- och avfallshantering, presenterades också under konferensen och finns tillgänglig på konferensens hemsida (Lnu.se/eco-tech). Det var förstås extra roligt att kung Carl XVI Gustaf ville besöka konferensen och delta i studiebesöket på Läckeby Water/Purac och KSRR (Kalmarsunds regionens Renhållare).

Musikens dag En samverkansdag för musiklivet i Kronoberg, så beskriver Anders Rydström, lektor i musikproduktion och en av initiativtagarna, Musikens dag. Besökarna bjöds på seminarier, minikonserter, musikmässa och workshops och bland de medverkande fanns Georg ”Jojje” Wadenius, Ingemar Nordström och Andreas Carlsson. Tanken är att Musikens dag ska bli ett årligen återkommande arrangemang och en mötesplats för alla som sysslar med musik i regionen.

Fokus Linnéuniversitetet

Peter Dahlgren tar emot Stiftelsen Barometern, Sydostpress AB och Smålands postens fördjupningsstipendium inom massmedia av Magnus Karlsson, chef redaktör och ansvarig utgivare Smålandsposten.

Tore Danielssons stipendiefond – Teknisk forskning med främjande av den lokala utvecklingen Izudin Dugic, Institutionen för teknik Tobias Schauerte, Institutionen för teknik

Videums Entreprenörspris Senada Bahto, doktorand vid Ekonomihögskolan

Stiftelsen Barometern, Sydostpress AB och Smålandspostens fördjupningsstipendium inom massmedia Peter Dahlgren

SOL-stipendier för studerande på programmen vid Institutionen för språk och litteratur Astrid Byrman Judith Szalay

Växjö Energi AB – Stipendium inom Bioenergiområdet Charlotte Parsland, doktorand inom bioenergiteknik vid Institutionen för teknik

Linnéakademins resestipendier Otto Petersson Qiao-Yu Cui Karolina Sannefjordh Erika Eriksson Niclas Andersson Maja Kapraali Linnéa Nilsson Lisa Persson Örtman

Rektor emeritus professor Hans Wieslanders fond för innovativ forskning vid Linnéuniversitetet Per Gerrevall, professor vid Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Länsförsäkringars Omtankepris Mentorerna för studenter med funktionsnedsättning

Sjöfartskluster tar täten inom sjösäkerhet

Sydost-initiativet Baltic Maritime Science Park har utsetts till flaggskepp inom EU:s strategi för Östersjön. – Detta är en viktig utmärkelse som ytterligare sätter Blekinge och Kalmar på kartan för sitt arbete med sjösäkerhet, säger Daniel Sköld projektledare för Baltic Maritime Science Park. Baltic Maritime Science Park är ett internationellt kluster inom sjösäkerhet som grundats av Blekinge Tekniska Högskola tillsammans med Region Blekinge, Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet, Kustbevakningen och Marinen. Klustrets uppgift är att koppla samman myndigheternas behov av säkra lösningar med forskningens utveckling av ny teknik och industrins förmåga att skapa kommersiella produkter och tjänster. – Då kan vi låta behoven och forskningen leda till fler jobb och nya företag samtidigt som vi bidrar till en bättre och säkrare miljö, säger Daniel Sköld.

Kungligt besök på Sjöfartshögskolan Med anledning av sina 40 år på tronen gör kung Carl XVI Gustaf i år ett antal länsbesök. Den 5 mars började Eriksgatan och ett av de första stoppen gjordes på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Kungaparet togs emot av prefekt

Fåglarnas utveckling sitter i skalet

Äggskalet fyller en viktig funktion i fåglarnas utveckling. Inte bara under embryonalutvecklingen utan också under fåglarnas hela evolution, det visar Ola Österström i sin avhandling ”The Avian Eggshell” som har lagts fram vid Linnéuniversitetet. Under embryonaltiden tar fågelungen upp stora delar av sitt kalciumbehov från äggskalets insida. Beroende på om ungen är en borymmare som utvecklas tidigt eller en bostannare som utvecklas långsammare kommer den att ha olika behov av kalcium under embryonalutvecklingen. Ola Österström visar i sin avhandling att äggskalets struktur är nära kopplad till ungens sätt att utvecklas. Fågelungens tillväxthastighet i ägget kan vara en faktor som kan driva evolutionära förändringar i äggskalets struktur. Fler nya avhandlingar från Linnéuniversitetet finns på Lnu.se/forskning/disputationer

Jan Snöberg och prorektor Lena Fritzen. Under besöket fick de bland annat prova på att göra hamnanlöp i Sydney i navigationssimulatorn och starta upp maskineriet på två olika fartyg i maskinrumssimulatorerna.

Behov av kompetens utveckling? Det går fortfarande att anmäla sig! Vill du läsa en kurs i höst? Kanske kompetensutveckla dig eller medarbetare på ditt företag? Sista ansökningsdag var den 16 april, men det går ändå att anmäla sig till höstens kurser och program. På Lnu.se hittar du vilka utbildningar som det går att göra en sen anmälan till. På Antagning.se finns information om vad som gäller vid sen anmälan och hur din anmälan kommer att behandlas. Fokus Linnéuniversitetet

Hallå där Mie Jernbeck, vd för Mentor International och ordförande i Linnéakademiens forskningsstiftelse som årligen delar ut en ansenlig summa pengar genom stipendier till studenter och forskare vid Linnéuniversitetet. Berätta kort om Linnéakademiens forskningsstiftelse? – Syftet är att bidra till Linnéuniversitetets forskning och utbildning. Förutom att vi delar ut resestipendier till studenter och forskare två gånger om året delar vi också ut en summa pengar till bästa avhandling i samband med det årliga evenemanget Akademisk högtid. Hur arbetar stiftelsen rent konkret? – Vi har haft lite olika angreppssätt, dels för att förmedla vår existens och dels för att få både företagare och privatpersoner intresserade av att bidra till våra fonder, eller skapa egna med ett eget uttalat mål. Vid två tillfällen har vi planterat bokplantor under rubriken; ge Linnéuniversitetet en bok! Makarna Hallenblad har hittills generöst skänkt en miljon kronor, och vi har också på kort tid

erhållit utfästelser om större summor för framtiden genom testamenten. Vilka planer finns för framtiden? – Bokförsäljningen ska utvecklas från och med nu, så att alla i regionen kan köpa en eller flera plantor året runt att ge bort till födelsedagar, högtider och evenemang att minnas. I Kalmar finns nu också planer på liknande insatser. Vi fortsätter också vårt idoga arbete med att möta personer som vill bidra i större omfattning. Om man vill vara med och bidra – hur går det till? – Kontakta mig eller någon av de övriga styrelseledamöterna. Vi kommer att bli glada över att få hjälpa till och föreslå olika möjligheter!

Linnéakademien Linnéakademien bildades ur fd KAVN, Kronobergs Akademi för Vetenskap och Näringsliv, när Linnéuniversitetet startade år 2000. Akademien har ett nära samarbete med, men är fristående från universitetet. Syftet är att främja näringslivets, samhällets och universitetets utveckling i regionen. Akademiens uppgift är att på olika sätt bidra till att Linnéuniversitetet kan bli en motor för regionen genom att tillföra kunskap och kompetens inom etablerade områden och genom utveckling av nya. Linnéakademiens presidium består av: Thomas Carlzon, preses; Lars Malmborg, skattmästare; Håkan Lissinger, vice preses och Lena Fritzén, ständig sekreterare. Linnéakademiens forskningsstiftelse delar årligen ut stipendier på såväl grund- som forskarnivå. Stiftelsen förvaltar och delar ut stipendier ur makarna Hallenblads forskningsfond. Forskningsstiftelsen består av: Mie Jernbeck, ordförande; Anders Baudin, sekreterare samt ett tiotal ledamöter från universitetet och näringslivet.

Designstudenter på internationella möbelmässan i Stockholm Den roligaste och mest välbesökta delen av möbelmässan i Stockholm heter ”Greenhouse”. Där presenterar sig Sveriges olika designskolor för press och producenter. Mässan är ett viktigt forum för alla i branschen. Den besöks årligen av cirka 40 000 besökare och det är här man finner det allra senaste inom design. Urvalet begränsar sig inte bara till inredning. Man hittar nytänkande inom de flesta områden som rör vår vardag. Linnéuniversitets designstudenter visar bland annat en matlåda med näverdetaljer, en

Fokus Linnéuniversitetet

lampa som skapar spänning i industriella miljöer och tapeter som kommenterar människans inverkan på naturen. Detta visas i en monter som under temat ”IN TRANSITION” utformats av andra årets studenter i en kurs. – Vi har arbetat fram en modern tolkning av Linnés trädgårdar och använt oss av element som gräs och speglingar, säger Malin Hultman som är student vid Designprogrammet Hållbar utveckling.

Kunskap för bättre integration

Text: Elin Lindkvist Integrationen av nyanlända medborgare på arbetsmarknaden, i Foto: David Stigson och Pernilla Hed/Johnér skolan och i övriga delar av samhället är ett ständigt aktuellt ämne. Socionomstudenterna Ellen Parsland och Lina Edelborg har gjort ett examensarbete i ämnet.

När socionomstudenterna Ellen Parsland och Lina Edelborg skulle skriva sitt examensarbete valde de att titta på ensamkommande flyktingbarns mottagande inom socialtjänsten. Deras slutsatser visar att det finns brist på riktlinjer och metoder i regionen som man borde titta närmare på. Både Ellen Parsland och Lina Edelborg har ett starkt intresse för integrationsfrågor, särskilt utifrån ett barn- och ungdomsper-

spektiv. De valde därför att syna arbetsmetoden Barnens Behov i Centrum (BBiC) som socialkontoren brukar använda vid utredningar om barnens behov. Metoden utgår till stor del på familjens förutsättningar att kunna ge exempelvis omsorg, stabilitet och vägledning, vilket då gör det problematiskt när det gäller ensamkommande flyktingbarn. – Vi insåg ganska snabbt att det inte finns några riktlinjer och knappt någon forskning om hur man arbetar med ärenden som rör ensam-

kommande flyktingbarn, berättar de. Genom sin studie i tio av regionens kommuner kom de fram till att arbetet är komplext och att många socialsekreterare saknar metodböcker och riktlinjer. Ellen Parsland och Lina Edelborg presenterade sina slutsatser under en konferens som Linnéuniversitetet tillsammans med Regionförbunden i Kalmar Kronobergs län arrangerade i februari för att lyfta forskning, utbildning och samverkan inom området integration i Linnéregionen. Över 120 personer kom för att ta del av de senaste forskningsrönen gällande

exampelvis trauma, social delaktighet, inkludering på arbetsmarknaden och integrationspolitikens olika förutsättningar. Nu hoppas Ellen Parsland och Lina Edelborg att deras examensarbete ska bidra till att väcka tankarna på hur metoden används. – Vi vill att socialsekreterare och enhetschefer ute i verksamheterna ska reflektera över hur de själva arbetar med BBiC, konstaterar de. Och sedan relatera det till huvudsyftet som är att minska godtycke och öka kompatibilitet mellan kommunerna när man arbetar med barn.

Ellen Parsland och Lina Edelberg

Fokus Linnéuniversitetet

Brett utbud lockar kinesiska studenter

Text: Linda Ingeman De vill få veta mer om utbildningarna vid det universitet Foto: Linda Ingeman och Chen Xiaowei/Corbis som bär namn efter Carl von Linné, bli fotograferade med monterpersonalen och helst få en pratstund med den kinesisktalande svensken. Många kineser med en dröm att studera utomlands besökte Linnéuniversitetets iögonfallande gula monter under utbildningsmässan China Education Expo.

Linnéuniversitetets närvaro på China Education Expo i städerna Shanghai, Wuhan, Changsha och Guangzhou är en del av de satsningar som universitetet gör för att rekrytera fler kinesiska studenter. – Linnéuniversitetet har varje år ett antal utbytesstudenter från Kina, det vill säga studenter som tack vare avtal med kinesiska universitet väljer att läsa en termin eller ett år hos oss. Men här handlar det om att rekrytera studenter som söker utbildning som de

Fokus Linnéuniversitetet

själva betalar för, säger Ingrid Persson, kommunikationschef vid Linnéuniversitetet. Sedan införandet av studieavgifter för studenter utanför EU/EES 2011 har konkurrensen om de internationella studenterna hårdnat bland svenska lärosäten. Kina är ett av Linnéuniversitetets fokusländer i rekryteringen. Kina är det land i världen som har störst andel studenter som väljer att studera utanför sitt hemland. Det är också ett av de länder som Linnéuniversitetet

traditionellt sett rekryterar flest studieavgiftsbetalande studenter ifrån. Linnéuniversitetet har sedan i augusti 2012 ett kontor i Shanghai tillsammans med Regionförbundet Södra Småland och Regionförbundet i Kalmar län. Henrik Edlund, tidigare student vid Linnéuniversitetet med mångårig erfarenhet av att bo och arbeta i Shanghai, arbetar på kontoret med rekrytering av kinesiska studenter. – Att medverka på China Education Expo stämde väl överens med

Linnéuniversitetets Shanghai-satsning, säger Henrik Edlund. Det är ett sätt att lära känna målgruppen samtidigt som det breda utbudet av utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå tilltalar kinesiska studenter. Föräldrarnas eller andra släktingars finansiering av studierna är något som kinesiska studenter är helt beroende av, varför en minst lika viktig målgrupp i rekryteringsarbetet är föräldrarna. – Flera av mässbesökarna kom tillsammans med en förälder, vilket vi också var beredda på. Föräldrarna är inte alltid helt bekväma med engelska, så vi använder oss av informationsmaterial på kinesiska såväl på mässorna som på kontoret i Shanghai, berättar Henrik Edlund som själv behärskar mandarin både i tal och skrift. I några av städerna var montern även bemannad av alumner, kinesiska studenter som återvänt till Kina efter studier vid Linnéuniversitetet. – Dessa alumner delar gärna med sig av sina upplevelser och sin studietid hos oss, samtidigt som de förmedlar kvaliteter som vi själva kanske inte tänker på men som ger ett mervärde ur ett kulturellt perspektiv.

”Det gäller att synas på de sociala medier där målgruppen befinner sig” Henrik Edlund

Just alumner är ett oerhört starkt rekryteringsverktyg menar Henrik Edlund. Han har under hösten startat upp ett kinesiskt alumnnätverk för Linnéuniversitetet. Den första alumnträffen ägde rum i samband med China Education Expo, då alumner samlades på en restaurang i Shanghai för att prata gamla minnen från studietiden

i Kalmar och Växjö och få veta senaste nytt om Linnéuniversitetet. Sociala medier är ett minst lika viktigt forum för student rekrytering i Kina som i andra länder. Linnéuniversitetet har en informationsfilm på kinesiska som finns upplagd på YouKu och Todou, kinesiska motsvarigheter till YouTube. Linnéuniversitetet finns även på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter. – Det gäller att synas på de sociala medier där målgruppen befinner sig, säger Henrik Edlund. Faktum är att det varit ganska livlig aktivitet på Weibo, inte minst direkt efter mässorna. Fokus Linnéuniversitetet

Samverkan navet i regional tillväxt

Text: Elin Lindkvist De flesta kommuner i Linnéregionen strävar efter att kunna Foto: Curt-Robert Lindqvist, Bengt O Nordin erbjuda sina invånare ett attraktivt ställe att bo på med ett blommande näringsliv. Oskarshamns kommun och Linnéuniversitetet har hittat varandra i ett ömsesidigt utbyte där var och en bidrar med viktiga pusselbitar inom forskning, innovation och samverkan.

Fokus Linnéuniversitetet

Oskarshamn är en av de kommuner som har kommit långt i samarbetet med akademin. Trots kommunens relativt modesta storlek har Oskarshamn mycket att erbjuda inte bara när det gäller att attrahera internationell forskning genom SKB:s anläggningar (Svensk kärnbränslehantering AB), utan är även en plats där flera stora företag blomstrar. Sedan ett år tillbaka har man ett utvecklingssavtal med Linnéuniversitetet för att främja forskning, utbildning och affärsutveckling. – Det finns en gemensam nytta både för Linnéuniversitetet och för vår kommun med omnejd. Genom vår unika situation med SKB så kan vi erbjuda en forskningstung miljö. Samtidigt är vi beroende av universitetets utbud av utbildningar och fortbildningsmöjligheter, och en del av dem bör genomföras i Oskarshamn för att möta arbetslivets behov, säger Oskarshamns kommundirektör Ann-Christine Vösu. Bengt Karlsson, rektor på Oskarshamnsregionens utbildningsverktyg Nova, instämmer och ser fördelarna med ett nära samarbete med Linnéuniversitetet inte minst när det gäller affärsutveckling. – Varje aktör var för sig är viktiga, men tillsammans blir vi ett otroligt kraftfullt verktyg för regional utveckling. Gemensamt kan vi bli bättre på att stötta avknoppningar från stora industrier och titta på kommersialisering av forskningsidéer på ett mer effektivt sätt, säger han. När det kommer till kompetensförsörjning ser man vikten av att universitetet fortsätter att samverka med Nova genom att erbjuda kurser och program på plats. – Välfärdssektorns kompetenser, exempelvis utbildningar och fortbildningar för sjuksköterskor, förskollärare och socionomer är mycket värdefulla för att våra invånare ska ha möjlighet att kunna stanna kvar i regionen och läsa på hemmaplan, säger AnnChristine Vösu. Förhoppningen är att utvecklingsavtalet ska leda till fler samarbeten inom olika utbildningar för att tillgodose de behov som kan tänkas finnas i Oskarshamnsregionen. Sedan ett år tillbaka driver avdelningen för Externa relationer på Linnéuniversitetet det EU-finansierade

projektet Regional samverkan för hållbar tillväxt (Regsam). Projektledare Anders Svalin har följt med i samarbetsprocessen med Oskarshamn under en längre period. – I samverkan med Linnéuniversitetet kompetens och näringslivets behov ser vi stora utvecklingsmöjligheter för företag i regionen, säger han. En del i Regsamprojektet är bland annat

Svalin. Man har redan börjat titta på samarbeten som innefattar exempelvis maskin- och systemutveckling, utveckling av beräkningsmodeller och analysmetoder och kemiteknik. – Oskarshamn har en mycket omfattande forskning och Linnéuniversitetet har möjligheter att både delta i forskningen och nyttja forskningsplattformen Nova FoU. Vi hoppas inom kort att både plattformen och Äspölaboratoriet kommer att bli en nationell forskningsstruktur där Linnéuniversitetet deltar och är aktivt, tillsammans med ett antal andra av Sveriges universitet, säger Anders Svalin. Det är uppenbart att det finns ett stort intresse för samverkan med akademin bland regionens olika kommuner, i både privat och offentlig sektor. – Jag ser gärna samverkansavtalet med Oskarshamns kommun som en förebild för samverkan med andra kommuner, säger han.

”Tillsammans blir vi ett otroligt kraftfullt verktyg för regional utveckling” Bengt Karlsson

att få fler studenter och forskare att komma i kontakt med näringslivet och där han gärna ser fler kontakter med Oskarshamnsregionen. – Det kan vara i form av studentprojekt så som exempelvis examensarbeten eller genom olika former av uppdragsforskning, berättar Anders

Fokus Linnéuniversitetet

Studenter från hela världen läser medieteknik tillsammans

Gäddfabriker ökar beståndet i Östersjön

Det tvååriga masterprogrammet i Sociala medier och webbteknologier är verkligen internationellt, med ett 20-tal studenter från Sverige, Spanien, Makedonien, Ukraina, Israel, Etiopien, Kina med flera länder. Hälften bor i Växjö; hälften läser på distans. En vecka i februari möttes de IRL (in real life) på Linnéuniversitetet, som en del i kursen Cross-Media Design and Production. På kursen lär studenterna sig att kombinera olika medier och experimentera med nya metoder. Under veckan labbade de i SVT:s lokaler på campus. Storytelling, dramaturgi och nya, interaktiva sätt att skapa TV på stod på agendan. – Det har gått fort – många har gått från att aldrig ha sett en TV-studio till att ta över den, berättar David Johansson, adjunkt i medieteknik och en av de kursansvariga. – Vill man se vad som kommer att hända i TV om ett par år så kan man kika på vår sändning här idag, säger Kevin Dalli från Kanada/Malta och Romain Hérault från Frankrike. Många av studenterna har en relativt teknisk bakgrund. Här lär de sig mycket om sociala medier, webb och att tänka på användarens upplevelse. Efter att de har lärt känna varandra i Växjö kommer dialogen vid de livesända föreläsningarna säkert att flyta lätt framöver.

Gäddbeståndet har de senaste decennierna minskat drastiskt i stora delar av Östersjön. Man vet inte riktigt orsaken, men obalans i näringskedjan tros vara en av anledningarna. Bristen på bra lekmiljöer antas också spela in. Per Larsson, professor i marin ekologi vid Linnéuniversitetet, och hans forskargrupp har under flera år kartlagt hur gäddor i östersjön rör sig mellan havsmiljöer och sötvatten, och vilken betydelse det har för beståndet. – Gäddor i östersjön har två olika lekstrategier, säger Per Larsson. Antingen leker de i grunda vikar i havet, eller går de upp i åar och bäckar. För att ta reda på hur pass vanligt det är att gäddorna leker i sötvatten respektive saltvatten var vi tvungna att använda oss av väldigt sofistikerade metoder. Med hjälp av gäddornas otoliter (öronstenar som ingår i deras balanssystem) kan man se hur gäddorna har rört sig under sin livscykel. Per Larsson och hans forskargrupp tittade på 200 gäddor från Östersjön

Fokus Linnéuniversitetet

Text: Nisse Nilsson Foto: Nisse Nilsson och Picavet

Per Larsson, professor i marin ekologi, har kartlagt hur gäddorna rör sig i Östersjön.

”Gäddorna tycker om att leka i grunda vatten” PER Larsson

och analyserade deras otoliter. Med avancerad teknologi har man i detalj kunnat studera hur de har rört sig mellan salt- och sötvattenmiljöer. Otoliterna växer för varje år och bildar årsringar ungefär som årsringarna i ett träd. När gäddorna befinner sig i havet kan man se spår av strontium i deras otoliter, ett ämne som tas upp i mindre omfatting i sötvattenmiljöer.

– Gäddornas migrationsbeteende var överraskande, säger Per Larsson. Uppemot 50% av de gäddorna vi tittade på var födda i sötvatten. Det hade vi inte förväntat oss. Med tanke på hur mycket större lekmiljöer det finns i havet jämfört med åar och bäckar finns det uppenbarligen evolutionära fördelar med att leka i sötvatten. Man kunde också se att de senare i livet gått tillbaka för att leka i samma område som de hade fötts i. De hade alltså ett hembeteende precis som laxen. Att så pass stor andel av gäddorna i Östersjön leker i sötvatten är bra nyheter. Det är betydligt lättare att förbättra förutsättningarna för gäddorna i sötvatten än i havet.

– Gäddorna tycker om att leka i grunda vatten som till exempel översvämmade ängar och andra stora vattenansamlingar, säger Per Larsson. Tyvärr har uppemot 90% av alla våtmarker förstörts av oss människor. Bland annat genom utdikning. Problemet med för små vattenytor är att vattendragen hinner torka ut innan rommen är kläckt, eller att gäddynglen lever för tätt inpå varandra och helt enkelt äter upp varandra. Det är dock relativt enkelt att återställa de här våtmarkerna, och det har vi gjort på olika ställen. Skillnaden i antalet överlevande gäddyngel var slående. Ett år efter restaureringen av en våtmark ökade yngelproduktionen från cirka 3 000 till över 130 000. Nu har föreningen Sportfiskarna själva börjat bygga sådana här gäddfabriker över hela landet, och resultaten ser väldigt lovande ut. Vi tror och hoppas på att restaureringen av de här våtmarkerna ska hjälpa till att säkra gäddbeståndet i Östersjön. Fokus Linnéuniversitetet

Ny spetsforskningsgrupp försöker lura kroppens immunförsvar

Text & Foto:

Linnaeus University Centre är benämningen på Linnéuniversitetets främsta Nisse Nilsson forskningsmiljöer. Sedan tidigare finns miljöerna Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Ecology and Evolution in Microbial model Systems och Labour Market and Discrimination Studies. Nyligen togs beslut om att tilldela ytterligare en forskargrupp denna benämning. Tillskottet heter Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry och verkar inom en disciplin som av världens mest citerade forskare, George Whitesides vid Harvard, beskrivits som ”grunden för morgondagens medicinska forskning”. Gruppen arbetar inom området biomaterialkemi. Fokus för deras studier är

Fokus Linnéuniversitetet

utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna och/eller integreras i biologiska system. Mer specifikt rör detta forskning som har direkta följder för utveckling av nya behandlingar, klinisk diagnostik, miljödiagnostik och funktionella material, som till exempel katalysatorer. – Vi är väldigt glada för att ha blivit utnämnda till Linnaeus University Centre, berättar Kristina Nilsson Ekdahl, professor i immuno-

logi och forskningsledare för Biomaterials Chemistry. Vi har arbetat ihop sedan 1998 och är en grupp med ett etablerat internationellt renommé som bygger på en innovativ forskning som haft stor genomslagskraft. Genom en kombination av basforskning och tillämpad forskning arbetar vi

med allt ifrån grundläggande studier av biologiska processer till design, utveckling och tillämpning av material. Kristina och hennes kollegor fokuserar på den del av

immunförsvaret som ansvarar för att stöta bort saker som kroppen inte känner igen. Det är en viktig funktion som bland annat hjälper oss att bekämpa olika sjukdomar, men som kan ställa till problem när vi av olika anledningar använder konstgjorda material i kroppen. – Vi hoppas på att öka förståelsen för de kemiska processer som ligger bakom användningen av biomaterial i olika medicinska tillämpningar, säger Kristina. Kroppen är programmerad att identifiera och förstöra ämnen som den inte känner igen. Vi försöker efterlikna, manipulera eller lura kroppens olika mekanismer för att hitta material som är ”snäl�lare” mot kroppen. Man kan tänka sig en rad tillämpningar av dessa materialen. Mer exakta och känsliga sensorer, det vill säga instrument som ska mäta olika läkemedel och andra substanser i blod och andra kroppsvätskor, eller i miljön. Partiklar som på ett mer effektivt sätt kan binda och transportera olika typer av läkemedel, som cell-gifter, och sedan lämna av dem till rätt ställe i kroppen, till exempel en cancertumör.

Ny kurs riktar fokus mot blå tillväxt Text: Ingrid Bressler

Kursen Generation Balt ska stärka kompetensen inom den marina/maritima sektorn kring Östersjön. Vindkraft till havs och annan offshore-verksamhet, sjöfart och logistik, Förnybar energi, havets resurser, turism. Den maritima sektorn expanderar och EU-kommissionen pekar på de stora möjligheterna med blå tillväxt. I början av april var de första studenterna i en ny, branschinriktad kurs i Kalmar. Generation Balt är ett treårigt EU-projekt som syftar till att stärka kompetensen inom den marina/ maritima sektorn kring Östersjön. Inom det här området ligger vi idag efter europeiska grannländer som exempelvis Norge, Holland och Storbritannien, som har mer utsikt mot andra hav. Linnéuniversitetet är den svenska partnern i Generation Balt, som bygger på ett samarbete mellan universitet, institutioner och branschorganisationer i Tyskland, Polen, Litauen, Ryssland (Kaliningrad) och Sverige. Koordinator för den svenska delen är Catherine Legrand, professor i marin ekologi i Kalmar. – Tyvärr är det inte alltid de befintliga utbildningsprogrammen vid universitet och högskolor fyller de föränderliga behoven av specialkompetens och det är här vi kommer in: i samverkan med näringslivet skapar vi en kompletterande kurs som ska medverka till att grundutbildade akademiker blir mer uppdaterade på den aktuella utvecklingen inom sektorn. Själva utbildningsdelen i projektet har föregåtts av en framtidsstudie, som bland annat visar att vindkraft till havs och annan offshoreverksamhet väntas bli de kommande årens största tillväxtområden inom den maritima sektorn. Annan förnybar energi och användning av havets resurser ses också som stora framtidsmöjligheter och sjöfarten kommer att öka, liksom turismen. Möjligheter kan också komma ur problem lösningarna på Östersjöns miljöproblem väntas ge många framtida arbetstillfällen. Projektets utbildningsdel, Generation Balt Training Programme, erbjuder fem veckoslutskurser i fyra olika länder, en sommarkurs till havs och en praktikperiod. Den som deltar i tre av de fem veckoslutskurserna samt övriga moment får totalt 7,5 högskolepoäng. Fokus Linnéuniversitetet

Studenter och forskare sa med landsbygden i utveck Text: Karolina Ekstrand Forskare och studenter samverkar med tre småländska landsbygder för Foto: Ellinor Hall/ Johnér att utveckla entreprenörskapet. Samtidigt som arbetet dokumenteras och studeras ut ett forskningsperspektiv medverkar så väl studenter som forskare i arbetet med att identifiera och utveckla ett antal olika utvecklingsprojekt.

Forskningsprojektet Entreprenöriella landsbygdsenklaver i Småland är ett av de första att beviljas medel från Familjen Kamprads stiftelse. Projektet leds av Anders W Johansson, professor i entreprenörskap. Medforskare är ytterligare fyra forskare och åtta studenter. De orter som har valts ut till forskningsprojektet är Långasjö, i Emmaboda kommun och Urshult och Älmeboda/Rävemåla, båda i Tingsryds kommun. – De har samtliga mellan 900 och 1800 invånare och passar in i vår definition av landsbygdsenklav som är ett

Fokus Linnéuniversitetet

väl sammanhållet område geografiskt och kulturellt, omgivet av andra områden. De är i någon mening självförsörjande och förmögna att ta hand om sin egen utveckling som bygd. I Långasjö finns till exempel det som invånarna kallar för Långasjöandan – ett förhållningssätt till tillvaron där attityden är ”det här ska gå”, säger Anders W Johansson. Långasjöborna har sedan tidigare tillsammans genomfört ett antal stora projekt som exempelvis torrlägga, gräva ur och valla in den igenvuxna Långasjön för att sedan fylla den med vatten igen. Man har

även anlagt en belyst stig runt sjön, byggt ett ridhus och en livsmedelsbutik. Studenterna, som studerar dels på Enterprising & Business Development och dels på Byggnadsutformning, genomför tillsammans med invånarna på de olika orterna olika projekt. I Långasjö planerar de för att skapa en samlingsplats som samtidigt har restaurang- och kaférörelse. Tanken är att det skulle göra byn mer attraktiv och genom att lägga till ytterligare faciliteter skulle det stärka attraktionskraften. – En viktig utgångspunkt i projektet är att göra detta till-

sammans med folket i bygden. Samtidigt måste projekten kunna löpa av sig själva utan vår medverkan, säger Anders W Johansson. Gemensamt för Långasjö, Urshult och Älmeboda/Rävemåla är att de har tappat invånare under en lång tid. Ett av de forskningsämnen som Familjen Kamprads stiftelse prioriterar är entreprenörskap särskilt på landsbygden. – Det är intressant. Hur lätt skulle det vara att vända en negativ invånartrend så att folk flyttar in istället, säger Anders W Johansson. Frågorna mellan byarna skiljer sig också åt. Medan

amverkar klingsprojekt man i Långasjö samlas kring projekt som byborna själva har kontroll över och med gemensamma krafter kan genomföra är till exempel i Rävemåla det som engagerar många viljan att bevara byskolan. Men det är en fråga som är politisk och som invånarna själva inte äger inom bygden. – Dessutom skiljer sig Älmeboda/Rävemåla från Urshult genom att den västra delen av kommunen där Urshult ligger är mer folkrik och där bor fler lokala politiker, medan Älmeboda/ Rävemåla i öster är glesare befolkat med färre politiker representerade. Det blir

som en stark och en svag del av samma kommun. För Älmeboda/Rävemålas del blir det en kamp för att bevara byskolan och samtidigt försvara sin identitet. Inför nedläggningshot av skolan kan det ligga nära till hands att tänka ”vi bor här, men vi kan inte rekommendera någon att flytta hit.” Det gör att både självbilden och handlingskraften riskerar att eroderas, säger Anders W Johansson. Han tycker att projektet skapar mycket kunskap om entreprenöriella enklaver. – När kan en bygd ta saken i egna händer och när kan den det inte?

Fakta Forskare i projektet: Anders W Johansson, Frederic Bill, Hans Lundberg, Erik Rosell och Johan Gaddefors. Medel från Familjen Anders W Johansson Kamprads stiftelse: 2 714 000 kronor Slutdatum: Slutrapport senast mars 2014

CareSmart – smarta hem ska förbättra vården av äldre Att hantera vårdbehovet hos den växande äldre delen av befolkningen kommer att innebära stora samhälleliga och tekniska utmaningar framöver. Projektet CareSmart, ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Nybro kommun, tar sikte på en av bitarna i vårdpusslet: den nattliga omsorgen för äldre som bor hemma. – Fokus ligger på tre typer av problem: besök som görs i onödan, förebyggande besök som kan minska efterarbete och kritiska besök som skulle kunna undvika allvarliga problem, säger Danny Weyns, lektor i datavetenskap och projektkoordinator. Målet med projektet är att studera en socioteknisk lösning som utnyttjar smarta hem som är utrustade med olika typer av sensorer. Utifrån data som samlats in av sensorerna kan ambulerande nattpersonal, med hjälp av mobila enheter som interagerar med de smarta hemmen, få stöd i att fatta beslut om hembesök behövs eller ej. I projektet medverkar doktorander och masterstudenter inom datavetenskap. Dessa har genomfört en rad fältstudier och håller nu på med att designa programvaran, med målet att ha en prototyp klar innan sommaren. Redan nu planeras emellertid för ett uppföljande projekt med en tvärvetenskaplig grupp som ska utveckla en integrerad och bärkraftig lösning för nattomsorg.

Fokus Linnéuniversitetet

Praktik språngbräda till arbete

Text: Kia Roman Kombinationen akademisk utbildning plus Foto: Martina Wärenfeldt företagspraktik har visat sig vara framgångsrik. Uppåt 90 procent av studenterna som läst informationslogistik i Ljungby går direkt ut i arbete.

I Ljungby i södra Småland har man hittat ett koncept för näringslivssamverkan som gett eko långt utanför länet. Utbildningsanordnaren CIL, Centrum för Informationslogistik, tar årligen in cirka 60 studenter som valt att läsa informationslogistik eller marknadsföring och försäljning. Allt sedan starten för tio år sedan har CIL ett nära samarbete med en imponerande skara partnerföretag och organisationer – Det är företagens behov och önskemål som styr innehållet i utbildningarna. I gengäld är studenterna anställningsbara direkt efter avslutad utbildning, säger Magnus Hellgren, vd för CIL som är bolaget som ansvarar för allt utom själva undervisningen på skolan. För det akademiska innehållet svarar Linnéuniversitet. Redan termin ett får studenterna börja bekanta sig med något av skolans partnerföretag. Under de två första åren gör studenterna i grupper om tre och tre en fallstudie ute på ett företag. Ämnet styrs av kursinnehållet. Under femte terminen på kandidatprogrammet för informationslogistik är studenterna ute på praktik hela terminen. – Då kan de välja utifrån specialintressen och karriärönskemål och vi försöker så långt det är möjligt hjälpa dem in på deras drömföretag. Några väljer att göra praktik på ett av våra

Fokus Linnéuniversitetet

”Intresset att ta emot studenter är stort” Magnus Hellgren

partnerföretag men de flesta lyfter blicken längre bort än länet, säger Magnus Hellgren. Projektet som studenten ska göra ska vara viktigt för företaget, ska involvera studenten i en pågående verksamhet och resultera i något konkret. Magnus Hellgren understryker också skolans ansvar att förbereda studenterna inför praktiken. – Inställningen till arbete, hur man beter sig och vad som förväntas av en när man ingår i en arbetsgrupp är viktiga kunskaper för den som kanske aldrig haft ett arbete tidigare, säger han. För företagen är CIL en viktig rekryteringsbas och inflöde för ny kunskap. – Intresset att ta emot studenter är stort, vi har aldrig problem med att hitta lämpliga

praktikplatser. Studenterna kan dessutom få stipendium eller lön för att hålla motivationen uppe och känna sitt ansvar som en del av verksamheten, säger Magnus Hellgren. Efter avslutad utbildning i informationslogistik får 85-90 procent jobb direkt, de flesta relevanta för utbildningen. Sedan höstterminen 2012 ingår praktiktermin även på Linnéuniversitetets systemvetarprogram. CIL håller i kursen som förbereder studenterna och coachar dem under praktiken.

Fakta CIL, Centrum för Informationslogistik, i Ljungby bedriver utbildning och forskning tillsammans med Linnéuniversitetet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad och regionens näringsliv och offentliga sektor. Ett 50-tal företag är partnerföretag med skolan. Erbjuder kandidat- och magisterprogram i informationslogistik, informationslogistik för yrkesverksamma samt försäljning och marknadsföring. Från 2014 även utbildning till industrimaster. CIL leds av en styrelse som består av representanter från näringslivet, lärosäten och offentlig organisation

CIL-studenter direkt in i hetluften på Emballator På Emballator Lagan Plast i Ljungby tar man emot CIL-studenter både i början av utbildningen och som praktikanter. – Studenterna är ofta väldigt framåt och tillför företaget ny kunskap. Vi har rekryterat flera stycken den vägen, säger Christian Silvasti, vd. Som partnerföretag får Emballator årligen frågan om de kan ta emot praktikanter. De tackar alltid ja. – Fördelen med studenterna från CIL är att de ofta är lite äldre och har samlat på sig andra erfarenheter. De är framåt och har tåga vilket vi uppskattar, säger Christian Silvasti. När det är dags för praktiktermin det tredje året, har företaget ett projekt på lut som drar studenten rakt in i hetluften. – Det kan handla om allt från

lager och marknadsföring till förbättringsarbeten eller produktionsuppföljning. Det viktiga är att det är på riktigt och inget konstruerat som bara sätts in i en pärm när de slutar, säger Silvasti. Totalt har fem studenter fått jobb de senaste åren men två av dem har headhuntats till andra företag. – Studenterna är attraktiva, det märker vi. För oss är det roligt att vara delaktiga i en utbildning som vi även själva har direkt nytta av. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Christian Silvastis vision är att få till stånd en lean productionutbildning

Text: Kia Roman Foto: Hasse Karlsson

och ett centrum för processutveckling. Kontakter är knutna med Chalmers, Jönköpings tekniska högskola och Linnéuniversitetet. – Det vore inte fel med en sådan utbildning och ett nytt tillämpat forskningsområde här i Ljungby där det finns så mycket tillverkningsindustri, säger han.

Fokus Linnéuniversitetet

Gestaltning som redskap för förståelse

Text: Liv Ravnböl Hur kan kopplingen mellan matematik och kulturmiljö förbättra Foto: Lena Westergren elevers matematiska förståelse och få dem att inse att matematik är något värdefullt och intressant i deras liv? Detta är frågeställningen för ett internationellt samverkansprojekt som leds av ämnet matematikdidaktik på Linnéuniversitet.

Projektet Matematik i kulturmiljön startade våren 2011 tillsammans med Kalmar Läns Museum, Kenyatta University, Nairobi, och National Museums of Kenya. Kalmar Läns Museum bidrar genom sin expertis med mer än 20 års erfarenhet av att arbeta med kulturmiljöpedagogik, såväl nationellt som internationellt. Från Linnéuniversitetet medverkar Lena Westergren och Berit Roos Johansson, universitetsadjunkter i matematikdidaktik. – Projektet har sin utgångspunkt i människors berättelser och livsfrågor, säger Lena Westergren. Gemensamt i Sverige och Kenya är att matematik för många inte upplevs ha med deras eget liv att göra. Detta vittnar många lärarstudenter om då de relaterar till sin egen skolundervisning. De tre begreppen mångkultur, kulturmiljöpedagogik och matematikdidaktik knyts samman till en helhet som i projektet benämns ”livsmatematik”. – Med mångkultur menar vi människors olika levnadssätt, både inom ett land och skillnader länder emellan, säger Berit Roos Johansson. Kulturmiljöpedagogik handlar om att vi utgår från närliggande och betydelsefulla miljöer

Fokus Linnéuniversitetet

och berättelser knutna till dem. Vi finner stöd för ”livsmatematik” i läroplanen, där all undervisning ska ha historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv och etiskt perspektiv. Det historiska perspektivet ger redskap att förstå och förändra vår egen tid. Både matematik och historia handlar alltså om livskunskap, att förstå sin vardag. Samverkansprojektet har två pilotplatser i Kenya. En av platserna finns bland nomadfolk på Afrikas horn, huvudsakligen stammarna samburu och rendille. – Platsen Ngurunit är vacker berättar Berit Roos Johansson, men levnadsförhållandena är mycket besvärliga då elektricitet och rent vatten saknas. Flertalet är analfabeter, men en del ungdomar har getts möjlighet att studera. Den andra pilotplatsen är Kisumu i västra Kenya, där också Maseno University och Kisumu museum är inblandade. Gestaltning används som metod i projektet, en bearbetning av Kalmar Läns Museums beprövade tidsresemetod. Metoden följer flera steg där man väljer ut en närliggande, intressant plats och ett årtal. Sedan samlas fakta kring platsen och berättelser kopplade dit. Utifrån

Trots att denna kvinna aldrig gått i skola visar hennes livsberättelse på mycket matematiskt kunnande, exempelvis kring konstruktion och bråk.

berättelserna sker en gestaltning strukturerad kring några nyckelfrågor. Det hela avslutas med en utvärdering. På pilotplatsen i Ngurunit är den viktiga och intressanta platsen en manyatta, boplatsen, och i Kisumu är järnvägen utgångspunkten. Muséerna och universiteten i Sverige

och Kenya bistår med sin kompetens vid insamlande av fakta och berättelser kring de utvalda platserna. På en utbildningsdag i Ngurunit för lärare besöktes en manyatta. Där intervjuades en kvinna och en äldre man om deras liv på sin manyatta idag, om hur det var för 30 år

Utbildningsdag kring ”Matematik i Kulturmiljön” i Ngurunit för lärare och studenter från norra Kenya. Lärare från Kenyatta University och Linnéuniversitetet bidrog med sin kompetens tillsammans med personal från Kalmar Läns Museum och National Museums of Kenya.

En äldre man berättar om manyattans struktur och om hur livet såg ut för hans familj för 30 år sedan, hur det är idag och drömmar inför framtiden. Detta blir underlag för lärarnas fortsatta planering.

Manyatta är ett hem för samburustammen. Flera små hus ligger i en cirkel med plats för djuren, getter och boskap, i mitten.

Frida Nilsson, student som skriver sin magisteruppsats inom projektet, i samspråk med deltagare i seminariet.

sedan och deras drömmar inför framtiden. Boplatsens struktur och uppbyggnad studerades. Vid det efterföljande seminariet lyftes och strukturerades matematiken i manyattan utifrån den brittiske forskaren Alan Bishops universella matematiska aktiviteter: räkna, lokalisera, mäta, konstruera,

leka, förklara. Då den kenyanska kursplanen i matematik analyserades fann lärarna, kanske till sin förvåning, att de kan få in alla moment genom att utgå från en manyatta. Under våren 2013 prövar lärare i norra Kenya att undervisa med manyattan som utgångspunkt. Att man börjat se vikten av att ta in förkunskaper om den historiska miljön, kulturmiljön i undervisningen kan skapa ett större matematikintresse bland eleverna. Genom projektet Matematik i kulturmiljön har man skaffat ett forum där skillnader och likheter i hur man lär ut och praktiserar matematik diskuteras. Berit Roos Johansson och Lena Westergren beskriver samverkansprojektet som ett mänskligt, socialt och demokratiskt projekt och menar att den här typen av gestaltning är ett generellt arbetssätt som kan användas var som helst i världen. – Meningen är inte att stanna vid vardagsmatematiken, utan vi ser denna metod att utgå från varje människas egen erfarenhet av matematik, som en väg att snabbare skapa förståelsen och intresset att komma vidare till den djupare och mer abstrakta matematiken. Fokus Linnéuniversitetet

Prydliga trädgårdar, skorna utanför dörren och rökfritt på bykaféet

Text: Kia Roman Det är några synliga spår som grekiska återvändare burit med sig efter Foto: Thomas Thomell sina år som arbetskraftsinvandrare i Sverige. I en nyutkommen bok skildrar sociologerna Gunnar Olofsson och Thomas Thomell en bys dramatiska historia och bybornas livsöden i exil.

I mitten av 1960-talet utvandrade stora skaror fattiga greker till industrierna i norra Europa. Många hamnade i Tyskland men närmare 30 000 lockades till Sverige. Ett hundratal av dessa kom till småländska Lessebo utanför Växjö och fick jobb inom pappers- och glasindustrin. Gemensamt för just den här gruppen var att de flesta kom från byn Gavra norr om Thessaloniki.

Fokus Linnéuniversitetet

Men hur hade byn format deras livsvillkor och hur såg rörligheten ut? Genom livshistorier, intervjuer och enkäter har professor Gunnar Olofsson, Linnéuniversitetet i Växjö, och Thomas Thomell, sociolog och tidigare föreståndare för Kavallahuset i Aten, ett gästhem för forskare och konstnärer, fått ihop en bok som väcker också en oinitierad läsares intresse för bybornas dramatiska historia. Vad drev dem att lämna sin by? Hur gick för gruppen som kom till Småland och vad bar de med sig tillbaka efter tiden i exil? Forskarna har följt Gavraborna under lång tid, Thomas Thomell sedan 1960-talet då han arbetade som invandrarkonsulent. Under åren har de själva och med hjälp av grekiska kollegor bett byborna berätta om uppbrottet, migrationen och återkomsten till Grekland. Traditionen att bryta upp och återvända delar de med tidigare generationer då byn bara under 1900-talet tre gånger tömts. Och tre gånger återuppstått. Den senaste gången med hjälp av återvändare från bland annat Sverige.

– Fyra av fem Gavrabor lämnade byn under 1960-talet och sökte sig antingen till någon av de grekiska storstäderna eller utlandet. Skälen att lämna byn var gemensamma: fattigdom, brist på pengar och politisk förföljelse, säger Gunnar Olofsson.

”Man utvandrade för att få det bättre ställt ekonomiskt” Gunnar Olofsson

Gavraborna som hamnade i Lessebo kom åren 1964-1967. De flesta var i åldern 25-35 år, gifta och hade arbetet i jordbruk eller tobaksodling. – Man utvandrade för att få det bättre ställt ekonomiskt och ge barnen en bättre framtid. Målet var att jobba ihop tillräckligt med pengar för att kunna återvända för att starta ett företag, köpa hus och ge barnen en utbildning, säger Gunnar Olofsson. En del stannade bara en kort tid, andra återvände efter 7-15 år när de sparat tillräckligt för förverkliga de mål

Gavras 1900-talshistoria Boken Gavra – historien om en grekisk by och dess invånare spänner över en tid på över 100 år. Tre gånger har byn tömts men åter fått liv. I samband med folkomflyttningar efter första världskriget, flyttade greker från Kaukasus till Gavra kring 1920. Efter fredskonferensen i Lausanne 1923 om folkutbyte mellan Grekland och Turkiet, tömdes byn på turkiska lantarbetarna. På 1930-talet byggdes husen upp med stöd av Nationernas förbund. Byn radikaliserades och deltog i motståndsrörelsen under tyska ockupationen. Under inbördeskriget 1946-49 flyttades befolkningen av säkerhetsskäl till närbelägna byn Kilkis. På 1960-talet tömdes byn genom massiv utvandring. Från slutet av 1970-talet började nya hus byggas, dels som en följd av en jordbävning, dels av återvändare från bland annat Sverige.

de haft med emigrationen. Den största gruppen blev kvar hela sitt arbetsliv och ofta också efter pensioneringen. – Arbete var skälet till att de kom till Sverige. Det kom också att forma deras liv. De hade ofta det tyngsta och sämst betalda industriarbetena men för den som upplevt tobaksarbete i Gavra var industriarbete i Sverige lätt. Många hade också extrajobb som städare, säger Gunnar Olofsson. Det hårda arbetet syns i statistiken över hälsoläge och förtidspensioneringar. Men även i inkomster. De grekiska männen jobbade ofta med okvalificerade jobb och hade 25 procent lägre lön än motsvarande svenskar. För kvinnorna var det tvärtom. De hade 15-20 procent högre lön än svenskorna då de jobbade heltid och ofta också med extrajobb.

Efter 1975 blev det åter möjligt för Gavraborna att resa tillbaka till sin by. Åren i Sverige märks både i det synliga och i människors värderingar. Gunnar Olofsson berättar om de så kallade återvändarpalatsen, stora, välbyggda hus med välklippta gräsmattor och blomsterrabatter, om bykaféet med en rökfri zon och att man förväntas ta av sig skorna inomhus. Exilen har även gett återvändarna nya referenspunkter och erfarenheter. – De förväntar sig att bli lyssnade på i sjukvården, korrekt och lika behandlade av myndigheter och saknar nummerlapparna på banken. Nästan alla emigranter lyckades uppnå målet med flytten. Föräldrageneration hade ofta en ofullständig skolgång

Gunnar Olofsson

medan 40 procent av Gavrabarnen har studerat på högskola. En ännu obearbetad enkät kommer så småningom att ge många fler svar på hur det gått för barnen till dem som en gång lämnade Gavra. Fokus Linnéuniversitetet

Kunskap om Kina i fokus Text: Elin Lindkvist Intresset för Kina växer stadigt bland svenska företag. Kalmar har haft Foto: Nisse Nilsson turen att bli berikad med Yunfeng Wangs entreprenöriella ådra och kunskaper genom hennes nystartade företag Wang Advanced Consulting. – Det är inte pengarna eller dina kontakter som är avgörande när du startar eget. Det är din mentala drivkraft, säger Yunfeng Wang.

För drygt två år sedan satte Yunfeng Wang för första gången sin fot i Sverige för att påbörja sin masterutbildning Leadership and management in international context. Som utbytesstudent på Linnéuniversitetet tycktes Kalmar enormt främmande från det hektiska liv som hon var van vid i Shanghai. Året 2010 bjöd på en bister svensk vargavinter som fick henne att tvivla på om det överhuvudtaget gick att överleva på dessa breddgrader. Men sommaren kom och Yunfeng Wang började trivas mycket bra i Kalmar. Hon

Fokus Linnéuniversitetet

byggde snabbt upp ett brett och inspirerande kontaktnät av svenska företagare när hon skrev sitt examensarbete om kvinnliga entreprenörer som för övrigt senare även blev prisbelönt och publicerat i bokform. Det började gå upp för Yunfeng Wang att hon ville stanna längre i Sverige efter avslutad examen. – Jag såg att livet här är bekvämt och man har tid för familj och fritid efter sin arbetsdag till skillnad från Shanghai där allting i vardagen kantas av stress och tävlingstänkande hela tiden.

Här i Kalmar har jag ett lugnare liv med naturen in på knuten, konstaterar Yunfeng Wang. När det väl var bestämt, kändes valet att starta eget ganska självklart. Yunfeng Wang hade nämligen tidigt upptäckt ett behov hos de svenska företagarna som hon lärt känna under sin studieperiod. För många svenska entreprenörer hägrade Kina som potentiell marknad och leverantörsland. Dock var det få som visste hur de skulle gå till väga för att hitta rätt kontakter. Själv besatt

Yunfeng Wang de kulturella och språkliga kunskaperna som kunde vara till nytta för dem. Snart kom hon i kontakt med stiftelsen Drivhuset på Linnéuniversitetet i Kalmar. – De gav mig inspiration och värdefull stöttning att våga ta steget, säger Yunfeng Wang. Det gav resultat. I oktober 2011 slog hon upp portarna för Wang Advanced Consulting med målet att hjälpa andra företag att knyta kontakter, göra översättningar samt ge praktisk rådgivning om allt som rör att göra affärer på den kinesiska marknaden. Flertalet kunder har börjat höra av sig för diverse uppdrag inom översättning och marknadsundersökningar. – Förra året följde jag även med en av mina kunder till Kina för att bistå som stöd i kontakten med potentiella agenter och klienter under en utställning, berättar hon. Det är uppenbart att de kulturella och språkliga färdigheterna kommer väl till pass. Hennes kunder uppskattar tryggheten i att ha en kinesisk affärsrådgivare som kan hjälpa dem att komma i kontakt med marknaden, få förhandlingshjälp och etablera sig i Kina. – När vi gör affärer i Kina så är relationerna med våra affärspartner mycket viktiga. I Sverige däremot har ni mer av ett system att förhålla er till och det är inte vem ni känner som är avgörande för vem ni gör affärer med, säger hon.

Nu vill hon hjälpa fler kunder, och gärna svenska företag som är intresserade av att exportera till Kina. Så småningom tror hon även att fler kinesiska företag kommer att vilja investera i Sverige och då kommer även Yunfeng Wangs kontaktnät på den svenska marknaden att vara väl till pass. Yunfeng Wang är tacksam för den hjälp och det kontaktnät hon har fått av Drivhuset som inte bara gav henne mod att starta utan även praktisk information om hur exempelvis bokföring och skatter fungerar i Sverige. Även ALMI samt Regionförbundet i Kalmar län har varit ett stort stöd på vägen. Som tack för allt stöd har hon ställt upp som föreläsare för Drivhuset och berättat andra studententreprenörer om hur man gör affärer i Kina. Hon vill gärna inspirera andra studenter att våga ta steget att starta eget företag. – Folk här får mycket kunskap i förväg vilket gör att de blir för rädda för att

våga satsa på sin idé. Kunskap är viktigt men det är viktigt att komma ihåg att du lär dig under resans gång. Ingen kommer att kunna lova att ditt företag kommer att lyckas. Du måste bara våga ta risken, säger hon.

”Det räcker inte att skapa fantastiska designlösningar, de måste vara kundorienterade och generera försäljning för att någon ska investera.” Yunfeng Wang

– Det viktigaste är att du har den mentaliteten, modet och viljan att skapa något eget, säger Yunfeng Wang. Och de egenskaperna har hon bevisat att hon innehar, vilket även har gett henne ett par utmärkelser på vägen. Förra året gav handelsministern henne ett diplom för hennes drivkraft inom innovation och entreprenörskap.

Fokus Linnéuniversitetet

Mångmiljonsatsning på utbildning inom hållbart träbyggande

Linnéuniversitetets ansökan på området hållbart träbyggande är en av bara två i landet som beviljats medel i den första utlysningen av KK-stiftelsens ”Expertkompetens för innovation”. Med satsningen ”Expertkompetens för innovation” vill KK-stiftelsen stödja utbildning på avancerad nivå inom områden där näringslivet bedömer att förutsättningarna för utveckling och innovation är som bäst och där företag är beredda att satsa egna resurser för att utveckla kurser

i samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och företag. Ansökan på området hållbart träbyggande, från Linnéuniversitetet, har beviljades medel i den första utlysningen. Programmet sträcker sig över sex år och delas in i tre olika faser. För den första av dessa anslår KK-stiftelsen 4,5

Entreprenören Prins Daniel på besök IKEA-salen på Linnéuniversitetet fylldes till sista plats när Prins Daniels Fellowship och entreprenörskapsprogram var på besök. Prins Daniel, Filippa Knutsson (grundare av Filippa K) och Johan Skarborg (vd Academic Work) höll en inspirationsföreläsning om entreprenörskap. Besöket arrangerades av IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien) i samarbete med Linnéuniversitetet och Drivhuset. Projektet Prins Daniels Fellowship och entreprenörskapsprogram syftar till att

Fokus Linnéuniversitetet

inspirera unga människor till entreprenörskap genom mentorskap. Programmet har samlat ett expertråd av framgångsrika entreprenörer som besöker universitet och gymnasieskolor för att berätta om sina erfarenheter. Prins Daniel, Filippa Knutsson och Johan Skarborg förde ett samtal om sina erfarenheter av att starta eget företag. En bit in i samtalet fick de sällskap av representanter från Drivhuset och tre lokala entreprenörer. En av dem var Sixten Engström som

driver företaget MyCuff, som tillverkar och säljer egendesignade manschettknappar. – Den gamla devisen att ta vara på tillfällen och möjligheter är faktiskt inte så dum, sa Sixten Engström och överlämnade en present till prins Daniel; ett par manschettknappar med en bild på prinsessan Estelle. Föreläsningen avslutades med ett gott råd från Prins Daniel: – Man ska våga drömma, ha viljan, och så ska man vara lite charmig också!

miljoner kronor, men ytterligare medel har reserverats för programmets senare delar. För pengarna kommer en struktur för utbildning, särskilt anpassad för yrkesverksamma att tas fram och redan under de första två åren av programmet kommer cirka tre inledande kurser att utvecklas

och genomföras. Inriktningen på dessa har noga valts ut i dialog mellan universitetet, företag och olika medverkande branschorganisationer för att på bästa sätt svara mot näringslivets behov och efterfrågan av vidareutbildning. Resultatet blir kurser inom Trämateriallära och ytbehandling; Bärande träkonstruktioner; och Energi- och klimateffektivt byggande. – Vi är mycket glada för denna möjlighet, säger professor Anders Olsson, som lett det förberedande arbetet. Att utveckla kurser särskilt anpassade för yrkesverksamma är något nytt för oss och det kommer att ge oss väldigt god insikt i företagens aktuella utmaningar. Genom att samverka med olika experter i näringslivet i kursutveckling och undervisning kommer vi också att kunna höja

kvalitéten i våra ordinarie utbildningsprogram, som till exempel olika ingenjörsutbildningar, fortsätter han. – Redan det förberedande arbetet, där vi samtalat med representanter för branschorganisationer och företag, har varit mycket givande, menar Johan Vessby, som kommer att leda projektet. Stödet för satsningen har varit omfattande och förväntningarna är högt ställda. Vi ser verkligen fram emot att komma igång, både med att ta fram de första kurserna i programmet och med att utveckla en god struktur för utbildning mot målgruppen som ska kunna användas i många fler kurser i programmets senare faser, säger han. Vid sidan av Anders Olsson, professor i byggteknik med inriktning mot träbyggnadsteknik och Johan Vessby, lektor i byggteknik, har

även prorektor Lena Fritzén, professor Marie Johansson, universitetslektor Åsa Rydell Blom och utbildningshandläggare Anette Gunnarsson också tillfört mycket i det förberedande arbetet. – Detta betyder mycket för Linnéuniversitetet, menar prorektor Lena Fritzén. Träbyggnadsteknik och de närliggande områdena Virkes-

lära och Energi- och klimateffektiv byggd miljö är starka forskningsområden med väl utvecklad samverkan med näringslivet. Utbildningsprojektet kommer att stärka dessa ännu mer samtidigt som det ger en möjlighet för universitetet att utveckla utbildningsformer och system som kan användas även inom flera andra områden, avslutar hon.

Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram är ett långsiktigt samarbete mellan Prins Daniel, IVA, framstående entreprenörer och företagsledare. Projektet har samlat en grupp utvalda entreprenörer och företagare i ett så kallat expertråd. Dessa personer kommer genom mentorskap att bidra med egna erfarenheter och kunskaper för att inspirera och hjälpa utvalda Prins Daniels Fellows på vägen till framgångsrikt företagande. Projektets vision Att fler unga människor ser entreprenörskap som ett alternativ. Att alla unga människor som vill bli entreprenörer vågar ta steget. Projektets mission Att inspirera unga människor att bli entreprenörer. Projektets mål Projektets huvudsakliga syfte är att stimulera till entreprenörskap och få fler företag att startas. Projektet kommer i en första fas att drivas under två år, för att därefter utvidgas successivt. Fokus Linnéuniversitetet

Studenter med känsla för både design och ekonomi

Text: Emma Rydh Programmet för Inrednings- och butikskommunikation utbildar Foto: Anders Olsson och Åhlens studenter som är både estetiskt och ekonomiskt kunniga. Resultatet blir butikskommunikatörer med en unik kompetens och som är eftertraktade på arbetsmarknaden.

Hur kan man använda den fysiska miljön för att stärka ett varumärke? Hur inreder man en butik eller ett kontor för att öka försäljningen av företagets produkter och tjänster? Detta vet studenterna på Programmet för inredningsoch butikskommunikation. De sitter på en unik kompetens kombinationen av ekonomisk förståelse och konkret designkunnande. Patrik Persson är universitetsadjunkt och ansvarig för utbildningen. Han kallar studenterna för “reflekterande praktiker” och menar att just det är utbildningens styrka. – Programmet är upplagt så att studenterna ska kunna börja jobba direkt, säger han. De kan genomföra ett projekt själva, från analys till materialisering. Det skiljer dem från andra marknadsföringsstudenter och gör att de är uppskattade på arbetsmarknaden. Programmet för inredningsoch butikskommunikation examinerar 26 studenter varje år. Från att ha varit tvåårigt har nu programmet utökats till att innefatta tre år. Upplägget har också utvecklats till att ytterligare integrera ämnena ekonomi och design. Samarbete med näringslivet går som en röd tråd genom utbildingen. – Vi har ett väl etablerat samarbete med IKEA sedan många år tillbaka, berättar Patrik Persson. Vi har även haft samarbete med företag som H&M och Åhlens. Studenterna gör flera

Fokus Linnéuniversitetet

projektarbeten i samarbete med företag under utbildningen och just nu jobbar vi med att etablera ännu fler kontakter med näringslivet.

Samtidigt är Patrik Persson noga med att påpeka att studenterna inte är inriktade mot mode och inredning.

“Den här utbildningen är unik i sitt slag” Marja Holmqvist tog examen från Programmet för inredningsoch butikskommunikation på en fredag. Måndagen efter satt hon vid ett eget skrivbord på H&M:s huvudkontor i Stockholm med uppdraget att rita butiker för Norge, Spanien, Holland och Mellanöstern. – Jag fick jobb redan innan jag tog min examen tack vare att programmet påbörjade ett partnerskap med H&M samma vår, säger Marja Holmqvist som efter fyra år som projektledare, arkitekt och butiksplanerare på H&M har bytt arbetsplats och nu är konceptarkitekt på Åhléns huvudkontor. – Här jobbar jag med att ta fram ett nytt inredningskoncept för både nya och existerande varuhus. Efter en intensiv höst kommer vi implementera ett pilotvaruhus under våren 2013. Det

är ett otroligt spännande jobb att få vara med och utveckla ett av Sveriges största varumärken. När Marja Holmqvist valde utbildning var hennes mål att bredda sina kunskaper inom företagsekonomi och design. – Det har har varit väldigt nyttigt att få både ekonomi- och designperspektivet, säger hon. Det ger en djupare förståelse för hela processen. Idag räcker det inte att skapa fantastiska designlösningar till företag, de måste både vara kundorienterade och generera försäljning för att någon ska investera. Jag utgår alltid från bägge perspektiv i mina projekt vilket jag upplever är ovanligt på marknaden idag och en unik styrka jag har med mig från utbildningen.

– Våra studenter kan gå in i vilken bransch som helst. Jag har studenter som har gjort projektarbeten åt butiker för bildelar, sportartiklar och färg. Och programmets upplägg är framgångsrikt. Studenterna får jobb, och många klättrar snabbt på karriärstegen. Patrik Persson tror att det är en kombination av målmedvetna studenter och utbildningens upplägg. – Detta är studenter som från början är väldigt målmedvetna. Mot slutet av utbildningen är de väldigt starka i sin argumentation

Maja Holmqvist arbetar nu som konceptarkitekt på Åhlens.

och har ett djup i sitt reflekterande. Jag tror att det beror på att de blir trygga i kunskapen om både ekonomin och designens betydelse.

Inrednings- och butikskommunikation Programmet för Inredningsoch butikskommunikation är en treårig utbildning som tar sin utgångspunkt i inredarens och butikskommunikatörens möjlighet att bidra till ett företags lönsamhet. Utbildningen är framtagen i nära samarbete med företag som har sett kopplingen mellan lönsamhet och aspekter av design. Fokus Linnéuniversitetet

Notiser Ny avdelning skapar tydligare ingång till universitetet

Sedan årsskiftet finns det en ny avdelning som ska göra det enklare att komma i kontakt med Linnéuniversitetet – Avdelningen för externa relationer. – Avdelningen fungerar som en kanal in till universitetet för småföretagare och andra som vill samverka med oss, säger Lars-Olof Rask, tf avdelningschef vid Avdelningen för externa relationer. I samband med organisationsförändringen den 1 januari 2013 sammanfördes tre tidigare avdelningar till en. Avdelningens huvudområden rör samverkan, forskningsfinansiering och innovation samt internationalisering. – Ledningen vill genom denna nya avdelning markera hur viktiga dessa frågor är, för universitetet, men också för regionen, säger Lars-Olof Rask. Det är till exempel viktigt att nyttiggöra forskningsresultat. Universitetet vill vara en av motorerna i den regionala utvecklingen. Vill ditt företag eller organisation samarbeta med Linnéuniversitetets studenter eller forskare? Välkommen att kontakta Avdelningen för externa relationer så hjälper vi dig! samverkan@lnu.se 0772-28 80 00 Lnu.se

Fokus Linnéuniversitetet

Idébanken – till nytta för samhället Linnéuniversitetet vill att fler forskningsresultat ska komma samhället till direkt nytta. Därför har man startat pilotprojektet Idébanken för att hjälpa forskare att licensiera ut sina idéer till företag eller offentliga organisationer. – Fördelarna är flera, säger Emma Hermansson som ansvarar för projektet. Forskaren slipper att starta företag och kan koncentrera sig på sin forskning medan det befintliga näringslivet kan dra nytta av forskningsresultat som kan öka värdet i företagen. Genom arbetet med Idébanken finns en stark förhoppning att antalet idéer snabbare omsätts till konkret nytta i samhället, säger hon. Pilotprojektet, som pågår under 2013, drivs av Grants and Innovation Office och finansieras av VINNOVA.

Easy Access är ett annat nytt koncept som nu testas vid Linnéuniversitetet. Detta innebär att universitetet kan dela ut gratis licenser till företag, privatpersoner eller offentliga organisationer som på bästa sätt kan omsätta licensen till konkret nytta i samhället. Detta projekt drivs tillsammans med universiteten i Örebro och Karlstad samt Mittuniversitetet som tillsammans med Linnéuniversitetet ingår i Innovationskontoret Fyrklövern. Det arbetar med att uppmuntra och stödja de anställda som vill starta eget företag baserat på en idé eller forskningsresultat.

Psykologiforskare i femmiljardersprojekt EU:s storsatsning inom neurovetenskap – The Human Brain Project – får över en miljard euro till forskning om hur hjärnan fungerar. En av forskarna i projektet är Abdul K Mohammed vid Linnéuniversitetet. Abdul K Mohammed är professor i psykologi

och i the Human Brain Project kommer hans del att handla om konsekvenser av hjärnforskning och hur man följer etiska regler och aspekter. – Detta är fantastiskt roligt, säger Abdul Mohammed. Det är ett stort sammanhang med över 80 olika forskargrupper

från hela världen och det kommer att leda till många spännande samarbeten. Det är en stor utmaning och just min del, att titta på de etiska aspekterna, är både intressant och viktigt, inte minst ur ett samhällsperspektiv, säger han.

Regeringsuppdrag att utreda digitalt utanförskap

Gemensam avsiktsförklaring ska stärka glasinriktning i Pukeberg

Pukeberg kan komma att innehålla utbildning på både gymnasie-, yrkeshögskole- och universitetsnivå, utveckling och forskning inom glasdesign på nationell och internationell nivå. – Vi vill pröva möjligheterna att skapa ett unikt kompetenscentrum inom området glas och glasdesign som kan ge avtryck både i vår region som i det omgivande samhället och som förstärks i den unika bruksmiljö som finns i Pukeberg, säger Markus Lund, kommunstyrelsens ordförande i Nybro kommun. Tanken är att kompetenscentret ska baseras på utbildning och forskning/ utveckling i Pukeberg. I det kommande arbetet ska inriktningen och omfattningen av olika utbildningar analyseras. Där ingår även att pröva om närliggande områden inom Linnéuniversitetet som exempelvis Kulturell ekonomi och Innovation/entreprenörskap kan integreras och bli en del av projektet. – Från Linnéuniversitetet kan vi bidra med utbildning på hög nivå och stöd för att utveckla forskning. Vi har även andra utbildningar som skulle kunna bidra till att utveckla och stärka konceptet i Pukeberg och vill även pröva möjligheten att starta en sommarakademi, säger Stephen Hwang, rektor för Linnéuniversitetet.

Angela Zetterlund vid Linnéuniversitetet har fått i uppdrag av regeringen att samordna en utredning om hur frivilliga krafter i samhället bidrar till att öka den digitala delaktigheten. – Det känns bra att vi har fått det här förtroendet i en så viktig fråga, säger Angela Zetterlund. Idag är det många i Sverige

som av en eller annan anledning står utanför det digitala samhället. För att till fullo kunna vara en del av samhället krävs det ofta att det finns möjlighet att kunna ta del av information, underhållning, tjänster och så vidare genom digital delaktighet. Utredningen ska undersöka hur stor den

ideella insatsen är, vilka metoder som fungerar bäst och hur stora insatser som krävs för att öka den digitala delaktigheten i samhället. Utredningen skall även involvera myndigheter som Post- och Telestyrelsen och Handisam.

Branschdagar på Sjöfartshögskolan Den 10-11 april var det dags för det årligen återkommande evenemanget Career Event på Sjöfartshögskolan. Mässan, som samlar företag och organisationer inom sjöfarts- och driftnäringen, anordnades i år för fjortonde gången. Invigningstalare Anders Boman, ordförande i Sveriges Redareförening, såg ljust på framtiden och välkomnade avgångsklasserna till en verkligt internationell och spännande bransch. Dagarna bjöd sedan på möjlighet för Sjöfartshögskolans studenter att mingla runt bland de omkring 50 utställarna, ställa frågor till framtida arbetsgivare och överlämna sitt cv. Utrymme fanns även för arbetsintervjuer. Det är roligt att se att så många utställare återkommer från år till år, flera har varit med sedan den första mässan anordnades. Under dessa dagar knyts det många viktiga kontak-

ter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag är övertygad om att våra studenter kommer att uppfylla de potentiella arbetsgivarnas ställda krav och önskemål både med tanke på kompetens och på kvalité, säger Jan Snöberg, prefekt på Sjöfartshögskolan. Arrangemanget genomförs av en grupp studenter som gör detta som en del av sitt examensarbete.

Oskar Sörnäs, projektledare, berättar att det var med skräckblandad förtjusning han tog över stafettpinnen från förra årets grupp. Vi i projektgruppen kom närmare varandra än vi hade räknat med från början. Det har varit mycket jobb men även otroligt roligt och givande att arbeta med projektet säger han.

Fokus Linnéuniversitetet

B Avsändare: Linnéuniversitetet, Kommunikationsavdelningen, 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö

Har Fokus Linnéuniversitetet kommit fel eller vet du någon annan som skulle vilja ha ett magasin? Kontakta kerstin.broden@lnu.se

ommer ni ihåg historien om Peter Pan? Ni vet pojken som tar med syskonen Darling till Landet Ingenstans där de får uppleva fantastiska äventyr tillsammans. Just Landet Ingenstans fascinerar mig mycket – landet där man aldrig behöver växa upp. Att få vara ung i sinnet med den positiva framtidstron, allt-är-möjligt-mentaliteten, nyfikenheten, modet och den spontana glädjen är något jag skulle vilja bära med mig hela livet. Mitt jobb går enkelt förklarat ut på att rekrytera fler betalande kinesiska studenter till Linnéuniversitetet. Det handlar idag mycket om att bygga upp en medvetenhet om oss hos de kinesiska studenterna, vilket jag gör på plats på Linnéuniversitetets Shanghai-kontor i Kina. Carl von Linnés nyfikenhet och mod att våga utvecklas och gå framåt har verkligen gjort avtryck i hela Linnéuniversitetets organisation. Detta tror jag är en viktig del till varför vi, just likt syskonen Darling som vågar följa med Peter Pan, är bland de första svenska lärosäten som vågar satsa på denna nya potentiella jättemarknad. Kina är idag världens största utbildningsmarknad. Tillväxten här har varit fenomenal de senaste åren. Alla jag träffar och jobbar med har en positiv attityd och det finns just nu en känsla av att allt är möjligt.

Fokus Linnéuniversitetet

Att våga göra något som ingen annan gjort förut är modigt och väcker nyfikenheten i mig. Införandet av studieavgifter för studenter utanför EU/EES 2011 innebar en ny utmaning och ett nytt sätt att jobba för svenska lärosäten. Att få vara med i uppstarten av detta för Linnéuniversitetets del är oerhört tillfredsställande. Det innebär att ta fram marknadsföringsmaterial, hitta rätt kommunikationskanaler och bygga nätverk, hitta nya lösningar och att vara spindeln i nätet för allt som betalande kinesiska studenter för med sig. Varje dag då jag går till jobbet är jag väldigt nyfiken på vad för nya utmaningar som jag kommer att ställas inför. En av de absolut bästa sakerna med mitt jobb är att få träffa alla fantastiska studenter som sprider sådan energi, entusiasm och glädje omkring sig. Jag slås många gånger av hur mycket de vet om Sverige och deras enorma vilja att få en chans att åka till Linnéuniversitetet och studera. Så nu sitter jag här och går igenom studentansökningar till höstens kurser, stannar upp och tittar ut över skyskraporna här i centrala Shanghai, här där jag funnit mitt eget Landet Ingenstans. Henrik Edlund, projektledare vid Linnéuniversitetets kontor i Shanghai