Universitetsbiblioteket - Årsberättelse 2014

Årsberättelse 2014 Universitetsbiblioteket

1

Universitetsbibliotekets årsberättelse 2014

Produktion

Universitetsbiblioteket Linnéuniversitetet

Redaktion

Carina Cederblad, Alastair Creelman Henrik Evertsson, Richard Jansson Tove Lorentzon, Anna Wolke

Grafisk form

Richard Jansson, Tove Lorentzon

Foto & bildbehandling

Carina Cederblad, Alastair Creelman Richard Jansson, Jonas Ljungdahl Nisse Nilsson, Anna Wolke

Illustrationer

Richard Jansson

Tryck

CopyCenter, Linnéuniversitetet februari 2015

Adress och telefon

391 82 Kalmar/351 95 Växjö 0772-28 80 00

Internet

Lnu.se/ub

2

Universitetsbibliotekets årsberättelse 2014

Innehåll

Inledning 04 Universitetsbiblioteket 2014 06 Studieverkstaden - med nytt uppdrag 14 UB satsar på publiceringsfrågor 16 LnuPlay - universitetets nya videosystem 18 Ämnesguider under utveckling 20 Stöd till forskarstuderande 20 Vision och strategi för UB 21 UB i världen och världen på UB 22 Utställningar 23 Kompetensutveckling och nätverkande 23 Universitetsbiblioteket i siffror 26 Finjustering av UB:s organisation Personalförteckning, biblioteksstyrelse

29 30

QR-koder

Använd valfri QR-kodläsare i din smartphone för att ta del av mer information på webben.

3

Inledning

Inledning Så var det 2014. Vår årsberättelse är ett försök att spegla det som hänt. Ett tillfälle att reflektera över hur året blev och ett försök att fundera över hur UB kan ha bidragit till En attraktiv kunskapsmiljö och Framstående forskning. För det är naturligtvis detta, tillsammans med bidrag till Samhällelig drivkraft och Globala värden, som är vår roll och vårt uppdrag.

Vi riktar årsberättelsen till vår styrelse och hoppas den ska kunna ligga till grund för kommande diskussioner, men vi hoppas naturligtvis att presentationen även ska väcka intresse i många andra sammanhang.

Vad var det då vi ville åstadkomma under året? I vår verksamhetsplan lyfter vi fram publiceringsfrågorna och de digitala lärmiljöerna. Det stämmer att dessa frågor verkligen har stått i fokus men också mycket, mycket annat. På publiceringsområdet har insatser gjorts för att bredda kunskapen inom hela UB men vi har också sett en ökning av uppdrag från fakulteter och lärosätets ledning. Vi har tillsammans med Kommunikationsavdelningen tittat närmare på hur och vad som publiceras inom Linnéuniversitetet, dvs. universitetet som ”förlag”, och nu går vi vidare med förslag på hur stödet till denna utgivning skulle kunna formeras inte minst med tanke på ökad synlighet och tillgänglighet. Här kan vi även passa på att nämna att intresset för att ge ut Open Accesstidskrifter vid Linnéuniversitetet har varit påtagligt under året. Med stöd i systemet OJS (Open Journal System) utkom tidskriften Surveyjournalen med sitt första nummer våren 2014 där UB hade förmånen att bidra med råd och systemstöd.

4

Vad gäller de digitala lärmiljöerna så vill jag ropa LnuPlay! Linnéuniversitetets egen ”tv-kanal” som ger oss möjlighet att sprida undervisningsfilmer och mycket annat. Vägen till att få systemet på plats har varit kantad av motgångar men nu finns den och det var 2014 som blev startåret. En av de första filmer som lades ut var vår egen film om UB. Ett sätt att sprida kunskap om vår verksamhet så att framförallt studenterna vet vad de kan få hjälp med. Anslaget speglar förhoppningsvis det vi menar med Lnu-andan och flera av scenerna är filmade med hjälp av en liten drönare som svävade över UB-byggnaderna under ett par dagar i våras. Kan tycka att det är lite fräckt, proffsigt

och kul. Får det dessutom studenterna att fångas av budskapet så har vi nått dit vi önskade. Det är så vi vill verka och ju fler vägar och möjligheter vi har för att sprida vårt stöd, desto bättre är det.

Kan i sammanhanget nämna att antalet filmer om databaser, referenshanteringssystem, sökteknik, värdering av källor med mera har blivit betydligt fler under året. Detta tillsammans med en stor ökning av antalet frågor per chatt gör att vi vekligen kan tala om nya vägar och sätt att finnas tillgängliga för våra studenter.

Och allt det andra som hänt då? Här måste vi nämna samarbetet med Landstinget i Kalmar län.

Efter ett år av förberedelser undertecknade rektor ett samarbetsavtal en av de sista dagarna före jul.

Detta är riktigt, riktigt roligt och verkligen ett gott exempel på regional samverkan. Tanken är att vi inom Linnéuniversitetet ska utforma ett i första hand digitalt biblioteksstöd till landstingets medarbetare. Hur det gick till och hur det blev får bli en cliffhanger till årsberättelsen för 2015.

Det går inte att avsluta 2014 utan att nämna allt fantastiskt engagemang som medarbetarna inom UB lagt ner på att utveckla och stärka vår interna organisation. Under våren genomfördes en uppföljning av den dåvarande organisationen vilket resulterade i justeringar som trädde i kraft den 1 oktober. Vi inrättade då funktioner med funktionsansvar för att ytterligare tydliggöra och decentralisera ansvaret för UB:s olika verksamheter.

Tack alla för ett roligt år på UB!

Catta Torhell

5

Universitetsbiblioteket 2014

Universitetsbiblioteket 2014

Lärandestöd

Under 2014 har verksamheten inom sektionen Lärandestöd i stor utsträckning fortsatt på inslagen linje. Det har inte varit de stora förändringarnas år, utan fokus har legat på uppföljning, justering och vidareutveckling. Tre team har under året blivit tre funktioner: Undervisning, Kommunikation och Mötesplats.

Strävan efter kvalitativ undervisning och kreativa lärmiljöer

Nya former för undervisning i informationssökning har initierats och testats under året, men omfattningen har i princip varit densamma som föregående år. Undervisningen på engelska har dock fördubblats jämfört med 2013. Varje kontaktbibliotekarie har under året haft i uppgift att dokumentera hur utbildningsinsatserna fördelas mellan program och ämnen. Dokumentationen ger en överblick och kan utgöra underlag för resonemang om kommande satsningar.

6

Tanken är att alla studenter som deltagit i undervisningen ska svara på två snabba frågor. Svarsfrekvensen är ännu otillfredsställande, men av de 928 studenter som svarat instämmer 88% helt eller till stor del i att undervisningen har bidragit till att de kan genomföra kursens uppgift och att de känner sig säkrare på att söka information/litteratur i fortsättningen.

För att utveckla den egna undervisningen använde kontaktbibliotekarierna under våren metoden ”Critical friends” och undervisande bibliotekarier från Blekinge Tekniska högskola bjöds in för erfarenhetsutbyte och inspiration. De förändringar i kontaktbibliotekarieverksamheten som infördes 2013 har utvärderats och för att få till ett ännu bättre samarbete ingår från hösten samtliga kontaktbibliotekarier och texthandledare i funktionen för undervisning. Ett arbete för närmare samverkan mellan kontaktbibliotekarier och texthandledare har påbörjats, liksom en analys av de behov som studenterna uttrycker vid bokning av sökhjälp och texthandledning.

Nya flexibla och funktionella rum för undervisning, handledning och möten har färdigställts under året.

UB har deltagit i projektet ”Applikationsmodell för fysiska informella och formella lärmiljöer”. Projektet är ett led i att åstadkomma attraktiva och effektiva lärmiljöer för Linnéuniversitetet och arbetsgruppen har bland annat haft till uppgift att identifiera vad som ska genomsyra lärmiljöer på Lnu.

Filmproduktion och ny webb

2014 har varit ett år av flitigt filmande. En satsning har gjorts på en ny informationsfilm om UB, då tidigare version var mycket populär, men inte längre aktuell. I samband med lanseringen av den nya söktjänsten OneSearch skapades flera informa-

Universitetsbiblioteket 2014

tionsfilmer för att underlätta användningen och ge söktips. En studio för produktion av digitala lärresurser har skapats i Växjö och studion i Kalmar har utvecklats. Workshoppar i inspelning, redigering, bildhantering och presentationsteknik har ordnats av Funktionen för kommunikation. Kontaktbibliotekarierna har fortsatt skapa filmer anpassade efter olika studentgruppers behov. Under våren lät vi några studenter utvärdera ett antal produktioner som gjorts inom UB. Studenterna bidrog med idéer som vi kommer ha nytta av vid framtida produktioner.

I början av året lanserades en ny startsida för UB:s webb, där sökningen i OneSearch lyfts fram.

Därmed ges en tydlig ingång till gemensam sökning av det material som är tillgängligt för studenter och personal på Linnéuniversitetet. UB har medverkat i universitetets förstudie inför ny webb 2016. Syftet var att ta fram ett nytt koncept för universitetets webbplats och underlag för val av teknisk plattform och driftmiljö inför ett komplett byte av webbplats, både innehållsmässigt, strategiskt och tekniskt.

Informationstjänst – en inte helt oväntad utveckling ”Hur fungerar PayEx?” har varit en av de vanligare frågorna i informationsdisken under året. Samtidigt som frågorna om utskriftshantering är många fortsätter de öppna sökhjälpsfrågorna enligt stickprovsmätning att minska. Även antalet tillfällen med bokad handledning i informationssökning har kontinuerligt blivit färre under de senaste åren.

Däremot är det fler besökare på webbplatsen och fler som gillar och följer UB i de sociala medierna.

Användningen av de digitala lärresurserna ökar i

Ufo? Nej, bara en drönare som användes vid filminspelningen av UB:s informationsfilm.

snabbt tempo och den egna nedladdningen av inläst litteratur har mer än fördubblats under året.

Möjligheten för låntagare att själva aktivera sina lånekort innebar kortare köer vid höstens terminsstart. En nyhet är att vi nu skickar ett kort välkomstbrev till nya låntagare, en annan att kontaktbibliotekarierna skickar e-post med information till nyanställd akademisk personal vid universitetet.

Under våren var det några få personer som bemannade UB:s chattjänst, vilket innebar en stor press och att tjänsten inte alltid var tillgänglig. En arbetsgrupp undersökte lösningar, genomförde kompetensutveckling och skapade manualer. Många fler har varit engagerade i chatten under hösten och antalet besvarade chattfrågor har ökat med 39% jämfört med 2013.

I november arrangerades en heldag för all personal på UB i syfte att öka förståelsen och ge förutsättningar för att skapa bra möten med studenter med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter.

Forskare och andra kollegor på Lnu föreläste bland annat om koncentrationssvårigheter, dyslexi, stödprogram och bemötande.

Lotta Gustafsson, sektionschef Lärandestöd

Använd QR-koden för att se UB:s informationsfilm på LnuPlay.

Så här såg det ut bakom Kulliserna när UB spelade in en av sina informationsfilmer under året.

7

Universitetsbiblioteket 2014

Media och publicering Under 2014 bytte sektionen namn från Informationsförsörjning till Media och publicering i samband med UB:s organisationsöversyn och fem team blev då också tre funktioner: Media, Metadata och Publicering.

Stockholms UB då vi diskuterat e-resursfrågor. Det har varit viktigt och givande att dela erfarenheter och kompetens med andra eftersom det är ett område i snabb utveckling.

Kvalitetsarbete och explosionsartad ökning av e-användning

Sedan 2013 har vi använt oss av PDA, Patron Driven Acquisition, som en av våra metoder för att förvärva e-böcker. Vi gör ämnesurval som är relevanta för forskning och utbildning vid universitetet och ger därigenom tillgång till ett antal e-bokstitlar. Ett lån eller köp av en titel genomförs sedan vid en aktiv användning av en bok. Vi har sedan starten successivt ökat antalet e-böcker och under 2014 fanns ca 23 000 titlar i vårt urval.

2014 påbörjades en översyn av processen från förvärv av en medieresurs till att den finns tillgänglig på UB. Målet är att erbjuda hög kvalitet, snabb tillgång, vara resurs- och kostnadseffektiva samt minska sårbarheten genom att inte arbeta för personberoende.

Vi har under året gjort processkartläggningar och haft en workshop där vi diskuterade hur vi kunde gå vidare med förbättringar utifrån kartläggning och våra målsättningar. Som en viktig del i detta arbetar en grupp med att ta fram en ny mediepolicy och en medieplan med riktlinjer för alla som arbetar med medieför-sörjning på UB.

Användningen av fulltextartiklar slog under 2014 alla rekord. Drygt 655 000 artiklar har använts och det innebär en ökning med 33%! En förklaring till det skulle kunna vara att vi införde OneSearch som en sökingång till alla våra resurser via UB:s webb och att fler därmed hittar mer. För det administrativa arbetet med e-resurser har det utarbetats checklistor med beskrivningar av samtliga moment för olika publikationstyper för att öka kvaliteten. Vi har deltagit i workshoppar och användarmöten för bibliotek som precis som vi har EBSCO:s discoveryverktyg och vi har haft besök av Linköpings UB och

8

I e-boksdjungeln

Det har varit givande att testa nya sätt att erbjuda e-böcker. Modellens fördel är främst enkelheten i urvalet och att systemet är effektivt, användarna får direkt tillgång och systemet sköter i princip sig självt så länge pengarna räcker. Vi kommer att fortsätta med PDA som en av våra metoder för att ge tillgång till e-böcker. Vi kommer också ha ett större e-bokspaket och fortsätta köpa in böcker på förfrågan.

Ett e-bokspaket innebär mindre arbete och mindre kontroll. Inköp av enstaka titlar innebär däremot mer arbete men också full kontroll på urval och inköp.

En snårig djungel att förhålla sig till.

Universitetsbiblioteket 2014

Effektivisering av kursboksarbetet och pengar från Riksbanken

Favorit i repris

I slutet av året fick vi det glädjande beskedet att vi fått pengar från Riksbankens jubileumsfond för att tillgängliggöra de till oss donerade böckerna från Torsten Huséns arbetsbibliotek. Vi kan nu registrera böckerna och göra dem sökbara och därmed tillgängliga för forskning.

Nya transportrutiner för fjärrlån fick vi lösa under sommaren då det företag som levererat våra fjärrlån över landet gick i konkurs. Ett samarbete inleddes med universitetets Lokal- och serviceavdelning och när höstterminen drog igång hade vi nya rutiner på plats och under hösten har vi konstaterat att denna lösning fungerar mycket väl.

Tillsammans med Infrastruktur har vi arbetat för att rationalisera bevakning och inköp kurslitteratur. Ett verktyg har utvecklats för att spåra ändringar som är gjorda i kursernas litteraturlistor samt identifiera nya listor. Tanken är att kunna identifiera nya titlar och nya upplagor av titlar utan att gå genom alla litteraturlistorna i sin helhet för de ca 2500 kurserna som ges vid Linnéuniversitetet. Kan vi koncentrera oss på att endast bevaka förändringar ger det oss förutsättningar att arbeta mer effektivt.

Under våren hölls två workshoppar för UB:s personal för att öka kompetensen om DDK (Dewey Decimal Classification). Vi har fortsatt två parallella klassifikationssystem, SAB-systemet och DDK. Nya böcker på UB ställs upp enligt DDK och denna samling växer fort, medan vi gallrar mycket av det gamla.

När det gäller vårt arbete med fjärrlån hade vi något av en ”favorit” i repris. I januari sparkade vi igång ett temporärt system, Gill, som utvecklats tillsammans med kollegor på Högskolan i Borås och Örebro universitet. Eftersom det redan från början var tänkt som en tillfällig lösning, där många funktioner saknades, påbörjades samtidigt sökandet efter nytt fjärrlånesystem. Efter flera workshoppar och studiebesök under året beslöt vi oss för Viola, som Stockholms UB utvecklat och som vi fick tillgång till i slutet av året för att kunna påbörja tester.

Publiceringsfrågorna har fortsatt stått i fokus under året och vi har arbetat på många olika fronter med dessa frågor (se separat reportage).

Helena Carlsson Juhlin, sektionschef Media och publicering

9

Universitetsbiblioteket 2014

Infrastruktur För alla användare

Under de första månaderna 2014 gjorde Infrastruktur en omfattande insats med avancerat webbutvecklingsstöd i samband med att en ny och mer ändamålsenlig startsida på webben arbetades fram. Som ett led i detta arbete anpassades söktjänsten OneSearch till att även kunna hantera bibliotekskatalogens sökningar och träfflista på ett fullt ut användarvänligt sätt, vilket ledde till att bibliotekskatalogens eget webbgränssnitt blev överflödigt. Det innebär en förenkling för användarna med sökningar i ett och samma verktyg, OneSearch, för både tryckt material och e-material, och bättre funktionalitet än i den gamla bibliotekskatalogen.

2014 gick vi över till att använda det av Borås högskola utvecklade systemet Gill för beställningar av böcker och artiklar från andra bibliotek i Sverige och världen. Detta innebar en hel del arbete även för Infrastruktur som samordnare av systemförbättringar och systemsamarbete med kollegorna vid Örebro universitetsbibliotek och Borås högskolebibliotek.

Eftersom Gill redan från början var att betrakta som en interimlösning, gjordes en förstudie i början av sommaren 2014, vilket resulterade i ett beslut att gå vidare med implementering av i första hand Stockholms universitetsbiblioteks egenutvecklade system, Viola, och i andra hand Umeå universitetsbiblioteks system, EBBA. Arbetet med att implementera Viola har varit omfattande och har pågått i nära samarbete med Stockholm universitetsbibliotek under hela hösten, med sikte på en övergång i mars 2015.

För studenter och lärare

Att åstadkomma ett bättre stöd för tjänster som utförs av bibliotekspersonalen kan vara ett effektivt sätt att öka även stödet indirekt till användarna. Att se till att litteratur som förekommer på kurslistor även finns i biblioteket har varit (och är) en tidsödande uppgift, eftersom listorna revideras kontinuerligt och böckerna ständigt kommer i nya upplagor. Under 2014 skapade Infrastruktur en liten webbapplikation som möjliggör visning av ändringar i de kurslistor som läggs in i universitetets kursinfo, vilket väsentligt minskar arbetet för bibliotekspersonalen med att hålla koll på vilken kurslitteratur som behöver köpas in varje termin.

En integration av bibliotekets tjänster med studentwebben kommer alla studenter till del. Därför införde Infrastruktur under 2014 möjligheten att, efter inloggning i studentwebben, direkt kunna se om en lånad bok är på väg att gå ut, om man har försenade böcker och/eller om man har någon reserverad bok att hämta på biblioteket.

Trycket på både bibliotekspersonalen och studenterna är extra stort i samband med terminsstarter.

Under de mest intensiva veckorna vid terminsstarter registreras tusentals nya lånekort. Därför införde Infrastruktur 2014 en direktkoppling mellan bibliotekets låntagarregister och universitetets centrala databas, vilket möjliggör att data hämtas över från den senare till låntagarregistret i samband med registrering av nya låntagare. Det möjliggör för studenterna att själva registrera nya lånekort/passerkort/utskriftskort vid speciella registreringsdatorer på biblioteken i Kalmar och Växjö, samtidigt som studenterna slipper fylla i uppgifter som redan finns i det centrala registret.

Under hösten 2014 har vi arbetat intensivt med att få till en lösning där studenterna kan använda sina

10

Universitetsbiblioteket 2014

PayEx-konton för att betala eventuella förseningsavgifter i bibliotekssystemets Mina lån, vilket dels underlättar för studenterna, dels minskar arbetet och kassaflödet för bibliotekspersonalen i diskarna.

Lösningen kommer att implementeras i början av 2015.

För forskare

I början av hösten 2014 installerade Infrastruktur systemet Open Journals Systems (open source), vilket gör att vi i fortsättningen har en plattform att erbjuda forskare som vill starta en Open Access-tidskrift på Linnéuniversitetet. Den första Open Accesstidskriften i det nya systemet, Surveyjournalen, går numera att söka i på http://journals.lnu.se/.

Ett önskemål från en forskargrupp, Corporate Governance, som ville ha dynamiska publikationslistor på webben, ledde till att Infrastruktur tog fram en generell lösning för detta som fungerar mot publiceringssystemet DiVA (se http://lnu.se/forskargrupper/corporate-governance/publikationer).

Under hösten 2014 inleddes en översyn av Forskningsdatabasen som under 2015 ska leda till förbättrad funktionalitet och ett bättre stöd för forskare, vilket även förbättrar utgångsläget när Forskningsdatabasen så småningom integreras med en ny webb för Linnéuniversitetet 2016.

Organisatoriskt

PM3-arbetet fördjupades under 2014 med en första förvaltningsplan gällande 2015 för förvaltningsobjektet Informations- och publiceringsstöd som hanterar alla bibliotekets system som inte direkt

har med det som hamnar under Utbildningsmiljö att göra. PM3-arbetet innebär ett utökat samarbete med IT-avdelningen genom förvaltningsobjektets IT-förvaltningsledare, IT-specialister och speciella IT-utvecklingssprintar.

Jonas Barck, förvaltningsledare Infrastruktur

Utbildningsmiljö Under 2014 fortsatte etableringen av förvaltningsobjektet Utbildningsmiljö, nu i samarbete med de övriga PM3-objekten som börjat formeras inom universitetet. Organisationen med objektspecialister bland IKT-pedagoger på fakulteterna och specialister från IT-avdelningen är befäst i ett väl utvecklat samarbete, där förvaltningsledare för verksamheten och IT regelbundet träffas och deltar i respektive möten för att på bästa vis fånga upp verksamhetens behov och ta tillvara på möjligheter och kompetenser.

Utbildningsmiljö är ett stort förvaltningsobjekt och för att kunna arbeta mer målinriktat med våra ansvarsområden – stöd för undervisning och lärande, för studentadministration och för uppföljning – har vi inlett ett arbetssätt med fokusgrupper. Dessa grupper utgörs av IKT-pedagoger och andra användare av våra system och koncentrerar sig på speciella frågor som behöver lösas för fortsatt utveckling och för att ta fram ”best practice” för användarna.

11

Universitetsbiblioteket 2014

Lärplattform

Antiplagieringssystem

Vi har inlett arbetet med att utveckla Kursrumsportalen där alla lärare ska kunna beställa kursrum. Även här är målet en utökad automatisering och bättre service för användarna.

I arbetet med att undvika plagiering har vi planer på en koppling mellan MyMoodle och antiplagieringsguiden Refero, där en automaträttad test ska erbjudas för användning i kursrum i syfte att säkerställa att studenterna vet vilka regler som gäller.

Detta kommer att provas och vid gott utfall implementeras under 2015.

Under hösten 2013 avvecklades och arkiverades övriga centrala lärplattformar, och sedan terminsstarten 2014 är det enbart MyMoodle som är Lnu:s centralt supporterade lärplattform. Denna uppgraderas under sommaren, och den beslutade uppgraderingstakten är att detta görs varje sommar. Utbildningsmiljö arbetar kontinuerligt med att förbättra lärplattformens funktionalitet och dess integrationer med andra system och verksamheter. Under året har bland annat möjligheterna att Ladok-koppla studenter utvecklats, kontaktbibliotekarierna har kommit in i lärplattformen och ett koncept för att lägga in UB:s ämnesguider i kursrummen har lanserats.

Under 2015 ska MyMoodle få nytt utseende, bättre anpassat för olika mobila enheter.

Kursvärderingar

Kursvärderingar är en avgörande komponent i ett lärosätes kvalitetsarbete. Rektorsbeslutet om att Survey & Report ska användas för alla kursvärderingar innebär att vi kommer att kunna ställa gemensamma övergripande frågor och ta fram statistik på såväl makro- som mikronivå över hur studenterna upplever våra utbildningar.

Detta ställer höga krav på systemet och förvaltningsorganisationen då tusentals kurser ska utvärderas varje år. Vårt mål är att systemet ska vara enkelt att använda och med en hög automatiseringsgrad, samtidigt som möjligheterna att ställa precisa frågor på kursnivå inte ska begränsas.

Vi strävar också efter högsta möjliga svarsfrekvenser. Systemet kan användas för digitala kursvärderingar och pappersenkäter, liksom kombinationer av dessa. Det kan skickas ut påminnelser via e-post till respondenter som ännu inte svarat, och under våren 2015 kommer studenterna att få en påminnelse om kursvärderingar i sin individuella kurslista på Lnu.se/Student.

Automatiseringsgraden är beroende av Ladok 3-projektet, och i takt med genomförandet av detta kommer Utbildningsmiljö att i samarbete med andra förvaltningsobjekt vidareutveckla hur vi bäst kan arbeta med kursvärderingar.

Survey & Report är förstås inte begränsat till att göra kursvärderingar, det är även ett verktyg för forskning och andra undersökningar och det erbjuds all personal vid Lnu.

12

Som ett verktyg i arbetet med att förebygga och upptäcka plagiering används Urkund. Under året gjordes en förbättrad integration med lärplattformen MyMoodle, vilket kan vara en anledning till att vi mer än dubblade användningen av systemet och granskade 75 000 dokument. Samarbetet med leverantören av Urkund är gott och vi har en kontinuerlig dialog om hur tjänsten med den grannlaga och tekniskt komplicerade uppgiften att hitta plagiat kan göras ännu bättre.

LnuPlay

Alla är överens om hur stor betydelse video har i den nära framtiden för utbildning och kommunikation.

Lnu har under 2014 lanserat sitt första centrala system för produktion, distribution och lagring av video. LnuPlay har under året gjorts tillgängligt för användarna i takt med vad organisationen klarat av.

Arbetet med lanseringen fortsätter, med användbarhet och hög integration med övriga system i fokus.

Läs mer om LnuPlay i separat reportage.

Webbmöte

Under 2014 beslutades att Utbildningsmiljö ska förvalta Adobe Connect, som sedan flera år används inom Lnu för webbmöten, seminarier och undervisning i realtid via webben. Vi har idag över 1700 mötesrum i Adobe Connect, och under det gångna året användes dessa av personal och studenter i 40 300 timmar vilket motsvarar 23 personarbetsår.

Utbildningsmiljö ser Adobe Connect som en möjliggörare för att kunna mötas ansikte mot ansikte varhelst man befinner sig i världen, för att kunna spara restid och minska kostnader och miljöpåverkan och för att kunna träffas oftare och mer effektivt.

Under 2015 är målet att utöka användandet av systemet ytterligare, genom att i högsta möjliga grad öka användbarheten för vår personal och våra studenter. Bland annat kommer lämpliga möjligheter till integrationer med lärplattformen att undersökas, och en av Utbildningsmiljös fokusgrupper tittar närmare på best practice för användarna.

Peter Diedrichs, förvaltningsledare Utbildningsmiljö

13

Studieverkstaden - med nytt uppdrag

Studieverkstaden

- med nytt uppdrag

Efter en gedigen utredning och omvärldsspaning fick Studieverkstaden ett nytt uppdrag den 1 januari 2014. Uppdraget innebär ett tydligare fokus på introducerandet av nya studenter, vilket betyder att doktorander inte längre erbjuds handledning inom Studieverkstaden. För att överbrygga övergången från gymnasium till högre studier ingår numera även studieteknik i verksamheten.

Undervisning och handledning

14

Handledningen i akademiskt skrivande har under året i högre grad än tidigare kompletterats med introducerande undervisning i form av föreläsningar och workshoppar. Undervisningen har till stor del integrerats i kurserna och kopplats till studenternas skrivuppgifter. Planering av innehåll och former för undervisningen har skett i samråd med lärare. Ett exempel är samarbetet med Grundlärarutbildningen där ansvariga lärare i utbildningens första termin, tillsammans med Studieverkstaden, anordnade en skrivarverkstad inför studenternas första inlämningsuppgift. Studieverkstaden är även representerad i en arbetsgrupp som ska ta fram

förslag på åtgärder för att förbättra lärarstudenters skrivande. Ett resultat av det arbetet är En liten guide till akademiskt skrivande, som även används inom andra utbildningar.

Under året har Studieverkstaden inte haft ”Öppet hus”, dvs. möjlighet till spontan texthandledning.

Studieverkstadens personal har varit tillgänglig för kortare frågor via e-post, chatt och telefon och för längre handledning efter bokning. Antalet handledda studenter har ökat varje år, vilket kan förklaras både med ökad efterfrågan och utökade personalresurser. I år har sammanlagt 526 studenter handletts inom Studieverkstaden. En del av dem som deltagit i texthandledningen har svarat på en snabb utvärdering. Nästan 98 % av de som svarat instämmer helt eller till stor del i att de känner sig ”säkrare på att skriva akademiskt i fortsättningen”.

Det nya uppdraget innebär ett utvidgat stöd till internationella studenter i akademiskt skrivande och studieteknik och att tjänsterna som erbjuds inom Studieverkstaden ska finnas både på svenska och

Studieverkstaden - med nytt uppdrag

Studenternas svar på frågan om texthandledningen har bidragit till att de kan genomföra kursens uppgift.

på engelska. Det var dock först i slutet av året som Studieverkstaden var fullt bemannad och kunde börja utveckla stödet på engelska.

Stöd i studieteknik

Med anledning av Studieverkstadens förändrade roll genomfördes sonderande samtal med studievägledarna vid Linnéuniversitetet och intervjuer med studenter. Samtalen med studievägledarna syftade till att ta reda på hur de ser på studenternas behov av stöd i studieteknik och andra introducerande insatser. Bilden som gavs var samstämmig: Det finns ett stort behov av stöd i grundläggande studieteknik, dvs. studieplanering, lästeknik och anteckningsstrategier. Vidare betonades vikten av att på ett tidigt stadium få kunskap om vad det akademiska skrivandet innebär och att lära sig hantera studiestress. Intervjuerna med studenterna förstärkte den bild som studievägledarna förmedlade, särskilt beträffande behovet av att lära sig läsa och anteckna effektivt samt att skriva akademiskt.

Studieverkstadens stöd i studieteknik påbörjades i liten skala under vårterminen i form av individuell handledning och utvecklades successivt under hösten. Såväl handledningen som undervisningen i studieteknik syftar till att ge studenterna kunskap om studieplanering, effektiva läs- och anteckningsstrategier, aktiv inlärning och repetition samt goda skrivstrategier.

Så lyckas du med dina studier

Från och med 2014 har Studieverkstaden huvudansvaret för föreläsningsserien Så lyckas du med dina studier. Serien ges i samarbete mellan Studieverkstaden och Studerandeavdelningen.

Arbetet med att utveckla konceptet påbörjades i mars månad och resulterade i ett breddat föreläsningsutbud. Under höstterminen gavs föreläsningar inom följande områden: studieteknik, akademiskt skrivande, stresshantering, talängslan, uppskjutarbeteende och karriärvägledning.

Vidare delades föreläsningarna upp i två perioder.

Sammantaget genomfördes 34 föreläsningar under hösten.

Skrivguiden

I slutet av 2013 lanserade Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Skrivguiden.se, en onlineresurs som syftar till att ge studenter på universitet och högskolor råd och support i det akademiska skrivandet. Under 2014 har ytterligare tre lärosäten, Högskolan Kristianstad, Umeå universitet och Linnéuniversitetet, anslutit sig till arbetet och en redaktion med representanter från de fyra lärosätena har bildats.

I Skrivguiden behandlas skrivprocessens olika delar, från idéstadiet till den slutliga redigeringen.

Tonvikten ligger på att ge vägledning beträffande planering och strukturering av det akademiska skrivandet på olika nivåer. Merparten av materialet utgörs idag av instruktiva texter och exempel, men även filmer och länkar till annat öppet online-material finns med. Separata avsnitt ägnas åt instruktioner om hur man arbetar med referenshantering och publicering av färdiga uppsatser.

Skrivguiden finns också i en engelsk version, Writingguide.se, och avsikten är att allt material ska publiceras på både svenska och engelska. Skrivguiden och Writing Guide är öppna lärresurser (OER) och får fritt användas enligt en Creative Commonslicens.

Språkstödsprogram

Sedan 2012 erbjuder Linnéuniversitetet alla studenter och all personal att fritt använda olika språkstödsprogram. Det handlar bland annat om program för uppläsning och rättstavning, och målgruppen är i första hand studenter med läs- och skrivsvårigheter. Under året har Studieverkstaden tillsammans med universitetets samordnare för studenter med funktionshinder gjort en översyn av utbudet. Denna har resulterat i att vi med start 2015 kan sänka kostnaderna och samtidigt erbjuda en bättre talsyntes och fler studieverktyg.

Sharla Alpenberg, Henrik Evertsson, Lotta Gustafsson, Christina Lindsten och Gunnel Persson

15

UB satsar på publiceringsfrågor

UB satsar på publiceringsfrågor Arbetet med vetenskaplig publicering är under stark utveckling på universitetsbiblioteken. Under det gånga året har UB arbetat på många olika sätt för att utveckla verksamheten och för att bidra till universitetets kvalitetsarbete. Det har gjorts internt inom UB, inom Lnu både i samarbete med fakulteterna och i projekt med kommunikationsavdelningen och vi har också arbetat på ett nationellt plan.

Flerfrontsarbete

Under 2014 påbörjades en serie med kompetenshöjande aktiviteter för UB:s personal. Det som hittills anordnats är en förmiddag om ”Bibliotekets roll: Att främja Vetenskaplig kommunikation, Open Access, m.m.” som hölls av Helena Francke, lektor vid Högskolan i Borås, en föreläsning om Lnu:s bibliometriska modell, en föreläsning om forskningsdata samt en heldagsworkshop om publiceringsstrategier.

16

För forskare och doktorander vid Lnu har flera workshoppar på temat bibliometri och publiceringsstrategier hållits. Vi har undervisat i Publiceringsstrategier för handledarekollegiet samt på doktorandkursen ”Academic writing”.

Undervisning på programmet för biblioteks- och informationsvetenskap inom kursen ”vetenskaplig kommunikation och bibliometri” har också utförts.

Studenterna får då en inblick i arbetet på ett universitetsbiliotek kring dessa frågor.

I samarbete med Kommunikationsavdelningen tittade vi på hur och vad som publiceras inom Linnéuniversitetet. Det framkom att spridning och synlighet av publikationer kan förbättras och att det finns en otydlighet i vilket stöd som erbjuds inom universitetet. Nu går vi vidare med förslag på hur ett samlat stöd kring utgivning av publikationer skulle kunna utformas och hur rutiner för bättre spridning och synlighet kan etableras.

Nationellt har vi arbetat för att bidra till utvecklingen inom bibliometri och Open Access genom att delta i flera nätverk och arbetsgrupper, bl.a. SUHF:s Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometri, olika arbetsgrupper inom DiVA-konsortiet och i Praxisgruppen för nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub. Dessutom hade vi 2014 förmånen att tillsammans med Kungliga biblioteket arrangera Mötesplats Open Access, som är den stora årliga konferensen som hållits sedan 2007 för alla som

UB satsar på publiceringsfrågor

Hösten 2014 spikade Tora Hammar sin avhandling i biomedicinsk vetenskap under överinseende av Sven Tågerud.

sysslar med frågor rörande Open Access och hantering av vetenskapliga publikationer vid landets universitetsbibliotek. Under två dagar i april höll vi till i Växjö konserthus och konferensen var mer välbesökt än någonsin och lockade runt 135 personer.

DiVA, publiceringsguide och tidskriftsutgivning

Ett viktigt och växande område är arbetet med DIVA, universitetets publikationsdatabas. Lnu har sedan flera år en Open Access-policy som säger att forskare vid universitetet skall registrera sitt publicerade vetenskapliga material i DiVA och i möjligaste mån även fulltextpublicera. Publikationerna i DiVA ligger till grund för intern medelstilldelning för forskningsmedel vid Lnu och publikationerna överförs också till SwePub som är ett nationellt söksystem för vetenskapliga publikationer. SwePub håller på att utvecklas för att längre fram kunna användas för nationella bibliometriska analyser. Rutinerna har förbättrats genom att allt fler publikationsposter importeras från externa databaser och att en checklista för bibliografisk granskning i DIVA har utarbetats. Under året har kopplingar mellan DiVA och Diver upprättats. Diver är Lnu:s analys- och uppföljningsverktyg som ska stödja universitetets strategi samt arbetet med verksamhetsplanering och uppföljning. I Diver gör vi analyser av publikationer enligt den bibliometriska modell som används inom Lnu för fördelning av forskningsmedel. UB levererar även publikationsstatistik till universitetets årsredovisning.

För att möta det ökade intresset för publiceringsfrågor och kunna erbjuda ett stöd som alltid finns tillgängligt utvecklades under hösten Publiceringsguiden – en samlingsplats på webben med tips och verktyg att använda för att maximera synligheten för publikationer och öka chansen att bli citerad. Väl genomtänkta publiceringsstrategier kan vara till nytta för den enskilda forskaren, forskningsgrupper, institutioner och universitet eftersom publikationer och citeringar ligger till grund för många utvärderingar när tjänster ska tillsättas och forskningsanslag delas ut.

Arbetet med Open Access är viktigt för synlighet och spridning av universitetets forskningsresultat och under året har UB utvecklat stöd och rutiner för utgivning av tidskrifter i systemet OJS (Open Journal System). Först ut var Surveyjournalen som gav ut sitt premiärnummer före sommaren. Alla artiklar som är publicerade i Surveyjournalen är granskade genom en anonym dubbel peer review-process. Näst på tur att ges ut i OJS är Humanetten, en elektronisk tidskrift som funnits sedan 1997. Den kan även komma att tillgängliggöras retroaktivt. Diskussioner med flera andra forskargrupper har pågått under året och troligen kommer fler tidskrifter och kanske även konferenspublikationer ges ut framöver.

Helena Carlsson Juhlin, sektionschef Media och publicering

17

LnuPlay – universitetets nya videosystem

- universitetets nya videosystem

Undersökningar och tendenser visar att webbens framtid är video, inte minst inom utbildning.

2014 lanserades Linnéuniversitetets första egna heltäckande system för produktion, lagring och distribution av webbaserad video.

Lnu har ända sedan då vi fortfarande var Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet sökt en bred lösning för att kunna arbeta med video och nu har vi en sådan med LnuPlay.

Att systemet är webbaserat innebär stor flexibilitet.

En video som spelas in med en mobiltelefon kan finnas på plats i kursrummet eller i portalen bara några minuter senare, utan att en vanlig dator blandas in och medan den som filmade fortfarande är på resande fot.

Video har många användningsområden och all universitetets personal har samma tillgång till att använda LnuPlay. Ett exempel på nytta för många är att snabbt kunna spela in sin datorskärm för att visa kollegor och Valet av teknik för LnuPlay innebär studenter hur de kan arbeta med en viss bland annat en tät integration med programvara, eller visa hur man gör för lärplattformen. En lärare kan gå direkt använda universitetets olika webbtjänster. till MyMoodle för att där spela in, ladda Besök play.lnu.se Det är effektivt att kunna hänvisa upp eller återanvända en video i sin kurs.

Läraren kan även gå till portalen på http://play.lnu. återkommande frågor till en filminspelning, och det se och arbeta där för att publicera på andra ställen än innebär bra service att inspelningen finns där dygnets i lärplattformen. alla timmar, årets alla dagar.

18

Allt man gör i LnuPlay samlas på samma plats. En film som spelats in eller laddats upp via MyMoodle hittar man även i sitt mediaarkiv i portalen, och på motsvarande sätt når man alla sina filmer i portalen från MyMoodle.

En annan trevlig nytta är att som lärare kunna spela in en kort välkomsthälsning och regelbundna meddelanden till studenterna i sin kurs. Det kan snabbt och enkelt göras direkt i kursrummet i lärplattformen.

LnuPlay – universitetets nya videosystem

Lanseringen av LnuPlay har bara just startat och det kommer att hända spännande saker under 2015. En sådan blir att kunna skapa uppgifter i lärplattformen, där studenten spelar in eller laddar upp en videofilm som sedan kan betygsättas på samma sätt som vi länge kunnat göra med textdokument.

En annan nyhet blir möjligheten att enkelt producera

och publicera avancerade presentationer. Idag görs detta vanligen med särskilda programvaror, exempelvis Camtasia. Det är programvaror med ibland hög inlärningströskel och sedan återstår problemet med var man ska placera presentationen för att den ska vara tillgänglig på det vis man vill. Dessutom används då ofta flash-teknik, som gör inspelningarna svåra att spela upp i iPhones och iPads. Sådana presentationer kommer enligt systemleverantören att kunna produceras direkt i LnuPlay, utan att man behöver någon särskild programvara vare sig för att skapa eller kunna se presentationerna.

På samma vis kommer andra redan befintliga möjligheter att förbättras. En ännu bättre integration mellan MyMoodle och LnuPlay är nära förestående, portalen kommer att få ett förbättrat utseende och en ny användarmanual kommer att tas fram.

UB arbetar tillsammans med representanter från fakulteterna och kommunikationsavdelningen för att vidareutveckla och framtidssäkra LnuPlay till bästa nytta för personal och studenter.

Visste du att…

… Lnu:s kravspecifikation för ett videosystem kom att utgöra en av grunderna även för Sunets upphandling, och idag köper vi tjänsten av Sunet som vi samarbetar med för att utveckla tjänsten.

… Kaltura har låtit göra en undersökning bland 300 institutioner för utbildning. 90 % av dessa menade att video är ett viktigt verktyg i undervisning och lärande. För mer information ladda hem State of video in education 2014 report:

… LnuPlay ingår i förvaltningsobjeketet Utbildningmiljö som förvaltas av UB, i samarbete med IKT-personal från varje fakultet.

http://site.kaltura.com/Education_Survey.html

• LnuPlay strömmar video i kvalitet och format anpassade för den enskilde användaren, beroende på dennes uppkopplingshastighet och utrustning.

• Systemet innehåller många finesser, bland annat kan man:

- publicera klipp ur långa inspelningar som separata filmer - redigera filmernas början och slut • Man kan ladda upp en lång rad olika videoformat - göra direktsändningar som spelas in och sparas till LnuPlay, där de konverteras automatiskt.

- skapa spellistor som kan publiceras var som helst - skapa egna kanaler för inbjudna deltagare • All personal har tillgång till att göra skärm- textsätta filmer på olika språk. inspelningar och ladda upp video.

• Det går även att publicera ljud- och bildfiler.

Peter Diedrichs, förvaltningsledare Utbildningsmiljö

19

Ämnesguider under utveckling På UB:s webb finns guider för många av de ämnen som man kan studera på Linnéuniversitetet.

Guiderna ger ämnesanpassade ingångar till resurser i form av bl.a. databaser, uppslagsverk och digitala lärresurser. För kontaktbibliotekarierna i deras undervisning och för all bibliotekspersonal med pass i informationsdisken är ämnesguiderna ett viktigt arbetsredskap. För studenterna kan ämnesguiderna vara ett värdefullt stöd framförallt i deras självständiga arbeten.

En arbetsgrupp med fokus på att utveckla bibliotekets ämnesguider

inrättades under 2013. Gruppens arbetsområde var att öka ämnesguidernas attraktionskraft och användarvänlighet genom att se över gränssnitt och innehåll.

En användarundersökning med studenter genomfördes november 2013 till februari 2014. Gruppen ville försöka se ämnesguiderna från studentens synvinkel och erfarenheter för att möta dem där de befinner sig i dagsläget. Utifrån undersökningen framställdes en checklista med krav på innehåll och utseende för alla ämnesguider. Ämnesguiderna var klara och omarbetade till höstterminen 2014. Nu är de mer tillgängliga för

Stöd till forskarstuderande

Satsningar på att förbättra och utveckla stödet för såväl forskare som forskarstuderande är i dagsläget högaktuellt för Sveriges akademiska bibliotek. Fokus ligger mycket på forskningsstödsrelaterade frågor som bibliometri, Open Access, publiceringssystem och hantering av forskningsdata men också mer övergripande på hur bibliotekens stöd till forskning kan samordnas, utvecklas och tydliggöras.

20

Efter diskussioner i biblioteksstyrelsen formulerades ett uppdrag att ”Inventera de forskarstude-

randes behov av språkstöd/språkgranskning samt vilka utbildningar i akademiskt skrivande som erbjuds vid Lnu samt kartlägga de forskarstuderandes behov av stöd i publiceringsstrategier, informationssökning och referenshantering samt i vilken mån de nås av nuvarande insatser”. Uppdraget gavs till Ibolya Maricic, lektor vid Institutionen för språk och texthandledare på engelska, och Ingemar Gunnarsson och Mattias Rieloff från UB. I slutet av våren skickades det ut en elektronisk enkät till univer-

studenter, då de har integrerats i lärplattformen MyMoodle.

Ulla-Britt Oscarsson och Markus Svensson

sitetets forskarstuderande. Det inhämtade materialet är en av flera utgångspunkter för arbetet att utveckla ett väl fungerande samlat stöd till de forskarstuderande på Linnéuniversitetet. Detta är ett arbete som kommer att intensifieras under 2015 och som vi ser mycket fram emot att genomföra.

UB vill ge stöd där det behövs, när det behövs och på det sätt som är mest effektivt.

Ingemar Gunnarsson och Mattias Rieloff

Vision och strategi för UB

Under hösten 2014 har ett intensivt arbete bedrivits med att utforma en vision och en strategi för UB som ska gälla för perioden 2015-2020. Arbetet följer Linnéuniversitetet vision- och strategidokument för samma period och den arbetsgrupp som lett arbetet fungerade även som samordningsgrupp för remissvaren till Lnu-strategin. Gruppen bestod av Jonas Barck, Sofia Boxe, Ida Henriksson, Ann-Louise Larsson, Viveka Svensson och Catta Torhell.

av organisationen var ett starkt önskemål. Ett sätt att få en mer långsiktig riktning att förhålla sig till. Ett sätt att göra prioriteringar och vägval begripliga. Men som så ofta är det diskussionerna och arbetet – vägen fram till en vision och strategi – som är väl så viktigt. Att få möjlighet att diskutera, pröva och formulera vad som är viktigt i verksamheten och vart vi vill nå. Här har gruppens uppgift varit att se till att hela UB engagerades och fick möjlighet att diskutera.

biblioteksförening (12/9), Daniel Forsman, Chalmers universitetsbibliotek (17/10), Gunilla Herdenberg, KB (22/10), Linda Reneland Forsman, Lnu (14/11) och vår rektor Stephen Hwang (21/11).

Inledningsvis ställdes frågan varför UB behöver en egen vision och strategi. Räcker det inte med Lnu:s? Nej, att smälta ner och omformulera för vår egen del

Under arbetets gång bjöd vi även in till ett antal så kallade inspirationsföreläsningar och UB gästades av Christine Wallén, KB (20/8), Barbro Thomas, Svensk

Catta Torhell

I mitten av december låg så ett förslag klart. Målet var att skriva kortfattat, kärnfullt och begripligt. Nu ger vi oss in i 2015 med vår vision och strategi i bagaget och det återstår att se på vilket sätt dokumentet blir ett stöd för vårt kommande arbete.

Använd QR-koden eller klicka på koden för att bläddra i ”Vision och strategi 2015-2020”.

21

Plastic globes at the Museum für Kommunikation, Berlin av Tup Wanders http://www.flickr.com/photos/tupwanders/79476476/

Värt att nämna 2014

UB i världen och världen på UB Under året har UB gästats av andra lärosäten i Sverige som t.ex. Stockholms universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet. De har velat titta på olika delar av vår verksamhet och gett möjlighet till samtal som inspirerat till nytänkande. Det har gällt organisation, ledarskap, utveckling av Discoverysystem m.m. Vi har vidare bjudit in till inspirationsföreläsningar i samband med översyn av organisationen och i vårt arbete med vision och strategi då vi gästats av KB, Chalmers, SLU m.fl.

Våra besök har även varit mer långväga ifrån och i mars deltog representanter från UB i ett besök av en sydafrikansk delegation som gästade Linnéuniversitetet i

22

samband med ett utbytesprogram där även Växjö kommun är involverad.

Under hösten fick vi besök av en doktorand från Rwanda som för närvarande studerar på Bibliotekshögskolan i Borås.

Detta besök ledde sedan till att vi strax före jul gästades av två bibliotekschefer från just Rwanda, Febronie Mukabayire och Marguerite Umubyeyi.

Det var djupt imponerande att ta del av det omfattande och långvariga samarbete som bedrivits av Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Borås för att stödja uppbyggnaden av universitetsbiblioteken i Rwanda.

Afrika råkade också vara den kontinent dit årets studieresa med Lnu:s ledning styrde sin kos för att besöka universitet

och andra organisationer i Botswana och Tanzania. Som medföljande bibliotekschef var naturligtvis fokus på ländernas universitetsbiblioteksverksamhet.

Lägg till detta alla de internationella konferenser och nätverk som UB deltar i (se separat förteckning över UB:s kompetensutveckling).

Sist men inte minst måste vi naturligtvis även nämna vårt samarbete med Auraria Library i Denver (University of Colorado) som nu är inne på sitt tredje utbytesår. Från Linnéuniversitetet deltog Berit Svensson och Vivika Sjöstedt och från Auraria gästades vi av Denise Pan.

Catta Torhell

Utställningar

Växjö, 19 februari–7 maj

Växjö, 26 november–25 januari 2015

Utställningen innehöll bland annat böcker och informationsmaterial.

Smakprov från arkiven visades på Universitetsbiblioteket i Växjö.

Den svenska tanten dyker upp i litteratur och film med jämna mellanrum. Elsa Beskow och Astrid Lindgren är två författare, som har tanter i sitt persongalleri. På senare år har vuxenlitteratur med titlar allt ifrån Äntligen tant, Supertanten till Tantvarning ropat till läsarna. Tanter på torg väcker debatt!

Växjö, 28 maj–31 augusti

Kalmar, 1 december–31 december

Ett samarbete med Svenska haikusällskapet, Alvesta kommuns utställningslokal. Vackert illustrerade haikudikterna och skulpturala miniatyrer av trähus skapta av den japanske konstnären och finsnickaren Kenji Komat.

Bokbord med titlar av och om Anna Rydstedt, med anledning av att Anna Rydstedtsällskapet förlade ett medlemsmöte till UB.

Utställning från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Växjö, 19 mars–30 april

Huseby, Husén och mycket mer

JAPAN – Paradise of Follies and Haiku

Växjö, 27 juni–15 augusti

Utställning Levande verkstad

Bilder med bland annat porträtt från sommarkursen med samma namn.

Växjö, 13 september–13 oktober

Ukrainska studenter visar sina bilder

Fotografen Julia Gliebova och konstnären Irina Mikhnovets med rötter i Ukraina, visade sina bilder som kommit till på initiativ från Svensk-tyska sällskapet i Växjö.

Den svenska tanten i litteratur och skulptur

Bokbord med titlar av och om Anna Rydstedt

Kalmar, Litterära kuben På Litterära kuben på UB i Kalmar har bokutställningar på följande teman visats: Tatueringar, 100 år sedan Första världskrigets utbrott, Sonja Åkesson, Skägg, Bibeln enligt Snobben, Nobelpristagaren i Litteratur 2014 Patrick Modiano och Författare med Kalmaranknytning - Leif Marcusson, Gitta Magnell samt Tove Folkesson. I Växjö fanns på motsvarande sätt 2014 års pristagare från Smålands akademi och även nobelpristagaren i Litteratur 2014 Patrick Modiano.

Kompetensutveckling och nätverkande – internationellt, nationellt och lokalt UB:s medarbetare har under året deltagit i många olika former av kompetensutveckling och i vissa fall själva hållit i utbildningar eller föreläst. Vidare är UB:s medarbetare representerade i ett stort antal nätverk både nationellt och internationellt. Att på detta sätt både hämta hem och sprida kunskap ser vi som en förutsättning för att utveckla den verksamhet som idag bedrivs vid UB. Nedan listar vi huvuddelen av alla de aktiviteter som UB varit involverade i under året.

Internationella konferenser och föreläsningar

• 11th Nordic Resource Sharing, Reference and Collection Management Conference, Oslo • EDEN konferens, Zagreb, Kroatien • EFQUEL Innovation Forum & LINQ Conference 2014, Kreta, Grekland • Fiesole Collection Development Retreat, Cambridge • Forskarseminarium om genomströmning i nätbaserade utbildningar, Open University, UK

• Gästföreläsning, Belarusian State University, Minsk, Vitryssland • IGELU, Oxford university • International Conference on Computational and Social Sciences, Abdul Wali Khan University, Pakistan • International workshop on policy for OER and less used languages, ICDE, LangOER, Nordic OER • Liber, Riga • Moodlemoot, Edinburgh • OER and quality, KU Leuven, Belgien • Projektmöte LangOER, Leeuwarden, Nederländerna • Smartare kollaboration, Oslo och Trondheim, Norge • Turning point in education, Tallinn • Vägledning i arbetslivet, Nuuk, Grönland Forts nästa sida.

23

Kompetensutveckling och nätverkande – internationellt, nationellt och lokalt

Nationella/Internationella nätverk samt styr- och expertgrupper

• Bibliotekarienätverk - ekonomi och statistik • Biblioteksnätverk för kundservice och bemötande • Bibliometrinätverk för små och mellanstora lärosäten • BIBSAM:s styrgrupp • Discoveryverktyg på bibliotek • DiVA-konsortiets kvalitetsgrupp • DiVA-konsortiets specialistgrupp • E-böcker på akademiska bibliotek • EDC – European Documentation Centre • EDS Nordic user group • EFQUEL – European Foundation for Quality in E-Learning • ISO teknisk kommitté PC288 – Educational organisations management systems • ITHU – Nätverk för IT inom Högre Utbildning • KIMHUB – Kommunikation, information och marknadsföring på högskole- och universitetsbibliotek • Insynsrådet, KB • LIBRIS användargrupp för katalogisering • LRC-rådet, Högskolan Kristianstad • MASU MoodleAnvändare vid Svenska Universitet • Metrics – nätverk för svenska bibliometriker • NISSAG - nätverk för ämnesbibliotekarier i sociologi, socialt arbete och genusvetenskap • Nationella referensgruppen, KB • Nationellt nätverk för forskarstöd vid universitet och högskolor • NVL distansnätverket • Nätverk för lärarutbildningsbibliotek • Nätverk för språk- och studieverkstäder • Nätverk för undervisning vid forskningsbibliotek • Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll • Nätverket för transportbibliotek • ORDER – nationellt nätverk om forskningsdata • Praxisgruppen för nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub • Programkommittén för Mötesplats Open Access • SIS/TK 304 – Svensk Standardisering, Kvalitetsledning • Språknätverk Syd • Statistik på akademiska bibliotek • Styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur • SUHF:s Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometri • SUHF Forum för bibliotekschefer, nätverk för blivande bibliotekschefer • Svenska musikbiblioteksföreningen • Sunet Connect användargrupp • Sunet Play användargrupp • Sunet Survey användargrupp

24

Nationella konferenser och utbildningar

• 2014 års fortbildningsdagar för medicinska bibliotekarier, KIB, Stockholm • Användarstatistik för e-resurser – Excel i praktiken, KB, Stockholm • Biblioteken och de sociala medierna, Växjö • Biblioteksdagarna, Umeå • Bli bättre på att förstå och hjälpa personer med läs och skrivsvårigheter, Ronneby • Bok & bibliotek, Göteborg • ChALS2014 om MOOCs, Göteborg • Dialogseminarium om svenska e-böcker på akademiska bibliotek, KB, Stockholm • Digital examination i högskolan, Stockholm • Discovery-konferens, Södertörns högskola • DiVA systemägarmöte, Uppsala universitet • DiVA specialistmöten, Uppsala och Karlstad • Driva utveckling – Statistik, utveckling och kvalitet, KB, Stockholm • EDC – Årsmöte, Workshop Eurostat, Stockholm • EDS Nordic user group workshop och erfarenhetsutbyte kring användarstatistik, Linköping • EDS Nordic user group årsmöte, Lund • Eiradagarna 2014, Lidingö • Fjärrlånemöte, Stockholms universitet • Fortsättningskurs i statlig redovisning och finansiering, ESV, Stockholm • Forskningsbibliotekens nya roller, KB m.fl., Stockholm • Fördjupningskurs i Dewey decimalklassifikation, KB, Stockholm • GSLG årsmöte, Örebro • IFFIS14 – Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige, Stockholm • Introduktion till Dewey decimalklassifikation, KB, Stockholm • IT och lärande, Linköping • ITHU-konferensen, BTH • Kaltura/SunetPlay workshop, Stockholm • LIBRIS inspirationsdagar, KB, Stockholm • Lund Online – What´s the Big Deal with Open Access? Traditional Publishing Houses and OA, Lund • Lärarlärdom, Karlskrona • Lärmiljöer i förändring, Region Gotland • Mötesplatskonferensen Profession – Forskning, Borås • Mötesplats Open Access, KB och Lnu, Växjö • Nationell forskarworkshop/konferens om forskningsdata, Svensk Nationell Datatjänst, Göteborg • NU2014 Högskolepedagogisk konferens, Umeå • Nätverksträffar inom nätverket för forskarstöd, Halmstad samt Gävle • Pedagogiskt stöd och alternativa verktyg, Växjö • Riksdagskunskap för bibliotekarier, Stockholm • SFIS vårkonferens, E-medier i utveckling –

informationsspecialistens vardag. Och framtid?

Stockholm • SFIS Teknikdag, Norrköping • Stöd till studenter med funktionsnedsättning, Lund • Svenskt användarmöte för DDK, KB, Stockholm • Systembibliotekariedag, Chalmers, Göteborg • Temadag om Ebsco Discovery System i undervisningen, Linköping • Webbdagarna, Växjö • Vem är det vi möter?, Kalmar • Vetenskaplig publicering, Borås • Vetenskapsrådet och SUHF – Hearing/Workshop om forskningsdata, Stockholm • Vi gör skillnad! 15:e Medicinska bibliotekskonferensen, Uppsala • Viola-möte, Stockholms universitet • Workshop om bibliometriska verktyg, KTH, Stockholm

Webinars

• EBSCO-webbinarier om Discoverysystem • Journal and Highly Cited Data, ISI • NIACE - National Institute of Adult Continuing Education • Recognition and Assessment of Open Learning and its recognition • UKSG webinar, Open Access in the Humanities

Utbildningar och konferenser vid Lnu

• Användarcentrerad gränssnittsdesign, 7,5 hp • Avancerad projektledning, 7,5 hp • Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, 7,5 hp • Diver • EPiServerkurs • Googles bäst bevarade hemlighet • Grundkurs Excel • Hjärnan och lärandet • Humanioras arenor • Humanistiska perspektiv på klassifikation • Offentlighet & sekretess • Organisational Behaviour Management • Outlook • PM3 grundutbildning • Polopoly kurs • Skyddsombudsutbildning • TEDx – Changing Habits • Workshop om publiceringsstrategier • Infolabb och kurser i EndNote • FLUS – handledarkurs, 2 timmar om publiceringsstrategier • 3 olika Bibliometri-laborationer på bibliotekarieutbildningen • Workshop om bibliometri och publiceringsstrategi för Institutionen för Socialt Arbetes forskningsinternat

• NVs doktorandkurs – bibliotektsintro & publiceringsstrategi • Workshop om bibliometri och publiceringsstrategi på Institutionen för Psykologi • Publiceringsstrategi - föreläsning på doktorandkursen Academic writing • Diver och publiceringsstrategi för handledarekollegiet vid Institutionen för Socialt Arbete

30 min om X – interutbildning inom UB

• Auraria Library, Denver • Digitala lärresurser • Fjärrlånesystemet Gill • Forskningsdata • Från Karlskrona till Québec – biblioteksbesök • Indienforskning – Husebyarkiven • LNUs bibliometriska modell • MOOCs och bibliotek • Studentwebben • Survey&Report • Twitter • UB:s Chatt • Vetenskaplig kommunikation och Open Access

Projekt

• Partner i EU Tempusprojekt – Blended Learning Advanced Teacher Training 2012 – 2015.

• Partner i ett Nordplus-projekt, Webinar - for interactive and collaborative learning (sept 2014 – sept 2016).

Publikationer

Creelman, A, Ossiannilsson, E, Falk, P.

Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande.

Bokkapitel i Dunkels, E & Lindgren, S (eds) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Gleerups 2014.

Creelman, A, Ehlers, U-D, Ossiannilsson, E.

Perspectives on MOOC quality - An account of the EFQUEL MOOC Quality Project. International

Journal for Innovation and Quality in Learning vol 2 nr 3, 2014.

Stracke, C, Ehlers, U-D, Creelman, A, ShamarinaHeidenreich, T (Eds.), Changing the trajectory – Quality for opening up education. Proceedings, EFQUEL Innovation Forum and LINQ Conference 2014 Creelman, A. Utvärdering av medicinska utbildningsresurser på internet – en översikt. Lnu, eHälsoinstitutet 2014.

25

Antal chattar

Antal besökare på webbplatsen

Handledningstillfällen 600000 Antal studenter

2000

Universitetsbiblioteket i siffror

800

1500

700

400000

1866600

300000

Universitetsbiblioteket i siffror 1279

1000

1345

500

300

Undervisning

0

800 800

4000 4000

2013 2013

0

2014 2014

Handledningstillfällen Handledningstillfällen Antal Antal studenter studenter Undervisning - fördelning 800 800

2000 7124 7124

2000 2000

1000

1000 1000 0

7058 7058 1500

3000 3000

0

1279

2012

2012

2013 2014

30003000 2012 2012 2014 2014 Studenter 7 058

2012 2013 2013 Alla2012 fakulteter

20002000 Timmar 698

200 200

0

Handledningstillfällen Handledningstillfällen

800 800 1279 1279 1000 1000 700 700

1345 1345

Antal Antal studenter studenter

400000 400000 486708 486708 600 600 300000 300000

1866 1866

Utlån Utlån Låntagares Låntagares nedladdningar nedladdningar

5000 5000 20122012

20132013

80

Bokad sökhjälp - fördelning Antal Antal chattar chattar

20002000

Fördelning 2000 2000

mellan fakulteter

Konst och humaniora

526 526

2013 2013

2014 2014

20132013

20142014

80

Texthandledning fördelning Antal besökare på- på webbplatsen webbplatsen 60 Antal 60 besökare 2014 88

1500 Teknik 36 10001500 1000

Samhällsvetenskap 83 Ekonomihögskolan 0 12791279 13451345 18661866 19 2012 2012 2013 2013 2014 2014106 Hälsooch livsvetenskap

10001000

600000 600000 Fördelning 40 40

mellan fakulteter Konst och humaniora

500000 500000 Teknik 20 20 Samhällsvetenskap 75465047 75 400000 400000 56 56 486708 486708 465047 Ekonomihögskolan 0 0 300000 300000 och livsvetenskap Hälso2012 2012 2013 2013 Lärarutbildningen 200000 200000

500 500

0

462 462

100 100

0 0 100 100 20122012

20142014

3000 3000

0

300 300 366 366 0 0 2012 2012 200 200

Antal Antal digitala digitala lärresurser lärresurser

4000 4000

26

523919 523919

400 400 100000 100000

715 715 636 636 557 557 400 400 0 0 2012 2012 2013 2013 2014 2014 300 300 432 432 399 399 332 332 200 200

0

465047 465047

500 500 200000 200000

600 600 500 500 500 500

0

2012

500000 500000

1500 1500Antal studenter Antal studenter

0

0

2014 32 82 96 125 96 523919 523919 50 111 2014 2014 126

100000 100000 20122012

20132013

20142014

0

0

20122012

20132013

20142014

2012

500000 400000 1345

1866

56

75

2012

2013

2013

2014

486708

200000

2014 100000 0

2012

Antal digitala l 80 60 40 20

2013

2014

4

300000 96

100

2014 2014

0 0 Antal Antal besökare besökare på webbplatsen på webbplatsen 20122012 20132013 20142014 Texthandledning - antal studenter 600000 600000

20142014

0

600000

Utlån Låntagares nedladdningar

10001000

0 0 Antal Antal chattar chattar20132013 20122012 sökhjälp 2000 2000Bokad

100 100

2013 2013

100 2014

Antal besökare

60

20

366

200

332

och humaniora Studenter 500 500 712 5000 Timmar 119 600 600 Antal Antal undervisningstimmar undervisningstimmarStudenter 983 Antal Antal studenter studenter Teknik 400 400 500 500 4000

Timmar 93 80008000 10001000 715 715 636 636 557Studenter 557 462 462 526 526 400 400 300 300 3662 366 Samhällsvetenskap 959 70007000

Timmar 216,5 3000 300 800 300 800 2006000 200 432 432 399 399 332 332 Studenter 774 6000 Ekonomihögskolan 200 200

Timmar 93 2000 5000 5000 600 600 910 910 100 100 75687568 705 705 698 698 71247124 70587058 100 100 Hälso- och livsvetenskap Studenter 1 630 40004000 Timmar 176,5 1000 0 0 0 0 400 400

300

Stöd till studenter med funktionsnedsättning

600 600 Antal 2014

700 700 Konst

557

40

0 2012 2012 20122013 2013 20132014500 2014 2014

Antal Antal studenter studenter per fakultet

636

2013

Antal chattar80

6000 6000

523919 500

Antal Antaldigitala digitalalärresurser lärresurser 100

1000

2012 2012

2012

7000 7000

2000

200 200 0

2014100 0

3000 5000 5000 7568 7568

698 698

0

465047

400

100000 399

5000 8000 8000 4000

400 400

0

432

Antal deltagande studenter Antal Antal studenter studenter Låntagares nedladdningar

1000 1000

705 705

2013

Utlån

Antal undervisningstimmar Antal Antal undervisningstimmar undervisningstimmar

600 600 910 910

2012

200

600 486708

200000 715

400

500

Antal studenter

500000

0

56 2012

1500

1500

1000

1000

500

500

0

0

2012

20122013

50000 1500

1500 40000

2012 20132014

2013 2014

Media Antal tryckta böcker

50000 1500

50000

1500 40000

1000 30000 1000 20000 500 10000 500

1000 30000 1000 20000 500 10000 500 13968

0 0 2014 0

00 20122012 0 2012

50000 31129550000311295 200000 200000 40000 200000 40000 320246

40000 30000 20000 10000 13968 36272 2012 2013 2013 2012 2013

0

36272 13968 75130

36272 75130

2013 2014 2013 2012 2014 2013 2014

2014 2014 2013 2014

40000 40000 30000 150000 30000 150000 150000 30000 30000 20000 20000 100000 100000 100000 20000 20000 10000 10000 13968 13968 36272 50000 50000 50000 75130 10000 10000 13968 13968 36272 0 0 0 0 0 2012 2012 2013 0 2014 0 2012 20122013 2012 2012 2013

pgifter Inköp av Inköp trycktaav böcker tryckta böcker köp av Inköp tryckta av tryckta böcker Inköp av böcker tryckta böcker E-böcker InköpE-böcker av Inköp trycktaE-böcker avböcker tryckta böcker Antal tryckta böcker (bestånd) Inköp av tryckta böcker 15000

350000 15000

12000

300000 12000 250000

9000 12977

9000 200000 12977 11417 150000 6000

6000

311295 11417 12977 10868

00 20122013

100000

12000 80000 12000

12000 80000 12000

80000

3000 20000 3000

3000 50000

0 2012

15000 100000 15000

9000 9000 325000 60000 60000 12977 9000 9000 10868 12977 6000 6000 40000 40000 6000 6000

320246 10868 11417

100000

3000

15000 100000 15000

2012 2013 2012 2014

0

2014 2014 0

2013 2014 2013

0

500

500 120

500 20000 500

400

400 100

400 15000

300 80 479 407

200

60 200

100

40 100

400

407 479 358 98

300

407 358

110

0 20122013 0

400000

800 400000

451938

200000

200000 400

100000

100000 200

0 2012

20122013

0

2013 2014 2012

2012 2013 20122013 2012 2013

500 20000 500 400

400 15000

0 2012 0 2012 2012

0

300000 400000 200000 300000 200000 100000 100000 20140 0 2014 0

2013 2014 2013

500000 800000 500000 700000 400000

400000 600000 451938

451938 300000 500000

2012

0 0 2013 2012

30000 2012 2013 2012 2014

2013 2013

2014

5000 400 5000

5000 400 5000

400

0 200 2014 0

2014 2014 2013 2014

478818 482235

482235

435661 666785 493772

2012 2013 20122013 2012 2013

0

2013 2014 2012 2014 2013 2013 2014

2014 0 2014

493772 666785

2014 2013 2014 2014

0 2013 2012

2012 2014 2013

0

200 2012 2013 20122013 2012 2013

20000

20000 20000

15000

15000 15000

2013 2014 2013 2012 2014 2013 2014

50000 0

75130 2014

2014 0

2014 20132014

50000

2012 0 2012

120

120 100

100 80

34000 61660

100 80

80

110 60 60 40

110 34000

61660 34000

34000

2014 2013 2013 2012 2014 2013 2014

2014 2014 2013 2014

98

98

40 20 20 0

2014 0

2012 0 2012

1000

19121 292 819 19121

800

800

819600

600

600

600

400

400

200

2014 2014 2013 2014

200 2012200 2012

200 2014

52382 63913 666785

80000

80000

80000 70000

80000 70000

60000 50000 52382 50000 40000

60000 50000 65778 50000 6577840000

30000 20000

30000 20000

40000 30000

666785

70000 60000

40000 30000

20000 10000 10000 0

2014

2014 0

2014 2013 2014

2013

2014

2014

0

5000

2012

0

2012 2014 2013

2013

10000 2012 0 2012

15358 15358

2014

2014

657 63

6577 639

20000 10000

5000

0 2012 2013

22

Framtagna Fram do Framtagna dok eböcker Fram eböck eböcker eböcke

70000 60000

2013 2014 2013 2012 2014 2013 2014

20

201 201

1000

400

493772 666785

0

1000

400

493772 666785

11 98

98 110

Inköp av Inköp E-böcka Inköp av Inköp E-böcka

800

65778 63913 52382

60 40

20

800 15268 19121 292 819 15268 19121

80 60

40 20

1000

2013 2014 2013 2012 2014 2013 2014

20

2012 201

120

120 100

110 98 110

0

DatabaserData DatabaserDatab

10000 10000 12170 12170 14891 12170 14891 15358 14891

5000

30000 30000 0

36272 75130

Lån mellan Lån biblioteken mellan Lån mellan biblioteken biblioteken Lån mellan biblioteken

10000 111169 118877 121580 118877 121580 121580 111169 111169118877 60000 60000

2012

200 2012 2012 0 2012

800000 800000 80000 80000 80000 800000 800000 700000 700000 70000 70000 70000 700000 700000 600000 600000 60000 60000 60000 600000 600000 500000 500000 50000 50000 50000 63913 500000 6577850000065778 400000 400000 40000 40000 40000 435661 435661 493772 400000 400000 666785 300000 300000 30000 30000 30000 435661 435661 493772 300000 300000 200000 200000 20000 20000 20000 200000 200000 100000 100000 10000 10000 10000 100000 100000 0 0 0 0 0 2012 0 2012 2013 2014 0 20122013 2012 2012 2012 2013

482235

478818 482235

100000 50000

75130

Framtagna Framtagna fulltexter fulltexter dokument, Framtagna Framtagna dokument, Framtagna dokument, Framtagna Framtagna fulltexter fulltexter Framtagna dokument, e-böcker eböcker eböcker eböcker

100000

90000 90000

0

15268 14800 292 600 14800 15268

358 19121 15268 358

Omlån Omlån Omlån Omlån

30000 137290 142916 137290 137290140680 142916 142916 140680 140680 60000 60000 60000 20000

30000 10000 30000

14800 10000 600 14800 10000

200000

52382 90000

90000 40000 90000

19121 10000 600 10000

478818 451938 500000

120000 120000

0 0 0 2012 0 2013 2012 2012 20122013 2012 2012 2013

800

700000

120000

40 61660 95800

95800 61660 20

15000 800 15000

600000 478818 451938

36272 75130

E-tidskrifter E-tidskrifter Inköp av Inköp E-böcker av E-böcker Inköp av E-böcker E-tidskrifter E-tidskrifter Antal e-tidskrifter

800000

60000 120000 120000

4040000 95800 20000 95800 2020000

15000 800 15000

200000 100000 0

98 6060000 98 110 60 40000

15000

2013 2014 2013 2012 2014 2014 2013

100000 50000

3112 320

31129 3202

150000 Universitetsbiblioteket i siffror 150000 100000 100000

80

1000

0

311295 200000 311295 200000 150000

100

20000 1000 20000

400000 493772 435661 300000

0 2012 0 2012 2012

100 80000 80000 80 60000

20000 1000 20000

2012 2013 20122013 2013 2012

150000 150000

63913

2014 2014 2013 2014

407 358 15268 14800 19121 358 407

200000 325000 200000 150000

120

20000

300000 400000 200000 435661 300000 200000 100000 100000

80000 100 80000 80 60000

0 0 2014 0

100

150000

65778

2013 2014 2013 2012 2014 2013 2014

100000 120 100000

40000 40 34000 20000 20 20000

200

80000 150000 150000 70000

50000

0

100000 120 100000

60000 60 40000

Sökningar Sökningar i databaser i databaser Framtagna Framtagna fulltexter Framtagna fulltexter fulltexter Sökningar Sökningar i databaser i databaser Framtagna fulltexter, tidskrifter

Framtagna dokument, UtlånUtlån eböcker Utlån

Utlån

0

200000 100000

2012

61660 34000

5000

400000 600000 482235 819 300000 500000

482235 478818 292

61660 95800 34000

5000 100

500000 800000 500000 700000 400000

451938 478818 478818 482235 451938 600 300000

300000

95800 61660 20000

5000 100 0

1000

500000

10868

479 407 14800 15268 40710000 479

2014 0 2014

2014 2013 2013

Inköp av E-böcker kningar Sökningar i databaser Sökningar i databaseri databaser Sökningar, databaser 500000

11417 10868

300 479 300 14800 47910000 200

100 2013 2012 2014 2012

0

10868

12977 11417 40000

300 358 10000 110200 200

20

0 2012

0 2012 0 2012 2012

11417 10868

325000 320246

E-böcker E-böcker Databaser Databaser Databaser E-böcker E-böcker Antal e-böcker

Tryckta tidskrifter Tryckta tidskrifter E-tidskrifter E-tidskrifter E-tidskrifter Tryckta tidskrifter Tryckta tidskrifter Antal tryckta tidskrifter

rycktaTryckta tidskrifter tidskrifter Tryckta tidskrifter Databaser Antal databaser

300 479

95800 3000 20000 3000

60000 12977 11417

320246 311295 325000

27

0

20

201 201

500

600

400

500

Universitetsbiblioteket i siffror 715 400 300 200

432

636

557

399

Besökare & chattar

0

2012

2013

Vardag Kalmar Antal chattar Vardag Växjö

1000

600000

1866

300000

0

200000

500 0

2012 2012

2013 2013

2014

80000

0

2012

200

332

2013

Antal chattar

2000

60000 50000 486708

1500 465047

523919

40000

1000

0

2012

13968 2012 2013

An 350000 300000

500000

200000 1345

1279

311295

320246

1866

150000 100000

36272

75130

50000

2013 2014

2014

0

Antal tryckta böcker

600000

500

20000

0

2014

250000

30000

0

Utlån

300

100

70000

10000

200000 100000

0 2013

2012

400000 3250 300000

2012 2014

Antal digitala lärresurser Låntagares nedladdningar E-böckerOneSearch Databaser 100 5000 Antal sökningar samt sessioner i OneSearch

An 100

Inlån 2012 2013 2014

696 Artiklar 930 908 80 4000 15000 100000 Böcker 2 196 2 170 1 859 3000 12000 Totalt 3 20009000 Utlån

12977

126

3 078

11417

10868

60

280000 555

40

60000

Artiklar 384 349 310 10006000 6 050 6 021 20 540000 656 Böcker 6 434

Totalt

03000

0

2012

2013

2012

6 370

2014

2013

56

0

5 966

20000 2012 0

2014

Service till distansstudenter

80

120

4000

Antal 2012 2013 2014 Sökningar Sessioner

31 169 353 100 96 286 80

602 14 553 3000 69 265 2000

49 451 291 391 118 98

60

75 95800

96 61660

1000

34000

2012

0

2014

60

110

20 2013

2012

40 11 20

40

Lärplattform (MyMoodle)

2013

0 201

2013

Utlån

Låntagares nedladdningar Fjärrlån Inköp av tryckta böcker

5000

2013

100000 2014 2014

557

399

Antal granskade inlämningsuppgifter Antal besökare på webbplatsen Antal chattar

1000

500

2012

400000 1345

432

636

100

500000

1279

715

400

200

Antal webbplatsbesökare

2000 1500 1500

526

300

0

Helg Kalmar Helg Växjö

20002500

462

100

2014

Antal besökare Besökare

366

200

100

400

500

300

332

500

600

0

2014

0

2013 2014 2012 2014

Antal kursrum

2 380

Antal inloggningar

4 000 000

2013

201

Antal aktiva användare 33 000 Tryckta tidskrifter E-tidskrifter Inköp av E-böcker 2013 2014

Skickade böcker och artiklar

2 396

500 400

20000

15000

Besökare

Publiceringar 300

2961

479

407

358

Antal fulltextpublicering i DiVA Vardag Kalmar Helg Kalmar 200

Vardag Växjö

10000

Helg Växjö

2500 5000 2012 2013 2014 100

Forskningspublikationer 2000 Studentuppsatser 0 2012

2013

Totalt antal1500 publikationer

125 1 675 2014

1 800

109 1 706 1 815

162 1 738 0

1 900

2012

80000

400

70000 201250000

2014

2013

200

2014

300000

500 000 478818

60 800 000

482235

Inköp av tryckta böcker

61 700600000 000 500000 400000

200000 100000 0

28

300000

15000

200000

12000 2012

9000

100000 2013 12977

2014 11417

0 10868

250000 2012

2013 311295

2 3202

150000 100000

13968

36272

75130

2012

2013

2014

2012 2013 2014 700000

400000 Resultat 61

350000

200000

40000

800000

292

300000

60000

Framtagna fulltexter 10000 2013

Antal tryckta

inlämningsuppgifter 14800Antal granskade 15268 19121 Antal granskade inlämningsuppgifter600

0

0

451938

800

20000

500 i databaser Sökningar

500000

Urkund (antiplagiering)

30000

1000

Budget

1000

Framtagna dokument, 50000 eböcker 0

80000

2012

201

Databaser 63913

523

2013 98

201 110

70000 60000

E-böcker 435661 100000

493772

50000 40000

666785

30000

6000

40000

3000

20000

120

20000

80000 60000 2012

65778

100

10000 2013

2014

95800

61660

0

34000

2012

80 60 40 20

Universitetsbiblioteket organisation

Finjustering av UB:s organisation Vid utgången av 2014 har Linnéuniversitetet funnits i fem år. År som delvis har präglats av organisationsförändringar och organisationsjusteringar. Så även på UB. Vårt mål är att hitta en form för intern organisation som stärker och effektiviserar verksamheten och som kan fungera över två orter. I samband med att vi satte en ny organisation den 1 mars 2012 beslutades även att en uppföljning skulle genomföras efter tre år. Tiden var satt utifrån att den inte fick vara för kort eftersom det behövs tid för att organisationen skulle hinna sätta sig, men inte heller för lång om det behövde göras uppenbara förbättringar och justeringar.

on

ati

Ko

M ötesplats

stö d

fö r lära n d e

e

et

rb

K v a lit e t s a

tio n e n

Sek

ko

sk

E

n

Ö ver g r i Pr pande o je k tl e d nin g

io

S ng rin

vis

er

ce

nd

bli g

Syftet med den nya organisationen var främst att skapa tydlighet iljö genom att inrätta funktioner m s g nin U t bild med funktionsansvar istället för de tidigare teamen samt att inlemma den nya verksamheten Utbildningsmiljö (lärplattform m.m.) i organisationen. I och med förändringarna ändrades även de uppdrag som funnits med så kallade platssamordnare och deras ansvarsområde lyftes in främst under funktionen Biblioteket som mötesplats.

En stor förändring var även att övergripande projektledning, kvalitetsarbete och strategisk kommunikation pekades ut som strategiska områden.

U

Pu

Den kanske mest Inf avgörande faktorn var den rast ruktu r medarbetarundersökning som genomfördes i slutet av våren 2013 där det framkom oklarheter inte minst vad gällde de lite mer lösliga teamen som bildats inom sektionerna och här efterlystes tydligare mandat och uppdrag.

Vidare pekade resultatet i medarbetarundersökningen på brister i internkommunikationen samt behov av en tydligare vision och strategi för UB. Sammantaget gjorde detta att ledningen i samråd med den lokala arbetsmiljögruppen beslutade att tidigarelägga organisationsöversynen. Vi tog tre beslut vilka innebar att vi gjorde en genomlysning av den dåvarande organisationen, vi tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att titta på internkommunikationen och vi drog igång ett arbete med att utforma en vision och strategi för UB. Arbetet med vision och strategi beskrivs i separat text i årsberättelsen.

nin

g

P

ekt eri ion b li c en fö r m e dia o c h p u

at

ia

u mm

ed

M etadata

Arbetet med organisationsöversynen skedde i sektionerna och i tvärgrupper över hela UB. För att få inspiration i arbetet bjöd vi in Snorre Rufelt, överbibliotekarie vid SLU, och Wilhelm Widmark, s k s e t t y re l se io Bi b l överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och även extern ledamot i UB:s biblioteksstyrelse.

Ett första utkast till organisation kom i mitten av april och sedan fortsatte arbetet i tvärgrupperna Bibliotekschef för att slutligen resultera i ett nytt n i organisationseg k er o m i t a i so & S tr un na förslag som låg m l m o K klart i slutet av maj. nik

M

Ganska snart stod det klart att sektionen för Infrastruktur, med bara fyra medarbetare, var för liten för att fungera som självständig sektion under ledning av en sektionschef som samtidigt skulle vara operativ. UB fick även ett nytt uppdrag med ansvar för lärosätets lärplattform och därtill hörande system.

Vid organisationsförändringen 2012 hade vi använt Magnus Forslund, lektor vid institutionen för organisation och entreprenörskap vid Linnéuniversitetet, som bollplank och stöd och även nu i samband med översynen tog vi hjälp av Magnus för att testa idéer om processen. Det var värdefullt inte minst för ledningen att få frågor och motfrågor, att svara på varför och tvingas ut ur den ”hemmablindhet” som lätt infinner sig.

Läs mer om vår nuvarande organisation på:

http://lnu.se/ub/om-biblioteket/ubs-organisation

29

Personalförteckning

Personalförteckning, biblioteksstyrelse Catta Torhell, överbibliotekarie Ingrid Bergman, ekonom

Infrastruktur

Jonas Barck, förvaltningsledare Jonas Enberg Dan Lundberg Andreas Westin Erik Åberg

Media och publicering

Helena Carlsson Juhlin, sektionschef Ida Ahlström Solbritt Andersson Sofia Boxe Carina Cederblad Ingemar Gunnarsson Ted Gunnarsson Petra Gustafsson Anna Hallberg Josefin Högstedt Per Johansson Tommy Johansson Lisa Larsson Maria Lukoczky Maj Norberg Karin Petersson Stenberg Anna Plathner Jan Rehnman Mattias Rieloff Vivika Sjöstedt Berit Svensson Viveka Svensson Kristian Veijola, t o m 141031 Per Åberg

30

Lärandestöd

Lotta Gustafsson, sektionschef Tove Andersson, t o m 140630 Sharla Alpenberg Alastair Creelman Ann-Helén Erliksson Henrik Evertsson Eva Forssell Marie Fredriksson, platssamordnare Josefine Henningsson Ida Henriksson, platssamordnare Anna Hillström Richard Jansson Gisela Kjellberg Ann-Louise Larsson Berit Linden Christina Lindsten Helen Ljungryd Tove Lorentzon Helena Magnusson Louise Magnusson Ulla-Britt Oscarsson Gunnel Persson Elisabeth Ströberg Evelina Svedlund Markus Svensson Anna Wolke

Utbildningsmiljö

Peter Diedrichs, förvaltningsledare Anja Noack Thordin

Pensionsavgångar

Göran Almar, 140930 Gunnel Dahlberg, 140228 Ann Liljeström, 140430 Ulla Nilvén, 140831

Studentassistenter Johannes Bergström Elin Enblom Linnéa Friberg Emy Gustafsson Frida Hagman Svensson Sanna Hellgren Caroline Karlsson Erika Karlsson Christina Kousteni Angelica Larsson Kristian Lindqvist Max Lösche Tania Lösche Beatrice Månsson Camilla Schultz Frida Sundling Övriga

Lena Ekström, timanställd Anna Glarner, timanställd

Biblioteksstyrelsen

Bo Bergbäck, ordförande Ida Ahlström VT2014 Peter Aronsson Ninni Wahlström Ian Nicholls Anita Mirijamdotter Kalle Kronberg Caroline Tanse fr o m HT 2014 Catta Torhell Wilhelm Widmark Ann-Louise Larsson, sekreterare

31

Universitetsbiblioteket vid Linnéuniversitetet 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Telefon 0772 – 28 80 00 E-post kalmar.ub@lnu.se / vaxjo.ub@lnu.se 32