SSU Göteborgs politiska reformprogram by Linus Glanzelius

REFORMPROGRAM Beslutat på SSU Göteborgs distriktsårskonferens 2013

REFORMPROGRAM FÖR ÖKAD JÄMLIKHET 5

Målet för SSU Göteborgs politiska verksamhet är att åstadkomma verklig samhällsförändring som ökar människors frihet. Politikens fokus ska ligga på att hitta kreativa lösningar på människors problem i vardagen genom progressiva reformer för ökad jämlikhet och riktig frihet.

Den socialdemokratiska samhällsmodellen bygger på att alla människor ges möjlighet att växa, utvecklas och uppnå sin fulla potential. Strukturer och normer som hindrar människor i deras frihetskamp ska motverkas. Vi tror att alla människor strävar efter att vara fria och självständiga. Men för att en ska vara fri, måste alla vara fria. Det är därför friheten endast kan uppnås gemensamt, genom ökad jämlikhet. Egenmakt ska alltid vara socialdemokratins fokus. Syftet med våra förslag och reformer ska vara att stärka människors egenmakt, deras förmåga och möjligheter att själva styra över sina liv. Alla ska ha friheten att själva bestämma över sina liv, så länge denna frihet inte inskränker någon annans frihet att göra detsamma.

För att människors frihetssträvan inte ska konkurrera krävs en ansvarsfull politik som bereder väg för friheten. Det är genom ökad jämlikhet som den riktiga friheten nås. I denna strävan spelar välfärden en stor roll. Välfärdsstaten ska vara för alla, av alla. Men för att kunna upprätthålla en välfärd av hög kvalitet och med jämlika förutsättningar krävs resurser. En viktig del av en människas förmåga att själv bestämma över sitt liv är att hen kan försörja sig själv. Vi ser därför behovet av en politik för full sysselsättning. Alla ska ha möjlighet att försörja sig själva. Genom en hållbar tillväxt präglad av gott företagande och med fokus på full sysselsättning både ökar vi friheten och säkrar framtidens välfärd. Det är med bakgrund i dessa grundläggande socialdemokratiska principer som vi presenterar vårt reformprogram. Fokus ligger på reformer som är genomförbara, kreativa och som kommer föra Sverige framåt mot ett samhälle där individens frihet garanteras genom samhällsgemenskapens ansvarstagande. SKOLA

Utveckling oavsett bakgrund – en skola med eleven i fokus Förskolan ska präglas av pedagogisk professionalism, hög kvalitet, genusperspektiv samt ett normkritiskt tänkande. Förskolan handlar i första hand om barns rättigheter, inte om föräldrarna. Att träffa andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för ett barns personliga utveckling och lärande. Forskning visar att människans kognitiva förmåga utvecklas framför allt under de sex första levnadsåren och att den är i princip omöjlig att ta ikapp senare i livet. Mest avgörande är utvecklingen under det andra och tredje levnadsåret. Det innebär att ett barns tillgång till en stimulerande och lärande miljö under de första levnadsåren är avgörande för individens fortsatta utveckling. Därför vill vi införa ett system med allmän förskola om 25 timmar i veckan från två års ålder och obligatorisk förskola från tre års ålder. Utifrån ett barnperspektiv är det självklart att alla barn ska ha rätt till 25 timmars förskola per vecka, även om vårdnadshavarna är arbetslösa eller föräldralediga. Därtill görs gymnasieutbildning upp till 18 års ålder obligatorisk för alla. Systemet ska ge möjlighet till sabbatsår och flexibilitet i gymnasieutbildningsdelen. Detta skulle kunna skapa ett mer jämlikt samhälle där individer har förutsättningar att nå framgång i utbildning såväl 2

som arbetsliv. Skolan får aldrig bli ett utbildningsinstitut som endast ska förbereda människor för arbetslivet. Den ska lika mycket leda till individuell utveckling och förbereda människor för att delta i ett fritt samhälle. En utvecklad skolgång är ett led i detta. En rättvis fördelning av skolans resurser Skolpeng är den summa som tillfaller varje skola för respektive elev. Denna varierar beroende på kommun och utbildningsprogram. Med en skolpeng som fördelas utan att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer blir konsekvensen ett missanpassat system. Detta premierar i första hand skolor som har en övervägande del högpresterande elever utan specifika behov. Om elevpengsystemet ska kunna vara kvar måste det reformeras. Ett flertal socialdemokratiskt styrda kommuner har infört en socioekonomiskt viktad skolpeng vars storlek varierar beroende på ett antal olika faktorer. Detta gör att en elev med större behov av stöd faktiskt får det finansierat genom sin skolpeng. Den som har turen att vara uppvuxen i en socialdemokratiskt styrd kommun får alltså en tryggare skolgång än den som har oturen att vara född i en borgerligt styrd kommun. Detta är varken rättvist eller hållbart. Vi vill därför att det lagstadgas att Sveriges samtliga kommuner ska betala ut socioekonomisk skolpeng som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Mer tid för eleven – garanterad tid för undervisning Skolan har inte bara till uppgift att bilda och rusta elever att vara självständiga samhällsmedborgare förberedda för arbetsmarknaden. Den ska även minska klasskillnader och öka jämlikheten. Men idag går utvecklingen i motsatt riktning. Föräldrars utbildningsnivå och månadsinkomst påverkar allt mer vilken kunskapsinhämtning eleverna får. Den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolresultat och valmöjligheter är pedagogen i klassrummet. När elever har god arbetsmiljö och lärare med tid för undervisning sker en kulturförändring där höga förväntningar från bägge parter får en nyckelroll.

100

En av de viktigaste åtgärderna mot allt sämre skolresultat och ojämlik tillgång till kunskap är därför att investera i lärarna och lärandet. Det kräver att alla elever också vet vilken mängd lärarledd tid de har rätt till. Detta kan resultera i att fler lärare och pedagoger behöver anställas, att pedagogen får större tillgång till klassrummet och att eleverna får sina rättigheter tillgodosedda. Vi vill därför att det regleras i skollagen om ett minsta antal lärarledda timmar i veckan i grundskolan och att tydliga garantier om undervisningstimmar införs på gymnasiet. Därutöver vill vi också att det ska införas också ett delningstal, det vill säga ett tak, om 20 elever per lärare på grundskolan i skollagen. Investera i kunskap Höjda löner för lärare är inte bara ett erkännande av deras betydelsefulla arbete eller ett rekryteringsinstrument, utan även en garant för elevernas rätt till de bästa lärarna. Därför ska en del av det ökade kommunanslaget öronmärkas för att möjliggöra en tillräckligt stor löneökning för att placera läraryrket på den statusnivå som krävs. Ett resultat av detta blir att lärarkårens kompetens höjs vilket är en förutsättning för att kunna möta dagens och framtidens kunskapskrav. Under en längre tid har lärarnas administrativa börda ökat istället för att de har fått ägna sig åt det dem gör bäst; undervisa. Fler stödfunktioner så som administratörer och lärarassistenter ska anställas i skolan för att avlasta lärare. Ett resultat av mer administrativa funktioner inom skolan skulle frigöra tid för rektorerna att ägna mer tid åt pedagogiskt ledarskap. Om vi menar allvar med att Sverige ska ha de bästa lärarna är en förutsättning att de även får tydlig 3

coaching genom ett mentorsskap för att kunna utvecklas i sin yrkesprofession? 105

För att rekrytera de bästa studenterna till lärarutbildningen borde kraven höjas och antagningsformen förändras. Genom en kombination av betyg och inträdesprov fås en antagningsprocess som syftar till att garantera att de bäst lämpade antas. Vetskapen hos eleverna och lärarna själva att de tillhör en utvald grupp bidrar till en positiv effekt för lärarnas status. Detta kommer i sin tur locka duktiga elever att söka utbildningen.

110

115

Bättre skolresultat – med de bästa lärarna på de tuffaste skolorna Lärarbristen i Sverige är påtaglig. En del av problemet är att den svenska skolan saknar ekonomiska muskler att betala lärare det deras jobb verkligen är värt. En annan del är att det snart inte finns några personer som vill arbeta ett helt yrkesliv som lärare. Enligt Lärarförbundet kommer den sista läraren att utexamineras 2027, förutsatt att tappet från lärarutbildningen år från år är lika stort som det är idag. Det saknas helt enkelt kompetent personal i den framtida skolan, vilket resulterar i allt sämre resultat för eleverna. Konsekvensen av en skola i fritt fall är att vi är på väg att förlora en hel generation ungdomar, som riskerar att möta ett liv med arbetslöshet och minimalt demokratiskt inflytande.

120

125

130

135

140

145

150

I Storbritannien har man upplevt liknande problem och till följd av det infört ”Teach Firstprogrammet”. Det innebär att unga, drivna studenter inom olika områden har fått möjligheten att, under några år i början av sina karriärer, undervisa på utsatta skolor. Även om modellen inte kan översättas till svenska villkor direkt, bör en liknande insats göras i det svenska utbildningssystemet. Ett "Top of the class system" skulle innebära att de bäst presterande lärarstudenterna får vid examen en avskrivning av en del av sin CSNskuld om de jobbar på särskilt utsatta skolor med störst andel elever med ofullständiga betyg. Dessa studenter kan agera pedagogiska resurser, föreläsare och fungera som inspiration till ämneslag och arbetslag. Vi vill därför avsätta statliga medel avsedda för att utbilda och anställa ämneskunniga som resurspedagoger, där de bästa arbetar på särskilt utsatta skolor med störst andel elever med ofullständiga betyg. Vi vill även att lärarkåren på varje enskild skola präglas av mångfald utifrån ålder och bakgrund. Läxhjälpen som idag erbjuds i grundskolor utnyttjas eller fungerar inte som önskat. I flera grundskolor erbjuds inte läxhjälp överhuvudtaget. Den läxhjälp som idag finns, består ofta av ett fåtal timmar i veckan. Hjälpen är då ofta av som inte kan representera alla de teoretiska ämnena. Därmed får inte elever den hjälp som hade kunnat erbjudas ifall rätt teoretisk lärare fanns på plats. För att kunna erbjuda eleverna god hjälp skall de schemalagda arbetstimmarna fördelas om så varje teoretisk lärare kan erbjuda läxhjälp. Under denna tid ska den teoretiska läraren sitta i samma klassrum varje dag efter skoltid och erbjuda läxhjälp i dennes ämne. Då kommer det finnas utrymme för eleven att få hjälp med inlämningar, frågor inför prov och även diskutera elevens prestation. Detta gör att eleven slipper jaga lärare på lunchraster, i korridorer och knacka på personalrum. Det underlättar också för läraren då hen inte behöver klämma in utvecklingssamtal under elevens schemalagda tid och även få tid för rättning under arbetstid.vi ser en möjlighet för att en mer ambitiös stämning ka växa fram och potentiellt kan en närmare relation mellan lärare och elev gro. Därför ska det införas i skollagen att grundskolor måste erbjuda minst två timmars läxhjälp i veckan till alla elever i teoretiska ämnen. Ökad tid för undervisning och lärande En av konsekvenserna av 90-talskrisens ekonomiska saneringar var minskade resurser i välfärden. Mellan 1991 och 94 försvann över 300 000 arbeten – många inom vård, skola och omsorg. Jobben försvann samtidigt som behovet av personal i vissa fall förblivit detsamma 4

och i andra fall till och med har ökat. Ett exempel är att den psykiska ohälsan bland unga ökar, samtidigt som Psykologförbundet menar att det fattas 1000 skolpsykologer i landet. 155

160

165

170

175

180

185

Resultatet av detta blir att lärare får ta på sig ansvaret att vara vaktmästare, administratörer och skolkuratorer under arbetstid medan de i genomsnitt bara lägger en tredjedel av sin arbetstid på eleverna. För att skapa en skola där lärarna har tid och energi för undervisning och pedagogisk utveckling behövs det ökade resurser till stödfunktioner, så som vaktmästare, kuratorer och assistenter. Vi vill därför att det tillförs ökade statliga resurser till landets kommuner. Bättre resultat genom bättre arbetsmiljö – rusta upp skolan Många av Sveriges skolor är byggda i samband med utbyggnaden av miljonprogrammet och är i desperat behov av upprustning. Undermåligt underhåll har lett till att både elevers och lärares arbetsmiljö lider stora brister, vilket har kritiserats av Lärarförbundet såväl som Astma- och allergiförbundet. Många skolor är även dåligt anpassade för den undervisning som bedrivs idag, där informations- och kommunikationsteknik är en självklar del. Få kommuner klarar själva av att bära de omfattande satsningar som skulle behövas för att rusta upp Sveriges skolor. Därför måste staten ta ett större ansvar för upprustningen. Vi vill inrätta ett statligt investeringsstöd för upprustning av bristfälliga inomhusmiljöer i Sveriges skolor. Inför verklig elevdemokrati Elevdemokrati är ett begrepp som har fått en tydlig plats i de nya läroplanerna. Skolinspektionen granskar numera hur skolor arbetar med elevdemokrati, vilket är en välkommen utveckling. Dock finns ingen lag om att varje skola ska ha ett fungerande elevråd. Om elever i tidig ålder får möjlighet att vara med och påverka sin egen skola och skolgång, lär de sig också hur demokrati fungerar och gäller i samhället i stort. Vi ser dock att många skolledningar inte arbetar tillräckligt för att elever ska få tillgång till fungerande elevråd och att elevråden får begränsat område att tycka till om. Många gånger handlar det om att få vara med att bestämma ny färg på gardinerna, stilbytardagar och möjligen en plats i skolans matråd. Detta skapar inte nödvändigtvis demokratiskt tänkande individer. Risken finns istället att elever tappar intresset för att vara med att påverka på ett demokratiskt plan. Om skolledningar på grund- och gymnasieskolor uppmuntrar och ger elever utrymme att engagera sig i elevråd kan detta också förändra elevers syn på demokrati och inflytande. Vi vill därför lagstadga om att skolledningen på alla grund- och gymnasieskolor ger möjlighet och jobbar aktivt med ett fungerande elevråd.

190

195

Garanterad praktik under studietiden Att ha haft en praktikplats under sin studietid är en värdefull erfarenhet. Dels eftersom praktiken ger nyttig arbetslivserfarenhet som kan komma till nytta vid sökande av exempelvis sommar- och extrajobb, men även eftersom praktiken ger en försmak av arbetslivets villkor. Detta gäller i grundskolan såväl som i gymnasiet och högre utbildning. Det är samtidigt viktigt att de företag och organisationer som tar emot praktikanter ser seriöst på praktikantens roll inom organisationen. En praktikant ska inte utnyttjas till att utföra arbetsuppgifter som inte annars är nödvändiga. Det är därför viktigt att alla som erbjuder praktikplatser även tillhandahåller aktiv handledning för praktikanten.

200

Vi vill därför att praktik ska garanteras alla studerande från grundskole- till högskolenivå. I de fall eleven eller studenten inte själv kan hitta en praktikplats ska skolan tillse att varje elev får 5

205

en för studieinriktningen relevant praktikplats. För att garantera att praktiken blir en givande tid för praktikanten såväl som arbetsplatsen där hen praktiserar vill vi se en skattesubvention till organisationer och företag som erbjuder praktikanten aktiv handledning. HÖGSKOLEPOLITIK

210

215

Kvalitetssäkring Att kunna påvisa kvalitet i högre utbildning är viktigt, dels för studenternas möjlighet till en givande utbildning, dels gentemot staten som finansiär. Kvaliteten på en utbildning är primärt beroende av vilka förutsättningar som råder, såsom studenternas förkunskaper, graden av studentinflytande och hur utbildningarnas processer är utformade. En strukturerad tillsyn av utbildningarna bör utformas som innefattar många olika perspektiv och indikatorer. Bedömningen ska sedan genomföras på så vis att missförhållanden och brister som riskerar kvaliteten identifieras och kan avhjälpas. Eventuell resursfördelning grundad på bedömd kvalitetsnivå ska i så fall ske på så vis att ett lärosäte eller en utbildning med bristande kvalitet kan ges medel att åtgärda problemen. Även frågor kring diskriminering och inkludering bör ställas i kursvärderingar.

220

225

230

235

240

245

250

Studiesociala villkor – ekonomi Klassbakgrund och ekonomiska förutsättningar ger helt olika möjligheter för människor att belåna sig, ta ekonomiska risker eller leva på ett lågt studiemedel under en tid. Att studenter inte kan tillförsäkras en god ekonomi leder därför till att många människor inte ges en reell möjlighet att börja med eller slutföra sina studier. Den senaste utvecklingen inom studiestödet är därför oacceptabel då lånedelen idag utgör mer än 2/3 delar av totalsumman vilket är den största skillnaden någonsin. En akut åtgärd är att höja bidragsdelen och ett kortsiktigt mål är att föredelningen mellan lån och bidrag ska vara 50-50. Studiesociala villkor – socialförsäkringssystemet Studenter som blir sjukskrivna idag får ingen sjukpenning, men väl möjligheten att behålla studiemedlen. Vid sjukdom i mer än 30 dagar skrivs lånedelen av och meritkraven från CSN ska minska i förhållande till sjukskrivningens längd. Det innebär i praktiken en månads karenstid för studenter, vilket inte är acceptabelt. Socialförsäkringssystemet måste därför reformeras för att inkludera studenter. Detta kan åstadkommas genom att hela studiestödet räknas om till en sjukpenningsgrundande inkomst som är tillräckligt hög för att ge studenter ekonomisk trygghet vid sjukskrivning. Det är också viktigt att studenter ges möjlighet till deltidssjukskrivning. Vassare studenter genom individuella terminer Ett utökat terminssystem har diskuterats under en längre tid i den svenska högskolevärlden. Det finns tydliga samhällsekonomiska vinster i ett treterminssystem eftersom det skulle möjliggöra en snabbare genomströmning där studenter kommer ut i arbetslivet snabbare. Samtidigt skulle det kunna öka studenters trygghet genom att säkerställa att studenter kan försörja sig även under sommarmånaderna och inte tvingas in i ett desperat jobbsökande. Ett treterminssystem som enda lösning är emellertid en förenkling. Dels är det ett system som passar långtifrån alla de olika studenter som ryms i dagens högskola. Dels finns ett stort värde i att studenter har möjlighet till semester och sommarledighet. Vi vill därför införa ett system för ett kraftigt utökat utbud av relevanta sommarkurser där högskolor och universitet ges extra ersättning för sommarkurser. I samband med detta ges Högskoleverket i uppdrag att utvärdera effekten av det nya systemet. 6

ARBETE OCH KUNSKAP FÖR FULL SYSSELSÄTTNING 255

260

265

270

275

280

285

290

Penningpolitik för full sysselsättning Riksbankens uppdrag med att bibehålla prisstabilitet i samhället är viktigt och bör fortsätta. Vi ser dock att Riksbankens uppdrag bör utvidgas genom att ett sysselsättningsmål införs och att detta likställs inflationsmålet. Vi ser även att det rådande inflationsmålet på 2 procent inte uppnås. Konsumentprisindex har i Sverige konsekvent legat under dessa 2 procent sedan den svenska kronan släpptes fri. Vi vill därför att Riksbankens uppdrag utvidgas och att ett sysselsättningsmål införs. Vi vill även att hårdare krav ställs på att inflationsmålet följs. Ett problem som hör samman med räntans nivå är belåningsgraden i samhället. För att skydda oss från överbelåning bör även ett amorteringskrav upprättas för bostads- och privatlån. Aktiv arbetsmarknadspolitik Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Sverige. Den pågående strukturomvandlingen, där mindre kvalificerade arbetstillfällen försvinner till förmån för mer kvalificerade jobb innebär utmaningar som politiken måste möta. Samtidigt som vi har en rekordhög arbetslöshet rapporterar många företag att de har stora svårigheter att rekrytera, något som hindrar dem i sin expansion och i längden skadar svensk ekonomi. Svårigheterna beror oftast på att företagen inte lyckats hitta arbetskraft med rätt kompetens eller erfarenhet av det aktuella yrket. Rekryteringsgapet måste således slutas. Detta sker genom en aktiv arbetsmarknadspolitik där människor ges verktyg att ställa om och förbereda sig för den moderna arbetsmarknaden. Vi vill därför att arbetsförmedlingen skall ges de resurser som krävs för att kunna erbjuda praktikplatser, traineeplatser och arbetsmarknadsutbildningar. Kravet på arbetsgivarintyg vid ansökning av utbildningar via arbetsförmedlingen skall slopas. Arbetsförmedlingens roll som aktiv aktör på arbetsmarknaden måste stärkas. Möjligheten att komplettera och utvidga sin kompetens måste förbättras och uppmuntras. Inför utvecklingsgaranti Många människor orkar eller kan inte arbeta fram till pensionåldern infinner sig. Stressiga och slitsamma jobb kan tära på kroppen. Många av de lägre kvalificerade yrken som kommer att försvinna med tiden. De som idag jobbar inom sådana yrken befinner sig i en sårbar situation på arbetsmarknaden. De som har hög risk att bli varslade och de som arbetar inom fysiskt tärande yrken ska därför erbjudas möjligheten att studera relevant yrkesutbildning på 20 % med bibehållen lön som finansieras genom en statlig utvecklingsfond. Om människor har möjlighet att utveckla sitt humana kapital gynnas både individ och samhällsekonomi. Människor utvecklas individuellt och får lättare att ställa om när förutsättningarna i samhällsekonomin gör det.

295

Ett hållbart arbetsliv

300

Det trygga arbetslivet är stommen vi bygger vårt samhälle på. Värdiga anställningsvillkor, skäliga löner och en säker arbetsmiljö är prioriterade i vårt arbete för ett hållbart arbetsliv. Vi ser att arbetsmiljöerna har blivit allt sämre runt om i landet, dödsolyckor på arbetsplatsen ökar och allt fler lämnar sina jobb i förtid på grund av hälso- och stresskäl. I syfte att vända denna utveckling vill vi därför se att en ny nollvision för dödsolyckor på arbetsplatser som 7

305

310

ska syfta till att öka det systematiska arbetet med arbetsmiljön samt öka den fackliga aktivitetsnivån. Vi vill se att alla förbund tecknar kollektivavtal om arbetsmiljön på varje avtalsområde. För att bryta de negativa mönster som sätter spår i sjukfrånvaro och psykisk hälsa krävs ett brett och omfattande på flera områden av arbetsmarknaden. För att samla forskning och bedriva kartläggning av arbetsrelaterade skador som inte utgår från mannen som norm och för att motverka den kortsiktighet som idag råder på arbetsmarknaden vill vi återinföra arbetslivsinstitutet. Därutöver ska nationella, riktade projektbidrag till forskning om kvinnors arbetsmiljö införas för att öka kunskapen kring kvinnors arbetsrelaterade hälsa Trygga jobb för ökad egenmakt

315

320

325

330

335

340

Sedan allmän visstidsanställning trädde i kraft har otryggheten för den enskilde indivden ökat på arbetsmarknaden, särskilt drabbade är unga som redan har en utsatt position i arbetslivet. Vi ser problematiken i att visstidsantälldas egenmakt inskränks genom de begränsningar samhället lägger på visstidsantällda som till exempel rätt till föräldrarledighet och möjligheten att äga sitt boende. Ytteligare ett problem är att arbetsgivaren egnom att avskeda och återanställa var sjätte månad slipper undan arbetsgivaransvar och den enskilda individen blir lidande. För att öka individens egenmakt och trygga henom på arbetsmarknaden vill vi därför att allmän visstidsanställning slopas i lagen om anställningsskydd och ersättas med tidsbestämda projektanställningar. Vi vill även att den lagstadgade provanställningstiden sänks från 6 månader till 3 månader Utökat jobb- och utbildningskontrakt Ungas svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden är en av vår tids största utmaningar. Hälften av alla i åldersgruppen 20-24 år som arbetar i Sverige har idag tidsbegränsade anställningar, vilket är en dubbelt så hög andel som genomsnittet för OECD-länderna. Statistik visar att de unga som har det allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasieutbildning. För att komma till rätta med ungas etableringsproblem på arbetsmarknaden krävs ett flertal åtgärder. Vi vill därför att det införs ett jobb- och utbildningskontrakt som garanterar att ingen under 30 ska behöva gå utan sysselsättning. Unga utan fullständiga gymnasiebetyg ska kunna tillgodogöra sig gymnasiekompetens med generös ersättning. Därutöver ska arbetsförmedlingen erbjuda kvalitativa praktikprogram och yrkesintroduktionsjobb som kombinerar utbildning och arbete. Ett tryggt företagande - det goda företagandet Ett gott företagsklimat med en variation och bredd av olika företag är viktigt för Sveriges tillväxt och utveckling. Företag som investerar skapar många gånger arbete, välstånd och skatteintäkter. Men om det ska finnas småföretag måste det finnas entreprenörer och företagare som kan och vill driva företag. Då måste det bli lättare att bli företagare, enklare att vara företagare och möjligheterna att komma tillbaka som företagare bli större.

345

350

Om detta ska vara möjligt måste också företagare få känna sig trygga. Idag är trygghetssystemen dåligt anpassade för små- och egenföretagare. Invecklade regelverk och system utformade efter större företag leder till att mindre företag har svårt att växa och utvecklas. Trygghetssystemen för småföretagare måste utvecklas. Vi vill att alla som startar ett företag ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) från sin tidigare anställning i tre år. Därutöver vill vi att i företag med färre än 50 anställda ska arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen avskaffas, eftersom detta 8

skulle möjliggöra för fler småföretagare att våga anställa. 355

360

365

Jämställda styrelser – jämställda företag Könsfördelningen i börsbolagens styrelser är mycket ojämn. År 2010 var bara två av tio personer i Sveriges börsbolagsstyrelser kvinnor. I valberedningarna var siffrorna ännu lägre – bara en av tio var kvinnor. I Norge finns det en lag om kvotering i de börsnoterade bolagen. Därmed har andelen kvinnor i styrelserna gått från 7 procent år 2003 till 40 procent 2010. Kvoteringen har således gett tydliga resultat. Med jämn könsfördelning i bolagsledningar, det vill säga såväl styrelser som ledningsgrupper och chefsposter, ökar möjligheten att bredda företagens erfarenhetsbas och därigenom också företagens potential att växa. Men bolagen klarar inte av att bryta mansdominansen av egen kraft. Därför vill vi att Sverige lagstiftar om att alla styrelser i statligt ägda företag och i privatägda publika företag med fler än nio representanter ska ha minst 40 procent av respektive kön. EN MODERN VÄLFÄRD

370

385

Ett mer rättvist skattesystem Dagens skattesystem är invecklat på grund av mängder av avdrag, undantag och dylikt. En förutsättning för att skattesystemet ska vara legitimt är att det uppfattas som enkelt, konsekvent och rättvist. Progressiviteten i det svenska skattesystemet är idag för låg. Den statliga skatten innebär visserligen att människor med hög inkomst beskattas mer än de med lägre inkomst. För en stor del av befolkningen är dock skattesystemet platt. Detta eftersom en stor del av befolkningen endast betalar den kommunala skatten, som fluktuerar runt 30 %. Om man till det lägger skattesubventioner och avdrag införda av den borgerliga regeringen som främst gynnar höginkomsttagare så kan man konstatera att skattesystemets progressivitet minskat. Vi vill att skattesystemet ska ha en mer utjämnande effekt, där en person med en inkomst på 17 000 i månaden inte beskattas lika mycket som en person med en inkomst på 30 000 i månaden. Vi ser även skattesystemets betydande roll som styrmedel. Vi borde därför använda skattesystemet för att möjliggöra en grön skatteväxling. En rådande uppfattning bland ekonomer är att fastighetsskatter och konsumtionsskatter har betydande effekter, både vad gäller som styrmedel men också vad gäller statsfinansiella aspekter.

390

Vi vill därför att skattesystemet ses över och reformeras, så att progressiviteten ökar. Vi vill även införa en fastighetsskatt som tas ut på fastigheter med ett taxeringsvärde över 6 miljoner kronor, med en begränsningsregel vid 5 % av hushållets inkomster. Vi vill också att konsumtionsskatterna ses över så att miljövänlig konsumtion gynnas.

375

380

395

400

Bättre välfärd med sociala investeringar På grund av uteblivna satsningar på välfärden finns det stora luckor i välfärdssystemen. Dessa drabbar många människor, inte minst barn och unga. Både forskning och praktiska exempel visar att tidiga insatser för att skapa trygghet ger resultat. Tidigt och konkret förebyggande arbete kan både ge en mänsklig vinst och en ekonomisk sådan. Hjälpen och stödet till en enskild person blir mer effektiv och behovet av senare hjälp och stöd minskar. Många kommuner, inte minst socialdemokratiskt styrda, har påbörjat sådana satsningar genom sociala investeringsfonder eller liknande. Samtidigt behöver arbetet förstärkas, omfatta fler områden och fler offentliga huvudmän än kommuner och inte minst omfatta hela Sverige. Vi vill därför förbättra förutsättningarna för sociala investeringar. Detta görs genom en rad 9

405

410

åtgärder. Dels behövs en översyn av den kommunalekonomiska lagstiftningen och balanskravet för att tydligare tillåta sociala investeringar som ger ekonomisk effekt på några års sikt. Dels behövs det ett tydliggörande av lagens krav på ”god ekonomisk hushållning” i kommuner och landsting också ska innefatta ett långsiktigt arbete med barn och ungas hälsa. Vi vill också ge de finansiella samordningsförbunden inom rehabiliteringsområdet – där såväl kommuner, landsting, försäkringskassa som arbetsförmedling redan finns – ett tydligt uppdrag och statliga resurser att gemensamt arbeta med sociala investeringar för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Därutöver vill vi att större statliga forskningsresurser avsättas för att mäta effekterna av olika typer av sociala investeringar i syfte att därmed stärka metodutvecklingen på området. Vidare ska det möjliggöras för föreningar och sociala företag att hjälpa till på området. Sociala investeringar görs inte alltid bäst genom det offentliga – vissa typer av insatser görs bäst av det civila samhället.

415

420

Ökad tillit - minskad brottslighet Både antalet unga som begår brott och antalet unga som utsätts för brott har ökat det senaste årtiondet. Unga har också en större benägenhet att inte anmäla de brott som de utsätts för. Statistik visar att inte ens hälften av de brott som unga utsätts för polisanmäls. Detta beror främst på att personen upplever det meningslöst eftersom polisen ändå inte kan göra något eller att offret upplever brottet som bagatellartat. Vi står alltså inför en hel generation som känner en allt större distans till rättsväsendet och saknar tilltro dess förmåga att lösa brott. Denna klyfta är i det långa loppet mycket farlig då vi vet att låg socioekonomisk status är en stor faktor när det gäller brottsbenägenhet.

425

430

435

440

445

450

Förtroendet mellan allmänheten och rättsväsendet är en väsentlig förutsättning för en framgångsrik bekämpning av brottsligheten. Detta förtroende speglas i antalet anmälda och uppklarade brott. En allmänhet med högt förtroende för de brottsbekämpande myndigheterna har en ökad benägenhet att anförtro sig till dessa. Därutöver behöver de personer som misstänks för brott få en rättfärdig behandling. I dagsläget är häktesbegränsningarna avseende häktningstidens längd bristfällig. Även om det krävs ett nytt domstolsbeslut var fjortonde dag saknas det en maximal gräns för hur länge en häktning kan pågå. Något som Sverige också har kritiserats för av Europadomstolen. Onödigt långa häktningstider motverkar kriminalpolitikens främsta syfte, att återanpassa individen till samhället. Det finns ingen anledning att hålla människor frihetsberövade mer än vad situationen kräver. Unga människor måste få ett ökat förtroende för samhället och de unga som misstänks för brott ska ha en rättfärdig och human behandling. Därtill ska en maximal häktningstid om sex månader införas. En generell och modern välfärd Ökad kvalitet i välfärden är en högaktuell fråga. Det finns ett stort behov av mer arbetskraft inom välfärden, där det finns en brist på allt från lärare till sjuksköterskor. Nedskärningarna har gett kortsiktiga besparingar för kommuner och landsting, men riskerar samtidigt att få långtgående konsekvenser. Elevernas resultat har försämrats, vårdkvaliteten för de äldre har blivit mer ojämlik och antalet beviljade omsorgstimmar har minskat. Vi kan se hur välfärdsambitionerna minskar, vilket också leder till att det obetalda arbetet bland framför allt kvinnor ökar. Färre kollegor har lett till ökad stress och högre tempo med sjukskrivningar som konsekvens. Eftersom välfärden är en kvinnodominerad sektor slår det framför allt ut kvinnor från arbetsmarknaden. För ett tryggt och stabilt välfärdssamhälle krävs det fler anställningar inom offentlig sektor. Lärartätheten måste öka, barngrupperna i förskolan bli mindre och antalet 10

hemtjänsttimmar utökas. Vi vill därför investera i fler anställda inom offentlig sektor och införa minimikrav i personaltäthet på arbetsplatserna. 455

Dagens sjukförsäkring omfattar inte tänderna, vilket har lett till de höga kostnaderna inom tandvården. Tandhälsa ska inte bli en större klassfråga än vad det redan är - vi måste lagstadga om att tänderna ska bli en del av kroppen, tandvård ska ingå i den allmänna sjukförsäkringen. 460

De sociala transfereringarna har inte KPI-justerats (konsumentprisindex) på flera år, vilket leder till en realvärdesänkning som i förlängningen motsätter sig den svenska modellen. Vi kan inte tala om jämlikhet när de sociala skyddsnät som finns inte i praktiken fungerar som en utjämnande faktor. Genom att justera upp de sociala transfereringarna kan vi återigen tala om jämlikhet, om riktig frihet. .

465

470

475

S-kommuner och landsting i bräschen för heltid Alla människor ska ha rätt till heltid. Men idag arbetar hela 34 procent av Sveriges sysselsatta kvinnor deltid. Motsvarande siffra för männen är elva procent. Det finns också en tydlig uppdelning på arbetsmarknaden med en dominans av kvinnor inom offentlig sektor, framför allt inom vård och omsorg, och en dominans av män inom privat sektor. Den offentliga sektorn har många utmaningar. Många välfärdsyrken är slitsamma och dåligt betalda, stora delar av den offentliga välfärden står inför stora rekryteringsbehov och de äldre blir allt fler. En av de viktigaste garanterna för hög kvalitet i välfärden är en kompetent och engagerad personal, vilket gör en god personalpolitik till en av de viktigaste välfärdssatsningarna. Om välfärdssektorns resursbehov ska kunna tillgodoses måste kommuner och landsting vara goda arbetsgivare. Vi vill därför att alla socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting eller regioner ska garantera heltidstjänster inom offentlig sektor. Det innebär att varje nyinrättad tjänst ska vara en heltidstjänst och alla anställda ska erbjudas en heltidsanställning.

480

Utveckla välfärdsyrken Det finns ett minskat intresse för vård-och omsorgsprogrammet idag. Från att antagit knappt var fjärde av alla sökande antas idag alla som söker. Detta sker samtidigt som vi har en stor kommande pensionärskull med höga krav på välfärden. 485

490

Införandet av ett ”vårdcollege” eller initiativ till egen akademi mellan olika aktörer så som fackförbund, kommun och näringsliv skulle innebära nytänkande inom en rad grenar och är något som bör uppmuntras av socialdemokratiskt styrda kommuner. Syftet är att höja yrkes status och kunna ge vårdtagarna bättre vård. Kopplingen till arbetslivet gör att pågående utbildning kan påverkas för att kunna möta de behov som finns just nu, vilket hjälper de studerande att få jobb direkt efter utbildning. Utöver den nödvändiga kunskapen bör det finnas möjlighet att läsa spetskurser inom språk då den ökade mångfalden bland vårdtagare kan ställa krav på språkkunskaper i framtiden. Skolor bör uppmuntra otraditionella yrkesval och i större utsträckning marknadsföra sina vård-och omsorgsprogram.

495

500

Den offentliga sektorn måste bli mer flexibel. Ett sätt att locka fler till yrket är att visa att yrkesvalet inte behöver vara en slutdestination, utan skapa utvecklingsmöjligheter. Genom att införa fler utvecklingsmöjligheter inom organisationen skapas fler jobb och i kombination med att folk har möjlighet till vidareutveckling sker en flytt på “arbetskedjan”. Fler mellansteg i organisationen kan t.ex. vara att en undersköterska med lång arbetslivserfarenhet internutbildar sig för vissa av sjuksköterskornas uppgifter utan att behöva läsa hela sjuksköterskeprogrammet. 11

Detta kommer underlätta arbetet på golvet och effektivisera verksamheten. 505

510

515

520

525

530

535

540

Lika lön, delat ansvar Föräldraförsäkringen har varit viktig i kampen för kvinnans frigörelse. Den har möjliggjort att kvinnor har kunnat kombinera arbete och barnafödande. Det svenska arbetslivet uppvisar dock en stor ojämlikhet mellan könen. Kvinnor har lägre lön och besitter lägre positioner, trots att kvinnor generellt är mer välutbildade. Mycket av detta beror på att en stor majoritet av föräldraledigheten idag tas ut av kvinnor, vilket gör kvinnor som grupp till en mer osäker arbetskraft för arbetsgivaren. Vi vill därför att föräldraförsäkringen knyts till den enskilda vårdnadshavaren. Det ger kvinnan större frihet när arbetsgivare inte kan spela ut kvinnor mot varandra på arbetsplatsen eller låta bli att anställa kvinnor i en viss ålder om eventuella manliga partners har ett lika stort ansvar att stanna hemma med barnen. Reformen skulle både ge kvinnor en högre inkomst på kort och lång sikt. På kort sikt eftersom kvinnor inte längre utgör ett högre risktagande för arbetsgivaren och därmed inte heller kommer att bli förfördelade vid en anställning på samma sätt som idag. På längre sikt eftersom den framtida pensionen helt avgörs av inkomsten under de yrkesverksamma åren. Reformen skulle också ge barnen en reell rätt till båda föräldrarna samt garantera båda vårdnadshavarna möjligheten till en aktiv föräldraroll. Mångfald i välfärden för verklig valfrihet Välfärden måste vara lyhörd för den enskildes behov. Det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. Valfrihet handlar för oss om att ge människor makt över det egna livet. Målet måste vara att människor som brukare i välfärden är välinformerade och inkluderas i beslut som rör deras egna liv. Vidare förutsätter denna demokratisering att invånarna i en kommun får möjligheten att påverka etableringar så att de bidrar till ett mervärde i välfärdssektorn. Skulle detta mervärde riskera att utebli ska kommunen ha rätt att lägga in veto. Vinstintresset ska inte vara en styrande faktor i välfärden. Det finns flera sätt att säkerställa detta. Vi vill att en icke-vinstprincip, som innebär att värdeöverföring begränsas till ränta på insatt kapital, ska vara gällande inom vård, skola och omsorg. Därutöver ska kommunerna ha en vetorätt som innebär att alla kommuner ska ha möjlighet att påverka nyetableringar av skolor. På samma sätt ska kommuner, landsting och regioner har vetorätt vid extern etablering inom vården och socialtjänsten. Ökad arbetsplatsdemokrati med trepartsdeltagande I Norge har ett system införts där anställda inom välfärden, kommunala tjänstemän och kommunpolitiker genom trepartsförhandlingar lägger upp måldokument för att effektivisera och göra arbetsplatserna mer demokratiska. Detta har fungerat som ett alternativ till entreprenader.

545

550

Svenska kommuner skulle kunna använda sig av en liknande modell. Vid större förändringar, som nya investeringar, upphandlingar eller budgetnedskärningar, behövs inflytande från de anställda om hur det ska gå till. De vet bäst hur verksamheten bedrivs och deras åsikter ska lyftas in i de aktuella förändringarna. Vi vill därför införa trepartsförhandlingar mellan fackföreningar, kommunala tjänstemän och politiker i kommunen i syfte att öka kvaliteten och utveckla verksamheterna. Genom denna reform skapar vi förutsättningar för förbättringar och ökat medbestämmande, stor potential att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och sänka 12

kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar. 555

560

565

570

Fler kvinnojourer för en tryggare vardag Idag finns det alldeles för dåligt stöd för kvinnojourer i Sverige. Detta resulterar i att möjligheten till stöd och hjälp för utsatta kvinnor skiljer sig markant beroende på var i landet man befinner sig, vilket inte är acceptabelt. För att kvinnojourerna ska vara oberoende från särintressen är det nödvändigt att jourerna finansieras av offentliga medel och att kommunerna tar ett större ansvar. Vi måste öka tillgängligheten för kvinnor att få hjälp av kvinnojourerna. Alla kommuner ska därför garantera att alla kvinnor har tillgång till en kvinnojour. Alla kvinnors hus, en jour i Stockholm, påvisar att eftersom verksamhetsbidraget måste prövas på nytt varje år är det svårt att planera långsiktigt. Detta gör verksamheten extra sårbar för konjunktursvängningar och beroende av privatpersoners och företags stöd. Vi vill därför att kommunerna enligt lag ska garantera att alla kvinnor vid behov har tillgång till en kvinnojour samt att kommunen ansvarar för en långsiktig strategisk plan för hur finansieringen för kvinnojourerna ska tillgodoses. I detta är viktigt att säkerställa kvinnojourernas självständighet. BOSTAD

575

Frimäkesprojektering av nybyggnation Bostadsbristen tar ett allt hårdare grepp om Sverige. Idag har nästan hälften av landets kommuner brist på bostäder. Allra hårdast slår bristen mot socioekonomiskt svaga samhällsgrupper. Enligt hyresgästföreningen finns det till exempel närmare en kvarts miljon unga som är i behov av en bostad. För att möta den bristen skulle vi behöva bygga 163 000 bostäder.

580

585

590

595

600

En åtgärd som vi från SSU vill se är införandet av en modell som redan tillämpas i Tyskland. Denna går utteslutande ut på att förenkla processerna innan ett bygge påbörjas. I paketet ingår att det är avsevärt mycket enklare att få bygglov och att överklagningförfarandet avgränsas markant. Detta leder till en mycket snabbare detaljplaneprocess som i sin tur kortar ner beslutsprocesserna. Denna reform kommer leda till effektivare processer innan byggen startar vilket leder till att kostnaderna i slutändan kommer sjunka avsevärt. Detta i sin tur är ett uppenbart incitament för ett ökat byggande. Fler bostäder och bättre pensioner Våra pensioner är idag beroende av det generella ekonomiska läget. Under finanskrisen tappade våra pensioner mångmiljardbelopp i värde. För att kunna kontrollera värdet på våra pensioner kan vi använda delar av det pensionskapital som finns för utlåning till säkra investeringar där det finns enorma behov. Ett sådant är bostadsbyggande. Att bygga och förvalta bostäder kräver uthållighet över många decennier och ofta är det bara samhället som har tillräcklig stabilitet och nog med resurser för att vara just den långsiktiga aktör som krävs. Därför behöver samhället ta ett större ansvar också som byggherre och förvaltare. En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna vara en långsiktig aktör på bostadsmarknaden är tillgången till kapital. En stor del av det kapitalet skulle kunna komma från AP-fonderna. Att investera i bostäder ger en trygg och stabil avkastning. Vi vill därför att delar av AP-fondernas kapital investeras i samhällsnyttigt bostadsbyggande. Genom att använda AP-fonderna kan vi trygga boendet för unga idag och deras pensioner om 30-40 år. 13

605

Investeringsstöd för byggande av hyresrätter Sedan investeringsstödet avskaffades 2006 har bostadsbyggandet halverats. Därutöver har antalet påbörjade bostäder i relation till befolkningsökning kraftigt minskat. För att skapa en bostadsmarknad med plats för alla behöver vi öka byggandet av hyresrätter. Vi vill därför införa ett statligt investeringsstöd för byggandet av hyresrätter. Det bör villkoras med krav på produktionskostnad/hyreskostnad, kvalitet och energiförbrukning.

610

615

620

Ökat byggande med allmännyttiga byggbolag Kommunerna har idag ansvaret för bostadsförsörjningen. I många fall är kommunerna i en underlägsen ställning gentemot byggbolagen och de säljer mark som de själva skulle ha kunnat bebygga. Möjlighet att själva bygga finns inte för kommunerna i dagsläget, eftersom de kommunala befogenheterna är begränsade i lag. I Södertälje finns det ett kommunalt byggbolag, delägt tillsammans med PEAB, som används för att bygga i kommunen, vilket har lett till både ökat byggande utifrån behov och fler anställningar. Under miljonprogrammet byggdes cirka en miljon bostäder i Sverige. Grovt räknat består en tredjedel av dessa bostäder av lägenheter. Dessa lägenheter och lägenhetshus har idag ett stort renoveringsbehov. Med bakgrund av detta vill vi att de allmännyttiga bostadsbolagen initierar lärlingsprogram med anställning som syftar till att renovera bostadsområdena där de deltagande bor i.

625

630

635

640

645

650

Precis som allmännyttan på 1930-talet blev en konkurrerande och kvalitetshöjande faktor till de privata hyresvärdarna kan allmännyttiga byggbolag få motsvarande verkan på de privata byggbolagen idag. Idag försvårar EU-lagstiftning detta. I Finland har man mött samma problematik och ansökt om uppskov från EU-lagstiftningen, vilket man också beviljats. Vi vill därför att Sverige går i Finlands fotspår och söker uppskov från konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra för allmännyttiga byggbolag att ta större ansvar för bostadsförsörjningen i Sverige. Prioritera den hållbara staden Den ökande urbaniseringen erbjuder stora möjligheter. Städerna ger plats för möten mellan människor, kulturell mångfald och en stor och varierad arbetsmarknad. Men urbaniseringen innebär också ett flertal utmaningar. Med många människor på liten yta blir miljön i våra stora städer lidande. Luftmiljön försämras, allt fler får dela på allt färre grönytor och parker, människor tvingas leva med bullernivåer som orsakar stress och sjukdom. Den ökande bostadsbristen leder till otrygga boenden och ökad segregation. För att möta utmaningarna krävs det kraftiga satsningar på utvecklingen av hållbara, smarta städer. Det förutsätter en medveten och modig stadsplanering där lokala politiker vågar vidta kraftiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en hållbar omställning. Men den nationella politiken kan också påverka den lokala stadsutvecklingen i rätt riktning. Vi vill därför genomföra en nationell satsning på hållbara städer genom införandet av nationella mål och strategier för hur vi minskar vår miljömässiga påverkan och förtydliga städernas ansvar för hållbar utveckling. Däri införs också ett statligt stöd till städer som går före i hållbarhetsarbetet och satsar på pilotprojekt i hållbar stadsutveckling samt ett stöd specifikt riktat till städer som satsar på hållbara kollektivtrafiklösningar. Slutligen skapas ett nationellt kunskapscenter för hållbar stadsutveckling som kan stödja kommuners och regioners arbete och lyfta goda exempel och lyckade pilotprojekt. Kunskapscentret kan även 14

hantera komplexa frågor som rör målkonflikter mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter av hållbar stadsutveckling. 655

670

Ökad egenmakt för hyresgäster En stor andel av befolkningen i Sverige bor i hyresrätt. Men trots att hyresrätten är en populär boendeform finns inte i närheten lika stora möjligheter till egenmakt som det finns för boende i bostadsrätt eller andra ägandeformer. Hyresgästens position gentemot hyresvärden vad gäller sitt boende och dess utformning är kraftigt snedvriden, mycket på grund av den dåligt fungerande bostadsmarknaden. En hyresgäst har ingen lagstadgad rätt att förbättra sin boendesituation. Visserligen har många hyresgäster möjlighet att utföra vissa förändringar i sin lägenhet, om de har hyresvärdens godkännande samt med villkoret att lägenheten kan återställas till sitt ursprungliga skick när som helst. Denna möjlighet är dock avhängig hyresvärdens godtycke. Samtidigt kan en hyresvärd utan hyresgästernas medgivande utföra omfattande förändringar i boendets utformning, något som bland annat kan resultera i kraftigt höjda hyror. Det är önskvärt att standarden på människors boende förbättras, men det är inte önskvärt att människor tvingas flytta på grund av sådana förändringars ekonomiska konsekvenser. Hyresgästernas förhandlingsposition gentemot hyresvärdarna måste med andra ord stärkas.

675

Vi vill därför att man lagstadgar om ökat medbestämmande för hyresgäster. Detta för att förhindra att hyresvärdar utan förvarning gör förändringar i människors boende som orsakar oskäliga hyreshöjningar. Vi vill även att hyresgäster ska ha lagstadgad möjlighet att göra skäliga förändringar i sitt boende.

660

665

680

685

690

Grön omställning i bostadssektorn Sverige behöver påskynda arbetet för att åstadkomma en grön omställning. Detta gäller inte enbart energisektorn, utan hela samhällskroppen. Bostadssektorn är en del av samhället där stora förbättringar vad gäller energieffektivitet kan göras. Samtidigt som vi behöver öka byggtakten vad gäller bostäder behöver vi även tillse att det som byggs är långsiktigt hållbart både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Idag finns ROT som subvention för att stimulera renovering och standardhöjning på boendet. ROT gäller dock endast för bostadsrätter och äganderätter. Hyresvärdar har ingen möjlighet att renovera sina fastigheter till en subventionerad kostnad. Vi ser fördelarna med att subventionera standardhöjningar på människors boende. Vi ser dock ingen anledning till att begränsa detta till endast två tredjedelar av alla boendeformer. Vi vill därför införa ett miljö-ROT för hyresvärdar som renoverar eller bygger om sina fastigheter, så länge standardförbättringen innebär en energieffektivisering. MILJÖINVESTERINGAR FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

695

700

Långsiktighet och hållbarhet med grön energiomställning För ett hållbart Sverige och en hållbar värld behövs ett energisystem som baseras på enbart förnyelsebara energikällor. Möjligheten att skapa ett sådant system har undersökts av ett antal aktörer med slutsatsen att det går. Fler rapporter menar att det är ekonomiskt och tekniskt möjligt att år 2050 försörja 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor. Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till ett helt förnybart energisystem eftersom den utbyggda vattenkraften och bioenergin, som tillsammans gör att nästan hälften av energin redan kommer från förnybara energikällor, ger oss ett stort försprång. 15

705

710

715

720

725

730

735

740

745

750

För att nå ett hundra procent förnybart system krävs två huvudsakliga förändringar: att vi minskar energikonsumtionen och vi ställer om energiproduktionen till förnybara energislag. Vi vill därför införa ett nationellt mål om 80 procent förnybar energi till 2030 och 100 procent förnybar energi till 2050. Därutöver ska en energiomställning påbörjas som bygger på 100 procent förnybar energi samtidigt som vi fasar ut icke-förnybara energikällor. Till detta skapas en långsiktig plan för stöd och investering till minskad energianvändning och en tillförsel av ökade resurser till forskning för klimatinnovationer som kan främja energiomställning. Grönt riskkapital för innovationer och hållbar tillväxt Sverige behöver fler klimatsmarta innovationer. Förutsättningarna för en grön sektor i ekonomin finns redan, då Sverige är ett land med en kunskapsintensiv ekonomi och högt humankapital. För att möjliggöra fler innovationer för en hållbar tillväxt behöver finansiering frigöras. Företag med klimatsmarta idéer som de vill förverkliga ska inte hindras av att finansieringen är osäker. Genom att skapa en statlig riskkapitalfond för gröna innovationer kan vi möjliggöra ökade investeringar i hållbara lösningar. Vi vill därför att en statlig riskkapitalfond för investeringar i hållbar tillväxt skapas. Hållbar konsumtion För att klara av att ge kommande generationer den välmående värld de förtjänar krävs inte bara tyngre åtgärder för att garantera en grön utveckling, det krävs reformer som garanterar att vi tar ett större gemensamt ansvar. Ett led i detta är att miljökonsekvensmärka konsumtionsvaror. Det innebär att man redogör för varans miljöpåverkan under produktionsfasen. Något som gör det lättare för individen att göra klimatsmarta val på plats i butiken, utan tidigare efterforskning. Ännu ett steg i ledet för ökat gemensamt ansvar är att inrätta ett pantsystem för elvaror, batteridrivna produkter och batterier. Praktiskt innebär detta ett pantsystem där återvinning av elvaror, batterier och batteridrivna produkter genererar en återbetalning på 5 % av produktens inköpsvärde, dock minst 5 och högst 1000 kronor. Pantsystemet införs först i Sverige, men på sikt också i alla EU-länder. Även pantsystemet för burkar och flaskor bör förändras, med en dubblering av återbäringen ges ett ännu fler incitament att återvinna sina flaskor och burkar, ännu fler incitament att ta ett större ansvar för kommande generationer. Produkter som lämnar ett stort klimatavtryck bör märkas så att detta framgår för konsumenten. Knyt samman Sverige med bättre järnvägar Sveriges järnvägar är allt annat än välfungerande. En underdimensionerad tågtrafik och ett sedan årtionde eftersatt underhåll har skapat en tågtrafik där förseningar är mer regel än undantag. Men den bristande tågtrafiken skapar inte bara problem för enskilda resenärer utan riskerar att hämma Sveriges tillväxt och utveckling. Med en ickefungerande tågtrafik kan anställda inte ta sig till jobbet, leveranser blir försenade och företag har svårt att nå sin fulla potential. Välfungerande järnvägar och en effektiv tågtrafik är ett måste för en hållbar utveckling. Tåg ska vara det attraktivaste färdmedlet för resenärer, och det ska vara enkelt och effektivt att resa med tåg i hela Sverige. Därutöver ska delar av de transporter som idag sker med tung lastbilstrafik kunna ersättas med tåg. För detta krävs ett välfungerande järnvägsnät och höghastighetståg. Vi vill därför att man bygger ut stambanan med kapacitet för höghastighetståg. Trafikverket ska också ges i uppdrag att göra en omfattande undersökning om hur underhållet av järnvägen kan säkerställas och en kraftig ökning av resurser för underhåll tillföras. Vi vill även att 16

anläggning av höghastighetsspår mellan Köpenham - Malmö - Göteborg - Oslo prioriteras i den nationella infrastrukturpolitiken. 755

INTERNATIONELLT OCH MIGRATION

760

765

770

775

780

785

Inför demokratikriterium i svensk vapenexport Under de senaste tio åren har svensk vapenexport nästan fyrfaldigats. Samtidigt är det fler länder med inrikespolitisk instabilitet och bristande demokrati som i större utsträckning är föremål för vapenexporten. Införandet av demokratikriterium är ett viktigt ställningstagande och en del av vår kritiska inställning till exportpolitikens utveckling. I icke-demokratiska regimer läggs resurser som skulle kunna användas effektivt istället ofta på vapen. Den senaste tidens utveckling inom vapenexporten visar att exportpolitiken i större utsträckning blir mer näringspolitiskt inriktad. Ett demokratikriterium skulle kunna innebära ett stopp i detta paradigmskifte. I rådande läge är också ett demokratikriterium att föredra framför ett totalt avskaffande av vapenexporten. Även om vi tror på en värld fri från vapen, vilket innebär ett avskaffande av vapenexporten på sikt. Det krävs en helhetssyn där exportens funktion i förhållande till det svenska försvaret måste klargöras. Detta är ett mer långtgående arbete. Fred och nedrustning med nordiskt samarbete Under lång tid lyckades Sverige genom sin neutralitetspolitik upprätthålla alliansfriheten och vara en oberoende röst i världen för fred och nedrustning. Den svenska alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Nu är det dags att utveckla den säkerhetspolitiska analysen. Utgångspunkten är fortfarande att Sverige behöver kunna verka oberoende från stormaktsintressen på den internationella arenan, men i dagens kontext innebär det snarare ökad samverkan med andra länder. Vi vill därför utveckla ett redan existerande säkerhetspolitiskt samarbete inom ramen för de nordiska länderna, som syftar till stöd inom fredsbevarande insatser påbjudna av FN. De nordiska länderna delar många av våra förutsättningar som små länder i en global ekonomi och ett utökat samarbete skulle ha flera vinster. De största fördelarna går bortom det rent försvarspolitiska. Vi vill att det nordiska samarbetet ska bli en plattform för aktivt freds- och nedrustningsarbete inom såväl EU som FN men också inom andra internationella forum. Vi vill därför fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet inom Norden. Som första steg i en sådan process vill vi utöka det nordiska samarbetet om försvarsmaterialproduktion och upprätta en nordisk internationell insatsstyrka.

790

795

800

Framtidens globala utmaningar kräver ett starkt FN I en tid med ökad globalisering har också en insikt om att utmaningar som länge betraktats som nationella angelägenheter är globala och kräver gemensamma lösningar. Samtidigt ser vi hur en av de organisationer som är nyckeln till samverkan mellan länder i världen försvagats avsevärt. Men det är viktigt att förstå att FN är precis så starkt som dess medlemsstater tillåter organisationen att vara. Om vi är seriösa med vår ambition att reformera FN måste vi också ta upp diskussionen om FN till en högre nivå. Det går inte att nedslås av att FN idag kanske inte är där vi vill att organisationen ska vara. Som socialdemokrater har vi ett ansvar för att engagera oss i FN och se till att ämnet aktualiseras. För Sverige skulle det ge oss en utomordentlig chans att få stort inflytande i världens största globala organisation. Det vore ansvarslöst att inte våga tänkte långsiktigt och förstå att jobbet för ett starkare och reformerat FN måste vi göra tillsammans. Därför ser vi det som en av socialdemokratins största uppgifter 17

att se till att FN återigen hamnar i fokus när svensk utrikespolitik diskuteras. 805

810

815

Permanent uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare Med de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring, som trädde i kraft 2008, har många fått möjlighet att pröva vingarna i Sverige. Men reformens baksida är det stora utnyttjandet av människor som har tillkommit. Arbetstillståndet ger endast tillfälligt uppehållstillstånd som gäller så länge man har kvar en anställning. Det ger den anställde en ytterst svag ställning gentemot sin arbetsgivare då arbetstagaren är beroende av sitt arbete för att få stanna i Sverige. Detta försvårar integrationen på arbetsmarknaden. Reformen har inte heller kompletterats med antidiskrimineringsreformer. Lösningen på detta orättvisa förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare är att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning. Vi vill därför att samtliga personer som kommer till Sverige och får arbetstillstånd samt har erbjudits fast anställning också erbjuds permanent uppehållstillstånd. Därtill ska en vandelsprövning av den presumtiva arbetsgivaren göras och arbetserbjudandets rättsliga ställning stärkas. Slutligen ska företag som av ogiltiga skäl diskriminerar vid upprepade tillfällen tilldelas näringsförbud.

820

825

830

835

840

845

För ett demokratiskt och ansvarstagande Europa I takt med globaliseringen ökar behoven av att lösa problem på en global arena. Behovet av transnationellt samarbete ökar. En av våra allra viktigaste plattformar för detta arbete är EU. Just därför är det av största vikt att använda den arena som svenska folket valt att vi ska använda oss av. Det europeiska samarbetet öppnar dörrar för möjligheter att lösa många av de globala problem som vi står inför. Full sysselsättning och hållbar tillväxt är inte bara en nationell angelägenhet. För att ställa om till en mer hållbar ekonomin krävs globalt samarbete. Ytterligare ett problem EU kan lösa är att stabilisera penningmarknaderna som i och med ökad spekulation har blivit allt mer sköra. För att undvika kortsiktig spekulation och finansiera gemensamma projekt förespråkar vi därför ett införande av en så kallad Tobinskatt. Detta är ett steg i ledet för att undvika kriser liknande de vi de senaste åren fått uppleva. Trovärdighet är ett nyckelbegrepp på den internationella marknaden, och ett måste för att uppnå en hållbar tillväxt. Ett starkt och handlingskraftigt EU När ett land ska bli medlem i den Europeiska Unionen ställs höga krav på att landet följer EUs grundläggande värderingar. Det är krav på demokrati, mänskliga rättigheter, antitolerans, anti-diskriminerande lagstiftning osv. Det är viktigt att dessa krav finns och att inget land kan gå med i EU som inte tillämpar dessa. Men det är minst lika viktigt att dessa krav fortsätter, och framförallt att EU har verktyg att agera om befintliga medlemsländer inte fortsätter att upprätthålla ett samhälle som inte grundar sig på EUs grundläggande värderingar. I dagsläget så beskriver artikel 7 i Lissabonfördraget detta. Den artikeln är otillräcklig främst för att den i praktiken inte ger EU några verktyg att agera. Vi i SSU ser därför att det ska ses över hur man skulle kunna ge EU verktyg som gör att EU kan agera kraftfullt om medlemsländer inte fortsätter att upprätta kraven som ställs när medlemslandet inträder. Detta för ett demokratiskt Europa. SAMMANFATTNING

850

Gemensamt kan vi komma fram till kreativa lösningar på samhällsproblemen och de 18

855

svårigheter som människor upplever i sin vardag. Med en stark och modern socialdemokratisk politik vinner vi valet 2014. För att skapa en valvinnande politik krävs det att ungas problem kommer upp på den politiska dagordningen. Om vi ska vara relevanta för unga inte bara idag utan också i framtiden måste vi skapa en gemensam politik för ett hållbart och modernt Sverige. Reformerna i det här reformprogrammet är en del i den politiken. Våra nyckelord är egenmakt, hållbar tillväxt och full sysselsättning.

860