Lösnummer - #1 2015/2016 - Tema: Nystart

ö L SNUMMER # 1 / 2016

TEMA: NYSTART

ÖREBRO STUDENTKÅRS FRISTÅENDE TIDNING

LOSNUMMER.SE

Tack introduktionen, tack tack tack! Äntligen är det dags hörrni! Äntligen håller du i nya Lösnummers första papperstidning. Lösnummer har fått ett helt nytt ansikte och nu är det dags för oss att visa vad vi suttit och planerat sedan oktober. Visste du att Lösnummer fyller 50 år i år? Varje papperstidning kommer att ha ett tema, och temat för detta nummer är; nystart!

Januari har snart passerat och något som är typiskt för januari är att många sitter och planerar för hur det nya året ska bli men det innebär även att en ny termin startar och två tusen nya studenter börjar på Örebro universitet.

Jag kommer själv ihåg när jag i januari 2012 satte min fot för första gången på campus och hur tankarna snurrade i huvudet. Det som är så fantastiskt med Örebro universitet och Örebro studentkår är den fenomenala introduktionen som arrangeras för att ni som är nya studenter ska få en så bra första tid som student som möjligt.

Jag har introduktionen att tacka för mycket. Jag vill tacka introduktionen för alla underbara vänner jag har fått äran att lära känna, alla fullständigt galna minnen från Kårhuset men jag

vill även tacka introduktionen för att det var just den som fick mig att öppna upp ögonen gällande engagemang vid sidan om studierna. Jag tycker verkligen att du ska ta chansen! Gå med i ett utskott, starta en förening eller var fadder. Att engagera sig är det bästa valet jag har gjort, jag lovar.

Jag är grymt avundsjuk på dig som har satt din fot för första gången på Örebros campus. Du har ingen aning om vad du har framför dig eller vilka människor som kommer bli dina närmsta vänner och det är det som är så himla ballt! Mer om vårterminens introduktion hittar du från och med sida 6. Spana även in Victors krönika på sida 10 om hur han upplevde sin introduktion i höstas.

När jag kandiderade till rollen som chefredaktör i oktober var min största vision med tidningen att den behöver en total makeover. Logotypen kändes gammalmodig och färgen kändes inte attraherande. Vi behövde gå igenom vad tidningen står för, vad vi ska sträva mot och framför allt behövde vi bli en större redaktion. Nu är vi snart i mål, och det känns så himla häftigt.

Något jag ser mest fram emot härnäst

är den första februari då Lösnummers nya hemsida lanseras, vilket ni inte kan missa! Mer om Lösnummers nystart hittar du på sida 18.

Några som verkligen går i nystartens tecken är Juridiska föreningen som ansökt om kårstatus. Lösnummer har självklart träffat Juridiska föreningen och tagit reda på det vi alla är nyfikna på. Reportaget om JF hittar du på sida 14.

Nu ska jag släppa in dig i vårt första nummer - trevlig läsning!

MALIN GLIMSTEDT CHEFREDAKTÖR chefredaktor@losnummer.se

Har du flyttat till Örebro?

PRESENTKORT LADDAT MED 1000 KR. Örebrogåvan till inflyttade studenter Det är viktigt både för dig som student och för oss som kommun att du folkbokför dig rätt. Efter att du som inflyttad student och kårmedlem folkbokfört dig i Örebro kan du hämta ut ett presentkort laddat med 1 000 kronor, som du kan använda på stan i Örebro. Med Örebrogåvan kan du handla hos över 150 verksamheter i city – allt från kläder och prylar till på matbutiker, caféer, restauranger och frisörer. Du kan också använda Örebrogåvan för att köpa konsert- och teaterbiljetter och busskort.

Läs mer om vad du kan använda presentkortet till på cityorebro.com.

Du hämtar din Örebrogåva på studentkårens kansli, för mer information besök orebro.se/student

orebro.se/student

Örebro kommun, Örebro universitet och Örebro studentkår samarbetar för att Örebro ska vara en välkomnande och riktigt bra universitetsstad.

8

HEJ GENERAL! Lösnummer har tagit tempen på några av vårintroduktionens generaler

10

LÄMNA ERA FÖRUTFATTADE MENINGAR HEMMA, DE ÄR FÖR DET MESTA HELT FEL Läs om hur Victor upplevde sin introduktion i höstas

11

RÖDLISTAD Hur illa är bostadsprognosen gällande studentlägenheter i Örebro?

12

CAMPUSKARTA Lär känna campus på ett nytt sätt!

MPUSMÄS CA

N SA

22

ATT VÄLJA NÄRHET Finns det en formel som reglerar kärlek?

Campusmässan 2016 i Långhuset den 18 februari kl. 10.00-16.00

ET

J

20

BUDGETUTMANINGEN Lär dig att spara pengar på mat!

vare kommer att finnas på plats i Långhuset för att träffa dig som är student. Vare sig du är i början, mitten eller i slutet av dina studier finns här något för alla. Inspirationsföreläsningar, tävlingar, giveaways och mycket annat.

Campusmässan är din biljett till framtiden!

BIL

18

LÖSNUMMER - SVERIGES MEST INNOVATIVA STUDENTTIDNING Häng med på utvecklingen av Lösnummer

Örebro universitet anordnar för 17:e året i rad universitetets största arbetsmarknadsmässa. Över 100 arbetsgi-

DIN

14

ÅRETS UTMANARE Juridiska föreningen har ansökt om kårstatus

18 FEBRUARI

18 FE

B. 20

16

E TT ID ILL F R A M T

N

6

ANNA BLOMBERG Lär känna vår introduktionsansvariga

CAMPUSMÄSSAN 2016

INNEHÅLL

sitter du på kreativitet som du vill få utlopp för? lösnummer söker ständigt nya redaktionsmedlemmar skicka ett mail till chefredaktor@losnummer.se

LÖSNUMMER, NUMMER 1 2016 chefredaktör och ansvarig utgivare Malin Glimstedt chefredaktor@losnummer.se omslagsbild Simon Sjöström, illustratör redigering och layout Malin Glimstedt och Maya Larsson upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källan

insänt material Allt material välkomnas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter

utgiven 20 januari 2016

Mer information om Lösnummer finner du på losnummer.se

issn 0345-7508

nästa nummer 18 mars 2016

annonsering Kontakta Malin Glimstedt på chefredaktor@losnummer.se.

Du kan även boka annonser i Lösnummer (både i tidningen och på webben) via annonsbyrån Tomat

tryck Mittmedia Print

kontakt adress Fakultetsgatan 3. 70281 Örebro telefon 0709 399 925 e-post losnummer@losnummer.se webb losnummer.se

vad är lösnummer?

Lösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro studentkår.

I DETTA NUMMER MEDVERKAR - ”VAD SER DU FRAM EMOT UNDER 2016?” malin glimstedt - chefredaktör Skribent, fotograf och layout – Att börja äta mer vegetariskt, skaffa katt och inreda min nya lägenhet.

maya larsson - biträdande redaktör Skribent, fotograf och layout – Att spendera sommaren i min absoluta favoritstad Barcelona.

oscar älenmark - bildredaktör Fotograf – Campusmässan ocn att snön ska försvinna så jag kan börja träna inför Vätternrundan ordentligt.

sophie homer - international editor Skribent – Att göra en Hanna Hellqvist och #krävamer.

karin grundeus - eventansvarig Skribent – Håkan Hellströms spelning på Ullevi i sommar, lätt!

manja bååt - ansvarig för sociala medier Skribent – Min och min kompis Europa-resa i sommar och Way out west i augusti, såklart!

melinda holm - webbredaktör Skribent – Att jorden (förhoppningsvis) ska bli en snällare plats att leva på, för alla!

ledig post - ekonomi- och annonsansvarig – Är du intresserad av ekonomi och annonsförsäljning? Hör av dig till chefredaktören Malin för mer information.

leo vincentsen Krönikör – Introduktionen nu på vårterminen, att äta massa onyttigt och att resa någonstans i sommar.

simon sjöström Illustratör – Att äntligen vara på rätt spår i mitt liv, och hur spännande det känns!

victor nilsson Krönikör – Vårsol, föreläsningar med juriststudenternas guru Einar Prytz och sena kvällar på Kårhuset i goda vänners lag.

kevin karlsson Fotograf – Att åka på festival! Vet inte riktigt vilken men någon ska jag på!

emma ahl Skribent – Sommaren och värmen!

peter ödling Fotograf – Att Sverige vinner sitt första EM-guld i fotboll!

ANNA BLOMBERG

VILL SKAPA

ENGAGEMANG

”ATT SKAPA AMBITIONER ATT VARA DELAKTIG I STUDENTLIVET OCH EN TRYGGHET I ATT VARA ÖREBROARE.” SÅ BESKRIVER ANNA BLOMBERG SITT UPPDRAG SOM INTRODUKTIONSANSVARIG.VI HAR TRÄFFAT HJÄRNAN OCH SAMBANDSCENTRALEN BAKOM VÅRENS INTRODUKTION FÖR ATT PRATA OM INTRODUKTIONSMINNEN, ENGAGEMANG OCH PASSIONEN FÖR ATT SPEXA. TEXT: MAYA LARSSON BILD: PETER ÖDLING

En torsdag strax innan jul knackar vi på dörren till L1243 och välkomnas av en sprudlande glad Anna Blomberg. Hon sitter vid sitt väl belamrade skrivbord och lyser som en sol trots det gråmulna vädret utanför fönstret bakom henne. Vi har krånglat med mötestiden och ursäktar oss, men Anna lovar att hon haft en lugn vecka och att det därför inte gör någonting. Det ska dock snart visa sig att definitionen av en ”lugn vecka” för en introduktionsansvarig skiljer sig lite från den definition vi studenter har.

ETT VARIERANDE UPPDRAG

Anna är anställd av Örebro universitet och arbetar tillsammans med Örebro Studentkår med att planera introduktionen för alla nystudenter. Hon tog över uppdraget efter Frida Siveborn lagom till introduktionens start i höstas. Det här blir alltså den första introduktionen Anna planerar från början till slut. Arbetsuppgifterna är mycket varierande, berättar hon.

- Ena dagen kan jag sitta och skriva mejl åtta timmar och andra dagen sitter jag och designar fadderbrickor! Sen är det här inte det enda jag gör. Jag hjälper till att scanna tentor, hjälper till i Studentcentrum när det behövs och ibland kommer det något projekt man behöver hjälpa till med. Det är verkligen fullt ös, medvetslös!

Då vi frågar om det verkligen finns jobb hela året med att planera ”bara” två introduktioner blir vi snabbt motsagda. Anna plockar fram ett A4-häfte som till tjockleken mer liknar en medellång roman.

– Det här är min lilla lathund, berättar hon och bläddrar bland de 96 sidorna, vilka är fyllda med att-göra-listor inför introduktionen. Hon visar upp några fullsmockade sidor och vi blir genast övertygade om att det minsann finns arbete så att det räcker och blir över.

– Och det här är bara ”såhär kan du göra”, sen ska man ju faktiskt genomföra allting också!

Anna är inte ensam i arbetet med att planera introduktionen. Till sin hjälp har hon bland annat alla sektioners generaler som tillsammans med henne har så kallade qrakemöten under hela terminen, där mycket av planeringen sker.

- Jag jobbar tight med generalerna och det funkar väldigt bra! Det är ju de som styr, gör allt som de vill göra och ser till att deras egna och faddrarnas röster

ANNA BLOMBERG BOR: Lägenhet på Väster med sambo DRÖMDEJT: Sean Bean, han som spelar Boromir i Sagan om Ringen PEPPIGASTE LÅTEN: Fleetwood Mac - Go your own way BÄSTA STÄLLET I ÖREBRO: Spexlokalen SENASTE NYSTART: Ska snart flytta från en tvåa till en trea!

LÖSNUMMER 7

blir hörda under qrakemötena. Där fungerar jag lite som en stöttande coach. Min roll är inte att gå in och säga ”NEJ! JA! NEEJ!” utan det är mer ”okej, men tänk såhär” och ”jättebra, gå vidare med det”.

Till skillnad från sin föregångare hade Anna ingen erfarenhet av att vara general när hon tog på sig uppdraget som introduktionsansvarig. Hon hade därför inte så bra koll på hur det fungerar på qrakemöten eller hur sektionerna samarbetar med varandra, men hon ser det inte som något negativt att hon fått lära sig det efter hand, tvärt om!

- Jag tror att det är bra att jag kom in och vände till ett nytt blad. Jag har kunnat sätta min egen prägel på hur introduktionen kan se ut, förklarar hon.

ENGAGEMANG - DEN STORA DRIVKRAFTEN

Under samtalets gång blir det tydligt vad som är Annas hjärtefråga: Engagemang. Hon berättar att hennes eget engagemang i sektionen Corax, Kårhuset, Bryggan – vilket är campus egen studentpub – och Örebrospexet var vad som förgyllde hennes studietid. Glädjen och gemenskapen motiverade henne att fullborda sin utbildning trots lite färre VG’n än vad hon kanske hade önskat sig.

- Jag fick min examen till slut även om jag inte var den mest disciplinerade studenten. Men hade jag inte engagerat mig hade jag kanske inte fortsatt min utbildning.

När hon ser tillbaka på sin egen introduktion minns hon den med värme.

- Jag fick ett fantastiskt mottagande och kände mig välkommen direkt, vilket var jätteviktigt för mig. Jag träffade så många likasinnade människor och det var så enkelt att bara glida med, man behövde inte kämpa sig fram!

Det engagemang som väcktes hos Anna under introduktionen hjälpte henne att finna sin plats i föreningen Örebrospexet.

- Det var faktiskt spexet som gjorde att jag lämnade introduktionen! Jag fick upp ögonen för en helt annan del av universitetet som jag inte riktigt lagt märke till innan. Jag hade sett spexföreställningar och visste vad det var, men att man själv kunde vara med i det hade jag inte riktigt koll på. Så jag sökte till skådisgruppen, kom med och fortsatte sedan engagera mig för att jag tyckte att det var så himla kul och fick träffa så underbart härliga människor.

Annas engagemang i Örebrospexet är en kärlekssaga som fått fortsätta även efter examen.

- Det är svårt att släppa, säger hon med ett stort leende. Det står ingenting i våra stadgar om att man måste plugga nu för att få vara med. I år är jag med i kören och som producent, vilket inte är lika supercoolt som det låter, jag ser mest till så att alla gör vad de ska.

alltså en lite småskaligare variant av samma tävlingsfest.

- Sen skulle jag hyra in band och en massa projektledare som skulle styra upp värsta festivalen. Det skulle vara fest i hela stan! Alla skulle vara välkomna, pensionärer, barnfamiljer, ja alla skulle veta om det och alla skulle tycka att det var skitkul! En folkfest skulle det vara!

ALLA FÖRENINGAR ÄR VÄLKOMNA

Planen är lite svår att genomföra i nuläget, men Anna har sin post som introduktionsansvarig fram till hösten 2017 då nästa person tar vid, så vem vet vad hon hinner åstadkomma?

Med så bra erfarenheter av universitetsföreningslivet vill Anna visa för alla nystudenter vilken uppsjö av möjligheter till engagemang det finns att välja bland här på Örebro universitet.

- Introduktionen kretsar ju mycket kring de olika sektionerna. Och även om sektionerna är en stor och viktig del så finns det så mycket mer! På introduktionen har föreningarna verkligen en plattform där de kan visa upp sig. Alla föreningar har faktiskt möjlighet att komma till oss och säga ”Hej, vi vill vara med!”.

På tidigare introduktioner har olika föreningar medverkat, ett exempel är Gröna Studenters miljödebatt vid förra introduktionen och Örebrospexet har alltid en extraföreställning under höstintroduktionen med den föreställning som gick upp på våren. På vårens introduktion ska några föreningar ställa upp med lag i Sektionskampen. Anna efterlyser dock att fler föreningar visar intresse i framtida introduktioner.

- Ingenting är ju någonsin etablerat på ett universitet eftersom det är så mycket ruljangs på folk. Föreningarna måste ständigt visa upp sig och välkomna människor, det gäller särskilt under introduktionen!

ÖREBRODAGEN VARJE DAG

Om Anna fick planera introduktionen helt utan tyglar eller riktlinjer och med helt obegränsade resurser vet hon precis hur den skulle se ut.

- Det skulle vara Örebrodagen varje dag, för det är ju liksom det bästa! Örebrodagen är den dag under varje höstintroduktion då alla sektioner tävlar mot varandra i en färgsprakande sjukamp som äger rum på olika stationer runt om i centrala Örebro. Varje sektion ställer upp med sitt eget lag och de studenter som inte tävlar själva tågar i samlad trupp mellan stationerna för att heja fram sitt lag. Sektionskampen är vårterminens motsvarighet till Örebrodagen och är

RYKTEN OM NAKENLÖPNING

Lösnummer har inför intervjun fått nys om ett rykte rörande Anna och ett påstått nakenrace i Långhuset, vilket vi såklart inte kan låta bli att fråga om.

- Det var inte naket, det var i underkläder! Försvarar hon sig och skrattar. Det visar sig att även denna händelse har koppling till Annas engagemang under studietiden.

- När jag jobbade på Bryggan var det inskolning för de nya. Det var tävlingar när man skulle lyckas med olika uppdrag, helt enkelt. Ett av uppdragen var att vi skulle springa genom Långhuset snabbt, men på kvällen kom vi på att ”höhö, nu ska vi göra det utan kläder” .

Anna verkar inte allt för hemlighetsfull utan erkänner omständigheterna och skrattar.

- Det var en nattlig grej, inte under skoltid, och det var påverkat av alkohol. Det kanske inte är någonting man vill skylta med såhär som statligt anställd.

Men det hände, it’s true, avslutar hon skämtsamt.

STUDENTLIVET SKA VARA FANTASTISKT

Det råder ingen tvekan om att Anna Blomberg tar sitt uppdrag på stort allvar, med en stor portion skratt och framför allt en stor passion för studentlivet.

- Studentlivet ska vara fantastiskt, det är det jag vill.

Man ska komma ihåg studentlivet som den bästa tiden i sitt liv!

När vi till sist ber Anna ge ett enda tips till alla nystudenter som står inför sin introduktion och sin studietid vid Örebro universitet kan vi nästan gissa svaret: - Engagera dig! Allt blir så mycket större då!

■

8 LÖSNUMMER

HEJ GENERAL!* VEM ÄR DANIEL NICHOLSON?

- Oj, vilken tuff fråga. Jag är en kramglad och mjuk kille. Och simpel, det är nog ett ord många skulle vilja använda för att beskriva mig, av fler användningar än jag kanske vill erkänna!

VAD SER DU MEST FRAM EMOT MED VÅRENS INTRODUKTION?

- Det är folket. När jag ser tillbaka på fantastiska upplevelser och fina stunder jag haft så har det inte spelat så stor roll var jag varit, vad jag gjort eller hur jag gjort det. Det som gör upplevelser till minnen för livet är människorna man delar dem med! Jag har varit med på varje introduktion sen jag började plugga, jag är lite utav en introduktionsfanatiker skulle man kunna säga, och även om varje introduktion har samma byggstenar är de alltid helt olika varandra.

HUR BLEV DU GENERAL?

- Ja du, jag blev vald, haha! Men vägen hit var speciell. Jag kom in på mitt program som tredje reserv så när samtalet kom hade jag bara två timmar på mig att svara - skolan började dagen därpå! Jag ringde min bästa vän som redan pluggade här och frågade om jag fick sova hos honom, ”jag har redan bäddat!” blev svaret. Jag tackade ja fastän jag knappt fattat vilket program jag kommit in på. Det var med skräckblandad förtjusning

jag sa upp mig från jobbet, packade väskorna och satte mig på tåget till Örebro, bara sådär! Jag fick ringa till familjen på vägen hit och berätta att jag precis vänt upp och ner på allt.

Jag har varit vilsen många gånger i mitt liv, men aldrig så vilsen som jag var när jag klev av tåget på Örebro resecentrum 18.00 den 2 september 2013. Min kompis kom och hämtade upp mig och körde mig till Våghustorget där jag möttes av två personer som visade sig vara just generaler.

De tog med mig in i introduktionen och att gå från en komplett främling i en stad till att känna sig totalt hemma på bara en vecka var fantastiskt!

Om jag kan så vill jag ge den sensationen till alla som kommer hit. Dock står jag här idag och känner att jag fått mer än jag någonsin kan ge.

VAD GÖR DIG RIKTIGT GLAD?

- Att sitta ner med min far en hel dag, kolla fotboll och bara låta timmarna försvinna. Men allt socialt umgänge med nära och kära gör mig lycklig!

NÄR HADE DU EN NYSTART SENAST?

- Den största nystarten jag någonsin upplevt var faktiskt när jag flyttade hit. Jag var varit volontär i Afrika och gjort en massa andra läskiga saker, men att ta mitt pick och pack på två timmar och bara dra var en enorm nystart för mig.

■

VEM ÄR NATHALIÉ KÄCK?

- En väldigt ödmjuk men samtidigt driven tjej.

Jag får ofta höra att jag är glad och sprallig och att man aldrig ser mig sur. Jag vill beskriva mig själv som en lojal vän med positiv energi som alltid försöker lyfta andra. Något som verkligen definierar mig är att jag även är världens tidsoptimist, vilket inte är så himla bra! Jag tränar mycket på gym och är superdålig på att laga mat.

VAD SER DU MEST FRAM EMOT MED VÅRENS INTRODUKTION?

SEKTION: SOBRA NAMN: NATHALIÉ KÄCK ÅLDER: 23 ÅR BOR: PÅ STUDIEVÄGEN LÄSER: SOCIONOMPROGRAMMET, TERMIN 7 DRÖMJOBB: ATT ARBETA PÅ ETT BEHANDLINGSHEM FÖR UNGDOMAR

SEKTION: CORAX NAMN: DANIEL NICHOLSON ÅLDER: 23 ÅR BOR: I EN TREA PÅ UNIVERSITETSGATAN MED MIN BÄSTA VÄN LÄSER: RETORIK OCH KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP, TERMIN 6 DRÖMJOBB: FOTBOLLSKOMMENTATOR

- Att träffa nya människor och att få välkomna dem till en gemenskap som förhoppningsvis ska ge dem en trygghet inför fortsatta studier i Örebro.

Det på schemat jag ser mest fram emot måste vara festerna vi har tillsammans med andra sektioner, After Ski-fest med Corax och pyjamasparty med Sesam. Jag har alltid tyckt att det är väldigt viktigt att få träffa andra intressanta människor som pluggar annat än det vi pluggar också! Att bredda sina vyer lite och bara skaffa så många vänner som möjligt. Av samma anledning är Sektionskampen skitrolig. Så ska det låta, tävlingen vi vann förra året, är också jättekul!

HUR BLEV DU GENERAL?

- Jag kommer ihåg när jag såg generalerna min första dag på introdukionen. Jag tyckte att de var

skithäftiga men jag var lite rädd för att ta kontakt med dem. Det kändes som att de var högst upp i rangsystemet liksom. Introduktionen var så stor och här var de två personerna som planerade och ansvarade för allt, det var nog det som skapade den känslan hos mig. Nu vill jag vara generalen som nystudenter gärna kommer fram och pratar med, som känns mänsklig. Att jag är väldigt utåt och kontaktsökande som person hjälper såklart.

Jag minglar mycket!

VAD GÖR DIG RIKTIGT GLAD?

- Det som gör mig gladast är när folk omkring mig mår bra. Det låter kanske klyschigt men så är det. Det är drivkraften som gör att jag vill göra det här, jag vill att nystudenterna ska må bra. Sen är jag en väldigt sucker för julen, den gör mig väldigt glad!

NÄR HADE DU EN NYSTART SENAST?

- Det var när jag fick jobb på ett behandlingshem för ungdomar i somras, där jag tidigare haft min VFU. När man pluggar sitter man ju mest och bläddrar i böcker, men där och då förstod jag verkligen vad Socionomprogrammet ger mig och jag insåg att ”det här vill jag göra!” Jag är alltid glad på jobbet och älskar det jag gör, man kan säga att jag faktiskt redan har mitt drömjobb!

■

LÖSNUMMER 9

*GENERAL [²JENER’A:L-] DEFINITION: ”HÖGSTE”.

HÖGST ANSVARIG FÖR SIN SEKTIONS ARBETE KRING INTRODUKTIONEN AV NYA STUDENTER.

LÖSNUMMER HAR TAGIT TEMPEN PÅ NÅGRA AV VÅRINTRODUKTIONENS GENERALER FÖR ATT FÅ REDA PÅ VILKA DE ÄR OCH HUR DE KÄNNER INFÖR INTRODUKTIONEN.

I SEKTIONEN SESAM KALLAS DEN MANLIGA GENERALEN FÖR ”SVAMP”.

TEXT: MAYA LARSSON OCH MALIN GLIMSTEDT BILD: MALIN GLIMSTEDT

VEM ÄR HANNA BROBERG?

- Jag är en glad och social tjej i mina bästa år.

På fritiden umgås jag med mina vänner, planerar introduktionen och festar lite granna. Jag älskar sociala aktiviteter! Jag spelar även gitarr och jobbar extra på IKEA. Jag är kort och gott en person som har mycket för sig, är sprallig, trevlig och ganska sarkastisk. Dock har jag inte jättebra koll på läget alla gånger. Jag är bättre på att delegera än att göra det själv.

VAD SER DU MEST FRAM EMOT MED VÅRENS INTRODUKTION?

SEKTION: TEKNAT NAMN: HANNA BROBERG ÅLDER: 22 ÅR BOR: PÅ SÖRBYÄNGSVÄGEN LÄSER: INGENJÖRSPROGRAMMET, INDUSTRIELL DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING, TERMIN 6 DRÖMJOBB: ATT HA ETT EGET FÖRETAG MED EN EGEN PRODUKT SOM GÖR NÅGOT FÖR U-LÄNDER

VEM ÄR JONATAN PALMGREN?

- Jag är en stockholmare som kom till Örebro nu i höstas och tänkte börja plugga till civilekonom.

Jag läste ekonomi och juridik i gymnasiet och var väldigt osäker på vad jag skulle göra så jag planerade att ta ett sabbatsår, men det där sabbatsåret blev snabbt till fyra sabbatsår.

Under dessa fyra år hann jag hitta vad som kändes rätt för mig gällande studier och nu är jag helt inställd på att det är rätt. Jag är en glad, social och väldigt ambitiös person som vill att saker ska bli bra och gjorda på rätt sätt. Jag vill gärna att de saker jag utför blir bra för andra, att det betyder något för andra, och det är precis det som jag tycker om med att planera introduktionen nu i vår.

VAD SER DU MEST FRAM EMOT MED VÅRENS INTRODUKTION?

- Jag ser fram emot att träffa alla nya studenter! Vi har nu under terminen ringt runt till alla Sesams nya studenter. Innan det hade vi endast namn, men nu har vi en röst och snart har vi även ett ansikte på vilka man har suttit och väntat på i en termin! Jag ser även fram emot våra grymt roliga aktiviteter vi har planerat.

- Jag ser fram emot att träffa alla människor, att uppleva alla roliga teman på fester och alla roliga aktiviteter, bara umgås och knyta kontakter och skaffa vänner för livet. Jag tycker det är jättekul att vi i TekNat är så få under vårintroduktionen.

Vi är enbart två generaler, tio faddrar och en klass med nya studenter. Jag ser även fram emot att TekNat kommer vara ett sammansvetsat gäng, ha en grym laganda och att man kommer få chansen att lära känna allihopa, istället för att känna alla lite på ytan som på höstintroduktionen.

lika gärna kan testa på generalsrollen. Jag trodde inte att jag skulle klara det, men det kändes som en rolig grej. Eftersom jag är en tjej som har mycket för sig så kändes det att jag inte kunde tacka nej till det här.

VAD GÖR DIG RIKTIGT GLAD?

- Något som gör mig riktigt riktigt glad är trevliga människor, när solen skiner och när folk bjuder på sig själv.

NÄR HADE DU EN NYSTART SENAST?

- Min senaste nystart hade jag när jag flyttade hemifrån från Skövde till Örebro hösten 2013.

Det var väldigt nervöst i början eftersom jag inte hade någon aning om hur Örebro var. När man flyttar ensam till en ny stad tvingas man att bli mer utåtriktad och kontaktsökande än vad man har varit innan, då allt har kommit naturligt. Nu har man fått lägga manken till för att få det livet man vill ha, vilket jag vet att många inte gör.

■

HUR BLEV DU GENERAL?

- Jag blev tillfrågad och tänkte lite på det. Jag skulle ändå bli fadder och då tänkte jag att jag

HUR BLEV DU SVAMP?

- Kontaktfaddrarna i Sesam fick nominera en för svamp och en för general till föregående IntroK (Sesams introduktionskommittée). De som blev nominerade blev tillfrågade om de var intresserade och ville gå på intervju. Man kan även söka själv, men jag blev nominerad och gick på intervju, vilket verkade gå riktigt bra.

VAD GÖR DIG RIKTIGT GLAD?

- Jag är en väldigt fotbollsintresserad kille, så fotboll gör mig riktigt glad! Mitt favoritlag är i Barcelona och jag ser varje match. Jag blir även glad av musik och spelar musik själv. Något annat som gör mig glad är att få återkoppling på att man har gjort något riktigt bra.

NÄR HADE DU EN NYSTART SENAST?

- Min senaste nystart var när jag flyttade till Örebro i höstas. Jag hade varit i Örebro en gång tidigare, men då bara över dagen. Jag hade ingen koll på Örebro som stad och ingen koll på universitetet, men jag hade fått en riktigt bra bild av universitetet innan jag åkte hit.

■

SEKTION: SESAM NAMN: JONATAN PALMGREN ÅLDER: 23 ÅR BOR: I SÖRBY LÄSER: CIVILEKONOMPROGRAMMET, TERMIN 2 DRÖMJOBB: VD PÅ ETT STORT FÖRETAG, SOM FÖRHOPPNINGSVIS ÄR MITT EGET

10 LÖSNUMMER

LÄMNA ERA FÖRUTFATTADE

MENINGAR HEMMA, DE ÄR FÖR DET MESTA HELT FEL TEXT: VICTOR NILSSON BILD: OSCAR ÄLENMARK ”Vem är mest pinsam?” Jag stirrar mot ett dussin pekande fingrar som anklagande riktas mot mig. ”Jahopp” tänker jag. Bra start på universitetstiden Victor. Hur ska jag, neurotisk, socialt medioker och smått labil kunna passa in här?

Det är introduktion på Örebro universitet. Vi har delats in i grupper som vi ska hänga ihop med under introduktionsveckorna. På agendan står pekleken. En lek som går ut på att man läser upp en fråga och alla deltagare ska peka på den som frågan passar bäst in på. Det är min absoluta hatlek och jag genomlider den med stegrande puls. Förmodligen hade jag varit lugnare inför ett parti rysk roulette. Jag har precis mer eller mindre slaktat i mig två öl för att ens våga ta mig till uppstarten och om jag var nervös innan är det ingenting mot hur jag känner nu. Med skakig hand pekar jag vagt, oftast mittemellan två personer, för att i största möjliga mån undvika dålig stämning.

Leken lämnar tyvärr inget utrymme för osäkerhet. De andra deltagarna pekar övertygat med stadig hand så jag spelar självsäker. Förmodligen med måttlig framgång.

Jag cementerar mina förutfattade meningar om de andra nystudenterna å det grövsta och börjar peka stadigt efter varje fråga. ”Vem är argast?” Stockholmskillen med fysiken av en tungviktsboxare från 1930-talet, luvtröja och huliganutstrålning såklart. ”Vem har delat ut flest örfilar?” Den temperamentsfulla, självsäkra skåningen med de vackra bruna ögonen, absolut. ”Vem är det största träningsfreaket?” - tjejen från Halmstad med pigg blick, crossfit-aura och ett ständigt leende måste det ju vara.

Efter en smärtsam halvtimma är tortyren över. Jag känner hur stora svettfläckar formats på min skjorta och tackar gud för pullovern som jag slet på mig i sista sekund.

Med min metalliska, smått stammande stämma börjar jag snacka lite med mina nyfunna, potentiella kamrater. Det visar sig snart att det bara är just förutfattade meningar som vi kastat kring oss. Och där någonstans möts vi.

Nervösa, förväntansfulla och en gnutta berusade främlingar i 20-årsåldern som sakta men säkert inser att våra fördomar om varandra inte stämmer. Fasaderna rasar. Vi lär känna varandra. Vi öppnar upp. Innan jag vet ordet av det står jag där i en liten halvcirkel med stockholmskillen, skåningen och hallänningen.

Den stora stockholmskillen med huliganframtoning visar sig vara helt ointresserad av supportervåld, eller fotboll alls för den delen. Han är en riktigt trevlig prick! Skåningen med det livliga temperamentet, som jag trodde skulle dela ut örfilar ut både höger och vänster, utstrålar inget annat än vänlighet när jag med ett nervöst stammande tilltalar henne. Det visar sig att tjejen från Halmstad med crossfit-aura delar min entusiasm för att dricka rödvin oavsett tid, plats och veckodag. Jag har haft fel.

Lite kunde jag ana, att de fingrar som pekade anklagande mot mig skulle komma att bli mina närmsta vänner.

Avslutningsvis vill jag passa på att ge några välvilliga tips till vårterminens nystudenter: Lämna era förutfattade meningar hemma, de är för det mesta helt fel ändå. Våga mingla! Nervöst stammande är alltid bättre än självsäker tystnad. Sist men inte minst, om två öl är vad som krävs för att du ska ta dig till uppstarten, så är det helt okej!

LÖSNUMMER 11

RÖD LIST ADE

Kevin ställde sig i Örebro bostäders (ÖBO) studentkö och anmälde sig till ÖBOs bostadsgaranti någon dag efter han hade fått sitt antagningsbesked.

Bostadsgarantin innebär att man får ett garanterat boende under sin första termin. När terminen sedan startade bodde Kevin i ett akutboende då han väntade på att få tillgång till sin bostad. Han och en annan student fick dela på ett vardagsrum.

- Boendet fungerade hyfsat bra även om det var rätt jobbigt att inte ha någonstans att vara ifred. Det gjorde det svårt att fokusera ordentligt på skolan då jag inte riktigt kunde vara ifred någonstans, berättar Kevin.

TEXT: EMMA AHL BILD: BJÖRN OLSSON

Trots bostadsbristen så ligger Örebro bättre till när det kommer till bostäder för studenter än andra städer, det byggs allt mer. Just nu byggs det främst i närheten av universitetet i Tybble och i Sörbyängen.

Det ökande byggandet är en utveckling som Kajsa Milstam, vice ordförande med studiesocialt ansvar i Örebro studentkår, välkomnar. Men Kajsa poängterar att det fortfarande är svårt för nya studenter som kommer till Örebro att hitta ett boende. I en rapport av SFS (Sveriges förenade studentkårer) blir Örebro rödlistad gällande studentbostäder.

DET HAR SKETT EN POSITIV UTVECKLING DÅ BOSTADSBRISTEN FÖR STUDENTER HAR MINSKAT I ÖREBRO. MEN DET ÄR FORTFARANDE SVÅRT FÖR STUDENTER ATT HITTA ETT BOENDE. TROTS ATT DET BYGGS ALLT MER STUDENTLÄGENHETER SÅ MÅSTE MAN BÖRJA SE TILL HUR DESSA LÄGENHETER BYGGS. HUR SITUATIONEN KOMMER SE UT I FRAMTIDEN ÄR SVÅRT ATT SVARA PÅ.

I Örebro är det som i många andra studentstäder bostadsbrist. Det är en akutbrist på 250 studentlägenheter, men trots detta är det är positiv utveckling då det 2013 var akutbrist på 500 studentlägenheter.

Med akutbrist menar man att det skulle behövas 250 lägenheter för att täcka upp de behovet som finns.

Men de studenter som står utan boende vid terminsstart hittar ibland andra lösningar. Akutboende kan vara en sådan lösning.

ÖREBRO BOSTÄDERS BOSTADSGARANTI

Kevin Karlsson från Umeå började studera på filmprogrammet vid Örebro universitet i höstas.

Just nu bor Kevin i sitt garantiboende, en lägenhet som han också delar med en annan student. Men den 15 januari blir han av med denna bostad och flyttar då in i ett kollektiv nära universitetet.

- Det känns bra nu även om jag hellre hade haft en bostad med eget kök och badrum, berättar Kevin.

EN RÖDLISTAD BOSTADSSITUATION

Kajsa menar också att man, trots att det byggs fler studentlägenheter, måste se till hur dessa lägenheter byggs.

– Man kanske inte alltid bygger rätt och bygger på en sådan kvalitetsbasis som studenter skulle behöva ha, menar Kajsa.

Många nya studentlägenheter är av lägre standard då de i vissa fall saknar utrustning som en ugn eller mer en ett frysfack. Detta menar Kajsa gör det dyrare i längden då man inte kan laga storkok eller frysa in storpack med mat. Enligt studentkårens undersökningar anser Örebros studenter att hyran för en studentlägenhet inte bör överskrida 4000 kronor i månaden. Men hyran för dessa lägenheter är ofta högre

och hög för studenter som lever på sitt studiemedel och också hög med tanke på den standard som erbjuds.

Inför 2016 hoppas Kajsa att det fortsätter byggas, men att man också bygger rätt och med en bättre standard i lägenheterna. Men Kajsa poängterar också att det är svårt att förutspå vad som kommer ske längre fram. Kanske kommer bristen hållas på en stabil nivå, kanske kommer den bli större, det kan bara tiden utvisa. Studentkåren kommunicerar med kommunen genom bland annat universitetsstadsrådet där universitetet, Örebro kommun och Örebro studentkår möts för att diskutera hur Örebro som universitetsstad ska utvecklas. Här tas också bostadsfrågan upp som Kajsa menar är en viktig fråga som ofta diskuteras. I framtiden hoppas Kajsa att det fortsätter föras en kommunikation med studentkåren och att man lyssnar på vad studenterna vill.

- Studenter är inte ute efter ett liv i lyx generellt sett, det handlar om funktionella lägenheter som är praktiska och funkar som de ska, menar Kajsa.

ÖREBRO STUDENTKÅRS AKUTBOENDE

Under tidigare år har man kunnat se en sänkning av antalet studenter i behov av ett akutboende, hösten 2014 var 80 studenter i behov av akutboenden. Men under hösten 2015 såg man nu en höjning igen då det var 120 studenter som bodde i akutboenden. Fler akutboenden är något som välkomnas av studentkåren.

Som student kan du bo i ett akutboende de två första månaderna av terminen då du antingen letar efter eller väntar på att få tillgång till ditt eget boende.

Akutboendet kan vara allt från ett gästrum till en husvagn och kostar 500 kronor i veckan. Skulle du kunna tänka dig att erbjuda en ny student en soffa eller ett rum att sova i den första tiden och ge denne en bekvämare start på universitetslivet? För att läsa mer om hur du kan få tillgång till ett akutboende och hur du kan gå tillväga om du har ett akutboende att erbjuda gå in på www.orebrostudentkar.se/ny-student/ studentboende/.

■

12 LÖSNUMMER

lösnummers campuskarta TEXT: MELINDA HOLM, MANJA BÅÅT OCH KARIN GRUNDEUS ILLUSTRATION: SIMON SJÖSTRÖM

LÅNGHUSET Med en längd på 300 meter är Långhuset en genomfartsled till alla byggnader på campus, oavsett vart på universitet du ska förflytta dig. I den långa korridoren kan du även uträtta administrativa ärenden som uppsatsutskrifter, universitetskortet och teknikkrångel. Blir det för mycket administrativt krångel finns det ett café vid Studentcentrum där du kan avreagera dig över en kopp kaffe. Är du i akut behov av kurslitteratur finns även Campusbokhandeln här för att förhoppningsvis rädda dig.

I Långhuset finns även alternativ för den hungrige, med Krakarestaurangen som varje dag serverar två husmanalternativ, ett vegoalternativ och tacobuffe.

Ps. Den ökända tentabunkern är precis lika hemsk som den låter… Ds.

NOVAHUSET Det senaste tillskottet på campus är det berömda Novahuset. Med sin hippa, industriella och moderna interiör utgörs detta till den mest instagram-vänliga studieplatsen på hela universitetet.

Ps. Går du i företagstankar finns även Drivhuset här som hjälper dig att komma igång. Ds.

KÅRHUSET OCH KÅRKANSLIET På vardagar samlas många på Kårhusets café med universitetets billigaste kaffe och tacopaj. Är du däremot sugen på lite festligare tillställningar rekommenderas Timebeer på torsdagar där ölen kostar det klockan slår och du har chansen att vinna veckans musikquiz.

På fredagar förvandlas dessutom lokalen till stans bästa nattklubb där du garanterat kommer springa in i den där okända snyggingen från korridoren. Är du bara ute i god tid och har med mecenatkortet har du alla förutsättningar för en prismässig och innehållsrik fredagskväll!

Till vänster om Kårhusets ingång finns Kårkansliet där Örebro studentkår har sin plats och svarar på frågor om akutboende, studenträttigheter och annat som rör din studietid. Summan som maron: ett viktigt hus!

TEKNIKHUSET

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET

Låt inte skenet bedra när du gör entré här. Håll ut och fortsätt längre in i korridorerna och du kommer överraskas över att det till slut kommer en modern del av byggnaden. I Teknikhuset finns dessutom campus enda pastabuffé med prisvärda och varierande alternativ.

Stör du dig på dina medstudenters högljudda diskussioner och bruset från korridorerna? Bra, här finns ultimata och tysta lässalar för ljudlösa studier på egen hand.

En outtalad regel är att inte ta med sig färdkost som prasslar! Har du tur möts du även här av doften av nybakade bullar.

LÖSNUMMER 13

FORUMHUSET

PRISMAHUSET

Den centrala punkten i huset är Forumrestaurangen med ett utbud för alla typer av studenter. Allt från hälsosamma smoothies och kaloririka bakverk till dagens lunchmeny – självklart alltid med ett vegetariskt alternativ.

Längs korridorerna av pluggsoffor från pre 2000-talet, är det inte konstigt om du blir förvånad över den oväntade och malplacerade Starbucks-maskinen. Här finns också Campushälsan med barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och beteendevetare. För tidsbokning är numret 019 30 31 97 och det är dessutom helt gratis för dig som studerar. Får du huvudvärk i Prismahuset kan du alltså antingen besöka Campushälsan eller göra en rykande amerikansk latte i maskinen.

Ps. Undvik att värma din matlåda mellan kl. 11.45-12.15 då kön till mikrovågsugnarna tenderar att nå samma längd som Långhuset vid just den tiden... Ds.

BILBERGSKA Detta hus är ett mycket populärt ställe att plugga på och du kommer inte vara ensam om att slåss om platserna. Huruvida det beror på den trevliga miljön eller de avklädda bilderna i källaren lämnar vi upp till dig att bedöma...

MUSIKHÖGSKOLAN Trött på spotifylistan när du pluggar? Kom hit och plugga till livemusik istället. I Musikhuset finns även campus bästa kaffe och en träffsäker salladsbuffé. Vill du ta en skön pluggpaus rekommenderar vi konsthallen med studentvänliga priser på utställningarna (gratis).

Ps. Vill du undvika att sticka ut, ta med dig en Kånken! Ds.

IDROTTSHUSET På campus högra sida finns himmelriket för dig som brinner för träning - idrottshuset.

För dig som inte nöjer dig med att springa på utebanan ligger här campusgymmet ÖUIF med modern utrustning, lagsporter och varierade gruppträningar. Priser, tider och utbud är självklart anpassat till studenter. Du kan även boka hallar att bland annat träna, dansa eller lira bollsport i!

RÖDA PAVILJONGEN En lokal du och din klass kan hyra för endast 500 kronor! Denna bokar du genom att besöka Kårkansliet, som ligger i anslutning till Kårhuset. Men var ute i god tid eftersom ni nog inte är de enda som vill fira eller sörja en avklarad tenta.

14 LÖSNUMMER

ÅRETS UTMANARE FÖRSTA FEBRUARI 2016 ÄR DET DAGS ATT ANSÖKA OM KÅRSTATUS. UTÖVER ÖREBRO STUDENTKÅR HAR JURIDISKA FÖRENINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET LÄMNAT IN EN ANSÖKAN. VI HAR TRÄFFAT GUSTAV OCH MATILDA FÖR ATT DISKUTERA JURIDISKA FÖRENINGENS FRAMTID.

TEXT: SOPHIE HOMER BILD: KEVIN KARLSSON

juridiska föreningen bild

LÖSNUMMER 15

juridiska föreningen bild

ÖREBRO STUDENTKÅR: HAR CIRKA 4000 MEDLEMMAR. REPRESENTERAR IDAG ALLA STUDENTER VID ÖREBRO UNIVERSITET. ARBETET DELAS IN I SEKTIONER SOM REPRESENTERAR OLIKA GRUPPER AV UTBILDNINGARNA. SOBRASEKTIONEN: STUDENTKÅRSSEKTIONEN SOM REPRESENTERAR DEM SOM STUDERAR PROGRAM ELLER KURSER INOM JURIDIK, RÄTTSVETENSKAP, PSYKOLOGI, KRIMINOLOGI OCH SOCIALT ARBETE. JURDISKA FÖRENINGEN ÖREBRO: EN FÖRENING FÖR DEM SOM STUDERAR OCH UNDERVISAR PROGRAM ELLER KURSER INOM JURIDIK OCH RÄTTSVETENSKAP. STÖRSTA FÖRENINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET MED OMKRING 900 MEDLEMMAR.

16 LÖSNUMMER

2012

2014

2015

idéen om att ansöka om kårstatus lyfts första gången

utskott bildas för att undersöka kring krav och formaliteter

jf röstar för att ansöka om kårstatus våren 2016

Gustav Bonta och Matilda Vikberg, ordförande respektive vice ordförande för Juridiska Föreningen ( JF) vid Örebro universitet, är inga som räds det nya. I början av februari lämnar de nämligen in sin ansökan om att bilda en egen studentkår. Om allt går som de vill blir JF en studentkår till sommaren. Så vitt de själva vet är JF den första organisationen vid Örebro universitet att söka kårstatus efter Örebro studentkår (ÖS).

- Det är kul att vara de som verkligen får vara med om förändringarna, säger Matilda. De pratar engagerat och dricker kaffet fort. Det är svårt att inte svepas med av dessa juriststudenters entusiasm och driv. Detta trots att arbetet med att bilda en studentkår inte ligger inom deras egentliga ämbeten hos Juridiska Föreningen. Gustav skrattar och tillägger, - Med risk att inte få någon vikt i vad det är, har det här varit ett stort sidoprojekt.

EN STARK VILJA ATT KUNNA PÅVERKA KVALITÉN

Projektet studentkår är inget som kommer plötsligt eller hastigt - tvärt om. Idéen lyftes redan 2012, och föreningen har röstat för att fortsätta arbetet vid varje årsstämma sedan dess. Ett arbete som har inte varit lätt eftersom reglementet rörande studentkårer är både diffust och fåordigt. Föreningsutskottet som skapades för att utreda frågan fick prata med andra studentkårer runt om i landet och ta inspiration från deras verksamheter. De kom fram till att JF redan jobbade med samma ämnen på liknande sätt som en studentkår.

För Juridiska Föreningen kommer utbildningen alltid först.

- Den viktigaste frågan som vi har är just utbildningen, berättar Gustav. Föreningen har länge bevakat sina tillhörande utbildningar vid sidan av sektionen Sobras arbete. Viljan att slagkraftigt kunna påverka kvalitén på studenternas utbildning är det som driver föreningen framåt. Som studentkår skulle JF få en större och tyngre röst i sina hjärtefrågor, jämfört med att vara förening eller ÖS-sektion.

- Man får lättare att lyfta saker på en central nivå.

ETT NATURLIGT STEG

Matilda och Gustav ser föreningens ansökan om kårstatus som ett naturligt steg i utvecklingen. Man strävar alltid efter att växa, bredda verksamheten och nå effektivare resultat. Dessutom tror de att ett större ansvar kommer locka fler studenter som brinner för samma frågor att engagera sig. Något som bara är till gagn för föreningen och för de berörda programmen.

Sedan är inte den studiesociala delen av verksamheten oviktig. I dagsläget arrangerar JF varje år ett antal sittningar, en bal på slottet och den populära juristmässan. Matilda och Gustav ser att dessa aktiviteter

LÖSNUMMER 17

2016 - 1/2

2016 - 15/2

2016 - SOMMAR

ansökan lämnas in

universitetsledningen fattar beslut

eventuell studentkår träder i kraft

kommer fortsätta minst i samma regi om föreningen får studentkårstatus.

- Allt har utvecklingspotential!

EN ENAD STUDENTRÖST?

Pooyan Masarrat, ordförande för Örebro studentkår, uttrycker deras åsikt i frågan hur man bäst ska föra studenternas talan. I ärenden som ÖS jobbar med, som studentbostäder och pedagogik på universitetet, spelar inte programtillhörigheten någon större roll, menar han. Frågorna är så pass övergripande att de, i nio fall av tio, berör alla studenter likvärdigt. ÖS menar att studenternas vilja och behov bäst förmedlas till högre instanser, som kommunledningen och liknande, genom en enad studentröst.

- Men inte nödvändigtvis alltid enad åsiktsmässigt. Ju fler som hörs inom ÖS struktur desto mer nyanserad blir bilden, och desto bättre kan studenterna representeras, tycker Pooyan. Han tror däremot inte att ÖS arbete kommer påverkas nämnvärt ifall JF tar över ansvaret för sina program. Örebro studentkår tar en stark ställning i frågan hur studenternas talan förs bäst, men avvaktar än så länge i frågor av mer konkret natur. Deras inställning är att inte gå några händelser i förväg och vänta med att fatta beslut.

Juridiska Föreningen, den drivande parten, berättar att de börjat spåna om omstruktueringen som kommer behövas för att hantera den eventuellt ökade arbetsbördan. Ett alternativ är att ha en eller flera heltidsarvoderade personer, i likhet med ÖS. Från JFs sida kommer det vara öppet för den enskilda studenten att vara medlem i bägge kårer. De har även sedan början räknat med att jobba tätt intill Örebro studentkår.

- Ett samarbete med ÖS, mellan två kårer, måste upprättas, säger Gustav.

■

LÖSNUMMER 19

SVERIGES MEST INNOVATIVA STUDENTTIDNING TEXT: MALIN GLIMSTEDT

DET NI NU HÅLLER I HANDEN ÄR EN TIDNING SOM I ÅR FYLLER 50 ÅR. DET TYCKER VI I REDAKTIONEN ÄR NÅGOT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH NÅGOT ATT FIRA. LÖSNUMMER ÄR JUST NU MITT UPPE I EN PROCESS TILL ATT BLI NÅGOT MER ÄN “BARA” EN PAPPERSTIDNING OCH VI VILL ATT DU SOM LÄSARE SKA FÅ EN BLICK ÖVER VAD SOM ÄR PÅ GÅNG MED LÖSNUMMER. HÄNG MED! Lösnummer bildades 1966 och har i 50 år haft i uppdrag av Örebro studentkår att informera Örebro universitets studenter om vad som är på gång på campus, kritiskt granska studentkåren och universitetet samt vara en plattform för studenter att diskutera händelser på campus. Lösnummers främsta uppgift har tills idag varit att producera en papperstidning, men när vi som sitter i redaktionen idag tillträdde kände vi att denna uppgift behövde revideras och matchas mot hur dagens studenter vill läsa sina nyheter.

LÄSARUNDERSÖKNING

I november förra året publicerade vi en läsarundersökning för att undersöka vad dagens studenter vill läsa om i Lösnummer - men främst av allt ville vi undersöka hur studenterna helst läser sina nyheter. 28% av de som svarade på enkäten tar helst till sig nyheter via papperstidningar och 66% läser helst nyheter via webbtidningar.

Lösnummers dagliga arbete har innan fokuserats kring produceringen av papperstidningen, och när vi såg att majoriteten helst inte tar till sig nyheter via papperstidningar var vi tvungna att tänka om. Vi drog ned antal utgivningar per termin, till att vi släpper en papperstidning varannan månad istället för varje, och valde att satsa på en tidning som mer liknar ett magasin med kvalitativa texter och bilder och som blir ett komplement till vår webbtidning.

Men faktumet att majoriteten väljer att läsa nyheter via webbtidningar gick inte hand i hand med hur vår webbtidning då var utformad. Efter läsarundersökningen har vi lagt ned ett stort arbete i att utforma en ny webbtidning som inte bara matchar vad våra läsare vill läsa om, utan den ska vara mer än så. Lösnummers webbtidning ska vara dit studenter vid Örebro universitet främst vänder sig till när de vill uppdatera sig om vad som är på gång på campus.

WEBBTIDNINGEN

Efter hårt arbete och många timmars brainstorming har vi äntligen tagit fram en webbtidning som vi är stolta över och som matchar det våra läsare vill läsa om. Men vår hemsida kommer innehålla mer än reportage, artiklar och recensioner. Här kommer du hitta vimmel från fredagens fest på Kårhuset eller din sektions sittning, insändare, debattartiklar, tävlingar och mycket mycket mer. Lösnummer, som ska bli Sveriges mest innovativa studenttidning, ser inga gränser över vad vi kan eller får skriva om, eller hur ofta. Vi vill vara i framkant när det gäller studenttidningar på webben och kommer lägga ned mycket arbete på detta under terminen.

ÖREBRO STREETSTYLE

Hur blir vi Sveriges mest innovativa studenttidning då?

Jo, genom att tänka utanför boxen och tänka kreativt när det gäller nya projekt och nya eventuella plattformar, och det är precis så ett av våra sidoprojekt skapades. Något många i vår läsarundersökning ville läsa om var trend och efter lite research märkte vi att Örebro inte har någon plattform för streetstyle. Då var vi snabba att skapa ett instagramkonto i namnet Örebro streetstyle, där vi kommer publicera läckra foton på trendiga örebroare.

Spännande va? Det tycker vi med!

WEBB-TV

Det andra stora sidoprojektet vi har är Lösnummers webb-tv. Hela 43% av de som deltog i läsarundersökningen föredrar att få sina nyheter genom videoformat, och vi är jättepeppade på att dra igång det projektet. Något som är så fantastiskt med Örebro universitet är att vi har ett helt program som ska specialisera sig i rörlig bild, nämligen filmprogrammet. Är du en filmstudent, eller student inom något annat ämne, och är intresserad av rörlig bild och att vara med i utvecklingen av vår webb-tv? Hör av dig! Vi behöver dig och din kompetens!

Som ni märker har vi mycket på gång i Lösnummer just nu, och det är så himla fantastiskt. Vi är ett peppat gäng som vill att den här tidningen ska bli en succé.

■

20 LÖSNUMMER

HAR DU NÅGON GÅNG REFERERAT TILL DIG SJÄLV SOM EN ”FATTIG STUDENT”?

TEXT: MAYA LARSSON BILD: MAYA LARSSON Kom igen, med fullt CSN och 7800 kronor i övriga utgifter har du fortfarande 2148 kronor att äta mat för varje månad (se exemplet på nästa sida).

Det är nästan exakt den summa Konsumentverket anger som den genomsnittliga matskostnaden för personer mellan 18 och 75 år i Sverige.

Så är vi studenter verkligen så fattiga som vi fått för oss?

Om man gör som jag gör och äter ute var och varannan dag, inte bryr sig om varken extrapriser eller kuponger och struntar i medlemsbonusar på mataffärer så är 88 kronor om dagen såklart omöjligt att överleva på. När jag plockade fram en miniräknare och mitt kontoutdrag visade det sig faktiskt att mina matkostnader låg på närmare det tredubbla, 191 kronor om dagen! Med två inkomster utöver CSN har jag pengar att spendera, och gör det utan att reflektera över hur mycket jag skulle kunna spara om jag bara åt lite mer ekonomiskt.

20 KRONOR OM DAGEN?!

För att utmana mig själv och bryta detta slösaktiga mönster tog jag mig an en utmaning! I fem dagar i december skulle jag överleva på 20 kronor om dagen, alltså nästan en tiondel av den summa jag är van att kunna spendera på mat, dryck och mängder av kaffe i Forumrestaurangen. 20 kronor är också mindre än en tredjedel av de 72 kronor en student borde ha att äta för per dag enligt Lösnummers uträkning.

Här är vad jag lärde mig av utmaningen:

Sluta slänga!

- En av de största bovarna i min hushållsekonomi var det faktum att jag slängde så mycket mat. Dels impulsköpte jag färska dadlar och granatäpplen och konstigt smaksatt crème fraiche som hamnade längst bak i kylskåpet och slängdes efter två veckor, dels blev det en massa svinn när jag lagade mat!

Om jag bara använde en halv tomat i min sallad, så åkte andra halvan i soptunnan. Så himla dumt! Den här utmaningen har lärt mig att planera mina inköp och utnyttja all mat jag köper. Den där andra tomathalvan kan ju göra min frukostmacka lite sexigare dagen därpå!

Det är kanske lite skämmigt att bara handla på extrapris, men det lönar sig!

- Jag har alltid varit en riktig matbutikssnobb, och nästan dragit mig ifrån att handla saker på extrapris på grund av en helt irrationell rädsla för att framstå som snål. Men när jag nu stod inför den här utmaningen fick jag ändå ta mitt förnuft till fånga och inse att kassören på Ica inte bryr sig ett dugg om huruvida jag handlar nedsatt yoghurt med kort datum eller ej.

När jag började kostnadsberäkna mina måltider insåg jag hur stor skillnad priset på varje enskild ingrediens gör för portionspriset. Hittar man bra basvaror som pasta, grönsaker eller köttfärs på riktigt bra extrapris kan man få ihop en riktig festmåltid för bara några kronor! Bara man håller utkik i reklambladen kan man klara en tight studentbudget och samtidigt äta både gott och varierat. Så från och med nu ska jag sluta skämmas och istället vara stolt över rabatt-posten längst ner på kvittot!

Studentbudget – en sjukt bra anledning att bli flexitarian

- Det må vara uttjatat, men alldeles sant. Att äta vegetariskt är bra både för plånboken, kroppen och miljön. Med plånboken i särskild åtanke kan jag rekommendera de mycket missförstådda baljväxterna, särskilt att köpa dem torra.

De ger en matig proteinboost i grytor och utgör en superbra bas i både soppor och biffar. Fram till för något år sen rynkade jag på näsan åt bönor och linser, men numera är de mina bästisar i köket!

Om man som jag ändå inte känner sig helt redo att ge upp kött och hänge sig helt till en vegetarisk livsstil är flexitarianismen – att vara vegetarian några dagar i veckan - ett bra alternativ. Det är också principen jag tillämpade under utmaningen och det hade nog varit näst intill omöjligt att klara den om jag ätit kött varje dag!

Kreativitet = ingrediensen som gör underverk

- Jag hade klarat den här utmaningen galant genom att äta nudlar till frukost, lunch och middag. Det är ju också karikatyren av hur man tvingas äta på en studentbudget, men det är långt ifrån sanningen! Jag kanske fick ge upp mina chiafrön, min avokado och min lyxiga söndagsbrunch, men med lite kreativitet kan man göra häftiga måltider av de allra tråkigaste och billigaste råvarorna!

Några exempel är bananpannkakorna från dag 2 och spenatpastan från dag 3!

Billiga smaksättare som vitlök, chilifrukt och frysta örter kan göra underverk, likaså bär och svamp som finns alldeles gratis i skogarna under sommaren och hösten! Håll utkik på Lösnummers hemsida efter fler kreativa recept om du inte får nog av dem jag tipsar om på nästa sida!

Investera i en kaffetermos!

- En stor kaffe med en skvätt mjölk, himmelen på jorden för mig och många andra. Och visst är det extra lätt att spendera den där tjugolappen på föreläsningsrasten när ögonlocken känns tunga? Dessutom är det en social och mysig grej att ta en kopp kaffe med klassisarna.

Men 20 kronor per kopp är faktiskt näst intill ett rån, 15 och 13 kronor med för den delen, när den faktiskt bara kostar 1 krona att brygga! Jag fick fetglömma mitt köpekaffe under utmaningen, vilket kanske var bra för både hälsan och plånboken. Men hade jag bryggt mitt eget kaffe och tagit med mig i termos hade min dagsförbrukning kunnat kosta 3 kronor istället för 60. Tål att tänkas på!

Så, för att summera min upplevelse måste jag säga att utmaningen var överraskande lätt och faktiskt ganska rolig! Google blev min bästa vän i jakten på billiga maträtter, och jag har nu frysen full av goda och billiga matlådor som kommer att hjälpa mig upprätthålla min nya ekonomiska livsstil även framöver! Det var riktigt häftigt att se hur billigt man faktiskt kan komma undan med rätt planering!

Jag tror inte att jag är den enda student som lever i förnekelse inför min egen ekonomiska situation och spenderar onödigt mycket pengar på mat. Jag hoppas att det här kan inspirera några av er att tänka om kring era matvanor. Till er som redan är duktiga på att hålla i pengarna och aldrig skickar några ”kan jag låna en 500-lapp?”-sms den 20:e, kanske jag åtminstone lyckats ge lite tips för att variera matlådorna!

Det finns nog många områden utöver matkontot i min privatekonomi som skulle behöva ses över, men som ett första steg är jag väldigt tacksam över de verktyg jag fått den här veckan för att kunna lägga fler av mina surt förvärvade slantar på sparkontot.

LÖSNUMMER 21

EXEMPEL PÅ EN STUDENTBUDGET: INKOMSTER CSN

UTGIFTER BOENDE TELEFON

9948 KR

4000 KR 500 KR

UTDRAG FRÅN LÖSNUMMERS INSTAGRAM MÅNDAG - Totalt 13 kronor

Frukost: Nybakat bröd och ett äpple, 3 kronor Lunch: Nudlar, 3 kronor Middag: Potatis- och purjolökssoppa med bröd, 7 kronor

EL OCH VÄRME 500 KR MOBIL

500 KR

LITTERATUR

1000 KR

KLÄDER

NÖJE

Småfranska

500 KR 800 KR

KVAR TILL MAT 2148 KR

Blanda fingervarmt vatten, olja och salt i en skål. Blanda ner mjölet. Arbeta degen tills den släpper från skålens kanter och låt jäsa 15 minuter. Knåda degen på mjölat bakbord och rulla 12 bullar. Sätt ugnen på 250 grader och låt bullarna jäsa på plåt medan ugnen blir varm.

Pensla bullarna med vispat ägg och grädda 10 minuter mitt i ugnen.

TISDAG - Totalt 20 kronor

Frukost: Bananpannkaka med bär, 6 kronor Lunch: Potatis- och purjolökssoppa, 6 kronor Middag: Äggmacka och fruktsallad, 8 kronor Bananpannkaka

Recept till 1 portion för 6:1 banan 3 :1 ägg 3 :Bär – gratis i skogen Mosa bananen och blanda med ägget i en skål. Stek till små pannkakor och servera med något gott tillbehör.

TORSDAG - Totalt 20 kronor

Frukost: Smoothie, 5 kronor Lunch: Nudlar med champinjoner, 9 kronor Middag: Potatis- och purjolökssoppa, 6 kronor Frukostsmoothie

Recept till 1 glas för 5:1 fryst banan 3:1 dl havregryn 1:1/2 dl bär - gratis i skogen 2 dl vatten

Potatis- och purjolökssoppa

Recept till 12 bröd för 12:4 dl vatten 0:4 msk olja 0,50:1 tsk salt 0,50 :1 paket jäst 3 :1 liter mjöl 6 :1 ägg 2 :-

Nudlar med champinjoner Recept till 2 portioner för 18 kronor 2 paket snabbnudlar 6:1 burk champinjoner 8:1 dl gädde 4:en skvätt soja

Koka nudlarna och häll av vattnet.

Stek champinjonerna, häll på grädden och sojan. Blanda ner svampröran i nudlarna och servera.

Recept till 5 portioner för 30:1 purjolök 5 :5-6 stora potatisar 10 :2 gula lökar 4 :1 buljongtärning 3 :2 dl grädde 8:Smör att steka i 1 L vatten

Tärna potatis, lök och purjolök. Svetta dessa i en kastrull.

Häll på vatten, smula ner buljongtärningen och koka upp.

Tillsätt grädden och koka tills potatisen är mjuk. Mixa allt med en stavmixer och krydda efter smak.

ONSDAG - Totalt 18 kronor

Frukost: Yoghurt med banan, 5 kronor Lunch: Spenatpasta med bönor och fetaost, 10 kronor Middag: Nudlar, 3 kronor Spenatpasta med bönor och fetaost Recept till 4 portioner för 42 kronor 4 portioner pasta 4 :450 g hackad spenat 14 :100 g feta 10 :1 burk svarta bönor 9 :2 vitlöksklyftor 1 :1 gul lök 2:1 tomat 2:-

FREDAG -Totalt 17 kronor

Koka pastan. Stek spenaten, hackad lök, tomat, bönor och pressad vitlök i en stekpanna. Häll av vattnet från pastan och blanda ned spenatröran. Rör till sist ned fetaosten och servera.

Frukost: Äggmacka med tomat, 4 kronor Lunch: Fiskpinnar med broccolimos, 7 kronor Middag: Potatisklyftor med vitlöksdipp, 6 kronor

22 LÖSNUMMER

ATT VÄLJA NÄRHET TEXT: LEO VINCENTSEN BILD: OSCAR ÄLENMARK

Att ha någon att dela det här mörka vinter med är nog något många önskade sig före jul och lovade sig själva att hitta efter nyår, och nog vill de flesta av oss ha någon att smitta med sin förkylning, strunta att gå utan för dörren med och kyla ned med sina kalla händer eller fötter.

Att finna närhet är en av de stora utmaningarna vi ställs inför i livet, om man ska tro den inflytelserike psykologen Erik Eriksons. Han författade en teori om att vi vid olika tidpunkter av våra liv står inför olika utmaningar specifika för vår ålder. Den utmaning som jag misstänker kommer att vara relevant för de flesta som läser den här texten är intimitet mot isolering. Tvåsamhet mot ensamhet.

Men det är inte ofta som en person som gästspelar en roll i våra liv stannar längre än några avsnitt.

Kanske är timingen fel, kanske är en part inte intresserad av att göra flera säsonger eller kanske så kändes det helt enkelt inte rätt. Många av oss har säkert haft episoder som bättre beskrivs av Norlie och KKV:s ”Ingen annan rör mig som du” än av Etta James ”At last”. Så vad kan vi göra åt saken?

Inom socialpsykologin har man studerat olika relationer och hittat vad som verkar vara nyckelkomponenterna för att skapa varaktiga band mellan två personer. Något som jag tycker står ut inom komponenterna är uthållen, eskalerande och ömsesidigt självutlämnande konversation. Det vill säga att vara naken med din potentiella partner inte bara mellan lakanen, utan på fiket med en kopp kaffe i handen också (vill bara understryka att jag menar djup konversa-

tion och inte exhibitionism). Få saker är lika effektiva för att föra två personer närmare än att vara sårbara inför varandra och känna att ingen dömer den andra.

Ett experiment som bygger på den här komponenten utformades av en psykolog vid namn Arthur Aron i vilket han på konstgjord väg försökte skapa närhet mellan främlingar som parats ihop i ett labb. Han iscensatte detta genom att låta deltagarna i tur och ordning svara på 36 frågor som tagits fram för att vägleda deltagarna från kallprat till en allt djupare och mer självutlämnande konversation.

Som ett sista steg så hade ett tillägg gjorts där deltagarna instrueras att se varandra i ögonen oavbrutet under 4 minuter. En fantastisk detalj är att första omgången av experimentet utfördes på en klass psykologstudenter 5 veckor efter terminsstart, vilket utan tvekan måste ha förvandlat klassen till en inofficiell omgång av Paradise Hotel. Det här experimentet visade sig vara väldigt framgångsrikt för att skapa just närhet och deltagarna rapporterade att de kände sig lika nära sin experimentpartner som en vän de känt under längre tid eller rent av ännu närmre.

Det kan vara svårt att våga öppna upp och visa vad vi vanligtvis döljer för varandra. Vi gömmer många av våra innersta tankar i mentala skyddsrum som vi inte gärna öppnar dörren till. Om du, som jag känner att du vill göra något åt detta är Arthur Arons 36 frågor inte ett dåligt ställe att börja på. Det står mellan intimitet och isolering, sällan har väl en liten Google-sökning varit ett så självklart val.

Denna sida produceras av Örebro studentkår

10 ANLEDNINGAR ATT VARA MEDLEM I ÖREBRO STUDENTKÅR

1

DEN FÖRENADE STUDENTRÖSTEN

RABATTER OCH FÖRMÅNER

6

Genom att vara medlem ger du studentkåren legitimitet att få universitetet och andra aktörer i Örebro att lyssna på studentrösten.

EN BÄTTRE UTBILDNING

2 3 4 5

Ett av våra viktigaste områden är att bedriva utbildningsbevakning för att förbättra kvaliteten på utbildningarna så att du får den utbildning du blivit lovad och en examen som leder till anställning. Representanter från studentkåren sitter med i universitetets alla beslutande organ som rör utbildning.

7

Örebro studentkår samarbetar med olika aktörer på campus, en rad organisationer och företag samt med Örebro kommun som ger kårmedlemmar rabatter och förmåner. På så sätt får du som medlem mer pengar kvar i plånboken i slutet av månaden.

EN BÄTTRE STUDIEMILJÖ Att lokalerna där du studerar är i gott skick och att du känner dig trygg i din studiemiljö är viktigt för att du som student skall kunna prestera på topp. Därför arbetar studentkåren för att din studiemiljö ska vara så bra och säker som möjligt.

ENGAGEMANG Att vara medlem innebär möjligheten att engagera dig inom Örebro studentkår. Samtidigt som du får vänner, erfarenheter och kontaktnät är du med och skapar en bättre studietid för dig och dina medstudenter.

ETT MER LEVANDE CAMPUS

8

MEDLEMSAKTIVITETER Vi arrangerar massor av aktiviteter enbart för våra medlemmar, exempelvis introduktionen, sittningar och allt kul som kårsektionerna gör. Då och då står vi också på campus och bjuder våra medlemmar på trevligheter, håll utkik!

DIN KÅRSEKTION

9

STUDENT- & DOKTORANDOMBUD På studentkåren arbetar student- & doktorandombudet som håller koll på dina rättigheter och stöttar dig om du blir felbehandlad under din utbildning.

LÄS MER OCH BLI MEDLEM PÅ VÅR HEMSIDA

www.orebrostudentkar.se

Alla kårsektioner är en del av Örebro studentkår.

Kårsektionerna arrangerar aktiviteter som passar just dig och din utbildning. De bedriver också den lokala utbildningsbevakningen vid institutionerna. Genom att vara medlem i studentkåren blir du samtidigt med i din kårsektion och stöttar deras arbete för en bättre studietid.

DEN NATIONELLA STUDENTRÖSTEN

10

När du som student och medlem i Örebro studentkår folkbokfört dig i Örebro mellan 19 augusti 2013 och 31 december 2014, kan du hämta ut ett presentkort på 1 000 kronor som du kan använda på stan i Örebro.

Med Örebrogåvan kan du handla hos över 150 verksamheter i city - allt från kläder och på matbutiker, caféer, restauranger och frisörer. Du kan också använda Örebrogåvan för att köpa konsert- och teaterbiljetter och busskort.

Örebro studentkår stöttar ungefär 50 studentföreningar på Örebro universitet. Genom dessa får vi ett mer levande och varierande studentliv då det arrangeras allt från politiska debatter och sportevenemang till spex och sittningar. Med andra ord något för alla!

Örebro studentkår arbetar tillsammans med andra studentkårer i Sverige för att påverka politiker nationellt så att livet som student förbättras. Exempel på frågor som drivs på nationell nivå är studentekonomi, sjukförsäkring för studenter och bostäder för studenter.

Vill du veta mer om vad du kan använda presentkortet till, gå in på cityorebro.com Örebrogåvan hämtar du på Örebro studentkårs kansli, kansliet har öppet alla vardagar mellan klockan 10 och 13. Där kommer studentkåren kontrollera att du är student, kårmedlem och att du folkbokfört dig i Örebro mellan 19 augusti 2013 och 31 december 2014.

ÖREBROGÅVAN

• 60 procent av landets lärosäten ställer inte krav på att all undervisande personal ska ha gått en högskolepedagogisk utbildning.

• Två tredjedelar av landets lärosäten saknar riktlinjer om att undervisande personal ska få kompetensutveckling inom pedagogik.

• Mindre än hälften av landets lärosäten använder alltid en särskild sakkunnig för att bedöma lärares pedagogiska skicklighet.

• Två av tre lärosäten saknar centrala system för bedömning av pedagogisk skicklighet.