รถ L SNUMMER NUMMER 2 - DET SISTA NUMRET | 2016/2017
2
| LÖSNUMMER
ATT LÄMNA SIN
COMFORT ZONE Dagen är kommen. Min sista ledare i Lösnummers papperstidning. När jag sitter och skriver den här texten känner jag alla känslor man kan känna. Sorg, pepp, uppgivenhet, glädje. Jag känner mig ledsen på grund av att min tid som chefredaktör är inne på slutfasen. Om två månader ska jag lämna över rodret till min efterträdare. Det här fantastiska roder som tagit mig till den plats jag är idag. Pepp - eftersom jag är så himla taggad över att få se Lösnummer utvecklas, fast från en annan sida. Något som ska bli extra spännande att få följa är Lösnummers kliv in i framtiden. Som ni flesta kanske har förstått efter att ha sett framsidan och baksidan av denna tidning - så är det här Lösnummers sista papperstidning. Nästa verksamhetsår kommer Lösnummer inte att trycka en tidning, utan allt kommer att vara digitalt. Ett stort steg in i vår samtid, och ett steg som kommer att gynna Lösnummer som organisation. Lösnummer är redo att lämna sin comfort zone. Precis som jag är. Jag är redo för nya utmaningar, och jag är så sjukt glad över att jag får vara med och ge Lösnummer den där sista kicken ut ur bekvämligheten. Det är dags nu. Jag kommer vara Lösnummers största följare. Jag kommer gilla, dela och kommentera allt. Samtidigt som jag känner mig taggad så kan jag inte låta bli att känna mig uppgiven. Är det verkligen snart över? Kommer jag inte sitta på mitt kontor längre och spana ut över Krakafontänen samtidigt som InDesign på min dator laggar, för hundrade gången? Alla fantastiska eldsjälar jag mött under mina två verksamhetsår, alla långa
Malin Glimstedt Chefredaktör och ansvarig utgivare
och nervösa fullmäktigemöten, alla konstiga diskussioner i lunchrummet på kansliet och alla knäppa idéer vi diskuterat på redaktionsmöten. Jag hatar att ta avsked. Jag hatar att känna mig uppgiven. Så nej, jag tänker inte känna mig uppgiven. Jag tänker känna mig glad. Så otroligt glad över vad Lösnummer och Örebro studentkår har gett mig. Om jag hade sagt till mig själv när jag flyttade till Örebro att jag skulle befinna mig på campus i fem och ett halvt år hade jag skrattat åt mig själv. Och när jag hade skrattat åt mig själv hade jag kontrat med att säga att det kommer vara det bästa du gjort i ditt liv. Lycka till nu Lösnummer! Det kommer kännas lite läskigt i början, men jag lovar att det kommer gå galant. Du kommer sitta och tänka tillbaka på 2017 och tänka ”Just det, det var då vi tog steget”. Och du som ska ta över rodret som chefredaktör - jag är så jävla avundsjuk på dig. Du har ett helt fantastiskt verksamhetsår framför dig med världens bästa gäng. Några saker vill jag skicka med dig på vägen: - Nej, det spökar inte på kansliet (trots att det låter som att någon går i korridoren när du vet att du är själv där). - Snälla, lova att fortsätta att få studenterna och övriga på Örebro universitet att förstå att Örebro universitet INTE stavas med stort U. - Om du inte är en kaffedrickare idag, så kommer du bli det. Tro mig, det hände mig. Tack Lösnummer och Örebro studentkår. Alla borde få ha en arbetsplats som du.
LOSNUMMER.SE
NUMMER 2 | 2016/2017
CAMPUS 7
MED TILL » HÄNG CAMPUS GRYTHYTTAN
Några mil utanför Örebro utbildas studenter inom måltidskunskap och värdskap.
12
» PORTRÄTT: ÖREBRO UNIVERSITET
Häng med på en rundtur i Örebro universitets historia!
STUDENT 15
»
STUDENTENS BEKÄNNELSE
Läs den anonyma studentens berättelse när hen suddade fram sig ett godkänt...
STUDENTER, 16 » FÖRENAS!
SAMTIDIGT 22
HOS: » HEMMA LINDA HONNÉR
Följ med hem till film-studenten Linda Honnér och kika hur hon bor!
26
» STREETSTYLE
Se studenter på Örebro universitets streetstyle!
28
» KONSUMTION
Läs om hur textilkonsumtionen och hur den påverkar vår miljö.
29
» ”DET HAR GÅTT ÖVER STYR!”
Läs Melissas krönika om vad hon anser om konsumtionen i dagens samhälle!
Vi har samlat (nästan) alla föreningar på Örebro universitet!
21
ALUMN: » HEJ NADIA CHOWDHURY
Läs om Nadias resa från att vara socionomstudent till att arbeta på socialtjänsten.
12 21 22
| 3
4
| LÖSNUMMER
LÖSNUMMERS REDAKTIONSANSVARIG:
”Think big and make better” Känner du att du sitter inne på en massa kreativitet som du vill få utlopp för? Joina vår redaktion! I Lösnummers redaktion kan du skriva, fota, filma, illustrera och allt möjligt till vår webbtidning och webb-TV! Det bästa med Lösnummer är att vi är öppna för nya idéer! Jag hoppas på mer roliga och nya projekt, så tveka inte på att höra av dig. Vi tar hand om din kreativitet! Är du sugen på att engagera dig i Lösnummer? Skicka iväg ett mail till hej@losnummer.se så pratar vi mer där!
Amie Chorr
Vice chefredaktör och redaktionsansvarig
LÖSNUMMER, NUMMER 2 2016/2017 chefredaktör och ansvarig utgivare upphovsrätt Malin Glimstedt, Citera gärna Lösnummer men chefredaktor@losnummer.se. glöm inte att ange källan. omslagsbild Jenniina Martikainen. redigering och layout Malin Glimstedt och Amie Chorr.
insänt material Allt material välkomnas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter.
tryck Mittmedia Print.
issn 0345-7508.
vad är lösnummer? Lösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro studentkår. kontakt adress: Fakultetsgatan 3. 70281 Örebro webb: losnummer.se
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Malin Glimstedt, Amie Chorr, Jenniina Martikainen, Sara Svärd, Josefine Wiewegg, Melissa Högberg Yilmaz, Patrik Westerberg, Felicia Gillberg, Maxine Wearing, Ronja Ahlgren Törmoen och Markus Lundqvist.
LOSNUMMER.SE
Hej då papperstidningen,
OCH HEJ FRAMTIDEN! Det du håller i handen är precis det vi hintar om i rubriken. Det här är Lösnummers sista papperstidning. Lösnummer har producerat en papperstidning sedan 1966 - hur coolt är inte det? I över 50 år har studenterna på Örebro universitet blivit uppdaterade om studentvärlden via Lösnummers papperstidning. Men tiderna förändras. Idag, 51 år senare, är vi redo att ta det stora klivet och möta framtiden utan nyheter i
pappersform. I en tid där vi blir mer och mer digitala och där vi vill ha snabba nyheter förlorar papperstidningen sin plats. Vi har idag cirka 6000 unika besökare per månad på losnummer.se och vi vill från och med nu satsa alla våra krafter på vår digitala nöjes- och nyhetsplattform. Vi tackar papperstidningen för dessa 51 år tillsammans och hoppas att ni hänger med oss in i framtiden!
| 5
Vi kommer att hamna i det läget förr eller senare och det kan lika gärna ske nu.
Traditionella medier i all ära, men de är vår största fiende!
Det är synd att behöva begrava något historiskt med Örebro universitet, men det är dags att skriva ny historia.
Jag tycker att papperstidningen är en rolig del av det som produceras av Lösnummer. Men vi måste tänka på hur omvärlden ser ut och följa den.
Eftersom vi får slänga så många tidningar som trycks upp känns det bättre ekonomiskt och miljömässigt att slopa papperstidningen. Och vi lever i en allt mer digitaliserad värld, så varför gå mot strömmen?
För medier är i ständig förändring och papperstidningen konkurreras ut mer och mer! Kära papperstidning, jag tror faktiskt att vi kommer ses igen.
CAMPUS
LOSNUMMER.SE
CAMPUS GRYTHYTTAN - PORTRÄTT: ÖREBRO UNIVERSITET - PODCAST
ELIAS ÅKERBLOM, VAHIDE BAJGORA OCH SABINA KICKMAIER - TRE STUDENTER VID RESTAURANG- OCH HOTELLHÖGSKOLAN GRYTHYTTAN PÅ ÖREBRO UNIVERSITET.
HÄNG MED TILL CAMPUS GRYTHYTTAN TEXT: SARA SVÄRD FOTO: JOSEFINE WIEWEGG
Vad vet vi egentligen om Grythyttan? Ja, det lagas väl en del mat där… Detta är nog en av de många föreställningar om Örebro universitets campus flera mil från Örebro. Men efter att ha besökt restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan så får en veta att skolan inte bara består av matlagning, utan mycket mer än så. I Hällefors kommun, med några mil utanför Örebro, kommer vi till Grythyttan. Campus Grythyttan erbjuder några av landets mest exklusiva utbildningar inom måltidskunskap och värdskap.
| 7
8
| LÖSNUMMER
LOSNUMMER.SE
På restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan kan du studera programmen Hotell och värdskap, Kulinarisk kock och måltidskreatör, Sommelier och måltidskreatör och Måltidsekolog. De tre förstnämnda programmen har sin utbildning på campus Grythyttan. Måltidsekologprogrammet har halva sin studietid på campus Örebro och de tre sista terminerna spenderas på campus Grythyttan. Grythyttan är en plats med mycket historia bakom sig. Vi uppmanar er att ta en dag ifrån vardagen för att hälsa på i Grythyttan. Med stor sannolikhet kommer biblioteksassistenten Carola Tedenbring, Grythyttans egna eldsjäl, ta er med storm med all historia och visa er skolans bästa delar. Carola är dock inte ensam med att brinna för denna skola. Det märks att både lärarna och studenterna på Grythyttan brinner för sin bransch och det rymmer en atmosfär som en inte hittar på något annat universitet. Vi har fått träffa tre studenter från Grythyttan. Sabina Kickmaier, kårsektionens ordförande, som studerar sin andra termin på programmet Kulinarisk kock och måltidskreatör. Vahide Bajgora, som studerar Hotell och värdskap, är också engagerad i kårsektionen och sitter som utbildningsbevakare och skyddsombud. Elias Åkerblom går sin sista termin på programmet Kulinarisk kock och måltidskreatör och ska snart ut i arbetslivet. Sabina berättar att hon hörde talas om Grythyttan första året på gymnasiet och det redan då såddes ett frö om att hon
skulle studera där i framtiden. Vahides tankar var att sikta sig mot ledarskap när hon skulle göra sitt universitetsval. Efter många sökningar hamnade hon till slut på Grythyttans hemsida och valet blev klart. Elias valde mellan Grythyttan och Restaurangakademin i Stockholm, men efter att ha läst många bra recensioner föll valet på Grythyttan. - Vi varvar praktisk kunskap med teoretisk kunskap. Vi har ett upplägg som utmärker oss jämfört med andra universitet. Människor i vår bransch vet vad Grythyttan är, men många utanför branschen har oftast en oklar bild om vad vi faktiskt gör här, säger Sabina. Vahide menar att det bästa med Grythyttan är den sammanhållning som finns på campus. - Vi är ungefär 300 studenter och vi blir som en familj här. Vi är många som umgås och hittar på saker tillsammans. Även om vi finns här ute i skogen har vi allting som vi behöver, berättar Vahide. Sammanhållningen är alltså en stor faktor i att många trivs med att studera i Grythyttan. - Det har varit intressant att umgås med samma slags branschfolk i tre år och inte kommit i kontakt med studenter inom andra ämnen, självklart hade det varit roligare med både och, säger Elias. - Men vi känner oss självklart som en del av Örebro universitet, och det hade varit roligare om folk fick veta mer om oss och vad vi gör här, fyller Sabina i. Häng med på en tur in i Grythyttans värld.
| 9
10
| LÖSNUMMER
Till höger har vi Carl Jan Granqvist, en av de profiler som varit med och skapat campus Grythyttan till vad det är idag.
LOSNUMMER.SE
| 11
Har du sett Historieätarna? Alla maträtter från serien har tagits från recept från Grythyttans kokboksmuseum!
12
| LÖSNUMMER
PORTRÄTT
Örebro universitet Vårt kära Örebro universitet. Här spenderar vi många timmar av vårt liv, men vad vet vi egentligen om universitetets historia? Örebro universitet har sin grund i den högre utbildning som etablerades i Örebro under 1960-talet. TEXT: MELISSA HÖGBERG YILMAZ BILDER: ÖREBRO STADSARKIV
1963 Den första permanenta höga utbildningen i Örebro (den tekniska magisterutbildningen lydande under Kungliga tekniska högskolan) startar. 1966 Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) grundas.
Campus Öre
bro på 1940-t al
et
1967 Örebro blir universitetsfilial till Uppsala universitet. Socialhögskolan i Örebro startar.
1970 Första byggnaden (GIH) upprättas på det som idag är campusområdet i Örebro.
1977 Högskolan i Örebro bildades genom en sammanslagning av universitetsfilialen, förskollärarseminariet, Gymnastik- och idrottshögskolan samt Socialhögskolan.
1978 Musikpedagogiska institutet blir en del av Högskolan i Örebro.
LOSNUMMER.SE
2015 Universitetskanslersämbetet beviljar Örebro universitet examinationsrätt för civilingenjörer. Novahuset invigs.
2014 Örebro universitets medicinarcampus, campus USÖ, invigs.
2010 Högskoleverket beviljar Örebro universitet examinationsrätt för läkare.
2003 Örebro universitets campus Alfred Nobel i Karlskoga invigs.
1999 Örebro universitet bildas. Invigning av statsminister Göran Persson den 6e februari.
1993 En akademisk utbildning för kockar och servitörer startar i Grythyttan. Professorsprogrammet startar (ett avtal mellan Högskolan i Örebro och Uppsala universitet).
1995 Den landstingskommunala vårdhögskolan inkorporeras i högskolan.
| 13
HÄNG MED I STUDENTVÄRLDEN TILLSAMMANS MED HANNA & FRIDA I PODDEN STUDENTLIV!
NYTT AVSNITT VARJE ONSDAG! FINNS DÄR PODDAR FINNS!
STUDENT
LOSNUMMER.SE
STUDENTENS BEKÄNNELSE - FÖRENINGSLIV - HEJ ALUMN!
I Studentens bekännelse delar studenterna på Örebro universitet med sig av sina innersta hemligheter och helt galna historier, självklart helt anonymt! Vill du läsa fler eller rent av vill skicka in din bekännelse? Gå in på losnummer.se/studentensbekannelse! VÄCKT AV STÖN OCH FLÅS ”Kära Lösnummer, efter en vild utekväll tillsammans med vänner en höstkväll. Så bestämmde jag och en tjejkompis att gå hem tillsammans med en kille till hans ställe för att sova av ruset och sticka tidigt på morgonen var planen. Men ju närmare vi närmade oss kände jag mig mer fullare än någonsin och min tjejkompis och kille började strula efter vägen vilket resulterade i att jag blev det tredje hjulet i bilden/promenaden. När vi kom fram till killens lägenhet så gick jag direkt till en soffa i lägenheten och somnade. Men vad jag inte såg/ uppfattade var att i rummet så fanns det ju även en säng vilket tjejkompisen och killen slutade upp i. Vaknade senare upp av att höra stön och flås, satte mig upp då jag inte för det första förstod
vart jag hade hamnat och heller med vem. Möts då av en syn jag kommer sent kunna glömma och ett minne som vi IDAG kan skratta åt!” SUDDADE FRAM ETT G ”En gång hade vi en tentagenomgång, läraren berättar alla svar. Sedan tror jag att jag har svarat rätt på en fråga o undrar varför jag inte fick några poäng. Han säger att jag kan hämta min tenta så ska han kolla på det. Jag åker hem och hämtar tentan. Inser att jag skrivit fel, suddar ut, kollar läroboken och skriver dit rätt svar! Går tillbaka, går från U till G på kursen. Livet kändes ganska bra! Med vänlig hälsning, Yolobruden”
| 15
16
| LÖSNUMMER
A
PROGRAMSPECIFIK - ELSA Örebro - FEMJUR
Medical ional federation of - IFMSA (Internat ions) Students’ Associat rsitet en vid Örebro unive - Juridiska Förening Örebro Studerandeförening ds un rb fö ks Ri as - Lärarn sällskapet - Maskintekniska en Örebro) ka idrottsförening ns ici ed (M -Ö IF -M tarföreningen) - Peve (Personalve - Singing Doctors enter - Örebro Lärarstud
- LEKA
SÅNG OCH TEATER
- Singing Doctors (specifikt för läkarstudenter)
- SMASK
- Örebro studentsångare - Örebrospexet
KULTUR
- KSAFÖ (Kur diska studentoch akademiker föreningen) - SAAF (Syris ka/Armeiska A kademiker Förb undet)
MEDIA
- Lösnummer
POLITISKA
- Radio Campus
- Amnesty Studentgrupp i
Örebro
- Feministföreningen Bella - Gröna Studenter
IDROTT cks Örebro, - Black Ja öreningen sf tt ro id ska (Medicin - MIF-Ö denter) r läkarstu specifikt fö llskap) eerpongsä B ro b re - ÖBS (Ö
o - Moderata studenter Örebr ngen i Örebro) - UF (Utrikespolitiska föreni okratiska studentklubb) - ÖSSK (Örebro socialdem
FEST - Bärseback
ÖVRIGT
- ESN (Erasm us Student Net work Örebro) - Jusek - RKUF (Röda
- Örebro univer
Korset Ungdom
sitets filmföreni
sförbundet)
ng
- Finnation
- Sesam Bryggeriet
)
- Skåne Nation (PUBlicum - Örebrew
- Örebro Kårhus
LOSNUMMER.SE
| 17
STUDENTER, FÖRENAS! Vi kände att det var dags att samla (nästan) alla verksamma föreningar på Örebro universitet på ett och samma ställe. Luta dig tillbaka och hitta föreningen som får ditt hjärta att bulta lite extra! Amnesty Studentgrupp i Örebro - Studenter vid Örebro universitet som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid. Black Jacks - Black Jacks är ett universitetslag som har träningar och spelar amerikansk fotbollsmatcher med studenter från hela Sverige. Bärseback - En förening och lokal nära Örebro universitet där studenter kan träffas, festa och umgås på fredagskvällar och andra speciella kvällar. ELSA Örebro - Fokus är utveckling av juriststudenternas akademiska och professionella kompetens, nätverksbyggande och internationellt tänk. ESN (Erasmus Student Network Örebro) - Vill möjliggöra utbytesstudier för Örebros studenter samt studenter som vill läsa här på utbytestermin(er). Feministföreningen Bella - Vill främja jämställdhet och jämlikhet på Örebro universitet. FEMJUR - Verkar för att främja normkritik och ett genusperspektiv på juristprogrammet och rättsvetenskapliga programmet Finnation - Fungerar som ett nätverk för alla finländare på Örebro universitet och dem som är intresserade av finsk kultur och finskhet. Gröna Studenter - Miljöpartiets studentförbund. IFMSA (International Federation of Medical Students’ Associations) - Förening för internationella läkarstudenter. Juridiska Föreningen vid Örebro Universitet - Verkar för dess medlemmar och att stärka juridiken som ämne vid Örebro universitet. Jusek - Fackförening för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, samhällsvetare och kommunikatörer. KSAFÖ (Kurdiska student- och akademikerföreningen) Upplyser allmänheten om kurder och Kurdistan; dess historia, kultur, språk och att främja eftergymnasial utbildning hos unga i allmänhet och kurder i synnerhet. Medlemskap är öppet för alla. LEKA - En förening för improvisationsteater. Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening Örebro - Arrangerar föreläsningar, workshops och annat roligt för lärarstudenterna. Lösnummer - Örebro studentkårs fristående tidning som grundades 1966. Tidningen är för studenter och drivs av studenter. Maskintekniska sällskapet - Maskinteknisk förening för de som gillar att växla intensiva studier med olja på händerna. Medicinska Föreningen Örebro - Bildades för att främja gemenskap bland läkarstudenter och göra det enklare att anordna aktiviteter för läkarstudenter i Örebro. MIF-Ö (Medicinska idrottsföreningen Örebro) - Tillrättalägger möjligheten för fysisk aktivitet och skapa socialt sammanhållning för studenter.
Moderata studenter Örebro - En politisk studentorganisation på Örebro universitet som driver liberalkonservativ studentpolitik. Peve (Personalvetarföreningen) - Föreningen för Örebro universitets personalvetarstudenter. Radio Campus - Har som huvudsakligt syfte att sända radio riktad till studenter vid Örebro universitet. RKUF (Röda Korset Ungdomsförbundet Örebro) - Frivilligarbete för barn och ungdomar. Sesam Bryggeriet - Studentpuben för alla sektioner med billig öl och skönt häng! Singing Doctors - Verkar för att underhålla läkarprogrammet! Skåne nation (PUBlicum) - Studiesocial verksamhet för alla studenter på Örebro universitet. SMASK - Svenska Musikakademikers Sångkåntest, en årlig musiktävling i schlageranda mellan Sveriges sex musikhögskolor. SAAF (Syriska/Armeiska Akademiker Förbundet) - Tillvaratar syrianska/arameiska akademiker och studenters intressen inom studie- och näringsliv. UF (Utrikespolitiska föreningen i Örebro) - Skapar ett intresse för utrikespolitik genom att erbjuda medlemmar föreläsningar samt andra evenemang. Örebrew - Samlar Örebros studenter och resandet till andra lärosätens studentfester under en och samma flagga. Detta för att få mer sammanhållning över sektionsgränserna! ÖBS (Örebro Beerpongsällskap) - Arrangerar turneringar och evenemang inom beerpong där alla kan vara med utifrån sina egna förutsättningar. Örebro Kårhus - Kårhuset är en restaurang, mysig oas och mötesplats som drivs av studenter. Örebro Lärarstudenter - En förening för dig som studerar till lärare vid Örebro universitet. Skapar en gemenskap mellan lärarstudenterna. ÖSSK (Örebro socialdemokratiska studentklubb) - En del av S-studenter, alltså en socialdemokratisk studentförening, som är verksamma i och kring universitetet i Örebro. Det är här du som student kan vara med och forma framtidens politik och akademi. Örebro Studentsångare - En kör som repeterar och har sin bas vid Örebro universitet. Ensemblen består av 45 sångare med blandad bakgrund. Det som förenar är att alla någon gång har studerat vid Örebro universitet. Örebro universitets filmförening - Uppmuntrar filmvetenskap och anordna film-relaterade aktiviteter som väcker intresset för film. Örebrospexet - Bedriver studentspexverksamhet i en anda som skapar gemenskap och trivsel för dess medlemmar och publik. Med studentspex-verksamhet menas bland annat att vi sätter upp en spexproduktion på campus varje år. TEXT: PATRIK WESTERBERG
18
| LÖSNUMMER Som ni ser så finns det en hel uppsjö av föreningar att engagera sig i på Örebro universitet. Patrik Westerberg, föreningsansvarig på Örebro Kårhus, har här valt ut sex föreningar som förtjänar lite extra tid i rampljuset då de riktar sig till alla studenter, oavsett kårsektionstillhörighet.
Örebro universitets Black Jacks är en studentförening för amerikansk fotboll i alla dess former! Alla studenter på olika nivåer är välkomna att testa och spela med Black Jacks. Utöver att de håller i träningar så är de är även med och arrangerar Student-SM i amerikans inomhusfotboll mot andra universitet och högskolor. Men inte nog med det så främjar de det studiesociala genom att arrangera bland annat spelarträffar och sittningar. Black Jacks välkomnar alltid nya spelare som är intresserade av sporten, oavsett om du är ett fullblodsproffs med år av erfarenhet eller inte ens kan reglerna. Kom på en träning med vanliga träningskläder och fråga efter någon av tränarna i Black Jacks! Örebro universitets Black Jacks
Erasmus är ett utbildningsprogram som finansieras av EU-kommissionen. Programmet ger studenter inom Europa möjlighet att plugga i ett annat europeiskt land för att öka möjligheten att få jobb, lära sig språk och lära känna andra kulturer. Som student på Örebro universitet så kan du bland annat engagera dig som fadder under introduktionen och träffa människor från hela världen och visa dem den bästa sidan av Sverige och Örebro. Är du ute efter att hitta vänner som hela tiden vill upptäcka och testa nya saker samtidigt som du lär dig om en ny kultur så är ESN en förening för dig! Om du själv funderar på att studera utomlands så kan utbytesstudenterna säkert hjälpa till med tips och liknande. Erasmus Student Network Örebro (ESN Örebro)
Finska nationen vid Örebro universitet, FINnation, startades med några studenters initiativ i höstas. De samlas i deras facebookgrupp och har haft exempelvis förfester på Publicum, bastukvällar och filmkvällar. Under våren arbetar de med pappersarbete för att bli en förening vilket också möjliggör en starkare koppling till Örebro studentkår. FINnation är en medlemsförening i Sverigefinska ungdomsförbundet och trots namnet så är alla studenter på Örebro universitet varmt välkomna att komma på deras events eller gå med i verksamheten. Du behöver inte ha finska rötter eller finsk bakgrund för att basta med det här gänget. Medlemskap är gratis och det går lätt att bli medlem via länken i deras facebookgrupp. Finska nationen vid Örebro universitet
LOSNUMMER.SE
KSAF Örebro startade 2006 och har sedan dess upplyst allmänheten om kurder och Kurdistan; dess historia, kultur, traditioner, språk, med mera. Medlemskap i KSAF är öppen för alla då de aktiviteter som anordnas inte bara är riktade till studenter och akademiker, utan även icke-studerande. Detta eftersom föreningen vill uppmuntra intresserade personer att fortsätta sina studier på akademisk nivå. Själva syftet med KSAF är att skapa gemenskap och samhörighet bland människor från olika etniciteter och kulturer. KSAF anordnar allt från filmkvällar, seminarier, debatter och föreläsningar till storslagna fester, skidresor och medlemsmiddagar. KSAF ÖREBRO
Bärseback är en studiesocial förening vid Örebro universitet som funnits i över 20 år. Varje fredag anordnar Bärseback förfest mellan 18.00-22.30. Bärseback är ett vardagsrum som är öppet för alla men fördelen är att du slipper städa! På Bärseback hänger det många overallare från olika kårsektioner vid universitetet. Dock är det absolut inget krav att ha overall utan det är helt valfritt. Bärseback har inget alkoholtillstånd, vilket innebär att alla besökare kan ta med egen valfri dryck. Bärseback säljer även alkoholfri dryck samt enklare tilltugg. Bärseback är gratis att besöka. Välkomna till Studentgatans vardagsrum! Bärseback
Örebro Studentsångare är en blandad kör som består av 45 sångare från alla möjliga olika program och de repeterar och har sin bas vid Örebro universitet. I deras föreställningar så är det inte bara sång utan även teater och dans. De har en väldigt varierande repertoar med klassiska låtar som ”Ave Maris Stella” till ”Rolling Stones Honky Tonk Woman”. En gång varje termin framför kören en specialskriven produktion, men de är också ofta ute och sjunger i andra sammanhang. Bara senaste månaderna har vi exempelvis kunnat se och höra dem i samband med bröllopsmiddagar, vårfirande och runt i ett antal affärer i Örebros innerstad samt vid representationsmiddagar på Örebro slott och stadshus. Det som förenar kören är att alla någon gång har studerat vid Örebro universitet. Örebro Studentsångare - Örebro University Choir
| 19
LOSNUMMER.SE
| 21
HEJ ALUMN
Nadia Chowdhury! Nadia Chowdhury är 26 år och är uppvuxen i Haninge, Stockholm. Hon studerade på socionomprogrammet på Örebro universitet och arbetar just nu som socialsekreterare på en utredningsenhet med inriktning på yngre barn. Snart är det däremot dags för nya äventyr, även det inom myndighetssidan med inriktning barn och unga. HUR KOMMER DET SIG ATT DET BLEV JUST SOCIONOMPROGRAMMET I ÖREBRO? - Mitt val av studieort baserades dels på att det fortfarande var nära hem och dels på att det var en mellanstor stad. Att det blev just socionomprogrammet kom inte som en överraskning. Det var under tonårstiden som mitt intresse för att hjälpa och stötta utsatta människor började, ett intresse som bara växte desto mer åren gick. Jag var dock aldrig säker på exakt vilket område jag ville jobba inom, vilket gjorde att socionomprogrammet passade mig bra eftersom programmet ger en väldigt bred kunskap i olika områden inom socialt arbete. Jag skulle kalla det en bra baskunskap som ger varje socionom olika möjligheter till att specialisera sig vidare inom specifika områden om så önskas. BESKRIV DIN STUDIETID I ÖREBRO! - Min studietid i Örebro skulle jag inte byta ut mot något annat. Studietiden gav mig helt galna festminnen (några mer suddiga än andra), många fina vänskapsrelationer och ej att förglömma - en utbildning! Jag ska heller inte sticka under stolen med att studierna ibland kunde utmynna i stress och en del sömnlösa nätter, något som helt klart var värt det nu i efterhand. HUR HAR DIN TID SETT UT EFTER UTBILDNINGEN, KARRIÄRMÄSSIGT? - Efter examen blev mitt intresse att jobba på utförarsidan och jag började jobba som kurator i Örebro. Jag trivdes bra med jobbet och kände att jag gjorde nytta för någon annan än mig själv, en känsla som ger mig mer än vad ord kan beskriva. Men efter cirka två år var det dags att flytta hem till Stockholm och jag kände
att det var dags att prova något nytt, vilket är ännu en fördel med en sådan bred utbildning som socionomprogrammet ger. Jag började arbeta som socialsekreterare på en utredningsenhet med inriktning på yngre barn, där jag just nu jobbar min uppsägningstid för till sommaren bär det av mot nya äventyr! Då påbörjar jag ett nytt karriärsteg, även det inom myndighetssidan med inriktning barn och unga. VAD GJORDE ATT DU KOM FRAM TILL VILKEN INRIKTNING DU SKULLE VÄLJA INOM SOCIONOMYRKET? - Under mina två år som kurator började mitt hjärta slå något extra för barn vilket gjorde att det självklara valet för mig var att jobba med just barn. Jag började som sagt jobba som socialsekreterare på en utredningsenhet med inriktning på yngre barn – vilket är ett val jag inte ångrar. Och på den vägen är det. HUR ÄR DET ATT ARBETA INOM SOCIALTJÄNSTEN? - Det är välkänt att socialtjänsten har sina utmaningar, något jag fick och får uppleva dagligen men arbetet med familjerna är värt det för mig. Som jag nämnde tidigare, känslan av att hjälpa och stötta andra personer går inte att beskriva men det är också en känsla som gör att allt annat som är mer utmanande (och ibland frustrerande) är värt det. HAR DU NÅGOT TIPS TILL NUVARANDE STUDENTER? - Ett tips till nuvarande studenter är att ta vara på varje sekund av studietiden, för studietiden är något man aldrig får tillbaka (om man inte nu väljer att plugga igen). Plugga och ta till er all kunskap som era utbildningar ger er för att sen kunna nyttja fritiden på ett maximalt sätt som passar er bäst. Varje person bör forma sin studietid som den vill. För mig var just studierna på dagarna, ibland även vissa nätter, och sammanhanget som jag var i på fritiden med studenterna det som gav mig mest energi och livsglädje under studietiden. Så ta till vara på varje sekund av studietiden, för du kommer aldrig få tillbaka just den stunden som du befinner dig i just nu. TEXT: FELICIA GILLBERG FOTO: PRIVAT
22
| LÖSNUMMER
SAMTIDIGT
HEMMA HOS - STREETSTYLE - KONSUMTION - KRÖNIKA
HEMMA HOS: Film-studenten Linda Honnér TEXT: MAXINE WEARING FOTO: RONJA AHLGREN TÖRMOEN
För att kunna nyttja ett litet rum till max behöver man lägga fokus på planeringen. Linda Honnér bor i ett korridorsrum på 19 kvadratmeter på Tybblegatan och har med hjälp av förvaring, färg och detaljer skapat ett luftigt hem utan behovet av en generös planlösning.
Nu studerar Linda fjärde terminen på filmprogrammet och fasar för den dagen hon ska flytta från sitt korridorsrum. - Jag har gjort eller fixat möblerna själv för att det är ett stort intresse jag har. Det är billigare och det blir personligt, säger Linda.
LOSNUMMER.SE
| 23
”Jag hade så länge längtat efter att få ha mitt egna hem, att inreda det precis som jag själv vill och att få göra egna möbler. Att det hemmet blev ett korridorsrum är ingenting som stoppade mig från att göra det.”
När dörren öppnas in till Lindas korridorsrum möts du av ett litet vitt kapprum med benvita garderobsdörrar och luckor som möter ett ljust trägolv. Rakt fram är en dörr som leder till sovrummet och till höger om kapprummet ligger badrummet. Med ett kliv rakt över den andra dörrkarmen lämnas kapprummet bakom en och in fortsätter du till Lindas arbetsstudio, vardagsrum och sovrum, allt detta i ett och samma rum. Väggarna är vita som lyser upp i kontrast med det svartmelerade linoleumgolvet.
att man kastar ner allt som går i den förvaring som finns. - Jag försöker att skapa förvaring i hemmets alla olika hörn samtidigt som jag utsmyckar det, förklarar Linda. Utöver förvaring är Lindas val av detalj och färg i lägenheten en enorm bidragande faktor till den rymliga känslan. - En i min klass har exakt samma planlösning och storlek som jag, när han kom hem till mig stod han oförstående och sa: ”Hur kan ditt rum kännas så mycket större än mitt?”, berättar Linda.
Arbetsstudion går längs rummets vänstra vägg. Linda har placerat två träbokhyllor, som hon vitlaserat, i varsitt hörn längs väggen. Utrymmet emellan hyllorna fylls ut med ett vitt manuellt höj- och sänkbart skrivbord. Valet av arbetsstudions möbler är utifrån deras multifunktionella möjligheter och effekt. - Hyllorna valde jag för de är så personliga, utöver att jag vitlaserade hyllorna så tycker jag att det automatiskt blir ens egen design utifrån hur man justerar hyllornas olika plan. Genom att variera dem kunde jag enkelt skapa en luftigare känsla, säger Linda.
Färgskalan som går i lägenheten är vitt, grått och grönt. Grundfärgen genom hela lägenheten är en gammaldags vit för att skapa ett mjukare ljus och göra rummet luftigare. I rummets mitt bryts de mjuka vita tonerna med ett mörkt soffbord av ek. I badrummet fanns, när Linda flyttade in, ett badrumsskåp. - Jag ville förlänga det på något sätt med öppna hyllor. Jag hittade ett avlastningsbord i ek för hundra kronor, köpte tre stycken och målade dem vita. Två av dem har jag ställt på varandra under badrumsskåpet och ett av dem har jag som sängbord, berättar Linda.
I båda bokhyllorna pryds de nedersta hyllorna med gråa och vita lådor i olika former och storlekar. Lådorna använder Linda inte bara som en stilren finish till hyllornas utseende utan har dem även för att möjliggöra till mer förvaring. När utrymmen blir begränsade för förvaringslösningar, är det lätt
Innan Linda köpte sin soffa av en annan student i Örebro hade hon en uppblåsbar tjock luftmadrass som soffa, med vitt överdrag och kuddar, vilket hon tyckte funkade jättebra som en tillfällig lösning.
24
| LÖSNUMMER
”När man går in i ett hem går man in i någons personlighet. Oavsett om man lagt tid på sitt hem eller inte finns alltid detaljer som avslöjar något om personen som bor där. Många definierar ett korridorsrum som sunktigt. Men det ska inte stoppa en utan det handlar om vad man gör det till!”
”Hyllan på väggen har jag gjort själv med fästen som kostade 50 kronor styck och en furuskiva som heller inte är så dyrt. Skivan laserade jag med färgen jag hade över från de andra hyllorna.”
LOSNUMMER.SE
| 25
”De helv ita k en gamm uddfodralen sydd e jag från al gardin Myrorna som jag hittade p å för 20 kro nor.”
”Jag hade länge velat göra mitt egna bord av något fint trä. Jag köpte ett gammalt symaskinsbord billigt i ”Dom kallar oss studenter ” förra vintern på grund av att jag blev förälskad i träskivan och tänkte att jag skulle göra om det till något annat. Det slutade med det blev ett soffbord i perfekt storlek för mitt rum i Tybble. Min morbror hjälpte mig att konstruera benen med några gamla järnrör han hade från ett bygge han gjort. Det blev billigare än vad ett liknande bord nog annars hade kostat. Att resten av mina möbler och alla textilier är vita gör att bordet kommer in i sin rätt, enligt mig.”
TEXT: MELISSA HÖGBERG YILMAZ FOTO: MARKUS LUNDQVIST OCH MELISSA HÖGBERG YILMAZ
STREETSTYLE
26
| LÖSNUMMER
Bucket hat: Adidas Jeansjacka: Monki Ryggsäck: Adidas Jeans: Monki Skor: Puma
LOSNUMMER.SE Trรถja: Beyond retro Byxor: Monki Skor: Vans
Kappa: Selected femme Blus: Mango Kjol: Monki Skor: Converse
| 27
28
| LÖSNUMMER
KONSUMTION
SKRIBENT
Melissa Högberg Yilmaz
VISSTE DU ATT...? ... enligt SCB-statistiken lägger kvinnor nästan dubbelt så mycket pengar på klädkonsumtion gentemot män. Och under en livstid köper den genomsnittliga svensken kläder och skor för 650 000 kronor. ... för att producera en enkel t-shirt krävs det bara vid tillverkningen 1400 liter vatten, vilket motsvarar tio välfyllda badkar. Och för att framställa ett kilo bomull krävs det mellan 7000-29 000 liter vatten samt ett kilo kemikalier. ... den genomsnittliga skandinaviska textilkonsumtionen under 20 år motsvarar att köra en bil ett varv runt jorden.
TRE FARLIGA KEMIKALIER I DINA KLÄDER - Krom. Används vid garvning av läder och även i vissa färger som används vid textiltillverkning. Sexvärt krom är allergiframkallande och kan orsaka cancer. - Nonylfenolextoxylat. Används vid tvätt, färgning och tryck vid produktion av textilier. Bryts ned till nonylfenol som är giftigt för vattenlevande organismer och misstänks ge nedsatt fortplantningsförmåga. Nonylfenol tas inte om hand av reningsverken utan hamnar i avloppsslam och vattendrag. - Azofärgämnen. Används för att ge textilier klara färger. Vissa azofärgämnen kan brytas ned till cancerframkallande arylaminer och är därför förbjudna inom EU. Notis: Kemikalierna är förbjudna inom europeisk klädproduktion, men eftersom en större del av den textila importen sker från länder vars lagar inte förbjuder kemikalierna hamnar ändå ämnena i våra kläder.
TIPS: THE TRUE COST Dokumentären ”The true cost” behandlar textilproduktionens alla aspekter och ger ett vitt perspektiv på branschens alla aktörer samt hur vi påverkas i vår konsumtion. Definitivt tankeväckande 92 minuter. Finns blandannat på Netflix eller Svt play.
LOSNUMMER.SE
MELISSA HÖGBERG YILMAZ: ”DET HAR GÅTT ÖVER STYR” Det har gått över styr. Det har gått så pass mycket över styr att den svenska befolkningen idag beräknas behöva 4, 2 jordklot för att täcka upp sitt energiförbruk. Jag talar om girighet, vårt samhälles hungrande begär efter materiell flärd som influerar såväl den privata individens sfär, men som även omfattar den globala marknadsekonomin, producenterna samt i en rasande hastighet förpestar vår miljö. Konsumtion kan idag 2017 betraktas som en folksjukdom, viruset sprids via sociala medier som förmedlar hur vi skall hålla oss uppgraderade för den rådande agendan och botemedlet, antibiotikan, finner vi i vår hetsande konsumtion. Men effekten blir densamma som när man överförbrukar antibiotika, läkemedlet biter tillslut inte på sjukdomen och man blir resistent. Den euforiska kicken inför en ny konsumerad vara försvinner lika snabbt som varan hamnar i vår överfyllda garderob och vi finner oss lika snabbt på återbesök i eufori paradiset på jakt efter ännu en kick. Mode av idag har blivit en bransch som utnyttjar den rådande epidemin, det tidigare respekterade hantverkaryrket har gått från att lansera fyra kollektioner per år till att idag kunna erbjuda den hungrande konsumenten trettiosex kollektioner, alltså en vareuppdatering varannan vecka. Konceptet snabbmode är en textil marknadsidé som erbjuder konsumenten billiga textilier och ett ständigt uppdaterande nyhetsvärde, där konsumenten genom den skamligt billiga summan har råd att hålla sig till den rådande trendagendan. Vi kan med dagens uppdaterade media rapportering inte förneka vår kännedom kring förhållandena våra kläder produceras under. Underleverantörer som för en minimal kompensation och med livet på spel producerar det vi tar för givet är vår rätt att konsumera. Varje år beräknas genomsnitt svensken inhandla femton kilo textilier, varav fyra kilo skänks till andrahandsförsäljning, åtta kilo slängs direkt i sopporna och tre kilo förblir hängande i garderoben . Att vi kan konsumera på ett så slösaktigt sätt är inte ett tecken på att vi har större ekonomiska tillgångar. När vi köper billiga textiler tros vi göra ett kap, men egentligen blir vi inte rikare när vi exponeras för den idag relativt billiga konsumtionen, utan vår ekonomi sinar och eftersom vi resonerar utifrån en kvantitativ konsumtion före kvalitet så är produkterna ur ett långsiktigt perspektiv ingen investering utan endast en minussumma på kontot. Varför fortsätter vi då konsumera på detta kvantitativa sätt? Det är inte faktumet att vi ”inte har något att ta på oss” när
FOTO: MARKUS LUNDQVIST
fredagens festligheter nalkas, utan att vi lever i ett samhälle där vi förväntar oss att införliva ett specifikt konsumtionsmönster. Vi är barn av vår tid och vi speglar genom vår hetsande konsumtion den rådande tidsandan. Det är först när vi blir satta i lampljuset som konsekvenserna av vår giriga livsstil hinner ifatt oss. Den 24 april 2014 rasade en fyravånings byggnad i stadsdelen Sava, i Indien och textilindustrins oglamorösa baksida hamnade på första sidan världen över. 1129 människor omkom i fabriksolyckan och ytterligare 2500 människor skadades. Det är här vår konsumtion ställs inför ett moraliskt dilemma, ska en annan människa behöva dö för att du skall kunna bära en tröja för femtio kronor? Vi är inte passiva som konsumenter, vår vetskap gör oss till aktörer där vi gör ett aktivt val att handla tröjan eller låta den hänga kvar på galgen. Och vi kan inte passa över bollen på andra planhalvan och tro att en osynlig kraft kommer passar den tillbaka. Ansvaret ligger i vårt konsumtionsmönster, där du som konsument har monopol i produktionsmarknaden då branschföretagen alltid kommer producera det som du kan tänkas köpa. Slutligen vill jag uppmana till en tankeställare; nästa gång du står och väger mellan beslutet att köpa eller icke köpa, kan du skänka en tanke till vad du egentligen har gömt i garderoben och ställa dig frågan om du egentligen behöver plagget. Du sparar dels plats bland galgarna och behåller några kronor extra på kontot, samtidigt som du som konsument gör ett statment till butiken, att du inte går på deras billiga trick.
| 29
DESSA SIDOR PRODUCERAS AV ÖREBRO STUDENTKÅR
ÖREBRO
STUDENTKÅR
Örebrodagen HT15 Foto: Andreas Lundgren
DESSA SIDOR PRODUCERAS AV ÖREBRO STUDENTKÅR
Vad är Örebro studentkår?
Ö
rebro studentkår är våra nio kårsektioner. Det är vi som gör studentlivet till så mycket mer än bara studier. Det är vi som är faddrar, styrelsemedlemmar i kårsektionerna och de engagerade i alla utskott. Vi är Örebro studentkår. Det är vi som kämpar och bråkar för att vi alla ska få den utbildning som har lovats oss. Vi som ser till att vi studenter inte blir orättvist behandlade när det kommer till vår utbildning. Vi är Örebro studentkår. Det är vi som påverkar bostadsföretagen och kommunen för att alla studenter ska ha en fullgod bostad under sin studietid. Vi är Örebro studentkår. Tillsammans är vi Örebro universitets enade studentröst, och ju fler vi är desto starkare blir vi.
Hur blir jag medlem? 1. Om du är med på introduktionen ingår medlemskap för två terminer i Örebro studentkår. För att vara med på introduktionen köper du en introduktionspåse hos din kårsektion. Du kan självklart vara medlem i Örebro studentkår utan att vara med på introduktionen. Även då kan du köpa medlemskap hos din kårsektion, detta kan du göra året runt. 2. Du är varmt välkommen in till Örebro studentkårs kansli för att bli medlem. Kansliet finns på campus Örebro och ligger i samma byggnad som Kårhuset. Kansliet är öppet vardagar mellan 10-13. 3. Du kan också bli medlem direkt på Örebro studentkårs hemsida orebrostudentkar.se. Klicka helt enkelt på knappen ”Bli medlem”.
รถ L SNUMMER www.losnummer.se
Du hittar Lรถsnummers alla papperstidningar digitalt pรฅ issuu.com/losnummer.