Portfolio L O V E L A G E R C R A N T Z 2 016 –2 0 2 0
Att lyfta ett monument Ã…K 5 | EX AMENSAR BETE | V T 2020
HÖGTIDLIGHET
VA R DA G L I G H E T
HÖGTIDLIGHET
VA R DA G L I G H E T
K VA D R AT
K VA D R AT
CIRKEL
RYMD
LJUS
HÖGTIDLIGHET
HÖGTIDLIGHET
VA R DA G L I G H E T
K VA D R AT
VA R DA G L I G H E T
CIRKEL
K VA D R AT
RYMD
ÖPPENHET
RYMD
INTIMITET
LJUS
MÖRKER
C E N T RU M
PERIFERI
HÖGTIDLIGHET
VA R DA G L I G H E T
K VA D R AT
CIRKEL
CIRKEL
INTIMITET
ÖPPENHET
SLUTENHET
LJUS
MÖRKER
C E N T RU M
PERIFERI
KOMPLEXITET
ENKELHET
HÖGTIDLIGHET
VA R DA G L I G H E T
K VA D R AT
CIRKEL
RYMD
INTIMITET
LJUS
MÖRKER
C E N T RU M
LJUS
MÖRKER
C E N T RU M
PERIFERI
KOMPLEXITET
ENKELHET
HÖGTIDLIGHET
VA R DA G L I G H E T
K VA D R AT
CIRKEL
RYMD
INTIMITET
LJUS
MÖRKER
C E N T RU M
PERIFERI
C E N T RU M
PERIFERI
KOMPLEXITET
ENKELHET
LJUS
MÖRKER
MÖRKER
ÖPPENHET
SLUTENHET
KOMPLEXITET
MATERIAL,FÄRGSCHEMA OCH KONTRASTERANDE MOTIV SAMPLADE FRÅN ASPLUNDS HUVUDBYGGNAD
BA K G RU N D Att lyfta ett monument föreslår en ny tillbyggnad till Stockholms stadsbibliotek. Projektet syftar till att utöka bibliotekets publika ytor och utrymmesmässigt fokus har varit basarerna från 1930 som vetter mot Sveavägen. Biblioteket är ett unikt kulturarv och troligtvis Sveriges kändaste byggnad utomlands. Att göra en tillbyggnad till ett sådant monument auktualiserar omedelbart en mängd frågor. Frågeställningen som har undersökts har varit hur man som arkitekt kan tänka vid utformningen
av ett tillägg i en historiskt känslig och värdefull kontext. Vilka förhållningssätt är de mest lämpliga i en laddad och världsunik miljö? Som arkitekt bör man oftast noggrant ta ställning till sin omgivning och relatera till den i sitt förslag. I detta examensarbete gavs möjligheten och utmaningen till övning i konsten att relatera, i en kontext av exceptionellt stor vikt.
tillbyggnaden har varit att underordna sig huvudbyggnaden utan att hemfalla åt p astisch. Tesen är att man kan tillåta sig själv rätt stor frihet, så länge som man identifierar och samplar vissa av de bärande motiv, material, rumsorganisation, färgscheman och liknande från huvudbyggnaden. På så sätt är målet att de två byggnaderna ska komma att harmoniera och, förhoppningsvis, även lyfta varandra.
»Sampling« har fått benämna den metod som har arbetats fram i projektet. Målet vid utformningen av 4
PLAN 0
20M SKALA 1:400
6
To the Core Ã…K 5 | OMBYGGNAD | HT 2020
BA K G RU N D På Kungsträdgårdsgatan 12 i Stockholm ligger Katolska kyrkan. Församlingen är trångbodd och i detta spekulativa projekt föreslås hur lokalerna skulle kunna byggas om för ett nytt ändamål. Byggnadens fasad från 1880-tal är tungt dekorerad med ornament i nybarock stil. Själva kyrkan tillkom 100 år senare och är byggd på den plats där innergården en gång låg. Kontrasten mellan Kungsträdgårdsgatans hektiska tempo och insidans lugn kunde knappast vara
större. För icke församlingsmedlemmar är det få som hittar in, men kyrkans förrum är öppet för alla och väl värt ett besök med sitt takljus och lugna stämning. I To the Core har kyrkan byggts om till romerskt bad. Fasadens ornamentik har skalats bort och ersatts med ett lugnare uttryck. Entrédörren är borttagen för att göra förrummet till en fortsättning av gatan. Förrummets takfönster ersätts med ett öppet hål mot himlen som i atriumgården som historiskt anslöt det romerska badet.
Rummet blir en »pocket park« där vem som helst kan slå sig ned och njuta av lugnet, bara några steg från larmet utanför. Vädret kommer alltid vara påtagligt. Under taköppningens rundel finns en damm med vatten som suggestivt porlar vidare in i ett hål i väggen. Syftet är att skapa en stämning och samtidigt antyda det bad som finns på andra sidan väggen. På atriumgården lever en del av den andlighet, som en gång förbehölls de katolska kyrkobesökarna, vidare och förhoppningsvis kommer att välkomna fler. 20
A XO N O M E T R I S K S I T UAT I O N S P L A N 0
50M SKALA 1:1000
21
B K U
KITCHEN DRESSING ROOM
N CAFETERIA
G S T R Ä D
A
A
ROMAN BATHS
G Å R D S G
SHOP & TICKETS
A DRESSING ROOM
T A
B N
PLAN
BEFINTLIGT TILLÄGG
0
10M SKALA 1:200
24
En gemensam bakgård Å K 4 | O M B YG G N A D | H T 2 019
09:00 12:00 15:00 (AUGUSTI)
JÖNKÖPING OCH MUNKSJÖN
MUNKSJÖ FABRIKSOMRÅDE
ACKUMULERAD SKUGGSTUDIE, MUNKSJÖSTADEN
BA K G RU N D I Jönköping, intill Munksjön, planeras för ett nytt bostadsområde. Som på många håll runt om i världen är det ett gammalt industriområde med attraktivt sjöläge som nu exploateras. Namnet blir »Munksjöstaden« och ett par av de sekelgamla fabrikerna i tegel behålls som minnen av platsens historia.
En »skuggstudie« av det kommande bostadsområdet visade att innergårdarna blir väldigt små i förhållande till den planerade hushöjden, vissa hus med upptill nio våningar, vilket skapar skugga större delen av dagarna. En väderstudie visade därtill att området intill sjön är utsatt för mycket vind och relativt låga temperaturer.
Platsen för projektet En gemensam bakgård är den trapetsformade »Säckfabriken« som ligger intill kajkanten. Byggnaden består av fem skepp med sadeltak.
Ur dessa två studier föddes idén att skapa en botanisk trädgård som är öppet för alla året runt. De enskilda sadeltaken ersätts med ett stort gemensamt glastak
för att skapa en evig sommar. Hyresgäster som kafé, restaurang och affär hjälper till att finansiera verksamheten. Det södra och största skeppet delas upp i två våningar. På undervåningen kafé och restaurang och på övervåningen växthus för att försörja inrättningarna med grönsaker. Övriga skepp får full takhöjd och delas in i olika tempererade zoner. Man tar sin matbricka och sätter sig var som helst i trädgårdens olika rum som är inredda med bordsgrupper inbäddade i den eviga grönskan. 28
Kvarnbackaskolan Ă… K 3 | K A N D I D A T P R O J E K T | V T 2 017
4–6
7–9
BA K G RU N D På Årstafältet planeras för 6 000 nya bostäder. Det kommer behövas en hel del nya skolor och Kvarnbackaskolan är ett förslag på hur en av dessa skulle kunna gestaltas. Tomten ligger i skärningspunkten mellan den nya stadsdelen, Östbergahöjden och ett skogsparti, Kvarnbacken. Skolan byggs på vacker naturtomt med slipade klipphällar, martallar och markväxter som ljung och blåbär. Skolan är indelad i årskurs 4–9 med tre parallellklasser per årskurs. Styrande för utformningen av skolan har varit tre principer:
1. Vikten av en hemlik och trygg uppväxtmiljö 2. Pedagogik och inlärningssätt bör förändras med stigande ålder 3. Tillvaratagande av platsens naturliga resurser Att känna sig hemma har varit ett uttalat mål med skolan. Därför är den klassiska, storslagna skolentrén ersatt av flera små. Därför tar man av sig skorna och ställer dem innanför vindfånget, innan man går vidare in i skolan. Därför är skolan byggd i ett plan, vilket ger en mer överskådlig och jordad känsla för eleverna.
Skolan byggs efter grundantagandet att sättet barn bäst inhämtar kunskap skiftar från mellan- till h ögstadiet. Högstadiet har sina klassrum extrovert vända utåt gatan, som en symbol för att de ska snart ska vidare ut i världen, medan mellanstadiet introvert blickar inåt gården för att inte distraheras för mycket av världen utanför. Mellanstadiet har en mer rigid och repetativ planlösning, där varje hemklassrum alltid ackompanjeras av ett grupprum och ett par toaletter. Högstadiet präglas av en större flexibilitet; här är grupprummen mer utspridda och delas av flera olika klasser efter behov. 36
Meditera—Passera Å K 3 | S T A D S R U M | V T 2 017
BA K G RU N D Munkbrohamnen är en plats i Stockholm med exceptionellt bortslösade kvaliteter. Platsen är mest känd för den helikopterplatta som varit samlingsplats för skinheads och punkare sedan 1980-talet. Det är en kajpromenad med fantastiska vyer över Riddarfjärden åt väster. Trots det vackra läget är det en plats de flesta bara passerar förbi. Detta beror till största del på det ihållande trafikbullret från den intilliggande Centralbron med två järnvägsspår och sex filer motorled.
I projektet Meditera—Passera föreslås hur man skulle kunna ta tillvara på platsens fantastiska förutsättningar. Trappan som de många cykelpendlarna, mellan Södermalm och City, dagligen tvingas forcera ersätts med en lång ramp med låg lutning (1:24). Rampen gör platsen tillgänglig även för rullstolsbundna. Från tunnel banans entré mynnar under rampen ett trattformat rum som vecklar ut sig mot panoramavyn över Riddar fjärden. Rummet sträcker sig nästan hela vägen fram till kajkanten för att rama in vyn och samtidigt filtrera bort bakgrundsljuden från trafiken.
Utvändigt material är platsgjuten betong som är infärgad med ljust rosa pigment. Invändigt kläs det publika rummet med CNC-frästa korkplattor som fungerar som ljudabsorbenter och samtidigt skapar en mjuk struktur som påminner om en gammeldags chesterfield-soffa. Här kan man i lugn och ro sitta och meditera solnedgången, innan man lugn fortsätter vidare.
44
Järladal Å K 3 | S T A D S B Y G G N A D | H T 2 016
ARBETSOMRÅDE MARKERAT I GULT
VY FRÅN ÖSTER ÖVER DAGENS TRAFIKLED GENOM OMRÅDET
PLATSMODELL AV JÄRLADAL, 1:1000
BA K G RU N D Platsen för detta stadsbyggnadsprojekt är området mellan köpcentren Sickla köpkvarter och Nacka Forum. Det är ett område som präglas av en kraftigt överdimensionerad motorled som skär genom området och skapar ett öppet sår som förhindrat en naturlig sammankoppling mellan ett flertal angränsande bostadsområden. Stadsbyggnadsförslaget Järladal är ett försök att läka ihop de olika delarna och dessutom skapa förutsätt-
ningar för ett område att bli självförsörjande när det kommer till den service, som i dagsläget tillgodoses av de två köpcentren. Parallellt med trafikleden ett par hundra meter norrut går Värmdoleden (222). Sedan den tillkom på 1970talet har den 16 meter breda leden genom Järla blivit obsolet och har bara 7 % av Värmdöledens trafikmängd. Vägen tar med andra ord upp en oförsvarbart stor yta som i sig är områdets största barriär.
Järladal blir en mycket tät och typologiskt blandad stadsdel som byggs på den plats där dagens trafikled går. Det går fortfarande att passera med bil genom stadsdelen, men hastigheten dämpas och trafiken anpassas till de gåendes tempo. Biltrafiken väntas minska ytterligare i och med den tunnelbanestation som ska byggas i området. Den sammanlagda befolkningen i det sammanläkta Järlaområdet kommer skapa ett tillräckligt underlag för att göra trakten oberoende av de omgivande köpcentren och därmed minska behovet av kortare bilturer.
DETTA PROJEKT GJORDES I SAMRBETE MED IVAN GRELZ, TOMMY HALÁSZ OCH ANTONIA HEIDENBORG
50
Tillsammans – eller alla för sig Å K 2 | T R Ä H U S | V T 2 016
BA K G RU N D Tillsammans – eller alla för sig är ett tänkt scenario baserat på Kod arkitekters koncept »500k« från 2013, där man uppmuntrade villaägarna att ta ett ansvar för den nationella b ostadsförsörjningen genom att förtäta villaträdgårdarna. Efter att ha hyrt ut villans undervåning till ett par kompisar ett par år, föds idén till ett kollektiv med fler vänner. Man bestämmer sig för att bygga ut den gamla sommarstugan som stått obebodd på tomten sedan evigheter.
Det främsta målet med kollektivet är att få känna att man ständigt är omgiven av de bästa personerna i världen. Men nästan lika viktig är möjligheten att kunna dra sig undan. I förslaget har husens placering inspirerats av den klassiska gårdsformen. Tanken är att skapa en gemensam gårdsplan som blir en samlingspunkt och naturlig träffyta för de boende i kollektivet. Det stora bostadshuset byggs ut från den gamla sommarstugan. Nockhöjd och panel från stugan sätter form även på
den nya b yggnaden. Det gamla husets tegeltak byts ut och de två husen får ett gemensamt plåttak. Istället för svartmålade bräder behandlas det nya husets panel enligt den japanska traditionella metoden »Shou sugi ban«, där man bränner trä ganska hårt för att göra det mer beständigt mot angrepp (från både röta och eld). I fasaden som vetter mot gården kan man tydligt se vad om är gemensamt och vad som är privat. Fönstren till de privata rummen är små och har luckor som i stängt läge blir en sömlös del av den liggande panelen. 54
TEKNISKT SNITT 0
1M SKALA 1:40
57
Blandat