Placemaking på Värnhemstorget by lovisagyllensward

PLACEMAKING PÅ VÄRNHEMSTORGET

- Betydelsen av feministisk stadsplanering, för en socialt hållbar stadsutveckling

Placemaking på Värnhemstorget - Betydelsen av feministisk stadsplanering, för en socialt hållbar stadsutveckling

Placemaking at Värnhemstorget -The importance of feminist urban planning, for a socially sustainable urban development

Embla Niemi & Lovisa Gyllenswärd

Byggd Miljö Kandidatnivå 20 högskolepoäng Vårterminen 2021 Handledare: Jonas Alwall

Tack! Vi vill rikta ett stort tack till Petra Svensson Gleisner på LINK Arkitektur, som med sin expertis har varit ett bollplank och en Placemaking-mentor för oss genom hela examensarbetet. Tack för ditt uppmuntrande och inspirerande engagemang i vår process. Tack för din generositet, att du regelbundet under dessa 3 månader har tagit dig tiden att sitta i zoom-möten med oss och velat följa arbetets utveckling. Dina infallsvinklar, tips och råd på vägen har varit viktiga för examensarbetet såväl som för oss i att växa och utvecklas inför en kommande yrkesroll. Vi vill självklart även tacka vår handledare Jonas Alwall som har väglett oss genom hela processen och varit tillgänglig vid minsta lilla fråga.

SAMMANFATTNING Det finns en problematik med städer som innehåller otrygga och exkluderande stadsrum, eftersom den demokratiska rätten till staden då hotas. Problemet grundar sig i det strukturella förtryck mot personer som skiljer sig från den förväntade normen kring kön, etnisk tillhörighet, klass, sexualitet, funktionsvariationer samt könsidentitet och könsuttryck (Almén 2014). Detta ställer krav på planerare och arkitekter att inkludera olika målgrupper i en stadsutvecklingsprocess, för att på så sätt säkerställa att stadsrum både är utformade för och används av en bred målgrupp. I syfte att främja den sociala hållbara stadsutvecklingen är en högst grundläggande faktor för att en plats ska kännas trygg att få folk att stanna kvar på platsen och inte bara passera förbi. “Placemaking är […] att omvandla otrygga, outnyttjade stadsmiljöer till platser med en stark identitet som lockar människor. […] syftet är att öka användningen av det offentliga rummet samt att skapa ett mervärde i stadsmiljön.” (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018b) Utöver det egna insamlade empiriska materialet har en tillämpning av teoretiska perspektiv - i form av forskning, kartläggningar och konkreta modeller för platsutveckling - legat till grund för att föra studien framåt, både i förståelse av ämnet men även i form av praktiska tillämpningar. Underlaget har vidare delats in i följande kategorier: Placemaking, Feministisk Stadsplanering och Kartläggning av av mänskliga beteenden i urbana miljöer. Genom fyra faser används blandade metoder för att på ett varierat sätt undersöka de problemformuleringar som ställs. Det hela startar i en enkätundersökning, som leder till en jämförande studie, vilken i sin tur leder till en etnografisk studie på den utvalda platsen, som slutligen mynnar ut i ett gestaltningsförslag. Hela studien är beroende av den föregående fasen då slutresultatet är baserat på allt tidigare material som blivit insamlat. Utifrån det insamlade materialet, tidigare publicerad statistik och litteratur i feministisk stadsplanering formuleras en hypotes och teori som kan förklara varför kvinnor respektive män upplever (o)trygghet i offentliga miljöer. Därmed gör vi ett eget teoretiserande om varför samhället ser ut som det gör. Slutsatserna ur det observerade faktumet härleds och exemplifieras i den sista fasen, genom ett gestaltningsförslag på Värnhemstorget. Ämnesord: Placemaking, Feministisk stadsplanering, Trygghet, Inkludering, Urbanisering, Jan Gehl, Malmö, Värnhemstorget

ABSTRACT There is a problem with cities that contain unsafe and exclusive urban spaces since the democratic right to the city is threatened. The problem is based on the structural oppression of people that differs from the expected norm regarding gender, ethnicity, social class, sexuality, disability, gender identity, and gender expression (Almén 2014). This requires planners and architects to include different target groups in the urban development process, to ensure that urban spaces are both designed for and used by a broad target group. In order to promote socially sustainable urban development, a fundamental factor for a place to feel safe is to get people to stay in the place and not just pass by. “Placemaking is […] about transforming unsafe, unused urban environments into places with a strong identity that attracts people. […] the aim is to increase the use of public space and to create added value in the urban environment.” (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018b) In addition to the own collected empirical material, an application of theoretical perspectives in the form of research, surveys and concrete models for site development - has been the basis for advancing the study, both in understanding the subject but also in the form of practical applications. The data has been further divided into the following categories: Placemaking, Feminist Urbanism and Mapping of human behavior in urban environments. Through four phases, mixed methods were used to examine the problem formulations in a varied way. It all started with a survey, which led to a comparative study, which then led to an ethnographic study at the selected site, which ultimately resulted in a design proposal. The whole study was dependent on the previous phase as the finished result was based on all previous material that had been collected. Based on the collected material, previously published statistics, and literature in feminist urbanism, a hypothesis and a theory was formulated that could explain why women and men experience (un)safety in public environments. Thus, we made our own theorizing about why society works the way it does. The conclusions from the observed fact were derived and exemplified in the last phase, through a design proposal for Värnhemstorget. Keywords: Placemaking, Feminist urbanism, Safety, Inclusion, Urbanization, Jan Gehl, Malmö, Värnhemstorget

INNEHÅLL

INLEDNING 1.1 Ämne ................................................................................................................... 13 1.2 Problemformulering ............................................................................................ 14 1.3 Syfte, frågeställningar och disposition ................................................................ 16

1.3.1 Generellt syfte ...................................................................................... 18

1.4 Avgränsningar ..................................................................................................... 19 1.5 Begreppsdefinitioner .......................................................................................... 20

TILLÄMPNINGAR AV TEORETISKA PERSPEKTIV 2.1 Tre kategorier för platsutveckling ......................................................................... 25 2.2 Placemaking ........................................................................................................ 27

2.2.1 Uppkomsten av Placemaking ............................................................... 27

2.2.2 Placemaking idag och Placemaking i Norden ....................................... 29

2.2.3 Vår tillämpning av Placemaking ........................................................... 30

2.2.3.1 Trygghet, identitet, värde ...................................................... 30

2.2.3.2 Åtta nycklar ............................................................................ 31

2.2.3.3 Nordiska förhållanden att ta hänsyn till ................................. 33

2.2.3.4 Medborgardialog .................................................................. 33

2.2.3.5 The Power of Ten ................................................................... 33

2.3 Feministisk stadsplanering .................................................................................. 35

2.3.1 Uppkomsten av feministisk stadsplanering .......................................... 35

2.3.2 Exempel på feministisk stadsplanering idag ......................................... 37

2.4 Kartläggning av mänskliga beteenden i urbana miljöer ...................................... 39

2.4.1 Nödvändiga, frivilliga och sociala aktiviteter ........................................ 39

2.4.2 Kvalitetskriterier för goda offentliga miljöer ......................................... 40

2.4.3 Malmö Stads områdesundersökning (MOMS) ...................................... 41

METOD 3.1 Metodtriangulering ............................................................................................. 43 3.2 Metodval ............................................................................................................. 43 3.3 De fyra olika faserna ............................................................................................ 44

3.3.1 Fas 1: Enkätundersökning ..................................................................... 44

3.3.2 Fas 2: Jämförande studie mellan en grön plats och en röd plats ........... 44

3.3.3 Fas 3: Etnografisk studie och personliga möten på en gul plats ............ 45

3.3.4 Fas 4: Gestaltningsförslag ..................................................................... 45

3.4 Expertgranskning ................................................................................................. 46 3.5 Forskningsetik och anonymisering av personuppgifter ....................................... 46

EMPIRI OCH ANALYS 4.1 Upplevd (o)trygghet i Malmö .............................................................................. 49

4.1.1 Grundläggande frågor ......................................................................... 49

4.1.2 Rörelse i staden .................................................................................... 51

4.1.3 Upplevd trygghet i staden .................................................................... 54

4.1.4 Trygghet och otrygghet kopplat till en specifik plats i Malmös innerstad 55

4.1.5 Generell analys av resultatet ................................................................ 55

4.1.6 Topp fem ............................................................................................. 57

4.1.7 Strategiska överväganden .................................................................... 58

4.1.8 Hur uppfattas en grön plats? ................................................................ 60

4.1.9 Hur uppfattas en röd plats? .................................................................. 62

4.1.10 Hur uppfattas en gul plats? ................................................................. 64

4.1.11 Slutsats av analys ................................................................................ 64

4.1.12 Pildammsparken - både grön, röd och gul .......................................... 66

4.2 Jämförande studie med bakgrund i Jan Gehls teori ......................................... 70

4.2.1 Jan Gehls kvalitetskriterier för goda offentliga miljöer ......................... 70

4.2.2 Resultat av den jämförande studien ...................................................... 71

4.2.3 Slutsats av den jämförande studien ...................................................... 76

4.2.4 Tolkning ................................................................................................ 77

4.3 Etnografisk studie och personliga möten ............................................................ 79

4.3.1 Analys av en gul plats ........................................................................... 79

4.3.2 Observationer på Värnhemstorget del 1 .............................................. 82

4.3.3 Samtal på Värnhemstorget ................................................................... 83

4.3.4 Observationer på Värnhemstorget del 2 .............................................. 95

DISKUSSION OCH SLUTSATS 5.1 Återkoppling till studiens syfte och viktigaste byggstenar .................................. 99 5.2 Vad gör en plats trygg/otrygg? ........................................................................... 99 5.3 Vilka platser i Malmö upplevs som trygga/otrygga? ........................................... 100 5.4 Finns det någon skillnad i hur män respektive kvinnor resonerar kring trygghet rent generellt? ..................................................................................................... 101 5.5 Vilka skillnader finns i hur män och kvinnor rör sig på och använder platsen? ...... 101 5.6 Vilka behov och önskemål finns hos de som rör sig på platsen? ........................ 102 5.7 Slutsats ................................................................................................................ 102

06 07

GESTALTNINGSFÖRSLAG 6.1 Placemaking på Värnhemstorget ........................................................................ 105

REFERENSLISTA Litteratur .................................................................................................................... 115 Elektroniska källor ...................................................................................................... 116 Figurer ....................................................................................................................... 119 Omslag ...................................................................................................................... 121 Bilagor ....................................................................................................................... 122

01 Inledning

I det här avsnittet beskriver vi relevansen i att studera det angripna ämnet; presenterar studiens disposition, frågeställningar, syfte samt viktiga begrepp att ha koll på under uppsatsens gång

1.1 ÄMNE Det här examensarbetet behandlar ämnet Placemaking (Platsskapande) som uttryck för feministisk stadsplanering och besvarar frågor gällande trygghet, social kontroll och inkludering i Malmös innerstadsmiljö. Det mest fundamentala för Placemaking är att omvandla ytor till platser, vilket innebär att dessa platser skapar utrymmen för gemenskap där människor upplever trivsel och inkludering (Perrault et al. 2020). Intresset för ämnet grundar sig i något som vi egentligen har jobbat väldigt mycket med under vår kandidatutbildning, men som vi inte har haft ett ord för - förrän nu. Nämligen Placemaking. Placemaking är från början ett amerikanskt begrepp och en metod inom stadsplanering som syftar till att omvandla och aktivera stadsrum till att bli trygga och attraktiva platser (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018b). Det kan handla om platser som är tomma, outnyttjade, anonyma, som saknar identitet eller har hög brottsstatistik. LINK Arkitektur, Stiftelsen Tryggare Sverige och Future Place Leadership har tillsammans utformat handboken Placemaking in the Nordics (2020) för hur Placemaking är applicerbart i en Nordisk kontext. Vi har använt handboken tillsammans med den förkunskap om Placemaking som vi förvärvat under utbildningen, såsom Jane Jacobs och Jan Gehl. Vi har även fått rådgivning och stöd under arbetets gång av Petra Svensson Gleisner som är en av författarna till verket. Placemaking kan ske i lite olika form. Det behöver inte vara stora åtgärder för att förändra något utan det kan vara snabba, enkla och billiga medel. Men även mer långvariga och kostsamma projekt såsom att omdesigna ett torg eller en park.

1.2 PROBLEMFORMULERING Det finns en problematik med städer som innehåller otrygga och oinkluderande stadsrum. I och med att vi blir mer urbaniserade och att staden både förtätas och växer (WSP u.å.), är det av stor vikt att de offentliga miljöerna utformas för att gynna såväl allmänheten som den enskilda individens välmående. Detta ställer krav på planerare och arkitekter att kunna möta de behov som finns i samhället, att kunna se till olika målgrupper och inkludera alla dessa, för att på så sätt främja den socialt hållbara stadsutvecklingen. Enligt Perrault et al. (2020) påverkar den fysiska miljön säkerheten och tryggheten för oss människor. En högst grundläggande faktor för att en plats ska kännas trygg är att det ryms funktioner som får folk att stanna och inte bara passerar förbi. Med fler ögon på en plats ökar den passiva övervakningen, vilket i sin tur ökar både den upplevda tryggheten och dessutom gör det mer accepterat för fler personer att stanna till på platsen. Vi människor dras till ställen som redan är befolkade av andra människor (Jacobs 2004, 56). Men det handlar också om vikten av att de som befolkar en plats inte endast är en och samma typ av människor. Utformningen av den fysiska miljön bör inkludera samt möta behoven för alla medborgare för att ingen ska uppleva diskriminering, det är först då vi uppnår en jämlik stadsmiljö (Andersdotter Fabre 2018). Problemet med otrygga stadsrum grundar sig i något som redan finns i samhället i stort, nämligen det strukturella förtryck mot personer som skiljer sig från den förväntade normen kring kön, etnisk tillhörighet, klass, sexualitet, funktionsvariationer samt könsidentitet och könsuttryck (Almén 2014). Effekten av att samhället består av normer och olika privilegier, tar sig i uttryck som att om du är en vit, heterosexuell cis-man utan funktionsvariationer och tillhör medelklassen, så är risken att utsättas för förtryck minimal. Detta går även att se i hur de offentliga miljöerna är utformade. Under större delen av 1900-talet, i och med modernismens ideal, planerades våra städer med biltrafiken i fokus (Haug 2020, 12:56). Bilen var i fokus så fort du skulle någonstans och bilvägar och parkeringar gavs stort utrymme i stadsrummet. Modernismens tankesätt har sin början i den internationella kongressen CIAM (Congrès Internationaux d’Architecture Moderne) (Mumford 2019, 291). I kongressen ingick en samling av modernismens mest framstående arkitekter (främst män), som delade samma radikala idéer om att separera de olika behoven inom staden, så som boende, arbete, handel och fritid (Mumford 2019, 294). Denna funktionella segregation ledde således till social segregation och kan ses som modernismens största

misslyckande (Mumford 2019, 295). Dessa ideal finns tyvärr kvar än idag, något som vi kan se i och med de konsekvenser som medföljde med Miljonprogrammet. Dåtidens stadsplanering resulterade även i att stadsrummen användes av och utformades utifrån mannen. Att uttrycket “en offentlig kvinna” historiskt sett var synonymt med “prostituerad” talar för hur stadsrummet var ordnat och uppdelat (Haug 2020, 12:02). Idag är kvinnor avsevärt mer involverade i stadsutvecklingsprocesser, men trots detta påverkas ändå stadsplaneringen av att en del traditionella föreställningar lever kvar kring vad som är feminint och maskulint i relation till det offentliga rummet (Perrault et al. 2020, 33). Vår tids ideal om att besitta en klimatmedvetenhet genom att prioritera kollektivtrafik, gångoch cykelbanor samt ge utrymme för blå-grön infrastruktur går inte riktigt hand i hand med modernismens ideal. På samma sätt går det inte ihop med skillnaden i mångfalden av individer som vistas i stadsrummet idag. Det krävs en större inkludering i planerandet av städer nu jämfört med vad det gjorde under modernismens tid. Placemaking-rörelsen startade av just den anledningen, då det fanns en motsättning till modernismens stadsplaneringsideal (Perrault et al. 2020, 8). Faktum är att det går att se en skillnad i hur kvinnor och män transporterar sig i staden idag. Ungefär 60 % av kvinnorna i Sverige cyklar eller promenerar, jämfört med endast 30 % av männen. (Haug 2020, 13:10). Detta bekräftar att kvinnor rör sig mer i de offentliga miljöerna, i alla fall när det gäller att ta sig från punkt A till punkt B. Därför är det högst angeläget att dessa gator, torg och parker mellan punkterna där invånarna färdas är trygga och inkluderande för såväl kvinnor som män. Otrygga, anonyma och exkluderande stadsrum blir särskilt ett stort problem för de personer som inte stämmer överens med samhällets förväntade normer, då det endast adderar fler lager till det redan existerande strukturella förtryck som finns i samhället.

”Ungefär 60 % av kvinnorna cyklar eller promenerar, jämfört med endast 30 % av männen”

Figur 1: Män och kvinnors transportering (Gyllenswärd 2021)

Jämställdhet och jämlikhet är två olika begrepp som är väsentliga att ta fasta på för att reda ut dessa frågor. Jämställdhet innebär samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män, medan jämlikhet syftar till att alla individer behandlas på samma sätt och har lika värde oavsett vilken samhällsgrupp de tillhör (Språkbruk 1995). Sådana grupper kan vara definierade utifrån från kön, etnisk tillhörighet, sexualitet, funktionsvariation, könsidentitet eller könsuttryck (Almén 2014), vilka utgör diskrimineringsgrunder, men kan också avse socioekonomisk status, klass etc. För att få en bredare förståelse för hur förtryck kan se ut i specifika situationer där det finns en skärningspunkt i maktrelationerna mellan de olika samhällsgrupperna, talar vi om intersektionalitet (Haug 2020, 03:56). I praktiken betyder detta exempelvis att en svart kvinna med en hög socioekonomisk ställning som bor i ett välbärgat område kan ha större möjligheter att påverka sin livsmiljö, än en vit man med en lägre socioekonomisk ställning som bor i ett fattigare område. Att ha ett intersektionellt perspektiv innebär således att bortse från att kvinnor respektive män är homogena grupper, och att istället inse att det finns olika diskrimineringsgrunder inuti dessa två grupper (Haug 2020, 04:20).

1.3 SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH DISPOSITION Fas 1: Syftet med studien är dels att undersöka hur Malmöborna upplever (o)trygghet rent generellt i offentliga miljöer och vilka faktorer i den byggda miljön som får dem att antingen söka sig till vissa platser eller undvika vissa platser. Detta görs genom en enkätundersökning. Frågeställningen kopplade till den här delen av studien är: - Vad gör en plats trygg/otrygg och går det att se någon skillnad i hur män respektive kvinnor resonerar kring trygghet i urbana miljöer rent generellt? Uppsatsen och enkätstudien syftar även till att undersöka hur Malmöborna upplever (o)trygghet mer specifikt i Malmös innerstad, och att utifrån 40 olika platser kunna lokalisera tre platser som enligt Malmöborna upplevs som en trygg plats (en grön plats), en otrygg plats (en röd plats) samt en plats som är mittemellan (en gul plats), (se begreppsdefinitioner sida 23 hur vi har definierat dessa tre olika platser). Dessa platser ligger till grund för den fortsatta studien. Även här vill vi undersöka om det finns en skillnad i hur kvinnor respektive män resonerar kring frågor om trygghet och otrygghet, specifikt i Malmö. Frågan vi ställer oss här är: - Vilka platser i Malmö upplevs som trygga/otrygga?

Sammanställa enkätsvar

Skriva text

Litteraturläsning

Skapa enkät

FAS 1 ENKÄTUNDERSÖKNING

Personliga möten på en gul plats Bearbeta samtalen

Besöka en röd plats

Förbereda för fas 2 & 3

Besöka en grön plats

FAS 2 JÄMFÖRANDE STUDIE

Sammanställa resultatet av platsbesöken

Skissa på gestaltningen

Etnografisk studie på en gul plats

Jämförande studie utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier

Lokalisera plats grön, röd, gul

Skriva text Litteraturläsning

Besöka en gul plats

FAS 4 GESTALTNINGSFÖRSLAG Situationsplaner: befintlig & gestaltning Gestalta platsen i Sketchup

Besöka Pildammsparken

FAS 3 ETNOGRAFISK STUDIE

Materialsätta och rendera Skriva text Efterbehandla Feedback och visualiseringar Litteraturläsning justeringar

Göra illustrationer

Layout för uppsatsen

Figur 2: Projektplan (Gyllenswärd 2021)

Fas 2: Genom att själva studera dessa tre platser närmare, i form av en jämförande studie med stöd i en teoretisk bakgrund från Jan Gehl, vill vi finna förklaringar i vilka faktorer som är avgörande för att en plats ska upplevas som trygg och inkluderande. Vi har förhoppningar om att kunna få en klarare syn på hur enskilda platser i en stad är organiserade på ett sätt som gynnar vissa grupper mer än andra. Samt att få en större förståelse för de avgörande faktorerna som bidrar till otrygghet och exkludering i urbana sammanhang, genom att hitta en lösning och kunna exemplifiera vad som kan motverka detta. Frågorna vi ställer oss är: - Vilka kvalitéer krävs för att en plats ska kännas trygg och inkluderande? - Vilka är de tydliga karaktärsdragen och kännetecken för en plats som upplevs otrygg? Fas 3: Vidare studeras en gul plats djupare genom en etnografisk studie och samtal med personer på platsen. För att Placemaking ska fungera är medborgardialogen en viktig del i processen, då undersökningar om en plats och dess användning oftast är baserade på medborgarnas åsikter

och tankar. Syftet med samtalen är för att dels kunna fullfölja en Placemaking-process, men också för att samla in värdefullt material som definierar vad personerna som rör sig på platsen anser behöver förändras för att förbättra platsen. - Vilka skillnader finns i hur män och kvinnor rör sig på och använder platsen? - Vilka behov och önskemål finns hos de som rör sig på platsen? Fas 4: Utifrån dessa analyser, och med en grund i etablerade teorier om platsutveckling och feministisk stadsplanering gör vi ett eget teoretiserande som ligger till grund för en diskussion och slutligen ett gestaltningsförslag där möjliga åtgärder testas på en specifik plats. Den sista frågan vi ställer oss är: - Hur kan vi få praktisk användning för resultaten i fas 1, 2 och 3 för arbetet med vårt gestaltningsförslag sett ur ett feministiskt perspektiv? 1.3.1 GENERELLT SYFTE Examensarbetet syftar även till att upplysa fler arkitekter och planerare om betydelsen av att anamma en placemaking-process och en feministisk stadsplanering i syfte att skapa en stad för alla. Feministisk stadsplanering innebär således att utifrån ett jämlikhetsperspektiv ha en kritisk syn på staden sett till olika samhällsgruppers behov, i syfte att främja en hållbar och demokratisk stadsutveckling (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018a). Genom vårt gestaltningsförslag vill vi kunna visa upp ett gott exempel på placemaking-projekt med ett feministiskt stadsplaneringsperspektiv. Den samhälleliga relevansen i att studera detta ämne ligger i att det är nära sammanlänkat till frågor kring den demokratiska rätten till staden. Enligt 1 kap. 1 § i Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) står följande: “1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.” Med tanke på att det finns lagar på att vi människor har rätt till en god livsmiljö är det av stor relevans att sprida kunskapen om att ett feministiskt stadsplaneringsperspektiv och ett inkluderande förhållningssätt bidrar till en hållbar stadsutveckling.

1.4 AVGRÄNSNINGAR Då examensarbetet sker under en kortare period på ett par månader är det av stor relevans att avgränsa sig i den mån att det planerade arbetet går att utföra. Därför har vi gjort en del avgränsningar för examensarbetet. Vi kommer enbart att ägna oss åt Malmö, specifikt Malmös innerstad med anledningen att vi under utbildningens gång har studerat urbana miljöer i Malmö. Eftersom vi vill undersöka de gemensamma stadsrummen som finns i staden har vi valt att inte ta med Malmös ytterområden, då färre Malmöbor kan förväntas ha en relation till ytterområdena. Som tidigare nämnt är medborgardialogen en viktig del i processen för att Placemaking ska fungera. På grund av Covid-19 har vi valt att avgränsa oss i att inte ha en stor medborgardialog där vi riskerar att vara fysiskt nära andra människor. Istället har ett fåtal intervjuer i form av personliga möten skett på plats, utomhus och på avstånd, för att kunna ställa mer precisa frågor till några utvalda medborgare. Vi har dock till större del utgått utifrån enkätundersökningen samt teorier och litteratur där vi läst på om vad som sannolikt skulle kunna fungera bäst på platsen i form av gestaltningförslaget, tillsammans med stöd av vad som sagts i samtalen. Vi har på så sätt lyssnat på vad som sagts i tidigare forskning men även fått infallsvinklar från personerna som vi har haft samtal med samt de som svarat på enkäten. För att få så stor spridning som möjligt genom enkätundersökningen och nå en bred målgrupp, skickades enkäten ut digitalt till diverse sociala nätverk. Dessa nätverk har varit riktade till personer som bor eller vistas ofta i Malmö, men där åldrarna har varit spridda. När det kommer till de utvalda personerna som vi har haft samtal med, har vi även där strategiskt försökt att välja en bredd av olika personer, baserat på ålder, kön och etnicitet. För att upprätthålla en god forskningssed har vi tagit hänsyn till den aktuella Dataskyddsförordningen i hantering av personuppgifter (Vetenskapsrådet 2021), se avsnitt 3.5 Forskningsetik och anonymisering av personuppgifter.

1.5 BEGREPPSDEFINITIONER För att det ska vara enkelt att följa med i uppsatsen har vi definierat några viktiga ord och begrepp som återkommande kommer att finnas med längs uppsatsens gång. Placemaking Placemaking är ett amerikanskt begrepp och en rörelse inom stadsplanering som syftar till att omvandla och aktivera outnyttjade stadsrum till att istället bli trygga och attraktiva platser med syftet att skapa mervärden i stadsrummen (Project for Public Spaces u.å.). En potentiell svensk översättning av Placemaking skulle kunna vara Platsskapande. Vi har dock valt att inte översätta det amerikanska begreppet till svenska i vår uppsats, då det är ett internationellt begrepp som gemensamt används världen över av Placemakingrörelsens alla nätverk. The Power of Ten The Power of Ten är en modell utvecklad av PPS, vilken innebär att en offentlig plats bör innehålla minst tio aktiviteter i syfte att höja platsens attraktivitet (Perrault et al. 2020, 55). Med en täthet av aktiviteter erbjuder platsen något för alla och sannolikheten för att olika typer av människor stannar till på en plats ökar, vilket i sin tur bidrar med att mångfalden för människorna som är representerade på platsen blir bredare. En svensk översättning av The Power of Ten skulle kunna vara Tio styrkor. Även här kommer vi att använda oss av den engelska benämningen. Feminism Feminism är ett samlingsord för ett antal rörelser och ideologier med samma ändamål: att kvinnor och icke-binära ska ha samma rättigheter och möjligheter som män (Severinsson, Larsson & Manns u.å.). Det går att tala om olika teoretiska inriktningar inom feminismen, några exempel på dessa är queer-feminism, liberalfeminism, svart feminism och transfeminism. Feministiskt perspektiv Att ha ett feministiskt perspektiv innebär således att ta på sig “feminism-glasögonen” och att vara medveten om de orättvisorna som finns mellan män och kvinnors samt ickebinäras rättigheter och möjligheter, samt att jobba för att förändra dessa orättvisor i syfte att uppnå ett jämställt och jämlikt samhälle (ibid). Det kan ses som ett verktyg att ta sig an, för att utöva en feministisk aktion. 20

Jämställdhet Jämställdhet innebär samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män (Språkbruk 1995). Jämlikhet Jämlikhet syftar till att alla individer behandlas på samma sätt och har lika värde oavsett vilket samhällsgrupp de tillhör (ibid). Sådana grupper kan vara definierade utifrån från kön, etnisk tillhörighet, sexualitet, funktionsvariation, könsidentitet eller könsuttryck (Almén 2014), vilka utgör diskrimineringsgrunder, men kan också avse socioekonomisk status, klass etc. Feministisk stadsplanering Feministisk stadsplanering innebär att utifrån ett jämlikhetsperspektiv ha en kritisk syn på staden sett till olika samhällsgruppers behov, i syfte att främja en hållbar och demokratisk stadsutveckling (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018a). Intersektionalitet Intersektionalitet är ett begrepp som myntades av Kimberlé Crenshaw för ungefär 30 år sedan, i syfte att beskriva det förtryck som afroamerikanska kvinnor utsätts för (Columbia Law School 2017). Begreppet grundar sig i en utgångspunkt att kvinnor respektive män inte är homogena grupper och belyser det faktum att det finns olika diskrimineringsgrunder inuti dessa två grupper (ibid). Detta innebär således att se på förtryck med ytterligare ett lager, dvs. förtryck i specifika situationer där det finns en skärningspunkt i maktrelationerna för kön, etnisk tillhörighet, klass, sexualitet, funktionsvariation samt könsidentitet och könsuttryck. Mänsklig skala Ett uttryck som syftar till att ta ner stadens skala till vad den var innan modernismens ideal med stora bilvägar och storskaliga byggnader, och istället förhålla sig till ett gångtempo, människorna som vistas i stadsrummet samt förespråka behovet av mer mångfald i funktioner och mötesplatser (Gehl, 2010). Det handlar även om hur vi använder våra sinnen i förhållande till möjligheterna att interagera med andra människor på olika avstånd, något som återkommande används av den danske arkitekten Jan Gehl.

Blå-grön infrastruktur En negativ konsekvens med täta urbana miljöer är en försämrad livskvalitet till följd av ökat utrymme för tät bostadsbebyggelse, kommers och industrier (Lund University 2021). Vikten av att tillämpa en blå-grön infrastruktur är av högt värde i dessa miljöer, för att på så sätt gynna livskvaliteten. En blå-grön infrastruktur innebär således att göra plats för grönområden, träd, växter, landskap, dagvattendammar, fontäner, sjöar och vattenfall.

Enligt Gehl (2006) går det att kategorisera in människor som befolkar en offentlig plats i tre olika typer av aktiviteter, baserat på av vilken anledning personerna vistas på platsen:

Nödvändiga aktiviteter Nödvändiga aktiviteter är när du använder stadsrummet för att du måste (ibid). Exempelvis när du har ett ärende att uträtta, när du ska ta dig från punkt A till punkt B, för att du måste vänta på bussen eller en vän. Denna typ av aktivitet sker oavsett väder och tid på året/dygnet då det är något som du så att säga måste göra. Frivilliga aktiviteter Frivilliga aktiviteter innebär att du befinner dig på en plats av egen vilja (ibid). Det kan vara något som sker spontant och är oftast beroende av bra väder. Exempelvis när du sitter lutad mot en husvägg i solen för att det är härligt, eller när du sätter dig på en parkbänk och målar. I en fysisk miljö med goda kvaliteter är det mer sannolikt att det finns möjligheter som gör att frivilliga aktiviteter uppstår. Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter ägnar du dig åt när du interagerar med andra människor på en plats, sker oftast spontant (ibid). I en fysisk miljö med goda kvaliteter är det mer sannolikt att det finns möjligheter som gör att sociala aktiviteter uppstår.

De följande tre begreppen är egenformulerade uttryck som vi använder oss av genom studiens gång. Begreppen har kategoriserats utifrån själva upplevelsen av en plats, vilket betyder att en och samma plats kan upplevas på olika sätt enligt olika personer:

En grön plats En grön plats är en plats i staden som personer gillar att besöka samt upplever som direkt trygg och trevlig. Platsen upplevs även som inkluderande, attraktiv, att den rymmer många funktioner samt har ett tydligt syfte. En röd plats En röd plats är en plats i staden som personer helst undviker att både passera och vistas på samt upplever som otrygg. Platsen kan upplevas som exkluderande, svårorienterad och den byggda miljön även kan uppfattas som nedgången och oskött. En gul plats En gul plats är en plats i staden som personer gärna skulle vilja vistas på och som därmed har potential till att bli en grön plats. En gul plats har oftast både röda och gröna kvaliteter, men inte övervägande av någondera för att kunna kategoriseras som det ena eller andra. Platsen är därmed ganska intetsägande och ger oftast en känsla av att det är något som skaver.

Tillämpningar av teoretiska perspektiv Det här avsnittet behandlar studiens bakomliggande teoretiska perspektiv och hur dessa har tillämpats

FEMINISTISK STADSPLANERING

PLACEMAKING

- Her City - PPS (Project for public spaces)

- #UrbanGirlsMovement

- Placemaking in the Nordics

VÅR STUDIE

- Discrimination by Design - The private use of public spaces

- Jan Gehl

KARTLÄGGNING AV UPPLEVD (O)TRYGGHET - Malmö Stads områdesundersökning

Figur 3: Modell för vår teoretiska bakgrund (Gyllenswärd 2021)

2.1 2.1 TRE KATEGORIER FÖR TEORETISKA PERSPEKTIV Studiens tillämpningar av teoretiska perspektiv - i form av forskning, kartläggningar och konkreta modeller för platsutveckling - kan sammanfattas i tre kategorier: Placemaking, Feministisk Stadsplanering samt Kartläggning av mänskliga beteenden i urbana miljöer. Inuti dessa kategorier samlas ett antal etablerade teorier, metoder och tankesätt som har hjälpt oss att förstå ämnet för vår studie, samt att vi har tillämpat några av dem rent praktiskt. Ett fåtal har vi stött på tidigare under vår utbildning, medan andra är helt nya för oss. Ovanstående illustration förklarar hur de tre kategorierna relaterar till varandra. Under kategorin Placemaking har vi Project for Public Spaces (PPS) och Placemaking in the Nordics. Mittemellan Placemaking och Kartläggning av mänskliga beteenden i urbana miljöer finner vi Jan Gehl, och under den sistnämnda kategorin har vi Malmö stads områdesundersökning. Slutligen har vi #UrbanGirlsMovement, Her City och Discrimination by Design: A Feminist Critique of the Man-Made Environment under kategorin Feministisk Stadsplanering. Ju mer vi har läst på om ämnet, desto mer har vi upptäckt att allting hänger ihop. Som utgångsläge har vi tänkt oss att förstå problemet utifrån PPS teorier och forskning om att omvandla ytor till platser, dvs. Placemaking. Ett par återkommande namn som vi har stött på när vi har studerat Placemaking som ämne är: urbanisten, sociologen och forskaren

William H. Whyte, författaren, arkitektur- och stadsplaneringkritikern Jane Jacobs, arkitekten och professorn i stadsplanering Jan Gehl samt grundaren av Project for Public Spaces Fred Kent. PPS teorier och själva metoden Placemaking är ursprungligen ett amerikanskt begrepp, men som på senare år har översatts och anpassats till de nordiska förhållandena, något som resulterade i handboken Placemaking in the Nordics, publicerad år 2020. Eftersom vårt gestaltningsförslag är situerad i Malmö har vi därför tillämpat den nordiska Placemaking-modellen. I Placemaking in the Nordics (Perrault et al. 2020) finns ett antal teman som tas upp där ett av dem är feministisk stadsplanering, vilket vi har fördjupat oss i och tillämpat för vår studie. Den naturliga kopplingen mellan Placemaking och feministisk stadsplanering har att göra med att båda tankesätten strävar efter att skapa trygga, inkluderande stadsrum. I handboken Her City (Andersdotter Fabre et al. 2021), beskriver författarna på ett mycket pedagogiskt sätt fördelarna med att tillämpa en feministisk stadsplanering i syfte att kunna genomföra en inkluderande stadsplaneringsprocess. Vi har tagit del av handboken som en aktuell teoretisk överblick och bakgrund till feministisk stadsplanering. Jan Gehl nämns både i den nordiska handboken och i Placemakings historia. Han är dessutom en viktig person för forskning inom stadsplanering, och därför en person som vi är bekanta med sedan tidigare under utbildningen. Vi har tillämpat två av hans teorier som handlar om att skapa mervärden för människor i offentliga miljöer.

Figur 4: Mrs. Jane Jacobs, chairman of the Comm. to save the West Village holds up documentary evidence at press conference at Lions Head Restaurant at Hudson & Charles Sts (Stanziola 1961) (PDM) / Beskuren Figur 5: Jan Gehl no Fronteiras do Pensamento Porto Alegre 2016 (Munhoz 2016) (CC BY-SA 2.0) / Svartvit från original och beskuren

2.2 PLACEMAKING 2.2.1 UPPKOMSTEN AV PLACEMAKING Placemaking är en rörelse som har sitt ursprung i USA i slutet av 1950-talet (Kent 2019, 128). På den tiden fanns ännu inget ord för rörelsen och den hade inte heller någon struktur. Den definierades snarare som en reaktion på ett antal motsättningar i modernismens sätt att planera städer på, och teorier om hur offentliga miljöer istället bör utformas (ibid). Personerna som står bakom uppkomsten av tankesättet är Jane Jacobs och William H. Whyte (ibid). Året var 1956 när Whyte och Jacobs vägar korsades för första gången. Whyte var mentor åt Jacobs när hon som författare fick möjligheten att publicera en artikel i samma tidskrift som han var verksam inom, Fortune Magazine (ibid). Efter att Jacobs hade publicerat artikeln med namnet Downtown is for People (1958) var det Whyte som uppmuntrade henne till att fortsätta skriva (Kent 2019, 128). År 1961 kom Jacobs ut med boken Den amerikanska storstadens liv och förfall i vilken hon ger sin kritiska syn på stadsplaneringspolitiken under 1950-talet i USA (Jacobs 2004). Enligt Jacobs var det mänskliga livet satt åt sidan och förbisett, till förmån för storskaliga byggnader och stora motorvägar. I boken föreslår hon att istället skapa stadsrum med blandad användning och gågator, i syfte att upprätthålla en passiv övervakning som i sin tur skulle leda till en ökad trygghet (ibid). För Whytes del har Placemaking sin början i New York City 1969 då han började formulera teorier utifrån forskning kring huruvida stadsrum egentligen används (Project for Public Spaces [PPS] 2010). År 1975 grundades den ideella organisationen Places for Public Spaces (PPS) under ledning av Fred Kent, vars avsikt var att sprida Whytes teorier om Placemaking och utöva dem i praktiken. Den danske professorn Jan Gehl ses på många sätt som den nordiska motsvarigheten till Jane Jacobs och han nämns ofta som den person som tog över stafettpinnen när hon gick bort. Stafettpinnen om visionerna att skapa värdefulla stadsrum. Det som både Whyte, Kent, Jacobs och Gehl har gemensamt är att de alla ställde sig opposition till hur städerna hade planerats och planerades under 1900-talet (Perrault et al. 2020, 8). De menade att den mänskliga skalan glömdes bort och ville istället uppmana stadsplanerare och politiker att arbeta för en ökad mångfald, gångtrafik och fler mötesplatser. Gehls bok Life Between Buildings (2006) tar upp detta specifikt. 27

Det är inte förrän år 1997 som PPS börjar använda uttrycket Placemaking för att beskriva det nya synsättet, som tidigare var utan namn (Kent 2019, 130). Detta gör även att det nu formuleras en tydlig definition av Placemaking och vad det innebär att genomföra en Placemaking-process, vilket kan sammanfattas som följande: Dels handlar det om verktyg och tillvägagångssätt för att studera stadslivet och hur människor upplever stadsmiljöer, men även om att undersöka hur attraktiva offentliga platser lämpligast skapas. En viktig faktor för Placemaking är att lägga stor vikt vid medborgardialog och temporär användning som experiment för något som senare kan komma att bli permanent, just för att låta diskussionen om urbanisering vara en central del i demokratiska processer (Perrault et al. 2020, 14-16). Där ingår även att betona vikten av ett samarbete mellan olika intressenter, följa upp och utvärdera resultatet (Perrault et al. 2020, 16-18). Placemaking handlar inte nödvändigtvis om att göra något för människorna som använder en plats, utan snarare att göra något tillsammans med dem eller av dem som använder platsen (Perrault et al. 2020, 27, 37). Ett citat som Jane Jacobs har gjort sig känd för, och som används flitigt inom Placemaking för att beskriva rörelsen är:

“Storstaden har förmågan att tillfredsställa alla, därför och under förutsättning att alla är med och skapar dem.“ (Jacobs 2004, 267)

Under mitten av 00-talet började Placemaking bli ett allt mer globalt fenomen. Några år senare, år 2010, lanserades kampanjen Lighter, Quicker, Cheaper vars syfte var att uppmuntra till användningen av enkla medel för att åstadkomma en stor skillnad på den fysiska miljön (Kent 2019, 130). Placemaking-rörelsens tankesätt är något som går att spekulera i om det har förekommit även i en europeisk kontext. Den franska filosofen Henri Lefebvres publikation Le Droit à la ville (The Right to the City) (Lefebvre 1996), i vilken han talar om rätten till staden, kan ses som en liknelse där syftet är att återfå stadens sociala vardagsrum.

2.2.2 PLACEMAKING IDAG OCH PLACEMAKING I NORDEN Tidigare hade Placemaking varit en rörelse i det tysta, men det var 2016 som det verkligen började att etablera sig över världen. I och med den första internationella Placemaking-veckan i Vancouver fanns nu begreppet och rörelsen tydligt på kartan (Kent 2019, 130). År 2019 bildades PlacemakingX, som syftar till att förstärka de regionala nätverken och på så sätt göra Placemaking till ett globalt fenomen (PlacemakingX 2019). På deras hemsida finns alla världens Placemaking-nätverk samlade, där ett av dem är Placemaking in the Nordics som vi vid det här laget är bekanta med. Som tidigare nämnts har LINK Arkitektur, Stiftelsen Tryggare Sverige och Future Place Leadership författat handboken Placemaking in the Nordics vilken kom ut år 2020. Den nordiska regionen besitter vissa förutsättningar som behöver tas i beaktning inför ett Placemaking-projekt och syftet med projektet Placemaking in the Nordics var att identifiera dessa nordiska förhållanden att ta hänsyn till (Perrault et al. 2020). De genomförde ett projekt där totalt 70 representanter från 18 olika kommuner, regioner, fastighetsutvecklare, hyresgäst- och fastighetsägarföreningar deltog, för att utforska hur placemaking kan brukas i Norden (Perrault et al. 2020, 3). Handboken är ett resultat av detta projekt som pågick under 10 månader med start våren 2019. Kortfattat är de tre stora utmaningarna för Norden och Sverige: en polariserad urbanisering, en ökad social ojämställdhet samt klimatförändringar (Perrault et al. 2020, 10). Med en ökande polarisering är det viktigt att kunna möta behoven hos växande städer så att livskvaliteten hos invånarna inte drabbas av förtätningen, såväl som på landsbygden där det handlar om att bibehålla en god livskvalitet, attraktivitet och mångfald. För att åtgärda den ökade sociala ojämställdheten krävs en involverande medborgardialog i utvecklandet av offentliga miljöer för att undvika gentrifiering eller ökad segregation. Ett Placemaking-projekt bör dessutom innehålla en hållbar stadsutvecklingsstrategi med gröna lösningar som bidrar till att minska städers koldioxidutsläpp. Kontentan är att det krävs en mer specifik struktur i den nordiska Placemaking-modellen än i den amerikanska, med tanke på faktorer såsom klimat, kultur, befolkningstäthet och planprocesser, som behöver angripas på andra sätt här i Norden (Perrault et al. 2020, 3). Handboken är därför en sammanställning av riktlinjer, tillvägagångssätt och verktyg för hur Placemaking-projekt bör gå till i nordiska städer och regioner. Både Jan Gehl, Jane Jacobs, Fred Kent och William H. Whyte nämns frekvent i handboken.

2.2.3 VÅR TILLÄMPNING AV PLACEMAKING Studien som helhet har haft stöd i teorier om Placemaking, därmed har den huvudsakliga teorin som vi har använt oss av varit handboken Placemaking in the Nordics. I handboken finns dels en bakgrundsbeskrivning av Placemaking-rörelsens uppkomst, dels praktisk vägledning för att själv kunna utföra ett Placemaking-projekt i en nordisk miljö, exempel på andra utförda projekt, samt en hel del illustrationer som förtydligar processen och vad som karaktäriserar Placemaking. Allt detta har vi utgått från för att skapa oss en helhetsbild av ämnet vi skriver om, men vi har även tillämpat en del rent praktiskt både under platsanalyser och designprocessen med gestaltningsförslaget. 2.2.3.1 TRYGGHET, IDENTITET, VÄRDE Grundläggande för Placemaking är att skapa attraktiva platser som får människor att stanna och vilja vara där en längre tid, vilket bidrar till att platsen blir mer befolkad, livlig och inkluderande och därmed skapas en passiv övervakning, som i sin tur leder till en ökad trygghet (Perrault et al. 2020). Det finns tre grundläggande aspekter för att skapa en attraktiv plats: trygghet, identitet, värde (Perrault et al. 2020, 12). I vårt arbete med att omvandla en gul plats till en attraktiv plats har vi därför tillämpat dessa tre punkter i syfte att skapa mervärden på platsen.

Figur 6: Attraktivitetsmodell (Perrault et al. 2020)

Trygghet har dels att göra med den specifika händelsen om en person eller flera blir direkt utsatta för brott på en plats (ibid). Men det handlar även om varje enskild individs oro för att utsättas för brott, vilket skiljer sig från person till person då det är ens egen uppfattning, upplevelser, bakgrund, tillit och fysiska tillstånd som ligger till grund för den oron (ibid). Detta är något vi har utforskat i vår studie genom att vi har tillämpat ett feministiskt perspektiv, som innefattar en ödmjukhet inför människors olikheter och olika förutsättningar. Platsidentitet är en sammanfattning av vad som gör platsen speciell för dess användare (ibid). Vad personer känner för en plats, befintliga sociala interaktioner samt platsens historia som både kopplar samman människor med varandra och med platsen. I en omgestaltning bör den befintliga platsidentiteten hanteras varsamt, något som vi har haft med oss i bakhuvudet genom vår omgestaltningsprocess. Till skillnad från platsidentitet är platsbild baserat på subjektiva uppfattningar om platsen och som i de flesta fallen ger en ganska vinklad och felaktig bild (ibid). I vår enkätundersökning blev vi varse om att bilden av en plats ibland hamnar i konflikt med platsens identitet, något som även nämns i handboken som vanligt förekommande. Värdet hos en attraktiv plats handlar om att en plats bör generera sociala, ekonomiska och kulturella värden för människor (ibid). Med andra ord bör alla gynnas av goda offentliga utrymmen i en stad, det är först då platsen anses ha ett högt värde. Detta har vi tillämpat i uppsatsens fjärde och sista fas när vi omgestaltar en gul plats då vårt främsta fokus har varit att få fler personer att stanna och vara på platsen. För att öka de sociala, ekonomiska och kulturella värdena på platsen har vi därför adderat element såsom fler sittplatser, mer grönska och belysning, möjligheter att äta och dricka, möjligheter att vara fysiskt aktiv, möjligheter för social interaktion samt att vi har höjt den fysiska miljön ur ett estetiskt hänseende. 2.2.3.2 ÅTTA NYCKLAR Under ett webbinarium som LINK Arkitektur hade tillsammans med Future Place Leadership och Stiftelsen Tryggare Sverige, nämnde de åtta nycklar att utgå ifrån i utvecklandet av offentliga platser som en tumregel för vad som lockar oss människor till en plats (LINK Arkitektur 2020, 17:32). Vi har tagit inspiration från dessa nycklar i vårt arbete med gestaltningsförslaget och strävat efter att uppnå så många som möjligt.

Nyckel 1 handlar om blandning och mångfald (ibid, 17:50). Det bör finnas en blandning av aktiviteter på platsen, där fler saker händer samtidigt. Det bör även finnas en mix av gammalt och nytt ur ett estetiskt perspektiv, samt en mix av människor såsom olika åldersgrupper och olika bakgrunder. Nyckel 2 går under namnet jobba med flödena, vilken handlar om att på ett strategiskt sätt koncentrera flöden av människor på platsen och prioritera fotgängare och cyklister (ibid, 19:02). Det innefattar även att ta bort eventuella hinder och förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta. Nyckel 3 står för att tillgodose våra grundläggande behov, i syfte att få människor att stanna till på platsen en längre tid (ibid, 21:10). Platsen bör därför erbjuda sittplatser, offentliga toaletter, väderskydd samt servera mat och dryck. Nyckel 4 innefattar vikten av att tänka på mikroklimatet (ibid, 22:33). Platsen bör ha skydd mot buller och vind, det bör finnas möjligheter att värma sig när det är kallt och på samma sätt kunna svalka sig när det är varmt. Det bör även finnas både skuggiga och soliga platser. Nyckel 5 handlar om rekreation och lek och innebär att platsen bör erbjuda aktiviteter som lockar till publikt deltagande och attraherar åskådare (ibid, 24:52). En viktig faktor för denna punkt är även att planera för målgruppen barn. Nyckel 6 står för konst och kreativitet och handlar om att platsen bör tillåta spontana initiativ och lämna utrymme för flexibilitet (ibid, 25:47). Triangulering är en princip som bygger William Whytes teorier om att det offentliga utrymmet stimuleras av spontana initiativ, då det framkallar att människor som är främlingar förs samman. Nyckel 7 handlar om att platsen ger utrymme för det oplanerade, såsom evenemang, aktiviteter och sammankomster av olika slag (ibid, 27:57). Detta bör vara så pass flexibelt att det fungerar både under dag och natt samt under alla årstider. Nyckel 8 handlar om vikten av att tillämpa en blå-grön infrastruktur i form av parker, landskap, träd, växter, fontäner, vattenfall, regnbäddar och dagvattendammar (ibid, 29:31).

2.2.3.3 NORDISKA FÖRHÅLLANDEN ATT TA HÄNSYN TILL Med tanke på Norden och Sveriges låga befolkningstäthet jämfört med andra länder, är det en utmaning att uppnå en stor befolkning på offentliga platser i det urbana rummet, något som är ännu svårare i småstäder och förorter (Perrault et al. 2020, 10). Därför krävs det att planeringsprocessen involverar en mångfald av människor för att på så sätt kunna tillgodose så många människors behov som möjligt. Det nordiska klimatet ställer krav på att Placemaking-projekt i Norden bör tillgodose väderskydd för vind och regn, men även möjligheter att kunna ta till vara på solen när den är framme (Perrault et al. 2020, 57). Det handlar även om att anpassa så att de offentliga platserna ska kunna användas under de mörkare och kallare årstiderna (Perrault et al. 2020, 10). Belysning och vinteraktiviteter bör därför vara högt prioriterade i en nordisk kontext. Vi har tagit hänsyn till de nordiska förhållandena i omgestaltningen av en gul plats. 2.2.3.4 MEDBORGARDIALOG Vi har även tillämpat en medborgardialog i linje med Placemaking-modellen. Som Perrault et al. (2020, 23) skriver är invånarna som vistas på platsen en mycket viktig grupp att ha med i utvecklingen av en plats. Dessa personer besitter en unik kunskap om hur platsen fungerar, dess kvaliteter samt hur den är ordnad utifrån ett socialt perspektiv. Faktorer som är känsliga att rubba på för att inte riskera att knuffa bort personer som redan har etablerat sig på platsen. Med invånare menas individer som har sitt vardagliga liv på platsen, passerar ofta, jobbar eller på något annat sätt utnyttjar platsen regelbundet. 2.2.3.5 THE POWER OF TEN The Power of Ten (Tio styrkor) är en modell utvecklad av PPS, vilken innebär att en offentlig plats bör innehålla minst tio aktiviteter i syfte att höja platsens attraktivitet (Perrault et al. 2020, 55). Med en täthet av aktiviteter erbjuder platsen något för alla och sannolikheten för att olika typer av människor stannar till på en plats ökar, vilket i sin tur bidrar med att mångfalden för människorna som är representerade på platsen blir bredare. Aktiviteterna kan skifta i storlek och utformning. Det finns inget specifikt krav på vilka typer av aktiviteter platsen bör innehålla, men poängen är att de måste vara minst tio. Exempelvis kan det vara något så enkelt som att det finns sittplatser, eller ett större ingripande såsom en bandyplan. Vi har tillämpat The Power of Ten i utvecklingen av en gul plats.

LINK Arkitektur har använt sig av denna modell i deras pilotprojekt för utvecklingen av Skeppsbron i Göteborg, där överlappande programmering för olika aktiviteter syftar till att aktivera gaturummen och skapa levande bottenvåningar.

Figur 7: Överlappande programmering för olika aktiviteter (Perrault et al. 2020, 55)

2.3 FEMINISTISK STADSPLANERING 2.3.1 UPPKOMSTEN AV FEMINISTISK STADSPLANERING Feministisk stadsplanering är ett verktyg och en praktiskt utövande metod med en teoretisk bakgrund i feminismen (Anneroth et al 2017, 7). Det innebär således att en feministisk stadsplanerare i någon mån startar som feminist med ett feministiskt teoretiskt perspektiv på livet, för att sedan dyka djupare ner i ämnet stadsplanering med detta synsätt, och därmed övergå till att bli en feministisk stadsplanerare som utövar teorin i praktiken. Tovi Fenster, författare och professor i stadsplanering och social administration, publicerade år 1999 boken Gender, Planning and Human Rights, vilken handlar om att undersöka och förtydliga främjandet av mänskliga rättigheter i planerandet av städer och rumsligheter (Fenster 1999). Det som ligger till grund för bokens undersökande genre är ett antal fallstudier från olika länder med en mångfald av kulturer. Betydelsen av främjandet av mänskliga rättigheter i stadsplanering testas på dessa länder, i syfte att identifiera frågor om mänskliga rättigheter inom utveckling, planering och utformning av policy. I kapitlet The private use of public spaces ur boken Discrimination by Design: A Feminist Critique of the Man-Made Environment från år 1992 (Weisman 1992, 67), beskriver den amerikanska arkitekturpedagogen, aktivisten och författaren Leslie Kanes Weisman hur det sker olika typer av ägandeskap på offentliga platser. Weisman menar på att de motpoler som finns i samhället, gällande exempelvis fattiga – rika, män – kvinnor, har makt över varandra. Vid ett tillfälle i kapitlet refererar arkitekturpedagogen till John Bergers bok Ways of Seeing, där han hävdar att motpolen män – kvinnor bland annat handlar om att män tittar på kvinnor och kvinnor ser sig själva bli betraktade (Weisman 1992, 69). Berger kallar detta för ett uppdelat medvetande i det offentliga rummet. Kvinnor lär sig att ständigt vara på sin vakt i det urbana rummet eftersom alla främmande män är en potentiell förövare (Weisman 1992, 69). Denna konstanta observationen och medvetenheten missgynnar gruppen kvinnor eftersom det berövar dem på deras anonymitet. Studier visar även att kvinnan är undergiven vad det gäller att röra sig i stadsrummet, då kvinnor i mycket större utsträckning än män undviker ögonkontakt med främlingar, intar en stel kroppshållning och väjer för andra människor på gatan.

Precis som inom Placemaking-rörelsen menar även Weisman på att övergrepp i offentliga rum oftast beror på tillfällighet snarare än den byggda miljön (Weisman 1992, 72). Däremot kan den byggda miljön bidra till att undvika att sådana situationer uppstår, genom att det finns ett syfte med en plats som får människor att stanna kvar och därmed passivt övervaka platsen. Därför är det högst angeläget att vi skapar stadsrum som gör att utsatta personer i samhället känner sig trygga, såsom kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Kvinnor har i alla tider använt det offentliga rummet för att protestera mot orättvisorna som finns i samhället, såsom pornografi, hemlöshet, sexism och rasism, i syfte att kunna etablera och omforma sig i den orättvisa patriarkala strukturen som finns (Weisman 1992, 83). I forskningsprojektet Rädslans rum (Andersson 2001) utförde Birgitta Andersson en studie som behandlar ämnet säkerhet och trygghet i relation till förflyttningar i staden, sett ur ett genusperspektiv. I sin publikation beskriver hon skillnaderna mellan män och kvinnors vistelse i trafikrummet, både historiskt sett och hur det ser ut i dagsläget. Hon för även ett resonemang kring vikten av att analysera vem som använder det offentliga stadsrummet, när och hur. Studien är främst baserad på djupintervjuer med ett antal kvinnor som arbetar på Universitetssjukhuset i Malmö. Andersson förklarar att ordet säkerhet för kvinnor oftast är förknippat med känslan av att vara trygg, medan män snarare benämner orden säkerhet och trygghet som två skilda uppfattningar. Vidare beskriver Andersson, precis som Weisman, hur den byggda miljön inte är en avgörande faktor till upplevd rädsla i offentliga rum, utan att det snarare handlar om ett samspel mellan tid, rum och sociala relationer. Andersson menar på att den upplevda rädslan och oron att utsättas för övergrepp är begränsande för kvinnors möjligheter att röra sig fritt i städer, eftersom dessa begränsningar i sin tur leder till konsekvenser kring förstärkta idéer om reglering av kvinnlighet och kvinnors sexualitet. Inom samhällsfrågor är det mycket som hänger ihop med varandra i och med att samhället och staden är så pass komplext. Under år 2000 skapades Millennium Development Goals (MDGs), vilket var benämningen fram till 2015 då det istället ersattes av Sustainable Development Goals (SDGs), även kallat Agenda 2030 (United Nations 2018). I samband med förnyelsen av de globala hållbarhetsmålen sattes det större press på både politiker och andra inblandade att anpassa sig efter de nya målen, för att gemensamt kunna sträva efter en mer hållbar framtid.

Målen innefattar allt från att minska världshunger och fattigdom till att bekämpa klimatförändringarna (United Nations 2018). Däribland finns även mål om att skapa hållbara städer och samhällen, jobba för jämställdhet samt att minska ojämlikheten, något som under de senaste åren har bidragit till en specifik formulering för detta - nämligen feministisk stadsplanering. Målsättningen med feministisk stadsplanering är att en stad ska vara skapad och tillgänglig för alla oavsett kön, etnicitet, ålder, socioekonomisk bakgrund eller religion (Andersdotter Fabre et al. 2021, 8). Som följd av upproret #metoo under hösten 2017 kom ytterligare en våg av upprördhet och därmed även en ökad aktivism i att den ojämställdhet som finns i samhället inte accepteras och att problemen som finns bör åtgärdas snarast med olika medel beroende på var det är applicerbart (Lundstedt 2017). Det är av stor vikt att jämställdhetspolitiken inom både det sociala och planeringsmässiga fortskrider så att vi kan minska både brott och otrygghet i det urbana rummet (Andersdotter Fabre et al. 2021, 8). Med en utgångspunkt i feministisk stadsplanering skapar vi goda offentliga miljöer som inkluderar alla samhällsgrupper, och inte bara ser till en typ av människor. 2.3.2 EXEMPEL PÅ FEMINISTISK STADSPLANERING IDAG Gendered Landscape är ett projekt och URBACT-nätverk som Umeå Kommun har skapat tillsammans med sju andra europeiska städer (Umeå kommun 2021), vilket Europeiska Regionala Utvecklingsfonden varit med och finansierade. Genom hemsidan för Gendered Landscape (Gendered Landscape u.å.) visar de upp korta filmer som beskriver olika platser i Umeå, kopplat till statistik och berättelser om hur män och kvinnor upplever dessa platser, synliggör könade maktstrukturer, samt vilka åtgärder i den offentliga miljön Umeå kommun har gjort genom sitt jämställdhetsarbete. Det är allt ifrån en park som de tillsammans med unga tjejer har utformat till en frizon för just unga tjejer, till hur en skatepark som oftast är ”manligt kodad” kan förändras för att involvera en större målgrupp, till hur makt och kön kan synliggöras i ett parkeringshus. Stiftelsen Tryggare Sverige är grundare till Nätverket för Feministisk Stadsplanering som syftar till att sprida kunskap och inspirera yrkesverksamma inom branschen att anamma en feministisk stadsplanering (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018a). Utöver det feministiska perspektivet har nätverket anlagt ett intersektionellt perspektiv (se begreppsdefinitioner sida 21) under arbetet med utvecklingen av konceptet.

#UrbanGirlsMovement är ett initiativ som grundades år 2016 av den svenska organisationen Global Utmaning (Anneroth et al 2017, 7). Projektet grundar sig i vetskapen om att prioritera flickor och unga kvinnor i stadsutvecklingsprocesser är avgörande för att skapa inkluderande och hållbara städer. Under år 2016-2017 genomförde de en kartläggning av hur globala problem, som drabbar främst unga kvinnor i utsatta urbana områden, kan åtgärdas med hjälp av en feministisk stadsplanering som verktyg. År 2017 kom publikationen #UrbanGirlsMovement från lokala goda exempel till globala lärdomar, vilken är en sammanställning av kartläggningens resultat. Ambitionen med #UrbanGirlsMovements arbete är att fungera som en plattform för samverkan, synliggöra den forskning som görs om ämnet feministisk stadsutveckling, kartlägga initiativ samt lyfta goda exempel på detta. Her City (2021) är ett gemensamt stadsutvecklingsinitiativ skapat av UN Habitat och Global Utmaning, finansierat av bland annat White Arkitekter och Sveriges innovationsmyndighet Vinnova

(Andersdotter

Fabre

al.

2021,

10).

Texten

bygger

på

resultatet

#UrbanGirlsMovements kartläggning av globala stadsutvecklingsproblemproblem, och fungerar således som en handbok med verktyg och riktlinjer för hur arkitekter och planerare kan jobba för en mer inkluderande stadsplaneringsprocess. Som Andersdotter Fabre et al. (2021, 8) beskriver kan en stad bli jämställd, rättvis och välmående först när alla strävar att förbättra kvinnor och flickors rättigheter, beslutsfattande och deltagande. Att bygga en stad som fungerar för kvinnor är att bygga en stad som fungerar för alla. I handboken ingår även instruktioner, checklistor, formulär, manualer, dagordningar och mallar som kan brukas i den egna processen. För vårt gestaltningsförslag har vi inte tillämpat dessa verktyg rent praktiskt, utan vi har snarare använt handboken som en inspirationskälla och kunskapskälla för att få en förståelse och aktuell inblick i forskningen om ämnet feministisk stadsplanering.

2.4 KARTLÄGGNING AV AV MÄNSKLIGA BETEENDEN I URBANA MILJÖER 2.4.1 NÖDVÄNDIGA, FRIVILLIGA OCH SOCIALA AKTIVITETER Den danske arkitekten och professorn Jan Gehl publicerade år 1971 den första versionen av sin bok Livet mellem husene (Life Between Buildings) (Gehl 2006). Därefter har sex stycken uppdaterade versioner släppts varav den senaste engelska översättningen lanserades 2006. Boken handlar om hans invändningar mot de modernistiska principerna för stadsplanering, dels om hur goda offentliga miljöer skapas och vilka faktorer som spelar in. Hans utgångspunkt har alltid varit att se på interaktionen mellan människan och den fysiska miljön som en viktig dimension av arkitekturen. Livet mellan byggnaderna, som titeln antyder, är under ständig förändring men enligt Gehl har de grundläggande principerna och kvalitetskriterierna som används i arbetet med livet mellan byggnader visat sig vara anmärkningsvärt konstant. I Livet mellem husene ger Gehl läsaren ett antal metoder och verktyg (Gehl 2006), varav en av de är något som vi har haft användning för i vår studie. Genom att studera mänskliga beteenden har han lokaliserat tre typer av aktiviteter som människor ägnar sig åt i offentliga utrymmen nödvändiga, frivilliga och sociala aktiviteter. Detta har vi tillämpat under vår platsanalys av en gul plats. Nödvändiga aktiviteter är när du använder stadsrummet för att du måste. Exempelvis när du har ett ärende att uträtta, när du ska ta dig från punkt A till punkt B, för att du måste vänta på bussen eller en vän. Denna typ av aktivitet sker oavsett väder och tid på året/dygnet då det är något som du så att säga måste göra. Frivilliga aktiviteter innebär att du befinner dig på en plats av egen vilja. Det kan vara något som sker spontant och är oftast beroende av bra väder. Exempelvis när du sitter lutad mot en husvägg i solen för att det är härligt, eller när du sätter dig på en parkbänk och målar. I en fysisk miljö med goda kvaliteter är det mer sannolikt att det finns möjligheter som gör att frivilliga aktiviteter uppstår. Sociala aktiviteter ägnar du dig åt när du interagerar med andra människor på en plats, vilket oftast sker spontant. I en fysisk miljö med goda kvaliteter är det mer sannolikt att det finns möjligheter som gör att sociala aktiviteter uppstår.

2.4.2 KVALITETSKRITERIER FÖR GODA OFFENTLIGA MILJÖER År 2010 publicerade Gehl sin bok Byer for mennesker (Cities for People), vilken fokuserar på att, som namnet antyder, skapa en stad för människor. I boken belyser han fördelarna med en stadsbild i mänsklig skala och ger läsaren metoderna och verktygen som han själv använder och har funnit genom sin forskning. Gehl menar på att bygga en stad med människan i fokus, där upplevelsen av staden är utifrån de fem sinnena och en gånghastighet, resulterar i livliga städer som är säkra, hälsosamma och hållbara. Ett segment i boken som vi har tagit i beaktning är hans teori om 12 kvalitetskriterier för goda offentliga miljöer. YDD SK 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet

MFORT KO 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till

MFORT KO 9. Möjligheter för lek och träning

YDD SK

YDD SK 3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser

2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet

MFORT KO

6. Möjligheter att sitta

NÖ

7. Möjligheter att se

NÖ

11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet

10. Mänsklig skala

MFORT KO 4. Möjligheter att gå/cykla

MFORT KO 8. Möjligheter att prata och lyssna

NÖ

12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser

Figur 8: Jan Gehls 12 kvalitetskriterier (Gyllenswärd 2021)

I den jämförande studien testas denna teori på en grön plats och en röd plats. Genom detta hade vi förväntningar om att få en tydlig bild av vad som karaktäriserar en bra och en dålig plats. Ytterligare förväntningar vi hade var att kunna upptäcka motsättningar i teorin när vi tittade på kvalitéerna hos dessa två platser, exempelvis att den som blev utpekad som en dålig plats kanske visade sig att inte alls ha särskilt många brister utifrån Jan Gehls teori, och vice versa. Kvalitetskriterierna testades även på en gul plats, vilket var platsen vi jobbade vidare med. Den blev därmed en del av vår platsanalys som låg till grund för vårt gestaltningsförslag.

2.4.3 MALMÖ STADS OMRÅDESUNDERSÖKNING (MOMS) Malmö stad genomför var tredje år en områdesundersökning tillsammans med Polisen och Malmö universitet (Malmö stad 2019, 1). Syftet med undersökningen är att kartlägga den upplevda otryggheten och oron för brott i bland annat bostadsområden för folkbokförda personer i Malmö, samt att utifrån det ta fram ett underlag för hur Malmö stad bör planera och utföra sitt brottsförebyggande arbete på ett bättre sätt. Vi har analyserat delar av deras rapport från 2018 och med hjälp av deras resultat dragit kopplingar till våra egna resultat från enkätundersökningen. MOMS rapport är dock mycket mer omfattande än vår, antalet deltagande i deras undersökning var 3845 personer medan antalet deltagande i vår enkätundersökning var 186 personer. Deras studie var därför ungefär 20 gånger större än vår. De har även med fler variabler än vad vi har haft i vår studie, såsom utlandsfödda, födda i Sverige samt att de gjorde en djupare undersökning om upplevd (o) trygghet specifikt på kvällen. Fokuset för rapporten var följande punkter: Kollektiv förmåga, Lokala problem, Otrygghet, oro och avstått från aktivitet på grund av upplevd otrygghet och Utsatthet för brott (Malmö stad 2019, 4). Rapporten har bland annat varit till hjälp för oss då den dels visar på det aktuella kunskapsläget om kartläggning av otrygghet i Malmö, samt att vi har kunnat se mönster i hur respondenterna svarat och därmed kunnat se på likheter och skillnader mellan MOMS rapport och vår studie. Skillnaden mellan de två undersökningarna var att MOMS fokuserade på hur respondenterna upplevde otrygghet i deras bostadsområden, medan vi hade fokus på att respondenterna fick välja fritt bland utvalda områden i Malmös innerstad. I resultatet finns det däremot likheter mellan dem två, där det visar sig att respondenterna upplevde otrygghet och trygghet på samma ställen. Dock blir det inte en helt rättvis jämförelse då resultatet för MOMS var fokuserat på otrygghet på kvällen och där vi inte hade någon speciell tid kopplad till respondenternas val av plats. Enligt MOMS känner sig män i mycket högre utsträckning trygga ensamma utomhus sent på kvällen i sitt bostadsområde jämfört med vad kvinnor gör. De konstaterar även att fler kvinnor än män känner sig så otrygga att de till och med avstår från att gå ut ensamma sent på kvällen (Malmö stad 2019, 28), men även att de oftare väljer att ta omvägar för att undvika platser eller personer. (Malmö stad 2019, 30). Här skiljde sig resultaten åt för vår studie, då vi hade ett mer jämnt resultat mellan de två könen än vad MOMS hade. Detta kan till stor del bero på att vi inte hade utformat frågor på det sätt som gjorde det möjligt att ställa sig neutral till frågan.

03 Metod

I det här avsnittet går vi igenom den bakomliggande metodologin för studiens olika faser

3.1 METODTRIANGULERING Studien har genomförts via blandade metoder, det vill säga att den använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av metodtriangulering. Fördelarna med metodtriangulering är att det ger en större bredd på det insamlade materialet och på så sätt fångar upp styrkor och svagheter som den andra metoden inkluderar eller ej (Creswell 2014, 215).

3.2 METODVAL Genom att ha blandade metoder innefattar studien ett induktivt och ett deduktivt angreppssätt. Att arbeta induktivt beskriver Patel och Davidson (2019, 27) som ett angreppssätt där fokus ligger på egna erfarenheter och det egna insamlade materialet där teorin skapas utifrån dessa och inte utifrån tidigare befintliga teorier. Vidare beskriver Patel och Davidson (2019, 26-27) det deduktiva angreppssättet som ett objektivt sätt att styrka det studerade fenomenets slutsatser, vilket görs utifrån befintliga teorier. Därefter skapas hypoteser för det studerade fallet som sedan testas empiriskt. Studiens induktiva angreppssätt handlar om att samla in data med hjälp av enkäter, för att sedan kunna dra slutsatser samt se olika mönster utifrån de svar som genererats från enkätundersökningen. I form av ett mellansteg i processen från det induktiva till det deduktiva sker en etnografisk studie samt personliga möten på en av de identifierade platserna (en gul plats) där studien genomförs mer djupgående. Vidare i det deduktiva angreppssättet utförs en jämförande studie på de tre identifierade platserna (en grön plats, en röd plats och en gul plats), med bakgrund i slutsatserna från enkäterna i det induktiva angreppssättet samt Jan Gehls teoretiska begrepp. På en gul plats sker dessutom observationer som genererar kvantitativa observationsdata.

3.3 DE FYRA OLIKA FASERNA För att studien skall vara tydlig att följa har den delats upp i fyra olika faser som visar processen. De olika faserna presenteras nedan, vilket även demonstreras i korthet i inledningen under 1.3 Syfte, frågeställningar och disposition. 3.3.1 FAS 1: ENKÄTUNDERSÖKNING I den första induktiva fasen gjordes en enkätundersökning där en enkät skickades ut digitalt till Malmöbor. Länken till enkäten delades till diverse sociala nätverk. Respondenterna fick svara på frågor kring upplevd (o)trygghet, attraktivitet och aktivitet i Malmö. För att vi skulle få ut så mycket som möjligt av enkätens svar bestämde vi oss för att begränsa studien till Malmös innerstad, med en radie på ca 2-3 km från Malmö Centralstation. Enkäten innehöll en blandning av kvantitativa och kvalitativa frågor. De kvantitativa frågorna berörde frågor om ålder, kön, rörelsemönster, påståenden om upplevd trygghet samt att kategorisera in 40 olika platser inom det angivna området i gröna, röda och gula platser. De kvalitativa frågorna handlade om att motivera valet av dessa 40 platser. Utifrån de svar som enkäten genererade för de tre olika kategoriserade platserna, valdes en plats från varje kategori som fått flest användbara och intressanta kommentarer i kombination med att den nämnts många gånger. Detta för oss vidare in på fas två och det deduktiva angreppssättet. 3.3.2 FAS 2: JÄMFÖRANDE STUDIE MELLAN EN GRÖN PLATS OCH EN RÖD PLATS I fas två jämfördes den valda platsen ur kategori grön med den valda platsen ur kategori röd. Den valda platsen ur kategori gul är den plats där gestaltningsförslaget utformas, vilket sker i fas fyra. Det är med utgångspunkt i dessa tre platser som det deduktiva angreppssättet kommer in. För jämförelsen mellan en röd plats och en grön plats (se Kapitel 4 Empiri och analys) använde vi oss av Jan Gehls teoretiska begrepp om rumsliga kvalitéer. Genom denna metod har vi utfört en expertbedömning utifrån förvärvad kunskap som bygger på analysen av användarna på dessa platser. Ytterligare punkter/faktorer som vi tittade på var de åtta nycklarna från webbinariet Placemaking - att omvandla ytor till platser (LINK Arkitektur 2020) om vad som lockar till en plats: Blanda upp det, Jobba med flödena, Ta hand om våra grundläggande behov, Tänk på mikroklimatet, Rekreation och lek, Konst och kreativitet , Allt är temporärt samt Föra in naturen.

3.3.3 FAS 3: ETNOGRAFISK STUDIE OCH PERSONLIGA MÖTEN PÅ EN GUL PLATS I fas tre användes både induktion och deduktion. En gul plats analyserades på samma sätt som i den jämförande studien med stöd i ovan nämnda teorier. Detta för att kunna se skillnaden i utfallet på resultatet. En mer djupgående etnografisk studie, i form av en platsanalys, genomfördes på platsen där vi bland annat tittade på rörelsemönster, beteende, oanvända ytor samt fördelningen mellan män och kvinnor som befann sig på platsen. Detta genererade material i form av skisser, anteckningar och fotografier. För att säkerställa en minskad smittspridning under de personliga mötena, har vi följt Folkhälsomyndighetens råd för Covid-19 med att hålla 2 meters avstånd. De personliga mötena skedde dessutom utomhus och med endast ett fåtal personer. Syftet med dessa möten var för att se det ur ett fenomenologiskt perspektiv i form av en kvalitativ forskningsintervju. Som Kvale och Brinkmann (2014, 41, 44) benämner det syftar termen på att se det ur de medverkandes egna perspektiv, så som de upplevs enligt dem, för att ha förståelse för det sociala fenomenet som studeras. I studien nämns dessa kvalitativa forskningsintervjuer som personliga möten, då samtalen är semistrukturerade och mer liknar ett vardagligt samtal än en hårt strukturerad intervju. De personliga mötena spelades varken in via ljud eller bild, utan antecknades istället då vi ville behålla samtalen mer avslappnade. Såsom Patel och Davidson (2019, 112) nämner det, är risken med att spela in samtal att de lätt kan bli onaturliga och lite för eftertänksamma, då personerna inte uttrycker sig lika spontant som när de inte blir inspelade. För närmandet av de personliga mötena, observerade vi först platsen över vilka personer som dröjde sig kvar på platsen och agerade därefter aktivt att närma oss dem, detta för att inte uppehålla personer på språng. 3.3.4 FAS 4: GESTALTNINGSFÖRSLAG I fas fyra skapades ett gestaltningsförslag där det insamlade materialet från de föregående faserna låg till grund för resultatet i utvecklingen och omgestaltningen av en gul plats. Detta med stöd i våra egna teoretiska resonemang, grundade i de teorier och olika modeller som nämns i Kapitel 2 Tillämpningar av teoretiska perspektiv. Studien kan därav definieras som en användning av “Research for Design”, vilket Frankel och Racine (2010, 5) förklarar som en metod där observationer, mätningar och datainsamlingar,

det vill säga empirin, står till grund för att den forskande personen (designern) ska kunna använda materialet för att uppnå ett slutresultat i designprojekt. Här ligger det i designerns förmåga att kunna analysera, syntetisera, organisera och utvärdera inom specifika och unika situationer till stor vikt för att kunna identifiera ett problem till att förverkliga lösningar.

3.4 EXPERTGRANSKNING I och med vår kontinuerliga kontakt med Petra Svensson Gleisner har vi fått en slags expertgranskning av vårt arbete med gestaltningsförslaget. Därmed ingår samarbetet med henne i studiens metoddel. Vi har haft regelbundna zoom-möten med Petra 1-2 gånger i månaden där hon har fått följa arbetets utveckling, vi har ställt frågor, kommit med idéer och förslag för att sedan diskutera detta med henne. Hon har således tagit sig an rollen som en mentor och styrt in oss på de viktigaste aspekterna kring ett Placemaking-projekt. Exempelvis var det hon som påminde oss om vikten av att tillämpa en medborgardialog och förde in oss på tankarna om att ha personliga möten på platsen för gestaltningsförslaget. Hon har även gett en professionell bedömning av vårt slutgiltiga gestaltningsförslag utifrån hennes yrkesroll som arkitekt.

3.5 FORSKNINGSETIK OCH ANONYMISERING AV PERSONUPPGIFTER Vår empiridel innefattar en insamling av en mängd data och därmed ett antal uppgifter om olika personer. Trots att vi inte har samlat information om personernas namn, mejladress, personnummer eller telefonnummer, skulle uppgifter såsom kön, ålder och sysselsättning i kombination med varandra kunna identifiera en specifik person (Studentwebben Malmö Universitet u.å). Vår studie berör därmed GDPR-lagen, även kallad Den Europeiska Dataskyddsförordningen, vilken ställer krav på oss som skribenter att utföra arbete med personuppgifter på ett korrekt sätt (ibid). Vi har därför gjort ett övervägande i vår bearbetning med denna textmassa, i syfte att behålla anonymiteten för de personer som deltagit i vår studie. Alla personer som deltagit i studien, både respondenterna vid enkätundersökningen och de personliga mötena, har först blivit informerade om vilket syfte studien har haft innan de valde att delta, samt att de när som helst under studiens gång har kunnat avbryta sitt deltagande. Detta är en viktig forskningsetisk princip (Vetenskapsrådet 2021). I enkätundersökningen ställdes bland annat vissa bakgrundsfrågor om respondenternas kön,

ålder, om de bor i Malmö och vilket område i så fall samt hur länge de har bott i Malmö. I vår analys- och resultatdel för enkätundersökningen har vi endast hanterat uppgifterna som olika urvalsgrupper för att kunna se ett mönster i hur den genomsnittlige personen för respektive urvalsgrupp har besvarat frågorna. Vi har därmed inte använt uppgifterna i syfte att identifiera en enskild individ kopplat till ett visst svar eller på annat sätt gjort det möjligt att identifiera någon av dessa personer i vår uppsats. Enkäten skapades via https://www.typeform.com/ där de insamlade svaren endast lagrades under studiens gång och uteslutande sågs och analyserades av oss som skrivit uppsatsen samt vår handledare. Inga personuppgifter har alltså lagrats i efterhand och har därmed raderats direkt efter att studien har avslutats. Vid de personliga mötena med personer som befann sig på en gul plats ställdes frågor kopplade till uppgifter om personernas kön, ålder, sysselsättning och hur ofta de brukar befinna sig på platsen. Under vissa av samtalen beskrev respondenterna spontant uppgifter om sig själva, såsom vilken skola de går på, deras arbetsplats och var de bor. Av anonymitetsskäl har vi valt att omformulera eller ta bort dessa typer av svar i vår redovisning av samtalen. Precis som för enkätundersökningen har de insamlade svaren för samtalen endast lagrats under studiens gång och uteslutande setts och analyserats av oss som skrivit uppsatsen samt vår handledare. På samma sätt har analysen av samtalen hanterats som en genomsnittlig sammanfattning av vad som sas, och inte redogjorts för i syfte att peka ut vad en enskild individ svarade.

Empiri och analys I det här avsnittet presenterar vi och tolkar vårt insamlade material bestående av en enkätundersökning, en jämförande studie, en etnografisk studie och personliga möten

4.1 UPPLEVD (O)TRYGGHET I MALMÖ Som tidigare nämnt utfördes studien genom en enkätundersökning som var riktad främst till personer som bor eller ofta befinner sig i Malmös innerstad. Syftet med enkäten var dels att undersöka vad Malmöborna rent generellt upplever som tryggt respektive otryggt med offentliga miljöer, dels om det finns en skillnad i hur kvinnor respektive män resonerar kring trygghet och dels att komma fram till tre specifika platser i Malmös innerstad att jobba vidare med i studiens nästa steg. Enkäten, med namnet Upplevd (o)trygghet i Malmö, delades till diverse sociala nätverk och resulterade i 186 svar efter att ha varit öppen i drygt en veckas tid. 4.1.1 GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR Inledningsvis ställdes ett antal grundläggande frågor såsom ålder, kön, om personen bor i Malmö och i så fall var, alternativt hur ofta personen besöker Malmös innerstad om hen ej bor i staden. Majoriteten av de som deltog i enkäten ingick i åldersgruppen 19-24 år (47,3 %). Majoriteten av de svarande var även kvinnor (64 %). Detta kan vara ett resultat av att enkäten publicerades i sociala nätverk som riktar sig till studenter. När enkäten några dagar senare publicerades i sociala nätverk med betydligt bredare målgrupp blev det genast en större spridning på både ålder och kön i enkätsvaren. Totalt sett fanns en åldersspridning på 19-84 år.

65 - 85 år

51 - 64 år 8,0 %

41 - 50 år

19 - 24 år

14,9 %

47,3 %

6,4 % 7,4 % 16,0 %

31 - 40 år

64 % 35,5 %

25 - 30 år

Är nyinflyttad Har bott i Malmö under ett antal år (pga jobb/studier/annat) Har bott i Malmö större delen av livet

14,5 % 33,9 %

15,1 %

Bor ej i Malmö

29,6 %

Är uppvuxen i Malmö

Figur 9: Delar av enkätresultatet (Gyllenswärd 2021)

På frågan om hur länge respondenterna har bott i Malmö var det 33,9 % som uppgav att de har bott i Malmö ett antal år på grund av studier, jobb eller annat, medan 29,6 % av de tillfrågade är uppvuxna i Malmö. Det var 15,1 % som uppgav att de ej bor i Malmö, men på frågan om hur ofta dessa personer besöker Malmö svarade majoriteten att de besöker Malmö dagligen. Dessa frågor var relevanta för att kunna säkerställa den önskade målgruppen för studien - det vill säga personer som bor eller ofta befinner sig i staden. 4.1.2 RÖRELSE I STADEN Vidare följde frågor om på vilka tider på dygnet respondenterna känner sig mest trygga respektive otrygga samt vilken tid på året de är mest benägna att röra sig i offentliga miljöer i Malmö. Här fanns det möjlighet att kryssa i flera alternativ. Om vi tittar på kvinnor och män som en gemensam grupp går det att påstå att den mest trygga tiden på dygnet är under lunchtid (158 svar) och den mest otrygga tiden är under nattetid (172 svar). Den övervägande delen av de tillfrågade svarade att de är mest benägna att röra sig i offentliga miljöer i Malmö under sommarmånaderna juni, juli och augusti (161 svar). På en fråga angående respondenternas rörelse i staden nu jämfört med innan Covid-19 pandemin, var det 76,3 % som påstod att de rör sig mindre än vanligt i innerstaden nu. Detta skulle kunna tolkas som en konsekvens av något som vi tidigare nämnt, nämligen att en plats blir mer befolkad av att det redan är folk på platsen och vice versa. Detta kan ses som en förstärkt effekt av pandemin - ju färre människor som vistas på gatorna, desto färre ögon i stadsrummet, vilket i sin tur kan orsaka en ökad otrygghet i de offentliga miljöerna.

86,6 %

4,3 %

är mest benägna att röra sig i offentliga miljöer i Malmö på sommaren

19,4 %

76,3 %

Ungefär samma

Mer än vanligt

Mindre än vanligt

Figur 10: Delar av enkätresultatet (Gyllenswärd 2021)

En av våra frågeställningar är att ta reda på om det finns en skillnad i hur kvinnorna respektive männen resonerar kring trygghet. Vi har därför först ställt upp hur stor andel ur respektive urvalsgrupp har svarat på varje fråga sett till urvalsgruppens totala antal deltagare, för att sedan kunna besvara vår frågeställning genom att analysera skillnaderna. Observera att det var ungefär dubbelt så många kvinnor som svarade på enkäten, 119 kvinnor respektive 66 män. Eftersom det var endast en person som ej ville uppge sitt kön har vi valt att räkna bort den personens svar då det utgjorde en så pass liten marginal sett till helheten. Det går att konstatera att en större andel i urvalsgruppen män känner sig trygga under kvällar och nätter, jämfört med resultatet i urvalsgruppen kvinnor. Av de 66 männen som svarade på enkäten var det 50 % som uppgav att de känner sig trygga på kvällen och 29 % som känner sig trygga på natten, medan 24 % av de 119 kvinnorna svarade att de känner sig trygga på kvällen och 7 % som känner sig trygga på natten. Däremot var det 24 % av männen som fyllde i att de känner sig trygga alla tider på dygnet. Av kvinnorna var det endast 4 % som fyllde i alla tider som trygga tider. Vår tolkning av detta resultat är att unga kvinnor känner sig mer otrygga än äldre män, eftersom gruppen kvinnor i studien dominerades av en mycket yngre ålder än gruppen män. Medelåldern för kvinnorna var 31 år medan männens medelålder var 40. Majoriteten av de båda urvalsgrupperna anser att de mest trygga tiderna på dygnet är förmiddag, lunch och eftermiddag. I övrigt var det inga större skillnader mellan resultaten. Angående de otrygga tiderna på dygnet går det att konstatera att en större andel i urvalsgruppen män känner sig otrygga under tiderna förmiddag, lunch och eftermiddag jämfört med kvinnorna. I båda urvalsgrupperna känner sig majoriteten otrygga på natten. Liksom tidigare nämnt finns det en viss skillnad i hur männen respektive kvinnorna upplever otrygghet på kvällen. Nästan hälften av de tillfrågade kvinnorna angav att de känner sig otrygga på kvällen medan en tredjedel av männen känner sig otrygga samma tid. För att uttrycka ett slagkraftigt påstående och samtidigt hårdraget sammanfatta jämförelsen mellan kvinnorna och männens svar i den här delen av enkätstudien, kan följande påstås: Om 185 personer skulle befinna sig på en plats under kvällstid, 66 män och 119 kvinnor, hade 50 % av männen känt sig trygga medan 50 % av kvinnorna hade känt sig otrygga. Samtidigt hade endast 25 % av kvinnorna känt sig trygga medan 33 % av männen hade känt sig otrygga.

KÄNNER SIG TRYGGA

KÄNNER SIG OTRYGGA Morgon

Morgon 12

49 %

8 7

64%

15 16

86%

80 %

84 %

86 %

15 16

76 %

77 %

14 15 16

8 7

24 %

50 %

33 %

95 %

89 %

15 16

Natt 23

01 02

22 21

03 04

20 06

Natt

46 %

Kväll

Eftermiddag

Kväll 12

11 14

16 7

Eftermiddag

Lunch

Lunch 12

12 %

13 %

Förmiddag

15 16

8 7

Förmiddag 10

01 02

29 %

03 04

Figur 11: Trygghet och otrygghet kopplat till olika tider på dygnet (Gyllenswärd 2021)

4.1.3 UPPLEVD TRYGGHET I STADEN Därefter fick de tillfrågade utgå från hur de som gång- och cykeltrafikanter beter sig och upplever platser utomhus när de rör sig i Malmö, i förhållande till ett antal påståenden angående vad som får en plats att kännas mer trygg. Respondenterna fick en likertskala som sträckte sig från 1 till 5, där 1 var Tar helt avstånd och 5 var Instämmer helt. Resultatet av detta blev ett genomsnittsbetyg för varje påstående, vilket sammanfattas i illustrationen nedan. Det fanns ingen större skillnad i hur kvinnorna och männen svarade på påståendena.

4.5 / 5

4.2 / 5

Belysning

Underhåll (tillsyn/skötsel)

får en plats att kännas mer trygg

4.1 / 5

En variation av olika åldersgrupper får en plats att kännas mer trygg

4.0 / 5

Närvaro av poliser eller ordningsvakter får en plats att kännas mer trygg

4.0 / 5

3.7 / 5

En blandning av funktioner

Trafikerade gator

får en plats att kännas mer trygg

3.6 / 5

Öppna ytor

får en plats att kännas mer trygg

2.7 / 5

Höga omkringliggande byggnader får en plats att kännas mer trygg

3.5 / 5

Grönska

får en plats att kännas mer trygg

Figur 12: Påståenden angående vad som får en plats att kännas mer trygg (Gyllenswärd 2021)

4.1.4 TRYGGHET OCH OTRYGGHET KOPPLAT TILL EN SPECIFIK PLATS I MALMÖS INNERSTAD Det som förslagsvis är den mest vitala delen i enkäten är när respondenterna blev ombedda att välja mellan 1-10 av 40 möjliga platser, utpekade på en karta över Malmös innerstad, och sedan kategorisera in dessa i gröna, röda och gula platser. Det gick att välja bland alla 40 platser i alla tre frågor, så rent teoretiskt kunde personen alltså välja en och samma plats som grön, röd och gul.

Figur 13: Karta över de 40 valbara platserna (Gyllenswärd 2021)

1. Pildammsparken

11. Lugnet

21. Ellstorp

31. Malmöhus m.fl.

2. Kronborg

12. Triangeln

22. Östervärn

32. Malmö C

3. Fågelbacken

13. Bergsgatan

23. Slussen

33. Universitetsholmen

4. Rönneholmsparken

14. Möllan

24. Sankt Petri

34. Varvsstaden

5. Ribersborgsstranden

15. Folkets Park

25. Caroli

35. Dockan

6. Ribersborg

16. St Knut

26. Södergatan

36. Stapelbäddsparken

7. Kronprinsen

17. St Pauli Kyrkogård

27. Stortorget

37. Fullriggaren

8. Hästhagen

18. Rörsjöstaden

28. Lilla Torg

38. Scaniaparken

9. Malmö Opera m.fl.

19. Värnhem

29. Gamla Väster

39. Bo01

10. Davidshall

20. Katrinelund

30. Gustav Adolfs Torg

40. Masttorget

Beslutet om att göra denna kategorisering togs för att det skulle vara så enkelt och tydligt som möjligt för de tillfrågade att kunna svara på frågan om var den känner sig mest trygg, minst trygg och mittemellan. Som vi nämner i begreppsförklaringen är en grön plats en plats i staden som personer gillar att besöka samt upplever som direkt trygg och trevlig samt inkluderande. En röd plats är en plats i staden som personer helst undviker att både passera och vistas på samt upplever som otrygg och exkluderande. En gul plats är en plats i staden som personer gärna vill vistas på men som inte upplevs på samma sätt som en grön plats. En gul plats kan ha både röda och gröna kvaliteter. Den här delen av enkäten syftar till att kunna lokalisera en specifik plats för varje kategori, där en gul plats är av största intresse för oss eftersom den kommer att vara motivet för vårt gestaltningsförslag. Efter att de tillfrågade hade fått välja max 10 platser för varje kategorisering hade de även möjligheten att skriva en kort text som motiverar deras val av plats, eller om de ville specificera sitt svar ytterligare. 4.1.5 GENERELL ANALYS AV RESULTATET Att döma av motiveringarna var det många som baserade sina val av röda platser på rykten, vad de har hört i media och hur andra talar om dessa platser. Vid en närmare titt kunde vi se att dessa personer var kvinnor endast. På de gröna platserna var det mestadels kommentarer om hur personerna (både män och kvinnor) själva har upplevt dessa platser. För de gröna platserna går det även att urskilja i kommentarerna att mycket folk i rörelse är det som är mest uppskattat. Ett flertal hade önskat att kunna ange fler än 10 platser, både på de gröna och röda, då några påstod att de känner sig trygga i hela Malmös innerstad, samtidigt som andra påstod att de känner sig otrygga i hela innerstaden. Många påpekade även att de hade velat att ytterområdena skulle finnas med på kartan också. Ett anmärkningsvärt mönster är skillnaden i vilken utgångspunkt de tillfrågade hade. Vissa utgick från vilka personer som vistas på platsen och varför det gör platsen bra respektive dålig, medan andra istället lyfte fram kvaliteter respektive brister med den byggda miljön. Bådadera är intressant att analysera i den här studien, då den fysiska miljön kan ha en effekt på vilka som så att säga “får” vistas på platsen, vilka som dras till platsen samt vem platsen är utformad för.

Ytterligare en intressant aspekt var att vissa respondenter även utgick från vilken tid på dygnet de kopplade till om en plats kändes trygg eller otrygg och på så sätt valde de olika platserna utifrån det. En del kommentarer menar på att de på en grön plats kände trygghet under alla dygnets timmar medan de på en röd plats endast kände sig otrygg vissa timmar, såsom under kvälls- och nattid. 4.1.6 TOPP FEM Listorna som redovisas nedan är en sammanställning av de platser som fick flest röster och därmed hamnade i topp fem för varje kategori. Observera att det var möjligt att välja upp till tio platser för varje kategori, därav motsvarar inte antalet svar det antalet personer som deltog i enkäten. Gröna platser 1. Ribersborgsstranden - 96 svar (52,5%) 2. Lilla Torg - 92 svar (50,3%) 3. Davidshall - 88 svar (48,1%) 4. Pildammsparken - 80 svar (43,7%) 5. Ribersborg - 71 svar (38,8%) Röda platser 1. Möllevången - 80 svar (45,2%) 2. Värnhem - 65 svar (36,7%) 3. Folkets Park - 59 svar (33,3%) 4. Bergsgatan - 41 svar (23,2%) 5. Pildammsparken - 37 svar (20,9%) Gula platser 1. Pildammsparken - 47 svar (26,3%) 2. Folkets Park - 43 svar (24,0%) 3. Möllevången - 42 svar (23,5%) 4. Värnhem - 37 svar (20,7%) 5. Triangeln - 30 svar (16,8%)

4.1.7 STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN För valet av en grön plats hamnade Ribersborgsstranden på förstaplaceringen med 96 svar vilket utgjorde 52,5% av respondenterna. Att Ribersborgsstranden hamnade högst upp var inte jätteoväntat. Det är en mycket populär plats att vistas på året runt, men framförallt under sommaren då den ca 3 km långa stranden (som sträcker sig ända ner till Limhamn) fylls av badgäster, volleybollspelare, dansare, folk som grillar samt hundägare och motionärer - från alla möjliga målgrupper. Ribersborgs kallbadhus och restaurang är öppet året runt och om det är is på Öresund brukar folk vara ute och gå på isen. Men eftersom det är en så pass stor plats och har så pass många olika kvaliteter, togs beslutet om att välja den plats som kom strax efter förstaplaceringen, dvs. Lilla Torg som fick 92 röster och utgjorde 50,3% av respondenterna. Lilla Torg nämns dessutom i handboken Placemaking in the Nordics som en av de bästa offentliga miljöerna i Sverige (Jernhusen 2019, 41) med avseende på intensiteten av folk som stannar till på platsen. För att kunna göra en rättvis bedömning mellan de två motsatsplatserna valde vi att göra en ytterligare avgränsning då området som innefattar Möllevången är mycket större än ytan som avser Lilla Torg. Vi beslöt oss då för att välja Möllevångstorget som en likvärdig plats till Lilla Torg då båda platserna är ett torg, samt att en del kommentarer från respondenterna i enkäten specifikt nämnde Möllevångstorget som en plats där de kände otrygghet. Pildammsparken har precis som Ribersborgsstranden en allt för omfattande area och har därför valts bort. I avsnitt 4.1.11 skriver vi mer om parken och resonerar kring varför den hamnade i topp fem i alla kategorier. Folkets Park är i dagsläget en etablerad park och har precis som Pildammsparken många goda kvaliteter över sin yta. Folkets Park, som är världens äldsta folkpark, är öppet dygnet runt och året om och har en rad olika aktiviteter för både stora och små. Det finns allt från lekplatser, skateramper, boulebanor och äventyrsgolf till mat och dryck, utomhusevenemang såsom marknader och konserter tillsammans med årstidsbaserade evenemang. I och med detta resonemang valde vi därför bort de gula platserna som antingen var för stora att ta sig an med den begränsade tiden som vi hade, men även platser som redan är etablerade i att skapa olika aktiviteter under dygnets olika timmar. Kvar blev då Värnhem

och Värnhemstorget, som uppfyllde precis vad vi letade efter både utifrån respondenternas åsikter och svar samt vad vi själva var ute efter. En plats som är placerad centralt i Malmö, vilket fungerar som en knutpunkt, men som inte har en attraktivitet eller en trygghetsaspekt som gör att människor vill stanna kvar på platsen. Det är i dagsläget en väldigt anonym plats men med stor potential till att bli något bättre.

Figur 14: Val av en grön plats, en röd plats och en gul plats (Gyllenswärd 2021)

4.1.8 HUR UPPFATTAS EN GRÖN PLATS? Lilla Torg är ett populärt torg mitt i Malmös centrum som erbjuder restauranger och caféer såväl som barer. Det finns en tydlig storstadspuls på platsen och mycket folk i rörelse. Intill torget ligger Hedmanska gården och Form/Design Center som lockar till konst, design och hantverk. Citaten till höger är ett urval av kommentarerna som sammanfattar vad respondenterna tycker om Lilla Torg, när de blev tillfrågade att motivera varför de uppfattar platsen som de valt som en grön plats. Observera att en del av kommentarerna även avser andra gröna platser då respondenterna hade möjlighet att välja fler än en plats i enkätens fråga om upplevda gröna platser. Att döma av kommentarerna går det att dra en slutsats om vad respondenterna uppskattar med en grön plats. Resultatet visar att platsen innehåller mycket rörelse, såväl natt som dag, att belysningen är god samt att det finns närvaro av polis eller ordningsvakt under dygnets mörkare timmar. Respondenterna uppskattar även att platsen är välskött, lugn och har någon form av grönska. Ett flertal nämner att de uppskattar att platsen känns mysig. Detta skulle kunna tolkas som en plats som, enligt Jan Gehl, är i mänsklig skala och där platsen känns ombonad istället för kal och öppen. Vidare uppskattas det att någon typ av restaurang- eller caféverksamhet finns intill platsen, vilket skulle kunna dra slutsatsen om att människor gillar platser med ett tydligt syfte. Slutligen var platskännedom något som många nämnde i kommentarerna vilket tyder på att människor känner sig mer trygga när de vet hur platsen fungerar och används. På en grön plats bildar sig respondenterna sin uppfattning om platsen genom att vistas på den ofta.

Figur 15: Lilla Torg (Niemi 2021) 60

“Jag har varit mycket på dessa platser och känner en tillhörighet i området“

“De är oftast platser som jag vet hur området är och hur jag navigerar mig.“

“Alltid folk, upplyst, rörelse, nära butiker, restauranger liv. Känns inte ödsligt“

“Omgivningen är: Lugn, välskött, belyst, diversifierad funktionsmässigt […]“

“Lilla torg är en plats där jag ofta vistas med mina vänner. Det är oftast stor variation av människor i rörelse och det finns nästan alltid polis eller ordningsvakt närvarande. Man känner sig trygg när man är här på kvällen även om man behöver passera själv“

4.1.9 HUR UPPFATTAS EN RÖD PLATS? Möllevången är ett område i den södra delen av Malmös innerstad. Förutom att det är ett hippt ställe att bo på är det känt för sitt stora utbud av restauranger, barer och nattklubbar, sin etniska mångfald av matbutiker och affärer, och inte minst fruktoch grönsakshandeln som tar plats på Möllevångstorget dagligen. Citaten till höger är ett urval av kommentarerna som sammanfattar vad respondenterna tycker om Möllevången när de blev tillfrågade att motivera varför de uppfattar deras val av plats som en röd plats. Observera att en del av kommentarerna även avser andra röda platser då respondenterna hade möjlighet att välja fler än en plats i enkätens fråga om upplevda röda platser. Att döma av kommentarerna går det att dra en slutsats om vad respondenterna inte uppskattar med en röd plats. Resultatet visar att respondenterna uppfattar platsen som obehaglig och otrygg kvälls- och nattetid med risk för att möta bland annat alkohol- eller drogpåverkade personer. Belysningen, grönskan och skötseln på platsen upplevs som dålig tillsammans med att rörelsen är mindre under kvällar och nätter. Oro för eller att utsättas för brott är en faktor som respondenterna inte uppskattar på en röd plats. En röd plats uppfattas dessutom som en plats där respondenterna gärna inte vistas ensamma under vissa av dygnets timmar. Vidare var det många kommentarer som nämnde att de inte gillar att vistas på platsen på grund av den typen av människor som befinner sig på platsen. Slutligen är det många som bildar sin uppfattning om platsen via nyheter, medier, umgängeskretsar och rykten - till skillnad från hur personerna bildar sig sin uppfattning på en grön plats.

Figur 16: Möllevångstorget (Niemi 2021) 62

“Cirkulerar mycket alkoholpåverkade människor i de områdena på sena kvällar/ nätter“

“Har ingen god känsla när jag vistas runt Möllevångstorget och riktning mot Södervärn“

“Mindre välskötta fastigheter, sämre belysning, nyheter om negativa händelser i området, högre arbetslöshet“

“Ofta stökigt vid de gånger som jag varit där. Jobbigt att gå där själv som tjej eftersom det ofta är folk som ropar efter en eller går efter en då“

“Har några kompisar som har blivit rånade där flera gånger så undviker de platserna“

4.1.10 HUR UPPFATTAS EN GUL PLATS? Trots att det inte fanns någon rörande enighet om en gul plats var det intressant för oss att se hur de tillfrågade resonerade kring valet av platsen utifrån deras kommentarer. Som tidigare nämnt har vi valt Värnhemstorget som den plats vi kommer att jobba vidare med i gestaltningsförslaget. Därför är det intressant för oss att titta på de tillfrågades kommentarer om just Värnhem, för att kunna ringa in vilka problem som bör åtgärdas. Vi tar även med oss det som personerna utmärkte som goda kvaliteter hos en grön plats vidare in i vårt arbete med omgestaltningen av Värnhemstorget. Citaten till höger är ett urval av kommentarerna som sammanfattar vad respondenterna tycker om Värnhem när de blev tillfrågade att motivera varför de uppfattar deras val av plats som en gul plats. Observera att en del av kommentarerna även avser andra gula platser då respondenterna hade möjlighet att välja fler än en plats i enkätens fråga om upplevda gula platser. Att döma av kommentarerna går det att dra en slutsats om vad respondenterna uppskattar eller inte uppskattar med en gul plats. Resultatet är blandat, vilket inte kommer som någon överraskning då det just handlar om en plats som både kan upplevas på samma sätt som en grön och en röd plats. För att sammanfatta visar resultatet på att respondenterna uppfattar platsen som delvis otrygg, där en del upplever detta utifrån egna upplevelser. En gul plats ses på så sätt som problematisk, där negativa upplevelser från andra människor verkar vara en stor del i det hela. En större del av respondenterna ser potential i en gul plats då det uppenbarligen finns en vilja att befinna sig på platsen, men där platskännedom, navigering och miljö sätter stopp för besöket. 4.1.11 SLUTSATS AV ANALYS Vår uppgift blir därför att åtgärda dessa problem på Värnhemstorget, samt addera liknande kvaliteter som enligt kommentarerna ansågs vara goda på Lilla Torg, för att på så sätt omvandla en gul plats till en grön plats. Vi kan konstatera att torget dels behöver vara enklare att orientera sig på, dels att det behöver finnas ett tydligt syfte med platsen som exempelvis en restaurang eller ett café. Det behöver även finnas en rörelse av människor både dag och natt samt en polisiär närvaro under kvällar och nätter. Det krävs någon form av grönska och tillfredsställande belysning på Värnhemstorget, samt att platsen behöver vara lugn, välskött och ge ett anständigt intryck.

“Har mött otrevliga ordningsvakter/poliser/homofober på dessa platser vilket gör att jag associerar de med otrygghet“

“Jag gillar Värnhem men min tjej tycker det är sunkigt så vi är aldrig där.“

“Dåliga erfarenheter. Bråk, stök, blivit trakasserad. Känns inte som att någon ingriper på dessa ställen på samma sätt som i andra områden, ex Möllan“

“Upplever ändå en viss grundtrygghet på dessa platser.“

4.1.12 PILDAMMSPARKEN - BÅDE GRÖN, RÖD OCH GUL Bortsett från att en grön plats, en röd plats och en gul plats korades är det intressant att spekulera i varför Pildammsparken hamnade i topp fem i alla tre kategorier. En anledning kan vara att parken är så pass stor (45 hektar) att den rymmer både bra, medel och dåliga egenskaper. En annan möjlig anledning kan vara att de tillfrågade såg på området på olika sätt; att några kanske tänkte på motionsspåret som går runt parken medan andra tänkte på platserna inne i parken. Rent objektivt har Pildammsparken väldigt många bra kvaliteter såsom motionsspår, offentliga toaletter, parkering, grönska, natur, närhet till vatten, två utegym, en boulebana, två lekparker och två restauranger. Parken består av en stor damm i öst samt en mindre damm i norr, ett skogsområde i väst, en mindre bilväg som löper genom hela parken samt en parkeringsyta. Det finns även en vacker paviljong från 1914. Personerna som rör sig på platsen är allt ifrån hundägare som rastar sina hundar, motionärer som springer eller promenerar längs de planerade stråken, till skol- och förskoleklasser på besök. Utifrån de tillfrågades kommentarer om Pildammsparken var det många som nämnde just att den känns trygg och trevlig på dagen men obehaglig på kvällen och natten. Urval av gröna kommentarer:

“Pildammsparken, grönska, kommer det närmaste man kan till natur, känns alltid trygg“ “Varit här mycket både som barn och vuxen“ “Trivsamt, mycket att göra, gott om folk“ “Mina uppväxtkvarter, orienterar mig lätt i gatunätet“ “Pildammsparken är upplyst.. du kan gå både inne i parken och runtom och ändå känna parkkänsla“ 66

Urval av röda kommentarer:

“Pildammsparken då få av gångvägarna är upplysta. Trots att den ligger centralt känns den bortglömd. Sett flera kriminella aktiviteter där.“ “På kvällen känns dessa platser obehagliga. En del är till viss del öde även på ljusa dagen. Man hör om mer brott som händer på liknande platser (parker osv)“ “Dessa är områden där jag helst inte rör mig själv som ensam kvinna på kvällen. Besöker sällan parker ensam då risken att bli överfallen är större där. Skymd sikt)“ “Gillar att promenera i Pildammsparken men aldrig någonsin ensam. Mycket märkliga människor som uppehåller sig där. Knarkare och alkoholister bl a.“ “Mycket rubriker kring händelser på platserna och en generell uppfattning om platsen som otrygg.“

Urval av gula kommentarer:

“Exempelvis Pildammsparken har jag valt att markera som gul eftersom det är ett ställe som jag skulle kunna vistas på under dagen, men skulle aldrig tänka mig att gå där under kvällen/natten. Speciellt inte ensam.“ “Tror det beror på att där är rätt dålig belysning generellt i parkerna.“ “Vill kunna hänga där men folket som är där är inget bra“

“Platser som jag besöker då och då, som har potential men som ibland ändå känns otrygga. För mig handlar det mycket om när på dygnet jag besöker dessa platser, hur mycket människor som är där samtidigt och hur skräpig och stökigt det känns tex“ “Fina platser, kan dock upplevas lite sketchy när det är mörkt“ Vi har själva besökt platsen många gånger, men ville ta oss tiden att promenera genom parken och gå in i rollen som våra enkätsvarare. Med deras kommentarer i bakhuvudet kunde vi föreställa oss hur personerna resonerade kring deras upplevelser av platsen och analysera varför de svarade som de gjorde. Det är bra belysning längs bilvägarna som omringar parken, men precis som många av kommentarerna lyder är det dåligt belyst inuti själva parken. En lummig skog kan på dagen kännas behaglig och ge en sinnesro, men kan på kvällen leda till att det inte finns någon passiv övervakning av andra människor, och definitivt inte när det är för lite belysning. Vi reagerade även på att de artificiella kullarna som finns i parkens södra ände tenderar att skymma sikten något, framförallt när det är mörkt ute. Bilvägarna i norr och öst utanför parken är mer trafikerad än de i söder och väst. I området norr och öst utanför parken ligger köpcentret Triangeln, Malmö Konsthall, Sjukhuset m.fl., det är därför mer aktivitet där än i området utanför parken i söder och väst där det endast finns bostäder. Att ta sig in i parken eller att röra sig utanför parken i söder och väst känns därför mer otryggt än i de andra delarna utanför parken. Det finns en mångfald av aktiviteter att ägna sig åt i parken och gott om grönska, vilket i sig är två viktiga trygghetsfaktorer. Men i och med att det är en så pass stor yta kan det väldigt lätt kännas ödsligt och skrämmande när mörkret faller, något som många nämnde i kommentarerna. Angående bilvägen som går tvärs genom parken, tänker vi oss att den upplevs som både trygg och otrygg. Det kan finnas en viss trygghet i att bilar cirkulerar och att det så att säga finns en uppsikt över platsen. Men å andra sidan skapar det också en viss otrygghet att som gångtrafikant eller hundägare inte kunna röra sig helt obehindrat utan att behöva anpassa sig efter biltrafiken.

HELBILD PÅ PILDAMSPARKEN

Figur 17: Pildammsparken (Niemi 2021)

4.2 JÄMFÖRANDE STUDIE MED BAKGRUND I JAN GEHLS TEORI 4.2.1 JAN GEHLS KVALITETSKRITERIER FÖR GODA OFFENTLIGA MILJÖER I studiens nästa steg ställdes en grön plats och en röd plats på prov i en jämförande studie med bakgrund i den danske arkitekten Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för goda offentliga miljöer. För att studien skulle kännas rättvis och givande besökte vi dessa platser under den tid då flest personer enligt enkäten kände sig mest trygga att vistas i offentliga miljöer, vilket var under lunch mellan kl 12-13. Besöken på platserna skedde onsdag den 17 mars 2021 mellan kl 11:30 och 14:00. Temperaturen var runt 7 grader celsius, klart till halvklart väder med en lokal skur mellan 12:00 och 12:30. Det var ett medvetet val att besöka platserna under en hyfsat kort tidsperiod i och med att det teoretiska perspektivet som ligger till bakgrund för den jämförande studien endast fokuserar på den byggda miljön. Några observationer om mänskligt beteende, aktivitet eller flöden registrerades därför inte i det här steget. Gehls 12 kvalitetskriterier består, som tidigare nämnt, av följande:

YDD SK 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet

MFORT KO 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till

MFORT KO 9. Möjligheter för lek och träning

YDD SK

YDD SK 3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser

2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet

MFORT KO

6. Möjligheter att sitta

NÖ

7. Möjligheter att se

NÖ

11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet

10. Mänsklig skala

MFORT KO 4. Möjligheter att gå/cykla

MFORT KO 8. Möjligheter att prata och lyssna

NÖ

12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser

Figur 18: Jan Gehls 12 kvalitetskriterier (Gyllenswärd 2021) 70

Anledningen till varför vi valde att använda oss av Jan Gehls kriterier i analysen av en röd plats och en grön plats var dels för att rent konkret kunna se vilka typer av kvaliteter i den fysiska miljön som finns hos de båda platserna. Dels för att ifrågasätta enkätresultatet och se om det faktiskt stämmer att de skiljer sig så mycket åt. Dels för att fördjupa oss i Gehls teoretiska begrepp och få en förståelse för vad som funkar och inte funkar, vilket vi sedan kommer att ha användning för i omgestaltandet av Värnhemstorget. Jan Gehl är som tidigare nämnt en viktig person inom Placemaking-rörelsen, vilket också gör det lämpligt för oss att använda hans teori. 4.2.2 RESULTAT AV DEN JÄMFÖRANDE STUDIEN Nedan presenteras våra kommentarer om Lilla Torg respektive Möllevångstorget, kopplat till varje kriterium. Illustrationerna sammanfattar hur väl de olika kriterierna har blivit uppfyllda på en skala från god till skaplig till dålig.

GOD

SKAPLIG

DÅLIG

Figur 19: På en skala från god till skaplig till dålig (Gyllenswärd 2021)

SKYDD 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet Då Lilla Torgs omkringliggande gator endast tillåter gång och cykeltrafik i undantag för vissa tider (05-11) skapar det en trygghet för trafikanterna som går och cyklar. Möllevångstorget ligger intill två större vägar, varav en av dem är tungt trafikerad. Bra planerade cykel- och gångvägar. Trafikljus i intilliggande korsningar. 2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet Barer och restauranger finns på Lilla Torg. Även ett antal butiker. Folk antingen passerar eller stannar upp. Både de som jobbar och kunder. Lyktstolpar finns i mänsklig skala. Bänkar är utplacerade för god uppsikt. Övervakningskameror finns på området. Möllevångstorget är dåligt belyst mitt på torget. Torghandel, restauranger, barer och butiker gör platsen levande. Bänkar längs kanterna gör att det går att övervaka platsen bra. Övervakningskameror finns på området.

3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser Lilla Torg: Att ta skydd från regn/snö och kyla och värme går med hjälp av restaurangerna och barerna. Buller och oljud från arbetare och folk hörs lätt, samt att det ekar. Vind går det helt okej att skydda sig mot då det är ett “skyddat” torg dvs. att det inte är stora öppna gator eller höga byggnader intill som kan skapa mycket vind. Det är en ganska öppen plats men det går att söka skydd under uteserveringarnas tak, samt inomhus såklart. Dock behöver man vara en betalande gäst då. Ett gratis alternativ är att gå in på Hedmanska gården där det finns en liten passage under tak samt ett stort träd på innergården att söka skydd under. Möllevångstorget: Trots stor plats finns det helt okej ställen att ta skydd från vinden. Behöver inte betala för att göra det (dvs går att söka sig till bl.a Sibylla som finns mitt på torget. Buller och föroreningar tillkommer med vägarna intill. KOMFORT 4. Möjligheter att gå/cykla Lilla Torg: Arkitekturen och fasaderna är intressanta. Det går utmärkt att gå och röra sig runt torget. Däremot är det mindre tillgängligt för personer med rullstol och barnvagnar på grund av kullerstenen. Möllevångstorget: Plana ytor där det är lätt att ta sig fram. Det går bra att både cykla och gå igenom eller förbi torget. Även för personer med rullstol och barnvagn. Tillfällig torghandel kan göra att man får gå runt eller sicksacka mellan stånden. 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till Lilla Torg: Det är enkelt att stanna upp och stanna till. Bänkar, fontän, träd, telefonkiosk går bra att luta sig mot. Intressanta fasader. Möllevångstorget: Det finns ställen både runt och på torget att stanna upp vid. Det finns barer runt torget dock lite slitna i utseendet i fasaderna, men trevligt. 6. Möjligheter att sitta Lilla Torg har goda möjligheter för att sitta, samt att ha god uppsikt.

YDD K S 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet

MFORT O K 4. Möjligheter att gå/cykla

MFORT O K

7. Möjligheter att se

JE Ö N

10. Mänsklig skala

YDD K S 2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet

MFORT O K 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till

MFORT O K 8. Möjligheter att prata och lyssna

JE Ö N

YDD K S 3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser

MFORT O K

6. Möjligheter att sitta

MFORT O K 9. Möjligheter för lek och träning

JE Ö N

11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet

12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser

Figur 20: Bedömning av Lilla Torg utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier (Gyllenswärd 2021)

Det är tydligt var det går att sitta på Möllevångstorget. Både gratis och betalande. Det finns rätt så bra uppsikt över människor, trevliga vyer med arkitektur. Inte möjligtvis cafébord och stolar men gott om parkbänkar finns. 7. Möjligheter att se I gångtempo är Lilla torg en tillräckligt stor plats för att det ska hända nya och intressanta saker för betraktaren på de korta avstånden man rör sig. Det finns en mänsklig skala och därmed rimliga avstånd att se och höra andra. Möllevångstorget: Lite svårt att se hela torget då det är rätt stort. Däremot intressanta vyer och lättorienterat. Grönsakshandeln hindrar till viss del uppsikten. Det är även en väldigt stor yta som tar bort den mänskliga skalan och möjligheterna att se och höra människor på andra sidan torget. 8. Möjligheter att prata och lyssna Lilla Torg: I och med kullerstenen blir det väldigt lätt högljutt vid ex. leveranser. Samt att det ekar väldigt mycket mellan byggnaderna. Möllevångstorget: Fåglar, bilvägen intill och människor från grönsakshandeln som ropar och hojtar gör att platsen upplevs som högljudd. 9. Möjligheter för lek och träning Lilla Torg uppfyller inte denna punkt. Möllevångstorget uppfyller punkten delvis, med motiveringen av att det sker daglig fruktoch grönsakshandel mellan kl 07-15 som lockar till sig mycket folk, vilket sker både sommar och vinter. NÖJE 10. Mänsklig skala Lilla Torg: Det finns en högre byggnad med 6 våningar men till största del består omliggande byggnader av

2-3 våningshus. Vi observerade att vi först lade märke till träden och

uteserveringarnas tak, eftersom de är i ögonhöjd, och i andra hand lade märke till den höga byggnaden bakom. Detta beror förmodligen på att torget är så pass litet, du skulle behöva backa för att den höga byggnaden i ögonhöjd och därmed lägga märke till den först. 74

YDD K S 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet

MFORT O K 4. Möjligheter att gå/cykla

MFORT O K

7. Möjligheter att se

JE Ö N

10. Mänsklig skala

YDD K S 2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet

MFORT O K 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till

MFORT O K 8. Möjligheter att prata och lyssna

JE Ö N

YDD K S 3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser

MFORT O K

6. Möjligheter att sitta

MFORT O K 9. Möjligheter för lek och träning

JE Ö N

11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet

12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser

Figur 21: Bedömning av Möllevångstorget utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier (Gyllenswärd 2021)

Möllevångstorget: Aningen stor i skalan men går fortfarande att observera och se rörelse, beteende mm. 11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet Lilla Torg: Återigen behöver man antingen vara en betalande gäst hos restaurangerna och barerna för att söka värme/skugga/skydd från vind/bris, eller så kan man gå in på Hedmanska gården. Sittplatser i solen och öppna ytor finns det gott om, även skugga under träden sommartid. Möllevångstorget har goda möjligheter att uppskatta klimatet. 12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser Lilla Torg omges av vackra, historiska byggnader. Det finns en fontän samt träd på torget. Det finns även grönska inne på Hedmanska gården. Möllevångstorget har en fin arkitektur, med många kringliggande träd “allé-känsla”. 4.2.3 SLUTSATS AV DEN JÄMFÖRANDE STUDIEN Sammanfattningsvis går det att beskriva platserna på följande sätt: Möllevångstorget stannar personer hellre upp vid, medan på Lilla Torg befinner sig personer som tar en genväg, passerar eller som har ett kommersiellt syfte med sitt besök. Lilla Torg har en mer mänsklig skala medans Möllevångstorget är en mer öppen yta. Möllevångstorget är mer tillgängligt för personer med exempelvis rullstol, Lilla Torg har där brister. Båda platserna har övervakningskameror. Lilla Torg har ingen intilliggande fordonstrafik, därför står gång- och cykeltrafikanter i fokus. Möllevångstorget har större trafikerade vägar, men separata gång- och cykelbanor finns så att personer ska känna sig mer trygga. De trafikerade gatorna tillför dock föroreningar. Möllevångstorget har under dagen torghandel som lockar till sig folk. Lilla Torg lockar mest med restauranger. Grönska finns det mer utav på Möllevångstorget än vad det gör på Lilla Torg. Båda platserna har dessvärre rätt så hög ljudnivå, men pga. olika anledningar. På Lilla Torg ekar det från både varuleverans och röster från människor i och med de täta byggnaderna mot varandra samt

stenmaterialet. Möllevångstorget plockar upp ljud från intilliggande vägar men även högljudda röster från människor som gärna kommunicerar över det stora torget. Båda platserna har goda möjligheter till att sitta med trevliga vyer och uppsikt över andra människor. De är även båda två lättnavigerade, samt har god belysning när det är mörkt. Lilla Torgs belysning är dock i mindre skala jämfört med Möllevångstorget. Det sker fler temporära aktiviteter på Möllevångstorget än vad det gör på Lilla Torg. Båda platserna har möjlighet att uppskatta det positiva aspekterna av klimatet, när det kommer till sol/skugga, värme/kyla, skydd från vind/bris. 4.2.4 TOLKNING Utifrån dessa punkter för Jan Gehls 12 kvalitetskriterier är Lilla Torg och Möllevångstorget nästintill identiska på papper. Hur kommer det sig då att de uppfattas så olika utifrån enkätundersökningen? Vår tolkning är att det finns en koppling mellan de tidigare påståendena vi ställde till respondenterna gällande upplevd trygghet, och den kategorisering av platserna som syntes i enkätresultatet. Av de påståendena där medelvärdet var lägre, det vill säga att respondenterna inte höll med, fanns två påståenden som skulle kunna förklara anledningen till resultatet. Påståendet om att öppna ytor får en plats att kännas mer trygg fick medelvärdet 3.6 av 5. Det påstående där respondenterna höll med minst gånger var påståendet om att höga omkringliggande byggnader får en plats att kännas mer trygg, vilket fick ett medelvärde på 2.7 av 5. Utifrån dessa två påståenden får vi en tydligare klarhet kring varför Lilla Torg och Möllevångstorget skiljer sig så mycket åt i enkätundersökningens svar. För det enda som skiljer dem åt är egentligen storleken. Möllevångstorget har en yta på 6500 kvm och Lilla Torg en yta på 2400 kvm. Vår tolkning är således att personerna som vistas på Möllevångstorget känner en känsla av utsatthet i och med att det är en stor öppen yta med högt omkringliggande byggnader. Distansen till den mänskliga skalan blir på så vis en aning större. Lilla Torg däremot, har en mer “intim” känsla där bebyggelsen är lägre och där det är en mindre öppen yta, vilket kan göra att platsen uppfattas som mindre hotfull. Det kan även finnas andra skillnader i den byggda miljön som gör att torgen upplevs av invånarna på olika sätt. Att endast jämföra dem med bakgrund i Jan Gehls kvalitetskriterier

kan möjligtvis vara aningen för snävt. Även om båda platserna hör till innerstaden har de trots allt ganska olika läge i staden och därmed skiljer sig den omgivande arkitekturen och estetiken ganska mycket. Lilla Torg är beläget mitt i Malmös centrum, bara ett stenkast från stadsdelen Gamla Väster som är präglad av en äldre arkitektur med anor från så långt bak som till 1700-talet. Själva torget kantas av en länga med korsvirkeshus från 1500-talet som för tankarna tillbaka till Skånes historiska arv, samt byggnader från 1800-talet - något som många kopplar till fina och välbärgade områden. Medan Möllevångstorget nästan gränsar till ytterkanten av innerstaden och domineras av en arkitektur från början av 1900-talet. Å ena sidan är detta också en äldre och finare arkitektur, men det historiska arvet och den mer mänskliga skalan som finns på Lilla Torg kan vara en av de medverkande krafterna som förklarar skillnaden mellan Lilla Torg och Möllevångstorget. Det kan även handla om att olika lägen i staden är kopplade till olika samhällsklasser och socioekonomiska ställningar. Området kring Lilla Torg består till största delen av kontorslokaler, butiker och kommers, men även bostäder och skolor. Medan områdena kring Möllevångstorget är mer klassade som typiska bostadsområden, med inslag av restauranger, barer och butiker. Det är dyrare att köpa en lägenhet i centrum än vad det är kring Möllevången. Därmed finns en klasskillnad mellan platserna då det bor olika typer av människor med olika socioekonomiska ställningar på respektive plats. En ytterligare tolkning blir således att fler människor trivs i områden med hög status där det finns en föreställning om att människorna som bor där är anständiga, självständiga, utbildade, har välbetalda jobb m.m. Medan ställen som personer helst undviker är platser med föreställningen om att det är ett område med lägre socioekonomisk ställning, där människorna som bor där är lågavlönade, outbildade, lever på bidrag och kanske till och med är arbetslösa. Detta har vi, som tidigare nämnt, bevittnat i kommentarerna skrivna av personer som angav Möllevången som en röd plats. Däremot var det endast en person som angav Lilla Torg som en röd plats som skrev en sådan typ av kommentar. Med tanke på att många kommentarer från enkätundersökningen talade för att otryggheten skulle bero på människorna som vistades på platsen och rykten om vad andra har sagt om människorna på platsen, kan vi konstatera att det både stämmer och inte stämmer.

Vi såg en rörelse av samma blandning av människor på båda platserna, såsom personer av olika kön, ålder, religion, etnicitet, klass och funktionsvariation. Dock observerade vi att det var ett flertalet hemlösa/uteliggare på Möllevångstorget medan det inte var någon alls på Lilla Torg. Det som snarare förekommer kring Lilla torg är gatumusikanter som ber om pengar.

4.3. ETNOGRAFISK STUDIE OCH PERSONLIGA MÖTEN 4.3.1 ANALYS AV EN GUL PLATS Precis som med en grön plats och en röd plats har även en gul plats, det vill säga Värnhemstorget, analyserats utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier. Analysen gjordes när vi var på platsen den 25 mars 2021 mellan kl 8:35 - 9:25. Nedan presenteras våra kommentarer om Värnhemstorget kopplat till varje kriterium. Illustrationen sammanfattar hur väl de olika kriterierna har blivit uppfyllda på en skala från god till skaplig till dålig. SKYDD 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet Det är relativt mycket trafik runt torget. Folk rör sig kors och tvärs. Cyklister genar över torget istället för att cykla på den planerade cykelvägen, även fast det finns planerade gång-, cykel- och bilstråk. Svår korsning i norr som cykeltrafikant. Mycket bussar överallt. Korsningen i öst känns mer säker. 2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet Det är mycket folk i rörelse i och med att det är en knutpunkt för bussar. Det verkar dock som att folk är här tillfälligt och av nödvändiga anledningar, såsom att passera torget eller vänta på bussen. Finns inget som riktigt håller en kvar på torget. Sociala och frivilliga aktiviteter hade inneburit mer passiv övervakning. 3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser Det är mycket ljud från bilvägarna. Det går att ta skydd mot väder i busskurerna eller om man går in i närliggande butiker, såsom Direkten-butiken som ligger i stationshuset. Men det känns mer som att alternativet att gå in i en butik är för betalande kunder.

YDD K S 1. Skydd mot trafik och olyckor - känna trygghet

MFORT O K 4. Möjligheter att gå/cykla

MFORT O K

7. Möjligheter att se

JE Ö N

10. Mänsklig skala

YDD K S 2. Skydd mot brott och våld - känna säkerhet

MFORT O K 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till

MFORT O K 8. Möjligheter att prata och lyssna

JE Ö N

YDD K S 3. Skydd mot obehagliga sensoriska upplevelser

MFORT O K

6. Möjligheter att sitta

MFORT O K 9. Möjligheter för lek och träning

JE Ö N

11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet

12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser

Figur 22: Bedömning av Värnhemstorget utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier (Gyllenswärd 2021)

KOMFORT 4. Möjligheter att gå/cykla Markbeläggningen gör att det är enkelt att ta sig fram utan större hinder. De som promenerar gå dock gärna längs kanterna på torget. Det finns en ramp upp till den upphöjda platån vilket gör det tillgängligt för dem som använder rullstol eller barnvagn. Fasaderna är intressanta beroende på vilket håll man tittar. 5. Möjligheter att stanna upp och stanna till Det finns olika former av cement-/betongblock som går att sitta på och stå bredvid, men de används av dem som väntar på bussen. Monument/staty, brunn och ett antal sittplatser går att stanna upp vid men som nämnt innan, folk passerar mer än stannar till. Halva torget är inbjudande, fasaderna runt torget är delvis inbjudande men till största del inte eftersom det inte är någon som använder kanterna/fasaderna. 6. Möjligheter att sitta Det finns delvis definierade zoner att sitta på med god sikt. Antal sittplatser är dock inte särskilt inbjudande. Betongen/stenen gör det dessutom kallt att sitta på. Det finns inte heller några bättre cafémöbler. Detta är såklart trist då då det enda man gör här är att vänta/vila. 7. Möjligheter att se Det är behagligt avstånd, då storleken på torget är lagom stort med relativt fria vyer. Intressanta vyer i söder och väst, eventuellt i öst. Uppsikten över busstorget är sådär då träden längs bussterminalen skymmer sikten i form av en “mur”. Men annars uppsikten god. Orienteringsmässigt är det dock svårt att hitta till de olika busshållplatserna. Belysning finns utplacerat runt torget. 8. Möjligheter att prata och lyssna Ljudnivån i form av buller är rätt hög från bussarna och trafiken. Annars är det mest fåglar som hörs. Inga sittplatser är arrangerade för samtal. 9. Möjligheter för lek och träning Torget skulle kunna användas mer till temporära aktiviteter. Ibland finns det marknad/loppis. Ytan för torget är en stor öppen yta, så visst finns det möjlighet att ex. spela boll men ingen gör det. Pingisbord finns däremot i väst (precis intill torget). Det finns en skateplatå med cementblock, med dessa används mest av personer som väntar på bussen. 81

NÖJE 10. Mänsklig skala Skalan på torget är relativt bra. Trevåningshus i sydväst. Lågt stationshus i norr. Annars är husen högre. Man känner sig minst utsatt i sydväst. 11. Möjligheter att uppskatta de positiva aspekterna av klimatet Väderstrecksmässigt är torget placerat på ett bra sätt. Det är sol hela dagen. Muren + bänkarna i öst samt parken intill i väst ger vindskydd. 12. Estetiska kvaliteter + positiva sensoriska upplevelser Det är väldigt blandad arkitektur. Vyerna åt söder är trevligare än de i norr. Det finns ändå några träd på platsen som gör det trevligt. 4.3.2 OBSERVATIONER PÅ VÄRNHEMSTORGET DEL 1 Måndag den 12 april 2021 besöker vi Värnhemstorget för att ha samtal med olika målgrupper i syfte om att få en klarare bild av vad medborgarna vill ha på torget, men även för att kunna analysera hur rörelsen är på platsen. Målgrupperna vi är ute efter kan delas upp i fyra olika grupper; kvinnor, män, yngre och äldre. Det är halvklart väder och ca 8 grader när vi befinner oss på torget mellan kl 14:00 och 16:30. Under tiden som vi är på platsen är det en hel del rörelse. De flesta passerar, några står och väntar på bussen medans en del slår sig ner för att äta i solen. Vi sätter oss ner på den upphöjda platån som egentligen är till för skejtare, men som av någon anledning mest verkar användas av personer som väntar på bussen precis intill. Under 30 minuter gör vi observationer om hur många personer som passerar och befinner sig på platsen. Totalt rör det sig om 267 personer, där 130 av dem var män, 112 var kvinnor och 25 stycken var barn. Då det är en del cyklister som passerar genom platsen observerar vi även hur många cyklister som cyklar på den angivna cykelvägen runt torget och hur många som korsar tvärs över. Totalt var det 74 personer som cyklade av de 267 som rörde sig på platsen, där 41 stycken cyklade runt torget och 33 stycken korsade tvärs över. Ytterligare en observation vi gjorde på platsen var att det var fler män som stannade upp på torget, där kvinnorna istället passerade.

För att få en klarare bild av vilka typer av verksamheter som ligger i bottenvåningarna intill torget går vi in i dem för att kolla läget, men även för att värma händerna då de blivit kylda av att sitta ute och anteckna. Vi strosar runt på torget ett tag innan vi går tillbaka till skateplatån för att bestämma vilka målgrupper vi ska ställa frågor till. När vi sitter på ett av cementblocken kommer en man fram och börjar prata med oss. En liten tanke kommer fram om att vi kanske borde ställa frågor till honom eftersom han är en medborgare som befinner sig på platsen, men det märks ganska snabbt att han är alkoholpåverkad då hans försök till samtal med oss är oförståelig. Ett gäng med tonårskillar som befunnit sig på platsen under en längre stund står och hänger intill oss. De säger åt oss att det vore bäst om vi lämnar platsen eftersom mannen som försöker prata med oss är konstig. För att försöka lämna situationen med mannen, som nu blivit närgången, ställer vi oss upp och börjar prata med killarna istället. Mannen börjar återigen närma sig oss i ett nytt försök till ett samtal som vi inte är intresserade av. Då han inte får den uppmärksamhet han vill ha, försöker han nu greppa tag i oss. Vi båda känner oss otrygga såväl som obekväma av situationen som vi befinner oss i. Vi säger åt honom att inte röra oss och ber honom att backa. Mannen blir tydligt irriterad men blir tillsagd av en annan person att lämna oss ifred och han lämnar sedan platsen. För att distrahera oss från att vi just blivit trakasserade mitt på dagen börjar vi samtala med tonårskillarna istället. 4.3.3 SAMTAL PÅ VÄRNHEMSTORGET Samtal 1 “Vad tycker ni om Värnhemstorget?” Upplever ni det som en trygg och trevlig plats att vistas på?” – Nja, det är väl helt okej. Det hänger lite konstigt folk här. Det skulle nog kännas mer säkert om det var mer poliser som patrullerade här. Alltså att de inte åkte omkring i sina bilar på torget utan att de gick omkring istället. “Hur ofta är du här på Värnhemstorget och i vilka situationer är ni här?” – Vi är mest här när vi väntar på bussen. Vi brukar gå hit efter skolan och det händer ibland att vi hänger kvar en stund på torget. Några av killarna i gänget har har gått iväg medans vi står kvar och pratar med två av de sociala killarna som har svarat på våra frågor hittills.

“Finns det något ni tycker saknas här på Värnhemstorget för att det ska kännas (mer) trevligare?” – Det vore nice om det fanns mer sittplatser, för just nu finns det inte så många av dem. Typ den här skateplatsen är det ingen som skatear på. De brukar åka längre ner på torget. Folk brukar mest sitta här uppe eftersom det inte finns någon annanstans att sitta på. Den andra killen inflikar: – Kanske om det fanns små stugor på torget som man kan hänga i! Så blir det typ sittplatser med tak. Det skulle jag tycka om, så kan man fortfarande ha någonstans att sitta om det skulle regna. Samtalet börjar rundas av och efter svaret vi fått och de två killarna gå iväg för att ansluta sig med resten av gänget. Samtal 2 Vi diskuterar lite över samtalet som vi just haft med tonårskillarna och händelsen som precis har ägt rum innan vi ser en kvinna som stannar upp mitt på torget vid en av de två bänkarna. Vi bestämmer oss för att gå fram till henne. “Hej, vi är två studenter från Malmö Universitet som håller på att skriva ett examensarbete om Värnhemstorget och undrar om vi skulle kunna få ställa några frågor till dig?” – Ja, det går bra! “Hur ofta är du här på Värnhemstorget och i vilka situationer är du här?” – Jag bor inte här så jag passerar väl mest. Ibland tar jag bussen. Så det är väl i de situationerna som jag befinner mig här. “Vad tycker du om Värnhemstorget? Upplever du det som en trygg och trevlig plats att vistas på? – Jag upplever det som en hyfsad trygg plats. Men den är rätt så intetsägande. “Finns det något du tycker saknas här på Värnhemstorget för att det ska kännas trevligare?” – Lite mer uteserveringar kanske! Jag tror att det hade lockat hit folk vilket hade gjort att de får en anledning att komma till platsen istället för att bara passera. Det får ju bort lite av den här känslan att folk bara är på platsen utan att göra något.

“Om du fick välja helt fritt, vad skulle du addera eller tar bort här på torget?” – Oj det är inget specifikt jag kan komma att tänka på, förutom att lägga till uteserveringar såklart. “Vad skulle du säga om grönskan och belysningen på torget? Finns det något du önskar vore annorlunda och i så fall på vilket sätt?” – Det finns inte jättemycket grönska på torget men det är mysigt med allén från Rörsjöstaden. Belysningen har jag inte så mycket att lägga till om, men den skulle nog kunna förbättras. “Hur upplever du sittplatserna?” – Sittplatser finns det inte så många av. De flesta hänger uppe på plattan och använder skateramperna som sittplatser. “Skulle du säga att du kan röra dig här vilken tid på dygnet?” – Nej eftersom jag inte rör mig här mitt i natten, men det gäller nog de flesta platser. “Uppskattar du bottenvåningarna på de omkringliggande byggnaderna? Butiker etc.” – Jag skulle inte direkt säga att bottenvåningarna runt torget är särskilt bra, det är knappt så jag vet vilka verksamheter som finns i dem. De känns väldigt anonyma. “Hur upplever du busstrafiken?” – Busstrafiken tycker jag är bra! Det är ändå bra rörelse när man är gång- eller cykeltrafikant men korsningen och övergångsstället i hörnet tycker jag är lite knepig. Det är mycket trafik från alla håll och kanter. “Slutligen, hur gammal är du och vad har du för sysselsättning?” – Jag är i 30-årsåldern och arbetar! Samtal 3 Vi bestämmer oss för att ha ett sista samtal innan vi avslutar dagen. Vi ser två yngre personer sittandes på en av stenbänkarna mitt på torget. De verkar ha en rätt livlig konversation, men vi prövar att gå fram till dem.

Figur 23: Bottenvåningarna av de omkringliggande byggnaderna (Niemi 2021)

“Hej skulle vi få kunna ställa några frågor till er?” – Det beror på. Vad handlar det om? Vi märker snabbt att det endast är en av dem som vill svara. “Vi är två studenter från Malmö Universitet som håller på att skriva ett examensarbete om Värnhemstorget, där vi ska omgestalta torget utifrån vad Malmöborna tycker borde förändras och förbättras.” – Aa okej. Ja, jag hoppas att jag kan vara till hjälp. “Till att börja med. Vad har du för sysselsättning?” – Jag studerar! “Hur ofta är du här på Värnhemstorget och i vilka situationer är du här?” – Jag är här när jag ska byta buss. Det blir ju mer tillfälliga och kortare stunder. “Vad tycker du om Värnhemstorget? Känner du dig trygg eller otrygg när du vistas på torget?” – Jag känner mig oftast obekväm på torget, så mestadels otrygg. Det är mycket folk som brukar låta högt och mycket när jag kliver av bussen. Det är svårt med att det är mycket folk på platsen där en del av dem är skumt folk. Jag försöker gå undan lite för att inte bli störd av dem. “Skulle du säga att du kan röra dig här vilken tid på dygnet? Om inte, finns det något som skulle kunna förändras på platsen för att du skulle vilja vistas här alla tider på dygnet?” – Kvällstid känns torget otryggt, så under den tiden undviker jag helst att vara på platsen. Sen vet jag inte. Det handlar mer om människorna än kanske den byggda miljön. “Finns det något du tycker saknas här på Värnhemstorget för att det ska kännas trevligare?” – Jag skulle tycka om, om det var lite mer inhägnat och inte lika öppet som det är nu. Man känner sig väldigt utsatt när man sitter mitt på torget. Om det skulle finnas möjligheter att sitta som grupp skulle det göra det mer attraktivt för dem som vistas här. Så länge det är gjort på ett bra sätt med sittplatser etc så kan det fungera, men det finns risk för att folk kommer att förstöra om det placeras ut mer grejer på torget.

“Om du tänker på en plats som du tycker om att besöka, dvs en offentlig utomhusmiljö, vilka kvaliteter har den platsen? Vad är det som får dig att stanna på platsen?” – Jag och mina kompisar brukar hänga på en del olika ställen. Men om det är någon som föreslår Värnhemstorget så brukar det sällan bli det. Vi gillar platser som är mindre där det inte rör sig så mycket folk. Det finns en bro som jag och mina kompisar brukar hänga vid som är supermysigt. Den är liksom upplyst underifrån och skapar som ett litet rum. “Vad skulle du säga om grönskan och belysningen på torget? Finns det något du önskar vore annorlunda och i så fall på vilket sätt?” – Jag tycker att mycket är detsamma i Malmö. I och med att det byggs om och förändras i så snabb takt så blir det att det mesta ser likadant ut. Isåfall skulle det kanske vara fint om sittplatserna i grupp var upplysta lite på samma sätt som bron som vi brukar hänga vid är. Eller om det gick att skapa något vindskydd av något slag. “Och till sist. Uppskattar du bottenvåningarna på de omkringliggande byggnaderna som student?” – Bottenvåningarna är varken positiva eller negativa. Så jag har inte så mycket att säga om dem. “Då var det allt! Tack för att du ville svara på våra frågor.” – Så lite så. Samtal 4 Vi är tillbaka på Värnhemstorget torsdag den 15 april 2021 för att skapa fler möten. Denna gång är vi på plats mellan 17-18. När vi kommer till platsen börjar vi med att köpa falafel för att sedan kunna äta på torget och observera platsen samtidigt. Vi sätter oss ner på en av bänkarna i öst. Vi båda får känslan av att det finns ett visst “territorium” där vi sitter och att vi stör. Rörelsen på torget är livlig. Två killar åker skateboard i mitten av torget och använder stenbänkarna i mitten som rails. Skateplatån i väst används av olika grupper människor. En del verkar vänta på bussen, några står och diskuterar och ett par stycken sitter på kanten och dricker alkohol. Folk passera över torget via fots, cykel och el-scooter. När vi ätit klart har killarna som skejtat gått därifrån. Vi går upp på skateplatån och sätter oss ner, då det är en bra plats för uppsikt över torget. Vi pratar lite om vilka målgrupper som

vi har kvar att ställa frågor till när en av oss ser att mannen som trakasserade oss vid förra platsbesöket står en liten bit längre bort. Vi bestämmer oss för att flytta oss till stenbänkarna för att få lite avstånd till den gruppen människor. Polisen är nu på plats och börjar prata med samma grupp av personer som vi tagit avstånd ifrån, troligtvis i syfte om att de dricker alkohol på offentlig plats. Vi gruvar oss i att ta kontakt med nya personer att ha samtal med, tills vi ser två äldre herrar som ställer sig och pratar med varandra precis intill oss. De tillhör en av målgrupperna som vi saknar. Vi tar tillfället i akt och går fram till dem. “Hej skulle vi få kunna ställa några frågor till er?” – Vad gäller det? “Vi är två studenter från Malmö Universitet som håller på att skriva ett examensarbete om Värnhemstorget och ställer därför frågor till olika personer som befinner sig på platsen för att få deras åsikter och tankar om platsen.” – Ja, men absolut! Det går bra! “Då kan vi börja med lite grundläggande frågor. Hur gamla är ni?” – Oj, det var en liten fräck fråga! säger mannen till vänster, och skrattar till. – Vi båda är i 60-årsåldern. svarar den andra mannen till höger. “Vad tycker ni om Värnhemstorget? Upplever ni det som en trygg och trevlig plats att vistas på och skulle ni säga att ni kan röra er här vilken tid på dygnet?” – Jag upplever det inte som en otrygg plats. svarar mannen till vänster. Mannen till höger instämmer och fortsätter: “Om man är här på kvällen, så kan det kännas otryggt men det är väl generellt var man än befinner sig.” Vi ber dem att specificera vad som gör att torget känns tryggt. De båda berättar att de tycker om att det alltid är mycket folk i rörelse, vilket de upplever ger platsen en trygghetskänsla. De fortsätter och säger att det känns bra att platsen är öppen och att kollektivtrafiken intill går ofta. Mannen till vänster berättar även att han tycker att torget är ett bra avslut på Kungsgatan och allén. – Jag gillar övergången. säger han och ler.

Figur 24: Skateplatån (Niemi 2021)

Vi frågar dem hur ofta de är på Värnhemstorget och i vilka situationer. De berättar att de mest promenerar dit. De fortsätter att turas om att berätta vilka olika butiker i närheten som de går till för att göra olika ärenden, däribland apoteket och paketuthämtning i stationshuset. – Och såklart systembolaget! säger mannen till höger och skrattar till. Vi bekräftar dem att det mest rör sig om nödvändiga anledningar och de håller med. “Finns det något ni tycker saknas här på Värnhemstorget för att det ska kännas ännu trevligare?” Det är nu som mannen till vänster lyser upp. Han börjar berätta om torgets historia och hur utvecklingen har sett ut under de senaste 20-25 åren. Allt från hur den blekröda stationsbyggnaden byggdes till hur nya träd planterades för att skapa mer grönska på torget. Vidare berättar han om hur den nu upphöjda skateplatsen skulle få en utsmyckning i form av en pergola, men av någon anledning inte blev av. Han fortsätter: – Jag tycker det var bra att man gjorde en skateplats istället. För det gör att yngre personer kommer hit. Det blir på så sätt en plats för alla, för både unga och gamla, och uteliggare. “Om ni fick välja helt fritt, vad skulle ni addera eller tar bort här på torget?”

– Ja, nu har du babblat på en hel del om vad som tillkommit under åren men inte vad du vill lägga till eller ta bort. Så vad skulle du vilja ta bort eller lägga till? säger mannen till höger lite skämtsamt till den andra mannen. Mannen till vänster svarar: – Hmm, ja om det var något som jag skulle ta bort så skulle det nog kanske vara flaggan och det röda korset på monumentet eller hela monumentet. Det ger som inget. Sen är dricksfontänen i hörnet lite konstig också. “Vad skulle ni säga om grönskan och belysningen på torget? Finns det något ni önskar vore annorlunda och i så fall på vilket sätt?” – Grönska är väl helt okej. Det är bättre nu än vad det var innan. Träden skärmar av busshållplatsen lite, men de har nog blivit lite förstora. säger mannen till vänster. – Ja, de bör definitivt inte bli större. instämmer mannen till höger. Vidare frågar vi hur de uppskattar bottenvåningen på den intilliggande byggnaden. De berättar att de gillar bottenvåningen och att det gör torget mer levande genom att ha butiker i bottenvåningen. De börjar sedan diskutera hur bottenvåningarna ser ut i olika städer och kommer fram till att de saknar saknar caféverksamheten och uteserveringar på platsen. – Det skulle vara tacksamt att ha ett café här eftersom det är sol hela dagen. säger dem. Slutligen frågar vi dem hur de upplever busstrafiken. De kommer återigen in på hur platsen såg ut tidigare med både spårvagnar och buss. Mannen till höger berättar att han bott i Malmö sedan 1970-talet och att han oftast var på Värnhemstorget för att byta buss. Han förklarar hur platsen på den tiden kändes väldigt öde vid bussbyte. Mannen till vänster flikar ännu en gång in om hur det röda stationshuset byggdes i syfte att skärma av från vägen intill samt hur det fanns en ambition att få ner skala litegrann. Både med byggnader och växtlighet. Vidare berättar de båda hur viktig Värnhemstorget är som knutpunkt i Malmö och påstår att den är minst lika viktig som Malmö Centralstation, Södervärn och även Triangeln. – Knutpunkterna är de platser som är mest enade. säger de. Vi diskuterar vidare lite om platsen och om vårt kandidatarbete. I slutet av vårt samtal säger mannen till vänster: “Ja, det är definitivt en Jane Jacobs plats!” Vi instämmer och tackar dem sedan för deras tid. Vi känner oss nöjda över det givande samtalet när vi lämnar torget.

Samtal 5 Söndag den 18 april 2021 besöker vi Värnhemstorget igen för att ha det sista samtalet. Denna gång är vi där lite senare på dagen, mellan kl 18 och 19. Det har varit varmt och soligt hela helgen. Precis som vid besöket den 15 april, börjar vi med att köpa falafel och sätter oss ner på en av bänkarna mitt på torget. Solen skiner och det är runt 16 grader. Platsen är tommare än vanligt men det beror nog på att vi är där på en söndag kring middagstid. Som vi har noterat tidigare verkar platsen användas mest i ett nödvändigt syfte, med bussbyten och passering genom torget vid “rusningstider”. Under tiden som vi äter diskuterar vi om det kommer vara möjligt att genomföra det sista samtalet med tanke på hur folktomt det är. Vi ser till slut tre kvinnor som kommer gåendes mot oss med mat i händerna. De sätter sig på stenbänken intill oss för att äta. Det är två äldre kvinnor och en yngre kvinna. Vi sitter kvar på bänken en liten stund efter att vi ätit upp och funderar när vi ska gå fram till dem. Då vi inte vill störa dem mitt i maten går vi runt en stund för att kolla in området. Vi går tillbaka till de tre kvinnorna och introducerar oss. “Hej! Förlåt att vi stör mitt i maten. Vi är två studenter från Malmö Universitet som håller på att skriva ett examensarbete om Värnhemstorget, där vi frågar vad Malmöborna tycker om platsen och undrar om vi skulle kunna få ställa några frågor till er? – Det går bra. Vi vet inte hur stor hjälp vi kommer att vara då vi inte är härifrån. “Ni kan svara så gott ni kan och om det är någon fråga ni inte vill svara på så behöver ni inte göra det. Vi kommer inte att spela in. Embla här kommer att anteckna medans jag kommer att ställa frågorna. Till att börja med. Hur gamla är ni?” En av de äldre kvinnorna som sitter vänd mot oss svarar att hon är i 60-årsåldern. De berättar att det är första gången som de befinner sig på torget och att de bara är här för att äta och byta buss. Vi frågar dem vad de tycker om Värnhemstorget och om de upplever platsen som en trygg och trevlig plats att vistas på. De berättar att platsen upplevs stenig och att den känns lite kal. En av de äldre kvinnorna säger: “Folk verkar mest bara gå igenom torget. Det finns inget som lockar just nu, men jag tror det finns bra potential. Det hade varit bra om det hade funnits mer växtlighet.”

Vi fortsätter att fråga dem om det finns något de tycker saknas på torget för att det ska kännas trevligare. Alla tre ger olika förslag till förbättring om hur platsen skulle kunna kännas trevligare. De berättar hur mer sittplatser hade varit bra i kombination med att kunna sitta i grupp, men också ensam. En av de äldre kvinnorna föreslår hur grönska skulle kunna kombineras med sittplatser i olika nivåer och att sittplatserna får inslag av trä. – Det blir mycket varmare att sitta på trä istället för sten som det är för tillfället. säger den andra äldre kvinnan. Den äldre kvinnan vänd mot oss fortsätter: “Ja det hade varit mycket bekvämare. Jag tror också att vatten hade varit trevligt att ha på torget.” – Och även någon form av källsortering. säger den yngre kvinnan. “Eftersom ni redan svarat lite om hur grönskan upplevs på torget så kan vi fortsätta på nästa fråga i samma kategori, vilket är: Vad skulle ni säga om grönskan och belysningen på torget? Finns det något ni önskar vore annorlunda och i så fall på vilket sätt?” – Det skulle nog behövas lite mer belysning mitt på torget som är lite mjukare. Mer av ett varmt sken i form av spotbelysning. Det hade varit skönt. säger den yngre kvinnan. De andra kvinnorna nickar instämmande. Den äldre kvinnan vänd mot oss fortsätter: – Om det tillkom mer växter hade de kunnat vara upplysta, så som träd och blommor. Då hade det blivit som en oas i stenöknen i att grönskan omfamnar en. Men jag tror inte det hade varit bra om det fanns större buskage som det hade gått att gömma sig i, utan jag tror det hade varit bättre om en del av torgets markbeläggning hade rivits upp för att kunna plantera gräs eller liknande och på så sätt få grönskan i marken. Vidare frågar vi hur de upplever den röda tegelbyggnadens bottenvåning precis intill. De berättar att de saknar liv och rörelse och att det hade varit bra om det fanns mer affärer och caféer, så att folk hade kunnat stanna kvar på platsen för att äta och dricka. När vi frågar dem om en plats de tycker om att besöka och vilka kvaliteter den platsen har svarar den yngre kvinnan att hon gillar naturen. “Till sist. Om ni fick välja helt fritt, vad skulle ni addera eller tar bort här på torget?“ – Ett café och sittplatser i kombination. Det hade varit toppen! Men också att man kan sitta med sin egen mat, för det är viktigt att det inte bara är sittplatser som är till för de som köpt mat. säger den yngre kvinnan

– Ett stort schack hade varit kul att ha! Det gör att folk kommer och leker på platsen. Jag tror också att en scen hade funkat. För då hade man kunnat föra in dans och musik på platsen. säger en av de äldre kvinnorna och ler. – Små bodar med lite olika utbud, så som de har i Kungsträdgården, hade nog lockat hit folk! säger den äldre kvinnan som är vänd mot oss. “Då var det allt vi hade att fråga! Tack så mycket för er tid och ha en fortsatt fin kväll” – Så lite så och tack detsamma!

Figur 25: Skiss från den etnografiska studien (Niemi 2021)

4.3.4 OBSERVATIONER PÅ VÄRNHEMSTORGET DEL 2 Då rörelsen på torget inte var som vi förväntat oss under det senaste platsbesöket, bestämmer vi oss för att göra ett nytt platsbesök några dagar senare, strax efter lunch. Det är klarblå himmel och 18 grader när vi kommer till platsen. Det är definitivt mer rörelse idag, vilket inte heller är helt oväntat, med tanke på att det brukar vara mycket rörelse i staden vid lunchtid. Vi sätter oss ner på skateplatån, där det finns plats på en av cementblocken. Vi börjar göra rörelsediagram över människorna på platsen och skissar även av miljön framför oss. En äldre grupp personer har stannat upp för att äta mitt på torget. De verkar vara där tillsammans med vårdpersonal. Troligtvis finns det ett äldreboende i närheten. En man och en kvinna har slagit sig ner på trappan framför oss. De verkar vänta på bussen precis som alla andra som står på skateplatån. Några går ensamma över troget, vissa cyklar och en del promenerar med en hund eller barnvagn. Några personer tar kort på platsen. En annan person letar efter pantburkar. En busschaufför har satt sig ner på en av de två stenbänkarna i mitten. En kvinna äter sin lunch längst ner på en av bänkarna vid träden. Några sitter i parken precis intill och äter, där även två personer spelar gitarr och sjunger. Det märks tydligt att sittplatserna är få, men folk njuter av solen och värmen. Rörelsen minskar sakta men säkert. Klockan blir 13:45 och det är nästan så att alla som tidigare satt ner har lämnat torget. Tio minuter senare kommer två tjejer och sätter sig på skateplatån. En cyklist stannar till vid en av bänkarna. En minut senare, kl 13:56, ser vi hur en man hoppar på en kvinna som sitter på en bänk knappt hundra meter ifrån oss. Till en början ser det lite lekfullt ut och vi antar att personerna är ett par. Men samtidigt är det svårt för oss att bedöma från det avståndet vi sitter på vad som egentligen sker. För en sekund ser det nästan ut som att hon håller på att bli rånad då det är en väska som plötsligt flyger i luften. Vi känner oss genast ställda men vet fortfarande inte om vi ska uppfatta detta som en allvarlig situation eller ej. En annan man promenerar förbi på platsen precis intill bänken där händelsen utspelar sig och vi ser hur han ingriper genom att försöka separera mannen från kvinnan. Vi känner oss något lugnade över att någon i närheten grep in. Men plötsligt känner vi oss illa till mods igen då den attackerande mannen hoppar på den ingripande mannen. Det är tydligt att han inte vill att någon ska avbryta konflikten och det han utsätter kvinnan för. 95

Kvinnan börjar gå över torget i vår riktning och stannar snabbt till för att kolla sitt ben. Hon ser ut att ha ont och vi får en stark insikt att vilja gå fram till henne för att fråga hur hon mår. Men samtidigt är vi rädda för vad den aggressiva mannen skulle kunna göra mot oss efter att ha sett honom ge sig på den andra mannen som gick emellan. Den attackerande mannen kommer gåendes i rask takt över torget för att komma ikapp kvinnan. Vi hör hur han skriker åt henne och använder ett argsint kroppsspråk. Mannen som ingrep rör sig över torget samtidigt som han tar upp sin telefon och ringer polisen. Vi, inklusive den grupp av människor som befinner sig på platsen kring skateplatån blir snabbt medvetna om situationen när händelsen nu några minuter senare har förflyttats till den delen av torget vi är på. Vi känner återigen ett starkt obehag och en rädsla för mannen som beter sig aggressivt. Hans ögon och gester signalerar att han skulle kunna skada kvinnan ännu mer om han fick chansen. Kvinnan är uppenbart rädd och använder ett passivt kroppsspråk genom att hålla armarna i kors och huvudet riktat ner mot marken. Vi alla iakttar vaksamt och flackar runt med blicken i hopp om att strax se en polisbil runt hörnet. Några personer i närheten som kommit gående stannar upp för att vara beredda att gå emellan om det skulle hända något mer. Den aggressiva mannen verkar nu säga åt kvinnan att sätta sig på en av bänkarna i den lilla parken intill. Han fortsätter att skrika på henne och börjar nu misshandla henne igen. Några av personerna som står närmare agerar snabbt och springer mot mannen samtidigt som de säger åt honom att sluta och lämna henne ifred. Polisen är på plats inom loppet av några minuter från att samtalet ringdes. Vi båda lämnar händelsen med ett stort obehag i kroppen, chockade över att ha bevittnat en misshandel mitt på ljusa dagen. En känsla av hjälplöshet infinner sig också hos oss, med tanke på att detta skedde publikt har vi ingen aning om vad som försiggår bakom stängda dörrar. Vi hoppas för kvinnans skull att mannen som misshandlade henne inte bor tillsammans med henne och att hon får vara trygg. Slutsatsen av vår upplevelse på platsen blir att det det finns bevis på att Jacobs tes stämmer. Med många ögon på en plats finns en passiv övervakning, vilket ökar sannolikheten att personer griper in när det händer något och därmed ökar tryggheten på en plats (Jacobs 2004, 57).

Diskussion och slutsats I det här avsnittet knyter vi ihop den analyserande delen av empirin med våra tillämpningar av teoretiska perspektiv, för att kunna besvara våra frågeställningar och landa i en slutsats

5.1 ÅTERKOPPLING TILL STUDIENS SYFTE OCH VIKTIGASTE BYGGSTENAR Vi har genom en enkätundersökning, en jämförande studie, en etnografisk studie, personliga möten samt en teoretisk bakgrund i feministisk stadsplanering, Placemaking och kartläggning av mänskliga beteenden i urbana miljöer, undersökt vilka faktorer som är avgörande för att skapa trygga och inkluderande offentliga miljöer. Slutsatsen av studien exemplifieras och tar sig uttryck i ett gestaltningsförslag som är djupt förankrat i studiens resultat och synteser, där vi presenterar en potentiell omgestaltning av Värnhemstorget i Malmö.

5.2 VAD GÖR EN PLATS TRYGG/OTRYGG? Vi kan konstatera att en plats upplevs otrygg av en mängd olika anledningar. Det kan dels handla om platsbilden - föreställningarna kring platsen, hur andra talar om platsen och rykten som går - som gör att folk undviker vissa platser. Men det kan också ha att göra med den byggda miljön. Både i den jämförande studien och i enkätundersökningen var vårt mål att identifiera vilka faktorer i den fysiska miljön som får människor att trivas på vissa platser och inte på andra. Genom att identifiera bristerna hos en röd plats, respektive kvaliteter hos en grön plats kunde vi ta reda på vad vi bör undvika alternativt åtgärda på en gul plats, respektive få inspiration till vad vi bör sträva efter med vår omgestaltning. Bristerna med en röd plats är att det rör sig mycket alkoholpåverkade människor där, det är stökigt, dåligt belyst och dåligt underhåll av omkringliggande fastigheter. Medan de utmärkande kvaliteterna hos en grön plats, är att det är befolkat, upplyst, lugnt och välskött, finns saker att göra, liv och rörelse, polisnärvaro, ett tydligt syfte med platsen samt att platsen har en mänsklig skala.

Utifrån både den jämförande studien och enkätundersökningen tillsammans med stöd i Jan Gehls teori kan vi konstatera att en mänsklig skala är att föredra, i syfte att skapa trivsamma, trygga livsmiljöer för människor. I enkätresultatet såg vi att påståendet om att öppna ytor får en plats att kännas mer trygg samt höga omkringliggande byggnader hamnade i botten. Eftersom Värnhemstorget är en stor öppen yta i dagsläget har vi valt att ge torget en mer mänsklig skala i form av paviljonger, växtlighet, uteserveringar och sittplatser. Vi kan konstatera att en plats upplevs trygg när det finns ett tydligt syfte för besökaren att befinna sig där samt när det redan finns andra människor som befolkar platsen. Som Perrault et al. (2020, 50) säger bidrar en blandning av funktioner till en ökad närvaro av människor, som i sin tur främjar den sociala kontrollen på en plats, vilket ökar den upplevda tryggheten samt förhindrar brottslighet. Detta var något vi även upptäckte i vår enkätundersökning, då de två viktigaste kriterierna för att en plats ska upplevas trygg är att det finns en blandning av funktioner samt en variation av åldersgrupper. Både män och kvinnor var överens om detta. Vår studie visar det som även andra har kunnat konstatera: att bygga en stad för kvinnor är att bygga en stad för alla (Andersdotter Fabre et al. 2021, 8). Genom att programmera en plats för kvinnor och barn går det att säkerställa att platsen kommer upplevas trygg. Som Haug (2020, 13:10) säger cyklar eller promenerar ungefär 60 % av kvinnorna i Sverige, jämfört med endast 30 % av männen. Därför är det av stor vikt att de offentliga utrymmena erbjuder en god belysning, prioriterar gång- och cykelstråk samt aktiviteter som attraherar kvinnor och barn såsom café, lekparker och sittplatser i solen. Att programmera den byggda miljön för kvinnor innebär även att kvinnor kan avskriva sig ansvaret över att hela tiden behöva jobba på att göra sig otillgängliga. Det uppdelade medvetandet som Berger talar om handlar om att män tittar på kvinnor och kvinnor ser sig själva bli betraktade i det offentliga rummet (Weisman 1992, 69). Den byggda miljön kan ge lösningar på detta genom att erbjuda aktiviteter på platsen som uppehåller kvinnor och inte gör dem utsatta för att uppfattas som tillgängliga.

5.3 VILKA PLATSER I MALMÖ UPPLEVS SOM TRYGGA/OTRYGGA? Genom enkätundersökningen i fas 1 fick vi fram ett underlag för vilka platser som skulle bli stoffet för studiens kommande tre faser. Resultatet blev Lilla Torg som en grön plats, Möllevångstorget som en röd plats och Värnhemstorget som en gul plats. Värnhemstorget blev dessutom motivet för vårt gestaltningsförslag.

100

5.3 FINNS DET NÅGON SKILLNAD I HUR MÄN RESPEKTIVE KVINNOR RESONERAR KRING TRYGGHET RENT GENERELLT? Vi kan konstatera att unga kvinnor generellt sett känner sig mindre trygga än äldre män, utifrån vår enkätundersökning samt våra samtal med personerna på Värnhemstorget, där många bekräftade att de som unga kvinnor inte känner sig helt trygga på vissa platser i Malmös innerstad. Utifrån enkätens fråga om trygghet kopplat till olika tider på dygnet var det enda som skiljde de två urvalsgrupperna åt att kvinnor känner sig mindre trygga på kvällen jämfört med män. I enkätundersökningen var det endast kvinnor som baserade sitt val av plats på vad de har hört i media och rykten. Detta kan bero på det Weisman (1992, 69) förklarar om att kvinnor lär sig att ständigt vara på sin vakt i det urbana rummet eftersom alla främmande män är en potentiell förövare. Weisman beskriver även hur det går att se olika typer av ägandeskap på offentliga platser mellan två motpoler av samhällsgrupper, där män på ett sätt har makt över kvinnor (Weisman 1992, 67). Det är även som Perrault et al. (2020, 12) förklarar, att känslan av säkerhet är starkt förknippad med varje persons egen uppfattning som skapas genom en analys av vad vi har hört och vad vi vet. Med facit i hand har vi insett ett antal saker vi hade kunnat göra annorlunda för att få ett mer rättvisande resultat. Exempelvis hade vi kunnat ange “inget av alternativen” som ett möjligt svarsalternativ på enkätfrågorna. Detta hade gett respondenterna en chans att ställa sig neutral till frågan. Kanske hade det medfört en större skillnad mellan männens och kvinnornas svar?

5.5 VILKA SKILLNADER FINNS I HUR MÄN OCH KVINNOR RÖR SIG PÅ OCH ANVÄNDER PLATSEN? Den etnografiska studien i fas 3 fick oss även att reflektera över våra egna upplevelser och se dem i perspektiv till vår teoretiska bakgrund. När vi först besökte Värnhemstorget hade vi ingen klar bild av hur platsen upplevs. Vi hade endast passerat ett par enstaka gånger när vi cyklat förbi eller bytt buss. Efter dessa längre platsbesök förstår vi att kommentarerna vi fått från enkätundersökningen stämmer in om den otrygghet som även vi har upplevt. Vi observerade att det var fler män än kvinnor som rörde sig på platsen samt att det var fler män som stannade en längre stund. Vi såg även att det inte fanns några faktorer i den byggda miljön som vare sig ökade kvinnors trygghet (och därmed allas trygghet) eller lockade kvinnor

101

till att använda platsen. Det var en dominans av nödvändiga aktiviteter då folk endast vistades på platsen för att ta en genväg eller vänta på bussen. Människor samlas och rör sig på platsen, men det finns ingen aktivitet att ägna sig åt som gör att man stannar under en längre tid.

5.6 VILKA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL FINNS HOS DE SOM RÖR SIG PÅ PLATSEN? Genom de personliga samtalen på plats fick vi i fas 3 en direktkontakt med personer som rör sig på Värnhemstorget. Detta hjälpte oss dels att motivera våra val för gestaltningen, då det var personer som uttryckligen önskade specifika förändringar på torget. Men också för att utföra ett av Placemaking-modellens viktigaste steg som leder till en inkluderande stadsutvecklingsprocess – medborgardialog, om än i mindre format. Det fanns en spridning gällande kön, ålder och etnicitet bland personerna vi samtalade med, vilket är en viktig faktor i den nordiska Placemaking-modellen då det krävs en medborgardialog med en mångfald av personer för att kunna skapa platser som erbjuder en blandning av funktioner (Perrault et al. 2020, 14-16). Samtalen med personerna på platsen indikerar på att det finns ett behov av mer belysning, grönska, sittplatser, trämaterial och ett tydlig syfte med att vistas på platsen i form av exempelvis ett café. Enligt enkätundersökningen framgick det tydligt att det som bör åtgärdas på platsen är att det är skräpigt, sunkigt, förekommer bråk där ingen ingriper, otryggt och för få människor. Genom att vi testade Jan Gehls 12 kvalitetskriterier på Värnhemstorget kan vi konstatera att 11 av 12 kriterier uppfylls skapligt i dagsläget. Vi kan se att det finns ett behov av sociala och frivilliga aktiviteter, bättre orienteringsmöjligheter, sittplatser arrangerade för samtal och en mer mänsklig skala.

5.7 SLUTSATS En viktig knutpunkt i staden, såsom Värnhemstorget, behöver ett tydligt syfte och en befolkning av olika typer av människor. Det krävs för att upprätthålla den hållbara stadsutvecklingen, för att bibehålla den sociala hållbarheten. Trots att det är en plats som många rör sig på dagligen betyder inte det i sig att den är trygg. Platsen måste brytas ner och analyseras med frågor såsom: Vilka använder platsen? Är olika typer av människor representerade? Vem är platsen utformad för? Hur används platsen på dagen? Hur används platsen på kvällen?

102

Trygghet på en plats skapas genom en feministisk stadsplanering. Både Placemaking och feministisk stadsplanering handlar om att skapa trygga och inkluderande stadsrum, att främja en god livskvalitet, skapa mervärden och mångfald. Genom vårt feministiska perspektiv för gestaltningsförslaget har vi vidtagit konkreta åtgärder på Värnhemstorget i syfte att göra den mer inkluderande och trygg. De konkreta åtgärderna är bland annat bättre ljussättning, bättre översikt över torget samt fler sittplatser och aktiviteter som bidrar till att platsen befolkas och därmed ger en ökad passiv övervakning. Hela gestaltningsförslaget redovisas i Kapitel 6 Gestaltningsförslag. Vi omvandlar ytan till en plats.

103

Gestaltningsförslag I det här avsnittet presenterar vi gestaltningsförslaget tillsammans med motiveringar för våra val av ändringar utifrån studiens slutsatser

Figur 26: Situationsplan över Värnhemstorget före gestaltningsförslaget (Gyllenswärd 2021)

6.1 PLACEMAKING PÅ VÄRNHEMSTORGET Med tanke på platsens nuvarande funktion är det med en försiktighet vi har hanterat förändringarna på platsen. Att Värnhemstorget idag fungerar som knutpunkt, busshållplats, väntplats och passage är inget vi vill ta bort, utan vi vill snarare ta det vidare, förhöja och addera funktioner till platsen. Vi ser det inte som ett alternativ att bygga bort vare sig de befintliga funktionerna eller människorna som i dagsläget har etablerat sig på platsen. Istället vill vi ta tillvara på tillgångarna runt omkring, dvs. studenterna som bor i närheten, de lokala restaurangerna och gatuköken, det centrala och soliga läget, de viktiga cykelstråken och faktumet att många passerar denna knutpunkt varje dag. Genom att bygga vidare på det som redan finns och med små, enkla medel förbättra platsen skapar vi, i linje med Placemakings attraktivitetsmodell, en tydlig identitet, sociala, ekonomiska och kulturella värden samt trygghet på Värnhemstorget. Vi har utgått från Placemakings The Power of Ten med att det ska finnas minst tio aktiviteter att ägna sig åt på en plats, både temporära och permanenta. Vi har även tagit hänsyn till de nordiska förhållandena samt strävat efter att uppfylla alla åtta nycklar som presenterades i Kapitel 2 Tillämpningar av teoretiska perspektiv. I och med våra personliga möten har vi kunnat utforma tio aktiviteter så att de ska tilltala en så bred målgrupp som möjligt för att platsen ska befolkas av olika typer av människor. Detta bidrar till att fler har en anledning att stanna på torget vilket bidrar till en ökad passiv övervakning på platsen, som i sin tur ökar tryggheten på platsen.

105

Grönska och belysning Något som vi upptäckte både i enkätresultatet och i de personliga mötena, var att det rent generellt behövs mer belysning och grönska på Värnhemstorget för att öka tryggheten. Vi vill därför förlänga det gröna stråket som är en fortsättning av Kungsgatan i väst, och låta torgytan utgöras av grönska, trä och växter, snarare än sten och betong som det gör i dagsläget. Vi vill även integrera plantering av växter och blommor i sittplatserna. Genom att addera natur och grönska till i den urbana miljön förbättras människans välbefinnande (Perrault et al. 2020, 57). Denna punkt uppfyller nyckel 4 som handlar om att platsen bör ha skydd mot buller och vind, eftersom träd dämpar ljudvolymen samt agerar vindskydd. Träd ger även upphov till skugga. Med en damm placerad på det förlängda grönområdet uppfyller vi även nyckel 8 som handlar om vikten av att tillämpa en blå-grön infrastruktur i form av parker, landskap, träd, växter, fontäner, vattenfall, regnbäddar och dagvattendammar. Dammen är dessutom omgiven av en plantering med växter och blommor. Men vi vill inte bara lägga till träd, vi vill även ta bort några. Sikten mellan Värnhemstorget och busshållplats läge G behöver frigöras då det i dagsläget upplevs som en barriär och begränsar platsens förmåga att vara överblickbar. Genom att ta bort vartannat träd samt beskära de träden som är kvar eliminerar vi denna aspekt av otrygghet. För att platsen ska vara attraktiv och upplevas trygg under kvällar, nätter och vinterhalvåret krävs en god belysning i mänsklig skala. Vi vill behålla alla befintliga gatulampor, men addera belysning under de föreslagna sittplatserna och ljusslingor i några av träden samt pergolan. På så sätt får vi in en belysning i mänsklig skala samtidigt som både trivsel- och trygghetsfaktorn ökar. Dessutom kommer paviljongerna med dess uteservering att lysa upp mitten av torget. Cykel- och gångstråk Säkerheten för fotgängare behöver förbättras då vi i vår etnografiska studie observerade att cyklister i dagsläget gärna cyklar tvärs över torget istället för att cykla på det angivna stråket. Vårt förslag är därför att, i kombination med att det tomma torget fylls med fler funktioner såsom sittplatser och paviljonger, göra en omdirigering av det nuvarande stråket och istället dra det längs de beskurna träden vid busstorget. Detta relaterar till nyckel 2 som handlar om att på ett strategiskt sätt koncentrera flöden av människor på platsen. Detta skulle innebära en tydligare navigering, något som många i enkätresultatet angav som en positiv aspekt när de talade om gröna platser. 106

Figur 27: Situationsplan över Värnhemstorget efter gestaltningsförslaget (Gyllenswärd 2021)

Informationsskylt En informationsskylt placerad synligt på platsen sprider information och marknadsför vilka som är de aktuella och kommande verksamheterna i paviljongerna. Denna fungerar även som en mötespunkt. Offentliga toaletter Genom att tillgodose människors grundläggande behov skapas möjligheter för människor att stanna och använda platsen under en längre tid (Perrault et al. 2020, 50). Med förhoppningen om att fler kommer att använda platsen finns det dessutom behov för fler offentliga toaletter, som tillägg till de befintliga som i dagsläget finns i stationshuset. De nya offentliga toaletterna är gratis och underhålls regelbundet av Malmö Stad. Pingis, klätterställning för barn och schackspel Nyckel 5 handlar om att erbjuda aktiviteter som lockar till publikt deltagande, attraherar åskådare samt tilltalar målgruppen barn. Det befintliga pingisbordet i parken intill får därför stå kvar, samt att vi vill addera en klätterställning för barn på gräsmattan i anslutning till de offentliga sittplatserna vid busshållplats E. Vi vill lägga till ett stort schackspel på gräsmattan intill de offentliga toaletterna, i syfte att aktivera även denna yta.

107

Figur 28: Skatepark (Niemi 2021)

Plats för temporära aktiviteter I torgets sydvästra del vill vi lämna en yta tom med plats för temporära aktiviteter att äga rum. Värnhemstorget har en historia av att tillhandahålla evenemang såsom jordgubbsstånd, sopplunch och loppis, och detta vill vi ge plats åt. En kombination av temporära och permanenta aktiviteter gör torget levande och bjuder dessutom in till både frivilliga, sociala och nödvändiga aktiviteter beroende på verksamhet. Skatepark Den befintliga skateparken fyller i dagsläget en viss funktion, men inte för det ändamål som den är planerad för, utan folk använder den snarare som sittplats eftersom det inte finns några andra sittplatser. Vi vill därför ta bort den stora skateplatån och placera en ny, mindre, och roligare skatepark i torgets sydöstra del. Förslagsvis skulle samma material kunna användas för den nya skateparken. En skatepark attraherar barn såväl som ungdomar och vuxna. Dessutom är det en ganska jämn könsfördelning mellan skejtare i Malmö, vilket gör att en skatepark här attraherar även kvinnor och flickor. Att flytta skateparken skulle även innebära en friare yta för cykeltrafiken bakom hållplatserna vid läge E, då det i dagsläget är en väldigt trång och trafikerad del av platsen. Denna aktivitet möter nyckel 5 som handlar om att erbjuda aktiviteter som lockar till publikt deltagande, attraherar åskådare samt tilltalar målgruppen barn.

108

Figur 29: Paviljonger (Niemi 2021)

Paviljonger Vi har formulerat ett koncept för torget som går hand i hand med både att skapa trygghet, värden och identitet. Konceptet är att det ska finnas tre permanenta paviljonger mitt på torget med en ruljans av användare, vilka är lokala restauranger och gatukök som saknar uteservering men som nu har chansen att erbjuda sina gäster det. Eller varför inte en pop-up bar på sommaren! Tanken är att det finns ett löpande schema av vilka som tre åt gången turas om att husera de tre paviljongerna på torget. Det kan även vara säsongsbaserat, exempelvis skulle en julmarknad kunna ta plats i paviljongerna under julen, såväl som en permanent glassförsäljning under sommaren. Detta gör att platsen uppfyller både nyckel 3, som handlar om att tillgodose våra grundläggande behov såsom servering av mat och dryck, och nyckel 6 som handlar om att platsen bör tillåta spontana initiativ och lämna utrymme för flexibilitet. Dessutom relaterar det till karaktären på ett Placemaking-projekt - att utforska temporär användning. Det finns även ett ekonomiskt värde, som återknyter till attraktivitetsmodellen, då lokala restauranger i närheten skulle få ett utbyte med varandra gällande kundkrets samt att det förekommer en försäljning på platsen. I och med detta skulle det både bli en mix av människor som besöker platsen, en mix av människor som arbetar på platsen och en mix av olika matkulturer. Vi kan konstatera att trygghet

109

skapas genom att det finns många ögon på platsen, med andra ord en ömsesidig passiv övervakning från invånarnas håll. Dessutom krävs det att människorna som befolkar platsen inte är endast en typ av människor, utan att platsen representeras av en bred målgrupp. Platsen behöver även ha ett tydligt syfte och aktiviteter att ägna sig åt för att folk ska vilja stanna en längre tid. Vårt mål med omgestaltningen har därför varit att öka mängden frivilliga och sociala aktiviteter på platsen, i syfte att uppnå detta. Konceptet med paviljongerna blir grundstenen i platsens identitet, att det finns något unikt här och en specifik anledning med platsen. Som Perrault et al. (2020, 10) säger, är de kalla mörka vintrarna en viktig faktor att ta hänsyn till i ett nordiskt Placemaking-projekt. Med en inglasad uteservering är det möjligt för verksamheten att fungera året runt och med sena öppettider är platsen aktiverad även på kvällar och nätter. Detta relaterar till nyckel 4 då en inglasad uteservering ger ett skydd mot buller och vind samt möjligheter att värma sig när det är kallt. Enligt enkäten är de flesta benägna att röra sig i offentliga rum under sommartid och under dagen, helst lunchtid. Med vårt förslag vill vi att Värnhemstorget ska vara en trygg plats även på kvällar, nätter och under vintermånaderna, för både män och kvinnor. Uteserveringar Genom att skapa uteserveringar för den befintliga puben Fregatten på hörnet av tegelhuset i sydväst och den kommande Dumplingrestaurangen Såjja på hörnet i andra änden av samma byggnad, aktiverar vi fasaderna. Detta var något vi upptäckte saknades på platsen, baserat på vår etnografiska studie. Enligt Perrault et al. (2020, 56) är det första steget till att aktivera en plats att först aktivera kanterna, eftersom vi människor helst inte vistas i mitten av en stor yta utan hellre föredrar att stå och sitta längs kanter. Sittplatserna för uteserveringarna ger möjligheten att sitta och betrakta människorna som rör sig på torget. Sittplatser i olika utformningar En av faktorerna i attraktivitetsmodellen är att skapa sociala värden på platsen. För att uppnå detta, i kombination med att vi observerade att det i dagsläget finns väldigt få sittplatser på torget, har vi valt att addera fler sittplatser av olika slag. Dels en publik variant, där främlingar kan sitta på rimligt avstånd från varandra och vänta på bussen utan att det inkräktar på den personliga bubblan, men även mer intima sittplatser som är arrangerade för samtal där sällskap kan interagera och socialisera sig med varandra. Med tanke på de nordiska förhållandena att ta hänsyn till bör sittplatserna även göra det möjligt att ta till vara på solskenet.

110

Vid busshållplats läge E placeras den publika varianten då den fyller störst funktion där. Mitt på torget i anslutning till paviljongerna gör sig de sociala sittplatserna mer lämpliga, som är till för allmänheten. Det är av stor vikt att det även finns sittplatser för personer som inte vill betala för mat och dryck, där de kan uppskatta platsen med sin egen mat. I den befintliga parken i väst placeras även en pergola som tillsammans med hängande sittplatser och växter som klättrar längs reglarna skapar en grön oas och möjlighet till skugga. Dessutom adderas en bänk som omringar trädet i sydöst för att kunna sitta under det lummiga trädet. Längs cykelstråket i sydväst placeras sittplatser där det är möjligt att sitta åt båda hållen. De befintliga parkbänkarna på platsen behålls. Genom att erbjuda fler sittplatser uppfyller platsen nyckel 3 som står för att tillgodose våra grundläggande behov.

111

Figur 30: Uteserveringar och sittplatser (Niemi 2021)

UTESE

Aktiver

OFFENTLIGA TOALETTER Möter de grundläggande mänskliga behoven STORT SCHACKSPEL Aktiverar denna delen av torget samt lockar till lek DAMM MED SITTPLATSER Placerad på det förlängda grönområdet tillämpas en blå-grön infrastruktur

INFORMATIONSSKYLT Sprider information om de aktuella och kommande verksamheterna på torget, samt fungerar som en mötesplats

PLATS FÖR TEMPORÄRA AKTIVITETER Såsom loppis, julmarknad, sopplunch

SOCIALA SITTPLATSER Bjuder in till sociala möten mellan människor

SITTPLATSER ÅT OLIKA HÅLL Ger möjlighet att stanna upp och stanna kvar på torget, äta sin egen medhavda mat samt få uppsikt över torget

ERVERING SÅJJA

rar hörnet och ger uppsikt över både parken och torget PERGOLA MED SITTPLATSER En grön oas med tillgång till både skugga och sol PUBLIK VARIANT AV SITTPLATSER Möjlighet att kunna sitta ifred på avstånd till främlingar medan man väntar på bussen FÖRLÄNGT GRÖNT STRÅK Grönska i den urbana miljön förbättrar människans välbefinnande OMDIRIGERING AV CYKELSTRÅK Koncentrerar flöden av människor i syfte att skapa en tydligare navigering på platsen

KLÄTTERSTÄLLNING Lockar till lek och aktivitet hos barn, som bidrar till en mix av människor på platsen BESKURNA OCH FÄRRE TRÄD Bidrar till en bättre uppsikt över torget vilket ökar tryggheten PAVILJONGER MED ROTERANDE ANVÄNDARE Ger ett tydligt syfte med platsen. Ett koncept som skapar både trygghet, värden och identitet. FLYTTAD OCH FÖRNYAD SKATEPARK Aktiverar denna delen av torget samt uppmuntrar till att öka aktiviteten av skejting, vilket vi såg ett behov av PUNKTBELYSNING I MARKEN En mänsklig skala på belysning gör att trygghetsfaktorn ökar

Figur 31: Axonometrisk vy över Värnhemstorget (Niemi 2021)

Referenslista

LITTERATUR Creswell, John W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 4. uppl. Thousand Oaks: SAGE Publications. Gehl, Jan (2010). Cities for people. Washington: Island Press Gehl, Jan (2006). Life between buildings: using public space. 6. uppl. Köpenhamn: The Danish Architectural Press Jacobs, Jane (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall. 2. uppl. Göteborg: Daidalos AB. Kent, Ethan (2019). Leading urban change with people powered public spaces. The history, and new directions, of the Placemaking movement. The Journal of Public Space 4(1): 127-134. doi: 10.32891/jps.v4i1.1158 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Lefebvre, Henri (1996). The Right to the City. Writings on cities 63181 Mumford, Eric (2019). CIAM and Its Outcomes. Urban Planning 4(3): 291-298. doi: 10.17645/up.v4i3.2383. Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur Perrault, Elise; Lebisch, Andreas; Uittenbogaard, Cornelis; Andersson, Marcus; Lucie Skuncke, Marianne; Segerström, Mats; Svensson Gleisner, Petra & Pere, Pärtel-Peeter (2020). Placemaking in the Nordics. 1. uppl. Stockholm. SFS 2010:900. Plan- och bygglagen 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner. Weisman, Leslie Kanes (1992). Discrimination by design: a feminist critique of the man-made environment. Urbana: University of Illinois Press

115

ELEKTRONISKA KÄLLOR Almén, Mikael (2014). Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv. https://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/10/Jämställdhetsintegrering-medintersektionellt-perspektiv-pdf3.pdf (Hämtat 2021-04-12) Anneroth, Emelie; Andersdotter Fabre, Elin; Nilsson, Alice & Färnman, Rosanna (2017). #UrbanGirlsMovement: Från lokala goda exempel till globala lärdomar. https://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/sites/8/2017/12/halvtidsrapport_ urbangirls.pdf (Hämtad 2021-04-26) Andersdotter Fabre, Elin (2018). Analys: 7 sätt att planera en stad feministiskt. https://www.globalutmaning.se/analys/analys-7-satt-att-planera-en-stad-feministiskt/ (Hämtad 2021-04-26). Andersdotter Fabre, Elin; Julin, Tove; Lahoud, Christelle & Martinuzzi, Chiara (2021). Her City. https://unhabitat.org/sites/default/files/2021/03/02032021_her_city_publication_low.pdf (Hämtad 2021-04-28) Andersson, Birgitta (2001). Rädslans rum - trygghetens rum – ett forskningsobjekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Stockholm: VINNOVA – Verket för Innovationssystem. https://docplayer.se/41574-Radslans-rum-birgitta-andersson-lunds-universitettrygghetens-rum-ett-forskningsprojekt-om-kvinnors-vistelse-i-trafikrummet.html#show_ full_text (Hämtad 2021-06-10) BRÅ (2021). Nationella Trygghetsundersökningen. https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/nationellatrygghetsundersokningen.html (Hämtad 2021-02-23) Columbia Law School (2017). Kimberlé Crenshaw on Intersectionality, More than Two Decades Later. https://www.law.columbia.edu/news/archive/kimberle-crenshaw-intersectionalitymore-two-decades-later (Hämtad 2021-06-17) Frankel, Lois, & Racine, Martin (2010). The Complex Field of Research: for Design, through Design, and about Design, I: Design and Complexity: DRS International Conference 2010. Montreal, Canada 7-9 juli. https://dl.designresearchsociety.org/drs-conferencepapers/drs2010/researchpapers/43

116

Gendered Landscape (u.å.). Vad är Gendered Landscape? https://genderedlandscape.umea.se/om/ (Hämtad 2021-05-19) Haug, Marika (2020). Feministisk Stadsplanering. [Video]. https://urplay.se/program/217412-ur-samtiden-saker-och-trygg-stad-feministiskstadsplanering (Hämtad 2021-04-15). Jernhusen (2019). Levande Stadsmiljöer. Stockholm. https://www.jernhusen.se/globalassets/dokument/stadsprojekt/rapport_levande_ stadsmiljo_190629.pdf (Hämtad 2021-04-22) LINK Arkitektur (2020). Webbinarium: Placemaking - att omvandla ytor till platser. [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=QLNgjvwPQNA (Hämtad 2021-05-18) Lundstedt, Gert (2017). Efter metoo – nu kommer feministisk stadsplanering. Arbetet. 28 november. https://arbetet.se/2017/11/28/efter-metoo-nu-kommer-feministiskstadsplanering/ (Hämtad 2021-04-09) Lund University (2021). Urban blå-grön infrastruktur. https://www.urban.lu.se/om-urban-arena/urban-blaa-groen-infrastruktur/?L=2 (Hämtad 2021-06-09) Malmö stad (2019). Malmö områdesundersökning 2018. Rapport från Malmö stad och Malmö universitet. Malmö: Malmö stad. https://malmo.se/ download/18.6f4cd7c416cadbf90b228040/1575386603001/190628%20 Malm%C3%B6%20omr%C3%A5desunders%C3%B6kning%202018.pdf (Hämtad 2021-02-23) PlacemakingX (2019). The Year Communities Stepped Up to Lead the Placemaking Movement. https://www.placemakingx.org/2019-our-launch-year (Hämtad 2021-05-05) Project for Public Spaces (2010). William H. Whyte. https://www.pps.org/article/wwhyte (Hämtad 2021-02-23) Project for Public Spaces (u.å.). What is Placemaking? https://www.pps.org/article/what-is-placemaking (Hämtad 2021-06-09)

117

Project for Public Spaces (2018). What makes a Successful Place? https://www.pps.org/article/grplacefeat (Hämtad 2021-02-23) Sandin, Ossian (2014). Möllevången dras mot centrum. Skånes Fria. 7 november. https://www.fria.nu/artikel/115891 (Hämtad 2021-04-23) Severinsson, Emma, Larsson, Lisbeth & Manns, Ulla [u.å.]. feminism. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/feminism (Hämtad 2021-04-06) Språkbruk (1995). Jämlikhet och jämställdhet. https://www.sprakbruk.fi/-/jamlikhet-och-jamstalldhet (Hämtad 2021-05-03) Stiftelsen Tryggare Sverige (2018a). Nätverket för Feministisk Stadsplanering. https://tryggaresverige.org/tankesmedja/nfs (Hämtad 2021-04-06) Stiftelsen Tryggare Sverige (2018b). Placemaking i Norden – hur skapas trygga, attraktiva platser i en nordisk kontext? https://tryggaresverige.org/frukost-placemaking (Hämtad 2021-02-22) Sundgren Grinups, Berit & Forsberg, Gunnel [u.å.]. jämställdhet. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställdhet (Hämtad 2021-04-06) Svenska FN-förbundet (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Bryssel: UNRIC-Brussels. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/ Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf (Hämtad 2021-02-23) Umeå kommun (2021). URBACT Gendered Landscape. https://www.umea.se/kommunochpolitik/manskligarattigheter/jamstalldhet/ detkonadelandskapet/urbactgenderedlandscape.4.6749c6431748f66265b138f.html (Hämtad 2021-05-19) United Nations (2018). The 17 Goals. https://sdgs.un.org/goals (Hämtad 2021-05-03) Vetenskapsrådet (2021). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html (Hämtad 2021-06-17)

118

WSP (u.å.). Urbanisering. https://www.wsp.com/sv-SE/kampanjer/framtidssakrar/urbanisering (Hämtad 2021-04-08)

FIGURER Figur 1: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Män och kvinnors transportering [Illustration]. Figur 2: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Projektplan [Illustration]. Figur 3: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Modell för vår teoretiska bakgrund [Illustration]. Figur 4: Stanziola, Phil (1961). Mrs. Jane Jacobs, chairman of the Comm. to save the West Village holds up documentary evidence at press conference at Lions Head Restaurant at Hudson & Charles Sts [Fotografi]. (Licens PDM) https://www.loc.gov/pictures/resource/ cph.3c37838/ (Hämtad 2021-05-21) Figur 5: Munhoz, Luiz (2016). Jan Gehl no Fronteiras do Pensamento Porto Alegre 2016 [Fotografi]. (Licens CC BY-SA 2.0). https://www.flickr.com/photos/fronteirasweb/31145951426 (Hämtad 2021-06-17) Figur 6: Perrault, Elise; Lebisch, Andreas; Uittenbogaard, Cornelis; Andersson, Marcus; Lucie Skuncke, Marianne; Segerström, Mats; Svensson Gleisner, Petra & Pere, Pärtel-Peeter (2020, s. 11). Placemaking in The Nordics [Illustration]. Attraktivitetsmodell. Stockholm. * Figur 7: Perrault, Elise; Lebisch, Andreas; Uittenbogaard, Cornelis; Andersson, Marcus; Lucie Skuncke, Marianne; Segerström, Mats; Svensson Gleisner, Petra & Pere, Pärtel-Peeter (2020, s. 55). Placemaking in The Nordics [Illustration]. Överlappande programmering för olika aktiviteter. Stockholm. * Figur 8: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Jan Gehls 12 kvalitetskriterier [Illustration]. Figur 9: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Delar av enkätresultatet [Illustration]. * (Skriftligt tillstånd från upphovsperson finns).

119

Figur 10: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Delar av enkätresultatet [Illustration]. Figur 11: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Trygghet och otrygghet kopplat till olika tider på dygnet [Illustration]. Figur 12: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Påståenden angående vad som får en plats att kännas mer trygg [Illustration]. Figur 13: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Karta över de 40 valbara platserna [Illustration]. Figur 14: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Val av en grön plats, en röd plats och en gul plats [Illustration]. Figur 15: Niemi, Embla (2021). Lilla Torg [Fotografi]. Figur 16: Niemi, Embla (2021). Möllevångstorget [Fotografi]. Figur 17: Niemi, Embla (2021). Pildammsparken [Fotografi]. Figur 18: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Jan Gehls 12 kvalitetskriterier [Illustration]. Figur 19: Gyllenswärd, Lovisa (2021). På en skala från god till skaplig till dålig [Illustration]. Figur 20: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Bedömning av Lilla Torg utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier [Illustration]. Figur 21: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Bedömning av Möllevångstorget utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier [Illustration]. Figur 22: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Bedömning av Värnhemstorget utifrån Jan Gehls kvalitetskriterier [Illustration]. Figur 23: Niemi, Embla (2021). Bottenvåningarna av de omkringliggande byggnaderna [Fotografi].

120

Figur 24: Niemi, Embla (2021). Skateplatån [Fotografi]. Figur 25: Niemi, Embla (2021). Skiss från den etnografiska studien [Illustration]. Figur 26: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Situationsplan över Värnhemstorget före gestaltningsförslaget [Illustration]. Figur 27: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Situationsplan över Värnhemstorget efter gestaltningsförslaget [Illustration]. Figur 28: Niemi, Embla (2021). Skatepark [Illustration]. Figur 29: Niemi, Embla (2021). Paviljonger [Illustration]. Figur 30: Niemi, Embla (2021). Uteserveringar och sittplatser [Illustration]. Figur 31: Niemi, Embla (2021). Axonometrisk vy över Värnhemstorget [Illustration]. Figur 32: Gyllenswärd, Lovisa (2021). Illustration av gestaltningsförslaget på Värnhemstorget [Illustration].

OMSLAG Omslag framsida: Niemi, Embla (2021) Omslag avsnittssidor: Gyllenswärd, Lovisa (2021)

121

BILAGOR BILAGA 1: ENKÄTFRÅGOR 1. Låt oss börja med några grundläggande frågor! 1a. Vilken ålder är du? (skriv endast i siffror) _____________________________ 1b. Kön • Kvinna • Man • Icke-binär • Vill ej uppge 1c. Hur länge har du bott i Malmö? • Jag är uppvuxen här • Jag har bott här större delen av mitt liv • Jag har bott här under ett antal år (pga. jobb/studier/annat) • Jag är nyinflyttad • Jag bor ej i Malmö 1d. För dig som är bosatt i Malmö, vilket område i Malmö bor du i? _____________________________________________ 1e. För dig som ej är bosatt i Malmö, hur ofta besöker du Malmö? • Jag besöker Malmö dagligen • Jag besöker Malmö under helger • Jag besöker Malmö några gånger i veckan • Jag besöker Malmö några gånger i månaden • Jag besöker Malmö några gånger per år

122

2. Nu kommer några frågor om din rörelse i staden! I följande frågor vill vi att du utgår från hur du som gång- och cykeltrafikant beter dig och upplever platser utomhus när du rör dig i Malmö. 2a. Vilka tider på dygnet känner du dig mest trygg? (det går att kryssa i flera alternativ) • Morgon (06:00-09:00) • Förmiddag (09:00-12:00) • Lunchtid (12:00-13:00) • Eftermiddag (13:00-17:00) • Kväll (18:00-22:00) • Natt (22:00-06:00) 2b. Vilka tider på dygnet känner du dig mest otrygg? (det går att kryssa i flera alternativ) • Morgon (06:00-09:00) • Förmiddag (09:00-12:00) • Lunchtid (12:00-13:00) • Eftermiddag (13:00-17:00) • Kväll (18:00-22:00) • Natt (22:00-06:00) 2c. Under vilka månader är du mest benägen att röra dig i offentliga miljöer i Malmö? (det går att kryssa i flera alternativ) • Vinter (december, januari, februari) • Vår (mars, april, maj) • Sommar (juni, juli, augusti) • Höst (september, oktober, november) 2d. Skulle du säga att du rör dig mer eller mindre i Malmös innerstad nu jämfört med innan Covid-19 pandemin? • Mer än vanligt • Mindre än vanligt • Ungefär samma som innan pandemin

123

3. Följade påstående gäller din upplevda trygghet 1=Tar helt avstånd

3=Varken instämmer eller tar avstånd

2=Tar delvis avstånd

4=Instämmer delvis

5=Instämmer helt

3a. Grönska får en plats att känns mer trygg Tar helt avstånd 1

Instämmer helt

3b. Trafikerade gator får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

3c. Belysning får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

3d. En blandning av funktioner får en plats att kännas mer trygg (dvs tillgång till: offentliga toaletter, mat & dryck, sittplatser, skydd mot väder) Tar helt avstånd 1

Instämmer helt

3e. Öppna ytor får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

3f. Höga omkringliggande byggnader får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

124

Instämmer helt

3g. Underhåll (tillsyn/skötsel) får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

Instämmer helt

3h. En variation av olika åldersgrupper får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

Instämmer helt

3i. Närvaro av poliser eller ordningsvakter får en plats att kännas mer trygg Tar helt avstånd 1

Instämmer helt

4. Till sista har vi några frågor om trygghet och otrygghet kopplade till en specifik plats i Malmös innerstad. För att göra det enkelt har vi valt att kategorisera in upplevelsen av olika platser i tre färger. En grön plats är en plats i staden som du gillar att besöka samt upplever som direkt trygg och trevlig. En röd plats är en plats i staden som du undviker att både passera och vistas på samt upplever som direkt otrygg. En gul plats är en plats i staden som du gärna vill vistas på men som inte upplevs på samma sätt som en grön plats.

125

4a. Hur upplever du dessa platser i Malmös innerstad? Här vill vi att du väljer gröna platser. En grön plats är en plats i staden som du gillar att besöka samt upplever som direkt trygg och trevlig. Du kan välja upp till 10 1. PILDAMMSPARKEN

15. FOLKETS PARK

30. GUSTAV ADOLFS TORG

2. KRONBORG

16. ST KNUT

31. MALMÖHUS,

3. FÅGELBACKEN

17. ST PAULI KYRKOGÅRD

KUNGSPARKEN,

4. RÖNNEHOLMSPARKEN

18. RÖRSJÖSTADEN

SLOTTSPARKEN

5. RIBERSBORGSSTRANDEN

19. VÄRNHEM

32. MALMÖ CENTRALSTATION

6. RIBERSBORG

20. KATRINELUND

33. UNIVERSITETSHOLMEN

7. KRONPRINSEN

21. ELLSTORP

34. VARVSSTADEN

8. HÄSTHAGEN

22. ÖSTERVÄRN

35. DOCKAN

9. MALMÖ OPERA, TEATERPARKEN, 23. SLUSSEN

36. STAPELBÄDDSPARKEN

MAGISTRATSPARKEN

24. SANKT PETRI

37. FULLRIGGAREN

10. DAVIDSHALL

25. CAROLI

38. SCANIAPARKEN

11. LUGNET

26. SÖDERGATAN

39. BO01

12. TRIANGELN

27. STORTORGET

40. MASTTORGET

13. BERGSGATAN

28. LILLA TORG

14. MÖLLAN

29. GAMLA VÄSTER

4b. Varför är den här platsen grön för dig? Skriv en kort kommentar där du motiverar en av dina valda platser, alternativt om du har ett mer specifikt ställe som du vill belysa. _____________________________________________

126

127

4c. Hur upplever du dessa platser i Malmös innerstad? Här vill vi att du väljer röda platser. En röd plats är en plats i staden som du undviker att både passera och vistas på samt upplever som direkt otrygg. Du kan välja upp till 10 1. PILDAMMSPARKEN

15. FOLKETS PARK

30. GUSTAV ADOLFS TORG

2. KRONBORG

16. ST KNUT

31. MALMÖHUS,

3. FÅGELBACKEN

17. ST PAULI KYRKOGÅRD

KUNGSPARKEN,

4. RÖNNEHOLMSPARKEN

18. RÖRSJÖSTADEN

SLOTTSPARKEN

5. RIBERSBORGSSTRANDEN

19. VÄRNHEM

32. MALMÖ CENTRALSTATION

6. RIBERSBORG

20. KATRINELUND

33. UNIVERSITETSHOLMEN

7. KRONPRINSEN

21. ELLSTORP

34. VARVSSTADEN

8. HÄSTHAGEN

22. ÖSTERVÄRN

35. DOCKAN

9. MALMÖ OPERA, TEATERPARKEN, 23. SLUSSEN

36. STAPELBÄDDSPARKEN

MAGISTRATSPARKEN

24. SANKT PETRI

37. FULLRIGGAREN

10. DAVIDSHALL

25. CAROLI

38. SCANIAPARKEN

11. LUGNET

26. SÖDERGATAN

39. BO01

12. TRIANGELN

27. STORTORGET

40. MASTTORGET

13. BERGSGATAN

28. LILLA TORG

14. MÖLLAN

29. GAMLA VÄSTER

4d. Varför är den här platsen röd för dig? Skriv en kort kommentar där du motiverar en av dina valda platser, alternativt om du har ett mer specifikt ställe som du vill belysa. _____________________________________________

128

129

4e. Hur upplever du dessa platser i Malmös innerstad? Här vill vi att du väljer gula platser. En gul plats är en plats i staden som du gärna vill vistas på men som inte upplevs på samma sätt som en grön plats. Du kan välja upp till 10 1. PILDAMMSPARKEN

15. FOLKETS PARK

30. GUSTAV ADOLFS TORG

2. KRONBORG

16. ST KNUT

31. MALMÖHUS,

3. FÅGELBACKEN

17. ST PAULI KYRKOGÅRD

KUNGSPARKEN,

4. RÖNNEHOLMSPARKEN

18. RÖRSJÖSTADEN

SLOTTSPARKEN

5. RIBERSBORGSSTRANDEN

19. VÄRNHEM

32. MALMÖ CENTRALSTATION

6. RIBERSBORG

20. KATRINELUND

33. UNIVERSITETSHOLMEN

7. KRONPRINSEN

21. ELLSTORP

34. VARVSSTADEN

8. HÄSTHAGEN

22. ÖSTERVÄRN

35. DOCKAN

9. MALMÖ OPERA, TEATERPARKEN, 23. SLUSSEN

36. STAPELBÄDDSPARKEN

MAGISTRATSPARKEN

24. SANKT PETRI

37. FULLRIGGAREN

10. DAVIDSHALL

25. CAROLI

38. SCANIAPARKEN

11. LUGNET

26. SÖDERGATAN

39. BO01

12. TRIANGELN

27. STORTORGET

40. MASTTORGET

13. BERGSGATAN

28. LILLA TORG

14. MÖLLAN

29. GAMLA VÄSTER

4f. Varför är den här platsen gul för dig? Skriv en kort kommentar där du motiverar en av dina valda platser, alternativt om du har ett mer specifikt ställe som du vill belysa. (Detta är den sista frågan. Du har fortfarande möjlighet att gå tillbaka och ändra dina svar innan du skickar in). _____________________________________________

130

131

Figur 32: Illustration av gestaltningsförslaget på Värnhemstorget (Gyllenswärd 2021)