UTBILDNING
ASTÄLLNINGAR
JENSEN GYMNASIUM, STOCKHOLM. 08/2007 - 2010 Samhälle & Ekonomi UMEÅ SCHOOL OF ARCHITECTURE, UMEÅ. 08-2011 - 2014 Kandidat i arkitektur
BYGGTECH RÖNNINGE AB, STOCKHOLM. 06/2007-07/2007 Snickare SAAB TECHNOLOGIES AB, STOCKHOLM 06/2008-07/2008 Praktikant STOCKHOLM SANERING OCH FASTIGHETSSERVICE, STOCHOLM 08/2008-07/2010 Extraarbetare FRU OLSSON AB, STOCKHOLM 08/2009-2010 Mäklarvärd POSTEN MEDDELANDE AB, STOCKHOLM 09/2010Vikariat brevbärare
MERITER
NAMN: LUKAS BIDÖ FÖDD: 1991-10-10 MAIL: Lukasbido@gmail.com MOBIL: +46700909540
AKADEMISKA HUS, FRAMSIDA O FÖRSLAG, VOL 8 - 2014 Studentförslag på framtidens studentboende gjort tillsammans med Daniela Lamartine. KANDIDATPROJEKT, UTSTÄLLNING Speciellt utställt tillsammans med sex andra projekt som bästa kandidatprojekt avgångsår 2014.
SPÅRKKUNSKAPER Svenska, Engelska, Spanska
1
PROGRAM Adobe Photoshop, Illustrator, in-design 3D-modellering/redering Sketchup, Maxwell, Revit
VEM ÄR JAG? Jag heter Lukas Bidö och är 23 år gammal. Jag tog min kandidatexamen från Umeå Arkitekthögskola våren 2014 och söker nu praktik med målsättningen att få mer arbetslivserfarenhet inför min master. Numera bor jag återigen i Stockholm där jag är uppväxt. Som person är jag glad och social och på fritiden gillar jag att umgås med mina vänner samt med min flickvän. Inom arkitektur har jag alltid fascinerats av relationen mellan människor och rum - hur påverkas människor av olika rum och hur skapas ett trivsamt rum? Hur skapas mötesplatser där folk kan mötas och hur skapas mer privata platser? Under mina tre år i Umeå har jag kommit en bit på vägen i min utforskning av vad rum kan vara och hoppas få utforska det än mer i framtiden. Hållbarhet är en annan viktig fråga för mig, i vilken jag planerar att läsa min master. Hur man väljer att bygga framtidens städer är avgörande för miljön och som arkitekt vill jag vara med och påverka. Mina styrkor inom arkitektur ligger främst i koncept och i datorprogram/gestaltning. Jag är en kreativ person med många idéer som både gillar att ta egna initiativ som att arbeta i team och bolla idéer med andra. När det kommer till gestaltning så behärskar jag de flesta adobe programmen, speciellt Photoshop vilket jag använt mycket på fritiden under min uppväxt. Jag har jobbat mycket i Revit och Sketchup och kan även grunderna i Archicad. Med praktiken är min förhoppning att utvecklas ännu mer som arkitekt genom att få delta i riktiga projekt och lära mig mer om yrket. I den här portfolion har jag samlat några av mina projekt som jag arbetat med under min utbildning.
2
PROJEKT 3
SOCIAL EXCHANGE
MOT ÄLVEN
STUDIO: KANDIDATPROJEKT 2014 - ÅR 3, TERMIN 6
STUDIO: MATMARKNAD I UMEÅ 2013 - ÅR 2, TERMIN 4
PSYKOLOGHUSET
SIDA 5-12
SIDA 13-18
SIDA 19-24
STUDIO: BOSTAD I UMEÅ 2012 - ÅR 2, TERMIN 3
FULDANSEN
LUMIFRAME
GIANT marshmallow
AKADEMISKA HUS
SIDA 25-30
SIDA 31-32
SIDA 33-36
SIDA 37
STUDIO: DANSHALL 2012 - ÅR 1, TERMIN 2
WORKSHOP: LJUS 2012 - ÅR 1, TERMIN 2
WORKSHOP: INTERVENTION FÖR SAMLING 2012 - ÅR 2, TERMIN 3
FRAMSIDA OCH STUDENTFÖRSLAG PÅ FRAMTIDENS STUDENTBOENDE 2014
4
SOCIAL EXCHANGE
STUDIO: KANDIDATPROJEKT VT-14 DHARAVI Under min sjätte termin på UMA skapade jag mitt kandidatprojekt utifrån mina upplevelser från Dharavi. Projektet tar itu med samhällsproblem som jag upplevde i Dharavi så som fördomar mellan kast, undernäring, sophantering och kvinnans roll i samhället. Genom att starta en NGO ville jag erbjuda kvinnor en möjlighet att komma utanför hushållet och träffa andra kvinnor - mellan olika kast. Utbildning i småskaliga odlingstekniker och återvinning skulle erbjudas samt uppstartande av Women Self-help Groups för stärka kvinnornas ekonomi och självständighet på sikt. På så sätt var tanken att de kunde ta lärdomarna från utbildningen för att få en extra källa till näring och inkomst. På sikt kunde NGO:n bli en plats för hjälpgrupperna att återkomma till som mötesplats för kvinnorna o hjälpgrupperna.
5
6
MAPPING DHARAVI
7
SOCIAL EXCHANGE
DHARAVI
KV ÄL L
DA GT ID
MUMBAI
Under den månad som jag spenderade i Dharavi mappade jag marknadsgatan St Kakkayya Marg där jag tittade närmare på den plats vi kallade Oasen. Här vart såväl positiva som negativa aspekter av livet i Dharavi uppenbara. Oasen var allas plats och ingens plats, en plats där folk slängde sina sopor och en plats av många förknippade med Dharavis allra fattigaste. Hit kom de som blivit godkända att ta hjälp av Mumbais ransoneringsprogram. Om kvällen var Oasen en livlig plats där oanade möten kunde ske medan den på dagen var just lik en oas, lugn och fridfull.
ST ID
OASEN
KÖANDE KVINNOR GATUFÖRSÄLJARE
KONCEPT/PROBLEMATIK
DHARAVI
SOPHÖGAR ST KAKKAYA MARG UTBILDNING
Oasen sågs av boende i området som en smutsig plats för de fattiga och därför hade det skapats ett sopberg på platsen - liksom på många andra platser i Dharavi. Fördomar mellan kast verkade vanligt förekommande. Detta i kombination med soporna och kvinnans utsatta situation i Dharavi gav mig inspiration till mitt koncept. Genom att skapa en mötesplats för kvinnor ville jag skapa nätverk mellan kasten och utbilda om sophantering i ett slutet kretslopp där slutprodukten blir såväl ätbar som försäljningsbar.
8
7
SOCIAL EXCHANGE
ODLINGSTERRASSER/ UTBILDNING Utbildningen sker på plan två, mer privat beläget men fortfarande synligt från marknadsgatan. Här lär sig kvinnorna om olika småskaliga odlingstekniker samt startar s.k. ”Women Self Help-Groups” för att efter utbildningen kunna fortsätta hjälpa varandra ekonomiskt. På den här våningen finns även ett privat samlingsrum för stunder då solen steker extra hett eller då någon utav hjälpgrupperna behöver ha ett privat möte.
SAMLINGSPLATS När kvinnorna kom för att hämta ransoneringar stod de ute på gatan och erbjöds ingenstans att stanna. Här har jag istället skapat en innergård som de kan stanna vid efter de hämtat sina ransoneringar. Här introduceras de initialt till nyttig matlagning och småskaliga odlingstekniker samtidigt som det bidrar till en trevlig atmosfär. På kvällarna när utbildningen stänger kan innergården fortfarande hålla öppet för samhället i kombination med chai-kiosken.
10
A
VÅNING 2
A
1. CHAI/KIOSK 1. CHAI/KIOSK 2. INFORMELLA STEG/FÖRSÄLJNING 2. INFORMELLA STEG/FÖRSÄLJNING 3. RANSONERING 3. RANSONERING 4. KOMPOSTERING 4. KOMPOSTERING 5. AQUAPONICS 5. AQUAPONICS 6. SAMLINGSPLATS 6. SAMLINGSPLATS 7. ADMINISTRATION 7. ADMINISTRATION
2
8
3 4
11 7 SOCIAL SOCIALEXCHANGE EXCHANGE
10 11
6
A
VÅNING 1
9
9
5
B B
13
7
1
A
8. WC 8. WC 9. FÖRVARING 9. FÖRVARING 10. BIOGAS 10. BIOGAS 11. KÖK 11. KÖK 12. ODLINGSTERRASS/UTBILDNING 12. ODLINGSTERASS/UTBILDNING 13.PRIVAT SAMLINGSPLATS 13.PRIVAT SAMLINGSPLATS
B B 6
12
12
PRIVAT SAMLINGSPLATS
ODLINGSTERRASS/UTBILDNING
SEMI-INTENSIV TAKTRÄDGÅRD
SEKTION A:A
VATTENUPPSAMLING
ENTRÉ ADMIN
AQUAPONICS
ODLINGSTERRASS/UTBILDNING
SAMLINGSPLATS
VÄXTVÄGG
VATTENTANK
PRIVAT SAMLINGSPLATS
ODLINGSTERRASS/UTBILDNING
SEKTION B:B
ST KAKKAYYA MARG
RANSONERING
SAMLINGSPLATS
VATTENUPPSAMLING
SAMLINGSPLATS
12
MOT ÄLVEN
STUDIO: MATMARKNAD VT-13 UMEÅ Under min fjärde termin på UMA skapade jag en matmarknadshall. Under de två åren som jag bott i Umeå hade jag ofta reflekterat över att mycket av arkitekturen vände sig bort från älven. Tanken med projektet “Mot Älven” var att skapa kontakt med älven. Genom att placera marknaden mellan älven och en relativt öde park hoppades jag skapa två attraktionspunkter samtidigt som mycket publikt utrymme skapades. Byggnaden utvecklades som en förlängning av Umeås rutnät och utformades som en inomhusgata där temporära stånd kunde förflyttas fritt i de flexibla utrymmena inuti matmarknadshallen.
SEKTION A:A 13
VÄGAR LASTBILAR/AVLASTNING UTOMHUSMARKNAD BILVÄGAR PARKERING MATMARKNAD HAMN DÖBELNS PARK
14
2
1
ATMOSFÄR Det publika rummet som skapas runt och i matmarknaden var viktigt en viktig del i projektet och har därför lagts stor vikt vid. Restaurangen har en panoramavy med utsikt över såväl älven som utemarknaden. Restaurang och utemarknad har kopplats ihop genom en uteterrass och en trappa.
3
4
Bageriet är öppet mot parken och från dess övervåning har man utsikt över alla aktiviteter som pågår i parken. På så vis kan man delta i uterummet även när man är inne. Matmarknaden är i ständig rörelse då temporära enheter förändrar mellanrummen genom att förflyttas och transformeras.
15 MOT ÄLVEN
VÅNING 3
PLAN Planen är uppdelad i tre delar, frukt och grönt, kött samt fisk. Närmast älven ligger fisk-delen. Frukt och grönt har placerats närmast parken medan köttdelen binder samman de båda. I utrymmet mellan de olika delarna finns plats för temporär försäljning.
FRUKT & GRÖNT-DEL KÖTT-DEL FISK-DEL HALL FÖR TEMPORÄR FÖRSÄLJNING
3 4
VÅINING 2
BAGERI RESTAURANG ADMINISTRATIVT OMRÅDE TOALETTER
VÅNING 1
1
2
16
TJÄRAT TRÄ
MATERIAL & KONSTRUKTION Byggnaden är uppbyggd av en stålkonstruktion beklädd med tjärat trä för att få den att stå ut som ett starkt element i sin omgivning.
POLERAD BETONG
STÅLBALKAR
GLAS
17 MOT ÄLVEN
Ett polerat betonggolv är genomgående i hela byggnaden. Detta för att tillåta intensivt användande och hållbarhet. Glas används för att rama in vyer och för att skapa en intressant “resa” för besökaren.
TRANSFORMERBAR FÖRSÄLJNINGSENHET Den temporära försäljningsenheten som kan transformeras och flyttas gör att byggnaden blir mer flexibel och gatuliknande. Enheten kan hyras av lokala försäljare som vill sälja sin mat på matmarknaden. När enheten inte används kan den enkelt transformeras till en bänk som kan användas av besökarna istället. Det är enkelt att flytta enheten och den kan därför användas var som helst i byggnaden, även utomhus för speciella evenemang.
ENKEL ATT FÖRFLYTTA
TRANSFORMERING FRÅN BÄNK TILL FÖRSÄLJNINGSENHET
18
PSYKOLOGHUSET STUDIO: BOSTADSHUS HT-12 UMEÅ
Under min tredje termin på UMA skapade jag ett bostadshus. Uppgiften var att lösa bostadsfrågan för två grupper om tre och fyra vilka skulle dela på en trång avlång tomt i utkanten av Umeå, mellan stad och skog. Mitt koncept utvecklades snabbt då jag kom fram att de boende skulle vara psykologistudenter och deras studenter lärare. Huset skulle bli en mötesplats för praktiserande femteårs-studenter och deras lärare. Målsättningen var att skapa en närmare relation mellan skola och arbetsliv. För att befrämja samarbetet mellan lärare och elever valde jag att rita in en praktik.
19
20
1
2
ATMOSFÄR De boendes del av huset erbjuder en öppen planlösning mellan våningsplanen. I planlösningen ingår även “krypin” för stunder då man vill vara mer privat. Köksutrymmet i kombination med de lägre utrymmena på bottenplan, är tänkta för sociala aktiviteter.
3
Väntrummet, som vetter mot den intilliggande skogen ska erbjuda en lugn atmosfär. En vattenvägg fungerar som avgränsare mellan bostaden och praktiken och skapar en lugn atmosfär. Utrymmena i mottagningsrummen har fönster gjorda av glasblock för att ta in diffust ljus känslan av skogen. Tanken är inte behöva känna sig orolig för insyn från den närliggande cykelvägen.
21 PSYKOLOGHUSET
A
B
PLAN 3
1
VÅNING 1
A
På första våningen möts bostads-delen och praktik-delen. Det här våningsplanet erbjuder en mindre umgängesyta intill receptionen, ett väntrum och tre praktikrum. På den andra våningen ligger ett stort kök och en mötesplats medan plan tre och fyra är privata plan för de boende. Ju längre upp man tar sig i bostads-delen, desto mer privat blir det.
B
VÄNTRUM PRAKTIKRUM RECEPTION MÖTESPLATSER KÖK TOALETT PRIVATA RUM MELLANUTRYMMEN
2
13
VÅNING 2
VÅNING 3
VÅNING 4
22
Volymer Det finns två stycken huvudvolymer; bostads-delen och praktik-delen. Sinsemellan skapar de en kontrast. Praktik-delen är mer diskret i sitt utförande och är tänkt att smälta in i naturen. Den är organiskt formad och tar in skogen genom en s-form. Gräs växer på taket och en typ av betong används där växter kan gro. SEKTION A:A
Bostads-delen är utformad på ett helt annat sätt. Den är tänkt att vara mer synlig för omgivningen.
SEKTION B:B
23 PSYKOLOGHUSET
RÖRELSE Rörelse var en central del av projektet. Hur skulle rummen vara utformade och placerade för att skapa både samarbete och möjlighet till avskildhet? För att lösa detta arbetade jag främst i sektioner och planer för att se hur rummen och dess aktiviteter förhöll sig till varandra.
24
FULDANSEN
STUDIO: STUDIO: DANSHALL DANSHALL VT-12 2012 VT-12 : Under Under min min andra andra termin termin på på UMA UMA skapade skapade jag jag en en danshall danshall för för fuldansen fuldansen -- dansen dansen som som utförs utförs av av gegemene gemene mene man. man. man. Tre nyfikenhet Tre ledord ledord jag somville jag följa ville var följaspontanitet, var spontanitet, nynyfioch lekfullhet. Genom att leka att med hårtmed ochhårt mjukt fikenhet kenhet och ochlekfullhet. lekfullhet. Genom Genom attleka leka med hårt och och ville förmedla hur dansen bristerbrister ut genom det mjuktjagville jag förmedla hur dansen ut genom hårda betongskalet vilketvilket symbiliserar de ofta det hårda betongskalet, symboliserar destrikta ofta normena i dagensii dagens samhälle. strkta strikta normerna normerna dagens samhälle. samhälle. När När man man dansar dansar ii bubblorna bubblorna utspelar utspelar sig sig ett ett ljusspel ljusspel på på det det intilliggande intillliggande intilliggande torget torget torgetvilket vilket vilketskapar skapar skaparnyfikenhet nyfikenhet nyfikenhet att att utforska utforska byggnaden byggnaden och och att att delta delta fuldansen. i fuldansen. Inuti Inuti byggnaden byggnaden arbetade arbetade jag jag med med okonventionella okonventionelmaterial så som tex t.ex ochgräs. gräs.Målsättningen Målsättningenvar varatt att la material så som tex gräs. Målsättningen var att erbjuda erbjuda besökaren besökaren en en annorlunda annorlunda upplevelse upplevelse som som skapar skapar en en känsla känsla av av en en annan annan värld. värld.
23 25 3
26
ATMOSFÄR Gigantiska dansbubblor representerar merparten av interiören och skapar ett storslaget intryck när man kommer in i byggnaden. Skuggor från folk som dansar inuti bubblorna skapar ett fängslande ljusspel och gör besökaren nyfiken att utforska utrymmena. Ljusen skiftar inuti bubblorna i syfte att skapa olika atmosfärer och kan både öka/minska i intensitet och färg. Golvmaterial ändras från hårt till mjukt beroende på vilken bubbla man är i. Det för att inspirera till olika dansrörelser.
27 FULDANSEN
ÖVERGÅNGAR & RÖRELSE En underjordisk gång fungerar som entré till danshallen. Tanken är att skapa en mystisk känsla och en övergång mellan inne och ute. När man går ner i den underjordiska gången lämnar man oljuden från torget och möts istället av ett lugn. Svag musik tonar sedan långsamt in medan man närmar sig huvudhallen. När man kommer in i byggnaden ser man ut över alla dansrummen. Varje rum går att utforska ett och ett i en cirkulär rörelse.
SEKTION B:B
SEKTION A:A
28
8
KONSTRUKTION & MATERIAL Materialen är huvudsakligen stål, betong och impregnerat tyg. Stålkonstruktionen skapar ett mönster som tyget sträcks över för att skapa effekten av att bubblorna brister ut genom byggnadens yttre skal av betong. Tyget har ljusgenomsläppliga egenskaper vilket tillåter skuggor att kastas på det intilliggande torget när LED-lampor lyser upp de dansande besökarna.
29 FULDANSEN
MODELLER Projektet utvecklades fr채mst genom abstrakta modeller d채r m책let var att f책nga de tre ledorden lekfullhet, spontanitet och nyfikenhet. Detta i kombination med skisser ledde mig till det slutgiltiga utrymmet.
30
LUMIFRAME LJUSWORKSHOP VT-12
SAMARBETE: ANDREAS HÄGGBLOM, JOHANNES NILSSON, GUSTAF RIDDERSTRÖM, ERIC BENGTSSON Under min andra termin på UMA hade vi en veckas workshop där jag och några andra elever undersökte ljus. Vi fick en strålkastare från vilken vi byggde ett mätinstrument. Vid veckan slut hade vi Lumiframe - en gigantisk hängande struktur som fångade strålkastarens ljus när det förändrades med avstånd.
31
MÄTA LJUS Vi koncentrerade oss på ljuskällan - en strålkastare från en bil som vi studerade i tecknad form för att lära känna ljus och dess möjligheter. Därefter skapade vi ett mätinstrument som vi placerade kring strålkastaren för att mäta ljuskvaliteterna. Vi bestämde oss för att bygga en ram inom vilken en skärm kunde förflyttas för att mäta ljusets karaktär på olika avstånd från strålkastaren. I slutmodellen visade vi hur ljuset förändrades genom att rama in det vid olika avstånd från strålkastaren. Genom att hänga anordningen vertikalt, med ramar till synes svävande inuti i olika vinklar, skapade vi en dramatisk scen som visade upp ljusets styrka.
32
THE GIANT MARSHMALLOW WORKSHOP HT-12
SAMARBETE: ANDERS THELAUS, HANNA JOHANSSON, JOHANNA BOSTRÖM, AMANDA HÄRD, HANNA KARLSSON I en två veckors workshop under min tredje termin på UMA analyserade jag och några andra studenter hur vi människor samlas och har samlats genom historien. Vi kom fram till att vi gått mot ett mer linjärt sätt att samlas istället för den ursprungliga cirkulära samlingsformationen Så vi frågade oss: vad gör man i ett samhälle där folk blir mer och mer isolerade genom digitaliseringen men samtidigt behöver närhet för att må bra? VIDEO LÄNK:
http://www.youtube.com/watch?v=_locieanSQc&feature=c4-overview&list=UUjmxMGx51wAQda_D4juePOw
33
VEM BRÖT CIRKELN?
BEST IN TEST
I en serie av experiment testade vi olika formationer att samlas i. Intressant nog vann cirkelformationerna överlägset över de linjära formationerna.
34
KONSTRUKTION
A
A
SEKTION A:A
2m
KORRIDORRUM
35 THE GIANT marshmallow
3m
SLUTMODELL Vår slutsats blev alltså att människor föredrar att samlas i cirkelformation trots att vi behöver fysisk närvaro. Vårt samhälle gör det enkelt att slippa mötas, därför föreslog vi en lösning där man både kan vara samlad och privat på samma gång. “The Giant Marshmallow” är placerad mellan flera olika lägenheter och är en slags bekväm sittanordning. När man befinner sig i den känner man fysisk närvaro av sin granne genom den tunna tygväggen som också leder kroppsvärme genom sin frigolitfyllning.
36
STUDENTFÖRSLAG PÅ FRAMTIDENS STUDENTBOENDE SAMARBETE: Daniela Lamartine
Tillsammans med Daniela Lamartine gjorde jag ett studentförslag på framtidens studentbostad inspirerat från våra gemensamma upplevelser från den indiska kåkstaden Dharavi. Genom att använda oss av olika nivåer ville vi skapa en mindre förutsägbar “korridor” där möten står i fokus. Likt Dharavi ville vi skapa en situation där mellanrummen står i fokus och med hjälp av dessa skapa förutsättningar för olika typer av möten att ske.
AHA – ETT MAGASIN FRÅN AK ADEMISK A HUS OM KUNSK APSMILJÖER OCH NYA MÖJLIGHETER VOL. 8 HÖSTEN 2014
AKADEMISKA HUS
Bostadspusslet
Att kunna erbjuda ett bra boende är en del av universitetens konkurrenskraft. Men hur löser vi den akuta bristen på studentbostäder i Sverige? Storsatsning i Lund:
Samarbete ska ge 1000 nya studentbostäder
3
EXPERTER TYCKER TILL: »Vi vill höra konkreta förslag istället för prat«
Studentliv dygnet runt
Nanyang Technological University – ett eget samhälle i Singapore Indiens slum har inspirerat arkitektstudenter
Genom utlåningsbara lokaler i bottenplan ville vi ge möjligheter för studenterna att sälja saker och genom ett gemensamt växtrum att odla saker. Detta som förslag på hur studenternas ekonomiska situation skulle kunna förbättras. Illustrationen som gjordes i samband med förslaget kom sedan att användas på framsidan av Akademiska Hus Vol 8 hösten 2014.
37
Ett magasin från Akademiska Hus om kunskapsmiljöer och nya möjligheter
Vol 8. Hösten 2014
TACK
LUKAS BIDĂ– Lukasbido@gmail.com +46 70 090 95 40