VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
2008 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Lunds Tekniska Högskola
Innehåll Rektor
5
Grundutbildning
6
Tillströmmning
7
Internationellt samarbete
11
Internationellt studentutbyte
12
Forskarutbildning
14
Forskning
16
Personal
18
Hedersdoktorer
20
Stipendier och utmärkelser
21
Ekonomi
24
Nyckeltal
30
LTHs styrelse
32
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
3
Lunds Tekniska Högskola
Det går bra för LTH Det finns sannerligen utmaningar för LTHs nya ledning som tillträde i januari 2008. Utgångspunkten är de strategiska planerna som formulerats av Lunds universitet respektive LTH. För att garantera och utveckla en fortsatt framgångsrik verksamhet arbetar vi efter följande ledord: synlighet, tydlighet, öppenhet och delaktighet. LTH utgör en stark och viktig del av Lunds universitet och står för cirka 25 % av Lunds universitets budget. Trots att LTHs utbildningsuppdrag är stort, 5 400 helårsstudenter, så står forskning och forskarutbildning för den dominerande delen av intäkterna för verksamheten (fakultetsmedel och externa medel). LTHs anmärkningsvärt låga fakultetsmedel är ett problem som kommer att styra mycket av LTHs handlande. Att det går bra för LTH visas inte minst av att vi attraherar mycket externa forskningsmedel. Samtidigt så har vi ett bra söktryck till utbildningarna. Detta beror dock till en del på de stora årskullarna just nu. Intresset för naturvetenskap och teknik bland skolungdom är tyvärr fortfarande lågt. I Sydsvenska Industri- och Handelskammarens Högskoleranking 2008 hamnar Lunds universitet på 6:e plats. Eftersom LTH är en del av Lunds universitet syns vi tyvärr inte i denna ranking. När vi använder våra nyckeltal som Högskoleverket utgår från i sin statistik hamnar LTH på tredje plats före alla andra tekniska högskolor i Sverige. Detta är vi stolta över eftersom det visar vår styrka både inom utbildning och inom forskning. Vi arbetar inom framtidsområden. Detta märks inte minst i den nya forskningspropositionen där energi, klimat och medicin är några av de områden som är s.k. strategiska satsningsområden. Inom alla dessa har LTH internationell spetsforskning. Ofta i gränsöverskridande projekt som berör flera fakulteter. Det är bra att tillhöra ett stort universitet med stor bredd som möjliggör detta. Under året genomfördes en stor utvärdering av all forskning vid Lunds universitet, RQ 08.
Den visade att Lund har ett mycket framstående forskningsuniversitet med många spetsar. Man pekade också på problemet med kommande pensionsavgångar, den svaga forskningsfinansieringen i Sverige, karriärvägar för yngre forskare och sist men inte minst den begränsade synligheten i ett internationellt perspektiv. Trots att våra forskare på LTH gör en mycket stor insats inom vår omfattande utbildning så pekar utvärderarna ut många av LTHs forskningsspetsar. Detta bekräftas av att flera prestigefyllda forskningsanslag tilldelats LTH under året: Linnécentra, ERC-stöd (European Research Council) och många fler. Antalet förstahandssökande till LTH steg med ca 20 % vilket medfört att samliga platser inom civilingenjörsprogrammet är fyllda. Trots dessa positiva signaler förbereder vi oss för den stora minskningen av årskullarna. Vi bygger ett Science Center i Vattenhallen. Det skall stå klart i september 2009. Här skall vi bjuda in skolklasser och lärare för att kunna experimentera och informeras om spännande forskning. På detta sätt hoppas vi kunna inspirera våra ungdomar till att studera teknik och naturvetenskap. Anställningsbarheten för LTH-studenter är mycket god. Intresset för våra studenter manifesterades i november då LTHs arbetsmarknadsdagar, ARKAD, genomfördes. 152 företag deltog – ”all time high” – trots finanskris. Våra forskare lyckas bra i internationell konkurrens. LTH börjar allt oftare nämnas som en förebild för sina pedagogiska ambitioner i grundutbildningen. Det går bra för LTH! Professor Anders Axelsson Rektor LTH
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
5
Lunds Tekniska Högskola
Grundutbildning Antalet helårsstudenter har ökat på LTH från 2007 till 2008. Det gäller såväl för civilingenjörsutbildningarna som för högskoleingenjörsutbildningarna. Andelen civilingenjörer som tar ut examen har ökat med 12 % och för högskoleingenjörerna var motsvarande siffra 18 %. Både arkitektutbildningen och brandingenjörsutbildningen visar också ökande antal examina medan industridesignutbildningen visar något färre. Under hösten 2008 ökade antalet förstahandssökande till LTH med 20 %. Speciellt glädjande var att LTH antog fler studenter till civilingenjörsutbildningarna i elektroteknik och kemiteknik efter några år av sjunkande siffror. Introduktionen för de nya studenterna såg annorlunda ut jämfört med tidigare år. Alla program hade en gemensam uppropsdag som inleddes med en välkomstceremoni i Kårhusets aula och schemat för introduktionen samordnades så att undervisning, sociala aktiviteter varvades utan att konkurrera. Under introduktionen gällde Teknologkårens alkoholpolicy som främjar en sund inställning till alkoholkonsumtion. Efter att ha analyserat de enkäter som studenterna fyllde i efter introduktionen kan vi konstatera att planering och genomförande gick lite bättre i år. Även studieresultaten blev för de flesta programmen bättre än året tidigare. På Campus Helsingborg driver LTH bland annat högskoleingenjörsutbildningar, tekniskt basår och bastermin. Basåret mer än tredubblade antalet sökande och för övriga utbildningar var söktrycket ungefär som tidigare år. Även i Helsingborg hölls en välkomstceremoni för studenterna innan de påbörjade respektive utbildningsprogram. De konstnärliga programmen, Arkitektur och Industridesign, benämns skolor. Två skolchefer utsågs för att företräda respektive skola som konstnärlig ledare. Under 2008 påbörjades arbetet med att undersöka hur examensarbeten kan hanteras på ett mer överskådligt och systematiskt sätt. Det innebär allt från att hitta ett examensarbete till publicering och utvärdering av det samma.
6
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Bolognaarbetet har gått in i sin slutfas. För civilingenjörsutbildningarna, som förlängts från fyra och ett halvt år till fem år, gäller att grundblocken, de tre första åren är klara, men det återstår ett visst arbete med planeringen av de två sista, Mastersspecialiseringarna. Honnörsordet inom högskoleutbildning i Sverige under 2008 har varit kvalitetssäkring. Att kunna visa upp att LTH håller en hög kvalitet i utbildningen är något som redan nu krävs och som kommer att bli ännu viktigare längre fram. På regeringsnivå diskuteras för närvarande ett system där medelstilldelning till lärosätena till viss del skall relateras till olika mätbara kvalitetsmått. LTH är väl rustat med ett fakultetsgemensamt utvärderingssystem och ett systematiserat tillvägagångssätt för att ta hand om resultaten och återkoppla till undervisningen. Information från utvärderingar på kursnivå ingår som underlag till analyser av utbildningsprogrammen i programmens årsrapporter till LTHs styrelse. På detta sätt garanteras en analys och uppföljning av fakultetens arbete och utbildningsresultat som genomströmning och poängproduktion under första året. Även könsfördelning och internationella studier jämförs med kvantitativa mål i LTHs strategiska plan. Enkätsvar från nybörjarstudenternas visar att LTH har ett gott rykte, ett rykte som starkt förbättrats under en tioårsperiod. Det är något LTH är mycket stolt över och verkligen värnar.
Ingrid Svensson Vicerektor förgrundutbildningen
Lunds Tekniska Högskola
Tillströmmning Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina kalenderåren 2007 och 2008 2008
2008
2008
2008
2007
2007
2007
2007
HST
HPR
HPR/HST(%)
EX
HST
HPR
HPR/HST(%)
EX
Bioteknik
252
230
91
70
265
233
88
41
Datateknik
374
314
84
61
374
323
86
70
Ekosystemteknik
208
192
92
46
208
191
92
41
Elektroteknik
249
211
85
63
261
236
90
80
Industriell ekonomi
446
396
89
76
402
340
85
71
Informations- och kommunikationsteknik
105
95
90
26
115
103
90
16
Kemiteknik
166
151
91
31
169
157
93
37
Lantmäteri
231
218
94
32
217
184
85
32
Maskinteknik
700
595
85
115
702
608
87
116
Civilingenjörsutbildning i
Riskhantering
71
67
94
45
84
78
93
18
Teknisk fysik
361
328
91
71
375
325
87
56
Teknisk matematik
142
128
90
23
141
111
79
11
Teknisk nanovetenskap
185
157
85
15
171
137
80
1
Väg- och vattenbyggnad
456
412
90
78
453
424
94
78
3946
3494
89
752
3937
3450
88
668
Arkitektutbildning
271
231
85
60
253
226
89
56
Brandingenjörsutbildning
150
139
93
45
151
145
96
29
Industridesignutbildning
126
101
80
12
130
112
86
14
Summa Ark, Br, ID
547
471
86
117
534
483
90
99
86
26
200
188
94
19
Utan fackområde Summa civilingenjörsutbildning
Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik
1,05
3,7
8
249
Datateknik
63,8
55
86
14
51
44
86
6
0,5
1,8
360
5
0,6
2,5
417
8
1,2
3
1,25
6,5
520
8
7,5
11,9
3
0,1
0,1
0,5
0,65
130
1
0,5
2,5
315,05
279
89
60
259,7
253,9
98
51
178
151
85
56
127
107
84
45
45
63
140
16
51,5
66
128
27
96
Elektroteknik
214
4
Byggteknik
Geomatik Kemiteknik Multimediateknik
2
Produktionsteknik Programvaruteknik Summa högskoleingenjörsutbildning Masterutbildningar
4
Påbyggnadsutbildning för högskoleingenjörer YTH-utbildning Basår Fristående kurser m m TM-ekonomer
1
2
70
30,5
44
39,5
38
389
295
76
380
303
80
31
30
97
36
35
97
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
7
Lunds Tekniska Högskola
Varifrån kommer studenterna? Skåne
Göteborg
Mellansverige
Norrland
2008
2007
2008
2007
2008
2007
2008
2007
2008
2007
Lund totalt
56%
55%
20%
9%
8%
10%
8%
8%
2%
3%
Helsingborg totalt
78%
78%
5%
5%
5%
4%
4%
3%
1%
0%
Elektroteknik
69%
75%
9%
4%
3%
7%
7%
3%
0%
1%
Datateknik
78%
69%
9%
1%
1%
8%
7%
3%
0%
3%
InfoCom
61%
59%
8%
10%
5%
0%
3%
10%
0%
3%
Teknisk fysik
48%
63%
11%
7%
11%
6%
4%
11%
4%
1%
Kemiteknik
69%
61%
7%
2%
2%
7%
5%
4%
0%
0%
Arkitektur
54%
45%
6%
7%
15%
20%
7%
11%
4%
7%
Bioteknik
56%
67%
6%
8%
9%
6%
9%
6%
0%
0%
Nanoteknik
53%
44%
9%
13%
9%
13%
13%
7%
0%
4%
Maskinteknik
59%
66%
6%
9%
6%
7%
7%
6%
2%
0%
Teknisk matematik
61%
43%
8%
6%
8%
11%
13%
17%
0%
11%
Väg och vattenbyggnad
51%
48%
10%
10%
6%
9%
8%
8%
4%
9%
Ekosystemteknik
42%
42%
10%
18%
8%
10%
2%
11%
2%
4%
Industriell ekonomi
44%
38%
17%
14%
17%
22%
9%
6%
3%
1%
Industridesign
55%
42%
5%
17%
20%
21%
5%
4%
0%
4%
Lantmäteri
34%
55%
5%
13%
10%
3%
17%
9%
9%
0%
Brandingenjör
37%
32%
10%
9%
10%
18%
15%
21%
7%
4%
Datateknik Helsingborg
100%
90%
-
0%
-
0%
-
0%
0%
0%
Bygg - väg och trafik
70%
67%
0%
0%
0%
7%
10%
0%
0%
0%
Bygg - arkitektur
74%
77%
7%
3%
0%
7%
8%
3%
3%
0%
Tekniskt basår
76%
72%
6%
10%
12%
0%
0%
7%
0%
0%
Bygg - järnväg
69%
86%
6%
14%
6%
0%
6%
0%
6%
0%
Avgörande informationskällor för valet av LTH
8
Stockholm
2008
2007
2006
LTH-katalog
18%
17%
20%
Vänner
19%
17%
22%
Internet
30%
27%
Familj
17%
Besök på LTH LTH-studenter
Varför valdes LTH? Nära hem
Gott rykte
Lund
2008
37%
72%
58%
2007
39%
73%
67%
23%
2006
34%
72%
65%
17%
16%
2005
37%
67%
68%
13%
11%
11%
2004
39%
67%
68%
7%
8%
7%
2003
40%
70%
68%
VHS-katalog
4%
5%
8%
2002
35%
67%
68%
Lärare
3%
3%
3%
2001
37%
65%
72%
SYO
3%
3%
3%
2000
40%
58%
67%
1999
40%
54%
65%
1998
41%
53%
65%
1997
37%
34%
47%
1996
48%
37%
27%
1995
54%
26%
39%
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
Avgörande för att söka till LTH per program 2008
LTH-katalog
Vänner
Internet
Familj
Besök på LTH
LTH-studenter
LTH totalt
18%
20%
28%
17%
14%
8%
Teknisk fysik
13%
17%
28%
24%
16%
5%
Teknisk nanovetenskap
17%
20%
33%
13%
15%
13%
Teknisk matematik
19%
11%
25%
17%
8%
11%
Elektroteknik
15%
16%
19%
28%
16%
5%
Datateknik
17%
19%
28%
13%
12%
8%
InfoCom
15%
16%
19%
28%
16%
5%
Makinteknik
14%
26%
24%
28%
17%
9%
Väg- och vattenbyggnad
18%
23%
24%
21%
17%
9%
Ekosystemteknik
27%
24%
41%
17%
15%
8%
Industriell ekonomi
18%
32%
26%
21%
10%
11%
Lantmäteri
27%
24%
41%
17%
15%
8%
Bioteknik
22%
14%
29%
14%
14%
9%
Kemiteknik
17%
20%
26%
19%
20%
4%
Brandingenjör
17%
14%
39%
10%
3%
7%
Arkitektur
12%
20%
35%
14%
15%
8%
Industridesign
0%%
10%
45%
5%
25%
Andel antagna kvinnor totalt 2008
2007
2006
Civilingenjörs utbildningar
28%
28%
27%
Högskoleingenjörs utbildningar
24%
18%
20%
Arkitektutbildningar
60%
55%
59%
Brandingenjörer
22%
24%
21%
Industridesign
50%
69%
56%
Magister/Master
28%
26%
25%
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
9
Lunds Tekniska Högskola
Monica Almqvist Monica Almqvist har ultraljud som forskningsspecialitet. Men numera har hon inte lika mycket tid för forskningen. Sedan 2007 är hon nämligen projektledare för Experimentörerna, experimentverkstaden som ligger högst upp i E-huset. ”Vi måste få de unga och inte minst flickorna att upptäcka att naturvetenskap och teknik både är roligt, spännande och intressant, så att de väljer de inriktningarna på gymnasiet.” Under 2008 hade Experimentörerna tvåtusen besökare, framför allt högstadieungdomar men även många gymnasister och till och med en del förskolebarn. Eleverna får uppleva och själva pröva på en mängd olika tekniska experiment, till exempel producera el med ett trampkraftverk och leta efter hemliga objekt med hjälp av ultraljud. Den stora succén är att med hjälp av olika byggsatser konstruera sådant som ficklampa, blinkmojt och
syskonretare! ”Gensvaret är enormt. Det finns ett stort uppdämt behov hos lärare i skolan att komma till universitetet och få kontakter här.” Den 19 september 2009, på Kulturnatten, invigs de nya lokalerna i V-husets vattenhall. I science centret, Vattenhallen LTH, ska då förhoppningsvis Astronomiska institutionens Planetarium ha flyttat dit och ett stort vattenexperiment vara på plats. Plus alla andra experiment och laborationsmöjligheter. Experimenten ska gå att koppla till teknik i samhället och/eller till aktuella forskningsprojekt. Centret kommer alltid att presentera en temautställning – den första handlar om ljud och oljud. ”Vår nisch är att vårt science center finns på LTH. Här finns engagerade forskare och studenter som kan hjälpa till med verksamheten och förankra den i universitetsvärlden.”
Monica Almkvist Universitetslektor, Elektrisk mätteknik
10
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
Internationellt samarbete Internationalisering av utbildning på alla nivåer är, och har länge varit, högt prioriterat inom LTH. Ett mått på detta är att LTH ligger på tredje plats i landet avseende antalet studentutbyten per helårsstudent. Under 2008-2011 styrs arbetet av den plan för internationalisering av utbildning på grund- och avancerad nivå som LTH:s styrelse fastställde i december 2007. Planen utgår från en väl etablerad och förankrad verksamhet, men innebär samtidigt en höjd ambitionsnivå på många områden. LTH har som mål att 25 % av de studenter som tar examen från de långa utbildningsprogrammen ska ha studerat minst tre månader utomlands. Det kan ske genom utbytesstudier, utlandsförlagt examensarbete eller praktik. År 2008 uppnåddes 24,7 % vilket innebär att målet är inom räckhåll. Tyvärr är andelen dock lägre än 15 % på de flesta program, medan ca hälften av de utexaminerade från Industriell ekonomi och Arkitektur har studerat utomlands. Internationaliseringen av utbildningarna ska ske på studenternas och programmens villkor, men också stödja institutionernas verksamhet. Därför har Internationella avdelningen under 2008 ändrat arbetssätt dels genom mer direkta kontakter mot programmen och institutionerna. Programmens egna initiativ stöds aktivt. Exempelvis har Teknisk nanovetenskap fått stimulansmedel för att bygga upp ett nätverk av strategiska partners för student- och lärarutbyte, och för internationell benchmarking av utbildningen. ”Nya” länder fångar studenternas och lärarnas intresse, och nya studentgrupper vill till LTH. Under 2008 kom de första kinesiska utbytesstudenterna till LTH. Attraktiva avtal tecknades med framstående universitet i Argentina, Peru och Indien. I Japan öppnas möjligheter att studera vid såväl Tokyo University som Keio University, landets högst rankade offentliga respektive privata universitet. Alla dessa nya avtal är frukten av långvariga relationer, antingen genom forskningssamarbete på institutionsnivå eller genom LTH:s aktiva arbete inom nätverken Magalhães och T.I.M.E., Top Industrial Managers for Europe. För att ytterliga stärka nätverken bland ledande tek-
niska universitet ansökte LTH under 2008 om och beviljades medlemskap i CESAER, Conference of European Schools for Advanced Engineering Education and Research. Under 2008 har tre seminarier anordnats kring aktuella teman: ”Internationalisering på hemmaplan”, ”Indien i fokus” respektive ”Att lära på främmande språk”. Studenter och anställda vid LTH samt LTH:s och LU:s ca 600 partneruniversitet ska lätt kunna hitta information om utlandsstudier, kursutbud på engelska, praktisk information, hantering av inkommande studenter, etc. Under 2008 har därför Internationella avdelningen med enkla medel kraftigt förbättrat informationen på www.lth.se. Mottagningen av inresande utbytesstudenter har utvecklats genom att varje student får en programtillhörighet och tas om hand av studenter inom sektionen. Språkkompetensen är en viktig komponent i internationaliseringen. Våren 2008 gav LTH för första gången ”Kinesiska för tekniker” och kursen blev kraftigt översökt. Ett förslag till språkpolicy för LTH togs fram och beslut kommer att fattas av styrelsen i februari 2009. Internationalisering av utbildning på alla nivåer kommer att utvecklas ytterligare under kommande år. Exempelvis i Erasmus Mundus II har LTH 2008 börjat aktivera sig, ett engagemang som kommer att öka ytterligare. LTH:s ledning kommer även att stödja de utbildningsprogram och institutioner som stärker internationaliseringen av utbildningen, t ex genom skräddarsydda kurskedjor, gemensamma utbildningsprogram eller dubbelexamensavtal i samarbete med strategiska partners.
Per Warfvinge Vicerektor för internationella frågor
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
11
Lunds Tekniska Högskola
Internationellt studentutbyte Inkommande utbytesstudenter
200
2008 2007 2006 150
100
50
0
Frankrike
Tyskland
Spanien
Skandinavien
Övriga Europa
Nordamerika
Asien
Sydamerika
Australien & Nya Zealand
Utbytesbalansen på LTH 2000 - 2008 500
400
300
200
100
0
2000
2001
2002
Inkommande studenter Utgående studenter* Master studenter
12
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2003
2004
2005
2006
2007
*Den kraftiga ökningen av utresande studenter beror till stor del på att utlandsförlagda examensarbeten tas med i statistiken fr o m 2005.
2008
Lunds Tekniska Högskola
LTH studenter utomlands 2008 2008
2007
2006
Arkitektur
34
40
29
Brandteknik
2
2
3
Datateknik
7
7
14
Industridesign
18
12
17
InfoCom
2
3
4
Elektroteknik
2
4
6
Industriell ekonomi
38
40
67
Bioteknik
11
21
18
Kemiteknik
8
6
5
Lantmäteri
6
3
6
Maskinteknik
25
22
27
Riskhantering
0
2
4
Teknisk fysik
10
26
30
Teknisk matematik
7
10
9
Väg och trafikteknik
17
9
8
Bygg - väg och trafik
4
13
15
Nanovetenskap
12
12
9
Examensarbeten
73
80
62
312
333
Praktik (kurs) ny 2008 Total
4 280
Andel studenter som studerat utomlands 70
60
50
40
30
20
10
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Arkitekter Civilingenjörer Totalt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
13
Lunds Tekniska Högskola
Forskarutbildning Under 2008 har produktionen av forskarexamina legat på en rimligt hög nivå. Glädjande är att antalet nyantagna doktorander har ökat efter en kraftig nedgång under åren 2004 och 2005. Andelen kvinnor ser ut att ligga stabilt runt 30% och motsvarar ungefär den andel kvinnor vi har på våra utbildningsprogram. Under året genomfördes en doktorand- och handledarenkät som visade att en större del av både doktorander och handledare är nöjda med sin situation men att det finns en del att förbättra. Under året har vi förberett för en ny organisation för forskning och forskarutbildning.
Forskarutbildningsnämndens uppgifter har lagts dels på tre forskningsnämnder som ansvarar för var sitt forskningsområde inom LTH och dels på forskningsberedningen. Avsikten är att skapa en organisation där forskarutbildningsfrågorna automatiskt lyfts upp på ledningsnivå. De tre nya forskningsnämnderna har ansvar för att bedöma sammansättningen av de betygsnämnder som ansvarar för examinationen på forskarnivå. Till varje forskningsnämnd finns en studierektor knuten.
Ulla Holst Prorektor
Forskarstuderande 2008 - 2000 2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
Antagna
134
105
121
86
107
167
139
167
171
Kvinnor (%)
30,5
34
26
34
33
30
27
35
32
Doktorsexaminerade
112
121
117
135
127
114
95
81
69
Kvinnor (%)
30
32
34
24
28
29
33
26
33
Licexaminerade
43
38
59
73
63
91
77
56
67
32,5
16
30
27
30
24
22
21
19
Kvinnor (%)
14
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
Olov Sterner Efter några tunga år med stora besparingar kan vi nu åter fokusera på forskning och undervisning. Institutionen vände resultatet till en vinst 2008 på 21 miljoner kronor. Det händer åter roliga saker. Många fina projekt har fått pengar under året och äntligen kan vi ta in nya doktorander framöver. Vi deltar i ansökningen av permanenta medel i regeringens nya anslagsmodell och hoppas dra nytta av de goda omdömen vi fick i universitetets internationella forskningsutvärdering. Institutionen har fått en ny ledningsgrupp med representanter för de fyra ingående enheterna. Kemicentrum har dessutom fått ett efterlängtat café, Ester, som mötesplats, ett nytt fräscht bibliotek och nya studentlokaler samt trevliga konstnärliga utsmyckningar. Nu planerar vi ombyggnad av det sista huset, vilket bör vara klart i början av 2010 och samtidigt befria oss från hyror för enorma ytor vi inte använder.
Min egen forskning går ut på att identifiera nya farmakologiskt aktiva substanser baserat på naturprodukter, föreningar som produceras av t.ex. växter och svampar. De flesta av dagens moderna läkemedel har faktiskt ett ursprung i naturproduktkemin. Även om syftet inte i första hand är att ta fram läkemedel, så ger vår forskning kunskap om nya ämnesgrupper som dels kan ge information om hur en farmakologisk effekt uppkommer, men naturligtvis även kan utvecklas av läkemedelsindustrin till nya läkemedel.
Olov Sterner Prefekt, Institutionen för kemi
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
15
Lunds Tekniska Högskola
Forskning Forskningen vid LTH fortsätter att utvecklas på ett mycket positivt sätt. LTH har stor fördel av att vara en viktig del av Lunds universitets starka forskningsmiljöer där det multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbetet växer sig allt starkare. Under året utvärderades all forskning inom Lunds universitet, RQ08. Den visade att LTH har flera internationellt framstående forskargrupper. Under året har LTH erhållit flera prestigefyllda forskningsanslag såsom Linnecentrat LCCC (Lund Center for Control of Complex Engineering Systems) och anslag för både yngre och etablerade forskare erhållna i mycket hårt konkurrens från det nyligen startade European Research Council. Forskningsmedel från EU utgör en mycket viktig och ökande del av LTH:s externa forskningsfinansiering.
Forsknings- och innovationspropositionen som presenterades under senare delen av året innehåller en stor satsning på teknisk forskning, forskning inom medicin- och livsvetenskaper och klimatrelaterad forskning. LTH kommer att delta i ansökningar inom ett flertal av dessa områden. Under året har vi förberett för en ny organisation för forskning och forskarutbildning. Tre nya forskningsnämnder har införts. Avsikten är att de nya forskningsnämnderna skall ha en proaktiv funktion och medverka till att forma och marknadsföra våra speciella kompetenser. I november sjösattes Havsportalen vid Lunds universitet med en seminariedag och med en formell invigning av rektor Göran Bexell. Visionen för portalerna är att samla och synliggöra all forskning och utbildning vid Lunds universitet inom ett visst område.
Ulla Holst Prorektor
16
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
EU-forskning År 2008 stod LTH för 21 av universitetets 37 projektdeltaganden inom EU:s sjunde ramprogram. Av dessa koordineras 6 projekt av LTH-forskare. LTH är särskilt aktivt i programmet Information and communication technologies (ICT). I slutet av verksamhetsåret kontraktsförhandlades ytterligare 9 projekt med deltagare från LTH. Arbetet inom dessa projekt förväntas inledas under första halvåret 2009.
Parallellt med dessa pågick 59 samarbetsprojekt från EU:s sjätte ramprogram. Sju av dessa koordineras av forskare vid LTH. Det är glädjande att två forskare inom LTH i hård internationell konkurrens har beviljats var sitt Advanced Investigators Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Dessa forskare är:
• Anne L’Huiller, professor i atomfysik, med
projektet Alma • Bengt Sundén, professor i värmeöverföring, med projektet MMFCs
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
17
Lunds Tekniska Högskola
Personal Personalsituationen vid LTH Antalet anställda fortsätter att krympa vid LTH (se bilden). Fortfarande är det doktorandgruppen som minskar mest. LTHs uppdrag av doktorsexamina har minskat från ca 113 per år till 95 per år och LTH uppfyller ändå examinationsmålet för doktorander. En viss ökning av antalet lediga doktorandanställningar kan nu anas. Inom vissa ämnesområdet är det t.om svårt att hitta kvalificerade sökande till dessa anställningar. Vi rekryterar ständigt nya lärare varav en stor andel från LTHs egna post-doktorer eller forskarassistenter. Under 2008 anställdes 22 lektorer tillsvidare och 7 biträdande lektorer med möjlighet till tillsvidareanställning. LTH anställde under året 8 nya professorer tillsvidare varav 5 befordrades ur lektorsgruppen. Jämställdhet och likabehandling Under 2008 har arbetsgruppen för jämställdhetsoch likabehandlingsfrågor arbetat med föreskrivna mål i handlingsplanerna för jämställdhet och likabehandling av studenter. Resurser har ställts till förfogande för underrepresenterat kön i form av ekonomiskt stöd vilket har resulterat i att 10 kvinnor under 2008 har fått möjlighet att delvis ägna sig åt arbetsuppgifter som främjar deras meritering. Arbetsgruppen har också arbetat vidare med rekryteringsprojektet Flickor på Teknis som är ett samarbete med ett stort antal gymnasieskolor i södra Sverige. Arbetsmiljösituationen för LTHs doktorander har belysts genom enkätundersökning HT 2008 och resultaten kommer att bearbetas under 2009.
18
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Arbetsgruppen har i samarbete med Genombrottet och institutionen för psykologi genomfört ännu en omgång av kursen ”genuspsykologiska aspekter i undervisningen – kvinnor, män och teknik”. Professor Sabeth Verpoorte, Groningen Research Institute, blev 2008 års innehavare av LTHs prestigefyllda Lise Meitner-gästprofessur. Genombrottet 2008 Genombrottets pedagogiska utvecklings- och stödfunktioner vid LTH omfattar högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingsverksamhet, högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering (pedagogiska akademin och pedagogisk kompetensbedömning). Den behörighetsgivande högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör kärnan i Genombrottets verksamhet. Kursutbudet har utvecklats och nya kurser introducerats. Under 2008 deltog 192 anställda i totalt 429 veckors behörighetsgivande utbildning. Inom ramen för samtliga kurser redovisas projektrapporter kring olika högskolepedagogiska frågeställningar relaterade till undervisningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika sammanhang. Genombrottet driver även forsknings- och utvecklingsprojekt av betydelse för utbildningen vid LTH och har under året haft ett flertal uppdrag som reviewer samt publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter och aktivt medverkat vid nationella och internationella konferenser. Den interna utåtriktade kunskapsspridningen har förstärkts, främst genom en utökning av informationsbladet – Lärandet i LTH.
Lunds Tekniska Högskola
Anställda vid LTH - heltidsekvivalenter
1 500
1 200
Gästlärare Forskarassistent Adjunkt Professor Annan undervisande och forskande personal Lektor Administratör/Tekniker/Övriga Doktorandtjänst
900
600 300 2008
2007
0
2006
2005 2004
Andelen kvinnor i procent vid LTH
100 %
81% 75 %
50 %
35% 33%
24% 26%
21%
14%
26%
34%
27%
25 %
r
so
fes
Pro
r
kto
Le
t
juk
Ad
F
or
nt
ste
ssi
ra ska
re
ära
stl
Gä
Do
t
ns
tjä
0%
ch
eo nd isa l erv sona d n er nu ep d na An skan r fo nd
ra kto
isk
kn Te
l na
rso
pe
ni
i dm
a
rig
Öv
ör/
at str
la
He
H
LT
A
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
19
Lunds Tekniska Högskola
Hedersdoktorer Hans Eliasson Hans Eliasson är vd i Svenska Husföretagen AB i Göteborg och medlem av Lunds universitets rådgivande kommitté. Han har de senaste fem åren engagerat sig i LTHs och Internationella miljöinstitutets verksamhet och deras arbete med miljöfrågor. Resultatet är en professur i hållbart byggande, ett forum för hållbart byggande, en ny masterutbildning i energieffektivt byggande och forskningsinstitutet DeLabs i Landskrona. Svenska Hus samarbetar också med forskare på LTH om att bygga nya passivhus. Isabel Spencer Martins Isabel Spencer Martins var professor i mikrobiologi vid Universidad Nova i Lissabon, Portugal. Hon avled under 2008 efter att hon fått utmärkelsen som hedersdoktor vid LTH. Som forskare var hon en av de världsledande specialisterna på jästkulturer. Som sådan samarbetade hon med Avdelningen för teknisk mikrobiologi vid LTH i 15 år. Det ledde bl. a till flera gemensamma doktorsavhandlingar och examensarbeten och stimulerade LTHs stora projekt om metoder att göra etanol av skogsavfall.
20
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ernst Bonek Ernst Bonek är professor emeritus i radiofrekvensteknik vid Wiens tekniska universitet, Österrike. Han är en världsledande forskare inom mobil kommunikation och har haft kontakt med kolleger vid LTH sedan mitten av 80-talet. Det har lett till forskarutbyten på båda hållen. Han har också som internationell rådgivare stött forskningen inom ett kompetenscentrum för kretskonstruktion, CCCD, vid LTH. Det ersattes nyligen av ett Industrial Excellence Center med (fortsatt) stöd från Vinnova. Även i den processen har Bonek varit till stor hjälp.
Lunds Tekniska Högskola
Stipendier och utmärkelser Professor Anders Rantzer, reglerteknik, och projektet ”Styrning av komplexa tekniska system/Controlling Complex Engineering Systems” fick 75 miljoner kronor i Linnébidrag. Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram lett av professor Lars J Nilsson, miljö- och energianalys, fick 27,9 miljoner kronor för att studera hur Sverige bör styra mot koldioxidsnåla och hållbara energi- och transportsystem. Pengarna som ska räcka i fyra år kommer från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Vinnova och Vägverket. Europeiska forskningsrådet, ERC, beviljade ”advanced grants” inom fysik och teknik till professor Anne L´Huillier atomfysik och Professor Bengt Sundén, värmeöverföring med ett anslag på 20 miljoner kronor. Lektor Fredrik Kahl, vid Matematikcentrum, utsågs av SSF, Stiftelsen för strategisk forskning till framtidens forskningsledare. Med titeln följer ett bidrag på 8,5 miljoner kronor till forskning om bildanalys och datorseende. Professor Karl Åström vid Matematikcentrum fick 6 miljoner kronor av Vinnova för ett projekt om att tillsammans med tre företag skapa system som känner igen kategorier i bilder. Jing Liu och Bo Mattiasson. vid avdelningen för Bioteknik fick 8,9 miljoner under fyra år för av Energimyndigheten att utveckla mer effektiva processer i biogasreaktorn. Sara Ek, biträdande lektor, och Carl Borrebaeck, professor. i immunteknologi och ledare för Create Health, fick 3 miljoner kronor av den amerikanska stiftelsen Leukemia and Lymphoma Society. Avdelningen för Bioteknik vid LTH är en akademisk part av två inom Industriell Bioteknik som Vinnova stöder under fem år. I samarbete med svensk industri ska forskarna ta fram nya kemikalier från ett ”bioraffinaderi” och immobiliserade biokatalysatorer. Forskningsrådet Formas delade ut 3,4 miljoner kronor till Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi. Pengarna ska användas för forskning kring produktion av biobaserade smörjoljor. Ove Edfors, professor i elektro- och informationsteknik, fick 3,5 miljoner av Kinas ministerium för vetenskap tillsammans med Vinnova för att utveckla framtida mobila teknologier. Projektet HaptiMaps lett av Charlotte Magnusson på Certec fick på 6,7 miljoner euro av EU. Projektet försöker göra kartor och mobila tjänster mer tillgängliga genom att använda flera sinnen som känsel, hörsel och syn. Ett EU-projekt om forskning kring reglering av diabetes, DIAadvisor, lett av professor Rolf Johansson, reglerteknik, fick 760.000 euro. Ett annat EU-projekt om ArtistDesign för ”embedded systems” lett av professor Karl-Erik Årzén beviljades också en stor summa av EU. Docent Ola Bergendorff fick av AFA Försäkring 2,1 miljon kronor för att undersöka allergiframkallande ämnen i gummihandskar. Marilyn Rayner, forskare i Livsmedelsteknik, fick Vinnovas Vinnmer-stipendium som tilldelas unga kvinnor för vetenskaplig meritering hos SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB. Professor Margareta Nyman fick Stora Druvanpriset på 600.000 kronor.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
21
Lunds Tekniska Högskola
Stipendier och utmärkelser forts. Martijn van Pragh fick 275.000 kr av Sveriges Ingenjörer för att undersöka lakvatten från moderna deponier. Professor Claes Göran Wahlström, Fysik, vann den Lindbomska belöningen av Kungliga Vetenskapsakademin, 30.000 kronor, för sin laserforskning. Tomas Akenine-Möller, professor vid Institutionen för datavetenskap och specialist på datorgrafik, tilldelades en särskild forskartjänst av Kungliga vetenskapsakademien. Den ledande vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology klassade Helena Perssons och Mats Ohlins forskning vid Institutionen för immunteknologi om IgE-molekylen som ett av de viktigaste forskningsframstegen inom allergi. Professor Erik Swietlicki, fysik, fick utmärkelsen som årets nordiska aerosologist. Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik, utnämndes till Albert Einstein-professor av Vetenskapsakademin i Kina. Professorerna Anders Rantzer, reglerteknik, och Per-Erik Petersson, byggnadsmaterial, invaldes i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, liksom senare Tord Cedell, industriell produktion. Per Ödling, professor i elektro- och informationsteknik, utsågs till akademisekreterare för akademien. Birgitta Svenningsson, forskare inom aerosolgruppen på kärnfysik, LTH, fick en rådsforskartjänst hos Vetenskapsrådet. Lars Montelius, professor och prefekt för fysiska institutionen, blev direktör för Öresundsuniversitetet och Öresund Science Region. Sven Axsäter, pensionerad men ännu aktiv professor i produktionsekonomi fick utmärkelsen ”Distinguished Fellow Award” av Manufacturing and Service Operations Management Society. Bärbel Hahn-Hägerdal, professor i tillämpad mikrobiologi vid LTH, fick Charles D. Scott Award, ett pris till personer som har gjort betydande bidrag till produktionen av bränsle och kemikalier genom bioteknik. Pierre Nugues, universiteteslektor i datavetenskap vid LTH, och hans doktorand Richard Johansson, vann en tävling i automatisk språkanalys vid den internationella konferensen CoNLL, som uppmuntrar nya tekniker för maskininlärning av språk. I en tävling i Prag, EURON/United Robotics Technology Transfer, fick fem LTH-forskare tredje pris med ett system för robotstyrd borrning: Mathias Haage, Rolf Johansson, Tomas Olsson, Anders Robertsson, Klas Nilsson. Lars G Olsson, universitetslektor på Elektro- och informationsteknik, fick det första av Folkuniversitetets stipendier till minne av Hans-Uno Bengtsson. Detta för sitt arbete med att inspirera intresset för teknik och naturvetenskap hos skolungdom och allmänhet. Johan Lundin, doktorand i logistik, fick ett Fulbright-stipendium för att studera ett år vid Georgia Tech i Atlanta. (Listan är ej komplett)
22
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
Åsa Sellgren LTHs sex husbibliotek och Studiecentrum får allt fler besökare, vilket så klart gläder Åsa Sellgren. Inte minst de internationella studenterna är flitiga användare. – Biblioteken fyller en viktig funktion på LTH, både för studenter och forskare. Många studenter har biblioteket som sitt vardagsrum och trivs där, vilket vi ser som ett bra betyg på vår verksamhet. Det är mycket viktigt att tillhandahålla en god studiemiljö. Studiecentrum har blivit en stor succé och trycket på studieplatser är stort. Under 2008 utökades antalet platser och antalet tysta studieplatser och datorplatser fördubblades. Samarbetet mellan de olika biblioteken i nätverket LTHB (Lunds Tekniska Högskolas Bibliotek) har stärkts och tillsammans arbetar man fram gemensamma strategier för undervisning, vetenskaplig publicering och annan service. Under det gångna året har bibliotekarierna arbetat med att ta fram fyra kurser i informationskompetens. – Kurserna är inte obligatoriska för studenterna men en viktig del av utbildningen. Målet är att få in kurserna i alla program och att de integreras i utbildningen. Som ett led i detta önskar vi ett större samarbete med de olika lärarna. Under 2008 slutförde bibliotekarierna granskningen av alla publikationer från åren 2002-2007 som har lagts in i LUP, en granskning som pågår kontinuerligt av alla nyinlagda publikationer.
Under förra året gjordes även en stor undersökning bland studenter och forskare om bibliotekens hemsidor. Utifrån de önskemål som då kom fram har hemsidorna blivit tydligare och mer överskådliga. En annan viktig händelse under 2008 är att Kemicentrums bibliotek fått nya fina lokaler vilket medfört ett ökat antal besök. Åsa Sellgren trivs mycket bra med biblioteksarbetet och tycker alltid det är roligt att gå till jobbet. – Man träffar väldigt många olika människor vilket är stimulerande. Det är en utmaning att hjälpa besökarna att hitta den information de söker och på köpet lär jag mig något nytt varje dag och får nya infallsvinklar.
Åsa Sellgren Bibliotekarie och verksamhetsansvarig för Studiecentrum
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
23
Lunds Tekniska Högskola
Ekonomi Kommentarer till bokslutet för år 2008 LTHs bokförda totala intäkter uppgick år 2008 till 1 361 mnkr, vilket innebär en ökning med ca 4 procent från föregående år. Av intäkterna år 2008 härrör ca 33 procent från anslaget till grundutbildningen medan ca 22 procent härrör från anslaget till forskning och forskarutbildningen. Mer än hälften av de totala intäkterna utgörs alltså av de direkta statliga anslagen medan mindre än hälften kommer från andra finansieringskällor, också dessa huvudsakligen statliga. Av de totala intäkterna utgöres ca 37 procent av bidrag till forskning och forskarutbildning medan ca 8 procent härrör från uppdragsverksamhet. Bland de största bidragsgivarna till forskningen finns Vetenskapsrådet (128 mkr inbetalt under året), EU (67 mkr) och Vinnova (59 mkr). Av forskningen och forskarutbildningen finansieras ca 34 procent av de direkta statliga anslagen medan ca 66 procent finansieras av andra forskningsfinansiärer. Detta ställer stora krav på
förmågan att anpassa forskningens inriktning efter finansiärernas prioriteringar. LTHs kostnader uppgick år 2008 till 1 324 mnkr. De största kostnadsslagen var personal (57 %), lokaler (17 %), driftskostnader (21 %) och utrustning (4 %). Räntenettot var + 12 mkr. Det ekonomiska överskottet för år 2008 uppgick till ca + 37 mkr. Variationen i ekonomiskt över / underskott är dock stor mellan olika delar av LTH. LTHs tillgångar uppgick till 788 mkr. Kassabehållningen ökade till 510 mkr (+ 16 procent) medan värdet på utrustningen minskade till 135 mkr (- 6 procent). Bland skulderna ökade förskotten (netto) från forskningsfinansiärerna till 496 mkr (+ 10 procent) medan övriga skulder minskade under året. LTHs myndighetskapital ökade under året till ca + 100 mkr (+ 37 mkr). Det långsiktiga målet är att myndighetskapitalet skall uppgå till ca tio procent av omslutningen, d v s till ca + 135 mkr.
Intäkter per verksamhetsområde
8% 33 % 37 %
22 %
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
24
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Per Göran Nilsson Kanslichef
Lunds Tekniska Högskola
Intäkter per finansieringskälla
6%
9%
Grundutbildningsanslag Fakultetsanslag Uppdrag och annan försäljning Bidrag statliga finansiärer Bidrag övriga svenska finansiärer Bidrag utländska finansiärer
31 % 20 %
11 %
22 %
Inkomster från externa finansiärer
2008
2007
2006
2005
150 000 135 000 120 000 105 000 90 000 75 000 60 000 45 000
et
p
ka
ns
te Ve
d srå
S MA
R
FO
VA
NO
VIN
ive
Un
/ tet
rsi
lor
A
sko
g Hö
30 000
SID n
se
S
en tat
i erg
a
tlig
ta as
g
ri Öv
t
he
dig
n my
ch
ro
e un
m om
K
er
iär
ns
a fin
L
15 000
ng
sti
d an
ka
ns
e Sv
g
f
ta öre
F SS
0
r
lse
fte
ti as
EU
g
ri Öv
rig
Öv
af
k
ds
än
tl au
rer
siä
n ina
na
ter
x ae
rer
siä
n ina
f
rig
Öv
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
25
Lunds Tekniska Högskola
Kostnader per verksamhetsområde
9% 33 % 37 %
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
21 %
Kostnader per kostnadsslag
4% 21 %
17 %
26
58 %
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Personalkostnader Driftskostnader Lokalkostnader Avskrivningar
Lunds Tekniska Högskola
Resultaträkning (tkr) 2008
2007
2006
2005
2004
Statsbudgetanslag
714 461
711 670
707 383
677 144
659 108
Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt
150 121
149 933
139 415
181 215
189 701
Intäkter av bidrag
480 960
440 347
424 771
443 656
441 127
1 345 542
1 301 950
1 271 569
1 302 015
1 289 936
Lokalkostnader
228 236
222 326
207 128
199 991
182 363
Driftskostnader
280 499
261 862
243 570
271 861
323 758
Personalkostnader
758 715
740 929
744 895
759 482
788 350
1 267 450
1 225 117
1 195 593
1 231 334
1 294 471
Resultat före avskrivningar
78 092
76 833
75 976
70 681
-4 535
Avskrivningar
52 849
55 175
57 816
58 910
64 262
Resultat efter avskrivningar
25 243
21 658
18 160
11 771
-68 797
12 011
7 777
3 169
-1 281
2 016
0
0
0
0
-536
37 254
29 435
21 329
10 490
-67 317
Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)
Summa Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)
Summa (exkl avskrivningar)
Finansiella intäkter och kostnader Finansnetto Transfereringar netto Kapitalförändring före justering Justering för externfinansierad utrustning Kapitalförändring efter justering
0
0
0
0
678
37 254
29 435
21 329
10 490
-66 639
2 008
2 007
2006
2005
2004
149 838
Balansräkning (tkr)
Tillgångar Anläggningstillgångar
135 314
143 655
161 971
140 186
Kundfordringar, förskott o andra fordringar
30 931
41 822
31 830
22 799
37 214
Upplupna intäkter
84 182
53 284
63 662
82 962
104 441
Övriga interimsfordringar
26 932
30 661
5 762
6 582
7 346
Kassa
510 286
439 537
373 761
269 322
213 320
Summa tillgångar
787 645
708 959
636 986
521 851
512 159
Balanserad kapitalförändring
68 742
39 184
15 906
-312
67 635
Kapitalflyttning
-6 067
-5 615
-5 603
Årets kapitalförändring
37 254
29 436
21 328
10 490
-67 317
Summa
99 929
63 005
31 631
10 178
318
0
221
12 750
21 811
40 371
47 709
27 950
21 776
12 956
35 750
41 250
Skulder och myndighetskapital Myndighetskapital
Skulder Övriga kortfristiga skulder Lån Likviditetslån Leverantörsskulder
46 204
17 880
29 926
8 359
9 639
Förutbetalda intäkter
570 881
505 189
467 435
425 872
422 453
Övriga interimsskulder
30 260
39 205
38 794
42 916
44 982
Summa
687 716
645 954
605 355
511 673
511 841
Summa skulder och myndighetskapital
787 645
708 959
636 986
521 851
512 159
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
27
Lunds Tekniska Högskola
Intäkter och kostnader per verksamhetsområde 2008 - 2004 (före internelimineringen) 2008
2007
2006
2005
2004
Totalt LTH (Mkr) Intäkt
1 389
1 332
1 326
1 328
1 334
Kostnad
1 352
1 303
1 305
1 318
1 401
Resultat
37
29
21
10
-67
Myndighetskapital
91
63
Intäkt
470
462
485
459
452
Kostnad
454
453
446
432
448
Resultat
16
9
39
27
4
Myndighetskapital
83
67
Intäkt
809
760
736
751
780
Kostnad
779
737
748
765
841
Resultat
30
23
-12
-14
-61
Myndighetskapital
23
-2
Intäkt
110
110
105
118
103
Kostnad
119
113
111
121
113
Resultat
-9
-3
-6
-3
-10
Myndighetskapital
-6
-1
Grundutbildning (Mkr)
Forskning/Forskarutbildning (Mkr)
Uppdragsverksamhet (Mkr)
Investeringar (tkr) 2008
2007
2006
2005
2004
Grundutbildning -investeringar -intäkter* investering/intäkt
4 581
2 956
13 588
5 563
5 475
418 367
424 367
484 973
458 718
451 808
1%
1%
3%
1%
1%
Forskning/forskarutbildning -investeringar -intäkter* investering/intäkt
39 281
32 902
63 926
38 909
32 063
790 160
733 149
709 481
724 102
735 481
5%
4%
9%
5%
4%
1 556
1 472
2 065
1 732
3 191
152 356
151 966
105 686
118 299
105 099
1%
1%
2%
1%
3%
Uppdragsverksamhet -investeringar -intäkter* investering/intäkt
*intäkter exklusive transfereringar
28
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
Erik Alerstam 2008 var Erik Alerstams första hela år som doktorand. Han blev då 25 år och hade tagit civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid LTH året innan. Studierna avslutade han med ett examensarbete i medicinsk optik, som sedan ledde vidare till doktorandprojektet. Hans forskningsmiljö klassades under hösten 2008 som ”outstanding” (världsledande) av en stor internationell utvärdering (RQ08). – Jag är mestadels uppvuxen i Ängelholm. 2002 praktiserade jag på C Technology och upptäckte att de flesta anställda där hade läst teknisk fysik och blev intresserad. Innan dess hade jag tänkt mig att läsa datateknik, berättar han. Eriks specialitet är nu studera tidsupplöst spektroskopi. – Vi ser och mäter hur laserljus sprids i ett material och vilka tidsfördröjningar spridningen skapar. Det avslöjar mycket om materialet, vare sig det är mänsklig vävnad eller pharmaceutiska tabletter.
Det sistnämnda studerar vi på uppdrag av AstraZeneca. Annars är det främst Vetenskapsrådet som finansierar forskningen, som leds av Eriks handledare Stefan Andersson-Engels och involverar ett par forskare till. – Jag får båda arbeta praktiskt i labbet med att förbättra processen och sedan göra modelleringar och beräkningar i datorn för att bättre förstå vad vi har observerat. Som doktorand deltar jag också i undervisning. Erik trivs i den nya gemenskapen men tycker att det hade varit ännu roligare om det funnits fler seniora forskare att fråga och lära sig av. Efter deltidsjobb på Sony Ericsson vet han att det är annorlunda i industrin. Forskarnas mål är inte alltid lika solklara som industrins. – Jag har mycket ansvar och får jobba fritt med saker jag tycker är intressanta. Men det är inte ett jobb man bara stänger av när man går hem. Om man vill kan man fundera dygnet runt på sina frågor.
Erik Alerstam Doktorand, avdelningen för atomfysik
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
29
Lunds Tekniska Högskola
Nyckeltal Nyckeltal - grundutbildning* 2008
2 007
2006
2005
2004
Statsanslag (GU)
Mått Mkr
417
424
439
422
409
2003 399
Helårsstuderande utfall*
Hst
5 223
5 194
5 246
5 498
5 761
5 642
Helårsstuderande uppdrag
Hst
Helårsprestationer utfall*
HPR
4 622
4 583
4 541
4 978
5 009
4 673
Helårsprestationer/Helårsstuderande
%
88%
88%
87%
91%
87%
83%
Statsanslag per HST utfall
tkr /Hst
80
82
84
77
71
71
Civing examen och arkitektexamen uppdrag 01-04
Antal
2 510
2 510
Civing examen och arkitektexamen utfall 01-04
Antal
2 595
1 862
Utfall/Uppdrag
%
103%
74%
Civing examen och arkitektexamen uppdrag 05-08
Antal
2800
2800
2800
2 800
Civing examen och arkitektexamen utfall 05-08
Antal
812
724
801
828
Utfall/Uppdrag
%
29%
26%
29%
30%
Externa intäkter* (GU)
Mkr
16
3
9
13
18
12
Externa intäkter/Statsanslag (GU)
%
4
1
2
3
4
3
Externa intäkter per Hst
tkr/Hst
3
1
2
2
3
2
Summa intäkter* (GU) exkl uppdrag
Mkr
433
427
448
435
427
411
Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande
tkr
83
82
85
79
74
73
Lektorer
Antal
194
176
164
207
208
198
Helårsstuderande per lektor
Hst/Lekt
27
30
32
27
28
28
Adjunkter
Antal
54
62
67
86
100
109
Helårsstuderande per adjunkt
Hst/Adj
97
84
78
64
58
52
* Intäkter exklusive räntor och transfereringar. * Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive kurser genomförda vid andra fakulteter).
Nyckeltal - uppdragsverksamhet Mått*
30
2008
2 007
2006
2005
2004
2003
Utbildning
Mkr
22
13
12
11
8
13
Uppdragsutb/Anslagsutb
%
5%
3%
3%
3%
2%
3%
Forskning och Forskarutbildning
Mkr
85
95
93
107
97
89
FFU uppdr/FFU anslag
%
29%
33%
35%
42%
39%
37%
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Lunds Tekniska Högskola
Nyckeltal - forskning och forskarutbildning 2008
2 007
2006
2005
2004
Statsanslag (FFU)
Mått* Mkr
294
289
266
252
248
2003 239
Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU)
%
71%
68%
61%
60%
61%
60%
Vetenskapsrådet
Mkr
116
93
84
85
78
86
FORMAS
Mkr
29
28
23
28
25
28
Stiftelsen Strategisk Forskning
Mkr
40
45
42
39
46
41
EU
Mkr
74
100
70
66
58
41
Statens energimyndighet
Mkr
46
42
48
54
69
71
VINNOVA
Mkr
62
45
41
45
50
77
Summa
Mkr
367
352
308
317
326
344
Summa/Statsanslag (FFU)
%
125
121
116
126
131
144
Övr externa intäkter (exkl uppdrag)
Mkr
144
114
99
122
112
178
Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU)
%
49
39
37
48
45
74
Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag)
Mkr
805
755
673
691
686
761
Forskarstuderande Heltidsekvivalenter
Antal
414
442
467
436
503
510
Licentiat examina
Antal
43
38
59
73
63
91
Statsanslag (FFU)/Lic-examen
Mkr
6,8
7,6
4,5
3,5
3,9
2,6
Examina/Forskarstuderande
%
10
9
13
17
13
18
Doktorsexamina
Antal
112
121
117
135
127
114
Summa intäkter FFU per Doktorsexamen
Mkr
7,2
6,2
5,8
5,1
5,4
6,7
Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina
Mkr
2,6
2,4
2,3
1,9
2,0
2,1
Examina/Forskarstuderande
%
27
27
25
31
25
22
Professorer
Antal
157
161
164
178
180
171
Statsanslag (FFU)/Prof
Mkr
1,9
1,8
1,6
1,4
1,4
1,4
Bidrag (FFU)/Prof
Mkr
3,3
2,9
2,5
2,5
2,4
3,0
2008
2 007
2006
2005
2004
2003
Nyckeltal - lärare Mått* Disputerade lärare
Antal
351
337
328
425
434
466
Intäkter (GU) per lärare
Mkr
1,2
1,3
1,4
1,0
1,0
0,9
Intäkter (FFU) per lärare
Mkr
2,3
2,2
2,1
1,6
1,6
1,6
Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag)
Mkr
3,5
3,5
3,4
2,6
2,6
2,5
Helårsstuderande/lärare
Antal
15
15
16
13
13
12
Lic examen/lärare
Antal
0,12
0,11
0,18
0,17
0,15
0,20
Dr examen/lärare
Antal
0,32
0,36
0,36
0,32
0,29
0,24
*NOT Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet. Antalen lärare etc är uttryckta i helårsekvivalenter.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
31
Lunds Tekniska Högskola
LTHs styrelse 2008
Alf Göransson, ordförande VD och koncernchef Securitas
32
Anders Axelsson, rektor Professor
Ulla Holst, prorektor Professor
Leif Bülow Professor, tillämpad biokemi
Stina Gestrelius Vice VD Medicon Valley Alliance
Hans Hansson Professor, teknisk vattenresurslära
Agneta Ståhl Professor, trafikplanering
Maria Wall Universitetslektor, energi- och byggnadsdesign
Lars-Erik Wernersson Professor, fasta tillståndets fysik
Executive Vice President R&D & CTO Digital Imaging Systems
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Tord Wingren
Lunds Tekniska Högskola
Företrädare för personalorganisationer
Gustav Ekberg 1:e Instrumentmakare (SECO)
Teresa Hankala - Janiec Universitetsadjukt (SACO)
Christer Nilsson Forskningsingenjör (TCO)
Olof Hägerstedt Doktorand
Anton Nizsche Student
Studentrepresentanter
Magnus Fransson Student
Sekretariat
Per-Göran Nilsson Kanslichef
Beatrice Nordlöf Koordinator
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2008
33
Lunds Tekniska Högskola
34
2008 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Producerad av LTHs kansli. Foto: Gunnar Menander, Mats Nygren och Kenneth Ruona. Intervjuer: Gรถran Nilsson, Mats Nygren. Layout: Robin Poulsen, LTH.
WWW.LTH.SE