+MagazineFishEco #3 Maj 2012

S e b a s t i a n ö p p n a r. . .

V

ärmen har kommit med besked, och vi står inför ett av de bästa gösåren genom tiderna, och det kan vi konstatera redan i maj... Aldrig förr har så många storgösar bärgats, och aldrig förr har så många duktiga sportfiskares nyfikenhet lett fram till såna framgångar som vi nu ser tack vare introduktionen av det pelagiska vertikalfisket. Ordet, revolution, letar sig osökt in i mitt textflöde.

I flödet av stora gösar får man själv, nästan lite skamset, nöja sig med ”små” gösar runt fyra kg... När blev en fyrakilosgös en liten gös? Fartblindheten har tagit vid, och man får inte glömma att även en fyrakilosgös är en fantastisk fisk som borde värma var sportfiskares hjärta. Det är lätt att jämföra sitt eget fiske, med de man ser i media, men det gäller

när de små, nästa generations sportfiskare, ska läras upp, och fångas upp, av det sunda sällskap som vi sportfiskare representerar. Jag tycker synd om de barn, ungdomar och ”vuxna” som sitter framför sin dator och spelar Diablo III, World of warcraft, Sims eller någon annan ”inomhus-eskapism”. När jag får ungar kommer det att bjudas på naturliv, LIVE, inte genom någon form av teknisk mumbojumbo. Sedan, efter den härliga fisketuren med abborrmete, när Abu-röken förvandlar fångsten till en härligt somrig delikatess, då kan man plocka fram sin tekniska mumbojumbo, ta en titt på fisheco.se eller slå dig ner framför den knastrande brasan med din iPad, och njut av +MagazineFishEco på bästa sätt, när du vill, Sommarens försmak lämnade ingen oberörd, fiskarnas bestyr fick en rejäl skjuts, och nu står vi inför hur du vill! Gratis givetvis... en härlig tid av många olika fiskemöjligheter, skönt väder, långa dagar och sena nätter. Nu börjar en tid Vi på +MagazineFishEco önskar trevlig läsning! att rannsaka sig själv. Stora gösar, eller fiskar överlag, är ofta resultatet av ett näst intill maniskt slit. År av erfarenhetsinsamling, mängder av bompass, slit och släp i storm och stiltje. Det pelagiska vertikalfisket har så på senare år kommit för att frälsa gösfisket, för att ta det till en ny nivå. Det är ingen skam att fiska ”som man alltid har gjort”, att skippa alla nymodigheter, och njuta av de fantastiska ”smågösarna”, som bara för några år sedan, mottogs som mer respektabla fångster. Det är det fina i denna kråksång, man får göra som man behagar, även om lavinen av monstergösar rasar i förbifarten.

• Vapenbunker med 250 vapen • Ammunitionsbunker • Exklusiva jaktkläder • Uppstoppade troféer i massor • Handplockad expertpersonal

AMBASSADEUR Revo Toro 51

BESTÄLL HÄR >>

Revo Toro har lågprofilrullens smidiga grepp och sköna balans. Men den har också styrkan och kapaciteten från de klassiska Ambassadeurerna. Superrulle! Påspolad flätlina ingår!

1.895:-

SVERIGES STÖRSTA JAKT- & FISKEBUTIK

1200m LIGGER I VÅRBY 2

FLYTOVERALL

JAKTHANDSKE

Håll dig varm och torr.

Flytoverallen har god flytförmåga, rejäl huva och praktiska fickor. Tejpade sömmar, krage med fleecefoder och neoprenmuddar i ärmarna.

Levereras i en smart seglarsäck. S–XXL. Du får även med ett par neoprenehandskar!

Handsken är utrustad med ficka för värmekudde, i handsken sitter 5-vent™ som är ett vattentätt membran som andas. Skaka av tumhandsken som hänger kvar i handledsremmen och skjut med innerhandsken på. Handsken är en passkytts dröm.

Handflata Clarino syntetläder. Ovansida Supershell™. Foder Thinsulate 100g och Polyfill 1800g.

995:-

995:-

ABU Garcia

(Ord. pris 1.495:-)

BESTÄLL HÄR >>

5etta HL Vinter

• Sveriges Största Jiggbar • Akvarium med Gös, Öring, Röding och Regnbåge

• Stockholms bästa Tailvägg i vår • Grym flugbar • För varje såld fiskeutrustning sätter vi i en Gös i skärgården!

STUDSARPAKET Blaser R8 Luxus med Swarovskisikte Blaser R8 Luxus kaliber .308 Win, med Swarovski Z6i 2–12x50.

Nu extrapris spara 9700:Delbetala med Klarna från 3.021kr/mån.

65.500:(ord. pris 75.200:-)

BESTÄLL HÄR >>

(Ord. pris 1.195:-)

BESTÄLL HÄR >>

(Ord. pris 3.400:-)

VÄLKOMMEN TILL VÅRBY ALLÉ 53 OCH BESÖK SVERIGES STÖRSTA JAKT- OCH SPORTFISKEBUTIK – KOM IN OCH MATA KARPARNA OCH KLAPPA PÅ VÅRA STÖRAR!

Berra Mårdh med monsterbåge från Jurrasic Lake, Argentina.

Gå med i Kundklubben!

Besök vår E-handel

KLICKA HÄR!

Vårby allé 53. Vard. 10–18 lö–sö 10–15 Gratis parkering med 200 platser – Välkommen!

☎ Telefonorder 08-740 20 20

Priserna gäller t o m 31/5 eller så långt lagret räcker.

5% bonus på alla inköp!

www.huntyardberras.com

BESÖK BUTIKEN ELLER HANDLA DIREKT I WEBBSHOPEN!

www.huntyardberras.com

6-9 Nya Revo, haspelrullar från Abu, under luppen...

DETTA NUMMER

12-14

36 Sista droppen - Se den färdiga filmen här!

Bobbo testar nya kläder från Pinewood.

16-26

38-44

56-64 Markus Nyman - Sutarfiske med flötmetesmagi...

66-77

46-52

28-35 Legendariska Eriksberg, före och efter Gäddfeber...

Elis fotohörna: Den här gången om GoPro Hero2...

När kroppen säger ifrån.

Elmotorn som hjälpmedel!

STORT test: Nio olika spön för dropshot.

53-55

Strategi för storgädda i strömmande vatten...

Predatororaklet Uli Beyer Färgers betydelse...

INNEHÅLLER...

Omslagsbild: Nina Kavo

78-80 Nya Daiwa Smak har också genomgått ett test...

82-87

110-112 Gäddmärkningsprojekt i Värmländska Klarälven...

114-116

98-100 Mike Savlen återkommer med sina vackra tavlor.

88-89 Albin tipsar: Så lyckas du med pelagiskt vertikalfiske!

Shakespear Uglystik ”Tiger” har testats - här är domen...

92-95 Blekinge Killer - Så gör du din egen superjigg...

Ett fiskeår längs Vindelälven – Se filmerna, läs artikeln!

108-109

Ny trollingrulle från Abu har genomgått tester...

118-120

101-106 Flugfiskepoesi i text och bild signerat Stefan Ågren m.fl.

Att trolla Östersjölax, och släppa tillbaka den...

Nya REVO haspelrullar fr책n Abu

Text & Foto: Sebastian Wiman

A

BU, har enligt mig alltid stått i skuggan av sin konkurrent Shimano när det gäller haspelrullar, men med sina nya flaggskepp, Revo Neos och Revo Premiere kan jag konstatera att man tagit upp kampen om rulltypen. Dessa rullar är nämligen av världsklass.

Vikten på dessa rullar, som är i storleken 20 på Abuspråk, och runt storlek 2000 om det översätts till shimanospråk, ligger på 211 respektive 225 gram vilket gör dem perfekta till lätta, känsliga spön.

Båda rullarna har en standardutväxling på 5:1:1 trissan roterar alltså fem varv på ett vev-varv, vilket är fullt tillräckligt, även om vissa föredrar en lite högre utväxling vid exempelvis dropshotfiske.

Det som gör rullarna konkurrenskraftiga i sin klass är det gedigna intrycket, och den glappfria upplevelsen när de används. Även om detta är rullar som kostar en bra slant, så smakar de också fantastiskt gott.

Den nya Revo-serien är inte bara en ovanlig nyhet från Abu, utan också en tydlig signal om att man, på riktigt, vill vara med och leka med de stora barnen.

Vid droppshotfiske behöver man ju inte bara ett spö utan givetvis är en rulle ett måste. Rullen är enligt många det minst viktiga vid dropshotfiske, men jag måste nog protestera. Att påstå att rullen inte är viktig är att gå händelserna i förväg, för det är just vikten av rullen som är det viktiga. De flesta dropshotspön på marknaden är nämligen lätta och smidiga, och väger i regel väldigt lite.

Att använda en tung rulle kommer inte ge spöet den rätta balansen, vilket i sin tur gör att utrustningen inte kommer att fungera optimalt. För att få rätt balans i sin dropshotutrustning gäller det alltså att ha en viktmässigt välanpassad rulle till spöet.

Storleken på rullen bör vara någonstans mellan storleksordningen 1000-2500, och vikten gör sig bäst under 250 gram. Idag finns det fina rullar i nya material som väger runt 200 gram i förut nämnda storlekar. Nya Revo-rullarna är inget undantag...

Abu Revo Neos 20D Detta är den ”finare” av de två nykomlingarna och har förutom en attraktiv och häftig design i rött och svart, ett gediget och avancerat mekaniskt inre med massor av kullager. Hela 13st HPCR kullager + ett IAR-lager. Vad alla dessa snurriga kullager gör för skillnad kan man bara spekulera om, men att rullen är len som sammet i vevtagen är ett faktum. Rullen har enligt tillverkaren Abu även följande egenskaper: * Nanoskyddat stativ och spole * Föresglad Carbon Matrix-slirbroms * Växellåda i ett stycke *Everlast bygelsystem *Långsam ocsillering *Rostfria axel och komponenter *Infini spool lip Linuppläggningen är mycket bra och jämn, något som är viktigt men som är ett vanligt minus hos flera andra haspelrullar. Jämn linuppläggning borgar för jämn linutläggning under kasten vilket ger dig en perfekt kastkontroll då linan inte checker i sig själv runt spolen. Testlinan är en Fireline tournament exceed från Berkley i storlek 0,12mm vilket är en bra dimension för det finlir som dropshotfisket faktiskt är. Rullens spole rymmer ca: 120 meter 0,25 mm lina enligt tillverkaren Abu, och med i lådan får man en extra nanoskyddad aluminiumspole. Revo Neos 20D väger enligt tillverkaren 211 gram.

Känsla: 9 Komponenter/Material: 9 Funktion: 10 Utseende: 9 Slutbetyg: 9,25 / 10

Abu Revo Premiere PRM20 Detta är den billigare av de två nykomlingarna och har även denna ett attraktivt och häftigt utseende, i orange och svart, och ett gediget och avancerat mekaniskt inre med massor av kullager. Till skillnad från sin lite lyxigare syster har Revo Premiere ”bara” 11 stycken HPCR kullager + ett IAR. Många kullager även här, men det viktigaste är att känslan i vevtagen även i denna rulle är oklanderligt len och glappfri.

Revo Premiere har enligt tillverkaren Abu även följande egenskaper: * Nanoskyddat stativ och spole * Föresglad Carbon Matrix-slirbroms * Växellåda i ett stycke * Everlast bygelsystem * Långsam ocsillering * Rostfria axel och komponenter Linuppläggningen är även i denna rulle mycket bra och jämn, jag kan inte se någon större skillnad mellan dessa två modeller i detta avseende, de är båda med beröm godkända.Testlinan är även på denna modell en Fireline tournament exceed från Berkley i storlek 0,12mm. Rullens spole rymmer, precis som på systerrullen Revo Neos, ca: 120 meter 0,25 mm lina enligt tillverkaren Abu, och med i lådan får man även här en extra nanoskyddad aluminiumspole. Revo Premiere PRM 20 väger enligt tillverkaren 225 gram.

Känsla: 9 Komponenter/Material: 8 Funktion: 10 Utseende: 9 Slutbetyg: 9 / 10

Magic Swimmer Famous lure

M5

Magic swimmer är precis så magiskt som namnet säger.

Ett fantastiskt allroundbete med grym action.

Kan spinnas, användas med ”twitch- eller jerkteknik”.

7 storlekar mellan 82-190 mm.

www.abugarcia.se

SC RH

K5

ND

2

O

NB O4

NT

Y

LV

OG NLB

NB

G

D9

NR T NI2

Q2 4 DD

R NB

NK

2

NM

T

ed n g i s e d I ! u o y r o f it

BH

Magic Swimmer

V

MAGIC SWIMMER O E D I

TESTAT

Kläder från Pinewood

D

et finns få saker som är lika viktigt som kläder. Stanna upp en stund och tänk efter om du ska gå på krogen eller om du ska gå på en jobbintervju - vad är det sista du kollar innan du går hemifrån? Självklart att allt ser bra ut eller rättare sagt, att du ser ut på ett sätt som ger dig den fördelen att du utstrålar självförtroende och säkerhet. Du vill att dina kläder ska visa vem du är.

När man ska fiska/jaga är det annorlunda, då ska dina kläder uppfylla en funktion. Visst är det kul att se snygg ut när man fiskar men jag håller mig hellre t.ex. torr om det regnar, än är snygg.

Om man har kläder på sig som inte fungerar så blir inte fisket eller jakten inte det man tänkt sig, och många dagars förberedelser och drömmar kan stupa på att man fryser eller blir blöt. Den här gången har jag testat en jacka, byxa, skjorta och väst. Jag har fiskat i ur och skur, varit ute i skogen med hunden, varit på skjutbanan och skjutit lerduvor, gått i regn, snö och diken osv. Jag har tvättat kläderna med och utan impregenering - helt enkelt använt kläderna på nya sätt varje dag. Det jag kan säga är att om man vill ha kläderna helt torra bör man använda tvättmedel avsett för kläder av den här typen. Jackan klarade sig bäst, där var det inte lika viktigt med att man tvättade i exempelvis ”Pinetech”, som är ett tvättmedel för just den här typen av kläder, och som gör att kläderna behåller sitt skydd mot väta. Om du verkligen vill undvika att bli blöt så rekommenderar jag att du använder ”Pinetech” och dessutom stryker kläderna så att teflonet aktiveras. Jag brukar även utöver detta spraya mina kläder med en

Text: Bo Gunnars Foto: Jan Ohlsson, Pinewood

vattenavvisande spray - kanske något överkurs...

Kläderna har dessutom fått ett ”myggskydd” som innebär att myggorna inte ska kunna sticka igenom tyget. Man har också tillsatt citrongräs som myggen inte gillar, och simsalabim så sätter de sig inte på kläderna. Smart och det fungerar för mig! Hur många tvättar det faktiskt håller vet jag inte, men om jag hade varit Pinewood hade jag lagt till det i deras Pinetech-tvätt. Tänk att kunna köpa ett tvättmedel som gör att man slipper mygg, kan det vara lika med försäljnings-succé ?

Fiskeskjorta Angler Strykfri skjorta gjord av 100 % Tactel nylon, Tyget är så kallat ”quick dry” och behandlat med Scotchguard fukttransporterande protector.

Myggavvisande, 2 fickor med dragkedja. När man sätter på sig skjortan så blir man förvånad över hur tunn den är. Det här är en skjorta att ha på sig på sommaren, eller som ett extra vindstopp. Mycket skön att ha på sig. Bra mot mygg.

Rek pris 599 kr

Väst Tiveden Gjord av TC lite-väv , vatten och smutsavvisande teflonbeläggning. Sammanlagt 8 fickor. När man flugfiskar brukar man ju ha en flugfiskeväst, så varför är det inte också standard till annat fiske? Det är ju egentligen lite märkligt. Därför var det extra roligt att använda västen Tiveden. Den gör att man slipper bära med sig väska (förutsatt att du har med dig lilla packningen). Bara att fylla västen med det man behöver, lägga två mindre draglådor i ryggfickan, ta spöt i handen och ge sig iväg. Smart enkelt och ledigt. En klar rekommendation för dig som är trött på väskor och letar efter ett enket sätt att kunna ha dina grejor med dig. Har även använt denna som hundväst vilket den har fungerat kanon till.

Rek pris 599 kr

Summering Om någon frågade mig vad som krävs för att jag ska vara nöjd med mina kläder skulle jag svara: ”när jag glömmer att jag har dem på mig”, och när jag har testat dessa kläder har dom fungerat just så bra.

Om man därtill ser till vad man får för pengarna så är det mycket bra funktion per krona. Dessutom håller kläderna. Som du ser i testet har jag flera gånger påvisat vikten av att sköta kläderna rätt, detta på grund av att de är vattenavvisande och inte vattentäta. Med andra ord är de inte klassificerade att vara helt vattentäta, men om du sköter dem rätt så fungerar dom mycket bra ändå. Vill du ha ett plagg som är garanterat vattentätt så ska du se till att du köper ett sådant plagg som är framtaget för att tåla en viss mängd vatten under en viss tid som exempelvis Himalya Extreme-byxan. Dock är den byxan varmare än Kilimanjaro-byxan.

Jacka Dolomite Jacka med avtagbar huva, 6 fickor och en innerficka, medium längd, TC1200-väv, myggavisande och vattenavvisande teflonyta. Två stora fickor fram på bröstet - lite som en flugfiskejacka vilket gör att den blir extra skön att fiska i då det man har i fickorna inte är i vägen. Däremot skulle fickorna vara ivägen för en gevärskolv som lutas mot axeln, så jag skulle inte rekommendera den för jakt. Men som fiske/ skogsliv och även vardagsjacka så fungerar den bra eftersom komforten är hög. Den blev det här testets absoluta favorit. Även fast den är vattenavvisande och inte vattentät, höll den mig torr, varm och glad.

Dessutom blir man snygg i den.

Rek pris 899 kr

Att dessutom att ha kläder som håller myggen borta tycker jag är helt underbart. Bara det att slippa hålla på med allt detta myggmedel! Man behöver fortfarande plussa på med myggmedel på de delar av kroppen som inte är täckta, men man kommer bra långt bara med kläderna. Till det hela ska jag säga att jag inte fått en enda fästing under de dagarna som jag haft kläderna, vilket hör till ovanligheterna när man vistas mycket i skog och mark. Jag kan inte svära på att det har med kläderna att göra med jag upplever det så.

Byxa Kilimanjaro Byxa med 6 fickor; 2 vanliga och 4 med dragkedja samt dold ficka för mobil eller kniv. TC1200-väv, teflonbeläggning som är vattenavvisande och smutsavisande. Dessutom kan inte myggorna sticka igenom tyget. En helt perfekt sommarbyxa, om du behöver vara varmare så sätter du på dig ett par långkalsonger, och är det varmt så använder du byxorna som de är. Är du noggrann med tvätt och skötsel så håller du dig torr. Finns även damstorlekar.

Rek pris 649 kr

Skjortan och västen gav ett mycket imponerande intryck båda två på sitt sätt. Skjortan skön, vindtät, myggavisande och dessutom väldigt behaglig att ha på sig när man bränt sig i solen. Västen är underbar när det är för varmt för jacka och man inte vill ha en väska. För örings eller UL fiske så är den perfekt.

Som sagt massor med extra fickor. Mycket bra köp genomgående, många bra funktioner för pengarna.

Niklaus Bauer är sedan flera år en erkänt skicklig flugbindare. Hans gäddflugor är inte bara effektiva “killers” vid praktiskt fiske, dom är hållbara och kan faktiskt kallas för konstverk. Det finns en tanke bakom varje vacker fluga. Det är alltså ingen slump att Niklaus ofta finns på mässor och andra sportfiskeevenemang bakom ett flugbindarstäd.

Nu kan du vinna tre stycken gäddflugor, bundna av Niklaus, och inte nog med det. Du får själv vara med och komponera flugorna efter egna önskemål, om du så vill.

Att delta i tävlingen är enkelt. Skicka in dina bästa flugfiskebilder, gärna gäddflugfiske, till info@fisheco.se. Bästa bilden kommer att publiceras på +FishEco, +MagazineFishEco och Fiskesnack.com.

Tävlingen pågår till och med sista juni 2012.

TÄVLING

VINN FLUGOR AV NIKLAUS BAUER

Text & Foto: Sebastian Wiman

F

ör er som ännu inte testat att fiska dropshot, kan jag bara uppmana till att göra det.

Metoden är, enligt mig, ett precisionsfiske där du som fiskare är den avgörande länken mellan succé och fiasko. Dropshotfisket är den perfekta metoden för inaktiv eller köldstel fisk och alltså perfekt för vårens och höstens kyliga drabbningar.

Men med den rätta knycken kan du givetvis även locka sommarens rovfiskar till hugg.

Jag har i detta test provat nio olika spön, avsedda för just dropshotfiske, som finns ute på marknaden.

Men vad är det då för speciellt med ett dropshotspö? Jo, metoden går ju ut på att fiska med ett krokbete utan extra vikt, själva sänket står ju placerat på botten. Jiggen och kroken väger tillsammans inte mycket, och för att kunna styra jiggens rörelser enligt önskemål gäller det att ha ett känsligt spö i rätt längd, med en mycket känslig topp, men som ändå har en distinkt ryggrad. Tanken är att den känsliga toppen ska signalera även för små dragningar och pill i betet, men får absolut inte vara för mjuk, då hämmar den dig i dina försöka att få jiggen att vibrera eller röra sig, även med mycket små ,subtila knyckar.

Fiskar man då bara med jigg? Nja, det är det absolut vanligaste betet, men det finns möjligheter att exprimentera även här. Själv har jag med stor framgång använt död nors runt 10cm vid gösfiske.

Dropshotfisket kommer att växa som sportfiskemetod i Sverige under de närmsta åren, dels för att det är en fantastiskt effektiv metod under rätt förhållanden, och dels för att det är så förbaskat roligt!

Det går att variera metoden också, t.ex. med en elastiskt tråd till sänket kan man fiska betet i en hysterisk fart, speciellt om man förtynger betet så att det sjunker snabbare.

Experimentera med storlek på betet, rikta fisket mot gädda, gös, abborre, asp eller någon av rovfiskarna i våra vatten. Det viktigaste är att prova dropshotfiske, för det är riktigt roligt!

t s ä

B est it

Shimano Yasei dropshot 8´ (240 cm) 7-28 gram

Spöet som mosade sig in som nr.1 på marknaden för några år sedan, som med en ny fräsch och ung design satte en ny standard för dropshotspön. Detta är ett spö med fantastiska egenskaper, en lagom prålig design och ett pris i det övre prissegmentet.

Skillnaden på Yasei dropshot är att det är lite mer allround än många andra spön. En del andra spön i testet är bäst lämpat för lätt fiske efter abborre medan Shimanos bidrag i Yaseiserien även klarar det lite tuffare fisket efter gös med bravur. Det som avgör detta är ryggraden som i detta spö är riktigt tuff, den sitter dessutom där den ska, 3/4 upp på klingan, och pallar utan problem lite större fiskar. Toppen är fortfarande känslig och ger mycket bra kontroll när man arbetar med betet.

Handtagen är i kork och bakhandtaget är tillplattat för att ge extra stabilitet mot armbågen, dock är bakhandaget lite långt vilket gör att en person med lite kortare armar inte får något ut av denna detalj.

10 spöringar känns nödvändigt och sitter således på klingan, detta borgar för lätta och lediga kast där linan löper silkeslent längs spöet.

Vikt: 142 gram Antal ringar: 10st Pris ca: 1895 kr Betyg: Känsla: 10 Utförande: 9 Finish: 9 Prisvärdhet: 9 Slutbetyg: 9,25 / 10 Kommentar: Vinnarspö i testet med grym känsla och mångsidighet. STORT plus för den fiffiga anordningen att fästa blyet i, oslagbart! Bäst i test!

Bi

t s a llig

i

t e t tes

Shimano Yasei Red dropshot 8´ (240 cm) 7-28 gram

Vid första anblicken, och vidröring, rynkade jag lite på näsan åt detta budgetspö. Den röda färgen är i mitt tycke av en nyans som inte känns fräsch, och spöet ger en känsla av att vara ihåligt och tunt i handen, lite som ett metspö från macken. Men vid en närmare inspektion, och med det låga priset i åtanke, måste jag omvärdera spöet ordentligt. Det väger nämligen exakt lika lite som sin vita tvillingsyster, det har lika många spöringar, och inger, trots att korken på handtagen är utbytt mot foam, ett ganska okej intryck - med priset i åtanke bör upprepas. För en nybörjare i grenen dropshot kan detta vara jackpot!

Klingan är inte av samma kvalitet som sin syster, spöet är en aning svampigt och ryggraden är inte riktigt där. Toppen är inte riktigt så känslig som man kan uppleva hos de dyrare spöna, men det är ett dropshotspö och det har definitivt de egenskaperna som krävs för att få detta epitet. Yasei Red dropshot är som sin vita tvillingsyster, men med hälften av karaktären, hälften av känslan, hälften av designen men också UNDER hälften av priset! Prisvärt nybörjarspö helt enkelt.

Vikt: 142 gram Antal ringar: 10st Pris ca: 799 kr Betyg: Känsla: 7 Utförande: 7 Finish: 6 Prisvärdhet: 8 Slutbetyg: 7 / 10 Kommentar: Ett budgetspö som passar perfekt för nybörjaren. Mycket spö för pengarna och med STORT plus för den finurliga anordningen att fästa blyet i under transport!

BFT Walker Dropshot 8´ (240 cm) -25 gram

Ibland blir det rätt, och ibland blir det fel, men i så finns det de gångerna då det blir något mittemellan.

Detta spö har både bra och lite sämre egenskaper, och faktum är att det ett fot kortare spöet i serien är ett strå vassare, just tack vare längden. I detta åtta fot långa spö finner vi en härligt avskalad design, sparsmakat men inte för billigt, bara tillräckligt.

Den extra foten gör spöet lite tyngre, men spöet är fortfarande ett lätt och känsligt dropshotspö.

Toppen är mycket känslig och ger en hyfsad kontroll vid själva fisket, dock kommer ryggraden en smula längre bak än på sin sjufotade syster vilket gör att det upplevs som en aning svampigt.

Det är annars ett ganska prisvärt spö som har många av de goda egenskaperna som sjufotaren också har. Det når inte ända fram till de övre betygen, men är absolut ett spö väl värt sina pengar och ett klart alternativ om man föredrar ett åtta fot långt dropshotspö framför ett på sju fot. Lätt, smäckert, avskalat och känsligt. Jag rekommenderar låga vikter vid fiske med detta spö, gärna rutn tio gram eller mindre, då kommer spöets känslighet mer till sin rätt.

Vikt: 141 gram Antal ringar: 10st Pris ca: 1195 kr Betyg: Känsla: 7 Utförande: 7 Finish: 8 Prisvärdhet: 6 Slutbetyg: 7 /10 Kommentar: Lite svampigare och tyngre än sjufotaren. Klart godkänt spö men som saknar den där finessen och känslan.

a r B p ö k

BFT Walker Dropshot 7´ (210 cm) -20 gram

Från CWC kommer det ofta spön i olika utföranden för främst predatorfiske, och dropshotfisket är inget undantag. Sjufotaren från CWC i detta test, är enligt mig ett av de bättre i detsamma, och jag ska nu berätta varför jag tycker så. Det har en avskalad och enklel design, spöet är lätt och fräscht och klingan har det där man söker hos en dropshotspö. Toppen är väldigt känslig och följsam men med det där lilla extra som ger en bra känsla av kontroll när man ger betet sina rörelser. Dock är även detta spö, liksom sin längre syster, bäst lämpat för riktigt finlirsfiske med lätta vikter, gärna under tio gram om möjligt!

Ryggraden sitter där den ska, 3/4 upp på klingan, och varje liten vibration känns underbart i det enkla men gedigna rullfästet. Handagen av foam är slimmade och smäckra och känns varken dyra eller billiga, bara tillräckligt. Därför gillar jag det här spöet, det är precis så som jag tycker att spön ska vara i allmänhet, enkelt i sin design, men som gömmer en fantastisk potential under sin vardagliga kostym. Priset är rätt, klingan är rätt, hela 10 spöringar och allt med en alldaglig, intetsägande design, I like it!

Vikt: 126 gram Antal ringar: 10st Pris ca: 1095 kr Betyg: Känsla: 8 Utförande: 8 Finish: 8 Prisvärdhet: 9 Slutbetyg: 8,25 / 10 Kommentar: Lätt och smidigt spö med tunn fin klinga för finlirsfiske. Känslan är riktigt bra och med prislappen blir detta ett mycket prisvärt spö.

l l i B

t s iga

i

t e t tes

Pezon & Michel Invitation Dropshot 7´ (210 cm) 5-15 gram Ett snyggt och lätt i det billigare segmentet.

Spöet känns fräscht och snyggt, men en del detaljer upplevs som lite plastiga och drar ner helhetsintrycket något. Spöringarna som är sju till antalet är kanske lite för få, men gör absolut jobbet och linan löper fint genom dem under kasten. För att vara ett relativt billigt dropshotspö är känslan riktigt bra när man sätter betet i rörelse, toppen är inte för mjuk och kontrollen är bra. I övrigt är spöet lite svampigt och den där sköna ryggraden saknas tyvärr, drillegenskaperna blir därför lite lidande eftersom kontakten med fisken inte blir så distinkt. Detta är dock ett prisvärt spö som gör jobbet.

Jag var en aning skeptisk till spöet till en början då jag har ett likadant, eller det trodde jag i alla fall. Namnet är detsamma men tillverkaren har ändrat på de bristfälliga egenskaperna hos den tidigare versionen. Där var spötoppen skör som ett spagetti, och gick mycket riktigt av under normalt dropshotfiske på första fisketuren. Nu är toppen förstärkt och är inte ens i närheten av tunnheten som förlagan led av, en bra och nödvändig förbättring!

Vikt: 124 gram Antal ringar: 7st Pris ca: 799 kr Betyg: Känsla: 7 Utförande: 6 Finish: 7 Prisvärdhet: 8 Slutbetyg: 7 / 10 Kommentar: Inte illa pinkat med tanke på priset, lite svajigt och inte hundra känsla, men långt ifrån något bottennapp - Prisvärt!

a r B p ö k

Pezon & Michel Specialist Dropshot 7´ (210 cm) 5-15 gram Detta är till skillnad från sin billiga lillasyster, ett pråligt, påkostat och exklusivt spö i den övre prisklassen. För de investerade tusenlapparna får man ett otroligt lätt spö, det är så lätt att man kan spekulera om det ens existerar. Här får man för sina pengar också två spöringar mer än på lillasystern, alltså nio ringar av bra kvalitet föräras den spänstiga klingan med. Detaljerna känns påkostade och den plastiga känslan som lillasysterns detaljer delgav, är på Specialist dropshot ersatt med en lyxig känsla av kvalitet och flärd.

En detalj som är iögonfallande är bakhandtaget i foam som är brett och platt, en genomtänkt detalj som gör att spöets bakdel vilar skönt och balanserat mot underarmen. Aktionen och känslan i klingan är riktigt bra, här finns en rapphet och en ryggrad som gör spöet till en dröm att jigga och drilla fisk med.

P&M Specialist är ett spö i världsklass och överlägset bästa sjufotaren i testet! Priset är dock högt vilket gör att jag rekommenderar detta spö till den kränsa storfräsaren som gillar att skylta med sin exklusiva, men också bra utrustning.

Vikt: 108 gram Antal ringar: 9st Pris ca: 2395 kr Betyg: Känsla: 10 Utförande: 9 Finish: 9 Prisvärdhet: 6 Slutbetyg: 8,5 / 10 Kommentar: Delikat, smäckert och lätt. Känslan är fenomenal. Ett kanonspö i klassen men som även har den näst högsta prislappen av alla spön i testet.

Berkley Skeletor Pro Spin 6´ (180 cm) 6 -18 gram (Odelat)

Jag brukar älska Skeletorspöna från Berkley, de är ofta riktigt smäckra och besitter grym känsla i klingan, men detta dropshotspö är tyvärr något avvikande. För att vara ett dropshotspö är det kort, bara sex fot, eller 180 cm om man vill. Det är praktiskt när man fiskar nära båten, nästan vertikalt, men på lite distans skriker klingan efter åtminstone en extra fot. Ringarna på spöet är också ovanligt stora och upplevs lite klumpiga hela vägen till toppen, och det är inte riktigt vad som önskas av ett dropshotspö i min mening.

Spöet är dock ingen flopp. Det har trots allt en skön känslighet i klingan och har överlag en riktigt snygg design. Det har det karaktäristiska ”Skeletorrullfästet” som klickar när man vrider det, antagligen bara ännu en sak som kan börja krångla, men under tiden tillför det en extra känsla av lyx och kvalitet.

Greppet längst fram på rullfästet känns dock lite plastigt, mest för att det är gjort av plast, men det känns lite billigt och är inte bekvämt att fiska med för mig med relativt stora händer. Helhetskänslan är att spöet känns kort, lite klumpigt, men är känsligt och ändå ganska skönt att fiska med på korta distanser.

Vikt: 135 gram Antal ringar: 9 st Pris ca: 1749 kr Betyg: Känsla: 6 Utförande: 5 Finish: 7 Prisvärdhet: 5 Slutbetyg: 5,75 / 10 Kommentar: Grovt, kort och stabbigt men med hyffsad känsla. Inte den där riktiga ”Skeletorkänslan” som brukar finnas, tyvärr.

Berkley Pro Pulse Evo 6´9 (206 cm) 7-30 gram

Ett snyggt och gediget spö i budgetklassen. Spöet känns genomarbetat och är väldigt lätt, något som är egenskap hos lite dyrare spön normalt sett.

Detaljerna och ringarna är helt okej, inget svulstigt, men vem hade förväntat sig det med tanke på prislappen? Spöet är nästan sju fot långt och är därför ett utpräglat båtspö. Det finns en kortare version på 6´3 fot som jag testat, men här känner jag att distansfisket känns otillfredsställande, något som blir betydligt bättre med spöet på 6´9 fot. Annars är spövarianterna lika varandra och känns trots prislappen som ganska påkostade och lyxiga spön, vilket är en förhållandevis ovanlig ekvation.

Det främre handtaget är dock lite väl tilltaget både på längden och bredden vilket resulterade i att jag ständigt positionerade om handen för att försöka hitta ett bekvämt sätt att fiska. Tyvärr famlade jag efter detta utan framgång. Detta är dock inget som stjälper in spöt i skamvrån utan är mest en minusanmärkning i ett annars ganska positivt protokoll. Detta är ett spö jag skulle rekommendera till den nyfikna kortdistansfiskaren som gärna fiskar nära båten med ekolodet som guide.

Vikt: 115 gram Antal ringar: 8 st Pris ca: 999 kr Betyg: Känsla: 7 Utförande: 7 Finish: 8 Prisvärdhet: 8 Slutbetyg: 7,5 / 10 Kommentar: Kort men med bra känsla. Lite klumpigt handtag som är obekvämt och hämmar kontakten med klingan något.

t s a r y D estet it

Abu Garcia Fantasista SUISHO 6´5 (195 cm) 10-30 gram

När det kommer till stil och design tar detta spö hem matchen denna gång, spöet är smyckat med lyxiga detaljer och handlindade kolfiberremsor.

Funktionsmässigt är det kanske inget utpräglat dropshotspö enligt mig, kanske är det det spö i testet som är mest allround, på både gott och ont.

Det är ett spö som fungerar till alla former av lättare spinnfiske, men också till dropshotfiske så klart, då gärna med lite högre vikter, från 15 gram och uppåt.

Klingan är lätt och otroligt välbalanserad, och SICspöringarna som är åtta till antalet är av gedigen kvalitet. Det bästa med spöet är dock handtaget som är inspirerat av Berkley Skeletor, dock finns det en väsentlig skillnad. Till skillnad från det glatta, plastiga handtaget på testets Skeletorspö, har Fantasista ett grepp som är en dröm att ha i sin hand! Istället för den glatta ytan är det främre handtaget av en mer ruffig och matt, nästan gummiliknande yta, och med den frilagda klingan på undersidan får man extra bra känsla. Rullfästet är också det en vidareutveckling från Skeletorserien, och ger ifrån sig ett härligt klickande ljud när rullen monteras.

Vikt: 130 gram Antal ringar: 8 st Pris ca: 2999 kr Betyg: Känsla: 8 Utförande: 9 Finish: 10 Prisvärdhet: 6 Slutbetyg: 8,25 / 10 Kommentar: Testets dyrgrip är ett väldesignat, japaninspirerat lyxspö som bör tilltala den som gillar att sticka ut på fisketuren. Fantasista är ett högkvalitativt spö med en tung prislapp.

Eriksberg fรถre och efter

Gร DDFEBER

Text: Jan Ohlsson Foto: Jan Ohlsson, CWC, Eriksberg

H

avsöringsfiskarna har sin världsberömda Emå, laxfiskarna den lika berömda Mörrumsån och så finns det Eriksberg, som för alltid är inskrivet i det Svenska gäddfiskets historia. Första gången jag hörde talas om Eriksberg, och jag var nog inte ensam, var under 2004 när Stefan ”Trumman” Trumstedt och Torbjörn ”Buster” Odén upplevde ett fiske som var minst sagt sensationellt. Under några dagar lyckades man skriva internationell gäddfiskehistoria och dessutom att fånga stora delar av det på film. Själv har jag haft förmånen att fiska i detta legendariska vatten två gånger. Det senaste fisket skedde denna vår tillsammans med Abu Garcia och betesbyggaren Claes ”Svartzonker” Claesson.

Säteriet i all sin prakt...

Vad är då Eriksberg egentligen?

Ja, Eriksberg är faktiskt ett i Svenska mått helt unikt område som sedan 1942 varit skyddat från yttre påverkan. Eriksberg är nämligen inte bara vatten, utan ett riktigt stort landområde på hela 900 hektar och klassat som naturreservat och djurpark med speciella regler och där allemansrätten inte gäller.

Historien började med att den kände författaren, fotografen och zoologen Bengt Berg köpte område 1938. Bengt blev med tiden en av våra mest kända och även mest kontroversiella zoologer, Bengt introducerade tex Kanadagåsen i Sverige vilket kanske inte alla uppskattat som besökt en badstrand där gässen också trivs. Detta får nog ses som kompenserat med att vi också kan tacka Bengt för stora forskningsinsatser inom biologioch att vi idag har både en livskraftig havsörns- och kungsörnsstam.

Bengt både filmade och skrev om örnens utsatta läge och hans stora engagemang för dessa makalösa fåglar anses vara största skälet till att örnarna fredades 1924. Under Bengts förvaltning uvecklades Eriksberg till ett område vigt till forskning. Bengts hjärta klappade framför allt för kronhjorten.

Mufflonfår...

Hjortar...

Fakta Eriksberg Hemsida: www.eriksberg.nu Adress: Eriksberg, Guöviksvägen 353, 374 96 Trensum Telefon: 0454-56 43 00 Telefax: 0454-56 43 99 Läge- Mellan Karlshamn och Ronneby (klicka här för exakt beskrivning) Säsong – Vår och höst.

Idag håller området ett antal spännande djur såsom, visent, mufflonfår, vildsvin samt dov- och kronhjort.

Området är öppet för allmänheten dagligen från slutet av juni till slutet av augusti och man kan åka på riktigt spännande ”safaris” genom området.

vattnet och de anteckningar som förts kring fisket under många år visar att områdets lekvikar både är och har varit mycket viktiga för gäddan. Än idag antecknas alla fångster och både 2006 och 2007 har studier på c&r fisket gjorts av SLU i Umeå.

bilen skulle leta sig mot Blekinge blir Trumman sjuk och Micke får åka utan Trumman. Hemma med influensa får Trumman rapport om uselt fiske, gäddan totalvägrar... första dagen. Andra dagens fiske däremot, blev braksuccé.

Fisket då?

Ja, det kommer vi till nu. Inte nog med att Bengt Berg vurmade för djur på land, även fiskar intresserade honom. Av de 900 hektaren skyddat område är ca 90 hektar vatten. Vattnet och vikarna där fisket sker är avskuret från resten av Östersjön via sina två inlopp där man har satt ”staket” vilket håller viltet inne och fiskare (tjuvfiskare) borta. Redan sedan 1940 talet har catch and release-fiske praktiserats inom det inhägnade vattnet och med det måste Eriksberg vara helt unikt, kanske tom unikt i världen. Forskning på

Eriksberg var under 90:talet och tidigare mest känt lokalt för sportfiskare i södra Sverige som ett storgäddvatten. Intresset för vattnet tog fart och ökade rejält med den jättegädda på närmare 22 kilo som dansken Jonny Jensen fångade 1994. Gäddan dök upp på bild i Svenska Gäddklubbens tidning och fick gäddfebern att slå till hos många. En av dessa med feber var Stefan Trumstedt. ”Trumman” fick en weekend på Eriksberg i 30:års present året efter och tillsammans kamratetna Micke ”Berget” Bergander skulle det fångas storgädda. Precis innan

Från sängen får Trumman höra om att gäddan hittats i de få djuphålor som Eriksbergs vattnet har.

På stora beten fångas flera 10:or med en gädda på 13 som toppfisk, ångesten hos Trumman var svår och djup. Det här var så att säga upptakten till det legendariska fisket som Trumman och Torbjörn ” Buster” Odén upplevde under 2004. Micke ”Berget” Berganders fina fiske sporrade och efter det fiskade Trumman och ”Berget” i stort sett varje år antingen på själva Eriskberg eller i områdena utanför reservatet, med bra fiske som facit.

Nu kommer vi snart till saken.

Våren 2004 blommade fram och vårfisket startade.

Vid just detta tillfälle hade Trumman inte själv tid att följa med utan kamraterna Kenta Gustavsson och Micke ”Berget” Bergander fick fiska själva, denna gång skulle det fiskas i området utanför Eriksberg. Vinden var dock för stark och gjorde fisket omöjligt. Som en sista utväg testade herrarna att kontakta förvaltaren på Eriksberg, som ligger ganska vindskyddat, och fick besked om att fiske gick bra och dom var välkomna. Fisket dessa dagar visade sig vara helt enkelt lysande åter en gång, 115 gäddor varav åtta över 10 kilo fångades av dessa var en över 12 och 50 över fem kilo! Med det bevisade området verkligen sin potential. Historien upprepade sig och hemma från Stockholm kunde Trumman återigen uppleva ett drömfiske, rapporterat via telefon...

Trumman kunde inte stå emot och bokade eget fiske med Buster några dagar senare. Gäddlegendarerna arbetade tillsammans på CWC på den tiden.

När Trumman och Buster första dagen fångat 41 gäddor på en enda ankring med en 15,2 kilos gädda på topp, inser dom att något helt unikt är på gång.

Filmaren Jean Jältsten kontaktades men kunde inte komma själv utan kamraten Thomas Öhman, idag känd fiskefilmare, satte sig på ett plan till Malmö.

Trumman sträckkör till flyget och har med sig Thomas tillbaka samt en i bilen gjord planering för morgondagens fiske och filmning. När fisket och film är klart ett par dagar senare kunde en svit som än idag är legendarisk summeras. Totalt fångades 156 st gäddor på tre dagar, 22 st över 10, prick elva var för Trumman och Buster. Hela 7 st st vägde över 13 kilo! Toppfiskarna vägde 15250, 15160 och 14650 gram. För den som inte sett filmen rekommenderas att göra detta omgående. Detta fiske och denna film kan så här ett antal år senare betraktas som den stora starten på den Svenska jerkboomen som faktiskt håller i sig än idag. Buster Jerken blev det hetaste gäddbetet sedan Hi-Lo introducerades under

15,250 kg

13,860 kg

15,160 kg

13,800 kg

11,000 kg

12,150 kg

”Buster Jerken blev det hetaste gäddbetet sedan Hi-Lo introducerades under Hedenhös och begreppet ”smack i backen”, dvs ”fisk på!” spreds till var gäddfiskares vokabulär.”

Svartzonker med en grov Eriksbergsg채dda...

+FishEcos egen Fredrik ”Skvalp” Johansson med en flott gädda från anrika Eriksberg...

Svartzonker fast med fingrarna i ”kakburken”...

Hedenhös och begreppet ”smack i backen”, dvs ”fisk på!” spreds till var gäddfiskares vokabulär.

Ja, det var historien om Eriksberg i dåtid. Hur ser det då ut idag? Ja, liksom fisket i tex Emån tror många att det är svårt, på gränsen till omöjligt, att få fiska här. Så är det inte. Fiske under vår och höst går alldeles utmärkt men måste sökas via förvaltningen på Eriksberg. Fiske tillåts i mån av plats och allt fiske är absolut catch and release och fångsterna noteras.

Det finns möjlighet att via Eriksberg anliga guide om man vill maximera sina chanser, det är ofta en god idé. Det är också bra att veta att fiske endast kan ske via Eriksbergs egna båter, du får alltså inte ta med din egen. Eriksberg har flera utrustade Linder Catch 445:or, dessa är utmärkta för fisket som till hundra procent bedrivs inomskärs. Tänk också på att trolling är förbjudet.

Mitt eget senaste fiske skedde som sagt med på inbjudan från Abu Garcia och tillsammans med herr Claes Svartzonker landade vi denna dag två mycket vackra fiskar varav en var ca 110 cm och vi var i kontakt med fisk som var riktigt stor. Under våren 2012 har det fångats hela nio fiskar över 10 kilo med en grann vårmadam på 13,1 kilo som toppfisk, inte så pjåkigt. Så, Eriksberg levererar fortfarande ett gäddfiske med stor potential i en fantastiskt vacker miljö.

Under de senaste åren har också många sköna miljoner investerats i områdets hotell- och herrgårdsbyggnader. Idag kan man boka både rum och måltider som håller högsta standard, för att lyxa till det lite. Alternativt kan man också som övernattande fiskare välja enklare boende med självhushåll. Att få vara med om det gäddfiske du nyss läst om är ingen garanti, men att området håller mycket och stor gädda även idag är säkert.

Vill du ha chansen att fiska och insupa Svensk sportfiskehistoria kan du göra det här. Å vem vet... kanske är det du som får vara med om nästa epedemi av ”Gäddfeber”...

Svartzonker fiskade med sina nya beten och den kommande spöserien. Här en stöddig gädda fångad på sin McMy tail...

V

O E D I

gear for serious

Gädda

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119

Gös

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Abborre

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

pike

Gädda

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119

Gös

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Abborre

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

Serious

Räddare i nöden

Minn Kota Power Drive V2 55/i Pilot

Text: Bo Gunnars Foto: Jan Ohlsson, Bo Gunnars, Comstedt

När hjärtat vill men kroppen säger ifrån...

F

iske för mig är ett sätt avnjuta av livet. Ett sätt att komma ifrån vardagen och bli ett med naturen. Så vad gör man när kroppen säger att den inte orkar eller när värk eller ryggproblem hindrar en från att fiska? Finns det något på marknaden som kan hjälpa till i fisket, som kan underlätta, som kan göra att man inte behöver vara beroende av andras hjälp, och som möjliggör att man kan ge sig upp på vattnet ensam? Något som gör att man slipper tunga moment som ankare och rodd - sådant som kan göra att man avstår sitt fiske?

Bakgrund År 2004 var jag med om en bilolycka som förändrade mitt liv. Jag överlevde men ådrog mig en whiplash vilket innebär att jag lever med ständig smärta i nacke, rygg och armar. Värken är stundtals så svår att jag inte tar mig upp ur sängen, och andra dagar är den hanterbar. Fiske för mig är ett andningshål. När jag befinner mig på sjön med ett spö i handen får jag en ro i själen, en slags mental paus från värken som jag inte finner någon annanstans, och då kan du läsare säkert lätt förstå varför jag söker alla vägar jag kan för att göra detta möjligt. Denna artikel kommer jag att skriva ur en lite annorlunda synvinkel - inte lika mycket fokus på det tekniska utan mer på vad man kan ha för nytta av en elmotor i syfte att underlätta fisket från båt.

Att köpa en elmotor innebär en stor utgift ekonomiskt, rekommenderat pris är i detta fall 15.495 kr. Ja, det är mycket pengar men se det som en investering. Om man ser till vad man får för pengarna så är de väl använda. Elmotorn kommer, rätt använd, att sänka dina bensinkostnader radikalt. Du har också bidragit till GRÖNT FISKE, då en elmotor inte släpper ut miljöfarligt avfall i naturen. Om du bara använder din bensinmotor för att ta dig ut till valt område och därefter enbart använder elmotorn så spar du både pengar och miljö. Dessutom kan du njuta av tystnaden, har du en elmotor sedan tidigare så vet du redan vad jag menar. Ska jag vara helt ärlig så är en elmotor det absolut första man bör köpa till båten, dels med tanke på sjösäkerhet och för att just minska bensinkostnader.

Jag har tidigare använt elmotor med handkontroll och även med fotkontroll, men att gå över från dessa till GPS-styrd är som att gå från en Epa-traktor till en JEEP.

Installation Självklart är det här något som måste skruvas fast i båten, och den ska sitta i fören. Om du har en plastbåt så kan det vara svårt att hitta plana ytor att montera fast motorn på, och ett tips då från mig är att göra en så kallad ”sandwich konstruktion”, d.v.s. att du sätter en plywoodskiva på undersidan av plasten och bygger sedan på så det blir jämt och rakt. Som du ser på bilden här så har jag även lagt en tjock aluminiumskiva ovanpå, där har jag skruvat fast ett lås så att man plocka loss och sätta på el-motorn.

Plåten ( 1195 ) säljs som extra tillbehör och behövs just om du vill kunna ta av och på motorn.

Manuell kontroll med fjärkontrollen Du får all information av handkontrollen så håll ett öga på den och lär dig symbolerna. Du kan även se din fart, dock som mph. De manuella kontrollerna är enkla och logiska; start och stopp på samma knapp. Därtill har du barbord, styrbord, - fart + fart , en panikknapp för full gas och en bakgrundsbelysningsknapp. Du sätter helt enkelt motorn i vattnet och startar. Du använder även dessa kontroller för att ändra riktning. Hastigheten kan ökas från 0-10 med 0,5 som finjustering.

Du kollar batteriet till fjärrkontrollen genom att titta på displayen eller att du trycker ned bakgrundsbelysningen - om den inte tänds så är det dags att byta batteri. Det stora batteriet testar du genom att trycka på knappen på själva motorn.

En liten upptäckt som jag har gjort är att när stora batteriindikatorn visar att batteriet börjar ta slut, så är det oftast inte mycket ström kvar, batteriet dör alltså ganska snabbt när det inte visar fullt längre.

Denna batteriindikator fungerar endast när motorn är avstängd. När motorn börjar bete sig som att det är den som bestämmer är ett tips att kolla båda batterierna, för att avbryta myteriet. Det sitter ett specialbatteri i handkontrollen och du bör alltid ha ett extra med dig. Dessutom flyter handkontrollen

En sån här elmotor ger enorm avlastning vid fisket...

men det behöver du inte testa – jag har redan gjort det åt dig... Tänk ändå på att allt som är elektronisk är i stort sett allergiskt mot vatten.

Navigering / Autopilot Avancerad autopilot använder man när man vill att båten skall gå i en bestämd riktning, till exempelvis en brygga eller något annat man har tagit sikte på.

Motorn kommer nu att använda både kompass och gps-data för att hålla kursen, även om du driver som kommer motorerna att jobba för att ta dig i den exakta riktningen mot platsen du angett. Helt klart en av de mest användbara funktionerna, perfekt när man trollar. Observera dock att denna manöver drar mer ström.

Autopiloten använder sig enbart av kompassen för att ta båten till en kompassriktning. Denna funktion struntar i om du exempelvis driver i vinden eller en ström, båten kan här driva i en kompassriktning.

Mycket användbar när man vill drifta av en vik vid exempelvis gäddfiske.

Positionslåsning Säg att du är ute själv med båten och det blåser 6 sekundmeter. En stor fisk hugger och du måste nu manövrera både båt och fisk, men istället trycker du bara på en knapp med bilden av ett ankare på och vips, så håller sig båten på den platsen och du behöver inte bry dig, förutsatt att batteriet i handkontrollerna eller till el-motorn inte är slut givetvis. Du kan helt och hållet koncentrera dig på fisken. Klockrent, eller hur? Funktionen kallas för ”ankring” och det är nog denna man använder mest.

Föreställ dig nu att du ligger och trollar med fyra spön ute. Du får ett hugg, bara tryck på ankarknappen och hänge dig åt fajten. Dock bör jag säga att om du trollar med vinden och trycker ankare så kommer båten att vända runt och du får alla linor huller om buller, det finns till och med en varning om

detta i handboken men jag lovar man kommer ihåg det när det har hänt ett par gånger. Här finns även möjligheten att hämta tidigare positioner. ( 6 st ) Att tänka på är att motorn kommer att jobba för att du ska hålla din position vilket innebär att båten flyttar sig runt en del. Vad menar jag med detta? Jo, lägg inte en låsning en meter från en grynna som sticker upp i vattnet - ett litet tips bara...

Inspelning och uppspelning av spår.

Med hjälp av fjärrkontrollen kan man enkelt ”spela in” en rutt. Den får vara max 1,75 sjömil. Årets nya I-Pilote klarar av att lagra upp till 6 olika spår och 6 olika positioner i minnet, som man sedan kan återkomma till och köra igen. Minnesplatserna sparas som A, B, C, D osv. Det fungerar genom att GPS:en sparar punkter som blir till ett spår som man sedan kan spela upp. Motorstyrkan måste sättas så att båten klarar av att stanna i sitt inspelade spår beroende på väder och strömmar. För att komma i, och spela upp spåret, så måste båten vara inom 400 meter till det sparade spåret, detta som en säkerhetsåtgärd.

När det gäller hur man lägger upp spår så hänvisar jag till manualen där det minst sagt finns ett och annat man kan lära sig. Det är ganska lätt att se vilka fördelar det finns med detta system. Exempelvis att bara att kunna spela in ett spår i ”favoritvik 1” och sedan åka vidare till olika favoritställen och fiska av dessa i tur och ordning.

Farten spelas inte in utan den får du anpassa efter väder och vind. Du kan även lägga till, och pausa i spår efter behov, kom bara ihåg 400 meters regeln.

Slutsummering.

Om jag köpte ny båt idag så skulle det första tillbehöret jag lade mina pengar på vara just en sådan här motor. Helt enkelt för att det underlättar hela båthanterandet så mycket och inte bara när det gäller fisket. Jag tror till och med att en sådan här

Knappeli-knapp... It´s magic!

elmotor är ett bättre köp även till en mindre båt än en liten bensinmotor. Jag vågar till och med påstå att I-pilot vid vertikalfiske, trolling och gäddfiske gör dig till en bättre fiskare då den möjliggör att du helt kan fokusera dig på ditt fiske och därmed utveckla dina tekniker utan störningar. Har man dessutom som jag skador eller värk som normalt bromsar fisket, så är det här ett av dom absolut bästa hjälpmedel som man kan köpa. Man slipper slita med åror och ankare som annars är rena tortyrinstrumenten, man kan lugnt släppa allt vad krångel heter, bara tryck på knappen och lämna över dig åt passionen.

Den förenklar så pass mycket att det är lite ”före och efter I-Pilot” när man har problem med skador och värk. Du blir inte lika beroende av att ha en andra person i båten. Den blir din bästa vän, nackdelen är du kan tjata hur länge som helst och den reder ändå

inte upp trasslet på linan åt dig...

Det man behöver tänka på är det här med hur motorn ska tas upp ur, och sänkas ned i vattnet och hur du ska lyfta på och av den från båten. Där har man ett moment som kan vara jobbigt om man har ont eller har svårt för den rörelsen, och du vill inte lämna kvar den obevakad såvida du inte sätter en bult/skruv genom fästet så att du kan låsa fast den ordentligt. Kolla med dit försäkringsbolag vad som behövs för godkännande.

Det finns andra modeller och hjälpmedel från Minn Kota som kan vara idé att titta på om du har svårt med lyft. Fråga Comstedt om du vill ha en speciell modell eller om du söker något speciellt till båten.

Det finns ankarvinchar och liknande från Minn Kota, dock bör du kolla så att dom är till för att användas på det sättet vi gör i Sverige.

Ett enkelt sätt att underlätta lyftmomentet är att smörja stången så att den enkelt glider upp och ner. Är du noggrann med detta går det smidigare att lyfta upp motorn och du undviker onödigt slitage.

Ytterligare tips är att du håller koll på kabeln till elmotorn, den har ett eget ”trasselintresse” liksom alla sladdar, och vill gärna slingra sig runt motorn och kramas med den. Håll därför att extra öga på ”boaormen” så att den inte gnager sönder sig själv.

Verkar den hungrig så mata den med en anka eller två...

När det gäller batterier så ska du använda så kallade fritids eller båtbatterier. Jag har alltid två st. batterier med mig. Två 12 Volt på ca 90 Amper räcker en hel dag för min båt som väger 500 kg och är 5,15 meter lång. Om du tycker att det är tungt att släpa batterier i och ur båten så ladda dom direkt i båten om du har möjlighet. Något som kan förlänga batteritiden är att ha en solpanel som hela tiden ligger och fyller på med ström och som fungerar som hjälpladdare .

Jag vill varna för är att det inte finns en automatisk avstängning när motorn tas upp ur vattnet. Drar man upp den utan att först stänga av så går propellern i den hastighet den var inställd på. Kan vara bra att tänka på om du lägger till mot en brygga med folk.

Jag hoppas att detta blir åtgärdat. Men om man har det i minnet eller har gjort det en gång så glömmer man inte.

Det här är ett verktyg för alla som fiskar, och rätt använd kan elmotorn utan tvekan underlätta och förbättra ditt fiske. I övrigt är detta något som jag starkt rekommenderar speciellt för dig som lider av kronisk värk, eller något annat handikapp som hindrar dig från att utöva din favoritsport/rekreation, eller som bara vill underlätta ensamfiske och göra upplevelsen ännu mer njutbar. Den är såpass bra, så om du bara provar en så kommer du inte tveka.

Tro mig...

Smärtfritt fiske.

Artikelförfattaren på jakt efter hungriga efterleksgäddor...

Det som ingår när man köper Minn Kota Power Drive V2 55/i-Pilot är motor och en fjärr.

Beskrivning * Elmotor 12 volt * i-Pilot med fjärrkontroll * Steglös varvtalsreglering * Digital Maximizer ( upp till 5ggr längre driftstid ) * Batteri indikator * Rigglängd 137 cm * Dragkraft 24,9 kg (55lb) * Max båtlängd ca 6,4 m ( 21 fot ) Förpackningen innehåller * PowerDrive V2 55lb - i-Pilot - 54” * Elkabelanslutning till batteri ( gaffelkabelsko ) * Svensk manual Montera alltid säkring till din motor ( 60A ).

Rek pris 15495 sek.

Avtagbart fäste 1195. sek.

Strategi för storgädda i strömmande vatten Text: Anton Tsvetkov Foto: Anton Tsvetkov, David Axelsson, Crille Engelsson, Daniel Dahl

A

tt fånga en gädda i just strömmande vatten är ganska unikt. Tack vare att fisken är van vid att simma i och mot strömmen har den en helt annan uttålighet än exempelvis insjögäddan. Detta gör att gäddorna blir ryggbreda och otroligt starka rovfiskar, verkligen en upplevelse varje passionerad fiskare bör ta sig an.

När man väl står där och nyfiket blickar ut med förväntan över vattnet, händer det allt för många gånger att man plötsligt tycker allt är hett. Mitt i ån, vid vasen, här, där och ja... överallt. Man blir lätt bländad av möjligheterna som en å erbjuder fiskaren, speciellt om det är ens första åfiskeupplevelse. Faktum är egentligen att man kan fånga en gädda precis överallt i en å, speciellt om det är lungt rinnande vatten. Men, det händer väldigt sällan att man fångar en storgädda mitt i strömmen då den ofta är en flitig energisparare och föredrar lugna och stillsamma vatten att stå i.

Så låt dig inte bländas av alla möjligheter som dukas upp på bordet, utan begränsa dig hellre till fläckar med lugnt vatten eller något slags topografiskt tecken, som vass eller överhängande träd med möjlighet till skydd. Ett bakvatten, det parti i ån där strömmen skapar vattencirkulation tack vare att den ändrar riktning, är en typisk plats att söka gäddan på. Här kan en stor fisk stå och spara på energi och snabbt ta ett bete som kommer in, för att åter ställa sig och vila i väntan på nästa byte. När du fiskar ett bakvatten har du möjligheten att presentera ditt bete på två sätt, genom att först fiska av bakvattnet i sig, och sedan fiska av själva strömkanten som går intill bakvattnet.

Vissa gäddor jagar aktivt intill strömkanten i väntan på förbipasserande mat i den snabba strömfåran. Här förbrukar gäddan mindre energi än den konsumerar i form av föda, på så sätt blir gäddan stor och fet.

Den största gäddan mina ögon skådat högg precis

”Ett bakvatten, det parti i ån där strömmen skapar vattencirkulation tack vare att den ändrar riktning, är en typisk plats att söka gäddan på...”

Var inte blyg med storleken på dina beten, gäddan är mycket glupskare än du tror.

vid en sådan strömkant, med min polares flöte en halvmeter in i bakvattnet. Så man ska ha gott om tur i livet och lägga flötet på rätt sida.

En annan typisk hotspot är en vassrugge eller ett av dom där uråldriga överhängande träden som ramar in en å här och där. Överhängade träd ger stor skugga, här kan fisken stå och gömma sig inför en snabb attack ut i ljuset. Ofta när ett träd slår rötter nära åkanten skapar rötterna med åren skydd och strömhinder för fisken att stå i. Så, fiska inte bara ditt flöte utanför trädet utan försök att antingen lobba in betet under eller lirka in det med strömmen. Och glöm inte att fiska av platsen ordentliget, ge fisken tid.

En vassrugge i en å, precis som rötterna på ett träd, skapar skydd från strömmen och bidrar även med camouflage för jakt. En klassiker är att låta flötet smyga förbi precis intill vassen, ca 15-20cm ifrån.

På så sätt kan man ibland provocera ett instinktivt reflexhugg, då gäddan rusar ut emellan vasstråna och hugger mörten. Ett skönhetsspektakel varje fiskare bör uppleva, vilken adrenalinkick!

Gör inte mothugg direkt i det läget, under en adrenalinkick så tenderar man att dra till innan gäddan tagit betet. Det är sjukt surt att inte få kroka fisken efter att man bevittnat ett sådant hugg.

Glöm inte att lite då och då, om inget funkar, att lägga ut ditt bete i strömmen, bara för att kolla vad

som händer. Även om det inte hugger så har du bara täckt ytterligare en yta eller så kliver en fisk på. Det är ovanligt, men det har hänt att man fångat fisk över magiska tian. Även om det talat emot gäddans vanor så finns det alltid en chans att den tar.

Både fiske från land och båt har sina fördelar.

Om man fiskar från båt har man möjligheten att snabbt förflytta sig om situationen skulle kräva det.

Dessutom kommer man åt vilka platser man vill, vilket är en stor fördel. Samtidigt som det är skönt att fiska nära på fisken, och från dom vinklar man vill, så kommer båten med begränsningar. Man har ofta ont om plats då båtarna är små för att man ska göra så lite skugga och oväsen som möjligt. Den stora håven

”Att presentera sitt bete på ett bra sätt, begränsas egentligen bara av din egen fantasi och ditt tålamod.

En bra betespresentation är unik för varje fiskare. ...”

tar plats, betesfisken och resterande prylar.

Möjligheten att förflytta sig överväger dock det mesta. Förutom detta är det även ganska komplicerat att fiska effektivt bottenmete från en svajig båt och bottenmete är en väldigt underskattad metod. Titta bara på Henrik Stales magnifika 15-kilos-fisk från i våras.

En liten proppeller på wiren kan göra stor skillnad en seg fiske dag. Speciellt i grummligt vatten.

Som sagt, landfiske kommer med sina fördelar.

Man kan bottenmeta med precision och vänta ut fisken tills den helt enkelt inte kan hålla sig och låter instinkten ta över genom att sluka ditt bete.

När man fiskar från land har man stabilitet och kan tydligt se indikationer på ens bottenmetade spön.

Om betesfisken är stressad eller om den är lugn som en filbunke, kan ofta vara ett tecken på om det finns gädda i närheten eller inte. P å land har man även fördelen av utrymme. Det finns plats för en riktigt bekväm stol, inget håvskaft är ivägen och tystnaden av sumpad betesfisk istället för ljudet av en syrepump är oslagbart. Förutom det slipper du oroa dig att du skrämt bort fisken efter att du tappat termosen i båten, man kan smyga sig riktigt nära obemärkt. Själva nyckeln till framgång ligger kanske i en kombination av båda sätten, beroende på åtkomst, vilja och fantasi.

Att presentera sitt bete på ett bra sätt, begränsas egentligen bara av din egen fantasi och ditt tålamod.

En bra betespresentation är unik för varje fiskare.

Vissa gillar julgranstackel för maximal attraktion, medan andra föredrar två trekrokar på en 20lb wire för minsta möjliga synlighet.

Allt beror på situation, och alla har sin egen lilla hemliga analys som appliceras. Men en grundregel, iof beroende på hur högt fisketrycket är, är att ju klarare det är i vattnet, ju mindre “tingel-tangel” på wiren. Man kan dela upp presentationen i två delar, en del där du vill åstadkomma en så naturlig

En vacker gädda får simma tillbaka till det strömmande vattendraget...

En kort, vacker och bastant 11 kilos dam.

Visade sig vara sugen efter ett par timmers nötande, förövrigt enda fisken för dagen.

Trädöverhäng skänker skugga och är därför en perfekt plats att söka storgäddan...

”Jag har en gång fått berättat för mig, att en stor gädda stått och stirrat på en bottenmetad sill i flera timmar innan den tagit betet och blivit introducerad till håven...”

presentation som möjligt, och dess paradox som då är en så onaturlig presentation som möjligt. Om man börjar med att fiska med ett blankt tackel under det ena flötet och ett julgranstackel under det andra, kan man i slutet av dagen avgöra vilket som varit mer respektive mindre produktivt. Så efter ett antal pass kan du börja presentera tackel som du vet är mer produktiva än andra i just ditt vatten. Det ger även ett stärkt självförtroende när man anländer till nya vattendrag. På så sätt ska man försöka finna balans, den presentation du tror och litar på, för det finns inget som fiskar bättre än ett bra självförtroende.

Ett tips som kan ge bonusfisk är att tackla din betesfisk med övre kroken i munnen och nedre kroken ovan på bakfenan. Det ger dig en fin strömlinje på tacklet och på så sätt kan du avsluta varje drift med att sakta, bitvis flötesspinna in ditt bete. Det skapar ett annat rörelsemönster än den vanligt förbidrivande mörten och kan trigga gäddan till hugg. Dessutom slipper du den bakre kroken går fast i botten om betet fiskas djupt, då kroken sitter något högre upp på kroppen. En stor fördel om man fiskar på kalla och stela vintergäddor längs med botten.

En viktig punkt som man bör nämna är tid, tid och återigen tid. Vill man fånga ”den största” måste man vara tålmodig, gäddor kan vara riktigt kinkiga när det kommer till att ta ditt bete. Jag har en gång fått berättat för mig att en stor gädda stått och stirrat på en bottenmetad sill i flera timmar innan den tagit betet och blivit introducerad till håven. Så även om det inte hugger under dagen så kan hugget komma under kvällen, så ge fisken tid.

Glöm aldrig att njut av naturen. Fiske är så mycket mer än bara själv fångsten, ta till dig och njut av hela upplevelsen. Och låt dig inte sinkas om du går blankt ett par pass, förr eller senare träffar du rätt och då sitter hon där.

Glöm aldrig att tacka för upplevelsen, och be till gudarna att den inte biter dig i processen.

En låg 12kilos gädda fångad precis i strömkanten, även denna fisk var den dagen enda hugg.

Det lönar sig att nöta ut dom.

ELIS

FOTOHÖRNA L IA C E P S O R GOP

INKLUSIVE HD-FILM

Text & Foto: Elis Wessmark www.teammosbricka.blogspot.com

R

ent livsnödvändiga prylar kan vi aldrig få för mycket av inom fisket. Det senaste tillskottet av saker man bara måste ha är en GoPro HD Hero2. Det är en liten filmkamera att fästa på huvudet, bröstet, båttaket, ja egentligen vart du vill för att föreviga ditt fiske.

Kameran är en actionkamera och används av skidåkare, surfare och många andra extremsportare.

Den har en vidvinkel på hela 170 grader vilket ger en riktigt häftig fisheyeeffekt.

Användningsområdena är extremt många då den är riktigt liten, smidig och går att fästa på nästan allt med hjälp av alla små fästen som finns att köpa.

Det finns en bröstsele som lämpar sig utmärkt för flugfiske och att filma när man drillar fisk. Man får med både händer, rulle och mycket runt omkring i bildramen tack vare vidvinkeln.

Det finns även ett huvudfäste, likt det du har till pannlampan. Höjden den får i kombination med vidvinkeln gör att man får en väldigt bra överblick över allt som sker. Passande till fisket är också en teleskopstav i kombination med undervattenshuset.

Detta gör att man kan stoppa ner kameran under vattnet och filma drillningar, återutsättningar och liknande. Luckan på undervattenshuset kan man dessutom utrusta med en flytande dörr och sedan placera kameran flytande på ytan filmandes nedåt.

Kameran är framförallt till för att filma med och klarar en upplösning på 1080p med 30 bilder per sekund.

Ställer man ner den till 720p kan man köra den i 60 bilder på sekund, för att använda till slowmotion.

Utöver filmandet går det även bra att fota med den, både med seriebildstagning och självutlösare.

De enda negativa sakerna jag hittat under några veckors testande, är att undervattenshuset inte släpper in direkt mycket ljud. Ganska logiskt då hela dess mening är att vara helt tätt. För att lösa detta

Själva kameran utan något hus runt mäter enbart 6cm.

Undervattenshus monterat på teleskopstav. Huset håller vattentätt till 60 meter och skyddar mot slag och stötar.

finns dock ett annat hus där man även kan koppla in en extern mic. Det andra är att den drar en hel del batteri. Det brukar dock inte vara några problem att fylla det minneskort på 16gb som jag fick med mitt köp. Ett extrabatteri är inte speciellt dyrt och kan vara en väl investerad slant.

Utöver de tillbehören jag nämner ovan finns en uppsjö olika, och en snabb Youtubesökning gör att du snabbt inser vad ditt nästa inköp kommer att bli.

Jag köpte min kamera och en bunt olika tillbehör av Jesper på J.L Guidning (http://www.jlguiding.com/).

Klockren service och bra pris så det kan jag verkligen rekommendera.

För att läsa lite mer om kameran samt vilka tillbehör som finns så besök www.iceman.se

O E D I V

Flytkudde på en extra dörr till huset.

Dels för att kunna filma från ett flytande läge men också för säkerhet ifall den trillar i vattnet. Olika fästen för att montera kameran på hjälmar, bilar, båtar etc.

Här är filmen på Johan Strendes Östersjölax som smiter när Tommy ska håva den...

Text & Foto: Markus Nyman

örsommaren – denna fantastiska tid på året är inte bara vacker i all sin blomsterprakt och nyutsprungna grönska.

Den är även startskottet för min höjdpunkt på fiskeåret – flötmetet efter sutare. Oavsett om man redan är hängiven anhängare eller helt ny, så är det ett fiske man bara inte får missa!

Jag svischar fram genom den svenska försommaridyllen – som tagen ur någon av självaste Astrid Lindgrens filmatiseringar. Fort går det. Vart jag ska? Det är givet – jag ska bort. Bort från vardagen, måsten, alla problem och inte minst folk. Mobilen är sedan länge avstängd. Jag behöver vara själv. Efter en riktig skitdag, för att inte säga skitperiod, står jag inte ut längre.

Det finns bara en sysselsättning som kan rädda mig: fisket – helst av allt sutarfisket, och då snackar vi flötmete. Den inre friden av att stillsamt sitta där tittandes på en flötestoppens plötsliga rörelser, vaggande vasstrån eller bubblandae, rullande fisk, det är själavård om något. Man tillåts försvinna bortom tid och rum och få andra fiskeformer kommer i närheten av att känna sig så ett med naturen. Det är den bästa terapi jag kan få. Att det är första veckan i juni och därmed helt rätt tid att försöka fånga en stor sutare gör inte saken sämre.

Lagom tills jag entrar sjön försvinner solens röda himlakropp bakom trädridån i väster, och den korta juninatten kryper sig på, råkall och fuktig.

Ikväll blir det inte tal om fiske. Kropp och huvud är helt slut och jag nöjer mig därför med att endast förbereda allt inför morgonen. Mörkerfiske är sällan särskilt givande heller för den delen. Startskottet går i gryningen och förhoppningsvis kan jag slumra ett par timmar i båten innan dess. Sakerna lastas i min flatbottnade roddbåt och jag skjuter ifrån land.

Helt ljudlöst glider båten ut över sjöns stilla yta. I samma stund som det första knarrande årtaget ekar i

”Flötet reser sig och jag krokar instinktivt.

Då exploderar vattenytan...”

Sutarmums...

Nu är hugget nära, sutarnas ätarbubblor närmar sig betet...

försommarnatten, släpper alla spänningar. Jag pustar här års, innan lek, då de romtyngda honorna har fler ut och all stress och allt vemod är som bortblåst. munnar att mätta. De uppskattar nu din generositet lite extra! Jag blandar upp rejält med krillmix: ett Tanken slår mig; det var allt för länge sedan sist... ströbrödsbaserat mäsk, fyllt med godsaker, som skördat fler stora sutare än jag kan räkna till. Till detta Fjäsk och mäsk Innan det är dags att slumra till ska här mäskas. tillförs rikligt med småpellets och massvis av kokta Förhoppningsvis kan det få passerande fisk att hampfrön. De små fröna har jag krossat. De tycks ha en särskild dragningskraft och jag vill därför inte stanna upp och hålla sig sysselsatt i sitt letande tills fisket påbörjas i gryningen. Vad man mäskar med är låta dem ”ta över”, utan istället bli ”ett med mäsket”.

Allt samman blandas upp, lagom bindande med en smaksak. När man fiskar sutare finns egentligen bara en regel - att inte snåla med godsakerna! Det är kokvattnet från hampan där mycket fetter samlats stora fiskar som gillar mkt mat. Istället bör man tänka efter att fröna spruckit sönder under kokningen. ”ju större insats, desto större chans till drömfångst”.

Tillsammans bildar ingredienserna en lagom matig mix som kommer hålla fisken kvar på platsen, utan Faktum är att det som oftast stämmer. Inte minst så

att för den delen mätta för mycket. Det ska vara lockande och attraktivt, men samtidigt har jag en tanke om att det ska funka som en transportör fram till krokbetet. Därför försöker jag alltid att tillsätta en liten andel av mitt tilltänkta krokbete i mäsket.

För dagen blandar jag därför i några nävar majs, då jag tänkt fiska det i kombination med en livlig mask.

Hade jag tänkt fiska med räka hade jag kunnat mixa i räkor och fuktat upp med räkspad istället. Ni förstår principen. Min uppfattning är att animaliska, mer proteinrika beten, generellt sett fiskar bäst under vår och försommar, medan majs, bröd och andra beten med mer kolhydrater i, fiskar ännu bättre på sommaren. Kanske är den naturliga förklaringen att

”De rubinröda ögonen vädjar om att få simma tillbaka och jag ger henne friheten åter. Det är en mäktig syn att se henne på det grunda vattnet, innan hon aningen disorienterad drar ut mot djupet igen...”

de behöver mer snabb energi efter lek, medan de är i behov av mycket proteiner för att kunna producera livskraftig avkomma tidigare på året? Värt att ha i åtanke är det hur som helst. Jag kramar några knytnävestora bollar och kastar ut på den första av de två tilltänkta platserna. I mörkret målar jag upp en bild av hur de i perfektion dalar mot botten och sprids symmetriskt.

Bunden till vegitation Dagens båda platser är noga utvalda. De skiljer sig mycket i utseende, men bygger efter samma enkla principer – de ligger i anslutning till vegetation. På ett eller annat sätt vill jag alltid fiska sutare kring vegetation. Däremot är detta inte alls detsamma som att det måste sträcka sig över ytan - långt ifrån!

Det kan lika gärna vara lite grönt över en annars kal botten, som ett näckrosbälte eller en stubbvass.

Varför då? Svaret är för mig enkelt: här finner dom både mat och i viss mån också skydd.

Den första platsen, som är tänkt att fiskas senare under morgonen, är en öppen flik mitt i ett större vegetationsbälte. Här är det runt 2,5 meter djup och naten och näckrosornas skuggande bladverk bildar ett sammanflätat, skyddande tak. Här uppehåller sig fisken troligen under hela den ljusa delen av dygnet. På platser som den här kan man vissa dagar ha bra fiske även mitt på dagen. Plats nummer två däremot är ett grundområde som på de flesta ställen bara är en halvmeter djupt och hela botten täcks av mossliknande växter. Här känner sig fisken blottad om dagen, men så fort solen gått ner kan de inte hålla sig borta. De vet att hela området är som ett dukat bord av snäckor, diverse sländlarver, sötvattensmärlor och annat sutar-snax. Efter en varm, solig vårdag som den här är den dessutom extra uppvärmd. Här tänker jag därför påbörja mitt fiske, tills solen gått upp, eller aktiviteten avtagit.

Jag kastar även här ut några nävar mäsk. Jag siktar in mig på kanten ut mot djupare vatten. Här lär

Sveriges vackraste fisk?

”Jag pustar ut och all stress och allt vemod är som bortblåst.

Tanken slår mig; det var allt för länge sedan sist…”

fan är klockan?! Den visar på halv fyra och det är hög tid att börja fiska. Nog för att mörkerfiske varken är någon favorit, eller sällan det mest effektiva, men detta var i längsta laget… Aprikosfärgad horisont och allt mer blånande himmel tyder på att gryningen är på intågande. Dubbelkoll av fiskedjupet visar att allt är i sin ordning. Man kan aldrig vara för noggrann med detta. Bökandet från stora sutare ändrar snabbt om i topografin – något jag råkat ut för flera ggr. Att då inte ha beten där man tänkt ha det vore allt annat än lyckat. Jag fiskar nu som oftast med betet strax över botten. Detta görs därför att jag tror sutaren lättare dras till något iögonfallande. Som kvinnor dras till smycken, dras sutaren och dess nyfikenhet Gryningstimma mot det som sticker ut på mäskplatsen. Två mindre Med ett ryck vaknar jag till. Ljudet av tungt rullande mäskbollar dalar mot botten och det är dags att fisk blir min väckarklocka. Hur länge har jag sovit, vad börja fiska. På med ett par livliga lövmaskar och ett dem patrullera innan hunger och mod får dem att ta klivet upp på själva flaket. Det blir på så vis en given fiskeplats. Båten ligger ankrad på lagom avstånd från mäskplatsen, si sådär 10-12 meter ifrån.

Innan det är dags för någon timmas sömn lodas platsen upp, och jag känner mig förväntansfull inför morgonen. Sedan fäller jag upp min stol, sätter mig till rätta och slappnar av. Tankarna går till gamla fiskeminnen, bubblestråk och hårt kämpande fiskar.

Jag blir alldeles varm inombords. Några få andetag senare, somnar jag in tillsammans med morkullor och fladdermöss, vars ljud avlöser varandra denna juninatt.

majskorn över krokspetsen. Detta är en kombination som gett mig många stora sutarhonor genom åren som hängiven flötmetare. Dessutom funkar majskornet utmärkt som “stopper” för masken. Inte bara från att ringla av kroken utan den får också svårare att gömma sig på botten med det gula kornet i släptåg. Jag kastar förbi mäskplatsen och vevar sedan in betet över platsen - allt för att inte skrämma ätande fisk inne på det grunda vattnet.

Dessutom vevar jag ner linan under vattnet och slipper på så vis mycket påverkan av ytströmmen.

Jag söker av grundflaken med mina sömndruckna ögon och kan till min belåtenhet konstatera att det varit fisk inne under natten. Flera områden med skumliknande bubbelstråk ligger kvar över vattenytan. Efter att ha spanat ytterligare en stund kan jag också konstatera att nya bubblor ploppar

upp på ett par platser. Det dröjer heller inte länge innan första fisken letat sig fram till min mäskplats.

Kanske har han eller hon redan ätit rent den tidigare under natten? Bara sutaren vet… Det bubblar frenetiskt och det är lätt att följa fiskens förflyttningar, om än med en viss fördröjning.

Allt eftersom den närmar sig mitt bete stiger pulsen.

Sakta passerar dock fisken förbi betet och retligt vispar den till mitt tackel med stjärten, då den passerar. Jag kastar ut en mindre mäskboll för att dra dess uppmärksamhet åt rätt håll. Som en hund apporterar en pinne, vänder den och bubblar åter precis vid mitt flöte. Två rejäla gupp och sedan går flötet under. Det tar tvärstopp i krokningen innan den sätter fart. Jag har inte en chans att stoppa den urstarka fisken. Åter blir jag påmind om dessa fiskars enorma styrka när de spänner musklerna och utnyttjar sina stora fenor maximalt. Under ett par minuter går den och bara stonkar utanför kanten.

Varje gång jag med extra hård press försöker lyfta den över kanten så svarar ”hen” med att ta ett par meter lina på nytt. Till slut ger fisken upp och sakta kan jag få in meter för meter. I vattnet uppenbarar sig en mörk bred skugga.

Den är stor! Väl i håven kan jag skåda en otroligt välskapt fisk. Vågen visar strax över 3kg och morgonen är räddad. Det badtempererade vattnet gör att hon för ett ögonblick värmer mina frusna händer. De rubinröda ögonen vädjar om att få simma tillbaka och jag ger henne friheten åter. Det är en mäktig syn att se henne på det grunda vattnet, innan hon aningen disorienterad drar ut mot djupet igen.

Just detta är en av alla tjusningar med den här typen av fiske. Att den rofylldhet och det stillsamma med att iakta ett flöte på en spegelblank vattenyta så snabbt kan förvandlas till action, för att sedan lika fort återgå till totalt lugn igen. Leendes för mig själv kan jag konstatera att detta kan bli en rolig morgon.

Hon lät sig luras – som så många innan henne – av

Mission accomplished!

tricket med den lilla mäskbollen. Sutarna tycks alltid dras till sista ilagda mäskbollen och på så vis kan man gång på gång försöka styra dem mot sitt krokbete. Lagom till att jag kramat ett par nya mäskbollar och höjer blicken, ser jag att det redan bubblar på nytt över fiskeplatsen. Sällan upplever jag att en drill stör platsen, snarare tvärtom! Det grumlar ofta upp och dofterna från mäsket sprids, vilket tycks ha en lockande effekt.

Delad glädje är dubbel glädje...

Morgonmagi Solens första strålar letar sig ut över sjön och äter upp dimslöjorna i takt med att klockan tickar. Jag tuggar i mig en välförtjänt äggmacka när något plötsligt blänker till i ögonvrån. Inne på flaket uppenbarar sig en stjärtfena stor som en pizzaspade.

På det halvmeterdjupa vattnet kan jag följa inte bara en, utan två stora fiskars framfart i jakt på naturliga godsaker. Som betande klövdjur över Afrikas savanner, förflyttar de sig över sjöbotten i lodrät position. Ett äkta naturskådespel som värmer i en sann naturromantikers själ. Frågan är bara hur jag ska presentera betet utan att skrämma fiskarna? Valet blir att doppa bete och lite mäsk ett par meter framför och sedan hoppas att de inte ändrar riktning.

Då jag inte kan avgöra exakta djupet, byts mask och majskorn ut mot en brödbit, rullad i mäsk. Brödkulan, med dess låga densitet kommer förhoppningsvis lägga sig ovanpå bottenvegetationen. Sagt och gjort. Försiktigt doppas betet ut i närheten av lite utspritt mäsk. Minuterna går och de båda sutarna närmar sig så sakteliga. Jag ser hur den största får vittring av betet och närma sig så smått. Ska det vara så enkelt, frågar jag mig själv? Strax därefter får jag svar på min fråga. Flötet reser sig och jag krokar instinktivt. Då exploderar vattenytan. Den överrumplade sutaren får fullkomlig panik på det grunda vattnet och den gör allt den kan för att komma därifrån. Rullen skriker. Smått chockad står jag o ser 5,10, ja 15 meter lina lämnar rullen. Slutligen

har jag vänt på fisken och kontrollerar åter situationen. Det hela blir ännu häftigare då jag i det klara vattnet kan följa fisken med blicken. Den stora sutaren fajtar hårt hela vägen fram till håven. En mäktig fisk omsluts av håvnätet och jag kan pusta ut efter min sjukaste sutarfajt någonsin. På avkrokningsmattan avtecknar sig en enorm fisk.

Måtten 59cm i längd och 47cm i omkrets vittnar om en fisk kring 3500g. Det visar sig stämma bra. En snabb bild och hon är i vattnet inom ett par minuter.

I samma stund kan jag addera ett fiskeminne för livet. Jag synar mitt tackel som man bör göra efter varje drill, den lätta utrustningen pressas hårt och det krävs att en lina i diameter kring 0,20mm är felfri

för att stå pall mot dessa grönbruna muskelpaket.

Nästa möjliga fisk ska inte ha bättre odds än den första att slå sig fri. Allt ser dock ut att vara i sin ordning.

Platsbyte Solen står allt högre på himlen och det tidigare så välbesökta grundområdet tycks vara som förbytt.

Snabb förflyttning mot djupare vatten och åter tänds hoppet. Bottnen här är jämn och ren. Jag ställer in djupet så att betet står på botten och flyttar sedan ner ett blyhagel närmare kroken. Detta görs för att även kunna urskilja ett så kallat lyftnapp. Jag kastar i en näve mäsk och sedan i med betet. Flötet guppar

och far fram o tillbaka. Med en suck konstaterar jag att mäsket även tycks lockat in småfisken.

Plötsligt slutar pillnappen och det dröjer inte länge innan ätbubblorna spricker på vattenytan. Fisken tycks ha hållit sig i området och nu är dem glada över att väntans tider är förbi. Ytterligare ett par fiskar passerar platsen och kanske är det den ökade konkurrensen som får en av dem att plocka upp betet. Flötet lyfts flera cm och jag krokar fisk nr tre!

Tungt och sävligt går den och stöter längs botten, så som de stora honorna brukar göra. I flera korta rusher tjurar den sig längre och längre in i skiten.

Lindare… Skomakare… mumlar jag. Namnen har under historien varit många på denna art med förkärlek för att sno in sig i allt den kommer åt.

Tids nog ger även denna upp. Tydligaste tecknet är att som alltid att dom släpper efter och låter sig pressas från botten – en position som de alltid håller in i det längsta. En otroligt kort men tjock fisk bryter ytan. Med sina 52cm tynger den ändå vågen till 3,300g och morgonen är fulländad. Med största varsamhet återutsätts den romfyllda fisken och därefter bestämmer jag mig för att bara smälta morgonens intryck och ta mig tiden att njuta. För en gångs skull tillåta sig själv att vara 100% nöjd. Jag reflekterar inte bara över fångsterna utan helhetsbilden. Hur jag mår nu, kontra i går kväll t ex.

Tänk vad lite fiske kan göra med en…

Alla har vi förhoppningsvis platser, aktiviteter eller personer som på något magiskt sätt alltid kan få en att dränera kropp och själ på allt ont. Med så nära magi vi kommer, kan dessa på något förundrande sätt få en att vända blad och må bättre med det samma. Jag har uppenbarligen hittat rätt. När jag nu lämnar sjön är jag säker på ett par saker.(1) Att denna morgonen kommer förbli svårslagen. (2) När jag återvänder, kommer det åter igen slå mig att det var allt för länge sedan sist…

”The eye of fire”...

Färgernas betydelse under ytan

Text & Foto: Uli Beyer Översättning: Sebastian Wiman

V

ad ser de egentligen fiskar i vattnet? Kan de känna igen färger? Är det möjligt för dem att se färger under vatten alls? I många decennier har sportfiskare frågat sig dessa och liknande frågor, och så gjorde också jag. I denna artikel kommer jag att berätta om mina observtioner i ämnet och vilka mysterier jag lyckades lösa!

Alla rovfiskar går att lura med rätt bete, ibland är även färgen en avgörande faktor menar Uli.

För ett par år sedan blev vetenskapen om färger under vatten min andra hobby. Ju mer man lär sig om detta fascinerande ämne, desto mer fisk kan man fånga. Det är därför inte konstigt att så många sportfiskare är besatta av olika färger på sina beten. Men nu kanske vissa av er tänker: “En till som försöker förklara, nej inte igen. “, men jag lovar dig ett rejält uppvaknande!

Ljusvågor under vatten Allt började för ett par år sedan när jag blev intresserad av ljusabsorption i destillerat vatten. Vissa enskilda färgerna försvinner med ökande djup i enlighet med ljusets våglängd. Den första färgen att försvinna är rött, följt av orange. Gult, grönt och blått, lila och ultraviolett är ljusvågor med särskilt mycket energi.

Tack vare detta är dessa färger kapabla att nå längst ner i djupet, och även tvärgående genom vattnet.

Trots denna kunskap var det mycket svårt för mig att överföra den till sportfiske, och användningen av olika färger där. Varför högg t.ex. gäddorna från “Bodden” så bra tidigt på morgonen, på de rosa betena?

Det gick tvärt emot teorin. Dessa gäddor högg alltså på beten vars färger borde vara väldigt svåra, eller omöjliga för dem att se.

Till slut var det en professor vid namn Dr. Karl-Otto Rothaupt från Limnologiska Institute vid universitetet i Konstanz, som ledde in mig på rätt spår. Han bekräftade min teorier om gröna och gula beten, och han gav en förklaring som löd: “Vattnet i våra vattendrag är inte destillerat, det finns en hel del

organiska och icke organiska ämnen i olika blandningar. Allt detta omkringflytande material fungerar som ett färgfilter, detta syns också på fotografier, och våra vetenskapliga analyser visar att gröna och gula färgskalor är särskilt bra våglängder i många typer av vatten i Tyskland.”

Jag visste nu att gröna och gula beten ofta syns bra, men jag visste också att blått och violett är mycket energirika och att de därför syns på långa avstånd i klart vatten.

detta. Ljuset ger fantastiska effekter i kombination av fluorescerande färger. Plötsligt stod det klart för mig, nu skulle mysteriet med färger få en lösning.

Den röda färgen som försvinner snabbt, men som fisken ändå hugger på. Den nästan osynliga orange som ändå var så underbart bra. “Bodden-gäddorna” som tog de rosa betena så frenetiskt i den tidiga morgonen. Alla dessa framgångsrika färger hade en sak gemensamt: De var inte normala färger, de var fluorescerande!

En spännande utflykt med UVA-ljus Violett, ultraviolett ljus - det är något speciellt med

Från och med då sprang jag runt i min fiskebutik med en UV-lampan för att försöka hitta fluo-

En svensk gädda tagen på artikelförfattarens favoritfärg i svenska vatten - Orange!

rescerande beten i hyllorna, allt till min kollegors stora nöje. “Där! Men detta är omöjligt!?” Jag hittade bara en obetydligt, fult, mörkbrunt drag, men det visade sig i ljuset av UV-lampan vara en superfärg.

Färgen “motoroil”, är en mycket populär färg i Amerika, men också ganska känd här i Europa, ofta använd i våra stora älvar samt i den grumliga Bodden. Var noga med att få den “riktiga” fluorescerande färgen av “Motoroil” om du letar efter denna färg. Det finns beten som ser nästan identiska ut, men som har väldigt olika egenskaper!

Hittills verkade det logiskt att använda ljusa chockerande beten i grumligt vatten för att säkra en viss

synlighet. Men “motoroil”? Denna obetydliga färg i starkt dagsljus, lyste upp i skenet av min UV-lampa!

Det var samma sak med färgen “japansk röd” - äntligen kunde jag avslöja hemligheten med dessa färger, åtminstone till en viss grad.

Effekten av fluorescerande färg Låt oss ta en närmare titt på fenomenet fluorescerande färg lite kort. Man måste först förstå den specifika karaktären av olika sorters ljus: Till exempel: Den blå våglängdens längdskala reflekteras för en normal blå färg, alla andra ljusvågor absorberas av olika föremål och är därför osynliga. Om du belyser

ett blått objekt med vitt ljus ser det likadant ut som om du belyste den med blått ljus.

Fluorescerande färger har en annan mycket spännande egenskap. Om en fluorescerande färg blir belyst av ljus, börjar elektroner att svänga och färgen liksom lyser upp. UVA-ljus är osynligt för oss, men får fluorescerande färger lysa upp med sina “riktiga” färger! Den stora skillnaden mellan fluorescerande och normala färger är “glödeffekten”, vilken gör osynligt ljus, synlig. Du ska inte blanda ihop detta med det som kallas, “fosforescerande”. En fosforescerande färg lyser längre, även efter det att ljuskällan är borta.

En sådan färg är självlysande, och sparar alltså ljusets energi för en stund. Med en fluorescerande färg kan du inte se effekten längre efter att ljuskällan är borta!

Jag fotograferade tre olika beten för en mer exakt demonstration:

Bild nr. 2.

Den andra bilden föreställer samma tre beten, men som blir belysta med ett UVA-ljus. Nu kan man se att något händer - betena börjar att lysa, men vad händer när man stänger av lampan?

Bild nr. 1.

Första bilden föreställer de tre betena i normalt ljus.

Den faktiska färgen är obetydlig - viktigare är den fysikaliska effekten med de olika ljusen!

Bild nr. 3.

När ljuset är avstängt är det endast ett av betena som fortfarande lyser - det som är fosforescerande, eller självlysande om man vill. Detta kan vara lite för

1.

2.

ljust för många fiskar i sötvatten, särskilt när det blir mycket mörkt nere på riktigt djupt vatten. När UVAljus tränger ner så djupt är fluorescerande färger att föredra. Det starka sken från fosforescerande beten kunde lika väl tolkas som en varning: Om den lysande effekten är för onaturligt kan det skrämma bort fisken. Jag hade de bästa resultaten med självlysande beten då de flesta sportfiskare inte förväntar sig det alls:, nämligen i strålande solsken och ganska grumligt vatten!

3.

Fluorescerande färger börjar lysa betydligt starkare med UVA-ljus. I den ganska mörka undervattensvärlden, och då särskilt i skymningen och i stora djup, gör denna egenskap fluorescerande beten särskilt fångstrika. Detta eftersom de visar upp sig mot bakgrunden mycket bättre än beten i normala färger.

Det skapar mer uppmärksamhet än andra beten.

“På natten är alla katter grå”, så är det då den mest färggranna katten som får mest uppmärksamhet?

Jag tror att en fisk lägger märke till ett färgglatt bete liksom vi skulle lägga märka till en färgglad katt jämfört med en grå.

Med en UVA-lampa kan vi upptäcka fluorescerande färger enkelt och samtidigt kan vi förutbestämma den optimala betesfärgen för vårt sportfiske. Varje vattendrag har sin egen karakteristiska färg, många olika nyanser finns. Djup-blå, grön eller brunaktig är några exempel. Dessa karaktäristiska nyanser talar om vilka våglängder på skalan som särskilt effektivt transporteras genom vattnet, och vi behöver sedan bara en fluorescerande färg med en något kortare våglängd än den just den nyansen.

Beten i dagsljus För att visa dessa effekter igen hängde jag en massa olika gummibeten på en tavla. På det första fotot här till höger syns gummibetena i vanligt ljus. Var extra uppmärksam på de olika röda och orange färger...

Nederst till vänster är en av dessa hemlighetsfulla “motoroil”-betena som alltid fångar mycket bra i grumliga och mörka vatten lustigt nog!

Beten i UVA-ljus Om du lysa dessa beten med UVA-ljus får du förklaringen. Som ni kan se har jag sorterat betena uppifrån och ner. Överst, lysande blå, här hittar du de färger som fungerar bättre i klart och på grunt vatten. Nederst syns beten som fungerat bättre i mörka, dunkla och djupa vatten. När det gäller detta så är effekterna är faktiskt logiska - eller inte??

Fluorescerande orange är en bra färg i Sverige menar artikelförfattaren

Denna fantastiska gädda som ni ser på bilden, högg efter att jag hade gjort några “teoretiska överväganden”. Det var i inloppet till en vik i Sverige, och i detta mycket mörka vatten var sikten i bara omkring en halvmeter. De vanliga betesfärgerna misslyckades helt! Det visade sig senare att i denna vattentyp reagerade gäddorna positivt på orange färg. Förmodligen var det den optimalt synliga färgen för dessa rovdjur, eller kanske bara den mest attraktiva färgen under omständigheterna. Hur som helst verkade teorin fungerade här. Jörg, som var i samma båt, började få panik - han hade nämligen inga orange beten med sig. Det var en mycket fluorescerande jigg från Action Plastics som hade fiskat bra. Själv hade jag inga andra liknande beten med mig heller, eftersom de beten som jag fiskade med var en av dem på tavlan som jag fotograferade tidigare.

Det är ingen mening att välja ett fluorescerande blått bete i en grön-skimrande sjö, för då finns det inget lämpligt ljus för att få betet att lysa upp. Ett fluorescerande gult bete lyser dock klarare än alla andra färger. Om vattnet är mer brunt fungerar en fluorescerande orange sannolikt bäst. Och nu börjar du kanske att förstå varför även en onaturlig fluorescerande rosa kan vara så fångstgivande?

Fluorescerande rosa ligger nämligen i slutet av det långvågiga ljusområdet i vårt färgspektra, och är den färg som fungerar oftast. Detta tack vare att färgens våglängd finns kvar när allt ljus med kortare ljusvågor redan har absorberats.

Dykningsexperiment i havsvatten Självklart kan du lära dig allt i teorin, men att verkligen få se effekterna är mycket mer imponerande. Jag förberedde ett antal beten som jag tog med mig till Indonesien under en dyksemester. Människorna där skrattade gott när jag tog fram min mapp med gummibeten med mig på en dyktur.

Men resultaten var imponerande eftersom färgerna

Fluorescerande rosa fungerar ofta i gryningen! Framgången visar att teorin fungerar i vattnet! Här är en stor jigg i fluorescerande rosa, som en vacker gädda föll för.

förändrades avsevärt ju djupare i vattnet de kom.

Jag märkte särskilt hur stabila de fluorescerande färgerna var, och detta bekräftar även mitt tidigare experiment och hur långvariga flourescerande färger är på stora djup och i mörker. Fluorescerande färger fungerar mycket bra som “synlighetsförstärkare” under tuffa förhållanden. Vissa grossister drar nytta av denna kunskap och erbjuder speciella färgpennor et.c., så att du kan ge dina beten en flourerscerande effekt. Enligt min mening är detta onödigt eftersom man ofta förvarar sina beten huller om buller. Om du förvarar fluorescerande färgade beten i gult, rosa eller grön, tillsammans med vita beten, färgar de fluorescerande färgerna av sig påde de vita eller ljusa betena på nolltid.

Chartreuse med glitter och en flourescerande effekt är en effektiv betesfärg vid fiske på morgonen i vissa vatten.

Fluorescerande färg är bäst på morgonen Med en del UVA-ljus kan dock denna effekt vara kontraproduktiv. Till exempel när vi fiskar gäddor i Bodden på sommaren får vi ganska bra på fluorescerande rosa tidigt på morgonen. Lite senare fångar vi bra på beten i “Eldgult” och “Chartreuse glitter” (båda fluorescerande färger). Senare på morgonen fungerar dessa färger inte alls. Plötsligt fångar diskreta, naturliga färger fler gäddor, och eventuellt fungerar t.ex. mörka nyanser av blått beroende på vattnets grumlighet.

Inte bara molnen påverkar hur färger uppfattas, solens postiion och vinden har också stor betydelse. Ju mer solljus som träffar vattenytan, desto mer av sitt ljus reflekteras direkt därifrån. Detta resulterar i att det blir mörkare i djupet. Ju blåsigare det är, desto mer ljus som träffar ytan reflekteras. Alla som dykt i klart vatten vet att, utan en ficklampa får allt vatten en nyans av grönt eller blått väldigt snabbt. Dessa färger är alltså visuella på mycket stora djup och är alltså ett bra alternativ när det kommer till färg på beten i vissa vatten. Undervattensexperiment på olika djup visar skillnaderna mellan flourescerande och normala färger påtagligt. Fluorescerande färger

syns fortfarande vid 30 meters djup, i motsats till normala nyanser av rött och orange som försvinner mycket snabbt.

1. Bilder på beten vid dykning Först och främst tog jag bilder på mina gummibeten med en blixt så att alla färger kan ses perfekt. Det finns olika nyanser av rött, orange, gult, grönt och blått. Sen dök jag - utan extern ljus. De förändringar av färgerna jag sedan såg var svindlande!

1.

2.

3.

4.

2. Ljus på 10 m Redan på 10 meter börjar flera färger försvinna. Titta noggrannt på ryggen på jiggen högst upp till höger!

Den röda färgen har redan förvandlats till en mörkbrun färg. Den röda färgen på den fjärde jiggen nerifrån i vänstra raden saknas också. Titta sedan på den tredje och fjärde jiggen uppifrån i samma rad! Den första av dem fluorescerande orange jiggarna lyser fortfarande djävulskt - men den orange linjen på den fjärde inte är fluorescerande, och därför helt borta.

De “normala färgerna” som t. ex . den gröna ryggen på den andra jiggen uppifrån i första raden är kraftigt nedtonad.

3. Ljus på 20 meter Nu 20 meters vattendjup! På det här djupet påverkas färgern på ett sätt som skulle göra en tvättande husmor galen: färgerna bleknar mycket, en del av dem försvinner helt. Andra är dock fortfarande kvar, medan vissa färger syns betydligt sämre. Kanske kan du lista ut orsaken till det?

4. 30 meters djup - mycket ljus På 30 meter vattendjup - Jag fick inte gå djupare!

Fenomenet kan dock upprepas för evigt. Här kan du se färgerna som jag såg och fotograferade dem på 30 meters djup. Vissa färger är blågröna, somliga är fortfarande mycket synliga medan andra är nästan oförändrade, och det är naturligtvis alltid de fluorescerande färgerna! Av denna anledning har många dyk-dräkter fluorescerande ränder. Våra ögon, liksom ögonen på exempelvis en gös, känner igen nyanser av gult mycket bra. På grund av detta används ofta gult på dyknings-dräkter och olika fiskedrag...

För mig är det faktum att många färger ändras till svart eller “matt/färglös”, väligt spännande, medan enstaka normala, och alla fluorescerande färger, nästan inte förlora sitt utseende även på stora avstånd...

Abborre på hela 51 cm tagen på en färgstark shadjigg...

Under vattnet i sjön Möhne och floden Ruhr Jag upprepade experimentet från havet, i sötvatten där sikten var betydligt sämre. Allt som händer med färger i djupet av havet, sker även i sötvatten men på grundare djup. Färskvatten är nästan alltid betydligt grumligare än havsvatten på grund av olika omkringsvävande partiklar. Dessa partiklar utgör ett färgfilter som är starkare och sikten för rovdjur är därför sämre. Ännu viktigare: färgerna försvinner inte i sötvatten i samma ordning som i havet. Beroende på kombinationen av de omkringsvävande partiklarna kan detta variera.

I mycket klart vatten försvinner färgerna på samma sätt som de gör i havsvatten: först de röda färgerna sedan orange och sedan grönt, blått och violett.

Orsaken till att olika färger tränger genom vattnet i olika grad i sötvatten, handlar i grunden om att mikroorganismer, alger, växtplankton och andra partiklar finns i vattnet. Eftersom vattnet innehåller dessa partiklar skapas en ljusfilter-effekt som uppträder på Orange fångar ofta mycket bra samma sätt som i fotografering med färgade filter. under vintern. Ljus absorberas inte bara vertikalt utan även horisontellt.

Gröna eller gula filter gör att det i allmänhet är grönt Ett rött bete på en meters vattendjup och gult som tränger djupast ned i vattnet och inte är fortfarande synlig som ett rött bete t.ex. blått. Detta är mer påtagligt på sommaren när när jag är rakt framför den, detta ändras det är många av dessa organiska partiklar i vattnet. dock om jag backar tillbaka lite. Den röda När de dör blir andra färger mer intressant: röd, orfärgen upplevs då som brun och slutligen ange o.s.v. Därför är röd, orange och rosa färger bra som svart. från hösten fram till maj månad. Då fångar de extremt mycket bättre än andra färger. Detta beror inte Vissa experter menar att denna horisontella på att rovdjuren inte ser de andra färgerna, utan för förändring av färger kan skrämma bort en del att de älskar nyanser av rött när de är synliga! fisk när de börjar en attack från avstånd. Detta är inte bevisat, och normalt sett ser sötvattenfisk bara på korta

avstånd. Det är svårt att föreställa sig, men synfältet för fiskarna i våra inhemska vatten kan sträcka sig bara några centimeter bort, och räcker oftast kortare än tre meter. Alltså, våra fiskars syn är kort, och på avstånd ser de alltså inte särskilt bra.

Med erfarenheterna från havet skapade jag en färgskiva med tårtbitar i olika färger, både vanliga och fluorescerande. Innan mätte vi endast på vilket djup de olika betenas färger var synliga, och kunde på så vis avgöra vilka av betesfärgerna som fungerade bäst. Genom att istället studera dessa färgskivor under vatten får vi en mycket mer pålitlig och exakt information. Det blir mer uppenbart vilka färger som i det aktuella ljuset faktiskt är synliga. Så sedan är det mycket lättare att välja “rätt” färg på sitt bete.

Skivan på en meters djup, bild nr.2 För mig är det häpnadsväckande hur oerhört snabbt färgerna förändras i floden Ruhrs vatten. Redan på en meters djup är ingenting som det var förut. Vissa färger börjar redan blekna ordentligt ...

2.

Skivan på två meters djup, bild nr.3 Hade du förväntat dig en så drastisk förändring redan vid två meters djup? Skivan flyttades lite - så de fluorescerande färgerna kan nu ses i övre högra delen av skivan. I den nedre vänstra delen har flera färger nästan försvunnit helt ...

3.

Så här såg det ut i floden Ruhr: Skivan utanför vattnet på bild nr. 1 Detta är skivan ovan vattnet. Alla färger är klart synliga - De fluorescerande färgerna är överst på skivanoch de normala färger är vid botten. Mellan dem är några vanliga färger som silver, guld, vitt och svart.

1. Även stora malar med dålig syn som lever i grumliga vatten reagerar positivt på florescerande färger.

Uli spinnfiskar dessa mäktiga varelser med vanliga gummijiggar!

Som jämförelse visar jag härnågra bilder från ett dyk i sjön Möhne i Tyskland (i oktober):

1.

2.

3.

4.

Från laxen finns särskilt spännande kunskaper att hämta, de ser grönt och blått mycket bra i havsvatten. Denna förmåga ändras dock under laxens lekvandring upp i älvarna. Ett par dagar efter förändringen från havsvatten till färskvatten äger en kemisk process rum i deras ögon, synen blir nu även

mottaglig för rosa färger. En möjlig orsak är att leken nu är viktigare för fisken än att skaffa mat, och många laxar har en lockande rosa-aktig lekdräkt. Det gör det begripligt varför dessa betesfärgerna är så framgångsrika. Laxen hugger då mer av aggression mot rivaler än från hunger.

Bild 1. En meters djup Det är lätt att se att färgerna i sjön, de är mer synliga än i floden Ruhr. På en meters djup kan man bara se att färgerna är lite blekare än ovan ytan.

Bild 2. Två meters djup På två meters djup börjar färgerna blekna ordentligt.

De fluorescerande färgerna är fortfarande ganska väl synliga, andra färger försvinner ...

Bild 3. Tre meters djup På tre meters djup är de fluorescerande färgerna fortfarande ganska lätta att se. De normala röda och orange färgerna är nästan borta. De normala gula och gröna färger är dock fortfarande relativt synliga.

Bild 4. Fyra meters djup Nu kan fantastiska resultat ses: Vattnet var ganska kallt och det var antagligen orsaken till att de fluorescerande nyansern av rött ändå gick att se bra.

De fluorescerande gröna och gula färger är väl synliga mot bakgrunden. Bortsett från dessa är bara silver och vit någorlunda synliga.

Vad kan en fisks ögon se ...

Fiskbiologer har upptäckt att ögonen på fiskar är mycket lika våra egna ögon i vissa avseenden. De flesta fiskar har en utmärkt förmåga att se färger på grunt till måttligt djupt vatten, förutsatt att deras livsmiljö inte är ett permanent grumligt vatten. Endast ett fåtal fiskarter med mycket grumligt vatten i sin livsmiljö (t.ex. havskatt) har en begränsad syn på färger.

Rovdjur i havet har mycket god syn i det blå-gröna spektrat, eftersom havet har den bästa täckningen för dessa ljusa färger. Gösen har istället mycket god syn i det mer grön-gula spektrat, men de reagerar mycket bra på alla fluorescerande färger.

s p i t

f

a r ö

a r y

F

ar

j l ä

tt v

t t ä

: r e

g r fä

1.

mer ljus ju h c o r vattnet ä att exJu klarare esto lättare är det ken is s, d a färger. F d som finn k li o d e a era m s avgör v a r e periment b r o s uset ab svis med g la och hur lj s r ö f a. Börja mörkblå som är br ka färger som lila, ör del ljus. mycket m r det finns en hel nä och svart

2.

Naturliga färger motsvarar den naturliga bytesfisken, ett bra val på grunt, klart vatten!

3.

pet, änger ner i dju tr m so s u lj re rt, Ju mind älja bland. Sva v tt a r e rg fä e odesto färr framför allt flu h c o r te k e ff -e era. vit, metallic tt rekommend a r ä h r ä r e rg rescerande fä

4.

Vatten skimrar vä ldigt ofta i vissa färger (havsblått, smaragdgrönt eller brunaktig gu l). Anledningen till detta är ljusvåg or, hur de bryts i vattnet och hur d et filtreras. Färgen på vattnet är en indikator för vilka färger som åt erges på djupet.

Vattenfärgen kan avslöja vilka betesfärger som kan fungera. Det är väldigt ofta ett bra val att ta samma färg på betet som färgen på vattnet , eftersom ljusvågo r med dessa färger tränger igenom va ttnet mycket bra.

Visit www.uli-beyer.com

VI TESTAR DAIWAS NYA VÄRSTINGRULLE

Text & Foto: Sebastian Wiman

E

fter regn kommer solsken, och efter Viento kommer Smak. Ja så är det i alla fall när Daiwa bestämmer sig för att förnya en av de populäraste vertikalrullarna i Norden.

Daiwa Viento blev omåttligt populär som exklusivt alternativ till den fullt tillräcklige lillebrorsan Daiwa Megaforce.

Gemensamt har givetvis dessa rullar den berömda och patenterade Twitchin´ bar-funktionen som hyllas av Nordeuropas vertikaltokiga sportfiskare. Daiwa Smak är givetvis inget undantag utan placerar sig som ännu en ättling av Twitchin´ bar-dynastin. Vad

är då nytt på nykomlingen? Ja, det undrade jag också. Vid första anblick ser man ju förstås tydligt att det inte är samma rulle, Smak har en fräsch och ljus design med lite hårdare, snävare linjer. Vienton var en skönhet dock, och Smak´s design känns mer som ett ansiktslyft för ungdomar som inte förstår att ”Fast and furious” faktiskt är en riktigt kass film.

Nåväl, så illa är det kanske inte, den är rätt fräsch, men dock ingen klassisk skönhet som föregångaren.

Nog om utseendet, vad har mer förändrats? Den ska enligt leverantörerna ha en lättare, borrad spole och väga mindre än sin föregångare tack vare komponenter och material av Zaion. Rullen

är för övrigt lägre än föregångaren Viento, och är nedsänkt för att omsluta rullfästet bättre. Smak får på så vis en lägre tyngdpunkt, något som är ack så viktigt vid vertikalfiske med dessa spinnrullar.

Smärtan i handleden brukar efter en hel dags fiske vara påtaglig, och även om samma fenomen uppstår med Smak, känns den aningen mer skonsam än den högre profilen hos föregångaren. Twitchin´ bar-funktionen ska enligt obekräftade källor vara förstärkt, men jag tycker att känslan snarare är tvärt om, lite mer ”glappig” och plastig än Vientons.

Förhoppningsvis är det bara det nya Zaion-materialet som kan upplevas som lätt plastigt, men känslan är

också viktig. Det är samma utväxling på Smak som Viento, men twitchin´ bar-funktionen verkar vara aningen mer effektiv på den nya versionen, och tar in några extra centimeter lina per tryck.

Bromsen ska också ha fått ett lyft och upplevs mycket riktigt som aningen mjukare och jämnare, dessutom har man designat ett nytt och läckert klickande ljud när bromsen justeras. Mmm, ljuv musik för en fiskenörd! Daiwa Smak väger ca: 210 gram och är därmed ca: 25 gram lättare än Vienton, men de har samma utväxling på 6:3:1 båda två.

Minstingen Daiwa Megaforce som är betydligt billigare än både Viento och Smak, och har en utväxling på 7:1:1 och tar därmed in mest lina per vev-varv av alla dessa tre ur Twitchin´ bar-familjen.

Dock är den inte begåvad med den låga vikten och samma kvalitet - bara en parantes.

Att fiska med Daiwa Smak är ingen konst, det är lika lätt som att fiska med föregångaren, själva fisketekniken kräver ju i sig ingen raketforskning direkt. Smak är en vinnare och ett bra alternativ för den seriösa vertikalfiskaren av tre anledningar.

1.

2.

3.

1. Vikten. Lägre vikt betyder mindre slitage på handled och arm.

2. Profilen. Den låga profilen gör att rullen sitter närmare spöet vilket mildrar balansproblematiken.

3. När Daiwa Viento nu fasas ut ur sortimentet finns det inget alternativ. Den är billigare än sin föregångare, och kommer med förbättringar som gör den prisvärd.

Känsla: 9 Komponenter/Material: 8 Funktion: 10 Utseende: 8 Slutbetyg: 8,75 / 10

PROVA FISKE FÖR ALLA NU!

ten aj

d d f ä a g

+

nr 3

e l l u r l e p s ha

99:+ porto 29 kr för premien

DE VÄR9:–

29

SVARA SNABBT! Vi har ett begränsat antal av rullarna.

201 2

gaäddfajten 2012

Fiske för Alla, Edge Flyfishing ,+FishEco och Sportfiskemässan har inför 2012 gjort en gemensam satsning på en helt ny typ av gäddtävling som ska göra det möjligt för som många som möjligt att delta och vara med och slåss om äran att vinna Sveriges första rikstäckande gäddtävling.

För mer info besök ->

www.fisheco.se

Ett fiske책r l채ngs

Vindelälven

Text: Stefan Ågren Foto: Stefan Ågren, Rolf Nylinder

+

MagazineFishEco intervjuar Stefan Ågren om filmprojektet, ”Ett år längs Vindelälven”.

Hej Stefan, det har varit spännande att följa filmerna från Vindelälven under våren och vad vi förstår har du varit inblandad i åtminstone fisket?

– Precis, eftersom jag fiskar konstant under sommaren och dessutom är vän med Rolf som har gjort filmerna föll det sig naturligt att jag hamnade framför linsen ibland.

Berätta gärna hur Rolf Nylinder fick idén att göra filmerna?

– Det pågår ett stort projekt som kom till med anledning av att äntligen lösa fiskvandringsproblematiken vid Norrfors, Umeälven som kom att heta Från Kust till Fjäll. I detta projekt finns en massa olika delprojekt varav jag själv är anställd till 50% i ett av dem. Där finns också medel avsatta till näringslivsutveckling där företagare kan söka finansiering till olika projekt som gynnar fisket i älvdalen. Det var just från dessa medel Rolf sökte från för att finansiera sitt filmprojekt.

Det låter som att ni har ett bra tänk och satsar mycket för att gynna fisket. Varför fick just Rolf möjlighet till detta projekt och ingen annan filmproducent?

– Tack, det känns bra att jobba med dessa frågor som både gynnar fisket men också själva fisken och naturmiljön. Vem som helst är välkommen att söka finansiering så det bygger inte på någon typ av upphandling eller liknande. Rolf hade helt enkelt gjort en seriös ansökan med en rimlig budget.

Till syvende och sist är det projektgruppen och länsstyrelsen som beslutar om projektet godkänns eller inte.

Äta eller ätas, här bjuds det på öringgodis!

Rolf l채mnar inget 책t slumpen, n책got som syns i de vackra filmerna om Vindel채lven...

Det märks i filmerna att det ligger många timmar bakom, kan du berätta hur Rolf har gått tillväga för att samla på sig allt filmmaterial?

– Rolf började sitt arbete redan i april med att både fånga lekande gädda och harr på film och sedan fortsatte han arbeta som en myra under resten av säsongen. Jag kommer ihåg att han så gärna ville ha laxhugg på film så han sökte upp ett gäng laxfiskare i Vindeln, som är ett bra laxfiskeställe ca 45 min från Umeå. Han provade att filma dem under väldigt tidiga mornar, sena kvällar och till och med nätter men de hade tyvärr otur med fisket när väl Rolf var där. Jag frågade en av killarna hur många gånger Rolf hade varit dit och han gissade på långt över 10 gånger totalt. Så det ligger väldigt många timmar, mil och ansträngningar bakom hans filmer. Det var bl a därför jag kände att jag var tvungen att följa honom till Gargnäs för att han tillslut skulle få en lax på film. Vi hade ju hört att man kunde tvärdra en fisk där.

Ja det låter som att han har lagt ner ett hästjobb.

Ni fångar en hel del fisk i filmerna och även stor sådan. Är det normalt i Vindelälven eller hade ni bara tur?

men nu fick vi ju en del stor fisk och det brukar alltid hjälpa till att locka en större publik att se på filmerna.

Just det, hur har responsen på filmerna varit och vad förväntar ni er få ut av projektet?

– Jag måste säga att responsen har varit väldigt bra. I och med att det är jag som har haft ansvaret att lägga ut filmerna har jag också kunnat följa t.ex. kommentarer som människor som skrivet på nätet. Peppar peppar, hittills har jag inte lyckats hitta en enda negativ kommentar och det måste vara ett kvitto på att filmerna är bra. Hittills har de tillsammans visats över 40.000 gånger och det ökar för varje dag vilket är otroligt roligt. Vi hoppas naturligtvis att sportfiskare världen över ska se att Vindelälvsdalen erbjuder ett fiske av världsklass och att det ska gynna fisketurismen i området. Våra fiskevårdsområden har fått utbildning i modernt förvaltningsarbete vilket i de flesta fall även märks i regelverket. Detta innebär att vi både bevarar resursen och att fler kan njuta av den i framtiden.

– Ska jag var ärlig så visste jag att Rolf hade en tuff säsong framför sig om det skulle bli bra material till filmerna. Ni vet ju hur fiske är, det är så många faktorer som måste stämma in plus att han måste vara där med kameran precis vid rätt ögonblick.

Vindelälven har alltid erbjudit ett bra fiske men det är först på senare år det verkligen har börjat hända grejer på riktigt. Det är ofantligt många vägtrummor, retaureringsinsatser, dammar och förvaltningsfrågor som har åtgärdats och nu börjar vi se resultaten.

Tack Stefan för din tid, det var intressant att få veta mera om filmerna. Du får hälsa till Rolf att vi på +MagazineFisheco har suttit spikade vid datorerna under våren och njutit av hans filmer och att han har gjort ett kanonjobb. Det är till och med så att redaktionen funderar på att åka upp till älven snart just på grund av filmerna. Men Stefan, den sista frågan. Om vi på redaktionen åker upp då måste du visa i vilken sjö du fick din stora öring i? Över min döda kropp! Eller okej då, om ni går med på att ha ögonbindel från Umeå så kanske vi kan hitta en lösning. Då räknar jag dessutom med att ni endast har torrflugor med er, annars får ni stanna hemma.

– Sen gäller det precis som i allt fiske att ha tur, både med tajming och att de stora är igång. Med lite otur inblandat kanske filmerna hade blivit ett fiasko

Då säger vi så. Om ni nu inte har sett filmerna så finns de inbäddade i detta nummer av +MagazineFishEco, ja, redan på nästa sida faktiskt! Se och njut!

HAVSÖRINGSDA X! BESÖK VÅR WEBSHOP

Ett fiske책r l채ngs A A Vindel채lven ILMERNN FFIL Del. 1

Del. 2

Del. 3

Del. 4

Del. 5

Del. 6

Albins tips för pelagiskt vertikalfiske Text & Foto: Albin Sharghi

1.Vart finner man de stora gösarna?

Platserna kan variera från månad till månad, vecka till vecka och ibland också variera från dag till dag. För att göra det enkelt för sig är det bäst att börja söka stor fisk runt/i de största djupen av sjön. Här finns största ytan för fisken att leva (minst konkurrans per volym av vatten). De stora djupområdena håller alltid stor fisk året runt och de håller alltid betesfisk.

På våren ska du söka av lekgrynnornas närmaste djupområde, här står ofta stora honor och väntar på rätt tillfälle att börja leka.

2. Vilket väder fungerar bäst.

Jag går ofta efter barometertrycket. Ett stabilt tryck under lång tid, vare sig det är lågtryck eller högtryck, är alltid bäst enligt mig. Snabbt stigande eller fallande fungerar inte lika bra. Du kan alltid få fisk men de där grymming-ekona vill oftast inte

nappa vid ostabilt väder. För att enkelt ha koll på trycket och övriga vädret, ladda ner appen klart. se eller windfinder till din smartphone. Studera vädret flitigt och försök att skapa en helhetsbild av hur vädret spelar in på fisket i just ditt vatten. Det är inte konstigt om du kommer att se ett mönster i när just de stora gösarna nappar! Tänk på att gösen är otroligt lynnig och har få och korta huggperioder de flesta dagar. Markera områden du sett stor fisk på och återkom senare för att prova igen, då kanske allt stämmer!

3. Hur ska man använda ekolodet?

Du måste lära dig hur en stor fisk ser ut på ditt ekolod annars är det lönlöst. Det är svårt att förklara det i text. En gös över 1-2 kg är på de flesta lod alltid grövre än ekot från jiggen när du står rakt över den.

Ett konkret tips är att ställa ner känsligheten på lodet så du slipper se störningar och mindre ekon.

Då kommer det bli ännu mer solklart när du väl går över en stor fisk. En annan inställning du kan använda dig av är manuellt djup; övre och undre djupskala. De översta två metrarna på en ekolodskärm är oftast helt ointressant då ytstörningar

Albin Sharghi med en gös på 7,65 kg fångad via pelagiskt vertikalfiske...

ständigt visas i överkant. Ställ övre djup på två meter. Ser du aldrig ekon grundare än ett visst djup, ställ övre gräns strax över det djupet. Anpassa den undre gränsen efter djupet på ditt vatten. Fiskar du inte djupare än tio meter, ställ undre gräns på tio meter. Mindre antal meter du har på visning på skärmen ger dig större (mer ”inzoomad”) bild. Detta gör det lättare att se ekon, speciellt om du har liten bildskärm.

4. Vilken utrustningen behöver man?

Utrustning till det pelagiska vertikalfisket efter gös skiljer sig från traditionell vertikal i det att du bör dimensionera upp dina grejer då vi snackar tunga fiskar med benhårda käftar som ibland vägrar låta sig krokas! Jag fiskar själv med ett 6’6” spö designat för bassfiske. Det har en kastvikt på ca 40-50gr. Betydligt kraftigare än de flesta vertikalspön. Det krävs för att kroka fisk när du fiskar med stora beten (som vi strax kommer till). Längden på spön till pelagisk fiske diskuteras alltid. Jag anser att man kan fiska med hur långt spö som helst så länge givaren är placerad under toppen på spöt. Ett alltför långt spö blir givetvis krångligt att kroka med men detsamma gäller riktigt korta spön. 6’6” (195cm), med kort Jag fiskar med 0,15mm. Färgen har inte den största bakhandtag, har fungerat klockrent för mig. betydelsen då du ska ha en fluorocarbontafs på runt en meter skarvad längst ut linan. Jag har dock en Till fiske efter stora fiskar som ofta hugger på kort förkärlek till vita linor! lina är det en rulle med extremt jämn broms som

gäller. Jag fiskar med Revo MGX. Den är också Beten till vertikalfiske finns i alla dess former och mycket lätt vilket inte är viktigt men ändå skönt. färger. Jiggskallar är också en djungel. Till pelagiskt Andra bra rullar är Daiwa Smak och Shimano Caenan. fiske fiskar jag enbart beten som har rak eller Hög utväxling på rullen är skönt så man snabbt får v-formad svans då dessa går fortare att släppa ner upp betet när man ska förflytta sig (vilket hela denna än shadjiggar. Skallen ska ha en grov vass krok och fiskemetod handlar om). 6,4:1 till 7,1:1 är exempel på väga minst 25gram. Jag fiskar nu enbart med 30hög utväxling.

40gr skallar med 4/0 - 8/0 krok beroende på vilken jigg som ska användas. Större jigg, mer motstånd, Normal lingrovlek till traditionellt vertikalfiske är tyngre skalle. Stingerkroken ska också vara grov så 0,08 till 0,12mm. Detta anser jag är alltför klent om att den dels inte rätar och dels håller under längre man fiskar med grova spön. Stor gös på kort lina står tid så du slipper byta. Drennan Carbon Trebles i strl stumt still vid mothugg så en tunn lina kan lätt brista. 4 är min mest använda stingerkrok. Till stora beten

Nu kommer hugget snart...

som 10” Fin-S krävs strl 2. Att veta i vilka förhållanden vissa färger och storlekar på jigg fungerar är omöjligt då det kan variera från dag till dag. För att göra det något lättare kan vi dela upp jiggarna i skrikiga/ fluoroscerande färger som syns väl och neutrala/ dova/naturliga färger som inte är lika påtagliga. Vi delar också in beten i små (4-6 tum) och stora (över 7 tum). * Skrikiga färger fungerar oftast bäst i klart väder och även i kallt vatten. * Dova naturliga färger fungerar bäst i mulet väder då det är sämre ljus. * I kallt vatten har små beten fungerat bäst. Stora beten har vi fått mycket bättre respons på i varmare vatten och på efterleksfiske.

Jakten har startat Prickskytte på högsta nivå Jimmy Lindahl, CWC fishing team

Jiggen släpps ner.

Fisken stiger och tar.

HUMMINBIRD EKOLOD FÖR VERTIKALFISKE. Inget annat ekolod klarar att separera fisk som Humminbirds färgekolod.

Följ jiggen och fisken i en klar och tydlig display. Humminbird ger dig möjligheten att lyckas med ditt vertikalfiske.

778CX HD

586CX HD

Läs mer på www.humminbird.com och www.comstedt.se

?

Är du redo

för årets största gäddtävling

FoTo KriSTiAn nilSSon

Fiske för Alla, Edge Flyfishing, +FishEco och Sportfiskemässan har inför säsongen 2012 gjort en gemensam satsning på en helt ny typ av gäddtävling som ska göra det möjligt för så många som möjligt att delta och vara med och slåss om äran att vinna Sveriges första rikstäckande gäddtävling.

Tävlingen arrangeras av:

annons

Vi tillåter bara catch and releasegäddor!

Konceptet för tävlingen är enkelt. Vi godkänner bara återutsläppta gäddor. Du kan fiska där du befinner dig, i dina egna hemmavatten eller på valfri annan ort. Man får alltså fiska var man vill innanför Sveriges gränser, både i sötvatten och i skärgården.

De fem personer som lyckas dra flest centimeter fisk på fem gäddor från den 1/1-16/9 2012 går till en storstilad final i Västervik i slutet av oktober 2012.

Vi lottar även ut en finalplats bland de 25 efterkommande i listan, så det blir totalt sex finalister. i finalen fiskar alla var för sig med en av tävlingsledningen utsedd guide och båt samt med utrustning som tillhandahålls av tävlingssponsorerna.

Fiske för Alla rapporterar från tävlingen med totalt sex tävlingssammandrag i de nummer som ges ut under tävlingsperioden. i samarbete med våra tävlingssponsorer kan man vinna fina priser i varje deltävling.

l

l

l

l

l

l

l

Förstapriset är en pokal samt ett resestipendium värt 50 000 kr som delas ut till vinnaren på Sportfiskemässan 2013.

Anmälan till tävlingen sker via www.fisheco.se Tävlingen sponsras av:

Edgesportfishing.se

l

l

Det är tillåtet att fiska i valfritt vatten inom Sveriges gränser.

l

Gäddan ska fotas tillsammans med en måttstock som gör det enkelt för tävlingsledningen att verifiera angiven längd. Ta gärna en poseringsbild för medialt bruk.

l

Båda bilderna samt information om fångsten laddas enkelt upp på tävlingssidan hos www.fisheco.se.

l

När tävlingsledningen godkänt fångsten registreras den och visas upp på sidan.

Det är enbart tillåtet att använda artificiella beten som exempelvis jerkbaits, skeddrag, gäddfluga, spinnare, jiggar, spinnerbaits och så vidare.

Tävlingsperioden för kvalet är 1 januari-16 september 2012.

Alla tävlar gemensamt och registrerar sina fångster allt eftersom. De fem fiskare som lyckats dra flest antal meter gädda på fem fiskar under den totala kvalperioden går till en gemensam final i Västervik i slutet av oktober 2012.

Man kan anmäla sig när som helst under tävlingsperioden och anmälan sker digitalt via tävlingssidan på www.fisheco.se.

Tävlingssidan uppdateras automatiskt på www.fisheco.se och man kan hela tiden följa vilka som har flest centimeter.

1a pris

50 000 kronor

Juryn på +FishEco har ensam beslutsrätt om vilka fiskar som ska godkännas eller ej.

Tänk på att ta så tydliga bilder som möjligt så att inga tveksamheter uppstår vid inregistreringen av din fångst.

För att en fisk ska kunna registreras måste den vara minst 75 cm. Mät fisken i hela centimeter. Är den till exempel 95,5 så blir den anmälda längden 95 cm. Vi godkänner återfångade gäddor, men inte samma dag.

www.edgeflyfishing.com och www.edgesportfishing.se tillhandahåller diskussionsforum för tävlingen på internet.

– Tillverka en svävande jigg

Text: Tobias Fränstam Foto: Knuts Conny, Alexander Neidestam, Rasmus Ljungqvist (Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Sportfiskarnas medlemstidning Svenskt Fiske Nr. 2 - 2012)

jukbeten av gummi är en av de effektivaste betestyperna inom gäddfisket idag och som stadigt växer i popularitet. Anledningen är för att de finns i alla möjliga sorters färger, former och storlekar. Det gör att betena i princip kan få vilka egenskaper som helst. Med ett mjukbete är det bara fantasin som sätter stopp för de variationsrika och effektiva tekniker som kan hittas på och utvecklingen har bara startat. Tobias Fränstam visar hur du gör.

När du fiskar sakta eller grunt, använd grov lina och tafs som pressar upp betet ur vattnet.

För många gäddfiskare är ett mjukbete eller en jigg ett förtyngt bete som ofta fiskas med en jiggskalle för att fiska av branter, grynnor och andra djupare områden. Vad få faktiskt vet är hur enkelt och effektivt det är att fiska mjukbeten på grundvatten och hur billiga och simpla dessa beten är att tillverka. ”Blekinge killer” Mitt experimenterande med svävande jiggar kom till under en höstvecka i Blekinge för många år sedan. Vattnet var lågt, vinden blåste från norr och gäddorna visade sitt absolut sämsta humör.

Efter mycket om och men visade det sig att det fanns gäddor att fånga i ungefär en vik av tio. Utan lokalkännedom var det omöjligt att förutsäga vilken vik gäddorna stod i. Den bästa taktiken var att täcka största möjliga mängd vatten, så noggrant och så snabbt som möjligt, till dess en plats med huggvillig fisk hittades. Taktiken innebar snabba drifter med elmotor eller vind. Det är knepigt att presentera betet på ett lockande sätt och samtidigt ha tillräckligt god beteskontakt för att hålla rätt djup och kroka vid eventuella hugg.

Under fisket grävde jag djupare i betesboxen, samtidigt som jag blev mer och mer missnöjd med de vobblers, tailbeten och jerkbaits som jag fiskade mig igenom. Antingen var betena för svåra att kontrollera under drifterna eller så råkade de komma åt vegetation under den bitvis okontrollerade

En billig svävande jigg är ett utmärkt betesval vid fiske från land eller där det finns mycket bråte som man kan fastna i.

Var innovativ på tävlingarna.

Visa gäddorna ett bete de aldrig sett!

Huka dig lågt, ha en linlängd längre än spöet och drilla vänligt men bestämt för att komma i position för gälgrepp. Hugg som en kobra när tillfälle ges!

hemtagningen och slutade fiska några meter in i kastet. Jag behövde helt enkelt ett bete som kastade bra, inte behövde fiskas särskilt aktivt, hade god krokningsförmåga och som inte slutade fiska trots att det bitvis gick igenom alger och sjögräs.

Vägen från tanke till handling var kort. En jiggskalle togs ut ur en jiggkropp och ett enkelt ståltrådsskelett skapades av en jerkbaittafs och träddes igenom jiggkroppen. Betet försågs med en trekrok på magen och fiskades oförtyngt.

Då jag började fiska med betet kändes det att jag var på rätt spår. Med detta bete kunde jag fiska snabbt och okoncentrerat. Betet höll sig på ett bra djup, fiskade som bäst under en princip rak inspinning med korta stopp och slutade inte fiska

om det kom emot vegetationen. Under de tröga förutsättningarna var det dessutom lättare att hålla fokus då man enbart behövde veva istället för att ständigt tänka på hur jerkbetet skulle dansa eller hur långa spinnstoppen skulle vara med vobblern.

Resultatet lät inte vänta på sig och jag kunde fiska snabbare och effektivare för att söka stora områden.

Plötsligt förvandlades den hittills sega fiskeresan med gränsen till blankpass två dagar i rad till ett dussintal landade fiskar de två åtföljande dagarna.

Allt tack vare att jag fann ett bete som jag kunde söka stora ytor effektivt med och som inte bröt ned min koncentration trots att det kunde gå flertalet timmar mellan kontakterna.

Blekinge killer, Team Pickerels vinnande taktik En svävande jigg är ett bete som inte enbart kan fånga stora och många gäddor, det var förmodligen en avgörande aspekt i den framgång vi hade under den senaste gäddfisketävlingen Abu Garcia Pike Open i Västervik i oktober.

Under två tävlingsdagar lyckades de flesta av de cirka 50 lagen knappt fånga mer än någon enstaka godkänd gädda. Desto bättre gick det för vårt lag som landade 17 godkända gäddor under tävlingen, där 16 av dessa fångades på olika varianter av grundvattensjiggar. Denna gång räckte inte storleken riktigt till för en vinst, men vi slutade på en tredje plats i lag och jag lyckades knipa den individuella segern för flest godkända fiskar.

Gör en ögla ytterst på pianotråden, bocka tråden 45° en kort bit från öglan.

Är jiggens buk spetsig, trimma buken platt för att förbättra pianotrådens fäste i jiggkroppen.

1.

2.

Klä pianotråden med plaströr för att förbättra betets hållbarhet och trä skelettet igenom jiggkroppen.

Avsluta det inre skelettet med en ögla på buken. Var noga med att skelettet är centrerat i jiggkroppen för bästa balans.

3.

4.

Montera fjäderring och krok. Betet fiskar bäst med en större trekrok som fästs med ena krokspetsen i jiggens mage.

Ett tips för grumligt vatten, montera en rasselkammare i jiggens svans eller kropp.

5.

6.

Förtyng jiggen enkelt och miljövänligt med en del av en skruv. Denna tyngd kan enkelt tas in/ur under själva fisket.

För extremt grundfiske, använd en tunn krok och en flytkula bakom nosöglan.

7.

8.

Material till svävande jigg Jiggkropp: Valfri (shadjigg, twintails, grubs) Krok: Trekrok Skalle: Flytskalle för grundfiske, i standardutförande ingen förtyngning Förtyngning: Skruv i buken för djupare fiske Skelett: Pianotråd och plaströr från tops Verktyg: Plattång, avbitartång

Tack till Tobias Fränstam m.fl. samt tidningen Svenskt Fiske för att vi fick publicera denna artikel.

Bli medlem i Sportfiskarna nu # Fiska Gratis Magasin # Svenskt Fiske # Bättre fiske

JUST NU – VOBBLER PÅ KÖPET! Storm Deep Jointed Minnow. 14cm, 25g.

Perfekt för gädda, gös mm.

ten aj

d d f 채 a g 201 2

ga채ddfajten 2012

The amazing art of

Mike Savlen

www.savlenstudios.com

Bland fuskredskap och traditionella metoder i Västerbottens skogssjöar...

Text: Stefan Ågren Foto: Stefan Ågren, Rolf Nylinder

Nja, det där med sjöfiske och båt har aldrig riktigt varit något för mig. Det har ofta förknippats med både haspelrullar och maskmete vilket har fått mången flugfiskare att rysa av kalla kårar bara av de själva orden. Kombinationen av flugfiske och ett verktyg för en annan variant av oss sportfiskare har alltid talat emot användandet.

Vi flugfiskare ska ju helst hålla oss till land och smyga långsamt fram efter de små mysiga skogsåarna under ljusa junidagar och inte fuska med hjälpmedel för att nå ut till fisken. Möjligtvis kan vi vada lite ibland för att nå ut till harrgropen eller för att komma åt laxen som alltid står på andra sidan älven. Men det är i de mindre strömmande vattendragen vi trivs som allra bäst när vi får krypa i snåren och myggen är som allra jävligast, speciellt då ytan fylls med dagsländor

och att en efter en plötsligt försvinner i ett stort glufs.

Ibland får man emellertid svälja sin stolthet och faktiskt låna ett fuskredskap från sina vänner.

Speciellt vid tillfällen där man har fått kännedom om sinnessjuka kläckningar av sjösandsländan i de Västerbottniska skogssjöarna. Naturligtvis så vakar oftast de stora fiskarna långt ute på sjön vilket gör landfiske omöjligt i många fall. Alternativen som kvarstår är då flytring eller båt, okej flytring är kanske lite mer true flugfiske men det är inte så dumt att sitta i en eka med en kaffekopp heller.

Jag hade ärligt talat aldrig varit på en riktig kläckning i en storfisksjö tidigare. Historier om att öringar som var större än gammelgäddorna i grannsjön bredvid som sökte på ytan hade man ju hört om, men många kändes tveksamma. En fiskehistoria tenderar att bara bli vackrare för varje år och fiskarna i dem tycks bara bli större och större. Den där Jakob Jonasson, ja ni vet han som alltid får megaöringar vart han än

fiskar, berättade en gång att han hade fått en öring på över 80 cm på torrfluga. Jag kände direkt att jag inte kunde misstro den gode Jakob. Att man skulle få se en öring i Jakobs kaliber käka på ytan kändes inte som en större sannolikhet men nog skulle vi ge det ett försök. Både från båt och från land.

Vi måste verkligen ha gjort något gott och samlat på oss en bra fiskekarma, för när vi kom fram till den första sjön låg det sländor precis överallt. När sedan vinden mojnade efter att ha kokat kaffe vid brasan gjorde inte saken sämre. Helt plötslig började våra innersta flugfiskedrömmar slå in, den stilla sjöytan började fyllas med vak. Eftersom vi också har börjat blivit rutinerade genom åren kunde vi också se att det var stor fisk som visade stjärtfenorna ute på sjön.

Dessa situationer kan som bekant leda till panik och apati hos människorna som får tillfälle att betrakta skådespelet. Den första frågan som börjar snurra i huvudet är om det verkligen händer eller om det är en dröm. Vi hade optimala förhållanden och det vet vi flugfiskare, att det händer inte särskilt ofta här i livet.

Väl ute på sjön var det svårt att navigera mellan alla vak och sländor. Vi upptäckte ganska snart att den bästa metoden var att sitta lugnt, snusa lite och bara avvakta tills en röding kom närmare och närmare båten i sitt födosök. Det gällde att studera söklinjen som de följde ganska slaviskt och när fisken var inom kasthåll var det bara att lägga ut den stora imitationen ett par meter framför och invänta ett vak. De nervösa och spända sekunder som följde var olidligt spännande och jag må erkänna att dramatiken orsakade många alldeles för snabba mothugg med förlorad fisk som följd. Ibland hade vi ändå turen med oss och lyckades i samtliga moment och oj vad vi blev belönade i form av megarödingar.

När så väl midsommar började rundas av och vi åkte genom ett av de mindre samhällena

Ljusa norrländska nätter kräver mycket kaffe...

Drömröding på fluga för Nylinder...

längs Vindelälven tänkte vi att det är lika bra att vi provar en annan sjö vi hade hört talas om.

Resterna av midsommarfirandet syntes väl i byn i form av tomburkar och en och en annan farbror som vinglade hem från gårdagens firande på morgonkvisten och vi kände oss nöjda med att vara fiskekapabla jämfört med övriga Sverige.

I denna sjö var det båtförbud så det var spännande att se om vi kunde lyckas hitta en fisk inom kasthåll från land. Jag och Jonsson gick iväg till en giftig vik och konstaterade att fisken tycktes hålla sig långt ute på det blå. Vi fick helt enkelt sätta oss ner och avvakta situationen. Det tog dock inte lång tid förrän plötsligt en stor fisk vakade ett tiotal meter utanför

oss. Jag fick förtroendet att prova på fisken men kastsituationen var svår. Det krävdes ett så kallat backhand-kast eftersom vegetationen omöjliggjorde ett normalt kast. Första försöket till utlägg var naturligtvis katastrofalt och vi misstänkte att fisken kanske skulle hinna simma iväg. När jag väl sedan lyckades få ut flugan i det andra kastet i närheten till vaket tog det inte många sekunder innan vi fick se en enorm fisk rulla över flugan. Rusningen som följde var det absolut mest bisarra jag någonsin har varit med om i flugfisket. Fisken blev ursinnig och stack rakt ut i sjön och jag hade ingen som helst chans att stoppa dess avsikter att fly. Vi ropade på våra andra vänner som hade håven men de ignorerade våra skrik i tro att vi hade en kilosöring på gång. Tio rop

senare insåg de att fisken troligen var något större och anslöt till fighten. Jag gav Björn förtroende att håva fisken utan att veta att Björn aldrig tidigare hade håvat en fisk i hela sitt liv. Hade vi vetat det från början hade sannolikt någon annan mer rutinerad fått förtroendet. Björn skötte ändå det hela med bravur efter lite om och men och håvade fisken. Vad som hände efter håvningen är oklart för min egen del eftersom hela situationen är som i en dimma.

Jag har fått berättat för mig att öringen som vi fick var 77 cm lång och när vi provade väga den på vågen som gick till 4.2 kilo slog den i botten. Turigt nog fångade vi hela förloppet på film annars hade detta nog blivit en historia som ingen skulle tro på, allra minst jag själv.

En mäktig fisk...

Efter en mäktig fajt...

Bottnade vågen vid 4,2kg...

En makalös fisk som många väntar förgäves på...

Stor dagslända som solar sig i vassen...

Öringarnas buffé är dukad...

Vi hade fått varit med om något alldeles fantastiskt under midsommar och vi fick uppleva ett scenario vi inte ens hade kunnat drömma om. Jag vet inte hur många rödingar vi lyckades kroka eller vad öringen egentligen vägde men det gjorde inte så mycket.

Vi visste att vi hade fuskat lite med att använda redskap som normalt inte är en flugfiskares attiralj och vi hoppades att det inte skulle påverka vår fiskekarma negativt. Det kändes också bra att veta att den gode Jakob inte var någon hycklare utan att det faktiskt var möjligt att få stora öringar på torrfluga. Naturligtvis kändes det ännu bättre att få ett kvitto att det faktiskt gick att få lura dem på äkta flugfiskarvis. Från land, torrfluga, bland myggen och utan inblandning av andra verktyg.

Återigen, mycket kaffe blir det...

Fiskenyheter varje dag

Alltid senaste nytt inom sportfiske, klimatfr책gor och mycket mer!

Shakespeare Ugly Stick (Tiger Gold) Vad är det för namn på ett spö? Är det verkligen så oattraktivt som tillverkaren verkar vilja framhäva?

Nej sanningen är att spöet är en riktigt läcker godbit som funnits med på marknaden ett tag i flera olika varianter. Många är de trollingbåtar som ofta bara har en sak gemensamt, att de använder sig av Shakespeare Ugly Stick. Men hur bra är egentligen detta spö och vad för användningsområden har det?

Varianten jag testat heter Ugly Stick Tiger Gold och är med sina två delar sammanlagt 8 fot och med en testkurva på 15-40lb. Dessa testkurvor brukar aldrig vara detsamma mellan olika märken så det var mycket spännande att se hur spöet skulle bete sig. Direkt kunde jag konstatera att klingan har mycket bra och hård ryggrad som kan trötta ut stora fiskar samt släpa på stora magnumvobblers. Övre hälften av spöet har en mycket mjukare klinga med den tillsynes överböjliga och karaktäristiska Ugly Stick toppen. Något många andra tillverkare försökt kopiera utan att riktigt lyckas i samma grad som Shakespeare.

När jag håller i spöet känns det rejält och stabilt.

Med en hand ovanför rullen får jag mer än tillräckligt mycket kraft att pumpa in drömfångsten. Jag brukar dock oftast drilla fisk med handen precis i underkant på rullen. Då med tummen som extra broms på spolen vilket känns något fel här då underhantaget är aningen för kort med risk att detta helt enkelt blir för tungt även under så kort drill som 5-10 minuter.

Dock är detta endast en vanesak och jag blev snabbt van att oftast placera handen på det övre handtaget.

Text & Foto: Jonathan Jansson

Under en veckas testfiske på vandringslax utanför Hasslö presterade spöet mycket bra och jag kunde verkligen känna av fördelen med en gedigen ryggrad när en fisk drillas på lång lina och även de sista meterna när man vill kunna ta kommandot och pressa drömfångsten ända in till håven.

Om jag ska hitta något negativt med spöet är det väl att den där sista finlirarkänslan går förlorad jämfört med spön helt gjorda i grafit, Men jag har sett flera sådana trollingspön gå av vilket inte ett Ugly Stick gör i första taget. Spöet är verkligen byggt för att leverera och det inte bara en gång eller en säsong utan för en livstid då spöna tar mycket stryk i en trollingbåt och byts sällan ut.

Svart som natten med läckra röda och guldiga detaljer är Ugly Stick Tiger Gold verkligen ett spö av klass för den seriöse lax och gäddtrollaren. Om målet är mindre insjölax, öring, röding eller gös finns det kortare modeller med lägre testkurva som skulle passa ypperligt. Missa inte heller den nya plus varianten med läckert handtag i gummikork!

Text & Foto: Jonathan Jansson

nder Mars och April månad har flertalet gäddor i Klarälven blivit märkta med externa radiosändare av Karlstad Universitet. Anledningen till detta är de silvriga små kompensationsodlade smolten av lax och öring som varje vår försöker nå öppna Vänern. Genom tidigare studier med radiosändare har man sett att många smolt inte klarar av den långa sträckan från det nedersta kraftverket till den öppna sjön. Att de flesta smolt som försvunnit längs älven också gjort det i områden tätare på gädda än andra områden är inte direkt förvånande. Syftet med märkningen av ett 50 tal gäddor i Klarälven är således: – att undersöka i vilken utsträckning gäddans lekperiod överlappar med perioden för utsättning av kompensationsodlad smolt i Klarälven.

– att studera gäddans aktivitetsmönster i nedre Klarälven samt eventuella beteendeförändringar i relation till utsättningen av smolt.

Ytterligare en anledning utöver smoltförlusterna är att under de sista 15 åren har yrkesfiskets fångster av gädda och andra varmvattenarter i mynningsområdet till Klarälven minskat utan att någon orsak har fastställts. Anmärkningsvärt är att detta mönster inte återfinns någon annanstans i övriga Vänern.

Hur går då märkningen till? Ja först ska man självklart fånga en gädda vilket inte alltid är det lättaste i en trög älv med ständigt varierande vattennivå och smältvatten som plötsligt kyler av hela vattensystemet. Men visst går det, ja det kan undertecknad själv intyga om. När gäddan är landad och avkrokad placeras den i en stor balja med vatten som täcks över för att minska stressen för fisken.

Alternativt placeras gäddan i en karpsäck eller piketube utanför båten om baljan är för liten. Sedan

Sändaren placeras precis vid ryggfenans bas.

Efter fångst hölls gäddorna i piketube, karpsäck eller en större balja för försiktig transport in till land.

En gädda har precis placerats i den vattenfyllda märkningsvaggan.

Notera hur fiskens huvud är placerat i mörker vilket minskar stressen.

transporteras fisken in till land där fisken snabbt vägs avlägsna sändarna. och sedan mäts när den ligger i märkningsvaggan som är fylld med vatten. Proceduren för märkningen Johnny Norrgård, projektansvarig vid Karlstad Universitet säger såhär. ser ut som följande: 1. Två kanyler förs genom ryggen vid ryggfenans bas.

2. Radiosändaren är försedd med två bitar vajer som förs genom kanylerna.

3. Skyddsbrickor träs på vajern, vajerlås kläms på och vajern klipps av.

4. Sändarens antenn trimmas vid behov ned till gäddans längd.

När gäddan är färdigmärkt och längd, vikt samt sändarnummer är antecknat släpps fisken så snabbt som möjligt tillbaks ner i Klarälven direkt inne vid strandkanten. Nu återstår pejling av de märkta gäddorna, vilket har gjorts löpande under våren och kommer fortsätta över sommaren. Om möjligt kommer gäddorna att elfiskas upp efter avslutad studie för att säkerställa deras fysiska kondition och

– Med denna studie hoppas vi på spännande och exakt data om var, när och hur gäddorna rör på sig i tid och rum. Vi hoppas få svar på var dom vilar och var dom leker. När, samt var dom äter och hur gäddorna flyttar på sig genom älvsystemet. Mest spännande av allt är nog vad som händer med de gröna krokodilerna när de trötta smolten kommer som på ett smörgåsbord i strömfåran.

– Vad som varit förvånande är de stora förflyttningar vissa individer uppvisar. Det är inte helt ovanligt att en del gäddor rör på sig så mycket som 1-2 kilometer per dag. Ofta återkommer dom till områden som tidigare besökts. Men det har gått för kort tid för att kunna säga att det är något generellt beteendemönster.

Projektansvarige Johnny Norrgård trycker igenom den andra av de två kanylerna.

Vad är då målet med studien, vad sker med resultatet?

– Målet är att erhålla en generell bild av gäddans lekoch vandringsbeteende i nedre Klarälven. Med det kan vi presentera ekologisk relevant data till ansvariga myndigheter för att möjliggöra eventuella nödvändiga åtgärder rörande problematiken kring den lokalt minskade tillgången på gädda i mynningsområdet utanför Klarälven. Framförallt kan vi även ge förfinade rekommendationer till myndigheter samt Fortum angående tillvägagångssätt och tidpunkt för utsättning av kompensationsodlad smolt för att nå ett ökat utbyte av den utsatta fisken.

Vi på +FishEco önskar Karlstad Universitet och projektet all välgång så att Vänern och Klarälven förhoppningsvis inom en snar framtid ska kunna erbjuda ett bättre fiske efter lax, öring och gädda än som finns idag. Givetvis följer vi upp studien i höst!

Text & Foto: Jonathan Jansson

rån en låda märkt ”Kunglig Hovleverantör” lyfter jag ur en rött glittrande ambassadeur. Just denna är en 7000i Salmon Special Line Counter som är framtagen speciellt för krävande trolling efter främst snabbsimmande lax och öring men givetvis även annan trolling där fisken pressar utrustningen till max...

Kärlek vid första ögonkastet, existerar det? Ja om man räknar utseendet på rullar i denna storlek som oftast uppfattas som stora och klumpiga så existerar det sannerligen. Salmon Special är riktigt läcker med sin röda och svarta färg med gnistrande silverdetaljer. Räkneverket som mäter i meter är inte i vägen eller onödigt stort, det uppfattas snarare som en helhet i den mycket gedigna rullen som ger ett mycket gott första intryck.

Funktionen då? Det finns många olika ambassadeur 7000 på marknaden och vad som är speciellt med denna är det så kallade matrix bromssystemet som gör det mycket enkelt att finjustera slirbromsen utan risk att dra åt, eller för all del lätta för mycket, med följd att fisken går förlorad.

Efter en veckas trolling efter vandringslax kan jag mer än väl konstatera att så även är fallet. Inga som helst problem att finjustera bromsstyrkan, något

som annars kan bli aningen tungt och oprecist när bromsen redan är riktigt hårt åtdragen.

Spolen är angiven att rymma 270 meter lina av dimensionen 0.45, något man kan ta med en nypa salt och utan problem veva på ytterligare 40-50 meter under lite press. Då jag själv använder lina av dimension 0,40 brukar jag få på ca 360 meter vilket är godkänt. Om man använder bromsen rätt drar ingen lax mer än så såvida den inte är riktigt illa felkrokad. Dock hade det inte varit fel om det hade gått att klämma på yttterligare 50 meter lina då det tenderar att gå åt en del lina under en säsong vid eventuella trassel eller att man helt enkelt har fått en skada på linan.

Spolen i sig justeras enkelt med hjälp av centrifugalbromsen. En mycket viktig detalj för att undvika linresning när man släpper ut beten eller frikopplar spolen av annan anledning.

När väl man krokat en fisk är det alltid härligt med en elakt rytande knarr. Ibland något som är nödvändigt enbart för att upptäcka nappet med spöna placerade utanför synvinkeln. Här gör Salmon Special ett mycket bra jobb med en knarrsignal som utan problem skär igenom vågor, vind, motorbuller och sprakande VHF-trafik.

Handtaget på veven som är något större än på de äldre 7000 modellerna ligger mycket bra i handen, speciellt bra vid kall väderlek då det kan bli stelt och kallt med ett för litet handtag att greppa om.

Väl konstaterat är att Ambassadeur 7000iLC Salmon Special är en mycket väl tillverkad rulle helt i linje med vad den är tänkt att användas till. Att designen är likt en röd juvel gör inte saken sämre. Om jag idag skulle börja trollingfiska eller byta ut mina nuvarande rullar är Salmon Special utan tvekan ett av de främsta valen.

Dina sportfiskenyheter varje dag

www.fisheco.se

Text & Foto: Jonathan Jansson

axtrolling och Catch & Release brukar sällan kopplas samman. Oftare är det ”full balja” som är måttet på en lyckad fiskedag och vad som respekteras under bryggsnacket. Men med tanke på senaste tidens både diskussioner, lagförslag samt ett verkligen extremt bra fiske efter lax i Östersjön och så lika ett dåligt fiske i våra V-sjöar är det dock något som allt oftare kommer på tapeten. Visst har det även förekommit innan men då oftast i en smått ofrivillig form, d.v.s. att man inte får behålla fler fiskar, att fisken är för liten eller har fettfena (Vänern).

Detta är dock ingen artikel om huruvida man ska eller inte behålla sin fångst, för lax smakar gott och alla får göra som man vill så länge det är inom reglerna för vad som är tillåtet. Detta är mycket viktigt att respektera samtidigt som varje fiskare också bör ta sitt egna ansvar för ett hållbart fiske.

Istället för att gå på djupet i etik och moral ska jag berätta om mina första laxar jag returnerat utan att på grund av regler vara tvungen till det och hur underbart det kändes!

Redan innan vi åkte ned till Blekinge och laxfisket utanför Hasslö hade vi bestämt oss för att vi skulle släppa tillbaka en hel del lax. Dels för att fisket hade varit så pass bra att vi helt enkelt inte kan äta så mycket lax som vi anade att vi skulle fånga och även för att vi vill visa andra trollare att det inte är svårt att bedriva C&R. Om jag får sträcka mig så långt så var vi faktiskt taggade på att släppa tillbaka en smaskig lax, något som annars är självklart för oss vid gädd- och göstrolling.

Plötsligt yler en rulle till och en pigg lax i femkilos klassen är efter kort kamp inne vid båtsidan. Jag försöker taila men den lever runt och efter en stund får håven åka fram. Fisken säkras lätt och hålls vid båtsidan för att sedan enkelt tailas och krokas av. Det kommer flera tänker vi och släpper snabbt tillbaka

Att hålla och stötta en stor lax i vattnet tills den är stark nog att simma iväg är en riktigt mäktig känsla.

den silvriga krabaten. Efter detta rullar det bara på.

Vi har verkligen prickat rätt, precis som många andra trollare i området. Fisk efter fisk biter hårt över våra flutterspoons med jämna mellanrum.

Det är inte alltid lätt att hålla en bastant vandringslax för foto. Här en fin fisk på +11kg som fick friheten åter.

Sista dagen på veckan artar sig något trögare för oss än tidigare, dock hör vi på sjöradion att några andra lyckas väldigt bra så vi nöter på och mer eller mindre bara väntar på att laxen ska komma förbi där vi ligger. Precis som den gjort varje eftermiddag och kväll denna fantastiska fiskevecka.

Klockan närmar sig sex tiden och vi har precis tappat en riktigt gris, humöret är riktigt dystert men inte särskilt länge då det snart kliver på ytterligare en lax på en lätt förtyngd trollingsked. Fisken väger runt 10kg och planeras till grillen kommande veckor.

Direkt igen signaleras det för napp, en djupriggsrulle sprutar av lina och farsan drillar vant in en fin lax som får friheten åter efter avkrokning vid båtsidan i den relativt lugna sjögången.

Vi har precis hunnit korrigera farten innan det hugger igen, nu längst ut på ena pulksidan. Jag greppar spöt innan fisken har hunnit lösa ut och tror för en stund att den lossnat men inser motsatsen omedelbart. Rullen tar långsamt ton för att stadigt öka takten och fisken försvinner iväg! Brorsan David deklarerar snabbt att det där, det är en ”Gres” (gris).

Med 200 meter lina ute börjar jag känna en viss lättnad i motståndet och jag börjar att ta hem lina med stadiga pumptag. Tio minuter senare kan David slita av det 30-gram tunga sänket från linan och fisken visar sig i ytan 5 meter bredvid båten. Inte så stor som vi trodde men det är en riktigt fin lax som trött kan vallas in i håvgarnet och lyfts försiktigt ombord. Kroken sitter perfekt i ena käkvinkeln och efter några snabba foton håller jag en fin lax på runt 12 kilo i stjärtspolen vid sidan av båten.

Urkraften visar sig direkt och med bastanta slag gör sig skönheten fri för att åter simma ner i det klara

vattnet.

Nu väl hemkommen planeras det för fullt att släppa tillbaks laxar på löpande band resten av sommaren, känslan av att hålla en urstark lax i famnen för några bråkiga foton är oslagbar. Tok mycket större än det smakar på tallriken. Det blir alltid fisk som sitter illa krokad eller på annat sätt lämpar sig bättre att behålla än andra så lax på tallriken kommer det alltid att finnas. Nu blir det iväg för att införskaffa en håv som är mer skonsam mot laxens fjäll. Skitfiske på er allihopa!

Om man försiktigt lyfter in eller endast säkrar laxen i håvnätet utanför båten brukar fjällen klara sig bra.

Tack!

Ja, så har du läst nr 5 av +MagazineFishEco, det tredje för i år.

Det är med stolthet jag säger att vi nu är etablerade, inte bara som den första, utan troligtvis också som den ledande digitala Sportfisketidningen i Sverige. Kanske är det lite osvenskt att förhäva sig men det är samtidigt viktigt att säga som det är, eller hur? I takt med att +Magazinet har utvecklats genom skicklige Sebastian Wimans digitala trollkonster har både skribenter och annonsörer strömmat till, och det är så vi kan mäta vår framgång.

Vi är extra stolta över att vi i flera utgåvor lyckats att attrahera internationella skribenter. I detta nummer har du t.ex. kunnat läsa Uli Beyers utmärkta artikel om fiskar och hur de ser färger, ett ämne som engagerat sportfiskare så länge det sportfiskats.

Nu kanske vi får be dig om något, gå in och Gilla vår sida på Facebook och passa även på att berätta för alla dina vänner om detta +Magazine. Ju fler läsare desto bättre, vi tackar för detta på förhand.

Nu fortsätter vi att leverera gratis Sportfisketidning med hög kvalitet i både bild och text samt dagliga nyheter på nätet via www.fisheco.se. Det är ett nöje, bara så ni vet... //Jan O

Fiskenyheter varje dag

Bland annat i nästa nr: > Produkttester > Så tacklar du vertikaljiggen > Gädda på ytan

Detta magasin görs av: Layout/AD - Sebastian Wiman Red.Chef - Sebastian Wiman Ansv.Utgivare - Jan Ohlsson KONTAKT: Jan Ohlsson - Ansv. Utgivare tel: 070 2088 030 jano@fisheco.se Sebastian Wiman - Red. Chef tel: 070 5559 758 sebastian@fisheco.se

Foto: Sebastian Wiman Copyright © +MagazineFishEco 2012 All rights reserved