+MagazineFishEco #6 November/December 2012

S e b a s t i a n ö p p n a r. . .

Det bara smacka till, sen låg den där. Redo att bära en vuxen människas tyngd, och det på endast två dygn. Vintern slog till, kylan likaså och därmed också isen. Den här gången hann man knappt acklimatisera sig, det bara hände liksom, bokstavligt talat över en natt. Från en del hörs jubel och klang, isfisket kan börja. Från andra hörs en djup suck, innan vederbörande gör sig redo att gå i ide. Själv sitter jag någonstans mittemellan. Jag ska i ärlighetens namn säga att jag och isfiske är bittra fiender sedan starten.

Aldrig har jag lärt mig uppskatta detta påfrestande fiske. Aldrig har jag belönats ordentligt för mina mödor. Kanske har jag haft för hög målsättning?

Kanske glömde jag att kamratskap, god mat och frisk luft också har ett värde? Jag ska välkomna min fiende med öppna armar i vinter. Tillsammans ska vi finna en väg som vi båda kan vandra...

Höstsäsongen visade sig bli en kavalkad av stora gäddor, eller stor gädda i vissa fall. Efter att Gustav Ljung delat med sig av sin fantastiska gädda på 136 cm och 18,04 kilo, dök det plötsligt upp fler likadana... Ja alltså. Det var samma fisk som fångades igen. Denna gång något tyngre, och något längre...

Sedan dök det upp en till ”likadan”, spekulerades det om. Jag är ingen expert på området, men bilderna på ”de tre” gäddorna visar slående likheter...

Riktigt roligt att det fångas stor fisk är det i alla fall!

Läs mer om när Gustav Ljung fångade sin absoluta drömgädda i detta nummer!

Fisket i tyska Rügen visade sig också från sin bästa sida under det sena höstfisket, något som +FishEco´s Fredrik Johansson fick beskåda på plats. En 15+, två över 13 och en drös till över 10 kilo... Läs mer om detta senare i detta nummer av +MagazineFishEco!

Under året har vi drivit ett antal tävlingar, och som det har tävlats! Gäddfajten avgjordes under pompa och ståt i Västervik. +FishEco Supersize för både gädda och gös närmar sig mållinjen. Under året har det registrerats rekordlånga fiskar av båda arterna.

Tävlingen ”Sveriges bästa sportfiskeblogg 2012” lanserades under slutet av året, och kommer att avgöras i januari. Nästa år återkommer denna tävling så klart, men med ett ännu mer rafflande upplägg...

Jag hoppas att ni kommer njuta av läsningen i detta e-magazine. Vi har som vanligt lagt ner själ och hjärta i skapandet, och vi vill tacka alla som hjälper till att göra +MagazineFishEco till vad det är, TACK! Tack även till alla läsare, utan er är vi ingenting. Det är ett sant privilegium att få göra en tidning som blir uppskattad, så tusen tack! Och sist men inte minst...

God Jul och gott nytt år önskar vi er alla!

//

iman W n a i t Sebas

MINNKOTA I-PILOT LINK OCH HUMMINBIRD - EN OSLAGBAR KOMBINATION! MinnKota i-Pilot Link har en ny fjärrkontroll med en klar och tydlig

Tillsammans med Humminbird kombinerade ekolod och GPS

färgdisplay. Elektroniskt ankare, autopilot, farthållare, inspelning av

kartplotter får du en oslagbar kombination. Genom ethernet

rutter samt styrning och varvtalsreglering är unika i-Pilot funktioner.

nätverket kan enheterna komunicera och motorn kan nu styras från

Den nya iPilot Link displayen ger dig svenska menyer med mer och

din plotter vy. Skapa rutter/iTracks och ankringsplatser med några få

tydligare information. Upp till 16 Spotlocks och iTracks kan lagras.

knapptryckningar, upp till 2500 spotlocks och 50 iTracks kan lagras.

DETTA NUMMER

6-10 Värmländsk monstergädda!

136 cm lång 18,04 kilo...

12-15

28-37 Säsongsavslutning från gäddmeckat Rügen...

Svenska sportfiskerekord 2012 - Här är tungviktarna!

16-20 Elis Fotohörna featuring Dan ”Bruno” Forsberg...

Produkttester: Kläder, beten och en... gummilåda!?

Sportfiskarens mathörna Nytt koncept i +Magazinet!

38-45

64-69 Quintrex 390 Explorer - Vi har testat sportfiskebåten.

Julklappstips - massor av nyheter inför nästa år!

22-27

56-62

46-54 John Z´s ismetekrönika Lusten, frälsning & förbannelse

70-71 Vackra kändisar nakna för fiskens skull... - Fish Love!

INNEHÅLLER...

Omslagsbild: Dan ”Bruno” Forsberg

74-75 Markus Nyman har testat kläder från Tenson.

76-80

97-101 Test: Två spön från Guideline för havsöringfisket.

102-113

90-91 Spåkulan om vertikalfisket 2013 - Cecilia Grönberg...

Äventyrsfiske på Kola - del II Ett flugfiskeparadis...

114-120

92-93

82-84 Spåkulan om vertikalfisket 2013 - Jonas Hellström..

Spåkulan om vertikalfisket 2013 - Håkan Fransson...

86-88 Spåkulan om vertikalfisket 2013 - Jörgen Larsson...

Sportfish Master 2012 - Här är summering och bilder!

94-96

Spåkulan om vertikalfisket 2013 - Pontus Sjöqvist...

Markus Teilus om sportfiskeföretaget ”Teilus Fishing”.

VÄRMLÄNDSKT

Text: Sebastian Wiman Foto: Privat

MONSTER...

V

ärmländska monstergäddor har minsann hamnat på ”röda mattan” genom årens lopp. Stora bestar från landskapets mörka, dunkla skogssjöar. Mytomspunna vackra gäddor som med råge pressar sig över vilken drömgräns som helst, inom rimliga ramar, lugn och fin... Men hur många fångar då en sådan gädda, låt säga 18 kg+? Och för hur många är just den gäddan, den första över 10 kg man fångar någonsin? Dessutom personbästa med nästan 10 kg?

Ingen? Jo, Gustav Ljung ifrån Lysekil...

Gustav Ljung är nyligen 20 år fyllda och går just nu andra året på YH-utbildningen på Sportfiskeakademin i Forshaga. Här blir han dagligen drillad av riktigt duktiga lärare, i konsten att lura gammelgäddorna. Välrenommerade herrar som Christer Lindström och Joakim Eriksson har inte bara fångat sanslöst många stora stygga monstergäddor tillsammans, utan är också lärare på skolan.

Undervisningen lönade sig snabbt när Gustav och hans kamrater Anton Bengtsson och Niclas Carlsson, tillämpade sina kunskaper i ett av Värmlands mystiska storgäddvatten...

Vad var förväntningarna när ni åkte ut på sjön den dagen?

– Vi förvänta oss segt fiske då dagen bjöd på svag nordlig vind. Men självklart var siktet inställt på storfisk och målet var 10+.

Vad hade ni för taktik när ni tog er an vattnet?

Beten, fart, fiskedjup etc?

– Vår grundplan var att fiska stora beten med lugn gång i låg fart, till exempel Platypus, plugg och jätte.

Jag satte dock på en Rapala super shadrap som outsider. Vi fiskade i 1,3-1,8 knop med 6 spön och sidoparavaner. Betena gick på 1,5-4 meters djup och vi fiskade endast i frivattnet över 10-100 meters djup.

136 cm lång och 18,04 kilo tung - en drömfisk...

”När jag greppat spöt ordentligt påbörjar fisken en ostoppbar rusning på 20 meter...”

Fisken hugger, beskriv hugget och vad som händer sen?

– Vi har inte fått ett enda hugg på hela morgonen när fisken hugger. Det är Anton som först ser hur spöt bugar sig riktigt djupt i spöhållaren och jag reser mig snabbt upp för att baxa spöet ur hållaren.

När jag greppat spöt ordentligt påbörjar fisken en ostoppbar rusning på 20 meter. Efter det fortsätter hon ta runt 10 meter i omgångar, och jag märker direkt vem som för dansen. Men jag tänker inte ge med mig så lätt, och så fort jag har vänt henne mot mig sätter jag riktigt hård press för att visa vem som bestämmer.

Då följer hon med snällt och börjar snart närma sig ytan 30 meter bakom båten.

– När hon först bryter ytan ser vi att det är något

utöver det vanliga. Efter detta börjar hon cruisa i ytan och visa upp sin grymt grova rygg. Sista biten in mot håven går smärtfritt och Anton lyckas håva henne med laxhåven, som plötsligt ser väldigt liten ut. När jag först ser henne ligga i håven vågar jag inte drömma om vilken drömfisk jag lyckats övervinna.

Efter en liten stund lyckas vi samla oss och konstatera att hon är en bra bit över 130 centimeter, innan vi sakta börja glida in mot land...

Resten av dagens samtalsämnen sår sedan ständigt tillbaka till gäddan med stort G.

Nu har du ju fångat den största gäddan på hela skolan, någon kommentar på det?

– Det är klart jag njöt lite extra när mina lärare Jocke och Christer satt helt mållösa första gången dom fick vila ögonen på denna underbara fisk. Att ha överglänst alla grymt entusiastiska och skickliga gäddfiskare som genom alla dessa år gått på denna Gäddan återutsätts och ni fortsätter fiska. Beskriv skola är ju även det en ganska overklig tanke. Så jag är helt enkelt grymt nöjd att numera vara högst upp hur du känner när du sitter där i båten?

– Efter att hon majestätisk simmat tillbaka till sitt på skolans gäddlista ;). hem blir jag helt mållös och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Vi sjösätter betena på nytt och det enda (Sen vet man ju aldrig om den gädda som Christer vi kan tänka på är denna obeskrivligt underbara fisk. fick i höst och som vägde 17,67 kg, är samma fisk...)

Hur är livet efter att du fångade ditt livs gädda?

Mycket uppmärksamhet?

– Det är faktiskt inte så stor skillnad. Klart att många kompisar ville veta mer om fisken, och även andra elever på skolan blev intresserade. Dessutom har ju en del aktörer inom branschen visat intresse.

Vilket jag bara tycker e kul. Annars har väl denna fisk påverkat mig mest personligen genom att på nytt tända gnistan i mitt gäddfiske. Så nu när jag vet vad som är möjligt så känns inga utmaningar längre omöjliga.

Du har fångat en drömgädda, men vad blir nästa mål för dig och ditt sportfiske?

– Målet är alltid att anpassa mitt fiske efter årstiderna för att få så mycket variation och kunskap inom alla metoder. Nu när jag lyckats lura denna näst intill omöjliga drömgädda så måste jag erkänna att det mesta fokus kommer läggas på nästa sommar i jakten på svenskt rekord på berggylta. Då berggyltan är min absoluta favoritfisk så känner jag att just en stor sådan skulle ha störst värde för mig personligen. Året börjar ju lida mot sitt slut, isen kommer snart. Vad händer på sportfiskesidan i vinter?

– Ja nu när isen lägger sig kommer nästan allt fokus läggas på storgädda. Det kommer nötas många olika storgäddvatten i jakten på fler monster. Och vem vet, kanske det blir ett kärt återseende med denna dam i vinter. Men det kommer förhoppningsvis även bli några pimpelpass efter lake i januari. Om Gullmarsfjordens is håller blir det troligen lite isfiske efter gylta. Så fiskeplanerna för vintern håller på att smidas för fullt.

Vad önskar du dig mest av allt av tomten i år?

– Jag önskar mig ett stundande fiskeår som kommer bjuda på många minnesvärda stunder vid sjöar, på böljande hav, på hala isar och mycket mer. Sen vore det ju inte fel med en Gopro3 som kan hjälpa mig minnas alla härliga ögonblick.

www.darts.se

Rekord책ret

2012

Text: Jonathan Jansson Foto: Sportfiskarna

Ä

n är inget säkert då året inte är över, men i skrivande stund kan det konstateras att åtta svenska rekordfiskar, fördelat på sex arter fångats under årets gångna månader. Rekordet för karp har precis som för multe blivit överträffat två gånger. Vi har även fått nya sportfiskerekord på braxen, blåkäft, sarv och äntligen har vi dessutom fått ett nytt svenskt rekord på id.

Medan Bert Lachners multe på minst sagt imponerande 5290 gram och 80 centimeter, granskades för att bli ett nytt svenskt rekord slog Anders Svanlund till med en multe om möjligt än större. Med samma längd pressade den magnifika fisken vågen till hela 6596 gram.

– Trots den relativt dåliga tillgången på multe i göteborgsregionen var jag taggad och sugen på att lura en multe. Speciellt med tanke på att den första jag krokade rusade som ett skenande lok in under en brygga och gick förlorad, säger Anders.

Anders förklarar också att multen i området kring Göteborg är speciellt svårflörtad när det gäller att få den att äta av brödet man mäskar, och fiskar med.

När då en multe började plocka brödbit efter brödbit var inte Anders sen att prova lyckan.

– Jag smög dit och kastade försiktigt ut min frilinekrok med bröd. Multen som åt friskt satte direkt fart mot min brödbit och slukade den. Fast fisk och ett bra ställe att drilla. Det är inte sant! Sonen Niklas kommer springande med håven och även om jag känner att det är en fin fisk blir kampen kort.

Eftersom multen blöder samt vi är osäkra på om den behövs vägas med krönt våg eller ej beslutar vi att avliva fisken. Mitt livs oväntade fisk då jag hade varit mer än nöjd med vilken multe som helst och istället får man ett svenskt rekord. Fiske är underbart, allt kan hända!

Fångstman av det nya rekordet på blåkäft var Nicklas Kolbeck som därmed fångade sin 50:e (!)

Multe: 6596 gram!

Multe: 5290 gram.

Blåkäft: 590 gram.

Karp: 23400 gram.

Sarv: 1730 gram.

Braxen: 7960 gram.

Karp: 23720 gram.

art över vikten för storfiskregistrering. Tidigare har Nicklas fångat större blåkäftar än denna men då med utgångshamn Langesund. Fisken som mätte 34 centimeter vägde 590 gram.

Det nya svenska rekordet på sarv tyngde vågen med ytterligare dryga kilot. Den exakta datan är 1730 gram, 46 cm i längd och 37 cm i omkrets.

Platsen var Svartån och tidpunkten var sent på kvällen den 15:e maj som Gustav Berg lyckades lura en sarv större än det tolv år gamla rekordet.

- Även att det bara var några månader sen, så har

man svårt att komma ihåg hur kvällen var. Ibland önskar jag att tiden gick att backa för att återigen få se den fisken i verkligheten, säger Gustav.

Bysjöns troligtvis mest brutala braxen lockades till Martin Roths fiskeplats med pellets och hampa.

Förutom maggot och gummimaggot som krokagn använde sig Martin av mäsk i en PVA-påse. Väl i håven kunde det konstateras att fisken nästan passerade ofattbara åtta kilo på vågens viktskala.

Det magnifika nya svenska rekordet för braxen lyder 7960 gram och 74 cm.

Karpen Rebecka inskrevs tidigare i våras som nytt svenskt rekord. Då fångad av Anders Idarsson och vägd till en vikt på 23400 gram. Men rekordet stod sig inte särskilt länge utan skulle få se sig besegrat av en annan karp vägandes 23720 gram. En fisk som även den fångades i Tegelbruksdammen.

Fångstmannen Niclas Nilsson delar med sig: – Det var en fisk vid namn Sofia som inte hade varit uppe på ett tag. När jag kunde sluta håven under henne förstod jag att det var ett potentiellt rekord.

Känslan kommer alltid att sitta där.

– Rekordet kommer att slåss och det finns flera

Id: 3718 gram.

vatten i Sverige som har chansen att överträffa tegelbrukskarparna. T.ex.

Färgsjön, Kropptjärn, Hagasjön och Bysjön.

– Riggen var en snowman d.v.s. en sjunkande boilies samt en pop-up.

Gällande mäskning använder jag gärna en riklig blandning av boilies, pellets, majs, hampa, kikärtor och tigernötter.

Nytt rekord på id, och vilken id det är! Den ståtliga fisken om 3718 gram och 61,5 cm fångades i Flästasjön av Jonathan Nordin från Umeå. Ett rekord som är extra roligt då det tidigare var en starkt debatterad slumpfångst från 1989. Vid detta riktade fiske fångade Jonathan tillsammans med sina fiskekamrater Filip Grahn och Jesper Lundin ytterligare en praktfisk om hela 3300gram.

I skrivande stund kom det dessutom in två helt färska sportfiskerekord, som precis blivit officiellt godkända. För det första fick Niclas Nilsson en ny rekordkarp från Tegelbruksdammen den 25 november. Det nya karprekordet lyder nu 24410 gram och mäter 98 cm i längd och 93 cm i omkrets.

Förra storfiskregistreraren, Håkan Brugård, bärgade också ett nytt svenskt rekord den 3 november. Han fångade hornsimpan här nedan, den vägde 404 gram och mätte 30 cm. Hornsimpad togs på riktat fiske med pirk och räka.

Karp: 24410 gram.

Med en blandning av beundran, avundsjuka samt ett om möjligt ännu större sug i fisketarmen gratulerar vi på +MagazineFishEco de nya rekordhållarna till sina drömfiskar!

Hornsimpa: 404 gram.

ELIS

FOTOHÖRNA Featuring Dan “Bruno” Forsberg

Fotografera med vidvinkel...

Text: Elis Wessmark & Dan “Bruno” Forsberg Foto: Dan “Bruno” Forsberg

n systemkamera må vara ganska dyr och man skall inte tro att bara för att man köper en dyr kamera tar man med automatik fantastiska bilder. Bra optik är minst lika viktig för slutresultatet.

Det finns en stor mängd olika objektiv på marknaden. Men vad passar egentligen bäst för fiskaren? Själv fiskar jag mestadels från båt så jag brukar anpassa min utrustning efter det.

Tre olika, och mycket användbara objektiv, till vänster en telezoom (70-200 mm), i mitten en normalzoom (24-105 mm) och till höger en extrem vidvinkel (14 mm).

Elis om fotografering i båt.

När man skall fotografera fiskar har man nästan alltid möjlighet att röra sig närmare fisken med kameran. Det är värre när man behöver backa. Inte nödvändigtvis för att fisken är ett monster utan för att man har för lång brännvidd och inte får in hela fisken på bild. Det är ett antal gånger jag hängt med både halva kroppen och kameran på fel sida av relingen för att kunna klämma in hela fisken på bild.

Det är till och från en hel del diskussioner om att fiskar är för frontade i tidningar och på nätet, framförallt i dansk fiskepress. Dessa bilder är ofta tagna med en rejäl vidvinkel. Men faktum är att de bilderna ofta är mycket bättre och mer iögonfallande än de flesta andra. Det är fisken som är huvudmotivet och den man vill att blicken skall fastna på.

Det objektiv jag mestadels fotar fiskar med är ett Sigma 30 mm. Det blir riktigt snygga och skarpa bilder, mycket på grund av att det är en fast optik.

Dock tenderar det att vara lite för lång brännvidd och man lätt blir hängandes på relingskanten.

Mitt nästa objektiv kommer bli ett Tokina med brännvidden 11-16. Nu kan man gå nära fisken och ändå få med en metergädda på bild utan att klippa fenor eller skalle. Tänk på detta när du väljer objektiv till din kamera. Det kanske är värt att lägga några extra slantar för att få de där riktigt bra bilderna.

”Bruno” om vidvinkel, brännvidd och bildvinkel.

Det som på fackspråk kallas för ”brännvidd” är i slutändan en benämning på vilken förstoringsgrad ett objektiv har. Brännvidden räknas i millimeter, ju högre nummer desto större förstoringsgrad. Förr satt det film i alla kameror och den hade måtten 24x36 mm. Nu för tiden kan sensorn i en digitalkamera ha en rad olika mått, vilket krånglar till det här en del när man skall förklara det, men vi gör ett försök:

”Back in the days” när filmrullar fortfarande var den största löpande utgiften för många av oss fotografer, så utgick alla från filmens format när man talade om brännvidd. Det här lever kvar än idag, och kan vara bra att känna till när man som konsument jämför olika objektiv. Vid förhållandet 24x36 mm på filmrutan eller sensorn i kameran så blir 50 mm. det som vi betecknar som ”normaloptik”. Det är nämligen vid 50mm som ingen perspektivförskjutning

Ett klockrent exempel på ”frontning”. Den här gäddan är inte särskilt stor, men på grund av perspektivförskjutningen framstår den som gigantisk (för ett otränat öga). Här 11 mm på ”cropsensor” vilket motsvarar c:a 17 mm på fullformat.

sker, det innebär att med film i kameran eller en sensor i digitalkameran med måtten 24x36 mm så ger ett objektiv med 50 mm samma perspektiv som det mänskliga ögat. Detta är mer viktigt att känna till än man kan tro om man vill lära sig fotografera. Objekten kommer att ha ungefär samma förhållanden som du uppfattar med ditt öga och ge samma storleksintryck.

För att krångla till det här ordentligt så har de flesta digitalkameror en mindre sensor än 24x36 mm.

För systemkameror är det vanligaste formatet c:a 22x15 mm, detta kallas på fackspråk för ”cropsensor”.

Detta ger en ”förlängning” av brännvidden med 1,5-1,6 ggr vilket innebär att 50 mm motsvarar c:a 80mm och det nya ”normalobjektivet” där ingen perspektivförskjutning sker är istället 30 mm (30x1,6 = 48). Numera har dock de flesta kameraproducenter börjat sälja s.k. fullformatskameror som riktar sig även till vanliga fotoentusiaster, och där gäller fortfarande att 50 mm är ”normal”.

Normal, vidvinkel och zoom-optik...

Nu när vi vet vad en ”normaloptik” är för något är det dags att gå in på den intressanta biten.

Objektiv med längre brännvidd än 50 mm (30 mm för ”cropkameror”), t.ex. 200 mm är så kallade teleobjektiv, och objektiv med kortare brännvidd, t.ex. 24 mm är vidvinkelobjektiv. På ett zoomobjektiv har du flera brännvidder i ett objektiv, den vanligaste zoomoptiken är en så kallad normalzoom som går från lätt vidvinkel till lätt tele. Ett av de vanligaste

nybörjarmisstagen inom foto är att man tror att brännvidden bara påverkar utsnittet. En vybild eller översiktsbild tas med vidvinkel bara för att få med så mycket som möjligt, och man zoomar på sitt objektiv bara för att ta en detaljbild. Då missar man hela skönheten med perspektivförskjutningen.

När man använder vidvinkel kommer de objekt som är nära kameran att verka vara oproportionerligt mycket större än de som är långt borta, man kan alltså säga att ett vidvinkelobjektiv ”drar ut” ditt motiv i djupled. Tvärtom gäller för teleobjektiv, de pressar istället samman perspektivet och objekt i fjärran uppfattas som större eller närmre kameran än vad de egentligen är. Äger du en kamera med zoomobjektiv kan du lätt observera detta genom att ställa upp några objekt på ett bord, och sakta röra dig bakåt samtidigt som du zoomar in, och försöker behålla ett av objekten lika stort i sökaren. Gör sedan samma sak fast tvärt om, gå närmre och zoom ut, observera vad som händer i för och bakgrund.

Simsalabim så har du lite magi i din kamera!

Om vi fokuserar på vidvinkelobjektivets egenskaper så kan de kategoriseras som följer: De ger ett ”utdraget” perspektiv, och ett långt skärpedjup. Du kan stå nära ditt motiv men ändå få med mycket av omgivningen. Om du någon gång funderat på att vissa trofébilder får fisken att se mycket större ut så har du nu svaret. En liten fisk kan se gigantisk ut om man trycker upp den mot kameran, förutsatt att det sitter en vidvinkellins på den, många danskar använder detta in absurdum – du har säkert sett reklambilder som är klockrena exempel på detta, och du kan se fler i den här artikeln. Ett tips bara; om du vill lyckas med bluffen så se till att fingrarna är dolda, annars avslöjar ett observant öga bluffen direkt.

Som sportfiskare är dock en vidvinkellins ett ypperligt val att ha med i båten av helt andra orsaker.

Du får helt enkelt plats med hela fångsten på bild även om det är trångt i båten.

På dessa två biler kan man tydligt se perspektiv-förskjutningen, det ena är taget på nära håll med en extrem vidvinkellins, och den andra på avstånd med ett teleobjektiv.

Notera westinarens utdragna proportioner. Av förklarliga skäl är ett av objektiven utbytt på bild nr:2.

30 mm fungerar bra men i mindre båtar blir det svårt. Den här fisken hade inte på ett enkelt vis gått att få med helt från sidan.

Jämför gärna med artikelns första bild som är tagen med 14 mm.

Foto: Elis Wessmark

Slug-Go SLUG-GO Slug-Go

Text & Foto: Sebastian Wiman

By Lunker City

Från det amerikanska företaget Lunker City har vi genom åren sett många olika gummikreationer.

Tillverkaren har bl.a. skapat revolutionerande storsäljare som Fin-S och Shaker, två av vertikalvärldens absolut mest använda modeller. Nu har jag testat en annan modell från Lunker City som heter Slug-Go, och finns i lite olika storlekar och färger. Detta är en jigg som kan vara svår att ta till sig i början, stel och massiv och kan upplevas som tämligen “död”, men så är det inte riktigt...

Ett bete för en trollkarl?

För att lyckas denna jigg måste man först förstå att det är en oerhört mångsidig sådan, med många olika användningsområden. Modellen finns i storlekarna 3, 4, 4 ½ , 5, 6, 7 ½, 9 och 12 tum. De är framtagna för spinnfiske efter bass från början, men används nu till havsfiske, muskiefiske och mycket annat. Jag har testat den största storleken som mäter 12 tum, ca: 30 cm. Den kan riggas på många olika sätt för att kunna fiskas i varierande miljöer och djup. Med en offsetkrok blir jiggen lätt och kan fiskas ytligt över grunda gräsbäddar och andra växtligheter. Ofta twitchar man, alltså rycker hem betet med korta snärtiga ryck med spöet. Beroende på hur man rycker kan man styra om Slug-Go ska sticka neråt eller uppåt, och därmed styra fiskedjupet. Det är små detaljer som avgör hur betet rör sig, så det gäller verkligen att experimentera med spöet och se hur betet reagerar.

Fler möjligheter?

Man kan också rigga detta bete med en jiggskalle.

Själv valde jag en ganska lätt skalle för att kunna fiska på 2-4 meters djup ungefär, och det tycker jag fungerade bra. Jag ser dock en stor möjlighet om man kan hitta en större och betydligt tyngre

strömlinjeformad skalle, för regelrätt vertikalfiske med Slug-Go 12”. Svanspartiet på jiggen viftar förföriskt med distinkta slag när man “jiggar” betet som är försett med en tyngre jiggskalle. Som vertikaljigg efter gädda kan jag tänka mig att SlugGo kommer bli en användbar del av utrustningen, mycket tack vare sin strömlinjeform som gör att den snabbt hittar ner till fiskarna i pelagialen eller på botten.

Mina första intryck...

Det första jag kom att tänka på var ett annat gummibete, Delong Killer Eel, som är väldigt lik i Slug-Go i formen. Gäddlegenden Uli Beyer visade mig en gång hur han fiskar med Killer Eel som är ett av hans favoritbeten för ytligt gäddfiske.

Jag måste säga att jag blev positivt överraskad av betets rörelser, och fångade fisk gjorde det också.

Principen fungerar nästan lika med Slug-Go, även om Lunker City´s variant är betydligt mjukare än Killer Eel. Jag kommer fortsätta fiska med Slug-Go 12”, och speciellt vid vårfisket i de grunda lekvikarna kan jag se detta bete komma till sin rätt. Slug-Go 12” kostar ca: 199 kr för ett trepack.

TAIL Tail Turner TailTURNER Turner & & & STUMP JUMPER

Text & Foto: Sebastian Wiman

Stump Jumper Stump Jumper Dessa små rackare kommer från Darts och är ett gäng riktigt ettriga - in your face - vobblers. När man fiskar efter abborre kan det vara en utmärkt idé att försöka hitta fisken genom att reta den aktiva fisken att hugga. Det finns tillfällen då en riktigt hetsig presentation kan vara medicinen som botar även den svåraste av napplöshets-sjuka...

Ljud, färg & vibration...

Från Darts har jag testat Asari Tail Turner. Det är en flytande, riktigt kompakt djupdykare som gör väsen av sig på alla sätt man kan tänka sig. Dess form och stora sked gör att den går mycket hetsigt i varierande hastigheter, både långsamt och snabbt. Rörelsen är en kraftigt wobblande gång med kraftfulla slag som skapar mycket tumult och vibrationer när den kommer susande genom vattnet.

Färgkartan går i den skrikiga skolan, även om Tail Turner även kommer i några läckra mer naturtrogna färgsättningar. Med sin kraftfulla gång, och med en riktigt skrikig färg, blir den helt enkelt svår att missa.

Om den ändå skulle undgå en riktigt döv gammal stöt till abborre, så finns det också givetvis rasselkulor i vobblern som lever om som om det vore karnevalen i Rio. Olika storlekar...

Tail Turner finns i några olika storlekar för olika situationer. 45 mm, 60 mm och 70 mm. Ju större modell, desto djupare fiskar den, och fiskedjupet ökar från ca: 1,5 - 4,5 meter mellan storlekarna.

Denna typ av vobbler är perfekt att veva ner djupt

och låta skrapa och slå mot stenarna på botten, det brukar reta den aktiva abborren till hugg under rätt förutsättningar. Jag fångade själv abborre på Tail Turner under extremt svåra förhållanden då det gick timmar mellan kontakterna med fisken.

Stump Jumper med utbytbar sked.

En annan liten gynnare från Darts är Stump Jumper som vi skrivit om tidigare här i +MagazineFishEco. Här är en liten variant av denna på 55 mm som också passar för det roliga vobblerfisket efter våran randige punkare, abborren. Det finurliga med Stump Jumper är att man får med två skedar som man kan byta mellan, och på så vis få olika egenskaper med samma bete. Utan någon sked alls kan man dessutom använda den som en popper, det innebär att denna Stump Jumper är som tre vobblers i en, smart!

SEALSKINZ Text & Foto: Bo Gunnars

D

et finns få saker som kan paja en fisketur som att frysa om fötter eller händer. Jag har testat otroligt många olika märken av handskar. Jag har haft som vana att ha med mig tre par handskar på varje fisketur. Då ett par handskar blivit blöta så byter jag till nästa. Många gånger har jag tyckt att de handskar som jag har hittat i fiskeaffärer har varit av bedrövlig kvalité, eller så har jag köpt en jättetjock neoprenhandske som spruckit i sömmarna efter ett tags flitigt fiskande. Många av de handskar som säljs i fiskeaffärer har enligt mig inte levt upp till vad de lovar, minst sagt.

Av en händelse träffade jag en brittisk soldat som legat mycket ute i fält och han rekommenderade ett

märke som heter Sealskinz. Vid den tiden fanns det ingen generalagent i Sverige så det var Internet som gällde. Jag beställde två par handskar, ett par vattentäta ridhandskar och ett par lite tjockare handskar kallade ”All activety glove”. Efter att ha testat handskarna på sjön så kunde jag konstatera att dom var dom bästa jag någonsin haft på mina händer och det slutade med att jag köpte ett par vardera till min fiskebroder Ola och min fru.

Nu har äntligen ett företag i lilla Sverige vaknat, och man kan köpa Sealskinz här nu. Generalagent i Sverige är Nordictrade och efter ett par samtal så fick jag chansen att testa nya produkter från Sealskinz, bl.a. en handske som heter Nordic Gloves som skulle vara ”totaly water proof”, mer om den senare.

Utöver handskar har de även vattentäta sockor, mössor, beanies och även kepsar. Jag har innan detta test även använt deras vattentäta beanis och det är otroligt skönt att ha en vattentät mössa på sig när man är ute i höstrusket. Men åter till testet.

En idé som jag stormgillade var vattentäta sockor.

Kan man ha något smartare? Tänk dig att det är +5 i vattnet, du plumsar. Du har vandrat 5 km från bilen så är det bara att bita ihop sätta igång att gå tillbaka.

Väl tillbaka i din kalla bil sitter du och tittar på dina kritvita tår som sakta tinar upp och förbannar dig själv att du glömt ett extra par sockor. Eller kanske har du halkat när du lägger i båten och står med en fot i vattnet...

Been there, done that.

Sealskinz vattentätta sockor som andas.

Jag testade två par sockor, ”Mid Length och Knee Length” och de har fungerat kanon. Jag var vadat med dem och jag har haft dem på mig i ösregn i ett par vanliga gympadojjor. De är något tjockare än vanliga sockor men om du behöver vara varm om fötterna så behöver du även ha på dig en tunn strumpa i Merinoull eller dylikt. Jag rekommenderar de längsta som går till knäet, de ger mer marginal om man plumsar i. Tänk på att du alltid ska testa den här typen av produkter innan du åker upp till fjällen för att gå i dom i en vecka, bara ett litet tips.

Skulle det mot förmodan vara så att de läcker så ska de bytas där du köpt dom. Så testa INNAN turen.

Jag använder dessa jämt nu, vare sig jag fiskar eller går med hunden. Jag förstår inte hur jag har kunnat vara utan dem. Och inte har frun klagat över att jag luktar fotsvett heller...

Slutkommentar: Rekommenderas starkt.

Nordic Glove.

I reklamen står det att det är en handske som ska vara gjorda för nordiska förhållanden, att den ska vara vattentät osv. Jag hade problem med handsken, antagligen barnsjukdomar på en ny produkt.

Handskarna höll inte mot vätan. Jag rekommenderar istället ”Activity glove” till höst- och vårfiske. Dessa är de handskar jag från början köpte och de håller händerna både torra och varma än i dag.

Slutkommentar: Köp Activity glove istället.

Outdoor Sport Mitten.

Varm skön vante där du kan fälla övre delen bakåt och få fram fingrarna snabbt, lika så med tummen.

Den är inte vattentät i vanlig mening men det finns membran i handsken som ska hålla vattnet på rätt sida av tyget. Den är vindtät och dessutom har man satt magneter istället för kardborrband för att hålla den bakåtvikta delen på plats, mycket smart lösning.

Smart och bra handske för dig som annars behöver ta av och på dig på händerna mycket. Denna handske lämpar sig kanon till jakt och även pimpelfiske när det inte är för kallt.

Slutkommentar: Rekommenderas.

och har en ordentlig dragsko satt du kan dra över dem över en jacka, och sedan dra åt så det blir tätt mot snö. Jag provade att fiska i den och jag kan säga att det blev varmt, dessutom höll den mina händer helt torra i hällande regn.

Den här handsken kan du utan problem använda när du pimplar och dessutom ta bort isen som bildats i ditt borrhål. De här handskarna kommer jag att bo i under vinterfisket.

Extreme Cold Weather Glove Testets varmaste handske. Här snackar vi handskar som du använder när du jagar isbjörnar. Tjock, varm, vattentät och andas. Den går högt upp på handleden Slutkommentar: Rekommenderas.

Ă…rets

Gummiklapp Text & Foto: Bo Gunnars

F

öreställ dig att du öppnar din julklapp och där ligger det en hel kartong med gummi att leka med...! Nu har du i alla fall chansen då det kommer en låda med allt (nästan) du behöver för att komma igång med att gjuta egna beten. Lådan kommer från MakeLures.com och tas in av Outdoor Edge och i skrivande stund vet jag att bl.a. Söders Sportfiske kommer att ta hem den. Prislappen hamnar på ca 800 kronor...

Ja vad kul en egen gummilåda!

Jag har tittat i lådan och lekt med innehållet och den är faktisk nästan komplett. Det du behöver lägga till är antingen pyrexglas eller kemiglas. Obs! Detta är viktigt - undvik allt annat glas att värma Plastisol i då hettan kan få dem att explodera. Sedan underlättar det om du har snabblim och en limpistol när du ska bygga formen/barriären runt betet som du har knådat fram med leran.

Börja med att titta på DVD:n som är med, den är bra och visar hur du ska göra. Där visar Larry Dahlberg hur du gjuter egna mjuka och hårda beten. Något att tänka på är att om mottagaren av denna godislåda är ett barn, kanske din son eller dotter, så SKA en vuxen vara med och övervaka användningen. Köp till handskar och skyddsglasögon, det är ett måste. Kom också ihåg att smält plast ska hållas borta från vatten. vilket också leder till att en del saker snabbt tar slut.

Lägg gärna till någon liter extra Plastisol och fler Så vad innehåller då denna låda? Den innehåller färger när du ändå handlar. Testa dessutom skulpturlera, en sarg för att ha runt leran, Plastisol, tre Alumidust som är ett pulver som du lägger i formen färger, mjukgörare, hårdgörare, träpaddel, blandkop- innan du häller i plastisolen. På så sätt kan du färga par, silikon, smörjmedel för att få loss silikonformen jiggarna utan att behöva använda giftig färg och samt pulver för att färga plastisolen. Förutom detta effekten kan bli riktigt rolig (bild med jigg). Färgerna finns också vår kompis Larrys coola dvd , pensel som följer med är väldigt dryga, man behöver endast och färgpulver till att lägga i formen. Om du testar några droppar i taget, så de räcker länge. Jag tycker det här kommer du att märka att det är riktigt roligt att kittet är ett bra ”komma igång” kit.

Vill du däremot göra stora jiggar behöver du mer lera och silikon. Men, om du bara ska prova att göra vertikalbeten och dylikt så klarar du dig bra med det material som lådan tillhandahåller. Dessutom är Dvd:n guld värd här har du tips och trix du har svårt att hitta någon annanstans. Dessutom uppmanar Larry tittarna att kopiera hans beten. Ingen diskussion om vem som var först hit och dit här inte.

Rekommenderas starkt. God Gummi-jul på er.

RÜGEN Säsongsavslutning från gäddmeckat

Text: Fredrik Johansson Foto: Fredrik Johansson, Anders Ulvforssen, Thomas Hård, Kenneth KG Karlsson, Mathias Johanson m.fl.

R

ügen är hetare än någonsin och alla ska dit. Jag hade funderingar på att åka förra hösten men det blev aldrig av. Detta år hade jag bestämt mig, jag skulle till Rügen och avsluta säsongen där...

Researrangörerna Stephan och Albin är laddade inför första dagens fiske

Sporting i Örebro anordnar flera resor om året till Rügen och det passade mig bra att åka med på en av dessa resor då jag inte hade någon att resa med samtidigt som jag ville resa med likasinnade och ha allt fixat. Vi var 22 personer som åkte med på denna resa, bland dessa fanns sportfiskeprofilen Stefan «Trumman» Trumstedt, betesbyggarna Claes «Svartzonker» Claesson och Anders «Wolfcreek» Ulvforsen samt andra inbitna gäddfiskare från både Sverige och Norge. Tillsammans hade vi chartrat en buss för att ta oss ned till Shaprode i Tyskland. Resan började dock tidigare för min del med att Claes plockade upp mig och tillsammans åkte vi från Stockholm till Sporting i Örebro där vi mötte upp de andra. Albin och Janne bjöd på kaffe och kakor i butiken samtidigt som man kunde köpa det sista inför fisket. Svartzonker och Wolfcreek hade med sig laddningar med beten som passade Rügenfisket och Trumman hade med det nya spöet BFT Rügen.

På bussen ned var stämningen på topp, det visades fiskefilmer där Trumman kommenterade sig själv och det diskuterades taktik inför fisket. Vi bestämde att alla skulle lägga en hundring i potten var och den som tar den längsta fisken tar hem potten. Strax före behövde bara skriva på och betala de 30 euro licensmidnatt anländer vi till det lilla samhället Shaprode en kostar. där vi skulle bo och utgå med båtarna från de kommande fyra dagarna. Efter att ha riggat spön och Båtlagen delades upp där de flesta var tre plus guide tacklat beten så blev det dags att gå till sängs. i båt. Jag hamnade med Thomas Hård och Rickard Bertilsson i en båt med guiden Uwe. Vår guide Uwe Dag 1 kan man säga mycket om, en riktigt väderbiten sjöbFör att fiska vid Rügen så måste man ha fiskelicens jörn. Han var hård med vilka beten vi skulle välja och och den tyska byråkratin kan göra att det tar lite tid hade speciella teorier om mycket. Där nere är det så att få ut licenserna, nu hade Stephan och Albin ordatt guiderna fiskar själva vilket gör att de kan knipa nat i förväg så att alla blanketter var förifyllda och vi

en hel del fina gäddor själva framför gästerna. Det gör även att guideservicen blir lite billigare än vad man är van med. Uwes tyngsta gädda vägde 21kg och den längsta var 131cm, så de kan sin sak.

Fisket börjar och det är lite speciellt. Man driftar på öppet vatten och kastar mot ingenting. Djupet vi fiskar över är 6-4 meter. Vi fiskar på och tar några mindre gäddor på shadjiggar när det efter några timmars fiske smäller till i Thomas spö.

Thomas Hård med 123cm Rügengädda första dagen...

Thomas mörkar först hur stor den är och det är först när den närmar sig båten som Rickard och jag förstår att den är grov. Det visar sig vara en gädda på hela 123cm och 11,4kg som klippt en Svartzonker Beshad 19cm, grön-blå rygg och ljus glitterbuk. En typisk naturlig Rügen-färg med andra ord.

Det blir dagens längsta i gänget, och prispotten var för tillfället Thomas. Extra roligt att ta den på ett Svartzonker-bete när han själv är med på resan. På kvällen frågade jag Claes om han någon Beshad med samma färg över då både Rickard och Thomas hade fiskat bra med detta bete. Det hade han och jag fick det sista betet av den färgen. Det skulle visa sig vara tur för mig.

En riktigt fin fisk.

Dag 2 Efter en dag på sjön med tunga beten och en kväll med fiskeberättelser på den lokala restaurangen så är det lite segt att kliva upp. Men man vet att ytterligare en dag på sjön hägrar så tröttheten och stelheten skakar man snabbt av sig.

shad-jiggar hela dagarna. Men det går även att ha bra mängdfiske som Christoffer, Ola och «Bölla» från Kristinehamn hade. De tog 32 fiskar denna dag med en topp på 107cm och 8kg som tog på en Platypus.

Störst fisk för dagen i vårt gäng stod Trumman för.

Den var 120cm lång och vägde 13,2kg och tog på en Väl ute på sjön så har vi riktigt segt fiske i vår båt Shaker med färgen Alewife, målad chartreuse och lime. Det var Trummans 60:e gädda över tio kg. Strax denna dag och det kommer endast upp tre gäddor för oss. Fisket kan vara väldigt segt vid Rügen och det efter det tog Claes en metersfisk i samma båt, på en är inte helt ovanligt att man gör ett bompass vilket Beshad med samma färg som gårdagens största tog på. Den största fisken för dagen togs dock av guiden flera av oss gjorde. Det får man räkna med och inte bryta ihop för. Fisket är även väldigt hårt då man Mathias Fuhrmann, den var hela 123cm och vägde fiskar väldigt stora vatten och ofta dänger tunga 14kg.

Trummans största fisk, 120cm och 13,2kg!

Fantastiskt att få se en sådan fisk få simma tillbaka

Dag 3 Vi åker söderut ned mot Stralsund med vår båt och fiskar lite djupare vatten än tidigare. Det kommer upp fiskar på nio till tolv tums shadar, Wolfcrank 8» slow sinking och Platypus. Jag låter Rickard testa mitt spö, det nya Rügen-spöet från BFT. På det andra eller tredje kastet smäller det på och han får tung-gung på en Platypus. Jag ser mig lite oroligt över axeln när han drillar på mitt spö. Det visar sig dock vara en felkrokad femma som kommer upp. Vi byter tillbaka spön och strax efteråt får jag ett hugg och det tar bara stopp när jag sätter mothugget. Bromsen tjuter och Rügen-spöet står i en stor båge. «Große» säger jag och hjärtat bankar hårdare. När fisken kommer upp så att man ser den så visar det sig vara en stjärtkrokad gädda och inget monster, men spöet fick bekänna färg och jag fick upp värmen.

Dagen var dock inte över. När det började skymma så hänger jag återigen på Svartzonker Beshad med mörkgrön rygg och glitterbuk, jag tänker att den ska ge lite bättre kontrast i skymningen. Efter ett par kast så krokar jag en bättre fisk rätt nära båten. Den ser rätt lång ut men smal. Det blir en kort drillning innan vår guide Uwe vant lyfter in fiske för hand, som han gör med all fisk. Vi mäter den till 118cm och väger den till 10,2 kg. Nytt personbästa för mig och den andra fisken i vår båt över både 100cm och 10 kg.

Inte bara gäddorna som hugger på Beshad.

Min första gädda över 10 kg, jag kunde ha sett lite gladare ut tycker man...

Christoffer Hansen med ett matvrak, 13,2kg och 113cm!

Gummi rekommenderas för säkert gäddfiske...

Dag 4 Sista dagen bjuder inte riktigt på lika fint väder som dagarna innan. Det har snöat under natten som sedan har övergått till regnande och vinden har ökat.

Vi har det riktigt segt i vår båt, andra båtar har ett bra fiske. Gänget från Kristinehamn fiskar som vanligt riktigt bra och Christoffer tar en välförtjänt fisk på 113cm och 13,2kg, den tog på en Platypus med abborrfärgen. Det var hans trettonde för dagen och den sista för denna resa. Totalt tog detta gäng 100 gäddor på fyra dagar med två över 100cm, så fisket behöver inte alltid vara trögt vid Rügen.

Thomas Hårds gädda från första dagen på 123cm var fram till den sista dagen den längsta. Det skulle ändra på sig när Lars Berglund fiskade hem en tolv tums shad med grön rygg och pärlemobuk. Han krokar en gädda och när den kommer upp så kastar sig guiden blixtsnabbt efter håven och håvar den.

130 cm och 15,5 kg är de otroliga siffrorna för denna gädda som blir resans längsta fisk. Med denna så kammande Lars hem prispotten på drygt 2000kr.

Lars Berglund med resans största fisk, en riktig drömfisk på130cm och 15,5kg!

Hatten av för 130cm gädda!

En imponerande skalle...

Avslutningsmiddag med insamling av vinstpotten.

Toppfiskar

130cm, 15,5kg - Lars Berglund 123cm, 14kg - Guiden Mathias Fuhrmann 123cm, 11,4kg - Thomas Hård 120cm, 13,2kg - Stefan Trumman Trumstedt 118cm, 10,2kg - Fredrik Johansson 114cm ovägd - Guiden Mathias Furmann 113cm, 13,2kg - Christoffer Hansen 110cm, 9kg - Even Borge 109cm ovägd - Guiden Rico Botsch 109cm ovägd - Guiden Torsten Schneider 108cm, 8kg - Even Borge 107cm, 8,1kg - Christoffer Hansen 101cm, 6,6kg - Johan Andersson 100cm ovägd - Claes Claesson

Guiden Mathias Fuhrmann visar att de kan de med ...

God Jul önskar

Darts

Rulle Drennan frontdrag reel är en ny rulle med grunda spolar, perfekt till flätlinor. Framtagen med yttersta precision och kvalitet för den krävande brittiska marknaden. Finns i storlek 3000 & 4000 och två extra spolar medföljer.

Pris 999 resp 1099:- för de två modellerna.

Titanium 1-strand Entrådig titanwire utan överdrag (plasthölje). Omöjlig att kinka vid normalt fiske.

Perfekt för spinnfiske. Finns i 38 & 86 lb. 3m/spole.

Rek. 189:- / 268:-

Tail turner Tail turner är en ny ettrig Australiensisk vobbler som redan gjort sig känd som en predatormagnet. Finns i sex heta färger och tre storlekar, 45, 60 och 70mm.

Pris 92,99 :- och 109:-

Titanium 7-strand Sjutrådig titanwire utan överdrag (plasthölje). Omöjlig att kinka vid normalt fiske.

Suveränt material till gäddtafsar. Finns i 36 & 54 lb. 3m/ spole.

Rek. 249:- / 293:-

Wiretång Marknadens bästa tång att klämma ihop wirelås med. Låset kläms ihop med endast ett moment vilket eliminerar risken att skada wiren. Tången fungerar utmärkt med både stora och små wirelås.

Rek. 99:Braid scissor Precis like fantastisk som multisaxen, fast utan fjäderingsfunktionen.

Rek. 89:-

Pimpelspö.

Ice-pro tele rod är ett idealiskt spö för mellandagarnas regnbågspimpel.

Kilngan får en mjuk och fin aktion eftersom den inte är delad utan fälls in i handtaget. ca pris 79:-

Hink med pump En klassisk betesfisk-hink med invändigt nät som gör det smidigt att plocka upp sina betesfiskar. Med denna hink medföljer även en syrepump. Hinken finns i två storlekar 13 och 18 liter och ett extra lock kan köpas till. pris 13l 275:- och 18l 329:-

Multi scissor Vill du ha en sax som klipper flätlina som en dröm, klipper wire upp till 60lb utan problem, samt kunna byta ut dina slöa krokar snabbt & enkelt? Lösningen är Darts Multisax. Helt enkelt ett måste i tackelboxen!

Rek. 109:-

God Jul önskar

Abu Garcia gäddspön Svartzonker Signature series. 2st kraftfulla gäddspön designade av Claes ”Svartzonker” Claesson. 7’ jerkspö med betsvikt 40-140gr, samt ett 8,6’ spinnspö med betesvikt 40-140gr Ca.pris 1599:-

Abu Garcia

Vinterns ”Hetaste Stövel” Abu Garcia Nordic Ice. Lätt värmestövel tillverkad i PU, med kraftigt syntetfoder. Stöveln isolerar till minus 40 grader och är därför en perfekt produkt för vinterfiske och jakt. Storlekar 42-49 Ca.pris: 799:-

Abu Garcia Vintermössa Nu kan du sluta frysa! Det här är den optimala mössan för ovädersdagarna till havs, eller på isen.

Ca.pris: 399:-

Svartzonker Hoodie Populär huvtröja som passar lika bra vid fisketuren som efter.

Storlek S-XXL rek Ca.pris 499:-

Beteshink Den perfekta betesförvaringen på båtfisketuren. Hink med förborrade hål och praktisk bärrem samt byglar passande för båtens reling.

Ca.pris: 249:-

Berkley Betesväska Stor rymlig väska i vattenavvisande nylon med kraftiga dragkedjor, justerbar axelrem, och 4 stora betesaskar.

Ca.pris 599:-

Ambassadeur Champagne Collection Exclusiv samlarutgåva i samarbete med Orrefors, bestående av en guldpläterad Ambassader 5500CS samt 2 st Orrefors Intermezzo champagneglas, lyxigt förpackad i en presentförpackning.

Rek. Ca.pris 6000:-

God Jul önskar

CWC

Strike Wire Ice Braid är en superlina avsedd för isfiske. Överlägsen styrka, rund linprofil och slitstark coating.

Strike Wire Ice Braid är tillverkad av mycket tätt flätade micro-fibrer med genomgående coating.

Färg isgrå. 35 m spole.

Rekpris: 95 kr

Wolf Tail Jr. är en ny mindre version av Wolf Tail. Utvecklad tillsammans med Anders ”Wolfcreek” Ulvforssen. Betet har en förförisk vaggande gång. Fiska hem den snabbt eller långsamt, det spelar ingen roll – gäddan kommer inte att kunna motstå frestelsen! Fungerar utmärkt till lite lättare utrustning. Finns i 10 heta färger och två versioner, sinking 37gr, shallow 33gr, 16 cm.

Rekpris: 149 kr

Shaker shad 20 cm från Lunker City.

Shaker har en riktigt cool flashande rörelse med grym kicking tail. Super hett för vinterns mega gäddor!

Rekpris: 3 pack 149 kr

BFT Atlantic Glove. Äntligen ett par riktig sköna handskar som både värmer och går att fiska med.

Den tunna fleece beklädda neoprenen håller händerna varma samtidigt som dom är 100% vattentäta. Helt enkelt ett måste på fisketuren!

Rekpris: 199 kr

BFT Rügen är ett extremt spinnspö för fiske med tunga beten.

Kraftfull klinga med stabila och super lätta spöringar från American Tackle med Quad Leg Design och Ring Lock. Fuji rullfäste och korkhandtag i klass A+. BFT Rügen 8’6” -220 g är ett förvånansvärt lätt spö för sin klass.

Du orkar stå en hel dag och kasta iväg gummibeten som väger flera hekto. Klingans exceptionella styrka säkerställer ett bra krokfäste i den benhårda gäddkäften!

Rekpris: 2095 kr

BFT Hornet 4000 är en högervevad rulle utvecklad för isfiske. Robust design och hög prestanda. Komfortabla gummihandtag. Linkapacitet: 130 m 0,35 mm Strike Wire.

Rekpris: 399 kr

BFT Lipgrip i rostfritt stål.

Perfekt för catch and release fiske. Inbyggd våg med roterbar funktion i det greppsäkra handtaget för att inte skada fisken.

Rekpris 295 kr

God Jul önskar

Normark

R-Type Spinn är ett längre och kraftfullare isfiskeset med multirulle.

Spöet är tillverkat i grafit, mäter 105 cm och är anpassat för gös och gäddfisket. Rapalas R-Type multirulle är tillverkad i aluminium, har en utväxling på 5,0:1 och stor vev och handtag för att underlätta fisket med handskar.

Rek ca pris 999:-

Sufix Ice Magic är en snabbsjunkande nylonlina för isfisket. Linan är behandlad för att minska isbildning och finns i dimensioner från 0,14mm-0,35mm. Rek ca pris 39:-

Sundridge S.A.S MK7 är den senaste flytoverallen från Sundridge. Varm, smidig med en stor rymlig huva och flera smarta fickor.

Rek ca 1695:-

R-Type haspelset består av en R-Type haspelrulle med 3 kullager, rullhus i grafit, välbalanserad rotor och en utväxling på 5,6:1. Spöet är tillverkat i lätt grafit för maximal känsla och hållbarhet, mäter 60 cm och har spöringar av toppkvalité.

Rek ca pris 799:-

Nyhet! NM Glow och SM Glow. Samma klassiska rörelser i vattnet som tidigare, fast nu i nya lysande färger. SM Glow har lyskrok från VMC och NM Glow har en VMC-krok klädd med flashabou.

Rek ca pris SM Glow: 75-85:- (finns i storlekarna 30mm, 45mm, 55mm och 70mm) Rek ca pris NM Glow: 75:- (finns i storlekarna 38mm, 45mm, 54mm)

God Jul önskar

Comstedt

SideImaging ekolod till lägre pris.

Nya 598cxi HD SI från Humminbird pressar ner priset på den moderna ekolodstekniken.

Det är en kombinerad plotter och ekolod med en 5” högupplöst 640x640 färgskärm som ger en fantastisk bild presentation. Den har inbyggd GPS mottagare och kortläsare för Navionics sjökort. Hela tre ekolodsfunktioner är inbyggda i enheten, SideImaging, DownImaging och tradionellt 2D ekolod.

Ca pris: 10 995,-

MinnKota tar nästa steg med i-Pilot Link.

Nya i-Pilot Link revolutionerar sportfisket igen. Den nya fjärrkontrollen har en färgdisplay med ett tydligt grafiskt utseende och ett användarvänligt menysystem. Mer och tydligare information presenteras med bl.a. djupinformation och menysystemet finns nu även på svenska. Möjligheterna ges att fjärrstyra motorn och styra varvtal, farthållare, avancerad autopilot, spela in 16 rutter/ iTracks och skapa 16 Spotlock elektroniska ankringsplatser.

Ca pris: 11 995,-

Ekolod för vertikalfiske.

Nya 596cx från Humminbird har en mycket ljusstark 5” HD skärm. Humminbird 596cx är ett bra färg ekolod med en 5” högupplöst 640x640 skärm som är mycket ljusstark. Den höga upplösningen ger en fantastisk presentation av botten och fiskekon. Ekolodet har Dual Beam Plus med frekvenserna 200/83kHz samt Humminbird SwitchFire. Ekolodet har Dual Beam Plus med frekvenserna 200/83kHz samt Humminbird SwitchFire.

Ca pris: 4995,-

Steglös gas i Endura MAX. Nya Endura MAX har Maximizer funktion som ger upp till fem gånger längre batteritid.

MinnKotas populära elektriska trollingmotor Endura C2 som kom i ny version 2011 kommer i ytterligare en serie - Endura MAX. Endura MAX har samma utseende och funktioner som Endura C2 med batteriindikator, i tillägg är den utrustad med steglös gas.

Ca pris: från 3795,- till 4995,-

Lusten frälsning & förbannelse – en ismetares uppgång och fall…

Följande krönika kan uppfattas stötande.

Till mitt försvar hävdar jag ren bitterhet i relation till min ålder, begynnande vikar, stympningsförsök från ett motordrivet isborr tillika min hängivna kärlek till öppet vatten.

Och till er ismetefantaster: Don´t hate the player, hate the game… typ.

Text: John Zafaradl Foto: John Zafaradl & Elis Wessmark

ag tittar ut från mitt kontorsfönster och noterar att värmlänningarnas höstklädsel kompletterats av mössor och vantar. De första köldgraderna får karlstadborna att agera.

Dataskärmen lyser upp rummet innan solen hinner titta över hustaken mittemot. Man borde ju inte, men jag knappar in adressen till allas vårt sociala media; ansiktsboken. Ty även jag är hjärntvättad och det faktum att folk kommunicerar med mig via detta forum istället för mail är ytterligare ett incitament för att vika ned sig.

Grogrund...

Den sedvanliga statusstressen i en härlig blandning av ren och skär galenskap gör sig omedelbart påmind. De mest miserabla och bekräftelsetörstande hinner knappt vakna innan vansinnet tar sin början.

Jag scrollar snabbt nedåt och viskar tyst för mig själv; ”ok, du äter frukost på Arlanda, det är bra för oss att veta, får jag ta på dig…” aha, du sitter i soffan och skalar en apelsin, tack, det är noterat”. Jaja, ni vet hur det är.

Plötsligt fastnar min blick på skärmen. Jag slutar scrolla och slutar andas. Stirrar bara. ”Härligt med minusgrader, snart blir det ismete!” Det är sällan statusuppdateringar får mig att må illa. Det händer väl att man ser någon islamofobisk smörja eller någon SD-sympatisör snubbla ur sig något urbota dumt på FB, men de tar man bort ur sin vänlista med två musklick. Men här har vi ju en frände, en fiskande broder, en gäddälskande yngling som väcker lite ondska i mig, eller i alla fall vämjelighet.

Vad fan var det som hände? Ismetet var även min frälsning en gång i tiden, idag känns det som en förbannelse. Har jag också varit där, har jag längtat?

glömde. Ironin är påtaglig;”Compton and Long Beach together now you know you in trouble...”

Vi sjunger fulla av ”West Coast flavour” medan vi passerar byns nedlagda Q-Star mack… ”gangland” i Svartå. ”I rob in Compton and blast you in Miami…”

varmt inne i min solblekta kombi, men Bacon tillhör den bekväma och lata sorten, därför sitter Powerstövlarna redan på. Ni som är bevandrade i ismetes värld känner nog till Power-stövlar: alltid för varma, alltid för fuktiga, aldrig lagom. Svettblöta fötter hindrar dock inte Bacon, han är redo. Redo för Det 4:e spöet.

Det är andra helgen i rad vi gör den nätta resan på 17 bukstinna storgäddor.

Nådens år 1999. Jag och Bacon sitter i min gamla volvokombi och lyssnar på Dr. Dre medan vi passerar mil enkel väg för att ismeta på Vättern. Musiken Det tar oss 2,5 timmar att ta oss ner till Vättern, vi genom Svartå. Ytterligare ett brukssamhälle som gud gömmer syrepumparnas ihärdiga surrande och jag sneglar mot Bacons fötter. Det är säkert 25 grader hinner fiska i 8 timmar, borra ett 30-tal hål och landa

Christer Lindström med tveksam flytoverall och den vackraste av gäddor. Det var hans första pass på Vättern någonsin och fisken vägde imponerande 13,5 kilo!

fyra gäddor varav den största väger cirka 6 kilo.

Vi hinner även bli dyngblöta i flytoverallen på väg ut till fiskeplatsen för att sedan frysa av nedkylt svett resten av dagen, innan vi återigen sitter i bilen på väg hem genom de mörka skogarna. Där planeras redan nästa helgs ismete på Vättern. Jag är ett vrak, Bacon har envisats om att gå omkring med en ålpingla i overallen hela dagen. Ur högtalarna hörs ”Hurt” framförd av Johnny Cash. Vi fiskade med tre spön var. I nådens år, 1999.

Helgen därpå följer Christer med. Han har aldrig fiskat på Vättern. Vår relativt nyfunna vän med hästsvans och en flytoverall som lämnar mer att

Den är inte vacker på något vis, men jag har accepterat ”tarmen-tavlan”.

Idag hänger den i min pappas verkstad.

önska vad gäller passform - benen är åt helvete för korta - har byggt egna ismetespön. Fyra stycken! Jag och Bacon välkomnar väl inte direkt detta initiativ.

Fyra spö är väl ändå lite väl mycket? En sak att vara effektiv, men vi skall väl ha roligt, inte yrkesfiska!

Fisket är som vanligt fullständigt värdelöst. Den så attraktiva Aspafjärden lämnar ifrån sig några mindre gäddor till mig och Bacon. Christer har inte ett hugg förrän klockan två. Det fjärde spöet, det smutsiga bonusarrangemanget, har fått sitta på samma plats hela dagen. Nu rinner lina ut från rullen. Vad som sedan följer är en av de svettigaste fajter jag sett på ismete, lägg därtill en nervig handlandning och

slutligen en närstudie på den vackraste gädda som skådats. Det vidhåller jag än idag. Vilken skönhet!

Christer Lindström, med tveksam flytoverall, hästsvans och lövtunna gröna gummistövlar, förevigas med sitt livs första vätterngädda – han skulle få fler i framtiden - den vägde 13,5 kilo och var 115 cm lång. År av ismete Trots att vi aldrig fick någon riktigt stor gädda på Vättern förblev ismetet den tilltänkta frälsningen för mig och Bacon. Det var ju effektivt om än slitsamt.

Säsongerna kom och gick. Vi fick fisk över 10 kilo,

många över nio. Jag fick äran att se en ismetad monsterfisk om 16 kilo. Det var töväder och jag åkte från en tjärn till en annan för att bevittna stolt fångstman och monstergädda. Ni minns kanske Sörtjärn utanför Forshaga? Ett vatten som blomstrade en säsong eller två. Jag minns även att samma fisk återfångades en månad senare, av en annan fiskare, men nu i 24 minusgrader. En avart med ismetet. Och mitt livs första 13+, den minns jag definitivt. Den firade vi på krogen. Jag och Bacon vaknade i Christers kvart den följande morgonen.

Jag, iförd en alldeles för liten vit päls? Bacon hade stekt bacon i Coca-Cola. Men framförallt minns jag Lusten. Bara namnet på sjön höljer ett löjets skimmer över sig, i min värld kunde ”Misären” varit mer passande.

Lusten var ett vatten som förblivit orört då det fungerat som stockmagasin, det var en sjö som utsatts för ringa fisketryck då lokalbefolkningen inte uppskattade de gamla betesätande trädstammarna.

Sjön var således svåråtkomlig, men ismeta kunde man göra - om man orkade gå! Och som vi gjorde det. Det räckte ju att en enda stackare hade körkort för att vi kunde utöva den fiskemetod som öppnade så många möjligheter.

Min första stora lustenfisk fångades på ett ställe vi kallade ”tarmen”, den vägde 8,4 kilo och var 112 cm – jag var överlycklig. Tarmen var mest känd för att släppa ifrån sig i snitt 25-30 gäddor på en dag med en snittvikt på kilot, lite drygt. Men det rörde inte oss, till en början. Det nappade. Man fick nästan tinnitus av alla jävla ålpinglor som ljöd. Och jag fick en åttakilos! Jag minns bilden som förevigade ögonblicket: John. I röd flytoverall. Med ett ”björnkön” på huvudet och åtdragen hakrem. En lång fin gädda. Men en styggelse till fiskare. En bild min pappa har ramat in. Av alla bilder, just den. Kanske var det så han helst av allt ville se sin son: genuin stolthet, en oskuldsfull gäddfiskare. Ett kvitto på

Det fanns mycket gädda i Lusten, men ingen var girigare än ”McGraw”. Hon högg tre dagar i rad och vägde 9,4-, 9,26-, respektive 9,62 kilo. Det var egentligen osannolikt, men är man hungrig så är man…

Blotta åsynen av dessa dykdalber får mig att rysa än idag.

tiden då allt inte handlade om att peta upp tvåsiffriga fiskar. Vi var mer äkta då. Det måste jag erkänna. En annan typ av lycka. Sen stängde man dörren.

För att nu göra en lång historia kort utan sentimentalt dravel: Vi upplevde några minnesvärda säsonger på Lusten. Det fångades en 13,5 kilos gädda. Vi upplevde monsterpass med fyra fiskar över 9 kilo! Och vi började tröttna. Tröttna på att gå kilometerlånga sträckor i stöpis eller 50-60 cm snö.

Tröttna på att borra i 65-70 cm tjock is. (Mitt

personbästa är 32 hål i 70 cm is på en dag, min axel var inflammerad i två veckor efter det passet).

Fast detta till trots. Lusten skänkte mig faktiskt en värdig avslutning. Det var en strålande dag på alla sätt och vis. Det kan ha varit 2001. Då och då log fiskeguden mot oss och tillät mig framföra min solblekta kombi på isen. Ur bilradion sprakade Tracks på P 3 när vippan närmast vänster framhjul flaggade för hugg: 109 cm 10,2 kilo! ”It wasn´t me” med artisten Shaggy röstades fram som etta på listan den lördagen. Det var sista året Lusten fanns på någon

topplista över våra favoritvatten, och det var nog enda gången Shaggy hamnade överst på Tracks.

Vi upplevde i alla fall en lycklig skilsmässa, jag och Lusten. I det ögonblicket hade mina ålpinglor för evigt slutat ljuda över det gamla stockmagasinet.

Pilgrimsfärd från friskolan Många år efter att vi lämnat detta vatten blev det åter på tapeten. Fler ismetefrälsta tillkom. Många fler.

Sportfiskeakademin i Forshaga fostrade en armé beväpnad med pulkor och 5-fots spön och deras heliga vatten blev Lusten. De vallfärdade, och

Gäddfantomen Daniel Jonasson chockade en hel värld (nåväl, åtminstone en svensk ismetande sådan) när han fångade en 16,075 kilo tung och 122 cm lång skapelse ur värmländska Sörtjärn. Artikelförfattaren hade äran att få se och fotografera denna veritabla monsterfisk.

Notera betesfisken som ligger på isen bredvid fångstmannen... Sug på den flötestrollande braxenälskare.

skjutsades i minibussar. Det fångades stora gäddor.

De nyfrälsta gjorde det bra. Så fort det var 2 cm kärnis började lämmeltågen av röda flytoveraller från Forshaga att nå sjön. Och gäddorna verkade ha växt? De mest drivna belönades med 12-, 13-, och till och med 14 kilos klunsar ur det gamla stockmagasinet! Jag var fan imponerad, det kändes lite som en hämnd på vattnet utan att jag var personligt inblandad, ett korståg mot sjön jag inte längre bar nära mitt hjärta, och det var andra, synnerligen skickliga ismetare, som utkrävde den.

Men det kostade tydligen blod, svett och tårar. Det var en kamp som inte gick att ta miste på, en kamp jag sedan länge gett upp: Elever gick till fots ifrån sina trånga lägenheter i Deje för att ismeta på Lusten.

Deras ”golgata” startade ofta runt midnatt för att de inte skulle missa gryningsfisket. (ej körkort.) Någon innovativ själ cyklade med spöna på styret och beteshink på pakethållaren. (Hör av dig på min FB så bjuder jag dig på en helkväll i Karlstad) Det flödade över av ismetare i de värmländska skogarna och deras gemensamma pilgrimsresa gick till… Just det, Lusten.

Vad oss anbelangade så ismetade vi fortfarande, men passen var färre och vi var definitivt inga korsriddare inom genren. Vi hade sambos. Vi levde vanliga liv, åtminstone på vintern, för att sedan plocka ut räntan på våren och hösten. Det var verkligheten och det var viktigare. Det var så det blev när man blivit 30+, vaknat upp i vuxenlivet och man inte kände för att köra 17 mil till Vättern längre för att sitta på isen i sju timmar. År av ismete hade tagit ut sin rätt och båtfisket var den naturliga vägen ut ur en förbannelse som krävde av att man drog en pulka efter sig i tung blötsnö. Det var över. Återseende Jag trodde därför aldrig att jag skulle återvända. Men så stod jag där igen en dag, mellan ömsom pålar

Bacon hade inför säsongen 98 övat in sin Lödde-pose som han kallade den. Men istället för en romstinn tjuga, fick han en femma på västgötska horribla Vingsjön..

Jag hade dock inte övat på någon pose, vilket även syns. Men jag kunde bära upp min mössa.

”Det var sista året Lusten fanns på någon topplista över våra favoritvatten, och det var nog enda gången Shaggy hamnade överst på Tracks.”

ömsom borrhål. Allt var sig likt. Räkenskapens dag hade slutligen kommit. Året var 2009. Med vemod i blicken och trötta fotsteg släpades pulkan fullastad med grejer ut på sjön medan vi trampade igenom stöpisen. Det gamla gardet fanns med. Bland annat Christer, nu utan sin vedervärdiga flytoverall tillika hästsvans, men med samma hemmagjorda kräk till spön som han förnedrade oss med vintern 1999.

Tanken var att vi skulle filma en gädda av bättre kaliber och även om mängdfisket inte var att räkna med nuförtiden så fångades det kontinuerligt med gäddor i spannet 10-12 kilo. Det skulle lösa sig.

Vi var egentligen rakt igenom ett sorgligt sällskap, utan engagemang och utan de kittade pulkorna som

är synonymt med de frälse; inga spöhållare eller snillrika beteshinkar, omgjorda bobbar eller specialanordningar. Men vi hade en motorborr dock.

För var det en sak vi inte skulle göra så var det att borra i Lustens is medels handkraft!

någon form av ansvar och började borra nya hål åt hela sällskapet. De hade ju helt enkelt tappat fattning. Det är liksom inte bara att mäska med en sill på avkrokningsmattan och sätta sig att vänta på en 10:a som kommer glidandes ur hålet för eget manér...

Timmarna gick och fisket var anskrämligt dåligt. Vi intalade oss dock att ett mängdfiske bara var jobbigt och att det var bättre om bara en fisk högg såvida den vägde över 10 kilo. Jag nämnde i ett svagt ögonblick ”tarmen”, men fick snabbt mothugg via ett drygt statement; ”ahh, en åtta från is är som en fyra på spinn”. Pryglad av ren översittarmentalitet vad gäller värdet av en ismetad gädda kände jag plötsligt

Två minuter senare sitter jag på isen, avsvimmad av smärta. Allt är svart. Jag vaknar till och hör hur folk skrattar. På avstånd tror Christer, Fredén och Jocke att jag blivit trött och satt mig ner på knä för att vila.

Sanningen är att min Gore-Tex vante fastnat i borrens kardan och att jag kommit åt gasen. Min hand lindas under en tusendel av en sekund upp på kardanen tills tyget i vanten spricker och jag segnar ihop.

Jag tittar på min hand. Blod rinner ur varenda por i huden. Smärtan är påtaglig och jag stoppar handen i ett hål för att kyla ner den. Jag biter sedan ihop, hela dagen. Vägrar lite naivt inse att jag förmodligen är ganska illa däran. Inte förrän klockan 23.00 samma kväll kapitulerar jag och beger mig mot akuten.

Kontentan av mitt återtåg till Lusten: Brutet båtben, avdragna senor i tumme och hand. Noll gäddor. Gips i minst sex veckor. Kontentan av vinterns enda ismetepass: Din vårsäsong är körd. No pikes. Nada.

Inget fiske. Helvete…

Idag Jag tänker på Vättern, på Christers spön - ett av dem sitter på isen 10 meter ifrån mig - och på hans 13,5 kilos skapelse. Jag tänker på livet i sig och vad ismetet inte betyder och betyder för mig längre. Jag sneglar ut mot de stora istäckta vidderna, kisar mot gnistrande iskristaller och undrar om någon av vipporna kommer att fälla snart. Jag vänder mig om och tittar på Jocke, på Christer (utan hästsvans) och på Ove. Nådens år 2012, och vi ismetar. Jag ler och njuter. Vi är ju inget annat än mänskliga. Solen lyser och det är ringa snö på den frusna sjöytan. En decimeter kärnis. Perfekta förhållanden. En 11-kilos har fastnat på bild.

Det är väl ungefär såhär långt jag sträcker mig nuförtiden. Jag hatar Powerpjucksen, röda flytoveraller, tjocka isar, minusgrader, snö, långa transportsträckor, pulkor och jag hatar det faktum att kidsen inte känner till Dr.Dre längre, men jag älskar mina gäddor – även på vintern. Ja, vi gillar det fortfarande, det där ismetet, när förutsättningarna är de rätta. Men gott folk, att uppskatta är en femma, att längta i det här fallet, en helt annan. Mer av en hädelse. Tänk på det nästa gång du skriver en statusuppdatering på Facebook. Åtminstone om jag finns på din Friendlista. Och till er som blir upprörda över denna krönika; ”Det är som vanligt inte killen i filmen som har skrivit brevet…”

Mitt livs ismetepass? Fisket var ingen höjdare, men vad fan gjorde det…

Is eller inte, ibland kan man ju inte vara annat än lycklig.

sk i a rens Sportf

Mathรถrna

rk

Foto: Elis Wessma

Del 1

"Grรถtkorven" Text: Sebastian Wiman Foto: Sebastian Wiman & Elis Wessmark

Ä

Äntligen får vi slå upp portarna för detta återkommande koncept i +MagazineFishEco, nämligen en liten mathörna där vi kommer att tipsa om bra mat att ta med sig på fisketuren, eller att laga ute i det fria t.ex.

Vi kommer också bjuda på riktigt dålig mat att ha med sig på fisketuren. Opraktisk sådan, illaluktande, smaklös och vidrig mat, som du kanske bör undvika att stoppa i matsäcken. Vi kommer att leta bland er där ute, vad har ni i mattermosen? Vi kommer testa olika prylar som har med mat och matlagning att göra. Bra och dåliga termosar, stormkök, matlagningshällar, gafflar, knivar, skedar och annan utrustning som behövs för en kulinarisk upplevelse i alla möjliga fiskesammanhang. Nu kör vi igång tycker jag, och först ut är en ”maträtt” som är enkel, mycket enkel, kanske för enkel? Vissa hatar den, andra älskar den, det är dags att testa: Grötkorven...

G. R. Ö. T. K. O. R. V. För er som ännu missat att den ens existerar ska jag snabbt beskriva vad en grötkorv egentligen består av. En grötkorv består av gröt, risgrynsgröt allt som vanligast. Det är helt enkelt en plastkorv med risgrynsgröt i. Genom att sticka, eller ännu hellre, bita ett litet hål i plasten, kan man sedan suga i sig gröten utan massa kladd med matkärl och bestick. Nu är det ju så att det inte är alla som tycker att detta verkar vara en smakfull och tillfredsställande upplevelse, och det är nog till viss del sant, förutsatt att du inte är helt galen i kall risgrynsgröt.

Detta är den late sportfiskarens matlösning helt klart. Har du ett uns av ambition och självrespekt i kroppen så kommer du sannolikt att kunna hitta på något betydligt mer eggande att stoppa i matsäcken, men är du en lat jävel, kanske svårt bakfull, snål eller pank, som inte bryr sig om att skamset krypa under den kulinariska radarn, ja då kan grötkorven vara din bästa vän som räddar fisketuren.

Det finns några olika sorters grötkorv, och nu måste vi ju givetvis testa några av dessa. Jag reste runt bland några olika butiker i min närhet och sonderade grötkorvsmarknaden, och fann till slut sju olika sorters risgrynsgröt i plastkorv. Jag tänker ju inte sitta och mosa i mig dessa själv givetvis, utan har helt sonika tvingat mina vänner Elis ”Kattkvinnan” Wessmark och Dan ”Bruno” Forsberg, att också frossa i det vita guldet i korv. Detta är en djupdykning i tomtegrötens förlovade swimmingpool. En gröt ska vinna och utses till envåldshärskare i Tomtemors rike bland spisar och kastruller. Våra smaklökar vibrerar av otålighet och våra gomsegel fladdrar i medvinden som uppstått av våra upphetsade andetag. Låt första korven brista, låt dess innehåll pruttas ut till kören av pubertala fniss. It. Is. On. Låt grötkampen börja!

Så testar gröten...

En grötkorv kan öppnas på olika sätt, men att använda tänderna och bita upp ett hål i plasten är helt klart det effektivaste alternativet. Ingen kniv som behöver diskas här inte! Det går givetvis att t.ex. klippa, skära eller bränna upp ett hål också, men det kräver en lite större insats och är förenat med livsfara... I vissa fall. Hur ska man då äta gröten?

Enkelt. Sätt helt enkelt truten över det lilla hål du bitit upp och sug ut det energirika innehållet, inget kladd, inget tjafs, bara gröt, rätt ner i kistan. Men, eftersom vi är i hemmamiljö när testet utförs, och inte vill sitta och suga gemensamt på grötkorvarna av förklarliga skäl, så användes sked.

Vi gjorde heller inget blindtest. Alla märken var fullt synliga i anslutning till respektive skål med gröt.

Varför inget blindtest undrar du kanske? Jo, detta är ju den late sportfiskarens val av mat, således är vi för lata för att göra blindtest. No muss, no fuss...

Eftersom risgrynsgröt inte på något vis är en kulinarisk bomb för de flesta, är testet koncentrerat på smak och konsistens. Detta är väl i princip vad som skiljer de olika sorterna åt. Är gröten för lös i

Korvar 500g Tillverkare:

Felix

ICA

Konsum Värmland

Änglamark (Ekologisk)

Vikt:

500 g

500 g

500 g

500 g

Pris:

8,90 kr

8,90 kr

16,90 kr

12,90 kr

Energivärde:

460 kj / 100 g

420 kj / 100 g

460 kj / 100 g

400 kj / 100 g

Köpställe:

ICA (Finns hos andra handlare)

ICA

Konsumbutiker i Värmland

Konsumbutiker

Smak:

God men för lite smak

God, bra sötma, ingen bismak

God men för lite smak, ingen sälta

Kraftig rissmak, sträv, syntetisk

Konsistens:

Lagom fast och krämig

Lagom krämighet

För tjock, som trälim

Alldeles för tjock

Betyg:

6/10

8/10

4/10

2/10

Korvar 1000g Tillverkare:

X-tra

Coop

Mormors

Vikt:

1000 g

1000 g

1000 g

Pris:

16,90 kr

17,90 kr

12,85 kr

Energivärde:

410 kj / 100 g

450 kj / 100 g

400 kj / 100 g

Köpställe:

Konsumbutiker

Konsumbutiker

Lidl

Smak:

Söt, aningen syntetisk

Mycket söt, smakrik

Sträv, smaklös, syntetisk

Konsistens:

Smeten är lös och vattnig

Aningen klisteraktig

Helt okej konsistens

Betyg:

3,7/10

6/10

3,3/10

konsistensen så riskerar man onödigt kladd, men är den för tjock så blir den lätt klistrig. Det gäller alltså att hitta en gröt med rätt konsistens när den är kall.

En risgrinsgröt ska vara söt och ha en sälta, men utan att någon av dessa tar överhanden. Själva riset smakar givetvis också, men det varierar kraftigt mellan sorterna vi provar i testet. Några sorter får en tydligt syntetisk smak eller bismak, medan andra är för söta, eller väldigt smaklösa. Balansen mellan sötma, sälta och en god och tillräckligt kraftfull smak, verkar vara svår att uppnå, endast ett tre av de sju sorterna i testet får godkänt. Till slut vill jag tillägga, och framförallt höja ett varningens finger. Risgrynsgröt är en känslig råvara, som om den hanteras oaktsamt kan berikas med diverse bakterier som magen inte tycker om. Under testet åkte grötkorvarna ut och in ur kylskåpet under en veckas tid, och jag kan meddela att jag fick spendera en helg på porslinstronen... Jag blev med andra ord ordentligt magsjuk. Passa er därmed för att käka grötkorvar som legat framme en längre tid i solen t.ex. det kan ta en ände i förskräckelse...

de Hemliga...

...Tillbehören De hemliga tillbehören Som om det inte var nog med att testa dessa korvar fyllda med tomtegröt, så tänkte jag att vi skulle testa var sitt, hemligt, tillbehör till gröten. Normalt sett är det bara grötkorven som gäller när man på lodislikt manér åker ut på en lökig fisketur, men för ordningens skull ska vi även prova några tillbehör.

Jag har själv komponerat dessa små surpriser i tre skålar som sedan täckts med folie för att dölja innehållet. Ett av tillbehören är någonting man faktiskt skulle kunna tänka sig att ha på sin gröt, nämligen helt vanlig hallonsylt. Något som man däremot inte brukar toppa sin gröt med, mig veterligen, är ketchup, ändå var det just detta som gömde sig i en av skålarna. I den sista skålen bodde en helt vedervärdig ingrediens i kombination med

komponerat de hemliga skålarna, konstaterar jag med stor bävan att jag dragit en riktigt fet nitlott...

När sweet & sour chilisås och risgrynsgröt blandas bildas en oätlig röra av ingredienser som aldrig någonsin, under inga omständigheter, bör blandas Elis var först ut att välja en hemlig skål, och hans öde samman. Om tanken någonsin slagit dig, om du föll på ketchup. Med tanke på hans min som endast funderat på att toppa din kalla risgrynsgröt med kan beskrivas med ett ord, bedrövelse, så konstaterar denna sås. Gör. Det. Inte. Det är fel. Det är såpass fel att jag helt glömmer att risgrynsgröt någonsin kan vi otvivelaktigt att ketchup är en mycket dålig vara rätt. Svetten lackar, ögonen tåras och munnen partner till tomtegröt.

Sedan var det Dans tur. Han vacklar mellan de två sörjer. Dan och Elis tjuter i ett kollektivt gapskratt, jag skålarna, väljer först den ena, för att sedan ångra sig kan inget annat än skratta, och hulka, och kvida och och peka på den andra. Ett sista byte innebär att han hulka. ändå tar skålen som han först siktat in sig på, och tur Gröten ska ätas som den är på fisketuren, och om var väl det... I skålen väntade helt ordinär hallonsylt som på ett ljuvligt sätt gifte sig vackert med gröten. tillbehör absolut och av nöd tarvas, ta bort ketchup och sweet & sour chilisås från listan... Glöm inte det!

Kvar står ju en skål, och eftersom jag själv risgrynsgröt, nämligen sweet & sour chilisås... Jag vill å det starkaste rekommendera att låta bli denna kombination av mat. Kräkreflexen får sig en provtur, och det med besked.

Fördelar med grötkorven: + Billigt + Lite kladd - Lätt att inmundiga + Energirik + Lätt att packa + Mättande

Nackdelar med grötkorven:

– Riktigt tråkig och enformig mat – Ingen hit i sommarvärme – Ingen hit i minusgrader – Ingen hit om ”korven” spricker i väskan – Du kommer få skämmas lite för detta ”latmanskäk”

gear for serious

Gädda

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119

Gös

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Abborre

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

pike

Gädda

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119

Gös

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Abborre

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

Serious

Bli en vinnare i längden...

+MagazineFishEco testar

Text & Foto: Jan Ohlsson

Explorer

Q

uintrex Boats grundades redan 1945 i Australien och har idag över 80 olika båtmodeller. I Australien är man den absolut största producenten av aluminiumbåtar och till detta har man utvecklat och konstruerat ett antal unika och i flera fall prisvinnande skrov.

I sitt designarbete har Quintrex alltid fokuserat på sjövärdighet och i takt med stigande bränslepriser och miljömedvetenhet har man också lyckats konstruera skrov som idag bidrar till betydligt lägre bränsleförbrukning än för bara några år sedan.

Idag finns Quintrex representerade i 15 olika länder med en produktion per år på ca 12 000 båtar. I Sverige finns Quintrex sedan 2009 då Graeme McKenzie, en svensk/ australiensare i Linköping, såg möjligheten att begåva Sverige med dessa båtar som redan gjort stor succé i andra länder. Quintrex Scandinavia AB såg dagens ljus och sedan dess har Graeme sålt närmare 400 båtar till företrädesvis sportfiskare.

Det unika med Quintrex är möjligheten att beställa sin helt personliga båt. Båten kommer till Sverige i olika delar och svetsas samman på plats i Sverige av Quintrex Scandinavia. I och med detta finns möjligheten att helt ”pimpa” din egen fiskebåt med kastdäck, stolar, placering av styrpulpet, specialmontering av ekolodshållare, integrerade spöhållare mm mm. I lager finnas alltid båtar i längden 250, 350, 390 och 440 cm. Övriga båtar och modeller tas hem på beställning. Idag kan man nog konstatera att Graeme McKenzie och Quintrex Scandinavia med detta introducerat ett helt nytt tänk kring sportfiskebåter i Sverige.

Under tre år har jag vid många tillfällen fiskat från modellen Quintrex 390 Puhakka Edition. Denna båt har sportfiskeguiden Mikael Puhakka hjälpt Quintrex Scandinavia att designa och utveckla för att än mer

Micke Puhakka flyger fram i 18 knop

Båten är tack vare sin platta botten, mycket stabil.

sportfiskeanpassad. Mikael har personligen inte stannat med detta utan hans egen 390 har utöver standardmodellen utrustats med ytterligare prylar och funktioner. Quintrex 390 är ingen stor båt med andra ord men den har något annat mycket viktigt, den har bredd! Det är det första som slår dig när du stiger ner i en fullpackad 390. Bredden på 1,79 cm ger en otroligt bra arbetsyta för två st. betestokiga sportfiskare med stora bagar, det går faktiskt att fiska tre personer också men då krävs lite finess och taktkänsla. Mikael guidar relativt ofta 1-2 gäster i båten utan problem!

Sjövärdighet Quintrex skrov är väldigt platt, mest på gott och litet på ont. Den platta botten ger båten en mycket bra sidostabilitet. Två personer (ca 185 kilo) står med

lätthet på samma sida när fisk drillas och landas utan att båten får obehaglig lutning. Här känns båten mycket trygg. Den går också mycket bra i medsjö, den nästan surfar fram över vågorna i farter bort mot 20 knop. V-bottnade båtar kan ibland ”skära” snett när du går in i en vågdal i medsjö. Något som faktiskt kan vara livsfarligt, det finns inte på kartan i Quintrex fall… I motsjö kan båten ibland ”slå” lite väl kraftigt, detta är baksidan med platta skrov. På det hela taget går båten både mjukt och på gränsen till extremt stabilt i många väder.

Något som ytterligare utmärker båten positivt är manövreringsförmågan. Även i ganska bra blåst är känns det tryggt att gira kraftigt, båten ligger kvar i nästan plant läge och reagerar mycket fort utan att ”hasa” eller kränga i svängarna. Detta tycker

“Under tre år har jag vid många tillfällen fiskat från modellen Quintrex 390 Puhakka Edition...”

jag personligen är en av de stora fördelarna med ett platt skrov. På testbåten satt en Suzuki 25 hk monterad. Med två personer och bra med packning i båten ligger toppfarten på ca 18-19 knop med en behaglig marschfart på ca 15-16 knop, fullt tillräckligt på en liten båt.

Med två personer och bra med packning i båten ligger toppfarten på ca 18-19 knop med en behaglig marschfart på ca 15-16 knop.

Design Ja, vid första anblick är den lite annorlunda. Båten har en helt egen stil med framförallt sin udda design på fören, det syns att det är en Quintrex på lång väg.

Personligen visste jag inte vad jag skulle tycka första gången jag såg en Quintrex, så som det ofta är när något sticker ut. Idag tycker jag att båttypen ser både tuff och litet kaxig ut. Quintrex är inte något för den som gillar puts, krom och blänk. Hela båten andas istället mycket robust design.

Svetsfogar är rejäla och syns, balkar och andra detaljer är ganska grova och synliga, speciellt på de mindre modellerna. En detalj som jag inte sett på andra båtar är den lilla hyllan i fören som är gjord för att enkelt kunna montera en elmotor på. Enkelt och riktigt praktiskt. Längs relingen finns också två st plattor som det går utmärkt att montera t.ex. djupriggar på, något man oftast själv får konstruera lösningar för. Ja, det finns många spännande detaljer och har du egna önskemål så är det få sådana du inte kan beställa.

Fiskabilitet Rätt utrustad är detta en mycket kompetent liten fiskebåt för små och medelstora vatten. Med sin rena och enkla design och ett för båtens storlek ”rejält” kastdäck i fören och sin breda sätesdel i aktern skapas bra förutsättningar för sportfiskaren att svinga t.ex. ett jerk- eller flugspö. Både fram och bak är det bra med plats att kasta ifrån och är du vertikalfiskare så installerar du stolar, inga problem.

Den fina stabiliteten är ett stort plus i allt fiske. Både fram och bak hade testbåten kraftiga gråa mattor som reducerar risken att halka till ett minimum. Det

är ganska märkligt egentligen att det fortfarande säljs fiske- och fritidsbåtar utan mattor. Något för Svenska och Finska båttillverkare att fundera över…

Omdöme En mycket behändig och kompetent sportfiskebåt med starka fördelar i design, utrymme, flexibilitet och stabilitet. Båten och skrovet är välbeprövat och resultatet av Quintrex långa erfarenhet som båtbyggare för. Att traila och sjösätta den är på

gränsen till busenkelt för en person. Ett litet minus för ibland alltför ”råa” finish på sina ställen. Mycket lätt-trailad och enkel att sjösätta, det klarar man galant också när man fiskar själv. Ett litet minus för den ibland litet alltför ”råa” finishen på sina ställen.

Besök gärna www.quintrex.se för mer information.

Priser: Grundmodellen 35.400:- (Tillkommer motor.)

Puhakka edition 66.000:- (Tillkommer motor.)

Trots sin litenhet går det att utrusta båten till max. I Mickes båt finns allt!

Spöhållare, djupriggar, you name it...

Micke är en riktigt uppfinnarjocke. På båten finns en portabel specialhållare för ekolodsgivaren.

Konceptet är till för pelagiskt vertikalfiske. När det är dags för vidare transport vickas den bara upp och säkras med en skruv, sen full fart…

Lizzy Jagger

Jade Parfitt

Emelia Fox

Greta Scacchi

“Fishlove” är ett pågående fotografiskt projekt där kända personligheter i hela världen tar ställning mot det globala överfisket.

Forskare förutspår att allt marint liv kommer att försvinna från våra hav från mitten av detta sekel om inget görs åt överfisket.

Med dessa fotografier hoppas Fishlove att man kan skapa uppmärksamhet kring frågan.

Gå in på Fishlove.co.uk för att se mer och för att visa ditt engagemang!

Alla bilder är publicera med tillstånd från RANKIN ©

http://www.fishlove.co.uk/

gear for serious

Gädda

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119

Gös

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Abborre

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149

pike

Gädda

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119

Gös

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Abborre

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

Serious

In good times and in bad...

For better and for worse...

ViFunktionskläder testar från

Tenson

A

Text & Foto: Markus Nyman

lla vi som faller ifrån kategorin finvädersfiskare har nog både en och två gånger önskat att man vore bättre klädd.

Jag tillhör också dem som svurit sig hes över dyra märkesplagg vars lovade standard inte uppnåtts. Pass som helt och hållet spolierats p g a att man tvingats vika hädan, nerkyld och blöt när kläderna inte hållit måttet. Inte heller är man alltid så sugen på att kränga på sig flytoverallen, då det kanske inte är dess smidighet som gjort den så populär. Nej, det jag varit på jakt efter och dittills inte hittat, var en bra jacka och hög byxa att använda under större delen av året...

Det var därför lite extra intressant när jag fick nys om att Tenson, som annars knappast inte är något stort namn inom sportfisket, hade ett set bestående av jacka och byxa, som de trodde skulle kunna falla oss i smaken. Uppriktigt sagt less på ledande sportfiskeaktörers skräp (ingen nämnd, ingen glömd) tog jag emot chansen med öppna armar.

Jackan och byxorna som är egentligen framtagna för seglare, verkade lovande, dem om några är ju utsatta för väder och vind!

Kläderna är gjorda av Tensons eget MPC Extremematerial, och försedda med ett tunnare innefoder.

De gav redan från start intrycket av kvalitet och med flera uppskattade och genomtänkta detaljer.

Fleeceförsedda, välplacerade fickor, vattensäkra

Tenson Navigator: + Avtagbar huva + Dragskor i midja och nederdel + Förstärkningar + Värmefickor med fleece + MPC Extreme material 100 % + WP 10000 & MP 10000

dragkedjor, neoprene kring handlederna och hög halskrage är några av dessa. Byxorna är brösthöjdshöga och med tillhörande hängslen.

Något som är varmt välkommet under ruggiga dagar, eller pass tyngda av stillasittande i båten. Materialet hjälper till att hålla vind och vatten utanför, samtidigt som det inte ger känslan av att vara för instängt. Även Byxorna är försedda med blixtlås av vattensäker modell och rejäla kardborreband vid fotleden. Jag kan erkänna att jag från min vardag som ”degkastare” och fullkomligt hjärntvättad av cammoklädselns mode, vid första anblicken skyggade lite för dess flourocerande, gula luva och reflexdetaljer. Vid närmare åtanke är dessa förbaskat bra, utan att bli för skrikiga.

Nu har jag testat dessa under vår till senhöst och de har fått hänga med på allt från färnamete i snöglåp till sutarmete under svala junikvällar. De har kommit väl till pass under samtliga tillfällen. Dess vind vattenavvisande egenskaper är minst sagt bra och något som jag sätter högt upp på prioriteringslistan!

Kläder kan vara hur snygga och välsittande som helst, men det hjälper inte om de inte håller en varm och torr. Därför bestämde jag mig för att tidigt sätta dem på prov. Bl a har jag under vårens färnapass vadat över ån och endast dragit tejp runt fotleden.

Detta utan att få in en enda droppe vatten! När de sedan blivit smutsiga(fiskekläder har ju en tendens att bli det) har jag med stället på, tagit med mig en diskborste in i duschen och helt enkelt skurat dem

rena under forsande duschmunstycke. Det tycker jag är ett tydligt bevis på att de står emot väta, även utan någon slags impregnering – något som de kläderna jag haft innan inte klarat av. Mina erfarenheter är också att de trots det tunna fodret värmer riktigt bra. Klär man sig dessutom enligt lager på lager principen så är jag tämligen övertygad om att kunna nyttja dem som ett året runt-plagg. Jag måste även berömma Tenson för dess smidighet, där har de verkligen tänkt till. Kläderna är följsamma , samtidigt som de har bra passform. Slutligen skulle vilja hälsa inte bara er konsumenter utan också de ansvariga för redan etablerade märken på marknaden att ta en titt på dessa plagg. De håller faktiskt vad de lovar, till skillnad från många andra.

Text Jan Ohlsson Foto: Jan Ohlsson, Fredrik Aremyr, Christian Strand.

iclas Åhrman heter mannen som i hemlighet med en kollega planerade för att lansera Sveriges första stora heltäckande gäddtävling/ serie i Sverige. Inspiration för att skapa konceptet hämtades från utlandet, både amerikanska och europeiska tävlingar och ligor analyserades. Under 2010 satt herrarna på kammaren och skapade, vred och vände på konceptet. Allt skedde i det tysta, för att med buller o brak lansera tävlingen inför säsongen 2011. Under detta första år arrangerade man hela nio deltävlingar, tio om man inkluderar finalen.

Geografiskt hann man med orter över hela riket, från Malmö till Östersund. Man ska komma ihåg att detta skedde i hård konkurrens med redan etablerade lokala tävlingar, slutsatsen blev att det finns plats för alla och man planerade en rejäl ökning i den redan helt unika satsningen. Ökningen innefattade ytterligare en gren i tävlingen, en satsning på gös samt att antalet gäddtävlingar utökades till 17 st. Allt detta är verkligen jättekul för svenskt tävlings- och sportfiske.

Då kommer vi till 2012. Årets gäddserie innefattade som sagt hela 17 st. kval, från Luleå i norr till Järnavik i Blekinge. Lite extra kul för Sportfish Masters är att skicklige Tero Paakki i Team Göta älv lyckades fånga den kanske största gäddan någonsin fångats under en gäddfisketävling.

En riktig pjäs på 16,5 kilo överlistades på deltävlingen i Sävelången! Hela 384 st. deltagare har tävlat sig genom denna serie, fångat totalt 910 gäddor på sammanlagt 57.450 cm gädda för att försöka nå ”le Grande finale” i Alingsås med tävlingsarena i välkända gädd- och gösvattnet Mjörn.

Här infann sig till slut 36 st. kvalificerade team, drygt 100 personer, för tävling under lördagen den 13 oktober. Det skulle varit 37 båtar men ett team fick förhinder. Efter en rafflande förmiddag med liverapportering på Internet och lite skön ”hets” mellan teamen var det slut med rapporterna. Efter det fiskade

En mycket stolt tävlingsgeneral, Niclas Åhrman.

Team Fish-On ger järnet…

Genomgång inför finalstarten på Mjörn

Team Fiskbulle krokar av en värdefull poänggädda!

Team Hangover i full koncentration…

alla teamen ovetande om varandras resultat. Med andra ord ökade spänningen och pressen på teamen rejält. Först under den stora banketten på lördagskvällen avslöjades vinnarna och vem som vunnit den flotta Linderbåten med tillhörande trailer och ekolod. Finalresultatet blev som följer:

Längsta fisk i finalen, Nicklas Hilmersson 100 cm.

Första plats: Team Göta Älv, 331 cm Andra plats: Munterjerkarna, 314 cm Tredje plats: Team Fishbone, 297 cm Längsta fisk var 100cm och togs Nicklas Hilmersson i Team ArmaGäddon 1.

Poängligan vanns av Den Onde, Den Gode, Den Fule på 3181 poäng insamlade hela nio deltävlingar.

I år valde man som tidigare sagt att även dra igång en ambitiös serie för gös...

Sportfish Masters Zander.

Totalt nio göstävlingar inkl. finalen har arrangerats.

Finalen hölls i Karlstad under september med Vänern som tävlingsvatten. Resultat som följer: Första plats: Team Pike 2000, 161cm.

Andra plats: Fiskecenter i Jönköping, 158cm.

Tredje plats: Team Swefish, 149cm.

Längsta fisk var 57 cm och togs av Fredrik Johansson i Team Pike 2000.

Poängligan vann Strömvalls Sportfiske på 1637 poäng!

Vad händer 2013?

Nästa år planeras just nu. Det man redan bestämt är att arrangera minst 12-14 gäddtävlingar fördelat på en vår- och en höstomgång, d.v.s. två tävlingar på ungefär samma ort. Det fina med detta är att misslyckas man första gången på orten har man en chans till att kvala till den säsongsavslutande finalen.

Vart finalen kommer att gå är i dagsläget osäkert,

lite hemlisar vill herrarna tydligen ha. Andra stora förändringar är att man med stor sannolikhet kommer att ha två klasser i gäddfisket. En spinn och en spinn/ trolling. Man kan alltså delta i båda klasserna eller i bara den ena. Detta för att bredda tävlingen och locka även dom som kanske hellre trollar än spinnfiskar. Ju fler fiskare desto roligare tävling och med detta kanske fler får upp ögonen för hela tävlingskonceptet. Det förtjänvar verklingen Sportfish Masters.

Göskoncept förändras till att gå från renodlad serie till vertikalträffar. Dessa kommer att ha ett tävlingsmoment men ändå vara mer av ”träffkaraktär”.

Just nu förhandlas det för fullt med nästa års spon-

sorer och man ser även över möjligheterna till större mediatäckning.

Till slut vill jag säga att Sportfish Masters nu har en självskriven roll inom Svenskt tävlingsfiske. Hela tävlingssäsongen genomsyras av noggrann planering, uppföljning och även analys av vad som gått bra respektive dåligt, för att lära för framtiden. Arrangörernas engegemang och seriositet syns ner i minsta detalj. Överlag har deltagarna varit mer än nöjda och tävilngarna, framförallt gäddfinalen, har en god portion folkfest över sig. Bättre betyg kan man nog inte få. Så, sponsorer, upp med plånboken och säkerställ en riktigt bra tävlingssäsong 2013. Well Done Niklas Åhrman mfl arrangörer. Ni behövs!

Team Gรถta ร lv i full extas! Vinnare av Sportfish Masters 2012.

Vill 채ven du annonsera? h채r i +Magazinet Kontakta oss info@fisheco.se

Med Jonas Hellstrรถm

Text: Jan Ohlsson Foto: Jonas Hellstrรถm

Hur har ditt gösfiske varit i år.

– 2012 har varit mitt bästa år någonsin vad det gäller gös med ett 20tal gösar över sju kilo varav 8 över åtta kilo topp 9.7...9.0....8.9 och så min Röding på 8.1 som är årets absoluta höjdpunkt.

Jonas med en solig storgös...

Vad kommer att hända redskapsmässigt. Trender kring jiggar, spön och annan utrustning.

– Jag tror att det finns behov av ännu kraftigare spön typ 30-100gr, jag har inte bränt många gösar med mitt Fantasista-spö men några grymma fiskar har släppt, och det kan möjligtvis bero på att spöet inte mäktat med att flytta jiggen.

– Sedan tror jag att vi kommer att få se mer magnumjigg 10-14 tum då dessa stora jiggar emellanåt varit grymma speciellt under våren. Det kommer även en del nytt på ekolodsfronten, då framförallt från Humminbird som har börjat uppdatera sina lod med tanke på behoven i sammanband med det pelagiska fisket. Deras radarlod ska bli kul att testa.

Hur ser utvecklingen ut i andra länder?

– Det börjar röra sig neråt Holland Tyskland det har släppts en del artiklar där. Men jag känner bara till ett team som börjat behärska tekniken men deras resultat nu under hösten har varit grymma med en lång rad gösar i längden 97-103cm. MEn i denna stund är Jörgen Larsson och gästar Luc Coppen och om Luc får till det med denna metod så kommer det hända grejor. Men det är bara en tidsfråga tills det exploderar för jag kan inte tänka mig att den effektivaste och roligaste metoden att fiska storgös skulle gå obemärkt förbi.

Vad händer kring vertikalfisket efter gädda?

– Vet inte då jag själv inte satsat något på gäddan vertikalt, det finns dock en del team norröver som verkar använda sig av metoden. Fiskar själv i gössjöar där det går en gädda på 15 gösar men dom vargar som dunkar på är ofta av fin kaliber.

Jonas bänder med sitt Fantasistaspö.

Magnifik röding fångad på vertikalfiske, 8,1 kilo!

Jonas visade att även gäddorna av gedigen storlek gick utmärkt att vertikala upp. Den väldigt bastanta damen tyngde vågen till tillfredsställande 13,03 kilo.

Man kan nog anta att det blev en rejäl fajt!

Vilka fler arter kommer att utmanas med vertikalspö framöver?

– Fisket pelagiskt efter röding kommer att fortsätta utvecklas. Sedan tror jag att resten av fettfenorna kommer tätt efter, har redan hört om satsningar på Vätterns Gullspångare dock utan framgång mig veterligen. Det planeras också attacker på östersjölax.

Själv kommer jag att lägga mkt tid nästa år på Vättern! Tänk att i slutet på Augusti då laxarna går på perfekt djup utanför Omberg. Släppa en jigg och få ett generalhugg på 16m av en Gullspångare på mellan 5-10kg de ni. Tror det kan vara svårt att fiska

laxen i Vättern under prime time dvs okt-feb då den ofta jagar i det absoluta ytskiktet, men jag har säkert fel.

Var tas och vem tar nästa Svenska rekordgös? (och vad kommer den att väga?)

– Håkan Fransson eller Jörgen Larsson är två heta kanditater och Jörgen verkar ha en förmåga att hitta rätt fiskar. Men mitt främsta tips är nog Pikelords Pontus Sjöqvist, han har en räcka storgösar på sitt samvete i år, och dessutom en fantastiskt duktig fiskare som också har möjlighet att lägga massor med tid vid rätt tidpunkt på rätt vatten. Och det är

klart att jag själv går för det.

Ditt bästa tips för vertikalfisket 2013?

– Övrigt vill jag få mer koll på gösens val av bete både storlek och framförallt när det är läge att fiska med naturligt agn! Jag tror att det finns mycket att hämta i förmågan att kunna utläsa när det är läge att fiska stora beten.....små beten....naturligt agn.

Färgerna har man rätt bra koll på vad som gäller.

Sedan ska jag börja exprimentera mer med jiggens silhuett och då menar jag framförallt underifrån, jag tror nämligen att den är viktigare än längden.

I V

O E D

70 minuter gratis vertikalfiske Se den nu!

Klicka h채r!

Det pelagiska vertikalfisket fungerar även i Holland! Jörgen Larsson med holländsk storgös på 95 cm och 8,69 kilo tagen på en stor jigg som presenterades pelagiskt.

Med Jörgen Larsson

Text: Jan Ohlsson Foto: Jörgen Larsson

Hur har ditt gösfiske varit i år?

– Säsongen 2012 kan enklast sammanfattas med ett enda ord: Fantastisk! Trots att jag har lagt mindre tid på det pelagiska vertikalfisket än vad jag brukar göra har jag fångat fler stora gösar än någonsin tidigare, totalt sex fiskar över åtta kilo från tre olika vatten, med en toppfisk på hela 11,82 kilo. Inför årets säsong bestämde jag mig för att lägga mindre tid på hemmaplan och i högre utsträckning försöka fiska i ”rätt” vatten. Det har inneburit långa resor, stora kostnader och mindre fisketid, men upplägget har verkligen betalat sig. Under sommaren var jag så nöjd att jag faktiskt lade ner gösfisket till förmån för annat fiske.

Jörgen Larsson med en småländsk storgös på 8,36 kilo, givetvis tagen på det nya spöet ”Edge Vertical Jigging” från Fairpoint som släpps på marknaden under 2013.

Vad kommer att hända redskapsmässigt. Trender kring jiggar, spön och annan utrustning?

– Jag tror att nuvarande trend, med något kraftigare utrustning och betydligt större beten, kommer att finslipas och utvecklas ännu mer. Det krävs kraftfulla spön för att driva in de större krokarna på stora jiggar i storgösarnas stenhårda käftar och i takt med att allt fler anpassar sin utrustning kommer också resultaten. Personligen anser jag framförallt att två saker ligger bakom årets makalösa facit: Fler personer behärskar och bedriver pelagiskt vertikalfiske i rätt vatten – och allt fler använder stora jiggar!

Har du och din nya arbetsgivare Fairpoint något spännande på gång i produktväg?

– Absolut! Under 2013 släpps två nya vertikalspön, ett lite klenare för bottenfiske och en kraftigare modell för pelagiskt fiske, på den svenska marknaden. Jag har även varit involverad i utvecklingen av ett nytt spö för dropshot som kommer att finnas i handeln nästa år. Vi har lagt ner mycket arbete på att ta fram spön med snygg, klassisk och lite annorlunda design som är perfekt anpassade för sitt ändamål. Samtliga tre spön ligger i det övre prissegmentet och har komponenter av högsta kvalitet vad gäller klinga, handtag, rullfäste och ringar. Jag har fångat merparten av mina gösar på dessa spön under året och är riktigt

nöjd med slutresultatet. För närvarande finns det inga andra spön på marknaden som jag hellre skulle vilja använda och det får väl anses som ett bra betyg.

Dessutom kommer det jiggar och andra nya Westinbeten under 2013.

Hur ser utvecklingen ut i andra länder?

– Än så länge har det pelagiska vertikalfisket inte riktigt slagit igenom i några andra länder, men jag tror det kommer på sikt. Jag har nyligen skrivit artiklar om metoden i tysk, holländsk och engelsk fiskepress, och enligt rapporter från kontinenten har både tyskar och holländare så smått börjat anamma tekni-

ken. Jag var nere i Holland och fiskade pelagiskt med en kompis i juni. Vi fick förvisso bara 20 fiskar på fem dagar, men 11 av dem var över 80 cm. Toppfisken mätte 95 cm och vägde 8,69 kilo. Under samma tid fick de lokala vertikalfantasterna 3-5 smågösar om dagen på klassiskt bottenfiske…

Vad händer kring vertikalfisket efter gädda?

– Personligen tycker jag det är riktigt kul att även vertikalfisket efter gädda har tagit fart. Här finns definitivt en spännande potential. Jag tror inte att metoden kommer att bli lika tongivande för gädda som för gös, fiskesättet och betena är också lite

Rödingen är på god väg att etablera sig som en populär vertikalfisk. Metoden är skonsam och på den lätta utrustningen bjuder även mindre exemplar på högklassig underhållning.

annorlunda, men vertikalfisket kan säkert bli ett effektivt komplement till mer traditionella tekniker under vissa situationer.

efter arter som kanadaröding och lax i framtiden.

Det räcker att några pionjärer lyckas så brukar fler följa efter.

ny rekordgös inom en snar framtid.

– Var den kommer att fångas är naturligtvis svårt att säga, det finns ett antal vatten som har kapacitet att Var och av vem fångas nästa svenska rekordgös? producera en sådan fisk, men jag hoppas att det blir Vilka fler arter kommer att utmanas med vertien person som har lagt tiden och som har vett att kalspö framöver? (och vad kommer den att väga?)

– Det fiskas allt flitigare efter abborre, gädda och – Ett nytt gösrekord hänger definitivt i luften. Precis uppskatta en gös av denna unika kaliber. som jag förutspådde i min första artikel om pelagiskt Med tanke på att många gösfantaster har en tendens röding, men jag tror vi får se ett ännu bredare att flockas på samma platser hoppas jag också att vertikalfiske framöver. Om man anpassar utrustning, vertikalfiske i Fiske-Feber 2010 har metoden revonästa rekordfisk fångas i ett mindre känt vatten. beten och fisketeknik kan vertikalfiske bedrivas efter lutionerat svenskt gösfiske. Jag känner till sju fiskar många arter, och fisken behöver inte vara särskilt stor över 10 kilo från årets fiske och ännu fler mellan 9-10 En rekordvikt över 13 kilo är inte omöjlig om rätt fisk fångas vid rätt tillfälle, men en nykter gissning blir för att det ska bli högklassig underhållning. Gösfisket kilo, ett resultat som vi historiskt sett aldrig tidigare kommer garanterat att dominera, men jag tror även har varit i närheten av i Sverige. Om utvecklingen ändå att nuvarande rekord bara överträffas med en fortsätter i samma takt borde det rimligtvis landas en liten marginal. att vi får se ett riktat och framgångsrikt vertikalfiske

HAVSÖRINGSDA X! BESÖK VÅR WEBSHOP

Med Cecilia Grรถnberg

Text: Jan Ohlsson Foto: Cecilia Grรถnberg

Hur har ditt gösfiske varit i år?

– Har haft ett riktigt kul gösfiske i år med många fina gösar. Höjdpunkten var en gös på 9.7 kg. Nu är nästa mål 10+ gös och hoppas på att den kommer under nästa år! Ska prova lite nya sjöar och det ska bli riktigt spännande!

Ismetad gös på 5,52 kilo, en av många för Cecilia förra vintern.

Drömgös på 9,7 kilo, nu är det nära ”10”-strecket för Gösdrottningen.

Vad kommer att hända redskapsmässig, trender kring jiggar, spön och annan utrustning?

– Jag kommer använda ett ännu styvare vertikalspö, BFT Pelagio X-Heavy, som CWC släpper under nästa år. Blir kanon för att få till riktigt effektiva mothugg.

Har också fiskat med större jiggar i år än tidigare.

Det verkar trigga de stora gösarna rejält ibland.

Ser också framemot att bli ännu bättre på att läsa och tyda ekoloden. Här finns det så mycket att lära.

Varje tur hittar man något nytt intressant att fundera över, det finns ju så många sätt att tolka ekon.

Det är också en konst att finjustera sina lod efter dagens förhållande och vilket vatten man fiskar….

Hur ser utvecklingen ut i andra länder?

– Har inte så stor koll på det. Men, vet att det finns skickliga fiskare i både Holland och Tyskland som säkert kommer att bidra med spännande tips om vertikalfiskets utveckling framöver…

Vad händer kring vertikalfisket efter gädda?

– Har varit ut några pass pelagiskt vertikal med inriktning på gädda men har märkt att dom skyggar mer för båten än gösarna gör så det har varit svårt…

Men jag är fruktansvärt envis så jag ska prova lite olika saker för att det ska gå. Kommer faktiskt att satsa lite på detta under nästa år. Jag är ju faktiskt gäddfiskare också!

Vilka fler arter kommer att utmanas med vertikalspö framöver?

– Är väldigt nyfiken att prova vertikalfiske på röding, det verkar riktigt häftigt. Det får bli nästa år.

Kanske blir man nedbjuden av Håkan Fransson eller Jonas Hellström, vem vet?

Var tas och vem tar nästa Svenska rekordgös? (och vad kommer den att väga?)

– Tror Håkan Fransson kommer ta nästa Svenska rekordgös. Den kommer att väga kring 12.5 kg.

Skulle vara kul om nån äntligen slår rekordet snart eftersom det har hållt i sig i så många år…

Ditt bästa tips för vertikalfisket 2013?

– Ja, var rädd om fisken, det finns en missuppfattning om att pelagiskt vertikalfiske är enkelt. Det är det inte! Det krävs tid och tålamod för framgång. Ibland lyckas det och ibland går det bara inte, hur man än gör, men när du lyckas så kom ihåg att varje stor gös är värdefull, sätt tillbaka dessa och ät gärna en liten då och då.

Med Pontus Sjรถqvist

Text: Jan Ohlsson Foto: Pontus Sjรถqvist

Hur har ditt gösfiske varit i år?

– Mitt Gösfiske har varit helt fantastiskt, jag lyckades att fånga en drömfisk på 10,02 kg redan första passet och sen har det rullat på med makalöst bra fiske.

Jag har haft 11 gösar över åtta kilo på besök i båten, jag fångade dock inte alla dessa själv, och många kanonpass som jag kommer minnas länge.

Pontus från Team Abu bänder vertikalgris...

Pontus med en riktigt vacker gös. 8,86 kilo...

Vad kommer att hända redskapsmässigt. Trender kring jiggar, spön och annan utrustning?

– Det kommer komma fler modeller utav stora jiggar som anpassas för pelagiskt fiske lite mer, med snabbare sjunkhastighet för att hinna presentera betet lite blåsigare dagar.

– Vad det gäller spön tror jag att allt fler kommer vilja ha kraftigare spön att erbjuda. Tyvärr fick jag lära mig den hårda vägen och tappa ett par brutala gösar varav en var fruktansvärt fet precis vid båtkanten. Jag kan inte svära på att jag hade landat den med fantasista-spöet, men känslan är att den hade krokats i mothugget om man hade haft den ryggraden.

– Jag tror att SI (side imaging)-tekniken kommer komma mer, allt fler kommer vilja ha dom loden.

Med fler användare ökar kunskapen om tekniken.

För mig blev det helt revolutionerande, och många utav mina största fiskar hittades först med just SI-lod.

Vilka fler arter kommer att utmanas med vertikalspö framöver?

Rödingen är nog den art som det kommer vertikalas flitigast efter, men jag tror att dom flesta arter kommer fiskas med hjälp av vertikalgrejor och ekolod.

Hur ser utvecklingen ut i andra länder?

– Vad jag har förstått så börjar det väl så smått att röra på sig där också med det pelagiska vertikalfisket, men det är inte alls lika utbrett som här hemma.

Var tas och vem tar nästa Svenska rekordgös? (och vad kommer den att väga?)

– Nästa rekordgös kommer väga 12,1 kg och vara 103 cm lång. Fångstsjö håller jag för mig själv, men jag tror att Jonas Hellström fångar den.

Vad händer kring vertikalfisket efter gädda?

– Jag tror att det kommer öka framförallt när fler börjar bli duktiga på att läsa sina ekolod och förstå vad dom visar. Det är bara att se vilka framgångar det skördats i norr. Sen måste det bli totalt tvärstopp om en 15-kilos-gädda hugger några meter under båten, vilket gör metoden ändå mer intressant.

Ditt bästa tips för vertikalfisket 2013?

– Det gäller att sätta in på fiskekontot, och en dag när fiskegudarna är på rätt humör så får man utdelning, och erfarenheterna man få under alla pass gör leder till att man minskar andelen dåliga fiskedagar, och dom bra kommer allt oftare.

De soliga dagarna är saknade så här i smällkalla vintern...

Med H책kan Fransson

Text: Jan Ohlsson Foto: H책kan Fransson

Hur har ditt gösfiske varit i år?

– Gösåret kan sammanfattas med ett ord, fantastiskt! Vi i Team ABU, jag, Jonas och Pontus har landat 45 gösar över 7 kg. 19 av dessa har pressat vågen över 8 kilosstrecket och 5 över 9 kilos markeringen. Två av gösarna väger över 10 kg med min på 10,51 som toppfisk. Vi jobbar som team och hjälps åt tillsammans att föra fisket framåt.

Det är naturligtvis alltid skoj att få stor fisk själv men jobbar man som team så kommer man längre.

Och framförallt är det väl inget som går upp emot att få dela glädjen över en riktigt stor gös med en vän i båten.

Vad kommer att hända redskapsmässigt. Trender kring jiggar, spön och annan utrustning?

– På redskapssidan kommer det att bli ytterligare fokus på stora beten som är en stor del i våra framgångar i år. Personligen anser jag dock att ett bete i 25 centimetersklassen är fullt tillräckligt för att locka stor gös och att gå upp ännu mer i storlek tillför ingenting. På spösidan går det nog fortsatt mot spön med ordentlig ryggrad som klarar att flytta beten i stenhårda storgöstrutar. Det är också en del i vår framgång i år att Fantasistaspöna krokat fantastiskt bra, vill helst inte fundera på hur det gått om vi inte haft dessa spön. Revo mgx som rulle har också varit en mycket positiv upplevelse. Denna fjäderlätta rulle tillsammans med det superlätta spöt ger ju enligt mig en oslagbar kombination av känslighet och styrka.

– På ekolodssidan händer det ju också grejor.

Humminbird kommer med nyheter nästa år som jag tror många kommer ha stor nytta av. SI tekniken har också verkligen kommit för att stanna, jag får många samtal kring den tekniken och försöker hjälpa till så mycket jag kan. Utan SI hade flera stora gösar jag fått i år aldrig lokaliserats. Den är ju användbar inte bara inom gösfisket utan i många olika fiskesituationer, tänker då framförallt på trolling och spinnfiske efter gädda.

Håkan med en av de “åttaplussarna” som han fångade under året. Denna vägde 8, 36 kilo!

Det blev ett fantastiskt gösår 2012 med flera fångster över galna 10 kilo. Här är Håkans bidrag till denna skara monstergösar, vackra 10,51 kilo, magiskt!

Hur ser utvecklingen ut i andra länder?

– Det börjar röra på sig så smått nere på kontinenten men dom har inte helt anammat och förstått den pelagiska metoden än. Enligt mig är det nog dock en tidsfråga innan detta sker.

Vad händer kring vertikalfisket efter gädda?

– Pelagiskt fiske efter gädda kommer att få sig en skjuts framåt nästa år. Vi har ett gäng hängivna gäddfanatiker uppe i norr som har haft ett mycket lyckat fiske i år. Jag har själv lyckats fånga ett flertal stor gäddor med en topp på 10,2 kg 114 cm. Detta är dock under riktat gösfiske. Hade planer att praktisera den här metoden i våras men en alltför dålig tillgång

på stor gädda i sjön jag skulle fiska omöjliggjorde dom planerna. Hoppas det ser bättre ut våren 2013.

vara något i hästväg att få uppleva. En lax på 15 kg utanför Bornholm eller Simrishamn.

Vilka fler arter kommer att utmanas med vertikalspö framöver?

– Pelagiskt rödingfiske börjar få allt fler anhängare och jag är en av dom. Ett otroligt fascinerande fiske som bedrivs i ett mycket högre tempo än gösfiske.

Fighterna är helt otroliga med fiskar som rusar 20-30 meter. Jonas 8 kilosröding i år som han fick under ett gemensamt pass, kommer alltid finnas med som en av dom häftigaste fiskeupplevelser jag varit med om. Laxen har också börjat intressera folk och försök har gjorts dock utan resultat. Det skulle ju även det

Var tas och vem tar nästa Svenska rekordgös? (och vad kommer den att väga?)

– Nästa rekordgös kommer någon i Team ABU att landa och den kommer väga 12.36 kg. Det är skoj att sticka ut hakan:-) Fångstplatsen låter jag vara osagd.

Ditt bästa tips för vertikalfisket 2013?

– Vill som avslutning skicka en hälsning till alla frälsta gösfanatiker därute, kör hårt pojkar och flickor, belöningen kommer när tillräckligt med tid satts in på kontot!

TEST Havsöringspön

Guideline LPXe V2 Spin 10ft 10-30g & Guideline Expedition 8ft 6-25g

Text & Foto Dan “Bruno” Forsberg

F

örra vintern testade jag ett par spön för havsöringfiske från BFT, och hade då med mig havsöringsgurun Martin Gustavsson, dessa fick godkänt betyg utan extravaganser. Den här gången föll lotten att testa två spön för havsöringsfiske på mig igen. Tyvärr blev spöna lite sena och utan Martin ger jag mig inte ut på havsöringsfiske, det handlar nämligen om den berömda nålen i höstacken där jag bor.

Två spön från Guideline.

Guideline satsar på kvalitet snarare än låga priser, det är helt klart. Vid en första anblick ger spöna en mycket påkostad känsla, och det intrycket består efter ett kortare testfiske med dem. Eftersom Martin inte kunde följa med ut på testfiske fick jag ensam trotsa höststormen och kursen sattes mot klipporna vid Vättern och det fina landbaserade laxfiske som finns där.

Dessa spön är båda fyrdelade, och har en toppig progressiv aktion. Flerdelade spön har för och nackdelar helt klart. Den största fördelen är givetvis att transporten blir smidig och vid landfiske kan det på sina håll vara ovärderligt att slippa traska runt med långa 2-delade spön i snårskogen, de är dessutom smidigare att stuva undan i bilen eller att få med på en eventuell flygresa.

Nackdelen kan givetvis vara att aktionen också blir ”4-delad” och att själva delningen i sig kan orsaka problem med spöbrott ifall delarna särar på sig under fiske.

Höststormen från norr gjorde effektivt fiske mer eller mindre omöjligt under mitt testfiske med spöna, men de provkastades ordentligt och testdragningar med en kompis i andra änden avslöjar lite av drillningsegenskaperna.

Guideline Expedition 8ft 6-25 g: Det här spöet är klassat för 6-25 gram och är relativt kort. Längden gör dock att transportlängden blir mycket hanterbar, och skulle kunna vara ett utmärkt val till exempelvis fjällturen.

Perfekt spö för lätta vikter.

För laxfiske från land är det här spöet egentligen alldeles för klent, och det gäller även för det havsöringsfiske vi har på östkusten, som domineras av få men stora fiskar. Jag testade spöet med en handfull beten i olika vikter och kan konstatera att det är (för sin längd) en veritabel kastkanon för lätta beten upp till c:a 15 gram. Därefter börjar dock avsaknaden av ryggrad att göra sig påmind ordentligt och jag skulle

klassa det här spöet något över det vi kallar för ”UL”.

Avsaknaden av ”ryggrad” gör att spöet laddar fint med små beten men det blir omöjligt att få ordentlig fart på beten över 20 gram.

Jag kan inte uttala mig om drillningsegenskaperna eftersom jag inte fått drilla på spöet men efter att ha provdragit ordentligt vill jag påstå att det passar ypperligt för fiske efter t.ex. mindre brunöring eller havsöring på västkusten där fisken sällan blir riktigt stor.

Kvalitetskänsla.

Alla detaljer känns mycket påkostade och handtaget är av typen ”screw down”. Ringarna är i metall, inte

mitt favoritmaterial eftersom det väsnas en del med flätlina, men det håller och man slipper oroa sig för sprucken keramik som kan vara en riktig glädjedödare i fält.

Allt som allt skulle jag vilja ge det här spöet väl godkänt med ett plus för detaljer och kvalitetskänsla. Ett bra val för fiske efter mindre fisk och med beten upp till c:a 20 gram.

Guideline LPXe V2 Spin 10´10-30 g.

Det här spöet gav faktiskt lite av en WOW-känsla när jag packade upp det.

Till att börja med så är det mycket sparsmakat på marknaden med långa spön avsedda för lite lägre kastvikter, dessutom andas det kvalitet rakt igenom.

Ett spö för lite tyngre beten.

Ett 10 fot långt spö med kastvikter på 10-30 gram är lite av det optimala för havsöringsfiske på mina breddgrader. De flesta beten vi använder till havsöring ligger på 20-30 gram, men till skillnad från 8-fotaren ovan så är detta spö helt korrekt klassat. Det laddar optimalt både med 20 och 30-gramsbeten. Det går även, utan att ligga på gränsen, kasta 40-45 gram – men över det börjar kastegenskaperna att falna.

Jag ser flera användningsområden med det här spöet och jag är helt säker på att jag kommer använda det ofta. Till abborrmetet med flöte och betesfisk är jag säker på att det kommer bli en favorit, likaså till det mer kylslagna spinnfisket efter havsöring.

Ringarna på det här spöet är både många, lätta och precis så som jag vill ha dem (d.v.s. inte med metallinlägg). Enligt förpackningen är de av någon typ av titaniumlegering, men påminner om keramiköglor.

De väsnas därför inte det minsta med flätlina, och intrycket är att linan glider mycket lätt genom dem.

Handtaget är även här av ”screw down”-typ, vilket ger ett mycket behagligt grepp. Dessutom, vilket kan se lite märkligt ut vid en första anblick, finns en liten upphöjning precis där din handflata hamnar när du greppar spöet som de flesta gör, d.v.s. runt rullfästet.

Efter ett skeptiskt sneglande på detta kan jag efter en dags kastande konstatera att detta är något av ett genidrag. Det här spöet är inte bara en riktig kastkanon, det är dessutom utomordentligt skönt att

hålla i på grund av den där lilla detaljen. Det är inte säkert att alla älskar detta, men mig föll det verkligen i smaken. Just längden 10 fot gör det här spöet till något av en kameleont, det kastar långt (vilket ofta är bra vid landfiske) men det är inte för långt och otympligt för båtfiske. Jag kan tillägga att det här spöet är mycket lätt och inte på något sätt känns som en börda efter flera timmars fiskande.

Kvalitetskänsla.

Alla detaljer känns verkligen 100% på det här spöet, vilket tyvärr inte är vanligt nuförtiden. Det är dessutom snyggt, påkostat och andas hållbarhet och kvalitet. Att spöet är 4-delat gör att det inte blir osmidigt trots sin längd, och jag upplevde inte att delningen blev ett bekymmer vid påfrestningar vilket billigare spön ofta har problem med (delningen i

sig kan vara styvare än resten av spöet och därmed ge försämrade drillningsegenskaper och en brottsanvisning vid hög påfrestning). Allt som allt får detta spö högsta betyg, och det kommer att få följa med på allt från abborrmete till flytbrödfiske efter färna och havsöringsfiske framöver – kort sagt ett spö som verkligen fyller ett glapp i mitt spösortiment.

Summering av spöna.

Avslutningsvis vill jag påpeka att båda spöna levereras i en kraftig spötub, vilket jag anser borde vara standard på alla dyrare spön. Tyvärr är så inte fallet och här får därför Guideline ett extra plus i kanten. En spötub förhindrar effektivt spöbrott vid transport i bil och den går utmärkt att fästa på vandringsryggsäcken – där den förhindrar spöbrott om du så skulle råka göra en halv bakåtvolt utför en klippa. Bakhandtagen känns dessutom lagom långa, vilket är ovanligt – denna avvägning passade i alla fall mig perfekt.

Det känns att någon lagt ner lite tankeverksamhet på de här spöna och det glädjer mig. Som gammal butiksråtta har man sett det mesta i spöväg och många misslyckade försök till nytänkande.

Inget av dessa två spön kommer göra någon besviken, men 10-fotarn kan bli en riktig succé även för den kräsne, oavsett om du metar abborre med flöte och löja eller kastar tröstlöst mot horisonten i jakt på havsöring.

Priser: Guideline Expedition 8ft, ca pris: 1499 kr Guideline LPXe V2 Spin, ca pris: 1399 kr

Äventyrsfiske

på Kola Del 2

“Han klev ner i vattnet och vadade försiktigt närmare strömfåran. Här, precis som i så många andra vatten, var djupbranten ett hett ställe. Öringarna stod på rad, och om jag minns rätt drogs det tre öringar innan det var dags att dra vidare...”

Text & Foto: Johan Nygren

Älven är bred, så ibland behövs det långa kast.

Strandtomt vid Kushin park.

ch så blev det torsdag på Kolahalvön.

Morgonen bjöd på gråväder och låga moln. Regnet hängde i luften, men vindarna var nästan ljumma. Vi har vårt läger vid älven Kharlovka, i ett område som kallas Twin Junction. Vi kom hit i tisdags kväll och har alltså legat här i ett drygt dygn. Efter de äventyr vi varit med om på älven har det varit skönt att ligga stilla på samma ställe. Idag är det dags för resans sista förflyttning med gummibåtarna. Vi har blivit lovade att den sista sträckan är ”a piece of cake” och att vi inte ska behöva forcera några fler besvärliga forssträckor. Nästa läger ska vi ha vid Kushin Park, cirka åtta kilometer nedströms.

Äventyret fortsätter...

Efter en rejäl frukost plockar vi ner lägret och packar båtarna. Direkt nedanför lägret bryter älven i en häftig fors. Här måste vi gå med båtarna. Ingen överraskning. Hoppande på strandens stenar följer vi båtarnas dans nedför älven. Vi dompterar dem med långa, smidiga rep. Efter ett antal passerade forsar har vi lärt oss snitsen. Jag tittar på Alex som med en van rörelse med foten skickar ut båten i älven. Forsen erbjuder inga problem och snart kan vi hoppa i båtarna och greppa årorna.

Nu följer en ganska lång transportsträcka över ett långt sel. Vinden har tilltagit och blåser nära nog rakt

från norr, det vill säga rakt uppströms. Eftersom strömmen på selen i stort sett är obefintlig måste vi ro för fullt för att komma framåt. Här och där vakar det och vi har förstås spöna upptacklade. Så fort vi stannar till för att kasta på en fisk blåser vi tillbaka hundra meter, men krokar man bara fisken gör det inget att det blir lite längre att ro.

Jag såg en öring som gick och vakade alldeles inne vid land. Fisken vakade på och verkade inte ta någon notis om den giftgröna båten. Jag kom så nära att jag utan problem kunde lägga flugan i den senaste vakringen. Fisken gick upp och tog flugan utan tvekan. Återigen blev jag förvånad över den kraft dessa

öringar sitter inne med. Även om fisken inte var så stor var det inte bara att dra upp den. Så småningom ligger den ändå i håven, en fin öring på runt 50 centimeter.

Efter att ha drillat och satt tillbaka öringen ror jag för att komma ikapp de andra. På håll ser jag Daniel ståendes på vattnet. Synen är nästan surrealistisk med bergväggarna i fonden och den ensamma fiskaren som en återuppstånden Jesus mitt i älven.

Förklaringen är förstås enkel. Daniel hade lämnat den djupa strömfåran med båten och strandade på en sandbank. Han klev ner i vattnet och vadade försiktigt närmare strömfåran. Här, precis som i så många andra vatten, var djupbranten ett hett ställe. Öringarna stod på rad, och om jag minns rätt drogs det tre öringar innan det var dags att dra vidare.

Efter selet smalnar älven av och strömmen tilltar. Här och där ligger det flata stenat precis under ytan och vi måste vara mer aktiva med årorna för att navigera mellan hindren. Vattenståndet är ovanligt högt, så de här stenarna borde egentligen ha stuckit upp ordentligt ovanför ytan. Det hade gjort framfarten betydligt enklare. Nu tar det när som helst stopp och man trillar nästan baklänges. Eller rättare sagt, vi hade ramlat baklänges om det funnits plats i båten. Nu sitter vi som packade sillar och kommer varken framåt eller bakåt. Men stopp tar det.

Efter ett bra tag hör vi på håll bruset från en större fors. Strömmen blir starkare och vi ser höga, branta bergsidor resa sig längre fram. Vi dubbelkollar med GPS:en, och konstaterar att vi börjar närma oss målet, Kushin Park. Men hur var det nu egentligen med löftet om att det inte skulle vara några fler forsar? Det är helt uppenbart att det mellan bergssidorna där framme forsar på rejält. Vi är fortfarande en bra bit därifrån, men hör tydligt ljudet av det framforsande vattnet. Vi ror in till stranden och kliver ur båtarna.

Här behövs det överläggning. Och lunch. Vi plockar

En perfekt plats för kokkaffe och flugbindning

Kharlovkaöringen är lika stark som vacker.

höger - Kharlovka Salmon Skater, bunden i fält.

“Gräset är alltid grönare på andra sidan”

“En vaja med kalv är på väg ut i vattnet och fortsätter tills de inte bottnar längre.

Tydligen är gräset grönare på andra sidan älven...”

Jag kan inte låta bli att tänka på hur de har det här på vintern, som är både lång och tuff. Att de över huvud taget överlever! Åter ute på älven inser vi snart att vi måste åka med båtarna utför forsen. Klipporna stupar rakt ner i älven, så det finns inte en möjlighet att gå på stranden. Så vi biter ihop och försöker överblicka sitPlötsligt hojtar någon till och pekar upp längst älven. uationen. Forsen är den vildaste hittills, och inte nog En vaja med kalv är på väg ut i vattnet och fortsätter med att den är full med stenar, den svänger tvärt tills de inte bottnar längre. Tydligen är gräset grönare också. Inte fullt nittio grader, men närapå. Vi måste alltså hitta ett spår genom virvlarna som hjälper oss på andra sidan älven, för efter en kort simtur i strömmen stannar de precis vid vattenbrynet och att klara svängen, att inte sluta som ett frimärke på börjar beta. Efter ett tag går de sakta uppför slänten klipp-väggen. Vad var det de sade? ”Piece of cake”?

Som vanligt backar vi nedför forsen för att se vart vi och försvinner så småningom bort längst älven. fram lunchpaketen och kan med blandade känslor konstatera att det återigen består av det numera torra brödet och tre olika sorters korv. Nåväl, en fet hudfärgad korv väcker alltid lite muntration och humöret är på topp. Alex fiskar fram sin ryska konjak och vi tar oss en jävel.

är på väg. Allt går som det ska tills jag är mitt i forsen och den svänger. Då förslår inte mina små åror längre och jag kastas in i en strid ström som leder rakt in i ett stort klippblock. Hjärtat far för första gången under resan upp i halsgropen, och jag vet inte om jag skriker rakt ut eller bara tänker det; ”Jääävlar!”.

Men båten är liten och flyter högt, trots att det sitter hundra kilo svensk flugfiskare i den, och den följer strömmen precis förbi klippan. Båten studsar lätt mot klippväggen, men inte mer än att det hjälper mig att komma på rätt spår igen. Nu går det undan, och snart har jag forsen bakom mig. Thomas har kommit ner före mig och vi stannar upp för att vänta på Alex.

Han har klara problem att styra sin större båt, men

även han kommer ner med hälsan i behåll. Senare berättar han om samma ström som jag fastnade i.

– Då släppte jag årorna och blundade. Men på nåt jävla sätt passerade jag klippblocket i en liten ström på insidan. När jag öppnade ögonen igen var jag förbi. Vete fan hur det gick till.

Vi kör upp båtarna på en sandbank precis där en minde bäck mynnar ut i älven. Poolen är fantastisk, och kanske det häftigaste ställe vi varit på. Även här höga klippväggar, men dubbelt så höga som de vi passerat tidigare. Ja, kanske till och med tre eller fyra gånger. Klipporna skiftar i färger från mörkt rosa till svart och i mitten det strömmande blågrå vattnet.

Solen bryter igenom molntäcket och berikar omgivningens färger med värme och dramatiska kontraster.

Guiden Gena berättar att det här är en av de bästa laxpoolerna i Kharlovka, och att speciellt utvalda laxfiskare blir uppflugna hit med helikopter från laxfiskecampen som ligger några mil nedströms. Det gör valet av utrustning enkelt, och snart står vi med våra kraftigaste spön upptacklade. Två fiskare med tvåhands, två med enhands.

Thomas går ett hundratal meter från tälten.

Här ligger det några större stenar ute i strömmen, och det ser verkligen giftigt ut. Vi andra har inte ens hunnit gå iväg förrän Thomas ropar och vi ser att han står med böjt spö. Vi greppar håvar och kameror och störtar iväg. Väl framme säger Thomas att han tror att det är en skaplig öring som tagit hans fluga ute i strömmen. Han kör med sin gäddutrustning – en niofots klass nia och en röd lina. Spöet böjer sig rejält och vi tror honom när han säger att det är något stort. Fisken visar sig inte utan går och spänner nere vid bottnen. Snacket går högt och lågt. Var ska vi håva? Ska vi håva med huvudet eller stjärten först?

Hur sitter flugan? Lyft spöet! Ta i mer! Ta inte i så mycket! Vinkla uppströms! Vinkla nerströms!

Klart vatten, blå himmel och lax i älven.

“– Nu kommer den! ropar Thomas och vi ställer oss i klunga och tittar ner i det mörka vattnet. Och som en torped kommer en gigantisk lax ut ur skuggorna”

– Nu kommer den! ropar Thomas och vi ställer oss i klunga och tittar ner i det mörka vattnet. Och som en torped kommer en gigantisk lax ut ur skuggorna. Vi skriker rakt ut! Nu blir det en häktisk aktivitet. Håven är alldeles för liten, så vi måste tänka om. Den här måste tailas och det låter sig inte göras från klipphällen som Thomas står på. Alex chansar och glider ner i vattnet där vi inte alls vet hur djupt det är.

Som tur är bottnar han och gör sig beredd. Laxen har gett sitt bästa och börjar tröttna. Thomas lyckas leda in den framför Alex som blixtsnabbt får grepp runt stjärtspolen. Den andra handen under buken och den framgångsrika fångsten är ett faktum!

Fisken är nästan grotesk, men samtidigt magnifik.

Rejält färgad med ordentlig underkäkskrok. Över metern lång. Vågen stannar på exakt tio kilo.

– Vad tog den på? frågar jag.

– En skater. En liten gul! svarar Thomas med ett garv.

Den i våra ögon gigantiska laxen har alltså tagit på en fluga som plogade fram i ytan, en torrfluga! Vi hade under den gångna vintern spekulerat i huruvida laxen skulle gilla våra skaters. Att öringen älskar dem visste vi sedan tidigare, och eftersom laxen tar en rätt fiskad bomber antog vi att även de skulle acceptera våra skaters. Nu poserade Thomas framför våra kameror med det levande beviset på att våra foamflugor fungerade. Ett magiskt ögonblick!

Snabbt konstaterades det att det saknades gula skaters i askarna. Vi har alltid med oss lite flugbindarutrustning på våra resor, och nu inventerades förrådet. Jodå, det fanns nog så det skulle räcka till några passande flugor. Alldeles ovanför platsen där laxen landades fanns det iordningställt ett bord med bänkar. Ett perfekt ställe att sitta på och blicka ut över poolen, avsett för de fiskare som ibland fiskade här. Nu var det vi som var de fiskarna och vi plockade upp våra städ, och passade samtidigt på att koka en panna kaffe. Flugorna blev väl inte helt efter regelboken, men visst påminde de om flugan laxen fallit

Vad är det som tagit flugan?

Håven var för liten, men Alex löste det med ett fast grepp runt stjärtspolen.

Thomas Carlsson med 10 kilo Kharlovkalax.

“Den i våra ögon gigantiska laxen har alltså tagit på en fluga som plogade fram i ytan, en torrfluga!”

Ståndplatserna är många i poolen.

för. Efter någon timme stod vi åter och fiskade, fulla av tillförsikt. Till middagen var det en påtagligt nöjd och avslappnad Thomas som kom in i mattältet.

Han liksom utstrålade självförtroende. Laxkungen.

Vi andra hade fått några öringar. Vissa väldigt fina på bortåt två kilo, men de räknades liksom inte längre.

Nu var det bara lax som räknades. Bara lax.

Gena bjöd som vanligt på förstklassigt käk. Soppa till förrätt, kött och potatismos till varmrätt och kaffe och whisky till efterrätt. Dagen till ära öppnade vi en flaska rödvin. Vi satt lite extra länge den där kvällen.

Njöt. Älvens mäktiga brus utanför tältet. Känslan av att befinna sig mitt i vildmarken med goda vänner.

Att ha fått lax. Det var precis det vi längtat efter under kalla och mörka vintermånader.

Under fredagen fiskar vi av poolen på båda sidorna av älven. Gena går med Alex hela den fiskbara sträckan. En sträcka på säkert fyrahundra meter.

På håll ser vi hur han pekar och pratar hela tiden.

Byter fluga. Pekar igen. Alex nickar och lyder, kastar, men vad hjälper det? Ingen lax vill bita i våra flugor denna resans sista dag. Återigen får vi finfina öringar, och varje gång far hjärtat upp i halsgropen. Är det en lax? Men det var det alltså inte. Efteråt avslöjar Alex, på svenska, att han på slutet var så less att han bara ville kasta spöet i älven. Men Gena var outtröttlig och

bara fortsatte. När de sedan såg ett par laxar vältra sig i ytan fick de nya krafter. Laxen fanns alltså där, men hade intresset vänt någon annanstans.

När dagens, och därmed veckans fiske är slut och mörkret lägger sig över älvdalen är vi ändå mer än nöjda. Vilken vecka vi haft! Vi har varit på ställen där väldigt få eller kanske inga fiskare varit före oss. Vi har bemästrat forsar vi aldrig trodde att vi ens skulle våga tänka på att ge oss ut i. Vi har haft full uppbackning av vår guide och kock Gena. Och vi har haft ett helt godkänt fiske. När vi summerar öringfisket har vi fått ett sextiotal prickiga, smörgula skönheter mellan ett och tre kg. Och så en lax…

Kharlovka Salmon Skater För information om resan till Kola 2013...

Klicka här!

Krok: Kamasan B-170, stl 6 Tråd: UniThread 6/0, gul Stjärt: Rävsvans, gul Kropp: Flyrite #9, Golden Yellow Rygg: 2 mm foam, gul Ben: Runda gummiben, gul/svart För extra synbarhet: 2 mm foam, orange Se till att den hamnar mitt på kroken. Fäst tråden framför främsta benen. med 3-4 varv av tråden.

11. Vik fram foamen och fäst den med 2. Preparera rävhåret genom att ta bort 7. Dubba tråden och linda fram till 1 mm tråden. Bind in en bit orange foam. Den underullen och de längsta håren. bakom krokögat. Gå tillbaka med tråden extra foamen är inte bara för att göra flugan lättare att se, den styvar också upp 3. Bind in rävhåret så att stjärten blir un- till 5 mm bakom krokögat. ”skeden” som gör att flugan plogar i ytan. gefär lika lång som kroken.

Gå fram med tråden till krokögat.

8. Bind in gummibenen, ett par på var sida av kroken.

4. Dubba tråden och linda 2-3 varv di12. Dubba tråden och linda bakåt. På så rekt framför stjärtens infästning.

9. Varje par består av en 40 mm lång bit sätt lyfts foamskeden uppåt och får rätt 5. Skär en 5 mm remsa av foamen och som binds in på mitten. Genom att binda vinkel. spetsa ena änden. Att skära blir snyggare in dem ovanpå dubbingen får du lättare 13. Linda tillbaka tråden i glesa varv över benen där du vill ha dem. än att klippa. dubbingen och avsluta flugan med ett 10. Dubba tråden och dölj benens infäst- snyggt huvud.

6. Bind in foamremsan uppe på dubbinning med dubbing. Gå fram och placera Lycka till! gen med spetsen bakåt som på bilden.

1. Täck krokskaftet med tråd.

Det jag, Markus Teilus, nu i många år drömt om, har äntligen blivit verklighet. Sportfisket är nu verkligen min livsstil. Mina intressen, min passion och det jag brinner för är nu mitt jobb. Låt mig presentera: Teilus Fishing – Guide, skribent och fotograf!

Text & foto: Markus Teilus

å länge jag kan minnas har fisket alltid varit min stora passion. När jag var liten så drömde jag om att få jobba inom sportfiskebranschen i framtiden, vilket jag hela tiden strävade emot när jag valde mina livsvägar. Det hela började i högstadiet, då det var dags att välja gymnasium. Alla mina klasskompisar var väldigt förvirrade och visste knappt vad de ville göra. Under alla föreläsningar vi hade om gymnasievalet, satt jag själv bara och tänkte på annat, eftersom jag för länge sedan redan bestämt mig vart jag skulle söka. Min syo-konsulent tyckte jag skulle söka till fler skolor, ifall jag inte kom in eller inte trivdes, men på min ansökan stod det endast SportfiskeAkademin. Det var helt enkelt det enda som gällde, annars fick det vara. Hon suckade och insåg att jag var ett hopplöst fall, medan mina ögon gnistrade och drömmarna fortsatte att spira.

Däremot så trodde jag nog inte att det här valet skulle bli ett av mitt livs bästa...

SportfiskeAkademin Flytten hemifrån var väldigt stor, eftersom det handlade om ungefär hundra mil ifrån Piteå, där jag vid den tiden bodde med min kära familj.

Jag lämnade allt bakom mig för att satsa på mina drömmar. Omställningen var enorm och de två första månaderna kändes verkligen märkliga. Genom att flytta hemifrån vid 16 års ålder lär man sig enorm mycket, och jag trodde aldrig jag skulle utvecklas så mycket som person som jag gjort sedan dess.

Som jag förespråkat många gånger tidigare i mitt liv, så är fisket inte en hobby, utan en livsstil, men nu var det verkligen sant, allt kretsade verkligen runt fiske.

Hela min klass var fiskeintresserade, mina lärare var minst sagt intresserade och dessutom var det fisket som var huvudämnet på lektionerna. Även om plugget och allt man har lärt sig spelar stor roll, så tycker jag inte att det är det viktigaste. Utan när man börjar på SportfiskeAkademin, så får man ta del av deras

Markus Teilus ute i sitt rätta element.

enorma kontaktnät och när du berättar att du studerar eller har studerat där, blir du genast positivt mottagen i branschen. Har man den rätta glöden och är redo att kämpa, så kastas man direkt in i branschen då man väljer att studera på den här skolan, där i alla fall jag spenderat mina tre livs bästa år.

Markus sportfiskeutrustade guidebåt.

Jesper, min inspirationskälla Jag får givetvis inte glömma bort att nämna den praktik man får ha via Akademin, vilket är en av de bästa möjligheterna man får för att skapa kontakter och lyckas få jobb i framtiden. Under min första praktikplats hamnade jag väldigt långt bort från allting. Muodoslompolo heter samhället som ligger på samma breddgrader som Kiruna, men mot Finlands gräns. Här ligger fiskecampen Rajamaa, där jag fick lära mig massvis av managern Lasse. Mina sysslor bestod av allt mellan himmel och jord, bland annat guidning. Här träffade jag också fiskeguiden Jesper Larsson på J.L Guiding, som flyttat ända hit upp från sina hemmatrakter i Skåne, endast för den vackra naturen och fisket.

Jag stötte ett år senare ihop med Jesper återigen, under min andra praktikperiod. Nu var det genom ett projekt för att utveckla fisketurismen i Norrbotten, som Jesper jobbade med. Jag skulle nu få vara en del utav det, testfiska och utveckla sportfisket i en liten by norr om Gällivare. När jag arbetade ihop med Jesper så kände jag igen den glöd och passion som befinner sig hos honom. Jag har aldrig träffat någon som är så kunnig, entusiastisk och härlig person att ha att göra med. Jesper blev därav en stor inspirationskälla till mig. Han visste, liksom mig, vad han ville göra och varför.

Det var nu jag fick upp ögonen för sportfisketurismen och guidningen. Under den tid som jag har känt Jesper, har jag lärt mig enormt mycket och han har fungerat som en mentor för mig, jag hade verkligen träffat rätt! Det kunde inte finnas någon bättre

kontakt i den här branschen i Norrbotten än Jesper.

Han syns överallt i alla sammanhang och har tusen bollar i luften samtidigt. Hans engagemang går inte beskriva. Jag är dessutom med i hans nystartade guidepool ”Fishingguide In Sweden”, som jag verkligen kan rekommendera till alla andra.

Media knutet till sportfisket Under det sista året på Akademin valde jag och två klasskamrater att driva ett UF-företag, vilket passade mig och mina planer utmärkt. Men faktum är att jag inte endast är intresserad av sportfisket, utan även media såsom skrivande och fotografering. Därför bestämde vi oss för att skriva och sälja artiklar till

fisketidningar. Vi vände oss till Jörgen Larsson, som då var chefredaktör på Fiske-Feber. Han stöttade och hjälpte mig otroligt mycket för att kunna utveckla mina kunskaper inom den här branschen. Som liten minns jag hur jag såg Jörgen på tv, i ett avsnitt av Vildmarksfiske och sedan dess har han varit en stor förebild för mig. Att få ovärderlig hjälp av sin största förebild några år senare är jag enormt tacksam för, då det har lett mig vidare.

Jag har faktiskt lyckats få flera artiklar publicerade i deras tidning, och jag kan nu också presentera mig som stolt medarbetare här på +FishEco! Att jag kom i kontakt med denna framgångsrika nyhetssajt och

Norrlands gröna guld.

webbtidning berodde till stor del på det projektarbete jag drev med två klasskamrater.

Vi kallade oss för Sista Droppen och gjorde en film om vattenkraftens påverkan på livet under ytan, vilket Janne och Sebbe här på FishEco uppmärksammade ordentligt och stöttade oss till stor del, vilket inledde mitt samarbete med dessa flitiga arbetsmyror, som även dem brinner för samma sak som jag!

Teilus Fishing När studenten närmade sig hade jag bestämt mig.

Jag var redo, jag var laddad! Jag skulle bli egen företagare inom branschen jag alltid velat jobba inom. Våren 2012 registrerade jag mitt företag Teilus Fishing, där jag helt enkelt skulle jobba frilans som guide, skribent och fotograf. Under studentens lyckliga dagar satt jag emellanåt och jobbade med hemsidor, fiskepaket och allt möjligt för att gynna min företagstart. Mitt artikelskrivande upphörde inte heller, trots att det var en väldigt hektisk period, vilket ibland slutade med att jag satt med pennan i ena handen, och med en grogg i den andra.

Dagen då jag skulle ta studenten anlände tillslut.

Det var en väldigt sorglig och lycklig dag på samma gång. Ett kapitel av mitt liv var på väg att avslutas, medan ett helt nytt skulle påbörjas. Jag tog emot fyra stipendier den dagen, vilket värmde ordentligt inombords, och jag kunde stolt lämna Akademin bakom mig och inse att jag lämnat avtryck och gjort bra ifrån mig. Nu begav jag mig genast norrut till Jokkmokkstrakterna, där jag planerat att anlägga min guideverksamhet. Jag började testfiska i en mängd nya vatten för att hitta potentiella ställen att guida på. Under testfisket fokuserade jag väldigt

Guidebåten utrustad med kastdäck, spöhållare, stolar m.m.

Ibland finns det så mycket fisk så det räcker även till guiden!

Gemensam glädje över en vacker fjällöring

Världens bästa klass, SPFG 09-12.

koncentrerat på gäddan. Anledningarna till varför är simpla. Gäddan framstår ofta som en skräpfisk i Norrbotten och många vill inte ha med den att göra.

Leendet och glädjen hos gästen betyder allt...

Fisket efter gädda förblir relativt orört och det finns dessutom riktigt fina gäddvatten i hela Norrbotten, med både många och stora fiskar. Gäddan är en perfekt sportfisk här uppe helt enkelt, som dessutom utländska turister avgudar. Men visst, är man ute efter en riktigt stor gädda reser man inte ända hit upp. Men för de turister som kommer hit är naturen och vildmarken halva upplevelsen, vilket de inte kan få på många andra platser. En del av min plan är också att använda mig av min samiska bakgrund.

För utlänningar är det otroligt exotisk att få träffa en same och ta del av den samiska kulturen. Hela min affärsidé bygger på att väva ihop det jag är bra på och leverera det med min personliga service.

Det är mig själv jag säljer, varumärket Teilus Fishing och en kombination av sportfiske, vildmark och samisk kultur.

Marknadsföring Även om jag läst en del om företagande så är man långt ifrån fullärd. Att starta som egen företagare är inte lätt, särskild inte i min ålder. Det är en helt ny värld som öppnar sig, och det är mycket att ta in samtidigt som man ska ta tag i sitt nya liv. Det man hittills gjort i sitt liv är att gå i skolan. Under sommaren har jag jobbat en del med renskötseln parallellt med mitt företagande, som just nu fokuseras mest på marknadsföring. Jag vill helt enkelt få ut mitt namn i branschen och bli igenkänd. Därför har jag tagit emot två pressbesök under sommaren, dels Lars Berglund från Svenska Gäddklubben.

Han besökte mig och mina lappmarker under ett par dagar för att testa gäddfisket. Inget överväldigande resultat men ändå ett helt okej fiske och ett lyckat besök. Mest nöjd är jag över pressbesöket från Tyskland! Journalisten Sven Halletz från fisketidningarna Der Blinker och ESOX besökte mig under ett dygn.

På schemat var det gädd- och abborrfiske som gällde, med inslag av samisk kultur och norrländsk mat. I samverkan med anläggningen Kronogård Vildmark lyckades vi väldigt bra och Sven var väldigt nöjd. Även om fisket inte var det bästa så påpekade journalisten att marknadsföra sportfisket i samband med det samiska är ett oslagbart koncept och skulle sälja mycket bra på den tyska marknaden. Jag fick en mycket bra kontakt med Sven och tror detta kan ge mig enormt mycket i framtiden.

Varför gör jag det här?

Just nu kostar företaget mycket mer pengar än vad det drar in, vilket gör att jag måste påminna mig då

och då varför jag egentligen gör detta. Jag är en naturmänniska och mår dåligt om jag inte får vara utomhus regelbundet. Att jobba i vildmarken, vid ett vatten, med fiske till vardags är helt fantastiskt. När jag ska ut och fiska ”privat” så känns det som att det måste vara en expedition. Allt är dödsseriöst och inget lämnas åt slumpen. Målet är alltid den riktigt stora, drömfisken. Nu påstår jag inte att naturupplevelsen, sällskapet och fisket i sig inte betyder något. Men man har blivit en aning skadad som fiskare och är ute efter det extrema. Jag saknar den känslan då man kunde ro ut med ekan och ta några tvåkilos gäddor i vassen för att sedan nöja sig med det. Det är definitivt inte bara jag som känner så.

Men genom att vara ute och guida kan jag genom mina gäster återuppleva den känslan igen. När jag med mina kunskaper och erfarenheter kan fånga en fisk genom en annan person har jag lyckats.

När jag ser leendet i deras ansikte sprider sig glädjen i hela min kropp. Det har nu under den senaste tiden utvecklats till att jag oftast finner mer glädje av någon annans fångst än min egen. Därför ska jag ta ett exempel och berätta en liten historia.

Isfisket är stort i Norrbotten.

Här drillar Markus en fin röding.

Den här sommaren var jag ut på en liten sjö med min två kusiner, Mattias och Elias. Elias är sex år gammal och har intresse för fiske. Men när vi var ute och fiskade fick vi väldigt dåligt med fisk, Elias var hungrig och allt var pest i hans värld. Med hans humör var vi nästintill tvungna att ge upp, vilket jag och Mattias inte ville. Vi valde att fortsätta och tillslut fick Elias en gädda. Från att ha gråten i halsen till att jubla av glädje. Jag såg hans lyriska ögon och hans entusiasm. Elias var exalterad och nästan helt galen, han var så lycklig. Även om det var svårt för honom att ta sig samman så lyssnade han på mina instruktioner och vad jag ville lära honom om hur man behandlar en gädda och varför vi skulle släppa tillbaka den. Fisken vägde runt fyra kilo och hade jag själv fått en sådan fisk i den åldern hade jag också varit överlycklig. Dagen var räddad och jag kan nu tänka tillbaka på detta när jag någon gång i framtiden står utvadad med en tjurig utlänning som är grinig och tycker allt är pest.

Markus Teilus markus@teilusfishing.com www.teilusfishing.com Fishingguide In Sweden-profil: http://www.fishingguideinsweden.com/produktkatalog1. html?app=2&product=markus-teilus-45833

Läs mer om Fishingguide In Sweden i nästa nummer av MagazineFishEco

Vi finns Ăśverallt, till och med pĂĽ facebook...

Tack!

Ja, den här gången fick ni läsare vänta på +Magazinet.

Tänk, talesättet ”en olycka kommer sällan ensam” är verkligen sant. Vår Shaman och datamagiker Sebastian drabbades av magsjuka och när det väl var över och sanerat så säger hans dator ”tjoff”...

Den drabbades av datorernas motsvarighet till brusten blindtarm, ett grafikkort som helt enkelt gav upp…

Så, efter ett eländes elände kan vi nu till slut andas ut, och jag kan skriva vårt Tack till alla er som läst vårt alster.

Framåt då? Vi äntrar inom bara någon vecka, 2013, ett år som vi verkligen ser fram emot som gratis sportfisketidningsmakare. Vi kommer att höja ribban ytterligare och satsa på fler reportage som inte bara handlar om renodlat fiske, ett exempel på det är Sebastians ”Mathörna”, och fler nya koncept kommer…

Vi kommer också att satsa ytterligare på att skriva och berätta om alla skickliga betesbyggare där ute.

Här händer det massor just nu och inte minst på gummifronten. Har du egen idéer om vad du vill se och läsa så tveka inte att höra av dig, vi vill verkligen veta, maila till info@fisheco.se Så, tack igen för att du läst vårt +MagazineFishEco, vi ses och hörs på det nya året! //Jan O. +MagazineFishEco

Fiskenyheter varje dag

Bl.a. i nästa nr: > Abborre genom isen. > Sportfiskarens mathörna. > Test av ismetespön & rullar.

Detta magasin görs av: Layout/AD - Sebastian Wiman Red.Chef - Sebastian Wiman Ansv.Utgivare - Jan Ohlsson KONTAKT: Jan Ohlsson - Ansv. Utgivare tel: 070 2088 030 jano@fisheco.se Sebastian Wiman - Red. Chef tel: 070 5559 758 sebastian@fisheco.se

Foto: Sebastian Wiman Copyright © +MagazineFishEco 2012 All rights reserved