Mahskara #83

Malmรถ hรถgskolas studentmagasin #83

TEMA: REVOLUTION NAVID MODIRI 3.0 Lร RARYRKET I fokus SILVANA IMAM

6 14

34

36

På omslaget: Silvana Imam Foto: Simon Younan Studentmagasinet Mahskara ges ut av Studentkåren Malmö och når ut till alla studenter vid Malmö Högskola. Åsikter som kommer fram i tidningen är studenter och inte nödvändigtvis Mahskaras. För insänt material ansvaras ej. Mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder och texter. Mahskara trycks på svanengodkänt papper.

Annonser: Annonsbyrån Tomat • tel: 046-137400 / www.tomat.se Tryck: Elvins Grafiska AB • tel: 042-159900 / www.elvinsgrafiska.se

44

tema: revolution

6 10 14

studentengagemang

Var det bättre förr?

innehåll #83

8 mars

rösträtt för kvinnorätt Revolution 3.0

Navid modiri student

20 24 34

Hej Student!

Som är aktivist Följetång:

läraryrket i fokus del 1 Från kylskåpsrens

till läckra tapas kultur

36 42 44

ljudet av revolution

silvana imam revolutionära

kulturtips

patrik lundberg:

onanister & rasister

vi som har gjort

mahskara #83

Camilla Bergvall Ansvarig utgivare Camilla Bergvall • Hans-Peter Öhman chefredaktörer Carolina Ekström • Elin Gunnarsson • Deepak Reddy • Hanna Lithner

text & bearbetning

Jesper Moldvik • Pontus Hammarström • Alexandra Lundgren • Emilija Riaukaité • Oscar Hjelmstedt Amel Suljevic • Moa Höglund • Pontus Nilsson • Charlotta Tjärdahl • Lisen Älgne Carolina Ekström • Amanda Lindblad • Emilie Ihre • Isabella Svensson • Linus Lorentzon Illustration Christopher Langås • Jonatan Månsson • Alexandra Lundgren • Emilija Riaukaité • Jesper Moldvik Foto Johanna Kulle • Isabella Svensson • Jessie Salomonsson • Elin Gunnarsson • Jonatan Månsson Layout

är du vår nästa

chefredaktör?

Vi söker någon som vill vara med under nästa nummer och helt ta över rollen som chefredaktör efter sommaren. Är du intresserad?

Skicka din ansökan innehållande CV, textprover samt ett presentationsbrev till: erika.persson@karen.mah.se

Signerat Foto: Jonatan Månsson

T

emat på det här numret är Revolution. Enligt wikipedia är en revolution ”en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och eller sociala system.” Men för oss är revolution mycket mer. Revolution kan vara något individuellt, lokalt eller globalt. Du kan genomföra revolutionära handlingar varje dag. Det kan vara du som försvarar etiska val vid ett middagsbord någonstans.

Du som försvarar någon som behandlas illa, oavsett om denna någon är närvarande eller inte. Det kan också vara du som är organiserad i en förening, grupp eller organisation för en bättre värld.

Det finns barrikader överallt att stå på – det här numret handlar om er. Om oss.

Ofta pratas det om dagens unga och studenter i form av lata och ansvarslösa. Som fördummande reklamer om att unga skulle använda ”för mycket el” och tips på hur föräldrarna kan göra något åt problemet. Eller om alla som kallar oss face down-generationen eftersom vi förstår och använder oss av tekniska prylar i större utsträckning än äldre generationer. Många verkar tro att

det enda som går att göra på en iPhone är meningslöst. Vi vet att det inte är så. Vi vet att en mobiltelefon kan vara revolutionerande. Den kan användas för att snabbt filma och streama statliga övergrepp som sker i en nation där en nationell revolution pågår. Den kan användas för att boka in möten med föreningar, läsa om aktuella händelser, sprida kunskap, arrangera demonstrationer mot moskébränder eller höja rösten för att stoppa orättvisor.

Studenter är inte en lat generation som är handlingsförlamad av smstummar. Vi är en del av förändringen.

Många av förändringarna är det vi som skapat, drivit och kämpat för. Det är vad det här numret handlar om. Vi hoppas att du ska bli inspirerad och känna dig stolt över vad vi som studenter tillsammans skapar. Mahskara är studenternas magasin som för studenternas talan. Vi är stolta över att du är vår läsare.

”Studenter är inte en lat generation som är handlingsförlamad av sms-tummar. Vi är en del av förändringen.”

Camilla Bergvall & Hans-Peter Öhman Chefredaktörer chefred@karen.mah.se

mahskara.se

5

Studentengagemang var det bättre förr?

Under 2000-talet har studenters engagemang varit synligt i många olika sammanhang. Låt oss titta på ett axplock av studenters engagemang i Malmö de senaste tio åren.

Text: Camilla Bergvall

M

ahskara skrev 2004 om Kadrie Persson Salja som reagerade på en kursbok i psykologi som bland annat beskrev homosexualitet som en störning. Lärarna behöll dock boken som kurslitteratur för att den var svår att ersätta, men satte press på förlaget. Förlaget uppgav att de skulle diskutera med författaren för att eventuellt revidera. Den 18 november 2009 demonstrerade ett 60-tal studenter utanför Tornhuset där Malmö högskolas rektor och övrig ledning hade budgetmöte. Kravet var fler undervisningstimmar och att de inte skulle glömma bort studenterna i budgetförhandlingarna. År 2011 arrangerar Studentkåren Malmö evenemanget Malmö för Diversity för första gången. Ett arrangemang för att omfamna mångfalden i Malmö.

Våren 2013 bestämmer sig Malmö högskola för antagningsstopp på kandidatprogrammet i genusvetenskap och möts av stora protester från studenter och lärare, inte bara i Malmö.

Debattsidorna gick varma under flera veckor. Malmö högskolas feministiska förening (MHFF) grundas för att föra frågan vidare.

24 oktober 2012 kräver Sveriges sjuksköterskestudenter höjda ingångslöner. Manifestationer hålls landet runt, däribland i Malmö. Den 8 oktober 2013 demonstrerar ett par hundra elever och lärare på SFI, Svenska för invandrare, på Stortorget i Malmö i protest mot Malmös stads nya upphandling av hälften av SFI-undervisningen. Det innebar att ca 2000 elever får byta skola för att kunna fortsätta utbildningen. Under den vecka då det var Kanelbullens dag, 2013,

6

tema

kunde studenter på Orkanen vid Malmö högskola se MH matsalars kvinnliga anställda bära rosa tröjor med två kanelbullar placerade på sina bröst. De manliga arbetarna bar de sedvanliga helsvarta arbetskläderna. Studenter tryckte som protest t-shirts med texten ”Nej till kanelbullesexismen” och gjorde en flashmob under ett tal av rektorn. År 2014 gick Studentkåren med i prideparaden genom Malmö. Studentkåren arrangerar en aktion som en del i kampanjen #heltsjukt där de placerar en sjukhussäng och spärrar av den. ”Du som student får inte ligga här”, lyder skylten.

En feministisk aktion äger under hösten 2014 rum på alla skolans byggnader. En så kallad ”flashmob i papper” täckte skolans anslagstavlor med citat från studenter som upplevt brister i skolans såkallade genusperspektiv. Samtidigt släpps en rapport av MHFF som samlar studenters syn på skolans ”genusperspektiv”. Rektorn får stå till svars i media.

Det rådet ingen tvekan om att studenter gör saker och brinner för en massa frågor. Utöver ovan nämnda aktioner finns otaliga exempel på hur studenter använder sina studier för att göra världen bättre. Om det så handlar om att samla in julklappar till ensamkommande flyktingbarn eller att få människor att donera bröstmjölk. Frågan som ska ställas är väl egentligen inte om det var bättre förr. Frågan är väl snarare varför det skulle vara relevant att ta reda på. Det är mer meningsfullt att vi blickar framåt och inspireras av historien, oavsett om den var igår eller för 40 år sedan. •

Nedslag i arkivet: 1981 Hur var det med studentengagemang förr i tiden? Vi har gjort ett nedslag i arkivet i början av åttiotalet.

Den 31 mars 1981 hölls en stor manifestation mot nedskärningar på Lärarhögskolans (LHM) i Malmö. Flera studenter i det kilometerlånga demonstrationståget kom begravningsklädda och det hölls en tyst minut väl framme vid nuvarande torget utanför dåvarande Stadsteatern, numera Malmö Opera.

LHM startade 1960 och när Malmö högskola bildades den 1 juli 1998 överfördes lärarhögskolan dit och

lärarutbildningen ingår därefter som en gren i högskolan.

I april 1981 hotade studenter att ockupera studentboendet Pireus i Malmö om inte nya studentbostäder ordnades vid försäljningen av Pireus.

Pireus ägdes av Akademiska Föreningen i Lund och nyttjades av malmöitiska studenter som pluggade i Lund.

Drygt hundra studenter samlades för ett möte där de var kritiska och upprörda över hur kommunen hanterat det hela. De krävde konkreta åtgärder för nya bostäder åt studenter. •

kåren om studentengagemang Vi ställde fyra frågor om studenters engagemang till Charlotta Tjärdahl som är tillförordnad ordförande på Studentkåren Malmö.

Hur upplever du studenters engagemang idag?

– Studenters engagemang är stort, men väldigt splittrat. Malmö är en stad där det finns en miljon saker att göra, så jag tror att många kan ha svårt att hitta sin roll och sitt engagemang.

Där är det ju skönt att Kåren finns, med sina många olika föreningar och möjligheten att starta en ny förening.

Det är i föreningarna jag känner att studentengagemanget växer just nu. Är studenter lata?

– Nej, studenter är inte lata. Jag tror

att studenter, om några, är verkligen de ljus som brinner som facklor. Inte nog med att man aldrig fullt ut är ledig, du måste själv planera din tid och din vardag. Studenter är dessutom ofta engagerade i väldigt mycket samtidigt.

Studenter är kanske en grupp som kan verka lat för andra genom att studenter inte följer samma vardagsmönster som alla andra.

Vilka frågor märker du är viktiga för studenter idag?

– Väldigt många studenter är politiska, det är en rolig utveckling! Det är många som står upp för lika värde och visar stort engagemang när det gäller medmänsklighet och att hjälpa andra.

Det är superfint att se, tycker jag.

Hur ser ditt eget engagemang ut?

– Jag brinner för att kunna påverka min och andras situation till det bättre.

Det är det som gjort mig engagerad i Kåren. Det är en sak att klaga eller vara missnöjd över sin situation, men vill man se en förändring måste man vara den förändringen. Det har man möjlighet att vara genom att organisera sig, både inom högskolan och i övriga Malmö. •

mahskara.se

7

Min revolution Världen är hemsk. Världen är fruktansvärd. Världen bryr sig inte. Vad är det för mening med att fortsätta när inget kommer att förändras? Vad är det för mening med att försöka göra rätt när det är så mycket som är fel?

Text & Illustration: Carolina Ekström

V

i människor har grundförutsättningarna för en omfat- sätt att se på världen och därmed närvarande i allt jag gör.

Att vara student är en fantastisk möjlighet att öka sitt medtande empatisk såväl som social förmåga, som gör att vi kan känna av sinnesstämningar hos andra individer vetande och sin kunskap, att ifrågasätta, engagera sig och så i vår närhet och undermedvetet uppmärksamma många sa- småningom bestämma sig för vad ens liv ska ägnas åt och vilka ker. Jag övertygad om att de flesta människor känner av, värderingar som ska få styra. Som en för närvarande studemer eller mindre, att allt inte står rätt till i världen. Pro- rande och framtida praktiserande grafisk designer har jag en blemet är att vi lever i en kultur där de dominerande ideo- oändlig ström av möjligheter att ifrågasätta, påverka och förlogierna till stor del baseras på makt och våld och sådana ändra, och jag försöker ta varje tillfälle i akt. Jag har aldrig ideologier behöver ett system för att aktivt kunna upprätt- riktigt sett det som att jag avsätter tid för att vara aktivist, utan hållas, just eftersom människor i grunden är empatiska. snarare att jag är det mer eller mindre i allt jag gör. EngageDärför vilar också dominanta ideologier tungt på strukturer mang behöver således aldrig krocka med studier, men har alla och normer som kan upprätthålla och reproducera dem, i möjligheter att bli något riktigt bra som en del av studierna.

Att studera grafisk design är till stor del att många fall genom att just de som aktivt lära sig hur människor kan påverkas av visuupprätthåller ideologin, det vill säga vi ”Engagemang ella intryck, och hur det visuella språket kan människor, hålls omedvetna om det vi gör. användas för att påverka. Att praktisera graVi ser dagligen bevis på att världen står i behöver således fisk design är att utveckla och använda tekbrand och uppmanas reagera på det, men aldrig krocka med niker för att påverka så effektivt som möjligt. vi har inte fått verktygen för att bearbeta studier, men har Då är det också viktigt att samtidigt få intrycken, dra slutsatser och agera. Resulalla möjligheter en förståelse för att företeelser, normer och tatet blir en förvirring och ångest som inte får något utlopp, och i många fall är det en att bli något riktigt strukturer i samhället inte är naturliga fenomen eller tillfälligheter, utan att alla och naturlig försvarsmekanism att blunda. bra som en del av allting påverkas av sociala normer. Sociala Blunda är lätt. Blunda är skönt. När du studierna.” normer är en del av större samhälleliga strukblundar så ser du det du väljer att se. Fortturer och upprätthålls av vår kultur på olika sätt blunda.

Vad är det som gör att du börjar blinka? Ögonen svider sätt, exempelvis genom grafisk design. Sociala normer som i när de först öppnas, det är för mycket ljus och för mycket många fall är förtryckande och exkluderande.

Med den förståelsen och insikten kommer också ett ansvar intryck, att blunda igen känns lockande.

Men ögonen kommer att vänja sig, bilden kommer att för den som på något sätt tänker sig att praktisera grafisk klarna, allt kommer att bli tydligt och plötsligt ser du både design, ett ansvar att påtala, ifrågasätta och motverka den praktik som upprätthåller förtryckande normer och att själv var du är och vart du kan gå.

Så kändes det för mig när jag började öppna ögonen för praktisera design som är inkluderande och etiskt och miljöstrukturer och förtryck, blev feminist och vegan. Jag växte mässigt hänsynstagande.

Det här gäller förstås inte bara grafisk design utan kan appupp som en empatisk person som inte ville se grymheter på nyheterna för att det gjorde för ont. Jag växte upp som en som liceras på allt. Även om jag själv alltid kommer att vara en del älskade djur men som åt kött utan att förstå vad jag gjorde. av olika normer och till viss del reproducera dem, så kommer Känslan av att plötsligt ha ögonen vidöppna var överväldigan- jag alltid att försöka kämpa emot, alltid försöka göra åtminsde; skrämmande men mest befriande och det gjorde det omöj- tone något för att världen ska bli en bättre plats. Att vara ligt för mig att blunda igen. Så jag började läsa på. Jag började medveten är ett stort steg på vägen. Öppna ögon får dig att stå stadigare på marken. • analysera och jag började kritisera, tills det blev en del av mitt

8

tema

mahskara.se

9

Fördomar demeneteras när

Vänskapsband Knyts För 18 år sedan startade Näktergalen på Malmö Högskola.

Sedan dess har projektet haft över 3000 medverkande och spridits runt om i Sverige och Europa. Några av de första näktergalsbarnen är idag själva mentorer. Näktergalen ger studenter en chans att engagera sig.

Text: Elin Gunnarsson Ekström / Foto: Jonatan Månsson & Carl Bohlin

G

rundtanken med Näktergalen är att bredda rekrytering- Rosengård träffar och leker bara med sina egna landsmän en till skolan. Att locka barn som inte har förebilder från och det är likadant med de barn som är mer etablerade i högskolevärlden. Men det ger också barnen möjligheter samhället. Projektet handlar dock inte om etnicitet, det finns att göra saker de aldrig hade gjort annars. De upptäcker sa- både mentorer och mentors barn med blandad bakgrund, utan ker och får en meningsfull fritid, berättar Carina Sild- Lön- det handlar om integration gällande social bakgrund. roth som är verksamhetsledare för Näktergalen.

Carina Sild- Lönroth menar att studenter som är mentoVarje år är det ungefär 70 par som deltar rer blir bättre rustade, de får en inblick i i Näktergalens verksamhet. Alla studenter ”Istället för att ha en hur man kan bidra och hjälpa de barn som på Malmö Högskola kan söka, precis som är utanför i samhället. Mentorerna får öva alla barn mellan åtta och tolv år på de sko- massa småvänner har ledarskap, problemlösning och kreativitet. jag nu en stor vän” lor i Malmö som är kopplade till NäktergaFramförallt får de lyssna och försöka förstå, len. Studenterna är mentorer från oktober försöka vara nyfiken och att inte ha fördotill maj och en gång i veckan träffar de sitt mentorsbarn mar. Det gäller att lyssna och förstå vad barnet tänker och och hittar på någonting tillsammans med dem. Näktergalen känner och få barnet att välja väg, inte att få barnet att välja har en del gemensamma aktiviteter man kan gå på men det den väg någon föreslår. Alla mentorer får en mentorsutbildär helt frivilligt. Mentorn bestämmer tillsammans med sitt ning samt handledning under mentorstiden. Ifall det behövs mentorsbarn vad de vill hitta på. finns alltid någon att vända sig till.

Carina berättar om Näktergalens integrationssyfte för att – När man lär känna en annan människa lär man också skapa goda relationer och förtroendeband mellan människor. känna sig själv. Man ger mycket men får också mycket själv, –Idag är det viktigare än någonsin. Många barn i till exempel säger Carina Sild-Lönroth.

10 tema

Som tidigare nämnt är Näktergalens grundsyfte att bredda rekryteringen till skolan men för barnen handlar det inte om läxhjälp utan om växhjälp. Kanske blir barnen mer positiva till skolan på köpet. Bland de barn som är nya i Sverige ses också ofta en positiv språkutveckling. Många mentorer har mycket kontakt med familjen och hjälper även dem ibland om det behövs. För familjerna betyder det mycket att tiden som mentorn spenderar med deras barn är frivillig.

– De goda relationerna är ovärderliga. Det bygger bryggor som behövs i vårt samhälle. Tyvärr brukar vi få kämpa rätt mycket för att få ihop tillräckligt med mentorer, säger Carina som intygar att det är ovärderliga kunskaper för studenterna och även att alla de studenter som genomför ett mentorsår är nöjda efteråt.

Carl Bohlin är en av Näktergalens mentorer. Han pluggar Transport Management och det är hans andra år som mentor.

– Jag började när jag pluggade en strökurs, jag såg en poster och ville testa. Jag tänkte att man borde kunna göra något för någon, liten som stor. Alla borde kunna göra något. Jag ville kunna påverka någon.

Carl berättar att Ali, hans mentorsbarn, är mer initiativtagande än vad barnet han hade förra året var. De har lirat fotboll, spelat laserdome och badat. Ali är från Malmö och har inte varit utanför stan så mycket. Carl vill gärna vara ute mycket, vandra i skogen och grilla. Så det är något de ska göra tillsammans i år.

– I början ville föräldrarna gärna att vi skulle vara hemma, göra läxor och så. Men vi gjorde en deal så nu är vi lite hemma och lite ute.

Varför ska andra söka som mentor?

– Det är ett ömsesidigt möte. Du träffar någon du aldrig skulle träffat annars på platser du inte skulle gått till. Man får ett perspektiv. Man kan hjälpa någon. Killen jag är mentor till nu vill bli polis i Malmö, han har drömmar och det är jäkligt coolt. Man gör nog mer än vad man vet om, antingen så påverkan man någon nu eller i slutändan.

C

arls mentorsbarn Ali, 12 år, fick svara på hur han tycker det är att vara med i näktergalen och vilken skillnad Carl har gjort för honom.

Vad är det bästa med att ha en mentor?

– Att göra roliga saker som jag inte skulle ha gjort med mina föräldrar eller andra kompisar.

Vad vill du bli när du blir stor?

– Polis i Malmö.

Har det gjort någon skillnad för dig att ha en mentor och i så fall hur?

– Jag har gjort saker jag inte gjort innan, till exempel spelat laserdome eller att ha spelat fotboll tillsammans med någon istället för själv. Jag har fått tips på saker i skolan, till exempel hur jag kan göra för att klara proven bättre.

– Istället för att ha massa småvänner har jag nu en stor vän.•

Engagera dig!

Näktergalen

Röda Korsets Läxhjälp

Volontärbyrån

Näktergalen är en mentorsverksamhet där studenter ges möjlighet att vara mentor för ett barn i åldern åtta till tolv under ett läsår. Grundsyftet är att bredda malmö högskolas rekrytering men ger ocskå barnen en chans att få en mer meningsfull fritid och upptäcka nya saker.. En mycket viktig del i verksamheten är att verka för och dra nytta av den kulturella mångfald som finns både i samhället och på Malmö högskola. Som mentor får du värdefulla erfarenheter, 5 000 kr i lön och ett eftertraktat arbetsintyg.

Röda Korset hjälper både barn/ungdomar och vuxna med läxläsning. Oftast träffas vi i Röda Korsets lokaler, på biblioteket eller i skolan. Tillsammans kan vi ge Malmös barn den hjälp de behöver. Ibland räcker det med några uppmuntrande ord eller hjälp med läxorna. Det är enkelt men gör stor skillnad.

Röda Korset ingår i initiativet Läxhjälp Malmö tillsammans med organisationerna Drivkraft Malmö och Individuell Människohjälp.

Volonontärbyrån driver en förmedling av ideella uppdrag och gör det enklare för ideella organisationer och människor att hitta varandra. Här kan du söka ideella uppdrag från föreningar i hela Sverige.

De ger också stöd och utbildning till ideella organisationer i att leda, rekrytera och motivera frivilliga. Volontärbyrån har funnits sedan 2002 och är en del av Forum – idéburna organisationer med social inriktning.

Mer information på: http://kommun.redcross.se/malmo/ vart-arbete/laxhjalp/

Mer information på: http://www.volontarbyran.org/

Mer information och ansökan på: http://www.mah.se/naktergalen

mahskara.se

11

8 mars – rösträtt för

kvinnorätt!

Från socialistisk kampdag till politisk obunden högtidsdag. Under parollen Rösträtt för kvinnor skall ena vår styrka i kampen för socialism, tog den tyska kommunisten Clara Zet-kin initiativet 1910 till en internationell kvinnodag att fira världen över.

Text: Lisen Älgne / Illustration: Amanda Lindblad

E

fter den internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn 1910 har Zetkins initiativ gett oss en dag att uppmärksamma. Varje år dediceras ett datum för diskussion om kvinnors situation och ojämställdhet runtom i världen. Zetkins tanke var att lyfta fram kraven på kvinnlig rösträtt och kvinnorörelser. Åren därpå firades initiativet under olika vårdagar, men det mötte också motstånd och förbjöds i flera fascistiska och nazistiska stater i Europa. I kraft med den växande feminismen under början av 1970 talet togs idén upp på nytt i Europa. I Sverige fick idén om en kvinnodagen ny blomstring med kvinnoorganisationen Grupp 8 i spetsen där de, tillsammans med Svenska kvinnors vänsterförbund, 1972 arrangerade aktiviteter under en dag..

Men det var först 1975, i samband med den första internationella kvinnokonferensen i Mexiko, som initiativet togs för att införa en gemensam kvinnodag världen över.

Officiellt kom beslutet om det fasta datum vi har än idag, 8 mars, när FN listade Internationella kvinnodagen på högtidsdagslistan år 1978.

Idag varierar det mellan olika länder hur dagen uppmärksammas. Från att ha en vänsterpolitisk laddning till en allmän dag för kvinnofrågor utan politisk ideologisk koppling. På flera håll har den mist sin politiska innebörd och firas på samma vis som alla hjärtans dag eller mors dag, genom att uttrycka sin kärlek och uppmärksamhet till kvinnor. Andra länder har kvar den politiska prägeln med fokus på kvinnors kamp för lika rättigheter och ojämställdhet i samhället.

Vi tog ett snack med organisationssekreteraren för

12 tema

Sveriges kvinnolobby, Johanna Dalin, om vad de gör för att uppmärksamma dagen.

– Vi fokuserar på lönefrågan i år för att ekonomisk jämställdhet är en väldigt viktig fråga för kvinnors rättigheter och för att det går så otroligt långsamt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har i stort sett stått stilla i över 30 år. I dagsläget är skillnaden 13,9 %. Det innebär att kvinnor arbetar gratis efter kl. 15:53 varje dag, om vi räknar att en arbetsdag är mellan 08-17. Med kampanjen Lön hela dagen ställer vi krav på regering och arbetsgivare för att snabba på utvecklingen. Bakom kampanjen står 15:53-rörelsen som består av ett 30-tal kvinnoorganisationer, partipolitiska kvinnoförbund och fackliga organisationer.

Vad tycker du är det viktigaste med att dagen finns och att den uppmärksammas?

– Dagen är viktig både för att uppmärksamma de framsteg som gjorts genom åren och för att påminna oss om det som fortfarande återstår. Det är också viktigt för alla som kämpar för kvinnors mänskliga rättigheter att inspirera och engagera varandra i det fortsatta arbetet, både i Sverige och internationellt.

Vad händer i Malmö under dagen?

– På och inför 8 mars kommer aktiviteter att äga rum över hela landet. Dels fysiska aktiviteter och manifestationer, och dels en kampanj på sociala medier.

Håll utkik på Lön hela dagens Facebooksida för aktiviteter i Malmö och mer information om hur du deltar i kampanjen: www.facebook.com/Lonheladagen •

mahskara.se

13

”det är otroligt mäktigt med människor vars ryggrad sitter ihop med hjärtat.”

14 tema

NAVID MODiRI REVOLUTION

3.0 Han kom till Sverige från Iran som tvååring.

Han är kommunikatör, programledare, radiopratare, musiker och föreläsare. Han är snubben som vägrar placeras i ett fack. I en öppenhjärtig intervju snackar Navid Modiri om demokrati, revolution, hans medverkan i ”Diktatorn” och vikten av att tänka fritt.

Text: Oscar Hjelmstedt / Foto: Jonatan Månsson

mahskara.se

15

N

”Jag kan inte ens beställa pizza utan att be om att få den skuren som ett pentagram.”

16

avid är känd för att vara en person med mycket att göra, men när jag frågar honom om han anser sig vara en mångsysslare svarar han ”nej”: – Vi använder ordet ”mångsysslare” för personer som gör många saker i det offentliga, men en föräldraledig tvåbarnsmamma som gör många saker blir inte kallad ”mångsysslare” för det. Jag tror att det beror på vår syn på arbete; något som du studerar till, blir och sen är i resten av ditt liv. Så ser det inte ut längre. Jag har inte ”många bollar i luften”. Jag har alltid rullat en och samma boll framför mig och sen har det fastnat saker på den. Jag gör många saker, men jag tycker att de hänger ihop väldigt väl. Det är inte olika strängar, det är flera strängar på samma lyra som tillsammans blir ett ackord.

Navid säger att han drivs av nyfikenhet och att han är nyfiken på nya människor, lösningar och idéer. Men vem inspireras han av? Navid nämner en del konstnärer: performance- konstnären Marina Abramovic, aktivisten Ai Weiwei och Banksy, men även en iransk kvinna: – Hon blev våldtagen och misshandlad, men slog tillbaka. För det blev hon avrättad. När hon hade fått sin dom skrev hon ett brev till sin mamma. Det är något av det mest gripande jag någonsin läst. Hon skriver att hon är nöjd med sitt val och att det var hennes mamma som gav henne ryggrad och integritet.

Det är otroligt mäktigt med människor vars ryggrad sitter ihop med hjärtat. Det finns något otroligt kärleksfullt i att stå upp för sina värderingar och principer.

Det är vackert och mäktigt att stå för någonting – att stå rakryggad även när en skvadron skjuter ner dig.

Vad har du revolterat emot?

– Jag är en bråkig jävel som revolterar mot allt, även om jag inte behöver det.

Jag kan inte ens beställa pizza utan att be om att få den skuren som ett pentagram, säger Navid och skrattar. Ibland kan jag bli trött på att jag ständigt måste utmana allt, det blir påfrestande i längden.

Vad för slags revolution vill du se?

Han tror inte på revolution som ett projekt, utan på att leva som en rebell: – Jag vill utmana synen på revolution som en romantisk och ideologiskt vänstervriden bild. Revolution kanske inte är att gå ut på gatorna, skrika och kasta saker; störta någonting. Jag tror inte ens att vi fattar vilken tid vi är i just nu. Vi har aldrig haft tidigare haft såhär många verktyg för att ifrågasätta makt. Vad Wikileaks, Dark Web och nätaktivister har satt igång är riktigt spännande. Tänk

om detta är en pågående revolution?

Tänk om revolutionen redan pågår, men att vi inte kan se den för att vi har en bild av hur den ska se ut?

Du var nyligen programledare för URs program ”Diktatorn” [där ett antal unga personer vistas i ett diktaturliknande samhälle i åtta dagar]. Kände du en personlig anknytning till projektet, med tanke på dina första år i Iran?

– Ja, verkligen. Det var därför jag nappade. Jag hade bestämt mig för att inte göra mer TV [efter att ha varit programledare för Filmkrönikan], men det här var ett projekt som berörde mig personligen och som jag inte kunde tacka nej till.

Navid berättar att det var en otrolig resa och att han inte var beredd på hur känslomässigt engagerad han skulle bli.

– Att höra deltagarnas samtal och funderingar var känslomässigt omskakande.

I efterhand lade jag voiceovers och kopplade samman händelserna i serien med diktaturer i världen. Det var väldigt jobbigt, för det fick mig att se vad programmet innebar: Människor lever i husarrest och i förtryck – nu! De kan bara inte öppna en dörr och gå därifrån. Det vi ville göra med ”Diktatorn” var att utforska demokratins principer. I Sverige har vi haft demokrati länge, men ska vi då verkligen ställa samma krav på vad demokrati ska vara i exempelvis Nordkorea eller Sudan? Det är dags att höja våra förväntningar på den svenska demokratin.

Vad är demokrati 2.0? Det kanske innebär att man får prata om utmanande och annorlunda saker utan att bli lynchad på Twitter eller jagad av politiska kommentatorer och tyckare. Självklart ska man få bemöta varandra, men är det verkligen vårt stoltaste ögonblick som en demokrati när vi sätter dit människor?

Tror du att det handlar om hur vi uttrycker oss på nätet?

– Absolut. Hade vi istället samtalat face-to-face hade många kommentarsfält varit mycket mjukare. Internet är fortfarande ett spädbarn, vi har knappt förstått eller ens börjat använda det. Vi behöver människor som kan leda samtal och dialoger. Vi behöver ett annat samtalsklimat för att skapa förståelse.

Det är precis vad Sverige 3.0 handlar om. Berätta!

– Sverige 3.0 kom till efter att jag såg klippen från järnrörsskandalen. Jag hörde av mig till en hel del människor och vi bestämde oss för att skapa ett samtal om vilket Sverige vi vill ha. Det finns krafter som vill ta oss till Sverige 1.0 där alla är likadana. Idag lever vi i Sverige 2.0 där vi har olikheter men alla bråkar om vem som har rätt – det

handlar om att vinna, inte om att lyssna. Vi tror på Sverige 3.0, där vi pratar med varandra – ett samtal bortom rätt och fel, bortom vi och dem. I dagens Sverige har få partier en stark och tydlig vision, men om ideologier som vill ta oss till Sverige 1.0 gör det med en tydlig vision om vad de vill, så kanske det är de som går vinnande ur det här. Det vore jäkligt tråkigt.

Vad ville du bli när du blev ”stor”?

– Jag visste tidigt att jag ville bli författare och uppfinnare.

Det har tagit många olika former: bloggande, radio, musik och föreläsande. Folk tror ofta att det jag gör är svårt, men det är det inte. Därför försöker jag få folk att våga göra saker.

Navid säger att det är därför han gillar radio och public service: att det handlar om folkbildning och tillgänglighet, inte vinstmaximering.

– Det är inget fel på pengar och vinst, men kapitalismens exploatering till vilket pris som helst är rutten. Jag gillar tanken på kommersialism; att man kan tjäna pengar på att göra det man älskar – men det är inte samma sak som kapitalism.

Samma omedvetenhet finns även i vänsterrörelsen. Du är inte god bara för att du röstar på vänstern och du är inte ond bara för att du röstar på högern – det handlar om hur du gör det.

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit?

– Jag är mer stolt över den jag har blivit. 2014 kan ha varit

det sjukaste året i mitt liv; det var intensivt och jobbigt, men också givande.

Navid berättar att hans mamma kom till honom och sa: ”Du kanske kan ta det lugnt i ett år, tacka för dig och vara nöjd med det du har gjort. Gå i pension”. Navid finner tanken lockande: – Tänk om jag mentalt gick i pension? Inte utgår från att prestera, utan bara gör saker för skojs skull? Jag vill bort från pliktkänslan, den begränsar mig. Jag vill vara så fri som möjligt i allt jag gör och inte tillhöra någon falang, parti eller organisation. För att tänka så fritt som möjligt måste jag alltid ifrågasätta mina egna sammanhang och undvika att bli satt i ett fack. Min valuta kommer aldrig vara att göra rätt saker, vara någon till lags eller tjäna mycket pengar – det kommer alltid vara att utmana, utforska och se vad som kan hända.

Navid säger att han inte har några svar, men att han har väldigt många frågor: – Jag satte inte igång mina projekt för att jag hade koll eller en plan – allt jag gör, det gör jag för att utforska. Jag vill att folk ska kunna göra saker själva och inte förlita sig på mig.

Jag vill få dem att se vad de är kapabla till.

Plötsligt, som om ”det fanns ett kontor i universum med ett gäng musikläggare”, så spelas John Lennons ”Imagine”.

– Tänk om de skickar ut låten i en kosmisk spellista, kollar ner på oss och säger ”tror ni de fattar?”, säger Navid och skrattar. •

mahskara.se

17

Jämlik plattform kommer till Malmö I mars lanseras Agenda: Jämlikhet i Malmö för att förena stadens engagemang på en och samma sida.

Mahskara ringde upp en av projektledarna, Nora Oleskog Tryggvason, för att ta reda på mer.

Relea 21 mar sefest s. kl Morisk 20-03 an

Text: Lisen Älgne / Foto: Rebecca Sinnerstedt

S

yftet var att skapa en hemsida för att folk skulle kunna få en överblick över olika jämlikhetsfrågor som finns att engagera sig i. Vi ville helt enkelt att göra det enklare för den som är intresserad eller nyfiken på hur du kan engagera dig, förklarar Nora Oleskog Tryggvason.

Projektet startade som en webbplattform i Göteborg för att samla frågor rörande jämlikhet och rättvisefrågor. Med målet att intresserade skulle få det enklare att hitta och engagera sig. Lanseringen för Göteborgs Agenda:Jämlikhet ägde rum förra året och samlar idag ett sjuttiotal ideella aktörer, verksamheter och kampanjer som engagerar sig i allt från antirasism, jämlikhet, hbtq-frågor och fattigdom.

– Jag har lärt mig att det finns otroligt mycket engagemang! Jag och min

projektledarkollega Anna Lindeborg har varit aktiva i drygt ett och ett halvt år nu och vi hittar nya organisationer och grupper hela tiden. Det är väldigt inspirerande, säger Nora Oleskog Tryggvason.

Agenda:Jämlikhet har målet att stötta alla personer, grupper och organisationer som jobbar för jämlikhetsfrågor och att göra det enklare för andra att själva engagera sig. Plattformens huvudfunktion är därför en kalender där alla evenemang som handlar om jämlikhet samsas om utrymmet. Genom kalendern får besökaren en lätt översikt på vad som händer i staden.

Inför Malmös Agenda: Jämlikhet har Nora, tillsammans med projektgruppen, träffat flera aktörer som jobbar för jämlikhet i staden och kommit fram till vad som behövs och vilka behov just Malmö

”Jag har varit aktiv i drygt ett och ett halvt år nu och vi hittar nya organisationer och grupper hela tiden. Det är väldigt inspirerande” har. Hon beskriver det som ett pågående projekt för att hitta fler evenemang och aktörer och få reda på vad just Malmöbor vill använda hemsidan till.

– Hemsidan utvecklas särskild för Malmö som stad, men många av funktionerna är sig lika från Göteborgs plattform. Sidan kommer innefatta agendas eventkalender, om projektet och information om organisationer och aktörer i staden, menar Nora Oleskog Tryggvason.

Tillsammans med Musiker mot rasism och Ladyfest Malmö lanseras hemsidan med en fest den 21 mars på Moriskan. Tidigare under dagen hålls en konferens på plats för att uppmärksamma Internationella dagen mot rasism.

– Nu vill vi fortsätta växa och utvecklas. Vi vill finnas i flera städer för att göra det enklare för invånarna att engagera sig politiskt, avslutar Nora Oleskog Tryggvason innan vi lägger på. • Vill du veta mer? www.agendajamlikhet.se Facebook:Agenda: Jämlikhet Instagram:@agendajamlikhet Twitter:@agendajamlikhet

18 tema

english

Born out of

Revolution This is the story of how the state Telangana in India was born out of a revolution.

Text: Deepak Reddy

T

he south part of India consisted of four different states Andhra Pradesh, Tamilnadu, Karnataka and Kerala. In June 2014, a new state named Telangana was formed by getting separated from Andhra Pradesh. Andhra Pradesh is divided into three regions: Coastal Andhra, Rayalaseema and Telangana.

The present Telangana region was under the rule of Nizam’s Hyderabad state before 1947. Unlike Andhra and Rayalseema, Telangana was not under British colonial rule.

During the Nizams regime common people of Telangana were exploited in several ways by Nizams such as land grabbing, raping women, treating people as slaves and because of this people started revolting against Nizams rule and were fighting

against Nizam forces. Finally in the year 1948 the Indian government put an end to Nizams rule in Telangana region and in the year 1956 Telangana was merged with Andhra to Andhra Pradesh.

After the formation of Andhra Pradesh the people of Telangana started protesting to get separated as they were worried about losing their jobs to people from Andhra and Rayalseema. During 1969 people of Telangana started a movement demanding a separate state.

In the year 2001 a local party TRS ( Telangana Rashtra Samithi) was formed under the leadership of Mr. K Chandrasekhar Rao and since then the protests turned into serious revolts and students from universities actively participated in protests. According to a survey in 2010 it was reported that 73 students had committed suicide and 1,812 students attempted to take their own lives demanding that a separate state of Telangana.

After a 60 year long struggle and 13 years of constant fight and revolt finally in June 2014 the Congress party, which was the ruling party of India, declared Telangana as a separate state. •

STUDENTER – alltid 50% rabatt SPELAS T O M 19 APRIL BILJETTER 040–20 85 00, 0775–700 400 www.malmoopera.se

mahskara.se

19

hej student–som aktivist!

Aktivist? Javisst! Mahskara mötte upp tre av högskolans aktiva studenter som har en sak gemensamt, men inom tre olika områden. Ledordet är: förändring.

Text: Lisen Älgne / Foto: Jesper Moldvik

namn: elina christiansen ålder: 26 pluggar: grafisk design aktiv i: tjejrejv Elina berätta, vad är aktivism för dig?

– Det är när man aktivt försöker förändra något genom handlingar och aktiviteter, man förespråkar för förändring. Ofta förknippar man aktivism med krig, jag ser aktivism som en vilja att upplysa och inte genom våld.

Du är vice ordförande i Tjejrejv, hur uppkom föreningen?

– Det hela började med Linnéa Lewréns önskemål om att vi tjejer skulle hålla i en egen fest, utan hjälp eller medverkan från några killar.

Det startades en facebookgrupp där vi snabbt blev 140 tjejer som ville genomföra idén. Från början tyckte jag mest att det verkade vara en kul grej eftersom jag älskar klubblivet och musiken, dock öppnades mina ögon ännu mer för hur orättvis scenen är.

Den lilla feministen som bodde inom mig växte sig större och man kan säga att jag också blev upplyst.

20 student

Förutom med ditt ordförandeskap, hur är du aktiv?

– Till största del så är det genom mitt dj:ande som jag är aktiv.

Vad hoppas du se för förändring med föreningen?

– Jag vill uppnå är att fler tjejer ska få utrymme och våga ta plats inom den elektroniska musikscenen. Det är flera som menar att ”det inte finns några tjejer som dj:ar, så hur ska vi kunna boka dem?”, men det finns! Tyvärr är det en mansdominerad och nördig scen, där mentaliteten är att man inte är dj om man inte gör det svårt för sig och spelar på old school vinylspelare där mixningen är viktigare än musiken. Vi vill ge de här tjejerna en chans att visa att de är minst lika duktiga som killarna på att skapa ett svettigt dansgolv.

Går det bra att kombinera studier med aktivism?

– Det är tufft emellanåt. När man är i de sista förberedelserna för en fest så svettas man för att man inte hunnit leta musik eller öva till en spelning och samtidigt har mycket i plugget. Men då det är kul så går det! Jag tror att ju mer

aktiv man är, desto mer får man gjort.

Eftersom jag läser ett kreativt ämne tror jag att min kreativa verksamhet är positivt för mitt tänkande och studier kan användas i föreningsverksamheten.

”Tyvärr är det en mansdominerad nördig scen, mentaliteten är att man inte är dj om man inte gör det svårt för sig.”

Vad har du lärt dig mest av att vara aktiv i Tjejrejv?

– Jag har blivit mer medveten om den bristande jämställdheten i samhället och det har påverkat mina åsikter och beslut i många avseenden.

Har du några tips till andra studenter om vill arbeta med social förändring?

– Våga tro på er idé! Genomför det i liten eller stor skala, det är självförverkligande och nyttigt. Om man inte vill starta upp en ny rörelse, så försök hitta något du är intresserad av och gå med.

Man behöver inte lägga ner hela sin själ, man kan vara aktiv på olika sätt.

namn: oskar nilsson ålder: 24 pluggar: förskolelärarprogrammet, musikprofil aktiv i: djurens rätt

Hej Oskar! Berätta, varför är du aktiv i Djurens rätt?

– Att släppa ut minkar löser bara ett tillfälligt problem som inte är permanent för djurens rättigheter. För att åstadkomma en förändring tror jag på legala tillvägagångssätt är det mest hållbara i längden.

På vilket sätt är du aktiv?

– Jag är ännu ny, men har än så länge hunnit gå på två möten och en aktion i samband med Pälsfria fredagen då, vi stod i Malmö och delade ut flygblad och höll plakat med statistik om minkuppfödning.

Varför är det här aktivism enligt dig?

– För mig är aktivism när jag uttrycker mina åsikter gällande djurrätt i mina dagliga möten med människor. På ett mer samhällspolitiskt plan kan det

Linnéa varför är du med i miljöföreningen Fenix?

– Jag brinner för miljöfrågor och tror att många av våra sociala orättvisor i samhället är sammanflätade, det är också därför jag vill bli miljövetare.

På vilket sätt är du aktiv?

– Jag delar ordförandeskapet för Fenix, som är Malmö högskolas miljöförening. Vi arbetar aktivt med att skapa en så hållbar högskola som möjligt och att introducera alternativ.

Hur skulle du beskriva aktivism?

– Aktivism för mig är att engagera sig i något som har betydelse för en själv, något man brinner för. Man kan vara aktiv i sociala frågor, en hobby eller ett intresse.

Har du märkt några svårigheter med att studera och vara aktivist samtidigt?

– Ibland kan allt kännas överväldigande och stressen tar över, men i slutändan är det värt det. Man får lyssna på sig själv och se hur mycket man orkar. Vanligtvis så är det så roliga saker man får hålla på med att det går ihop på ett eller annat sätt.

vara att dela ut flygblad, hålla info-bord eller lägga motioner.

Hur får du uttrycka dina åsikter i vardagen?

– Utöver organisationen försöker jag starta upp en djurrättsförening här på högskolan med en annan person.

Dessutom är jag en sådan där jobbig typ som upplyser mina vänner konstant om baksidan med kött- och mejeriindustrin. Jag själv är vegan av djurrättsliga skäl.

Vilken förändring hoppas du på att se?

– Ändrad syn på hur hierarkier konstrueras för allt levande, med människan högst upp, där mycket är normativt och kulturbetingat. Att ifrågasätta varför vissa handlingar är legitima att göra mot djur men inte människor.

Vill du se någon social förändring?

– För mig personligen är det att pälsfarmer ska förbjudas. Länder som Storbritannien och Israel har redan gjort det, och Sverige borde vara ett av dem.

Minkars liv skall ha ett egenvärde, inte offras för att sitta på någons mössa.

Vad är det viktigaste med att Fenix?

– Att få folk att känna att de har möjlighet att förändra i ett samhälle där man ofta slås av en hopplöshet från många håll. Allt från stora förändringar i samhället som man känner att man kan skapa tillsammans och små förändringar och möjligheter i vardagen. Helt enkelt se förändringar som möjligheter och inte begränsningar. Det roligaste är att få folk att diskutera och tänka till och att skapa nya idéer tillsammans.

”Att få människor medvetna och göra medvetna val för en bättre miljö är det jag strävar efter. ” Varför tycker du det är viktigt med förändring?

– Jag tror många av våra sociala orättvisor är sammankopplade. Att få människor medvetna och göra medvetna val för en bättre miljö är det jag strävar efter. Därför tror jag förändring är fantastiskt och givande.

Hur kombinera du dina studier med aktiv i Djurens rätt?

– Det har inte varit så mycket på agendan, så än så länge har det gått utmärkt. Jag tror även att det underlättar för mig att vara normkritisk, det kan jag ta med mig i studierna.

”För att åstadkomma en förändring tror jag legala tillvägagångssätt är det mest hållbara i längden.”

Vad kan du tips andra studenter som vill vara aktiva och arbeta med social förändring?

– Våga! Kom på möten hos de organisationer som finns. Alla har varit nya någon gång och en vet inte allt från början. Ett annat tips är att kolla på diverse föreläsningar och filmer gällande djurs rättigheter som finns på internet.

De påverkade mig något enormt och fungerade som en spark där bak.

namn: linnéa lindgren ålder: 24 pluggar: miljövetenskap aktiv i: ordförande i miljöförening fenix

På vilket sätt har din medverkan påverkat dig?

– Jag är i behov av mer disciplin.

Jag har stunder där jag inte kan hålla fokus. Därför behöver jag strukturera upp min tid mer för att få det att gå ihop, men det ser jag inte som något negativt.

Ge ditt bästa tips till en student som vill engagera sig!

– Försök att hitta något som du brinner för och/eller kan koppla samman med din utbildning, det finns jättemånga spännande föreningar inom Malmö högskola och i övriga Skåne.

Om du inte hittar något så skapa en egen. Dessutom så skapar förtroendeuppdrag och föreningsarbete många möjligheter att testa på saker och olika arbetsuppgifter som kan komma att bli nyttiga när man senare kommer ut i arbetslivet.

mahskara.se

21

Hemma hos EN SANN DJURVÄN I varje nummer hälsar Mahskara på hemma hos en student, i det här numret har turen kommit till lärarstudenten Cassandra Lindahl.

Text: Hanna Lithner / Foto: Christopher Langås

”Jag brukade alltid säga att jag aldrig ville bo i Västra hamnen”

22 student

I

en tvåa på studentboendet i Västra Hamnen bor Cassandra Lindahl, 23, tillsammans med sin yngre syster Cajsa. Cassandra läser åttonde terminen på lärarutbildningen med inriktning på mellanstadiet, och hennes syster läser Kriminologiprogrammet i Lund.

När Mahskara hälsar på är det söndagsmiddag på gång och lägenheten är fylld av tända ljus och lugn musik. Men trots den lugna atmosfären är det full aktivitet i hela lägenheten.

Cassandra är nämligen engagerad i att omplacera kaniner och andra smådjur som behöver nya hem, dels via föreningen Djurens Vänner, och dels via sin facebooksida ”Cassis Omplaceringar” och ibland händer det att djur som väntar på omplacering får bo hemma hos henne tills vidare. Just nu bor det

en katt och sju kaniner i lägenheten, för två av kaninerna har precis fått ungar som än så länge är för små för att placeras ut. Det blir lite trångt såklart, men mest väldigt mysigt.

Att bo på liten yta med många djur kräver att man är kreativ och lite pysslig, och det är Cassandra i högsta grad.

– Jag älskar att bygga om möbler, det är jättekul! säger hon, och visar möbler hon gjort om för att de ska passa lägenheten bättre.

En hylla har blivit en katt-toalett med diskret ingång, en skohylla har blivit en färgglad tv-bänk och just nu håller soffan på att få en ny klädsel.

– Kaninerna åt upp den förra och byggde bon av innehållet i soffan, berättar hon.

I Cassandras sovrum står kanin-

buren längs ena väggen, och till den har hon byggt en inhägnad där kaninungarna kan både leka och äta, fast de tycker att det är minst lika spännande att rymma ut genom gallret.

Cassandra och hennes syster har bott i Västra Hamnen i snart ett år, och trivs bra med både lägenheten och läget.

– Jag brukade alltid säga att jag aldrig ville bo i Västra hamnen, men nu gillar jag det! Skrattar hon och fortsätter: Det är ett bra läge, lagom långt till allting och det finns bra förbindelser.

Dessutom har närheten till Turning Torso visat sig vara praktisk i arbetet med omplaceringarna.

– Det är så lätt att förklara vägen hit för folk som ska komma och titta på djuren, alla vet var Turning Torso ligger!

mahskara.se

23

LÄRARYRKET I FOKUS - DEL1 Få saker är så omdebatterade som skolan. Speciellt i tider där valrörelsens efterdyningar präglar agendan. Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö Högskola är med 3 800 helårsstudenter en av Sveriges största lärarutbildningar. Mahskara har gått läraryrket på djupet.

Text: Oscar Hjelmstedt & Camilla Bergvall / Foto: Oscar Hjelmstedt

S

trax före jul presenterade Lärarförbundet en undersökning som visar att nästan varannan ung lärare inte kan tänka sig att jobba kvar i yrket till pension. Detta är ett faktum som förvärrar den stundande lärarbristen som inom sex år kommer innebära att vi saknar 43 000 lärare. Som en del i undersökningen tillfrågades lärarna även vad som skulle få dem att stanna kvar i yrket fram till pension. De dominerande svaren var högre lön, mer tid att planera och förbereda undervisning, bättre psykosocial arbetsmiljö, färre administrativa uppgifter och mindre elevgrupper.

I slutet av januari meddelade regeringen att de under perioden 2016-2018 vill satsa tre miljarder kronor på lärarlöner, som ett steg för att mota lärarbristen. Ytterligare ett försök att göra läraryrket mer attraktivt är kampanjen För det vidare. Bakom kampanjen står Skolverket efter ett regeringsuppdrag. Syftet är att attrahera fler med ett genuint intresse för pedagogik och lärande till lärar- och förskolläraryrkena; särskilt med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen och

”Med mitt engagemang för historia vill jag väckadet intresset hos andra människor.”

24

teknik. På kampanjens hemsida har kändisar fått hylla lärare som betytt extra mycket och du kan själv också vara med och hylla en av dina lärare.

De formar framtidens skola Låga skolresultat och få sökande till lärarutbildningar – skolan och läraryrket är hårt ansatt. Men lärarstudenterna själva vill förändra den negativa bilden och skapa en bättre framtid.

Mahskara har talat med lärarstudenterna Måns och Emma.

Måns Rasmusson, läser till lärarstudent i historia.

Varför vill du bli lärare?

– Varför inte? Det är ett fantastiskt yrke där du får vara på en varierade arbetsplats med ständiga utmaningar. Att vara lärare är att ha ansvar för framtiden, säger Måns.

Han säger att han utbildar sig till lärare även för egen skull.

– Jag älskar att stå på scen, i fokus. Eftersom jag gillar att stå i strålkastarljuset så sätter jag press på mig själv. Det är då jag presterar som bäst och kan nå ut till eleverna på bästa sätt. Jag gillar även att man får chansen att inspirera människor och vara en förebild för eleverna. För mig är läraryrket ett väldigt attraktivt arbete.

Vad har du själv för erfarenheter av lärare?

– Jag gick på gymnasieskolan Rytmus i Malmö, med inriktning på musik. Där träffade jag två personer som har betytt – och fortfarande betyder – mycket för mig. Den ena var min svenskhistoria-lärare Thomas Jarbo, en fantastiskt karismatisk person. Han gav hela min utbildning en mening. Han var en bra förebild och jag ser upp till honom.

Den andra personen som inspirerade Måns var hans dåvarande lärare i engelska och idéhistoria: Marcus Persson.

– Han inspirerade mig till att alltid prestera bättre, både

”Det känns som om politiker och människor i samhället har börjat förstå hur viktigt läraryrket är.”

rädda liv för tusen år. Dessutom, hur trött är man inte på skolan efter tolv år i plugget? Bara en galen person kan tänka sig att plugga i fem år till och sen spendera livet i skolan. För mig passar det bra, men det är inte något för alla.

Enligt Måns så har vissa personer helt enkelt inte kompetensen som krävs för utbildningen, då den innehåller mycket läsande och skrivande, plus att man måste våga tala inför folk.

som människa och som elev. Både Thomas och Marcus fick mig att vilja inspirera människor och lära ut historia. Måns tycker att historia är ett fantastiskt ämne och att han har lärt sig väldigt mycket sedan han började på Malmö högskola.

– Med mitt engagemang för historia vill jag väcka det intresset hos andra människor.

Varför valde du just historia?

– Därför att historia är viktigt: genom historien lär vi oss om rätt och fel – om vad som har hänt och om vad som händer idag. Se på nationalismen som växer runtom Europa, det har hänt tidigare i historien – kolla bara på orsakerna till Nazityskland: En av dem var den ekonomiska situationen, och idag lever vi i konsekvenserna av finanskrisen. Historia handlar om kontinuitet och förändring.

Hur känner du inför läraryrkets framtid?

– Jag är både positiv och orolig: orolig för att det inte ska bli som politikerna lovat. Det snackas om att lärarlönen ska höjas, men det är inte säkert att det blir av. Jag tror att läraryrkets roll kommer att ändras till det bättre, men idag fungerar lärarna mer som producenter medan eleverna är kunder – lärarna är där för att serva, och den rollen vill man inte ha.

Idag är läraren en person som ställs till svars för elevernas presterande, men det kan bero på skolmiljön, andra elever eller problem i hemmet.

Måns tror att få vill bli lärare på grund av yrkets dåliga status: – I nuläget är det inte ett respektabelt yrke, om man jämför med exempelvis läkaryrket. Men enligt mig så är läraryrket viktigare: Folk dör oavsett vad du gör, men lärande handlar om att uppfostra och forma samhällets individer. De individerna kommer att spegla samhället i framtiden och de kommer i sin tur att lära sina barn hur samhället fungerar. Jag tror att läkare räddar liv för en dag, men att en lärare kan

Vad krävs för att ändra synen på läraryrket?

– Höj lönerna! Folk är fixerade på pengar, och pengar signalerar status. Dessutom så måste skolorna marknadsföra yrket mer och berätta hur det är – det är inte bara fem år med pest och pina. Skolorna borde fokusera på hur viktigt yrket är och vad det innebär. Jag tror även att yrket kan bli mer attraktivt om skolmiljön förändras, så att studenter säger ”Här vill jag jobba!”. Mina lärare gjorde ett bra jobb och det har fått mig att vilja bli lärare. Jag vill inspirera andra som mina lärare inspirerade mig, säger Måns.

Emma Tufvesson, läser till grundskolelärare.

Varför vill du bli lärare?

– Eftersom jag älskar barn och att lära ut saker. Barn har så mycket klokt att säga och är härliga att jobba med.

Emma tycker att kvalitén på hennes utbildning varierar: – Vissa kurser är väldigt bra och andra når inte riktigt upp till den nivån som jag hade önskat, men med det stora hela är jag nöjd med utbildningen, säger hon.

Vad tror du om läraryrkets framtid?

– Jag är väldigt optimistisk. Det känns som om politiker och människor i samhället har börjat förstå hur viktigt läraryrket är och att vi måste ta vara på de drivna och duktiga lärarna.

Varför vill så få bli lärare, tror du?

– Jag tror att yrket är för dåligt betalt och har en dålig status.

Jämfört med andra yrken där man jobbar lika mycket, så är lönen pinsamt låg med tanke på tiden och arbetet som lärare lägger ner. Det har nog även att göra med att den svenska skolan har blivit sämre, men jag hoppas att vi kommer vända det snart.

För att förbättra synen på läraryrket så måste det ses över, säger Emma.

– Politikerna måste börja lyssna på lärarna ute på skolorna om vad som bör förändras, istället för att vara en politiker vid skrivbordet.

mahskara.se

25

12 anledningar att bli lärare Källa: fordetvidare.se

Bli viktig för andra

Jobba utomlands

Forskning visar att lärarens förmåga att inspirera och lära ut är helt avgörande för en elevs utveckling.

Det finns gott om svenska skolor runt om i världen som drivs med stöd från staten. Om du lockas av att jobba utomlands ett tag så finns det därför möjligheter.

Jobba med ditt intresse Som lärare får du arbeta med det du är intresserad av. Är det idrott, fysik, matlagning, teknik eller motorer?

Gör karriär Som lärare kan du ta steg i din karriär och utvecklas genom att exempelvis bli förstelärare eller lektor. Att bli rektor är också en framtida möjlighet.

Omedelbar feedback Som lärare får du omedelbar feedback i form av nyfikna frågor, ögonbryns som höjs och diskussioner som uppstår bland eleverna. Den energi du ger får du tillbaka med råge.

Bli eftertraktad De ledaregenskaper som du får som lärare är eftertraktade på många håll och kanter. Om du i framtiden vill prova på något nytt så finns det alltså stora möjligheter.

Många olika kollegor Som lärare har du många lärarkolleger med olika inriktningar och kunskaper. Det finns också ett stort nätverk av lärare världen över från vilket du kan hämta nya idéer.

Omväxling

Att jobba med och hela tiden vara runt unga människor är ett bra sätt att själv förbli ung.

Du kan aldrig veta vilka diskussioner som kommer att uppstå i klassrummet och hur en lektion kommer att utveckla sig, även om det är du som styr den. Ingen lektion är den andra lik.

Få en stor frihet

Följ människors utveckling

Håll dig ung

Som lärare har du ett utmanande jobb men får också en stor frihet. Hur du väljer att lära ut är upp till dig.

Bli ihågkommen

Som lärare följer du andra människors utveckling under en längre tid. Du får se hur självförtroenden stärks, kunskaper tas in och hur elever sakta men säkert växer.

Många lärare pratar om hur häftigt det är när de träffar en gammal elev som minns exakt vad de sagt eller gjort för många många år sedan.

Har du en lärare som betytt lite extra?

Nu har du chansen att hylla och tacka lärare som varit viktiga för dig. Det kan vara lärare som du har haft eller har, men också lärare till ditt barn. Tusentals hyllningar över hela landet har redan gjorts.

Hylla din lärare på: lärarhyllningen.se

english

”My decision to study at Malmo University was not only a jump over the Baltic Sea.”

my first word in Swedish Text & Foto: Emilija Riaukaite

I

t may seem odd, but my first word in Swedish was Oresund. It came to me loud and clear in a blank dream, but these three syllables were enough to change the course of my life journey.

It has been nearly three years now since I made my big jump over the Baltic Sea and moved to Sweden. I remember watching a beautiful Lithuanian sunset from the deck of a ferry and walking around in Gustav Adolf square the next day, less than two months after I graduated from high school. I didn’t know anyone here in the beginning, but me and my first (now best) friends were soon brought together by our mutual love for cinnamon buns (kanelbullar).

We all have things that unreasonably yet unconditionally fascinate us. For me it has always been Scandinavia.

What I knew about Sweden before moving here was very close to zero, but I wanted to call it home for a while and experience the culture myself. I remember the great shock when my first teacher entered the class and said “hi, my name is Adam”. After a guide in Lithuanian taught me to address a lecturer in the most complicated ways, the simplicity of it in real life was, at the very least, surprising. My English Studies’ class was easily comparable with a group of Erasmus students – the absolute

majority of us were not from Sweden and I could explore dozens of different cultures just by talking to them.

Traditional Swedish hello and goodbye hugs brought us closer together and group meetings for presentations were a perfect combination of work and fun.

We studied for exams together, baked each other cookies and hung out in the Student Centre when our lectures were over. My English was quite good when I came to Sweden, but I became confident speaking it because there was no other way of getting around. Stepping out of my comfort zone was a challenge that I faced almost every day, but I understood that it opened new doors to me. I accepted new challenges and tried to take all the opportunities I had.

By the second semester of year one I became a mentor for Erasmus students, joined the volleyball team, became a vegetarian and took my English language from level B to C. I always thought I would miss school, but I found university way more enjoyable and fun.

It surprised me how passionate some of the lecturers were and I found major inspiration in them. I made good use of the red sofas in Okranen library and spent hours there reading courserelated books for pleasure with a cup of coffee in my hand.

These newly discovered pleasures changed me and when I left Sweden and went to England for an Erasmus exchange, I missed it here. My time abroad wasn’t nearly as enjoyable so I was glad to finally share warm hugs with all my friends once again. Two and a half years into my studies I still find myself gazing at my inspiring lecturers. But now it is even better – I share their passion for humanities and know what I want to do with my life once a diploma lands in my hands.

My teachers’ passion helped me find my way in life, and I want to make it up by inspiring others. Some of my friends are struggling with their higher education and not enjoying what they do. But in my experience here in Malmo University I learned that passion is powerful. It sheds new light on everything, helps to find the warm shades in cold colours. The final thesis is still in front of me and I have yet to choose what exactly I want to research, but I arrived at the point where I am confident that I will get there.

Being a third year student from the beautiful Lithuanian seaside, I can say that my decision to study at Malmo University was not only a jump over the Baltic Sea. It was a jump in my life, the beginning of an adventure that changed me in many ways. •

mahskara.se

27

SjuK UTAN försäkring När man börjar plugga är det mycket att tänka på. Bor man redan på plats måste man sätta in sig i högskolans värld, studielitteratur och bekantskaper. Flyttar man är det bland annat bostad, bidrag och sätta sig in i den nya staden som tillkommer. I allt detta är det lätt att man glömmer försäkring, eller ännu värre, blir sjuk utan en sådan.

Text: Jesper Moldvik / Illustration: Emilie Ihre

S

FS, Sveriges Förenade Studentkårer genomförde nyligen en undersökning om studenter och deras möjlighet till hjälp när de har blivit sjuka under deras studier, resultatet var inte det bästa. Efter studien lanserade de kampanjen #heltsjukt. Mahskara har varit i kontakt med ordföranden för SFS, Rebecka Stenkvist.

Har något hänt sedan ni lanserade den?

Vad är #heltsjukt?

– Det är en kampanj som handlar om att studenter ska få en bättre sjukförsäkring.

Vad kan man som student göra för att bättre klara sig ifall man blir sjuk?

– En viktig sak är att sjukskriva sig på dag ett. Det är också bra att ha en dialog med lärare och med Studenthälsan, framförallt när man ska komma tillbaka efter sjukdom, så att det finns en plan för hur man ska komma ikapp och klara målen.

Varför lanserade ni den?

– För att sjukförsäkringssystemet för studenter är helt sjukt. Som student kan du inte vara sjukskriven på deltid, du har 30 karensdagar när du blir sjuk och du får ofta inte den hjälp du behöver för att komma tillbaka till studier efter sjukdom. Dessutom saknar 28 000 studenter sjukförsäkring eftersom man måste ta ut studiemedel för att omfattas av försäkringen. Vi startade kampanjen för att driva fram en förändring!

28 student

– Vi har fått ett stort genomslag i media och ett bra gensvar från politikerna. Nästan alla partier har sagt att de vill ändra på reglerna så att studenter får möjlighet att vara sjukskrivna på deltid precis som alla andra, men vi har än så länge inte sett några konkreta förslag.

Hur lång tid tror ni att det tar innan studenter kan få det stöd de behöver för att klara sig när de blir sjuka?

– Det finns en utredning som ska vara klar i februari som tittar på alla socialförsäkringar och även studenternas sjukförsäkring. Vi hoppas att

”En viktig sak är att sjukskriva sig på dag ett. Det är också bra att ha en dialog med lärare och Studenthälsan.”

utredningen kommer att föreslå flera förändringar, men även om det blir så kommer det säkert ändå ta ett tag innan de nya reglerna börjar gälla. Det är väldigt bråttom, för varje dag som går drabbas nya studenter.

U

ngefär samtidigt som SFS drog igång kampanjen #heltsjukt, så startade Trygg Hansa något de kallar Försäkringskollen. Vi har pratat med Håkan Franzén som är försäkringsexpert på Trygg Hansa.

Vad är försäkringskollen?

– Det innebär att vi går igenom kundens försäkringar och vilket behov kunden har av försäkring. Ofta kan

man sakna någon tilläggsförsäkring som passar för kundens behov men det kan också vara så att man till exempel slutat att resa och då inte behöver avbeställningsskyddet.

Har du själv studerat? Och i så fall hade du koll på försäkringar under din studietid?

– Jag måste i ärlighetens namn medge att jag inte kunde detta med försäkring innan jag började jobba med det.

Många studenter tänker ”jag har ju inte så mycket prylar, så jag behöver inte en hemförsäkring”. Jag skulle vilja säga att det viktigaste i en hemförsäkring är ansvarsförsäkringen, det vill säga om jag orsakar en skada på annan person eller annans egendom. En sådan skada, för det mesta en skada på person, kan leda till att min ekonomi blir helt raserad under kanske resten av mitt liv, därför att jag måste betala skadestånd till den skadade. •

Vad skulle du ge för råd till nuvarande studenter om försäkringar?

– Det viktigaste är att alla har eller ingår i en hemförsäkring. En sådan försäkring ska man inte vara utan.

mahskara.se

29

Sexskatt? Skäggförbud? Kvarsittning på grund av svenska flaggan? Mycket nyheter cirkulerar nätet och sociala medier på olika sätt, men vad är egentligen sant?

vad händer med

källkritiken?

Text: Jesper Moldvik

S

edan Internets intrång i vardagen har världen gått från att bestå av lilla Sverige till stora världen i alla dess former. Från internationella vänner - till att du kan köpa den där plastblomman för 24,50 från Honkong klockan 02:30 på natten. Du kan se ett roligt kattklipp, eller varför inte läsa en nyhetsartikel? Det senare är något som flera säkert känner igen, vi har alla sett rubriker så som “Personen gjorde det här, du anar inte vad som hände sen?!” eller “Visste du att om du äter x många ägg så sker det här?!” Men i allt vimmel av nyheter från alla håll, vad kan vi egentligen lita på? Några som har ställt sig denna fråga är Metro’s viralgranskare. Det hela startade i juni 2014 och är en artikelserie som handlar om hur just du kan bli en bättre viralgranskare. Mahskara har pratat med Jack Werner som är redaktör för sociala medier på Metro.

Varför tror du att så många saker blir virala?

– Det grundläggande skälet är naturligtvis att vi människor älskar att dela med oss av saker vi berörs av. Antingen för att vi tycker det är bra, dåligt eller bara för att vi vill verka smarta genom att dela smarta saker. Varför en story sedan får stor spridning beror alltid på vad den handlar om, vilken tajming den publiceras med och vem det är som står bakom den. Det är verkligen från fall till fall – en grej som hade blivit viral ena dagen kan misslyckas den andra.

Ett ämne som hade fått stor uppmärksamhet kan gå helt obemärkt förbi om det kommer från ”fel” person och så vidare. Men det är klart att det finns några genomgående röda trådar i vad som sprids på nätet. Generellt är det alltid bra att väcka starka känslor – vrede, glädje, medhåll och liknande.

Varför tror du att många av de saker som blir virala är falska?

– Sådana är nog vi människor, skulle jag tro. Det är inget nytt för internetåldern att falska rykten får stor spridning, tvärtom. Vi har i alla tider berättat historier och sägner för att förstå vår omvärld, desto mer intensivt så när det handlar om ämnen vi känner fruktan eller förvirring inför. Det som är skillnaden nu är att ryktena går att kvantifiera, att man på nätet ofta kan se nästan exakt hur stor spridning en felaktig facebookpost eller tweet har fått.

Tror du att vi idag blivit mindre källkritiska än vad vi var innan Internets intåg?

– Inte egentligen. Jag tror det är lite som idén att vi blivit sämre på att stava. Man hör ofta folk gnälla på särskrivningar och sådant, folk som menar att alla stavade bättre förr, men jag tror de har fel. Jag tror vi har blivit bättre både på att skriva och på källkritik det senaste decenniet. Men samtidigt har mångdubbelt fler människor i dag möjlighet att publicera sig, om man jämför med för 20-30 år sedan. Det innebär att även om vi har blivit fler som kan stava och vara källkritiska så märks de som inte blivit bättre på det mer i dag, än förr.

Tror du vi i framtiden kommer bli bättre på källkritik?

– Ja, det tror jag av nödvändighet att vi måste bli. Priset vi kommer betala om vi fortsätter vara så pass förhållandevis aningslösa som vi ändå är i dag vore för högt. •

Tre virala nyheter som var falska:

30 student

Gudrun Schyman vill förbjuda skägg

Stefan Löfven vill beskatta sex

”Dela så skänker facebook pengar”

Denna nyhet cirkulerade efter att satirsajten storkensnyheter.com publicerade en artikel om att Gudrun Schyman ville förbjuda skägg. Att det var en satirtidning var det många som missade och den fick stor spridning i sociala medier.

Nästan samma historia som för Schyman. Satirtidningen Dagens Svenskbladet publicerade en artikel innehållandes en intervju med Stefan Löfven där han förklarar att de rödgröna ska införa skatt på sex. Detta stämde självklart inte men fick likväl stor spridning.

Dessa artiklar dyker upp lite då och då. Konceptet är det samma, gillar du en viss bild så ger facebook en summa till ett ändamål. Enligt Facebooks PRansvarige ger de aldrig pengar för likes, utan att det rör sig om individer som sprider falska artiklar.

english

Crosspoint Volunteer Forum 2015

Text: Camilla Bergvall / Foto: Jonatan Månsson

C

rosspoint Volunteer Forum 2015 was a networking event experiences from volunteer work and wanting to help has affocusing on volunteering. On the 13th of January a con- fected their planning and they managed to connect with well ference and networking event was held at the City Hall known speakers such as Soulaima Gourani from Denmark by in Malmö. The theme of the day was ”Think Global, Act Lo- networking and asking. cal”. Behind the event stands a group of students from Peace – The worst thing you can get is no. I think that’s the key of and Conflict Studies at Malmö University, Sara networking, reaching out and not being afraid Löfroth, Lucas Hellwig, Jeevan Dhakal and Ram ”We want to of the no, says Sara.

Kumar Ghimire.

The idea of the event originated from a make it easy – First of all, we wanted to create a platform project management course that they took and accessible where many different people could meet, says Lutogether, along with personal interests for for people to cas Hellwig. volunteer work. They had approximately The theme Think global, act local is pointing volunteer close 50 visitors of varying ages and the event has out the importance of a global understanding but got much positive feedback from both visito home” is engaging on a local basis. tors and the speakers for being well organi– Many people know that there’s a need for help zed. The concept of Crosspoint Volunteer but don’t know where to start. We want to make it easy and Forum will keep going, with smaller seminars and inforaccessible for people to volunteer close to home, says Sara mation meetings throughout the year, to provide a forum Löfroth. for volunteers and NGOs to connect in the future as well.

The idea is to create a platform for people to connect and – This was like a kickoff event of 2015. This could be the cooperate to make the world a better place. The students’ own year to actually do something, says Sara. •

mahskara.se

31

Students

helping students ESN Malmö Här får du tag i ESN Malmö http://esnmalmo.org tandem@esnmalmo.org esnmalmo@esnsweden.org Facebook page - ESN-Malmö

E

rasmus Student Network (ESN) is the widest student organization in Europe. Consisting of 37 countries in Higher Education Institutions, our huge network is spread all over Europe – not only does it exist on international and national level, but also on a local level. ESN’s main goal is to support and develop student exchange. It eases students’ social and personal integration by variable means, in example providing guidance, relevant and valuable information about academic programs, as well as organizing different kinds of social events. The main purpose of our events is to engage international and exchange students, thus improving their social and practical integration while doing studies abroad. Erasmus doesn’t exclude anyone. Every student, native or international, is more than welcome to take part in the network, and become a member. By doing this they get the amazing opportunity of being a part of the get-togethers and cultural events.

Everyone involved in the network devotes their personal time and resources willingly, without compensation.

Our board consists of six members.

The diversity of our board members suits well the diversity of Malmö, cultural, ethnic, racial. We have members from Bangladesh, Kosovo, Germany, Poland and Bulgaria. As one of our biggest advantages we have our strong relationship/partnership with Malmö University, and mostly the International Office, Student Union, and last but not least – Festmesteriet.

We have cooperated with them on many different occasions, and we are extremely happy to have them, for the support they give us, and we are hoping we are giving back equally. For that, they have our biggest gratitude.

W

e start the year with the Introduction weeks for exchange and international students. The event is co-hosted by Malmö University, the International Office, Student Union Malmö and ESN. The purpose of this activity is to introduce the new students

32 student

to Sweden in general, the University – where all the faculties are, how the university works etc., and also to get them to know each other a bit. Most of us know that it is not easy to go abroad for studies without knowing anyone, leaving all your peers, your routine – all the places you used to go and all the activities you were involved in.

As Malmö University takes care of most of the academic related small events, ESN is in charge of the social/cultural events, although we all take part in all the events and help each other however we can. Our introductory activities in the beginning of the semester included: City tour, Visit your faculty, bus tours to Österlen, IKEA, Crayfish party, Dairy product tasting, ESN picnic, ESN barbeque, International theme party, and ESN Pub night with Festmesteriet.

Everyone is welcome to participate/volunteer, help us bring the new students into the Malmö atmosphere, make new friendships and of course show them that they are welcome. We will especially be seeking volunteers to our Buddy Program, that brings together new coming exchange students with current students to help them with starting the student life in Malmö.

After the Introduction weeks ESN Malmö hosted an event on a national level – National Platform, here in Malmö. The event is organized by the National Board of Sweden and the Organizing Committee, which in this case was the ESN Malmö board with the help of the former ESN Malmö President – Mari Pérez O’Connor and former Vice President – Maiju Tuomainen. They were both of great assistance to us, we wouldn’t have succeeded without them.

The purpose of this event was to have all the sections from one country to meet and discuss various issues, concerning ESN on international, national and local level. The evaluation showed that we had a great success, and our board considers it being noteworthy, since not only the National Board taught us a vast number of methods and gave us tons of new ideas, but the

english

other sections helped us in this matter as well.

Another major event that is held every year, twice per semester is the ESN Sea Battle, a cruise from Stockholm to Tallinn or Riga. The ship has a capacity of over 2000 guests, all of them students, and not only Erasmus. It has grown to become an international event with six participating countries.

Apart from the opportunity to discover a new city in Europe, guests are also offered a wide range of activities on the ship, some of which include; speed dating, karaoke, treasure hunts, dance lessons, sumo fights, quizzes, bingo, country battles, theme parties, live musical shows.

E

SN has also an established partnership with Timetravels, a finnish travel agency, which organizes trips to Lapland, Finland and Saint Petersburg, Russia, with special discounts for Erasmus students.

The trips occur both semesters, with two different dates per term. The trip to Lapland offers guests to cross the Arctic circle, visit the Santa Claus Village, Husky Safari and kennel tour, Aurora Snowmobile Safari, downhill skiing, night snow shoe trek on the mountain, cross country skiing, visit a reindeer farm, barbeque on open fire, tour of the Arctic Ocean in Norway, visit the Ranua Arctic Zoo and more. The trip to Saint Petersburg offers participants to enjoy the night life of one of the biggest European capitals and see the masterpieces of the best European architects for the past three centuries as well as experience the mixture of Europe and Asia. Guided tours, night cruises on rivers and canals, ballet or opera in some of the theaters, limousine tours, guided bus excursion to Pushkin, The Catherine’s Palace and more.

Another traditional event, exclusive for Malmö students is the Cottage weekend. ESN Malmö books a whole cottage near the outskirts of Malmö for our students, accompanied by us.

We spend a whole weekend in the

beautiful nature of Sweden, playing games, treasure hunts, have a bonfire outside the cottage, eat sausages and marshmallows, or cook for ourselves inside the cottage, which has full kitchen facilities.

Tandem Language Learning is an activity that takes place weekly at Kårhuset (Student Union building).

ESN provides the place and fika for students, who meet, mingle and teach each other different languages, having different themes for each meeting. It is a great alternative for learning a language, outside of a classroom, interacting with students, while being free of any duties or obligations and having fun at the same time.

S

ocialErasmus is another project by ESN. It offers the opportunity for international students to get closer to the local community, engage in volunteer activities and create a positive social impact in the local community.

Last year’s SocialErasmus was successful, the previous board held a flea market at Kölsvinet.

The National platform in Malmö this year led to one of our board members, Ben Sejdaj, being elected for National Coordinator for ExchangeAbility, another huge ESN project, that aims to make Erasmus a more accessible

association for students with disabilities at all the levels of its activities. We want to provide conditions and opportunities for students with disabilities so they can get actively involved in the work with international students and thus, benefit from exchange programs.

Apart from those, we also create different smaller social events. We had an Lasertag event this semester, by booking the whole playground exclusively for students, we get a discount for the participants.

People seemed to be satisfied, so we are planning to organize something similar as well, like Paintball, in the future. We often cooperate with Festmesteriet on different occasions – pub & club nights at the Student Pub. We recently started doing Game nights with Festmesteriet again at the Student Pub. We also take part in the Soup lunch at Kölsvinet. We recently established contact with ESN Lund. We are planning on some activities together soon, since they have a huge amount of international and exchange students willing to come to Malmö, and we are hoping it can work the other way around as well.

Even more interesting activities and events will occur on the future semester, we already have a few ideas, and we will keep on giving our to make our Malmö students’ life easier, brighter and more amusing. •

mahskara.se

33

Gå mahs in på kar för fl a.se e recep r t!

Från kylskåpsrens

till läckra tapas Hur många gånger har man inte stått i köket och tänkt ”varför har jag aldrig något gott hemma”? Några tråkiga potatisar, grönsaker som sett bättre dagar och halvtomma burkar med oliver som inte är goda att äta för sig själva. Och i frysen några grå korvbitar och förfrusna grönsaker. Då är det lätt att deppa medan magen kurrar högre och högre.

Text & foto: Alexandra Lundgren

En lösning är att beställa pizza. Men det är inte särskilt nyttigt och dessutom dåligt för studentplånboken. Det slängs dessutom på tok för mycket mat, helt i onödan. Så här kommer lite idéer på hur du går från kylskåps- och frysrens till läckra tapas.

Tapas är en spansk tradition som innebär att man äter många smårätter, gärna med ett glas vin. Ordet tapa betyder täcke eller lock på spanska. Enligt hörsägen var det i Andalusien det började, som ett sätt att slippa flugor i drycken.

Vinglas serverades med en brödskiva med skinka eller ost ovanpå. Eller ett tefat med någon läckerbit. Det dröjde inte länge förrän själva matbiten fick benämningen tapa.

Några huvudingredienser i det spanska tapasköket är chorizokorv, oliver, olivolja, ost, paprikapulver, skinka, vitlök, potatis och salsa. Dessa ingredienser är inga konstigheter att ha hemma och med rätt kombinationer kan de bli riktiga höjdare.

34 student

Bröd

Oliver

Hittar man någon torr brödbit i skafferiet går det med några enkla steg att göra en bruschetta. Stek brödet i olja, pressa vitlök och gnid in, toppa med finhackad tomat, rödlök och basilika.

Oliver är bra att ha som tilltugg. Vill man piffa upp dem kan man göra en enkel vitlöksmarinad.

Korv och köttbullar

potatis

Använd frysta korvar och köttbullar genom att steka dem och sedan hälla köttbullarna i en kryddig tomatsås.

Skala några potatisar, stek dem och krydda med paprika och chili. Buen provecho - första rätten avklarad!

Paprika och tomat

Tortillas

Om man har paprika eller tomat hemma kan man fylla dem med ris, bönor och/eller färs och sätta in i ugnen.

Trött på tacos men har några tortillabröd kvar? Bre en tortilla med mango chutney och lägg eventuellt på några skivor skinka och toppa med riven ost och ytterligare en tortilla. Stek sedan och dela i små tårtbitar. Det är visserligen inte särskilt spanskt men det fungerar ändå.

Oavsett vad du hittar hemma kan det bli tapas av det. Huvudsaken är att portionerna är små. Att dina tapas hänger ihop med att du egentligen rensar kylen och frysen är inget att skämmas för, det går utmärkt att göra det medan du har besök.

Fyllda paprikor

Aioli

Ingredienser för 3 paprikor 3 msk olja 1 gul lök, finhackad 1 vitlöksklyfta, pressad ca 1 dl ris En näve russin ca ½ dl persilja, finhackad ½ msk tomatpuré, upplöst i 3 ½ dl varmt vatten salt och peppar 3 paprikor i den färg som finns i kylen (För extra lyx tillsätt en näve pinjenötter)

Ingredienser 1 rumstempererad äggula 1 msk vitvinsvinäger ELLER pressad citron 2 skalade vitlöksklyftor salt och peppar 5 msk olivolja (gärna extra virgin)

1. Sätt ugnen på 200 grader. Hetta upp oljan i en kastrull. Lägg i löken och stek i 3 minuter. Tillsätt vitlöken och stek i ytterligare 2 minuter tills löken är mjuk.

2. Rör ner ris, russin och eventuellt pinjenötter tills alltsammans är täckt av oljan. Tillsätt sedan hälften av persiljan samt salt och peppar. Rör ner tomatpurén och låt koka upp. Sänk värmen och låt sjuda utan lock i 20 minuter eller tills riskornen är mjuka, vätskan har absorberats. Rör runt då och då så att inte russinen bränns vid.

Blanda i resten av persiljan och ställ att svalna lite.

3. Medan riset sjuder skär man bort ett lock på paprikorna och lägger undan locken så länge. Skär sedan bort kärnhus och kärnor.

4. Fördela fyllningen jämt mellan paprikorna. Fäst locken med tandpetare. Gnid in paprikorna lätt med olja och ställ dem i en långpanna.

Grädda i ugnen i 30 minuter eller tills paprikorna är mjuka.

1. Häll äggula, vinäger eller pressad citron, vitlök samt salt och peppar i matberedaren med kniven i. Låt motorn vara igång och tillsätt mycket sakta olivoljan droppe för droppe till att börja med och när såsen börjar tjockna kan oljan hällas i en jämn stråle tills såsen är tjock och slät. Det går även bra att vispa aiolin i en skål.

2. Den här såsen är särskilt god till potatis och brukar då vara en aning tunn så att den täcker potatisen. För att se till att den verkligen blir det blandar man snabbt i 1 msk vatten.

Dip med aubergine och paprika Ingredienser för 3- 4 personer 1 stor aubergine 1 röd paprika (inlagd röd paprika går också bra, skippa då steg 1-2) 2 msk olja 1 grovhackad vitlöksklyfta Några droppar citronjuice ½ tsk paprikapulver salt och peppar (För extra lyx tillsätt lite färsk/frusen koriander i röran) bröd till serveringen 1. Sätt ugnen på 190 grader. Pricka skalen på auberginen och paprikan med en gaffel och pensla på lite av oljan. Lägg på en ugnsplåt och stek i ugnen ca 45 minuter eller tills skalen börjar svartna. Aubergineköttet ska vara mycket mjukt och paprikan ska ha sjunkit samman.

2. När grönsakerna är färdigstekta, lägg över i en fryspåse och låt ligga i ca 15 minuter, tills de svalnat så pass att man kan ta i dem utan att bränna sig.

3. Dela auberginen på längden och gröp försiktigt ut köttet och kasta skalen. Skär köttet i stora bitar. Ta bort och kasta paprikans stjälkar, kärnor och frön och dela sedan köttet i stora bitar.

4. Hetta upp resten av oljan i en stekpanna, lägg i aubergine och paprika och stek i 5 minuter. Tillsätt vitlök och stek ytterligare 30 sekunder.

5. Häll upp allt från stekpannan på hushållspapper och låt rinna av. Hacka sedan allt (eller kör i matberedare) och blanda i några droppar citronjuice, hackad koriander (valfritt), paprikapulver samt salt och peppar. Blanda till en prickig puré.

6. Servera tillsammans med bröd och andra tapasrätter. Röran håller sig i kylen några dagar, så om du inte kör kylskåpsrens utan istället har planerat att äta tapas enbart för att det är så gott, kan du förbereda röran dagen innan.

Salsa med tomat och paprika Ingredienser för ca 3-4 dl 2 msk olja 5 vitlöksklyftor ca 1 dl hackad schalottenlök (rödlök går också bra) 2 röda paprikor, urkärnade och hackade 500g krossade tomater (konserverade) ½ krm chili salt och peppar 1. Hetta upp oljan, lägg i vitlök, schalottenlök och paprika och stek i 10 minuter, tills paprikan är mjuk men inte bränd. Rör om då och då.

2. Tillsätt tomaterna, chili och eventuellt apelsinskal. Krydda med salt och peppar. Låt alltsammans koka upp.

Sänk värmen till lägsta och sjud utan lock i 45 minuter eller tills vätskan kokat bort och såsen tjocknar.

3. Kör såsen i en matberedare, blender eller med stavmix. Smaka av och krydda mer om det behövs. Såsen håller sig i kylskåp 3 dagar.

mahskara.se

35

silvana imam

ljudet av revolution

36 student

Det finns ingen annan artist idag som kan förmedla känslan av revolution på ett lika självklart sätt som henne. Det finns ingen annan samling låtar som lika omvälvande har skakat om en musikscen som hennes EP ”När du ser mig * Se dig”. Vi fick följa med henne när hon med knuten näve golvade ett kokande Babel.

Det här är Silvana Imam.

Text: Amel Suljevic / Foto: Simon Younan

”Jag orkar hålla på för att jag står inte ut med dumheter.

Och för att jag tycker att jag är klok och smart. Och jag är inte rädd för en enda jävel.”

G

– För att kunna komma in i den här zonen så måste jag vara själv precis innan. Det kan vara någon person, t.ex. min DJ/ manager, som bara kollar så att allt är okej. Men jag vet inte, det är så svårt att beskriva den känslan. Men innan det är dags så går jag igenom setet i mitt huvud och sen så försöker jag släppa allting. Jag dricker typ en halv öl. Sen när jag är på den där scenen... Allt blir så naturligt. Allting sluts, universum sluts samman och jag blir en del av allt. Det är en väldigt flummig beskrivning men det är också väldigt flummigt, förklarar hon samtidigt som flickvännen (tillika hyllade popdrottningen) Beatrice Eli målar hennes naglar inför showen.

udrun Schymans röst dånar genom ett smockfullt Babel som besvarar med ett öronbedövande jubel. Feministiskt Initiativs partiledare har, genom ett inspelat tal, fått vara en del av Silvana Imams turnéavslutning och inte en enda person i publiken verkar ha något emot det. Talet är ett välplanerat segment i en liveupplevelse som går hand i hand med musiken som framförs. Musik som i sin tur går hand i hand med kampen som Silvana Imam har blivit rösten för.

2014 har varit ett fullspäckat år för Silvana Imam. Det mesta Att se Silvana Imam på scen är som att beskåda en naturkraft. hon lagt händerna på har blivit till guld. Med en hyllad EP i ryg- I låten ”I*M*A*M” så känns det som att man är en del av en gen ägde hon den svenska festivalsommaren. Hon slaktade scen nybildad sekt. En sekt vars röst bärs fram av en maskprydd ledare på scenen som publiken, med knytna efter scen som alla tycktes vara för små för rapens Tarantino. Och det verkar bara vara ”Fast egentligen handlar nävar, saluterar. början. Under 2015 har hon redan hunnit det inte om vad Den gamla kyrkan på Spångatan känns mer bli signad av Sebastian Ingrossos skivbolag snubbar gör utan bara religiös än någonsin.

Refune samt gjort ett hyllat framträdande Masken som Silvana bär (även kallad på P3 Guld-galan. Silvana Imam har på kort att jag vill göra som ”balaklava”) ser ut som en rånarluva och är, tid lyckats bygga en armé av fans som skrijag vill utan att det ska precis som allt annat, ett enhetligt bidrag ker med i varenda vers. Något som är väldigt behöva bli politiskt.” till Silvana Imams visuella uttryck på scen. unikt för en svensk rapartist.

– Den började med att min kompis Han– Jag förstår inte att det är så. Jag blir helt chockad varje gång. Det är så fint. Men jag förstår också vad na Kirsch gjorde massa såna för fyra-fem år sen när jag började det handlar om då. Att det verkligen är den här rösten som rappa. Det är ett uttryck för en annan sida av mig. Det blir så har saknats. Och med det inser jag också hur fucked up vår skönt när fokus inte riktas på mig och mitt ansikte. För det är värld är. Att det ska vara så speciellt att jag säger ”jag är les- inte jag som är fokus i min musik. Personen som lyssnar, det bisk”, va!? Hur kan det vara en bra rad ens? Hur kan det vara ska vara fokus på den personen. Den ska känna sig starkare, intressant? Det är så sjukt, säger Silvana Imam som syftar på kanske känna igen sig. Lyssna nu på mig fast du är i dig själv. Är det så du tänkte kring namnet på din förra EP (”När du textraden ”jag är inte straight, jag är lesbisk” från låten ”Svär ser mig * se dig”)? på min mamma”.

– Exakt! Det är precis samma sak. Att det inte handlar om Vi sitter i ett litet rum intill logen där Silvana och hennes crew håller till inför turnéavslutningen på Babel i Malmö. Den mig som person utan nu har jag valt att vara den här rösten tunga basen från en Hudson Mohawke-produktion dunkar ge- som inte har funnits. Och som jag har förstått behövs. Jag har nom väggarna och logen är fylld av peppade människor. Det själv varit i lägen där jag hade behövt den rösten. Så det handmärks att det är en lyckad turné som ska avslutas. I flera ti- lar inte om mig, det handlar om dig. Verkligen. Jag är bara digare intervjuer har Silvana förklarat att när hon är uppe på förmedlaren.

Balaklavan som Silvana Imam bär är designad av den scenen får hon känslan av att något besitter henne. Hon försätts i zonen som hon kallar det. Just den här kvällen har hon svenska designern Erik Bjerkesjö och är ett av flera exempel fått skynda mellan soundcheck och hotellrum, allt för att få på när Silvana har låtit sin musik samverka med andra typer den sista nödvändiga vilan för att kunna ge allt i sin sista show. av konstformer. Det visuella konceptet kring artisten Silvana Imam är inte helt oviktigt.

För att kunna ta sig in i zonen.

mahskara.se

37

– Egentligen så är det mer att det ska överensstämma med min känsla för mig själv och inte min musik. Men ja, det är viktigt för mig. Jag spelade på Ida Klamborns visning tidigare i år och vi har ju samma visioner kring livet i stort. Med feminismen och de anti-patriarkala strukturerna. Jag förmedlar det genom musiken och hon genom sina kläder och modeller. Vi bryter normen på olika sätt. Men det är inte just kläder som är det viktiga. Jag tycker exempelvis inte om mode. Jag är intresserad av material och former. Och att det ska vara androgyna kläder, det är viktigt för mig. För att jag är bekväm i det. Om jag hade varit bekväm i klänning så skulle jag såklart ha det.

Silvana är ikväll iförd en svart skinnjacka prydd av röda motiv. Jackan är designad av just Ida Klamborn och majoriteten av motiven består, likt Silvanas musik, av statements i feminismens anda.

Turnén som Silvana Imam avslutade var också hennes första.

Trots detta har hon lyckats bygga en fanskara som inte bara skriker med i låtarna men som också gärna delar med sig av de känslor och tankar som sätts igång när dom hör musiken.

– Jag har träffat människor som har inspirerat mig. Som har berättat sina historier för mig. När du är instängd i en studio, då sitter du bara med dina egna tankar och det är bara du själv.

Men när du kommer ut på turné så får du träffa andra och jag älskar när folk kommer fram till mig och berättar om deras upplevelser. Fastän det fortfarande är obalans (mellan Silvana som artist/förmedlare och hennes fans) så tycker jag om att fokus inte hamnar på mig hela tiden.

Det krävs inte många scroll på Silvana Imams Instragramflöde för att finna prov på den här relationen. I havet av kärleksfulla emojis finner man flera historier om hur Silvana Imams musik har förändrat livet för människor. Människor som tackar Silvana Imam för att hon är rösten som de behöver.

Anledningen till att Silvana Imam, vare sig hon velat eller inte, har blivit den här rösten har framförallt berott på musiken som presenterats i samband med ”När du ser mig * se dig”.

En samling låtar som både enskilt och tillsammans fungerar som en käftsmäll mot de samhälleliga strukturer som finns i världen. Förutom att i stort sett varenda vers känns som ett statement med syfte att förändra lyssnarens världsbild så är även ljudbilden på låtarna precis lika storslagen och hård som lyriken. I februari kommer nästa EP, ”Jag dör för dig”, som självklart har en del förväntningar och kanske även krav på sig med tanke på tidigare innehåll.

– När jag började göra min kommande EP så var jag lite rädd. Hur ska jag följa upp så stora ord? Men det var så perfekt att den lutar åt det mer personliga hållet. Och mer romantiska.

Ledordet på hela det här projektet har varit passion. Allting jag gör är sprunget ur kärlek. Dels kampen men också dom människorna jag har runtomkring mig, Jag vill att musiken jag gör alltid ska komma inifrån. Och vi pratade just om det och sa att ”okej, då gör jag texter som presenterar det”. Bara att EP:n heter ”Jag dör för dig” är ju ganska brutalt. Men det klart att det alltid är nervöst men så länge jag känner att det är bra, då är jag lugn. ”Jag dör för dig” har, likt sin föregångare, en väldigt direkt framtoning. Men direkt på ett personligt plan snarare än politiskt. Där presenterar Silvana Imam flera olika sidor av sig själv.

EP:n rymmer exempelvis en celebration-låt, en låt om kärlek och en låt om girighet. Det är flera olika ämnen som tas upp.

Vad kan vi förvänta oss rent ljudbildsmässigt?

– Det är samma typ av ljud som tidigare men dom interagerar på andra sätt. Som t.ex. på den här låten ”Förevigt” med Marlene. Den är mycket gladare än vad jag vanligtvis gör men fortfarande så hör du att det är mina ljud.

På avslutningen av svensk hiphops flaggskepp till radioprogram ”Kärleksattack på svensk hiphop” framförde Silvana låten ”Tänd alla ljus” från sin kommande EP. En låt som skapar

38 student

”Tar min revolution ner från Stockholm till Saudi/ Från Jordan till Basquiat Jag är bastant/ finns bara en I•M•A•M Bara en I•M•A•M och det är inte en man/ Vi är POWER PUSSIES!”

Imam har nominerats till bl.a. fyra grammis och har vunnit såväl årets låt, årets musik som årets flata.

en bild av Silvana som, med facit i hand, står högst upp på berget som ska symbolisera den svenska hiphop-scenen. Hon håller scenen i ett järngrepp och nu vill hon bara ha mer. Den mansdominerande rapkulturen har alltid drivits av ett tävlingsmoment. Ett tävlingsmoment som har skapat en kultur där materialism och ägandet av respekt har varit viktigt att hävda. ”Säg till pengar att regna ner / Säg till sommaren att den är sen.

Säg till Beyonce, jag vill ha henne / Säg till Bill Gates, ge mig pengarna.

Tänd alla ljus och alla vaknar och kan ge mig allt.

Pengar, pussy, tid och en massa tjack / Feta guzzar, ny bil & en nöjespark.

Så jag lever mitt liv, motherfuck allt”

Låten handlar om girighet. En girighet som Silvana också förknippar med konstnärlig frihet.

– Som kvinna förväntas det ofta att man ska vara en förebild, det sätts på oss. Jag är okej med att vara den förebilden men jag vill trots det ändå få prata om något som män alltid pratar om.

Men det blir ju politiskt i sig. Att bara göra det snubbar gör. Fast

egentligen handlar det inte om vad snubbar gör utan bara att jag vill göra som jag vill utan att det ska behöva bli politiskt.

Silvana sneglar på klockan. Det är inte långt kvar tills hon ska möta sina fans. Jag har vid det här laget förstått att jag under konserten kommer få bevittna en energi utöver det vanliga. Men innan jag lämnar den pumpande logen och tar mig ut till publikhavet i ”Kyrkan” vill jag veta en sista sak.

Jag vill veta vad Silvana tror jag kommer traska hem längs Amiralsgatan med för känsla.

– Oouuff! Att allting är möjligt. Att styrkan inom dig ska komma fram. Alltså allt jag säger låter så högtravande men jag känner verkligen så. Jag vill att ni ska gå härifrån och känna ”jag är bäst”. Alltså inte jag, Silvana, men dom själva.

Dom får gärna känna att jag är bäst också (skratt). Och att vi tillsammans känner ”kolla vad vi har skapat”. Du kan göra det om jag kan göra det. Eller någonting helt annat men bara att du känner att du är bra som du är. Och ha kul!

På något plan så låter det ändå ganska simpelt..

– Ja, egentligen är det simpelt. Men jag är 28 år och det tog mig lång tid att känna så själv. Så det betyder mycket att jag får säga det till en yngre publik för jag vet att jag skulle vilja höra det när jag själv var yngre. •

mahskara.se

39

Tävla om ett exemplar av boken Klarhet. Gilla Mahskara på facebook innan den 31 mars så är du med i utlottningen!

Klarhet– om våld i nära relationer Hur ser samhället egentligen på våld i nära relationer? Vilka värderingar har vi när en person blir utsatt och vad händer om rollerna byts? I debutromanen Klarhet skildrar författaren Lisa Westerlund ett förhållande som inte längre präglas av kärlek och tillit och vägen tillbaka.

Text: Lisen Älgne

F

örhållandet börjar bra, som det så ofta gör. Klara är en 25-årig stark och självständig tjej. Men faller för fel kille. Med tiden går pojkvännen Richard under skinnet på henne, med både fysisk och psykisk misshandel.

När läsaren bekantar sig med Klara har det gått rätt långt och hon vill ta sig ur förhållandet. Med en nyfunnen vänskap försöker kompisarna hjälpa henne ta sig loss, men de märker snabbt att de inte har några bevis mot Richard.

Situationen känns inte bra. Så de bestämmer sig för att hämnas, inte för att skada någon, men för att göra det tydligt för Richard att han aldrig ska komma Klara nära igen.

– Jag vill visa att du kan klara det, att du kan komma tillbaka till dig själv, säger författaren Lisa Westerlund om budskapet i boken. För trots att du hamnat på djupaste botten och det känns som allt

vad kan du göra?

Många som utsätts för brott i hemmet drar sig för att polisanmäla. Orsakerna är många, offret känner skuld, anklagar sig själv, det finns gemensamma barn eller kanske har den utsatta fortfarande har känslor för partnern.

Därför är det viktigt att känna av läget och se vilket stöd personen behöver. För att få stöd in i konversationen eller hjälp med att tyda tecken på brott, finns kvinnojourer som ger råd.

På kvinnofridslinjen.se och brottsofferjouren.se hittar du stöd för de flesta orter i landet.

40 kultur

är emot dig, finns det alltid ett gram med styrka kvar för att ta dig upp och ur det.

Men det är inte bara kvinnor som blir utsatta för hot och våld inom nära relationer. I sin e-bokversion berättar Lisa Westerlund samma historia, men med ombytta roller på Richard och Klara. Även resten av personerna i boken har fått motsatt kön. Utöver det är handlingen nästintill ordagrant densamma.

– För mig blev effekten tydlig om hur diskussionen kring vad som är misshandel eller våldtäkt präglas av om du är en man eller kvinna. Det blev en helt annat grej när polisen säger att Richard har utmanande kläder på sig. För vad anses vara för sexuellt anspelat när det gäller herrplagg?

Idén till böckerna kom när hennes man skickade ett Youtubeklipp med frågan ”Nästa bok?”. I klippet bytte en manlig och en kvinnlig skådespelare roller och utförde offentlig misshandel mot varandra, där åskådarna reagerar olika beroende på vem av de som utför misshandeln.

– När jag började byta ut namn och pronomen mot det motsatta könet märkte jag rätt snabbt skillnaden på hur vi ser det mellan könen. ”Radion varvade nyheter med den senaste popmusiken. En manlig politiker försökte slingra sig ur en kommentar om att tonårskillar borde ha på sig mer täckande kläder på kvällarna för att undvika våldtäkter. Feminister rasade. Tonåringar rasade. Föräldrar höll

med.” (Klarhet – Ombytta Roller sid 110).

Lisa Westerlund förklarar att även om det inte är lika vanligt, sker våld och kränkningar mot män. Hela 5 % av män över 18 år utsätts eller har utsatts för fysiskt våld och 8 % för psykiskt, respektive 14 % och 20 % för kvinnor. Men då det sällan hörs om män som utsätts, finns det inte heller forum för det.

– Som författare, filmskapare eller journalist har man en form av ett ansvar, anser jag själv i alla fall, om hur man bygger upp förväntningar och roller i samhället. Det blev bland annat tydligt för mig när jag bytte ut Klara mot Rickard i vänskapsscener i e-boken. Man är inte van att se hur killar kryper upp i soffan tillsammans under en filt, gråter och snackar förhållanden, menar Lisa Westerlund.

Med två egna barn, en son och dotter, har hon en önskan om en ideal värld. Där hennes son och dotter ska kunna leva på samma villkor utan att värderas in i normer och roller som samhället byggt upp.

Att få klarhet är bara en början.

Huskurage

Peter Svensson och Nina Rung är initiativtagarna till Huskurage och de har tagit fram en policy som ska få grannar att engagera sig vid oro för våld i nära relationer. Med stöd av en policy och rutin kan grannar lättare agera vid misstanke av våld. Vill du att det ska införas där du bor? Ladda hem Huskurage’s policy på huskurage.se. •

Tankar om motstånd och

Society Acts

Text: Moa Höglund

M

oderna Muséet har en orange fasad, men är vitt och lite den till synes svindyra bilen bakom dig? För även om det kallt på insidan. I kontrast till insidans färglösa karaktär är du som håller i ratten är det inte du som har kunskapen.

Moderna Museets auktoritära medpassagerare ligger och figurerar en utställning. En utställning som presenterar vad som är aktuellt i konstvärlden just nu: vilka frågor och fun- lurar i tidigare nämnda skyltar, i den givna tolkningen. Och deringar som cirkulerar i samtidens kollektiva medvetande: en precis som då vi övningskör, låter vi gärna auktoriteten bredvid oss diktera villkoren för hur vi agerar, eller i detta konceptuell värme, eller ett motstånd om en så vill.

Modernautställningen är återkommande och är vid detta fall tolkar och reflekterar. Vi blir passiva. Kanske på grund tredje utställningstillfälle döpt till och omnämnd som So- av att en är rädd för att göra fel, kanske för att det är lättast ciety Acts. Det är en stor utställning. Det är mycket konst så. Denna passivitet blir lite underlig i relation till utställsom ska samsas om en, i relation till mängden utställnings- ningens karaktär: presentationen av den progressiva, samobjekt, liten yta. Den består av väldigt många olika typer av hällskritiska, kommenterande konstvärlden. För borde inte verkens ifrågasättande natur även konstnärliga uttryck: fotografier, peravspeglas i utställningens form och formance, dokumentärfilmer, tavlor, relation till besökaren? silkscreentryck, konceptuella uppfin”För borde inte verkens Denna form kommer dock med ningar, text. Verken ackompanjeras av ifrågasättande natur även vissa fördelar, åtminstone å Moskyltar som för tanken till naturvetenavspeglas i utställningens dernas vägnar. Det blir exempelvis skapliga museers objektbeskrivningar: väldigt svårt att ifrågasätta verkens ”verket gestaltar”. form och relation till plats i utställningskonceptet. För Själv läser jag dessa skyltar, fullkombesökaren?” hur kan ett verk argumenteras för ligt absorberar beskrivningen och tolkar att inte vara progressivt och gestalta länge och väl efter den ingång som jag blivit tilldelad. När jag efter två timmars analyserande beger samhällets funderingar om den givna tolkningen på ”skylmig därifrån känner jag mig upprymd av konstnärernas sam- ten” säger att den gör det?

En skulle även kunna argumentera för att skylten är förhällsengagemang och känner mig för en gångs skull hoppfull inför framtiden. Men när jag reflekterar över det såhär i efter- delaktig för konstnären. Konstnären tillåts ”pitcha” sitt eget hand måste jag säga att jag känner mig lite lurad, för hur stor verk, tillåts bestämma vad det ska innebära, vilket budskapet roll spelade egentligen den där objektbeskrivningen för min är och kan därmed undvika att blir misstolkad. Det finns rätt och det finns fel: en, och endast en tolkningsmöjlighet, även nyfunna tro på samhället?

Idag känns upplevelsen som en övningskörning. Det är du, om du likt den som övningskör, vaggas in i tron av att det är besökaren, som håller i ratten. Men jämte dig sitter en ka- du som har kontrollen: du skulle ju kunna tolka verket anraktär som i egenskap av erfaren förare och lärare vägleder norlunda, eller strunta i att läsa på skyltarna, om du skulle dig: berättar hur körningen bör gå till. Att det är du som kör vilja alltså.

Denna typ av tillvägagångssätt för tankarna, till vad en robilen gör dig i någon mån fri, eller du tror dig åtminstone vara det - fri att ignorera din medpassagerare. Logikens, rationa- mantiker som jag själv, tänkt på som konstvärldens antites: litetens röst övertalar dig dock att avstå nämnda frihet. För reklambranschen. Är Moderna egentligen en stor mässhall: vad skulle hända om du gjorde fel? Misslyckas med dragläget, en marknad för idéer och estetik? Och i sådant fall, vad är tappa kontrollen och med accelererande fart rulla rakt in i det dem vill sälja? •

mahskara.se

41

I populärkulturen finns det onekligen en hel del musik, filmer och böcker som har påverkat sin samtid och förändrat samhället. Här är ett antal album, rörelser och verk som på ett eller annat sätt har velat revoltera och utmana.

Text: Oscar Hjelmstedt / Illustration: Isabella Svensson

42 kultur

Revolutionära kulturtips musik

böcker

filmer

The Rolling Stones

Brave New World

THX 1138 (1971)

”Street Fighting Man” (1968) Att välja låtar med politiska budskap relaterade till uppror är inte lätt då det finns så många att välja mellan. Rolling Stones mest politiska låt skapade en hel del uppståndelse – inte nog med att bandet var ökända (de hade ”långt” hår och spelade rock!) – låten ansågs kunna uppmana till våld och många radiokanaler vägrade därför spela den.

Aldous Huxley (1931) Huxleys dystopiska roman är en inflytelserik klassiker. Boken utspelar sig i en global världsstat där människor odlas, lever lyckliga och dör vid 60 års ålder, men det är även en värld där oliktänkande inte är accepterat.

Huxley inspirerades till stor del av en resa han gjorde till USA, vilket formade den ultra-kommersiella världen som målas upp i boken. Romanen förbjöds i bland annat Irland och Indien.

George Lucas film från 1971 med Robert Duvall i huvudrollen är en udda och dystopisk framtidsvision. I ett samhälle där invånarnas känslor förtrycks med hjälp av en särskild medicin väljer en medborgare att gå emot reglerna, vilket får oanade konsekvenser. Kuriosa: Daft Punk tog omslaget till singeln ”Get Lucky” från filmens slutscen.

Rage Against the Machine ”Rage Against the Machine” (1992) I stort sett all musik från Rage Against the Machine innehåller politiska budskap, men om det är ett av deras album som verkligen var revolutionerande, så är det deras första.

Med lika hårdslående musik som lyrik pekade bandet ut allt som var fel med det amerikanska samhället i låtar som ”Killing in the Name”, ”Bullet in the Head” och ”Know Your Enemy”.

Riot grrrl-scenen Denna feministiskt orienterade musikstil tog sin början i det tidiga 90-talets USA, i och omkring Washington DC. Band som Bikini Kill, Bratmobile, Heavens to Betsy och Sleater-Kinney lirade punk med syftet att belysa orättvisor mot kvinnor och stärka deras position i både musikbranschen och samhället.

The Second Sex (Det andra könet) Simone de Beauvoir (1949) I The Second Sex tar Beauvoir upp behandlingen av kvinnor genom historien, vilket Vatikanen tyckte var tillräckligt för att placera titeln på sin dåvarande lista med förbjudna böcker (som ansågs vara blasfemiska och omoraliska). Boken är ett av de mest framstående verken inom feministisk filosofi och anses ha varit startskottet för Second wave-feminismen.

Native Son Richard Wright (1940) Wrights omtalade bok handlar inte direkt om revolution, men den var revolutionär för sin tid – få böcker hade tidigare tagit upp segregeringen av afroamerikaner på ett sådant slagkraftigt sätt. Boken var på många sätt en protestroman och än idag diskuteras den på skolor, inte minst i USA.

The Matrix-filmerna Den kultförklarade filmtrilogin revolutionerade inte bara filmskapandet med sina visuella effekter, utan fick varje tittare att rannsaka världen vi lever i. Även om den första filmen är den bästa i serien (enligt undertecknad), så är Neos kamp mot maskinerna lika imponerande än idag.

The Hunger Games Ingen kan väl ha missat filmatiseringarna av Suzanne Collins omåttligt populära bokserie. Det var i och med den senaste adaptionen, The Hunger Games: Mockingjay – Part 1 (2014), som serien fick en verklig politisk inverkan; regeringskritiska använde en gest från filmen, vilket resulterade i att minst sju personer greps.

mahskara.se

43

Patrik Lundberg: Onanister & Rasister En av Mahskaras gamla chefredaktörer, Patrik Lundberg, är aktuell med en ny bok. Denna gång handlar det om att lämna den inskränkta småstaden för den medvetna storstaden. Om att stå fastcementerad med ena foten i det förflutna samtidigt som man försöker gå vidare med den andra.

Text & Foto: Pontus Hammarström

E

ftersom jag inte vill vara för tidig, står jag utanför porten var det inte ens tänkt att bli en sånhär bok. Då ville jag och väntar. Det är en regnig decembereftermiddag och bara att det skulle bli tvåhundra sidor snusk, könsrock några meter ifrån mig lutar sig en anonym rökare mot och skit. Men sen växte det fram till något annat eftersom väggen. Plötsligt hörs en explosion. Högt. Ljudet studsar en onanist i den här boken inte bara är en som sjunger mot innergårdens väggar och bredvid hör jag hur rökaren Onkel Kånkel, utan människor i alla läger. Människor sätter ciggen i halsen. Nyårsraketerna har redan hamnat i som bara kan se till sin egen krets och blir inskränkta. händerna på ungdomarna, tänker jag och plingar med svetDet kan vara allt från hipsters på Möllan till bufféätande tigt tumme på dörren till Kollektivet Barbro. fotbollsspelare i Sölvesborg.

– Välkommen in till mitt frilanskontor, Huvudkaraktären Kim är en kille från säger Patrik med ett leende.

Sölvesborg med drömmar om att skriva. ”Från början var det I källaren på Ängelholmsgatan 1 har Hur stor del är självbiografisk? inte ens tänkt att bli jag klivit in i ett gryt som verkar koka – Sammanhanget påminner ju om min en sånhär bok. Då av kreativitet. Industrilampor och oriegen uppväxt: att vara fotbollskille och ginaltegel bryter av den annars benvilja skriva, att längta bort, men som ville jag bara att det vita paletten i rummet där skrivborden istället pluggar på Komvux och delar ut skulle bli tvåhundra knappt syns bakom en massa utspridda tidningar. Men händelserna i sig är uppsidor snusk, könsrock polaroidbilder. diktade. och skit.”

Jag är här för att intervjua journalisten På flera ställen i boken går det att och författaren Patrik Lundberg som är upptäcka integrerade låtcitat från artisaktuell med sin senaste bok ”Onanisterna”. ter som Håkan Hellström, Markus Krunegård med flera.

– Hörde du smällen?

Hur kom du fram till den idén?

– Ja, men det var väl ingen bomb eller så?

– Jag vet att i den här åldern, det vill säga ungdomar på Patrik kollar frågande på de fyra som ockuperar kontogymnasiet och strax därefter, betyder musiken jättemyckrets skrivbord. et. Den hjälper till att skapa en identitet och då blir det ju – Förmodligen ett busstreck. Nåväl. Kaffe? helt naturligt att mina karaktärer också tar del av det. Det Fem minuter senare har vi satt oss i ett exceptionellt litet kan dessutom vara bra att lägga in låtcitaten för att få en rum med varsin kopp, och jag slår på mikrofonen: känsla för texten.

Berätta om Onanisterna.

– Det är min urberättelse om småstaden. En bok som Vid sidan av sitt författarskap har Patrik även fått stor uppjag ville skriva lång före Gul Utanpå (2013). Från början märksamhet för sina uttalanden kring vissa politiska frågor.

44 kultur

Trots detta vill han inte tala om sig själv som en politisk Detta tände gnistan åt många debatter, främst på sajter person. Åtminstone inte partipolitisk. Men på grund av en som är starkt förknippade med höger-om-högerideologikrönika som publicerades i Helsingborgs Dagblad för några er. Hur ser du på det? år sedan kastades Patrik in i hetluften. Texten ”Ni sliter – Ja, i högerextrema kretsar så pratas det mycket om att själen ur mig” skapade ett mediesvall utöver det vanliga. media inte säger sanningen, men för dom finns det ju bara Högerextrema sajter hånade Patrik som en ”lättkränkt koren sanning och det är deras egen. Dom bryr sig inte om vad ean” enbart för att han visat på strukturella skillnader i andra ser eller hör utan det handlar bara om deras överrasism gentemot asiater. tygelse. Men den grundar ju sig på lögner. Hade dom velat – Jag skrev en krönika hösten 2011 om ha fakta hade dom väl kunnat skriva som hur jag tycker att asiater bemöts i Sverige. det var. Men dom vinklar det för att det ska ”I högerextrema Jag menar att människor skämtar om asiapassa deras agenda. kretsar så pratas det ter och gör narr av dem på ett sätt som Är det viktigt för dig att föra fram dina mycket om att media värderingar i medieutrymmet du besitter? inte kan göras med andra minoriteter i Sverige. I en passage så nämner jag bilden – Nej, inte mina värderingar. Jag skriver inte säger sanningen. på förpackningen av ”kinapuffarna” som inte för dom som är likadana som jag, utan Men för dom finns det jag försöker skriva för så många som möjfanns förut. Jag beskrev den här gubben ju bara en sanning som ett exempel på en karikatyr som inte ligt. Många så kallade politiska krönikörer hade kunnat finnas på någon annan minooch det är deras egen.” skriver med ett språk som bara folk med ritet utan att det hade blivit ett jävla liv. sju år på högskolan förstår. Men det bryr Exempelvis hade det nog inte kunnat finjag mig inte ett dugg om, jag försöker skrinas liknande på en jude, arab, eller afrikan. Jag bara fastva så att alla ska kunna förstå och på så sätt nå fler. slog det. Jag skrev aldrig att det var rasistiskt eller att den Avslutningsvis, vad kan vi förbättra i Malmö? skulle bort. Men andra tolkade det så. Vilket ledde till att – För att återkoppla till Onanisterna så tycker jag inte debatten svängde och folk trodde att jag red ett korståg att människor möter varandra tillräckligt mycket. Även för att censurera den här kinesen på förpackningarna, vilbland malmöborna är det segregerat. Det finns nästan ingket inte var sant. Istället blev jag hotad och fick en massa en mixad stadsel där alla typer av bakgrunder, eller framhatmail från rasister. Det handlar helt enkelt om bristande förallt klassbakgrunder, möts. Jag önskar att det fanns fler källkritik. Det är också många som gillar att etsa sig fast vid mötesplatser för människor att utbyta erfarenheter. Man symbolfrågor när det egentligen inte handlade om det. Jag borde bli mindre bekväm, då kanske man till och med kan förklarade detta gång på gång, men ingen lyssnade. lära sig något. •

mahskara.se

45

mahskara finns på sociala medier: Facebook: Mahskara Twitter: @mahskara Instagram: @mahskara mahskara.se

På vår hemsida kan du läsa såväl tidningen, nyheter som extramaterial.

Illustration: Linus Lorentzon

46 tema

Studentkåren

ordförandekrönika F

ör mig har det aldrig varit tillräckligt att sitta vid sidolinjen. Jag vill påverka min omvärld till det bättre! Problemet är att jag tidigare vänt ryggen till olika typer av engagemang eftersom att jag ofta hittat någon anledning att inte hoppa in i organisationer och projekt. Allt från att jag borde fokusera på skolan, att jag faktiskt måste börja träna (någon gång), eller att jag känt att det nog blir svårt att ta sig in i gruppen och sammanhanget. Visst, jag har engagerat mig i allt från mångfaldsgrupp i gymnasiet till Festmesteriet på högskolan, men tänker ibland på alla möjligheter som sluppit en förbi.

Från att ha växt upp med att höra att min generation är likgiltig och inte engagerar sig, så ser jag hur saken ställts på sin spets. När fanns det senast ett sådant stort politiskt engagemang? Och med det menar jag inte bara partipolitiskt. Jag ser snarare hur världens politik går allt närmare in på huden.

Plötsligt kan en stor demonstration dras ihop på bara några dagar via sociala medier. En tweet kan dra igång massiva debatter, och privatpersoner tar initiativ till att hjälpa snabbt då staten känns trög.

Det som slutligen gjorde mig engagerad i just Kåren var att någon sa att jag borde söka till Kårens fullmäktige. ”Va? Vad är det?” tänkte jag. Nyfiken som jag är, tog jag reda på att det tydligen är det högst beslutande owrganet inom Studentkåren. Plötsligt kändes det som ett ännu större hinder låg i vägen. För vad visste väl jag om mötesformalia, kårverksamhet och vad studenter verkligen vill?

Idag är jag galet tacksam över att jag faktiskt vågade. Att jag vågade be mina kurskamrater att rösta. Att jag vågade ge mig in i en okänd värld. Men framför allt, att jag vågade tro på mig själv. Det har nämligen lett till så oerhört mycket mer. Nu

”Från att ha växt upp med att höra att min generation är likgiltig och inte engagerar sig, så ser jag hur saken ställts på sin spets. När fanns det senast ett sådant stort politiskt engagemang?” vet jag ju hur oerhört givande det är att engagera sig. Att jag för varje given timme får ett skratt eller en erfarenhet åter.

Plötsligt vågar jag kasta mig in i även andra typer av engagemang. Jag ser nya vägar att påverka, och jag ser vikten av att få fler att engagera sig. För hur cheesy det än låter, så är vi starkare tillsammans.

Under slutet av mars är det dags att rösta i årets kårval. Jag vill därför avsluta denna text med att uppmana och utmana dig till att rösta. Så gå in på val.malmostudenter.se och läs mer om kandidaterna. Verkar någon brinna för samma frågor som dig? Vem verkar mest lämplig att representera dig? Se till att ge den personen din röst. För vill du förbättra Kåren och arbetet som vi gör för att påverka högskolan och studenternas studietid till det bättre, så är en röst ett bra första sätt att engagera sig.

Charlotta Tjärdahl, t.f ordförande för Studentkåren Malmö

mahskara.se kåren

47

open every wednesday & friday 19-24 last sunday every month gamenight uneven weeks club nights 23-00 (see event poster) BASSĂ„NGKAJEN 8

Du har makten att påverka!

RÖSTA I KÅRVALET

16/3 - 29/3 Att rösta är enkelt!

1. Kolla din mail efter ditt röstningsmejl.

2. Klicka på din individuella röstningslänk.

3.Välj om du vill rösta blankt eller på 1 - 5 personer.

4. Markera den/de personer du vill se i fullmäktige.

5. Klicka på “finish”.

6. KLART!

Kårens återkommande aktiviteter Sopplunch

Kaffe med Kåren – vi ses på din fakultet!

Som student är det inte ofta man har pengar över för att unna sig en lunch ute, så varje onsdag anordnar Kåren en Sopplunch i Kølsvinet som du garanterat har råd med! För endast 15 kr får du som är medlem i Studentkåren Malmö vegetarisk soppa inkl. bröd och kaffe.

Kaffe med Kåren anordnas en gång per månad på varje fakultet. Då kommer Studentkåren ut till din fakultet för att träffa er studenter. Ditt studentombud finns på plats och du har chansen att berätta för oss vad du tycker behöver förbättras på högskolan. Eventet kan se lite olika ut från månad till månad. Ibland har vi ett speciellt tema som vi fokuserar på, kanske ber vi dig att svar på frågor i en enkät, ibland har vi med oss något intressant företag, och vi bjuder alltid på kaffe!

När: Onsdagar 12-13

Var: Kølsvinet, Bassängkajen 8

Håll utkik på Kårens Facebooksida förmiddagen innan för att veta vilken soppa som serveras.

Musikpicknick Sista fredagen i månaden anordnar Kåren musikpicknick i Kølsvinet. Då spelar lokala band från Malmö, och för de som vågar finns det en öppen scen. Du tar med dig din egen picknick. Vill du/ ditt band spela? Kontakta alexandra.petersson@karen. mah.se

Håll utkik på vår Facebooksida för att veta vilket datum vi dyker upp på din fakultet!

Vill du hjälpa till på någon av våra aktiviteter?

Hör av dig till jenny.borjeson@karen.mah.se

Kontakt T.F Kårordförande

Studentombud HS

Studentombud KS

0707 - 57 75 62

0707 - 57 75 63

0707 - 57 75 67 marisol.perez@karen.mah.se

Charlotta Tjärdahl charlotta.tjardahl@karen.mah.se

Alexandra Petersson alexandra.petersson@karen.mah.se

Studentombud TS

Studentombud LS

0707 - 57 75 69

0707 - 57 75 68

Marisol Pérez O’Connor

Hampus Magnusson Jenny Börjeson hampus.magnusson@karen.mah.se jenny.borjeson@karen.mah.se

Besök oss på:

Kårhuset, Bassängkajen 8, Malmö

(Öppettider Kårhuset, samt telefontider: tisdagar - torsdagar kl 10:00 - 16:00, fredagar kl 10:00 - 13:00)

Oavsett om du behöver hjälp med en knepig lärare, hitta en nattklubb eller veta var du kan micra lunchen, finns Kåren här för dig!

”Skrik som ni förlorat någon/ dansa som ni Dör imorgon/ jag är rapens van gogh/ lyssna genom MINA ÖRON”