SUM #96 The Feeling Issue by SUM Student Union Malmö

SUM ISSUE 96

SUMMER 18

STUDENT UNION MALMÃ&#x2013; MAGAZINE

The Feeling Issue

CONTENT Sarajevo p.2 poem Spader Kung p.5 interview Students of Malmö p.12 Det finns ingen ask p.13 poem Soft Boys Club p.15 photography expo Att vara rädd p.18 interview Flykt p.21 short-movie Common sense p.24 photography expo SUM reviews p.27 Testar sex…”first date” ställen p.28 Students of Malmö p.30 Känslan av p.31 illustration På vägen (hem) p.32 Echo Ladies p.36 interview Fear/Anger p.42 When you feel like giving up p.44 Students of Malmö p.47 Feelings communicated p.48 essay Sorg p.50 SUM reviews p.52 Eric/Lamia p.54 interview Love/Happiness p.56 Känslan av p.58 illustration Ordförandekrönika p.64

Cover photographed by Lamia Karić Student magazine SUM is handed out by the Student Union of M almö and reaches all students at Malmö University. Opinions that appear in the magazine are the student’s own and not necessarily SUM’s. SUM has to some extent modify pictures and texts but no responsibility is taken for submitted material. SUM is printed on Nordic Swan Ecolabelled paper. Ads: FörbundsMedia AB - TEL: 040-6021400 / www.fbmedia.se Print: Elvins Grafiska AB - tel: 042-159900 / www.elvinsgrafiska.se Us at SUM: sum@malmostudenter.se

There’s a lot of feelings in the air right now. Whether you are going through heartbreak, sorrow, anger, happiness or

pleasure; you’re experiencing life.

We are all feeling the same feelings over and over, different scenarios, different people and in different amounts.

We wanted to gather all these emotions in one issue; join us on an emotional journey as this is the last issue before the summer.

This is The Feeling Issue.

Publisher Lamia Karić Chief editors Lamia Karić Eric Takman Text Ebba Nilsson Lamia Karić Emmelie Lindskog Marvin J Vilchez Christiana Nitiša Ian Milembe Harrysson Jean-Luc Mwepu Josefina Kydönholma Eric Takman Jenny Nilsson Petra Engvall Špela Šivic Patricia Cascalheira Khatia Chikhladze Photography Anneli Päivärinta Anna Stohr Ellen Sundgren Ebba Ågren Emmelie Lindskog Johannes Persson Ian Milembe Harrysson Jean-Luc Mwepu Lamia Karić Josefina Kydönholma Špela Šivic Illustrations Alice Edenhed Layout team Ian Milembe Harrysson Ebba Ågren Anneli Päivärinta Lamia Karić Josefina Kydönholma Eric Takman Sandra Davidsson

sarajevo är så glad över att jag har sarajevo staden som förstördes som rubbades som fortfarande kämpar älskar att gå runt här att vara här ensam andas lyssna på musik bara gå och hitta överallt var på förfest igår hos en tinderkille med hans nya tjej det var skitkul hans nya tjej är svensk så pratade svenska med henne och pratade bosniska med honom mest engelska såklart men var en spännande situation mina två världar som kraschade så uppenbart strömmen gick på stället vi var på och killen jag haft ögonkontakt med hela kvällen som satte sig vid oss och pratade med mina nya kompisar medan han tittade på mig satte sig på huk bredvid mig i mörkret och tog min hand och höll den tills vi skulle gå åt olika håll den ömma och försiktiga beröringen var fan det finaste på länge fick hångla och lyssna på hans skottska dialekt vi skulle höras ikväll

har tänkt på att den intensiva snabba korta kärleken är den som förstör oss som mest kan inte förklara det men tänker på hur hon rubbade mig ett tag glitchen finns fortfarande går man någonsin tillbaka till hur man var innan kärleken hände jag tror inte det jag vet inte om jag vill det heller vill vara stabil men är fan allt annat än just det ser henne dyka upp i mitt flöde fastän hon har gjort sitt konto privat fastän vi inte följer varandra så dyker hennes ansikte upp påminner mig om något jag förlorat nej inte förlorat blivit bestulen på flyr flyr flyr undan allt vill andas en luft hon inte har andats och där står sarajevo med öppna jävla armar och tar emot mig välkomnar hem

Text & foto av Lamia Karić

Vill du skapa en grönare värld?

#pluggagrönt Vi har nya kurser och masterprogram inom trädgård och landskap Vill du bredda din kompetens eller utveckla dina kunskaper? Du kan välja att läsa om allt från arbetsvetenskap, mat i dagens och morgondagens samhälle till gröna tak

www.slu.se/pluggagront

www.instagram.com/pluggagront

t r u o c n ope ner a vän n i d h . du oc boule r i ä t d r a ana t p fri b la et e tt. n p e s p t fri och l e En öp n h i ch roppa ant o t n o kan d p s Helt

DROTTNINGTORGET

BOULEBAR.SE

SPADER KUNG

Spader Kung is a punk band formed in 2016 based in Malmö. The conversation with the members of the band Matilda, Klara and Anna starts in a bar. At first it seemed that they didn’t know what to expect from this upcoming interview, but to be honest, neither did I. You never know what three chicks from a punk band will give you as an answer to a question, right? However, after a few sips of beer and after a few questions no one seemed to care much; we were just four girls sitting in a bar and chatting about punk music, heartbreaks, stress, sadness and what it takes to be in a band and perform in front of an audience.

Text by Christiana Nitiša Photo by Johannes Persson

After hearing about the experiences, adventures, misfortunes, and dreams of these three ladies, I felt encouraged. Encouraged enough to think that perhaps I should start my own band as well (yet, since I have absolutely no musical abilities, I will make sure to only take part in belonging to the crowd as a listener).

a tild Ma

hs Grä

der

Viride n

An na We lin

Klara

So, here is how I got to that point.

(dr

uam s)

, itar

(gu

ca vao

(bass guitar, vocal)

HOW ARE YOU FEELING? Matilda: I’m feeling fine. Anna: I’m nervous. This [interview] is a weird situation but I think it’s nice. Klara: I’m feeling fine, too. A bit nervous as well since it’s our first interview ever as a band.

Klara: I think Spader Kung is crazy and in love, and also a bit drunk. And sad, of course.

TELL ME HOW DID THIS ALL START? Anna: I moved to Malmö in 2016 with my friend Matilda and wanted to discover things – study, play music. We had this thought about playing in a band, but we didn’t do anything about it. Then we met another girl in a bar, and she was saying that she was playing drums and yeah, we decided that we are going to start a band together. But the girl was not Klara. Klara: No, our first drummer has moved to Germany. I met Matilda at a bar. We had many friends in common, and we started talking about music, and we were quite drunk. She asked me if I can play drums and I said no [laughs] and then she asked me if I want to learn how to play drums and I said yes. When I was younger I always wanted to play drums, there was no spot in the drummer school, but I was put up to play the saxophone so I played the saxophone for four years. It wasn’t really what I wanted to do, but It was… fun. But yeah, I was intrigued. I met Anna when we had our first rehearsal. It went fine, I think. Yeah, I could move my arms. The only time I had sat at a drum set was when I wanted to start in drummer school when I was ten maybe. Matilda: We just started doing rehearsals, writing songs, started doing small gigs and it just worked out. It was super scary, it was awful, but it was fun, too.

HOW DID YOU COME UP WITH SUCH A NAME FOR YOUR BAND? Anna: There was this period when I was spending late nights alone in my apartment and just lip-singing in front of a mirror while trying different weird outfits and costumes and just dancing around. It was when we started with our band, and we didn’t have a name. So, I found this crown from Burger King that I put on my head, and I had long fake fur piece on me, and I felt like I’m a king [laughs]. I don’t know; it just got to me. Felt like it could be an okay band name.

Klara: You wouldn’t quite imagine the band as the band that was supposed to play in that many venues. We were supposed to be a fun thing that we put up on Myspace, someone will maybe discover it and think “oh, a fun band from Malmö”. But it didn’t quite go that way. Anna: Actually when we decided to create a band, it was the second time I’ve ever played the base and Matilda had played some guitar before but none of us were used to the concept of singing in front of others in a microphone. So, we started the band to start something new and push ourselves. We were super uncomfortable in the first rehearsals we had: ‘’Oh, I… I… I’ve written this song but I… No, no I can’t sing it.” We were just mostly shy. And we didn’t know our former drummer that well. She was comfortable with singing and told us just to do it.

DO YOU REMEMBER HOW IT WAS TO DO YOUR FIRST GIG?

Matilda: I landed in Copenhagen at 6 PM and just ran to Plan B. Klara: It was quite stressful. But we managed to pull through together, and I learned six songs in two rehearsals. And our friends helped out because I couldn’t even put together the drum set. We didn’t have any gear, so we had to borrow from so many places, we are lucky that people are kind and want to help out.

Klara: I think I had maybe three rehearsals when I tried to learn the songs and we kind of laughed it off by saying: “Oh, you will get better with time, we still have so much time”. Then a person who owns a records store in Malmo wrote to us saying that there will be this event at Plan B, which was our favorite club and also the club where I met Matilda. It was in a week or a week and a half from that laughed off rehearsal. Yeah, and I didn’t know any of the songs. Our rehearsal space was closed for that week, and Matilda was going to Dublin, and she came back one hour before the gig.

Anna: It could have been way worse. I think that we pulled it off quite well under those circumstances, but we were super nervous. We brought a lot of beer backstage and were drinking a lot because we couldn’t handle the stress. Some people thought it [the gig] was chaotic in a bad way because… Klara: …we were wasted.

Anna: But most people gave us good feedback. Surprisingly. Klara: The record store guy told us that it sounded like punk in 1978 but we are going to take that as a compliment.

Anna: I feel like we have become much more confident and relaxed because now we know that we know all the songs. Two weeks ago we had a small tour, and we played three gigs in one week. You know, different places, different setups, different people but it felt good every time, it gets easier every time. Yeah, and people most of the time are helpful and super nice. It is okay not to know everything. Asking for help is okay, and we are more relaxed about it. We played at Plan B again at the end of that tour, and everything went super smooth the second time.

HOW IS IT TO PERFORM NOW? IS IT STILL NERVE-RACKING?

Klara: I think we all felt that way. But I was quite surprised because I have always had some sort of stage fright whenever I had to perform on stage, and I have always been quite bad at giving speeches at school and that kind of stuff but when I sat down at the drum set, I wasn’t nervous at all. Tipsy, yes of course. But I felt really calm, and I felt like I know this shit. Well, no I didn’t. But I have felt that in other gigs as well even if I haven’t been drinking. This is a surprising feeling for me because I thought that I would be nervous every single time.

Matilda: After the gig, I just felt empty. I wasn’t happy at all. The stress was gone, but I felt like I haven’t done enough. It took maybe a week for me to feel good about it. Many people, being drunk and the stress – it was very, very nice when it was over [laughs]. But it was fun!

OTHER THAN NERVOUS AND SUPER TIPSY, HOW DID YOU FEEL AFTER THE FIRST GIG?

8 Klara: We also get super lovable. Sometimes after gigs, we have to do a group hug. We would be, like, yes, oh my god, we actually did this, and people were clapping and dancing! It’s the best feeling in the world. But I actually can get the same feeling after some rehearsals; it doesn’t even have to be a gig. Sometimes we feel connected by taking a step forward and by getting better at playing in general – the feeling of being accomplished.

it just feels “right”. We are three people connected; we share the same soul in a way, which is super cool.

I READ THAT OUR DEEP BRAIN STRUCTURES THAT ARE PART OF OUR LIMBIC SYSTEM TRANSMIT DOPAMINE WHEN RECEIVE PLEASURE FROM MUSIC-LISTENING. MOST PEOPLE WOULD ASSOCIATE THAT WITH “CHILLS” THAT CAN BE EXPERIENCED WHEN HEARING FAVORITE TUNES. DO YOU GET THOSE GOOSEBUMPS YOURSELF WHEN YOU PLAY YOUR MUSIC? Anna: It is hard to describe that feeling. When you play a song,

Anna: I was super happy when we had one of our firsts gigs and one person came up to me afterwards and said that one of the songs was so sad that she almost started to cry. Also, in another gig there was another girl in the audience singing along one of our songs. She was not one of our friends, who usually know all of our songs, but she just came to see us and afterwards I was talking to her, and she was crying because she was so starstruck. It was so weird because we are still a small band but that really felt like we achieved something.

Matilda: I think that for me one of the main goals for writing music is to make other people feel comforted. Just what music did for me when I was a teenager crying on my bedroom floor.

MUSIC PLAYS SUCH A CRUCIAL ROLE IN EVERYTHING NOWADAYS. MUSIC IS THE TOOL THAT CAUSES PEOPLE TO FEEL IN A CERTAIN WAY. DO YOU AIM TO DO THE SAME WITH YOUR MUSIC AS WELL?

Matilda: Our new single is about my ex-boyfriend, who was really manipulative. To get some distance from this relationship I wrote a song. I needed to do it just to get the closure. That is one specific event. And it was nice releasing this song but still, super scary because everyone would know about the relationship. But now I feel that I have a closure of the whole thing. That is why music is so important, so people can recognize themselves in that song and maybe get some help from it by not feeling like they are alone.

ARE THERE SPECIFIC EVENTS BEHIND THE LYRICS?

Anna: I often feel that I can’t speak about my problems. Even with people that I am close to, it’s easier to write a song about it and stand in front of hundreds of people and sing about it because then you have a distance from it. Sometimes you feel like your feelings are valid, and it is okay to feel that way, but sometimes you think that hey, this is ridiculous, I should not feel sad about this breakup. Then you write a song about it and realize that you shouldn’t be sad about it at all.

Klara: It’s not like a solid life hack, but it quite works. It is just like with any type of art – it’s a feeling that you are expressing through doing or showing something and being vulnerable as well. Being able to express those feelings even with the people that are close to you is a good coping mechanism.

Matilda: No, but we are trying. It’s one way to do it.

ALMOST SOUNDS LIKE A MAGIC PILL; YOU EXPRESS YOUR SADNESS AND ANGER THROUGH MUSIC AND THEN YOU ARE ABLE TO FEEL HAPPY AGAIN. BUT IS IT AS EASY AS THAT?

Anna: Yes, it is on purpose. We have a lot of male friends. Actually, mostly male friends and we love them, but we wanted to do this just as our own thing. We also have a lot of friends that are guys who play music and are good at it. We didn’t want to have any boys telling us how we should do things. We wanted to have this ‘’girls only club’’ where we can easily talk in rehearsals how guys suck, and no one would get upset.

IS IT ON PURPOSE THAT YOUR BAND CONSISTS ONLY OF GIRLS?

Klara: Yeah, we do have some friends [laughs]. We have our ‘’moms’’, our Malmö punk “moms”. They play in the band called Smisk. We love them, they help us out, and they are good people to party with. We also have a band which is based in Gothenburg called Katthem. They also play fairly the same music as we do. But maybe angrier. It is always good to have other similar bands with good people in them to cooperate with. We are hoping to do a tour thing with them in the future. All the badass chicks coming to play together!

Anna: We are also inspired by our friends.

Klara: When it comes to music, I think we like very different kinds of music. Maybe you would expect us to listen only to Swedish punk, but we like Akon and Crazy Frog as well [laughs].

THE FOLLOWING QUESTION IS PROBABLY THE MOST BORING THING THAT I COULD EVER ASK BUT STILL, IT’S ALWAYS INTERESTING TO KNOW. SO, WHAT ARE YOUR INSPIRATIONS?

Matilda: Yeah, and I was trying to find some happy music in my playlists, but no. No happy music there.

Anna: I don’t know how it all started with sad music. I guess it just felt natural. Actually, we joked that because we are writing sad songs, we can be happy the rest of the time because we can get all the negative emotions out through our songs. Also, when being on stage, it’s a nice feeling to express the feeling of being lonely, useless, worthless. Everyone feels that way. I mean, everyone feels happy as well, but is that how you are supposed to feel? You’re not supposed to feel angry and sad just because those are not the ‘’nice’’ feelings. I think people appreciate sad music because of that.

Klara: Yes! That’s sad. Sometimes even sadder than a heartbreak.

YES, BUT THAT IS REALLY SAD!

Klara: All the songs aren’t heartbreak kind of sad, they can also be beer-prices-are-too-high kind of sad.

Matilda: Anna and I write the skeleton of the song with lyrics and chords and then we have a rehearsal, and then we try to understand what we think about it. We write about everything that is bad. Sad songs only about sad subjects. But it’s nice, I like it because it’s refreshing to be angry and sad on the stage and release sad songs.

TELL ME ABOUT THE PROCESS OF WRITING LYRICS.

ALRIGHT, THIS ONE IS AN IMPORTANT QUESTION. HOW ARE YOU FEELING NOW? WHAT ARE YOU CURRENTLY WORKING ON AND WHERE WOULD YOU LIKE TO SEE YOUR BAND IN THE FUTURE? Matilda: We have two gigs in April, and we will play at Babel on 20th of April. We are nervous, so we are rehearsing to be cool on stage. Klara: It feels like we are going to be in Melodifestivalen [laughs]. It is going to be so cool! We even get to pick the lighting. Anna: I think our dream is to one day not be to the support band, but to be the headline, let’s say, on a Saturday in a club in Malmö. We would also like to give out an album. It would take a while because we just released an EP, but I think that’s the next step. And maybe even to have the album in physical form, that would be super cool to give it to our… parents [laughs]. No, but to actually have a physical thing. Klara: And we just want to play in different places, drink free beer, and meet nice people and learn things. It’s not really about the sizes of the venues or how many people that show up. It’s just really fun to be able to go places with your best friends and experience things that you wouldn’t be able to if you didn’t have a band. IS THERE SOMETHING THAT YOU WOULD LIKE TO ADD? Anna: I think our mission besides having fun and playing music is also showing that you don’t have to be good at playing your instruments to actually play music. We are also learning down the road, and it’s a shame that many people think that they can’t play in a band because they haven’t practiced their instrument for “long enough”. You can play in a band if you have been playing drums for a day, it’s okay. You can write songs with easy chords and later on develop from there, and it can still be good music even though it’s simple. I think that’s our motto. Just do it! Oh, no! That’s Nike. Sorry [laughs]. Klara: Yeah, we are anti-perfection. F the perfection! Do it yourself. Just do it. We are loving it [laughs].

Anna: I feel really good, super excited. Also confused because I have no idea what I am going to do the next few months or even the next year. I’m excited where music is going to take us. I’m just going to go with it and see. ANNA, DO YOU STILL FEEL NERVOUS? Anna: No, it’s better now. Matilda: I feel like I am in a phase in my life where I do whatever I want to do, and it is good. I have bad days and everything, but it’s okay. It always gets better. I have the feeling that after a bad day, it’s always going to get better. And now… Now I am still feeling fine [laughs].

Klara: I feel badass. I’m feeling great – energized like a rock star. Spring is on its way and so is punk rock!

Letar du fortfarande sommarjobb? Vi behöver massor av sommar jobbare inom LSSboende, hemtjänst, daglig verksamhet, vårdboende och personlig assistans. Läs mer och ansök på malmo.se/malmobehoverdig!

Var med och n e d i t m a r f g byg ! a ll a s s o r ö f omsorg samt / Hälsa, vård & ch LSS io socialpsykiatr

malmo.se/malmobehoverdig

Kristian29: Jag är ganska bra på att förklara mina känslor tror jag faktiskt, men jag tycker att det är jobbigt att kommunicera varje gång jag känner någonting, till exempel kan jag vara konflikträdd och vill gärna undgå att påpeka allt jag känner. Jag gör helst inte någon grej över det mesta. I övrigt har jag många vänner och folk som jag kan kommunicera mina känslor ganska bra med.

Bex23: Jag tycker det är svårt, för att jag har svårt att sätta ord på känslor, på vad man tänker. Kan vara mycket som pågår i huvudet, men finns inte tillräckligt med ord.

Napstalablook24: Antar att det beror på hur väl jag känner den personen i så fall, jag menar om det är problem i skolan då kanske jag pratar med min lärare iallafall för att förtydliga varför jag har problem. Även om jag inte har lärt känna läraren i just det sammanhanget. Annars så pratar jag mer om känslor med familjen eller vänner. Viktor21: Det beror på, om jag känner de nära så är det inga problem, om de inte är nära och vi inte är så bra vänner så kan det kännas lite svårt. Vet inte varför, kanske helt enkelt för att man är inte så ”close”.

Katten25: Jag tycker det är svårt eftersom jag har dålig kontakt med mina känslor.

Om inte, varför är det svårt?

Vijo25: Jag tycker nog att det är svårt, men vet inte riktigt varför, det är väl kanske att man är rädd att bli sårad om man öppnar sig för någon annan.

Bosse23: Jag skulle säga att jag har rätt lätt för att beskriva känslor i de flesta fall, det har att göra med att jag är sådan som person. Har lätt att kommunicera och är rätt öppen som person.

Agent021: Jag tycker det är lättare ju mer jag själv har bearbetat det. Om jag har hunnit reflektera över det själv över en period, då tycker jag det är lättare, men om någon skulle fråga mig direkt efter någonting har hänt så tror jag att jag skulle ha svårt att sätta ord på det, aeftersom jag analyserar och reflekterar ganska mycket för att uttrycka mig på rätt sätt och när jag inte har gett mig tid för det då tycker jag det svårt.

Text av Marvin J Vilchez

Lovisa27: De flesta känslor är det lätt att förklara för en annan person, sen är det vissa situationer där man själv inte vet hur man känner eller varför man känner så, då blir det svårt att förklara.

Tycker du det är lätt att förklara dina känslor för en annan person?

DET FINNS INGEN ASK Jag saknar henne från det att jag vaknar på morgonen till att jag somnar. Hon kommer till mig i natten i mina drömmar. Varje andetag är en kraftansträngning och hjärtat bultar alldeles för hårt. Det har gått 13 dagar. Jag önskar att jag inte behövde känna allt det här, att jag kunde lägga känslorna i en liten ask och lägga asken åt sidan så att jag kunde göra andra grejer, som att skratta åt roliga skämt eller dricka kaffe med min familj på bryggan. Känslorna äter upp energin till allt som jag brukar tycka är kul. Det finns ingen ask. Bara jag, ensam med tankarna på henne.

Text av Ebba Nilsson

STUDENTLÄGENHETER

malmo@primeliving.se

Kristinebergs Park, Oxie www.primeliving.se

• • •

Prime

•

Yteffektiva 1 & 2:or Snabba tillträden Tåg/Buss till Lund, Malmö, Köpenhamn Planerad butik och service i området!

22 kvm

Studenterbjudande!

TIS – LÖR 11:00 – 17:00 SÖN 12:00 – 16:00 Fri entré

6 månader med Sydsvenskan Premium för 79 kronor (Ord. pris 594 kr)

Läs mer på sydsvenskan.se/student Prenumerationen avslutas automatiskt efter periodens slut.

Studenterbjudande 94x129.indd 1

34 kvm

Är du intresserad av design och arkitektur? Form/Design Center är en plats för kunskap och inspiration inom form, design och arkitektur. Här kan du ta del av utställningar, workshops, samtal och föreläsningar eller besöka vår butik och vårt tidskriftscafé. Välkommen! Lilla torg 9, Malmö formdesigncenter.com

Mahskara 115x150 mm.indd 1

2018-03-26 10:33

2018-01-25 12:04

Bachelor project Text & foto av Ebba Ă&#x2026;gren I come from a fashion photography background and as a woman myself Iâ&#x20AC;&#x2122;m used to photographing other women. As I have gotten deeper into portrait photography I have lately been interested in masculinity and how it is expressed through the men around me. Our generation has grown up with idealized and limited images of man- and womanhood and many of us has adjusted ourselves thereafter. There is an expectation upon men to be tough and closed off from emotion, but this persona is far from something everyone can relate and live up to. In my bachelor project I have photographed and talked about masculinity with some of my male friends to try and explore a wider meaning of what it means to be a man.

Ebba Ågren’s “Soft Boys Club” will be exhibited at Form & Design Center in Malmö between May 24th and June 3d.

ATT VARA RÄDD En känsla av att något inte står rätt till. En känsla som växer sig större och större, närmar sig en mer och mer. Lite som en snöboll som har satts i rullning, och som bara växer sig större för varje centimeter som den rullar. Jag syftar på skräcken, och känslan av att vara rädd. Vi har alla upplevt rädsla någon gång- antingen för någon ny upplevelse eller för något främmande vi ser eller hör. Vi är alla bekanta med känslan av att känna rädsla, men trots det finns det en nyfikenhet kring ämnet. Att veta varför vi blir rädda, och varför somliga av oss gillar det mer än andra, kanske är av stor relevans. Med hjälp av Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, finner vi svaren på några av våra frågor kring skräck och känslan av att vara rädd. Vilken koppling har du till skräcken? Jag är forskare och skrev först en avhandling i litteraturvetenskap om skräckromantik i svenska 1800-talsromaner. Jag har sedan skrivit böcker om skräck i film och litteratur samt åtskilliga artiklar om varför vi gillar skräckberättelser. Jag har också skrivit om vad som utmärker just nordiska skräckberättelser, både film och litteratur. Text & foto av Emmelie Lindskog Varför tror du att vissa människor älskar skräcken medan andra avskyr den? Fiktiva skräckberättelser attraherar många eftersom de handlar om vårt möte med något både skrämmande och okänt eller mystiskt. Vi kan via den fiktiva skräckberättelsen närma oss det skrämmande utan att själva utsätta oss för någon större skada, i varje fall inte någon fysisk skada. Det är lite som när barn leker spöke. De går in i en fiktion eller lek som är spännande samtidigt som de vet att det inte är farligt. Under det vita lakanet döljer sig egentligen bara mamma eller pappa. Vissa människor avskyr emellertid skräckberättelser och det förefaller grunda sig i att de inte kan distansera sig från skräckskildringen. De går alltför mycket in i den fiktiva världen och därför blir det alltför obehagligt för dem.

Tror du att skräck har någon positiv inverkan på oss? Jag är övertygad om att vi har behov av att via fiktiva berättelser närma oss och utforska det skrämmande. På så sätt tränar vi oss mentalt i hur vi skulle kunna bemöta motsvarande situation i verkliga livet. Fiktiva skräckscener kan hjälpa oss att bekämpa fobier, att konfrontera händelser eller situationer vi är rädda för. Det ska dock påpekas att skräckscener bara kan ha denna positiva inverkan på oss ifall vi inte blir alltför skrämda. Ifall vi inte kan distansera oss från den fiktiva skräckscenen kan den ha precis motsats effekt, alltså skrämma upp oss och förstärka vår rädsla. Du är ju professor i litteraturvetenskap och har läst mycket skräck, kan det hända att du fortfarande blir rädd ibland? Jag blir väldigt sällan rädd av fiktiva skräckberättelser varken i litterär form eller som film. Som många andra som utsatt sig för en mängd skräckberättelser är jag härdad. Sedan finns det förstås vissa typer av skräckscener som berör mig mer än andra och som triggar något som jag egentligen tycker är obehagligt.

Vilken är den genom tidernas mest populära skräckhistorien? Frankensteins monster och Dracula är nog bland de mest populära. Båda har otaliga gånger blivit imiterade, omskrivna och adapterade till andra medier.

Vilken skräck anser du är läskigast; den som släpps idag eller den som släpptes förr? Det är helt klart så att dagens skräckfilm kan arbeta med mer avancerade tekniska medel för att skrämma oss än t.ex. gamla svartvita skräckfilmer från 1930-talet. När det gäller skönlitteratur tycker jag dock att en hel del av de skräckberättelser som på 1800-talet håller än idag, som t. ex. Bram Stokers Dracula och Maupassants novell “Horla”.

Om du skulle få vara en skräckfigur (vampyr, varulv, häxa mm), vad hade du då velat vara och varför? Jag skulle inte vilja vara någon skräckfigur alls.

Vad är det bästa med skräcken enligt dig? Det är att den ger oss möjligheter att gå in i en fiktion, en tänk-om-värld och där utsätta oss för lagom mycket skräck.

5 snabba inom skräckgenren! Favoritfilm? Svårt att välja. Jag tycker Powells Peeping Tom (1960)är en bra skräckfilm. Och så förstås Polanskis Repulsion (1965). Favoritbok? En av dem är Edgar Allan Poes “Huset Ushers fall”(1839) Favoritförfattare? Det är en svår fråga. Bland 1900-talets skräckförfattare tycker jag att Stephen King har skrivit ett par riktigt bra skräckromaner, t.ex. Varsel (The Shining).

Bästa karaktären kopplad till skräck? Jag tycker nog att vampyren är en intressant skräckvarelse. Den kan uppträda i många olika varianter för att åskådliggöra olika typer av hot och moraliska problem. Läskigaste skräckföremålet/ skräckhändelsen du varit i kontakt med? Jag tycker att vissa skräckmasker är obehagliga.

STAPELBÄDDEN STUDENT NYA HEM FÖR DIG SOM STUDERAR OCH GILLAR SKEJT!

Ettor på 27-35 kvm och treor på 60 kvm att dela. På bästa tänkbara läget i Västra hamnen - nära havet, staden, Malmö C och en av Europas största skejtparker. Vi är vinnare av NöjdStudbo 2017 MKB Fastighets AB mkbfastighet.se/stapelbadden Kundtjänst: 040-313 300

“Flykt” noun: escape

“Slip or get-away, as from confinement or restraint; gain or regain liberty” en konstfilm av Jean-Luc Mwepu

Scen ur filmen

om ingen kan kontrollera eller styra våra tankar, betyder det att vi är fria inom oss själva?

Att fastna i tankar kan vara mer eller lika begränsande som att fysiskt vara fast. Frihet är rätten att få tala, tänka och agera som man vill. I vårt samhälle finns det idag strukturer, lagar som gör att vi inte får tala och agera hur vi vill. Även om många av dessa lagar huvudsakligen är till för att vi skapa ett tryggt samhälle, så finns det begränsningar som gör att de flesta utåt aldrig kommer känna sig helt fria. Trots teknologins framgång och alla lagar som etablerats, så är det än idag omöjligt att förbjuda specifika tankar. Även om normer i samhället målar upp en del tankar som oetiska eller “förbjudna” så vet vi aldrig vem som tänker dessa tankar förens de talar eller agerar ut de. Många av oss önskar nog att det vore så enkelt, att vi alla hade haft förmågan att styra våra tankar och kunna fokusera på exakt vad vi vill. När känslor blandas in, så tror jag att de flesta relaterar om jag säger att “tankarna lever ett eget liv”. Saknad, ånger, lust och längtan är känslor som ibland kan ta över våra tankar i något som kan likna en form av besatthet. Som känslan när man som barn längtade efter sin födelsedag, då man var fullt medveten om att tiden fram tills den stora dagen skulle bli mer påtaglig om man gick och räknade ner antalet dagar. Ändå kunde man inte låta bli att tänka att man var en dag närmre varje natt innan läggdags.

Scen ur filmen

Vid ångest så kan våra känslor som ett virus ta över och få oss att fastna i tankar som vi är medvetna skadar oss. Tankar som vi ständigt försöker bli av med och stundtals även lyckas förtränga. Ofta är det dock bara en tidsfråga innan tankarna kommer tillbaks för att dra fram allt det

som vi vill lämnat bakom oss. Känslan är kvävande, frihetsberövande som ett mentalt-fängelse där jaget agerar både fängelsevakt och fånge. Ett fängelse lika verkligt som våra fysiska fängelsen. Ett fängelse vi alla velat fly ifrån.

Konstfilmen “Flykt” förmedlar känslan av att vara i en sådan situation. Vilka stunder i ditt liv ser du tillbaka på när du följer huvudkaraktären? Till vilken utsträckning låter du det påverka ditt liv? Hur långt är du beredd att gå för att fly?

“Flykt” är en kommande konstfilm av MAU studenter som försöker visualisera känslan av fångenskap i ångest. För att hålla dig uppdaterad på filmen eller även diskutera ämnet så kan ni kolla upp instagramkontot @Jeanluuc, där släpps info och länk till filmen inom kort.

SENSE

COMMON

COMMON SENSE COMMON SENSE

BY ELLEN SUNDGREN & ANNA STOHR

STUDENT?

Res med oss och

25% rabatt.

fĂĽ

HJÄRTAT Hjärtat är Fanni Metelius långfilmsdebut och handlar om den första riktiga kärleken. Allt började i en dikt som växte till 52 dikter vilket senare blev manuset. Förutom att ha skrivit manuset spelar Fanni även huvudrollen och har varit ansvarig för regi och klippning. Fanni har själv beskrivit filmen som en modern kärlekshistoria som handlar om intimitet, sexualitet och könsroller. Att porträttera kärlek är inget revolutionerande men Hjärtat revolutionerar med sitt verkliga relationsdrama. Hur det är att börja hänga med någon, att bli kär, att vara osäker på sin partners känslor, att älska och hata någon på samma gång. Så som relationer ofta är. Jag tror nästan alla känner igen sig i minst några av scenerna som utspelar sig i filmen. Det blir så real när en ser det en själv upplevt i tidigare relationer på filmduken och inser att en inte är ensam. Jag fick rysningar, började skratta, blev arg och var nära till tårar. Hela spektrat av känslor hinner passera genom kroppen under filmen. Hjärtat handlar om intimitet men det genomsyrar även hur filmen är gjord. Allt är filmat intimt och ljuden känns så väldigt nära, ibland för nära. Har en svårt att se två personer grovhångla på en fest så kan hångel- och sexscenerna bli för obekväma. Dessa visar hur hångel och sex oftast är i verkligheten, vilket är bra, men jag tror inte alla är beredda på att se så närgångna bilder och samtidigt höra varje andetag, smask och stön. Det går inte att prata om Hjärtat utan att hylla mamman som är en av de bästa birollerna jag sett. Hon spelas av Suzanne Reuter som förkroppsligar replikerna och gör att jag älskar henne och önskar att alla hade en sådan mamma. Betyg: 4/5 Recension av Petra Engvall

TESTAR SEX ... ... “FIRST DATE” STÄLLEN BALTHAZAR Ett kliv in på Balthazar välkomnas med en unik inredning och ett mysigt ljus. Här inne kan man hitta en egen liten hörna eller plats och då ljudvolymen hålls på en bra nivå så kan ett samtal hållas ostört utan problem. Den vegetariska och ekologiska menyn har fått lov att ta plats i ställets inredning med grönska och natur. Under somrarna brukar dem ha en liten häck utanför, runt om restaurangen. Den mysiga stämningen dras då ut och skapar ett rum för de som sitter ute, medan utomstående kan känna sig lite ovälkomna på grund av den så kallade muren av grönska. Beställning av dryck görs i baren, vilket gör att du och din dejt slipper slåss om notan. Här kan man beställa dricka ur ett lite mer spännande sortiment, allt från lättöl till drinkar som inte är de där typiska som alla ställen har. Vill du inte gå på en dejt med ett klyschigt stort blockljus i mitten, är detta något som inte passar dig. Atmosfären, ljudet och utbudet gör ändå att detta är ett ställe som rekommenderas för en lugn första dejt.

Claesgatan 3

BELLE EPOQUE Belle är en riktig cocktailbar med mysiga vibes. Du kan beställa en cocktail gjord på det klassiska receptet eller Belles egna version, menyn är rolig och inspirerande. Belle är det stället som vinner när det kommer till alkoholfria alternativ, då de inte bara har läsk som ett val utan även fem alkoholfria drinkar. Här tas beställningarna vid barborden och även så betalningen, vilket kan göra det lite obekvämt för dig och din dejt. Rullar inte pratet på så finns här gott om snacks och smårätter att sitta och småtugga på. Ljudvolymen låg på en bra nivå hela kvällen och vid tio-tiden så körde en Dj igång lite loungemusik. Det här är ett ställe för den som vill sitta och mysa, njuta av en god drink till sköna vibes i en riktig cocktailbar. Det enda negativa är att stället fylls ganska snabbt, så var ute i god tid om du vill ha ett bord!

Södra Skolgatan 43

TAPROOM Är du och din dejt riktiga ölälskare? Då är detta ett perfekt ställe för er att ha er första dejt på! Här finns upp till 42 olika sorters fatöl, så en hel del att testa och ha konversationer om. Bästa tipset är att beställa en provbricka och med det kombinera god dryck med lättsamt samtalsämne. Tänk på att stället kan bli ganska så fullt en fredag- eller lördagkväll, så var ute i god tid om du vill välja en bra plats. Det som är trist med ett stort ställe är de ensamma stunder då din dejt står i kö för att antingen beställa i baren eller köa till ställets tre toaletter. De sena öppettiderna gör dock att en bra dejt inte behöver ta slut så fort och skulle ni vilja fortsätta er kväll härifrån så har ni KB eller Ice inom 200 meters avstånd.

Bergsgatan 33

BREWDOG Rädd för att det ska bli stelt under er dejt? Då är BrewDog ett perfekt ställe att ha er första dejt på. Denna bar är också ett typiskt ställe för en ölälskare, en ölälskare som vill kombinera det med sällskapsspel. Här finns Yatzy, kortlekar, fyra i rad, shuffleboard, klassiska Nintendo 64 och mycket mer. Kanske kan det vara bra med lite stöd av människans bästa vän eller så är det ett ypperligt tillfälle att köra hundtricket? Hundägare får mer än gärna ta med sina fyrbenta krabater till detta ställe, då de välkomnas med en egen vattenskål och gott snacks. Istället för att servera vanlig läsk som Coca Cola eller Pepsi, serveras Fentimans läsk som en liten unik touch på sortimentet. Inte enbart BrewDogs egna öl finns att dricka, utan här ligger stort fokus på de mikrobryggerier som finns runt omkring. Det enda negativa som har att sägas om detta ställe är de lite dyrare priserna för ölen, men å andra sidan får en verkligen smaka på kvalité öl.

L’ENOTECA Malmös egna vinbar med runt 200 olika sorters viner ligger på en gata inte långt ifrån Lilla Torg. Här välkomnas ni av en mysig och lättsam atmosfär, mängder av viner och väldoftande tilltugg. Vill ni att dejten ska vara lite lugnare så passar det alldeles utmärkt med ett glas vin och en charkbricka att dela på. Även om stället inte är speciellt stort så känns varje bord väldigt privat, intimt och mysigt. Första intrycket av att sitta här på en första dejt känns lite mer seriöst, kanske ett ställe som passar bättre för en tredje eller fjärde dejt. Du kan lätt fastna här i ett par timmar med denna lugna atmosfär och det är kanske inte något som du vill med en första dejt som du inte klickar med?

Mäster Johansgatan 13

MJ’s Kanske känns det lite smålustigt att gå på en första dejt i en hotellbar? MJ’s är dock inte vilken hotellbar som helst, utan här bjuds på otroligt goda cocktails i en bar med guldiga detaljer och en flamingofåtölj. Stället är uppdelat i två olika delar, när du kommer in så kliver du in i bar-området som är lite mörkare, lite högre ljudnivå och mer till för större häng. Vidare igenom byggnaden hamnar du i ett rum som är högt i tak, mysigt, lugnt och som ger en känsla av att en befinner sig utomhus. För en första dejt kan detta ställe kännas lite för fancy, men vill ni lyxa till det så har ni kommit helt rätt. Här är det allt som oftast ett stort tryck på både att få beställa i baren och pudra näsan på toaletterna, vilket visar hur populärt det är. Så fram med den stora plånboken och ge det en chans!

Baltzarsgatan 25

Västergatan 6 C

We are racing towards 5G And we want you to drive the innovation forward. Take charge of your future. Apply today at: www.ericsson.com/careers

Text av Patricia Cascalheira 29

L19: Jag tycket det är lätt. Man ska inte göra saker så komplicerade, det är lätt att förklara sina känslor för någon.

Nc23: Jag vet inte, det beror på vem det är kanske, det är enklare att förklara känslor för någon man känner bra, så att säga. Men oftast när jag är arg eller frustrerad så är det ganska lätt att förklara, men när det är lite mer personliga grejer, man är ledsen eller så, kan det oftast vara lite svårare att öppna sig för någon annan.

Text Text av av Marvin Marvin JJ Vilchez Vilchez

Hannna24: I think it depends if I know the person and how well I know the person and if I feel that the person will respect my feelings, then I think I don’t have much of a problem expressing my feelings. But I think it depends a lot on how that person and I interact with each other, if I feel that the person doesn’t care or isn´t interested in listening, then I think I wouldn´t feel comfortable expressing myself, because I think it´s not going to change anything and I´ll probably feel bad afterwards.

Grl22: That depends, I think with some people it´s easy if I´m feeling close to them. If not I think it´s difficult, because if you´re not certain about another person, what that person may feel towards you, that can make you feel uncomfortable and make it a bit hard to tell them your true feelings.

Summer34: For me it´s not easy, because normally before I say something to another person I think first and try to be sensitive, always remember to think before you speak. So even if I get angry or upset I try no to shout or yell at them, so when I try to tell a person how I feel it will come out differently. So yeah for me it´s not easy because I try to choose the words I´m going to say.

Tycker du det är lätt att förklara dina känslor Do you find it easy to för en annan person? explain your feelings to another person? If not, why Om it inte, varis difficult? för är det svårt? Blixten20: Det är lätt att förklara när man väl vill förklara.

Jenny21: Det är svårare att berätta för personer man inte känner så bra. Med mina föräldrar, min pojkvän och mina kompisar så är det mycket lättare. För att man kanske har lite mer förtroende för dem, man litar mer på dem och man känner sig mer bekväm med dem än med någon man inte känner.

Amanda22: Jag tycker det är ganska lätt tror jag, har inte gjort det så himla mycket själv, men så länge man känner sig trygg med människan så är det inte svårt.

Hampe20: Det beror på vem personen är, om det är en nära vän så har jag inga problem, men om det är något som jag gillar något extra så kan det vara svårare.

PK20: Det beror på vem personen är, men för de som jag känner väl tycker jag inte det är någon fara alls, annars så finns det sociala varierande koder som gör det svårt att förklara vad man tycker och tänker.

KĂ¤nslan av: att vara det absolut sista ensamma hjulet

Av Alice Edenhed

Text & foto av Ian Milembe Harrysson

2018 / 02 / 16 enligt preliminära uppgifter inkomna den femtonde februari tjugohundrasjutton omkom tretton personer och hundrasextiotvå skadades svårt i vägtrafiken

bilens trånga utrymme känns som en säker plats

på vägen

(hem)

och vi sätter oss ändå i en bil och det känns säkert och vi är på vägen hem

för naturligtvis borta bra men hemma bäst även om hemma är lika kyligt som borta såklart på andra sidan bilrutornas glas tänker jag mig att det är fruktansvärt kallt och det behöver inte vara något djupt förstås, för det är faktiskt bara kallt så här års när hundrasextiotvå personer skadas svårt i vägtrafiken och tretton personer omkommer i vägtrafiken

det gör kanske inget

det Ă¤r skĂśnt att komma hem

fĂśr att vi alla ville hem

ECHO LADIES 36

En blåsig lördag mötte vi upp Malmöbandet Echo Ladies på puben Family Pub - bandets inofficiella bandpub. Echo Ladies består av Mattis, Joar och Matilda som alla träffades på ett musikgymnasium och har fortsatt med musiken sedan dess. Vi satte oss vid ett litet bord och samtalade med de tre bandmedlemmarna om deras framgång, resan inom musikbranschen och deras koppling till känslor via musiken.

Kan ni berätta lite om er själva?

Mattis: Jag studerar på Malmö Universitet just nu. Joar: Jag är 24 och jobbar på förskola och spelar i Echo ladies. Matilda: Jag spelar också i Echo ladies och jobbar lite här och var, men det är mest fokus på bandet. Hur länge har ni känt varandra?

“... även när man har annat att göra så tänker man alltid på musiken”

Hur påverkar musiken er och världen runt omkring er?

Mattis: Musiken påverkar mig jättemycket. Man tänker på det hela tiden och även när man har annat att göra så tänker man alltid på musiken. När man gör något så har man alltid musik i bakgrunden.

Vi har känt varandra sen gymnasiet. Vi gick på musikgymnasiet i samma klass. Vi spelade i många olika band innan, men det funkade inte, och tillslut var det bara vi tre kvar. Vi har provat massa olika konstellationer inom Echo ladies och bytt ut medlemmar och testat lite olika genrer, och i slutet var det bara vi tre kvar och det funkade bäst så.

Matilda: Jag tänker att vårt driv med musiken är en morot att vi får göra det tillsammans, sedan är det klart att det är kul när det går bra men det är inte det som är i fokus, vi gör ju det för att det ger oss så himla mycket. Nu pratar jag för alla eller hur?

Har ni alltid varit musikintresserade eller har det förändrats genom åren?

Mattis: Verkligen! Vi skapar denna musiken för vi tycker det är jävligt bra.

Joar: Musik har alltid varit en del av mitt liv. Jag kommer ju inte från en musikalisk familj, ingen har spelat något, men jag började i musikklass när jag var åtta år.

Joar: Jag hade inte kunnat göra något annat. Jag har spelat i band sedan jag var 11, så det har blivit att man lyssnar och spelar musik, och det är väl lite jobbigt för människor i min omgivningen emellanåt men de får leva med det.

Mattis: Jag hittade en gitarr i min pappas garderob när jag var sex år och det var då jag blev intresserad av musik, och sen när jag var 13 eller 14 kände jag att ‘varför håller jag inte på med detta på riktigt’, och sedan dess är det typ 80% av min vardag. Matilda: Jag har väl alltid haft ett musikintresse, men så var jag på “popkollo” när jag var 12 och då kände jag att jag ville hålla på med musik mer ordentligt. Jag kände verkligen att gitarr var något, så för mig började det nog där faktiskt.

Mattis: Det har gått skitmycket tid till att åka till ställen och spela men det har varit skitkul och vi tre har haft det väldigt roligt. Hur och var föddes Echo Ladies?

Matilda: Det var viktigt för oss att ha olika band och prova olika konstellationer och stilar, och sen så märkte vi med tiden att vi behövde köpa grejer. 37

Mattis: Jag och Joar försökte starta upp ett band men Matilda skulle till Paris i typ ett halvår och vi hade hela tiden planen att hon skulle komma tillbaka och sjunga i bandet. Vi satt och bara skrev musik i ett halvår och så skickade vi med jämna mellanrum materialet till Matilda och så fick hon säga vad hon tyckte. När hon kom hem två månader senare så spelade vi vårt första gig, vi hade namnet och några låtar och det var en bra början. Jag har noterat att ni jobbar hårt på ert visuella uttryck. Sköter det ni själva? Har ni någon konstnärlig bakgrund?

Mattis: Matilda får ta en stor del av den visuella delen, men vi förlitar oss även på andra personer. När vi hittar någon vi litar på så är vi villiga att överlämna det visuella till dem, men så klart så har vi vår egen bild så det blir ändå att man delar mycket arbete med dem.

“Vi strävar efter en röd tråd i allt det vi gör från låtar till albumnamn till det visuella” Joar: Ja, det är ganska skönt att lämna över arbete till andra men sen vid slutresultatat är det alltid bra att man har kommunikation med tanke på att man är ganska kräsen ibland när det gäller hur det ska se ut. Vi strävar efter en röd tråd i allt det vi gör från låtar till albumnamn till det visuella, det är ju så att Echo ladies skapades för att vi ville ha ett bandnamn som representerar den musik som vi spelar.

“Vi fick 20 spänn i handen på en festival också; en hippiefestival där det var fullt med djur och barn överallt.”

Hur stort vikt har känslor för er inom är musik och är det några speciella känslor som ni vill förmedla via era låtar?

Joar: Väldigt mycket, Nothing ever lasts - en av de första låtarna vi gjorde, den texten skrev jag och den handlar väldigt mycket om att känna sig lämnad medan alla andra är ute på äventyr och man själv är kvar. För då åkte Matilda till Paris. Mattis: Det var också precis då vi hade slutat gymnasiet.

Hur gick ni tillväga när ni började spela?

Mattis: Vi accepterade allt. Joar: Man sa ja till alla gig vi fick och det fanns inga krav så länge man fick spela. Mattis: Vi har spelat på de konstigaste ställena. Vi var på en bar en gång som heter Taproom där det fanns ett hål i väggen ovanför baren där vi fick spela med en högtalare. Joar: Det var det värsta vi har gjort. Matilda: Vi fick 20 spänn i handen på en festival också; en hippiefestival där det var fullt med djur och barn överallt. Mattis: Sedan försökte vi bara hitta ställen där vi kunde spela och det började gå bra. Personer började höra av sig till oss på grund av att vi hade spelat så mycket. Joar: 2016 spelade vi minst 1 gång i månad och det kanske inte låter som mycket men för ett litet band som ingen känner till är det ganska mycket. Hur skulle ni beskriva er egen musik?

Mattis: Nostalgisk, hoppfull blandat med ångest. Vi vill förmedla längtan framåt såsom bakåt. Joar: Sentimental dream-pop. Lite drömmigt. Vi vill förmedla någon slags känsla och sen får lyssnarna ta över själva och känna vad låten handlar om. Det finns inget rätt eller fel, alla ska kunna uppleva vår musik annorlunda, eller som vi upplever den.

Matilda: Så det var en helt ny känsla för oss, ett helt nytt kapitel i livet. Mattis: Vi hade haft en väldigt stabil grund väldigt länge men nu hände det massor på samma gång. Vissa åkte jorden runt och så själv sitter man kvar hos sina föräldrar, känner sig arbetslös och börjar uppleva hela det där hoppet från gymnasiet till att bli vuxna, och bli tagna på allvar. Matilda: Det fanns en oro och förväntan inför allt och det är också mycket det vi skriver om eftersom det är något som aldrig försvinner. Mattis: Det händer alltid saker och även om det går bra för oss nu så finns det element som vi fortfarande är nervösa över och det är bara att vänta och se hur man kommer att hantera det.

“När vi spelade en av våra singlar för första gången hade vi ingen riktig låttext till den.” Kan ni tar mig igenom er kreativa process? Hur skapar ni musik?

Joar: Jag får låtidéer och inspiration från allt jag hör hela tiden. Jag gör backingtracks, börjar ofta med trummor eller basgångar och sånt, och så tar jag det till rep och kollar med de andra och är det någonting som låter fett så börjar vi pilla med det, annars så släpper vi det. 39

Mattis: Joar skapar en sorts mall med tanken på att vi inte har någon som spelar trummor i vårt band. Han skapar en sorts ensemble och sen när han tar det till rep så står vi alla där och spelar till det, tills vi hittar någonting som fungerar. Alla gör sina delar; Matilda står där och sjunger lite hittapå-språk och sen skriver hon och Joar någonting utifrån det. Matilda: Tolkar in min lösa engelska till en text och sen får Mattis rätta den, men de lösa texterna har vi som riktiga texter eftersom det låter som att jag sjunger där och det ger en annan känsla till musiken. Mattis: När vi spelade en av våra singlar för första gången hade vi ingen riktig låttext till den. Matilda: Ingen märkte något. Joar: Det handlar mer om hur det låter än vad hon sjunger, så skrev vi vår text därifrån och det blev jättebra. Matilda: Det är också därför vi trivs så bra med varandra, och vi vet att det är okej att göra fel och man experimenterar sig fram tills det blir bra eller så släpper vi det och det blir inte en stor grej och det känns också som att vi ha mer flyt när vi jobbar tillsammans, och tillsammans skapar vi låtar.

“Ibland känns det lite som att folk inte ger en någon chans eftersom det finns så mycket musik.” Vilka är de största hindren för ert band?

Mattis: Det kan skapas en stor frustration när man släpper någonting och man bara ser hur man blir förbi-tittad, och man kan få höra efter en period att “jag lyssnade inte på den låten då när den kom ut för att jag orkade inte lägga tiden på det, nu när jag har hört det så låter det jättebra”. Ibland känns det lite som att folk inte ger en någon chans eftersom det finns så mycket musik. Det är svårt att penetrera den bubblan med massa bra musik. 40

Joar: Det är väl kanske det som är det största hinder skulle jag säga. Det är så himla mycket musik idag som är hits. Musikbranschen är så himla hit-baserad och man ska släppa singel efter singel efter singel, och då måste man hänga på tåget direkt annars så blir det ingenting. Det är dessutom väldigt hård konkurrens och man måste alltid visa att man är bra och det tycker jag är kämpigt, att det inte räcker att bli lyssnad på. Men vi älskar det vi gör och att vi gör det tillsammans gör att allt det här helt klart är värt det.

“Det handlar helt enkelt om att sätta realistiska mål och när man klarar dem så sätter man nya och så vidare.” Vilka är era drömmar och mål?

Mattis: Att kunna leva på detta hade varit underbart. Man behöver inte ens leva gott, så länge det räcker till att betala hyran och mat. Joar: Om man får göra det man älskar och det man vill göra mest av allt så spelar det inte så stor roll hur mycket pengar man får. Vi har inte lyckats göra vår första riktiga turné än och det hade vi velat göra. Vi ska dock göra en miniturné i England i april - 4 dagar och 3 spelningar. Mattis: Vi kommer att spela i Bristol, Nottingham och London. Joar: Det är också en dröm som vi har uppnått men det blir svårt ibland att stanna upp och inse att “oh shit, nu händer detta”, men man är alltid igång och tänker på framtiden och vad som kommer sen. Mattis: Det handlar helt enkelt om att sätta realistiska mål och när man klarar dem så sätter man nya och så vidare.

Några sista ord som ni hade vilja säga till studenter på Malmö Universitet?

Och när kan vi förvänta oss att kunna se är spela här i Malmö igen?

Det går att göra, om man är tillräckligt villig. Men det kommer att komma perioder där det känns som det finns jättemycket att göra och andra perioder så känns det som att det inte finns någonting alls. Så oavsett vilken väg ni tar så kommer det att dyka upp svårigheter, men keep on going och ge inte upp!

Förhoppningsvis i april. Vi är själva inte helt säkra men det är mycket möjligt att det blir en spelning, så ha koll på vår Facebooksida så missar ni inget!

Text av Marvin J. Vilchez Foto av Emmelie Lindskog

“It depends on the situation, it is dangerous if it doesn’t let you accomplish your goals. But at the same time, having fear makes you be more careful.”

FEAR

“The sound of lightning and storm.”

“I think it’s dark blue or grey.”

“I don’t feel afraid that often, maybe anxious but not that much afraid.”

“I feel like crying and at first cry for my mum. Also, something sweet would be my go to medicine.”

“Sometimes, fear is what makes me do things. I say to myself that I can’t let fear stop me.” Silvana, 24, Venezuela

Have you ever asked yourself how does anger smell? How about the sound of happiness or taste of anger? But really, do we even know what is love? Do our own perceptions of different feelings matter? How do they relate to our reactions to a certain feeling or emotion?

“Stomach ache. Feeling anxiety for something I don’t know or like.”

“Smells like fish.”

Text & foto av Špela Šivic

“Internal screaming.”

“Inspiration? Definitely. You can describe it, you can use it, especially when you’re writing stories or something, because you need to feel someone’s anger.”

“Smells, like … a bit strong.”

“Spicy, definitely, and bitter.”

Lisa, 19, German “You can be angry with yourself, but that’s a really thoughtful expression. When you’re angry with another person, I think it’s worse.”

“But I wasn’t really angry for a long time. That’s good.”

“I don’t know, I think anger is like … So many feelings are like a big ball of impressions inside you and anger is like … So if you’re really, really sad, like there’s this little really, really hurtful ball inside your neck. And if you’re angry, that’s just like everywhere, especially in your arms or something that you can hit with. That’s strange. And happiness is just flowing out and anger is caging. It’s really strange, because anger is inside of you, but you also want to express it, you want to be alone, but you also want everyone to notice that you’re anger. You don’t want anyone around, asking you questions and you’re answer is like out of nowhere, but on the other hand you want everyone to notice that you’re angry.”

ANGER

“Red. Of course. It’s like the aggression colour. And purple, because it so dark.”

Four different women, coming from four different cultures. Four different labyrinths of associations leading them to extract the best out of a certain emotion.

Välkommen in till vår gröna värld! Heminteriör • Mode • Växter Workshop • Café

Faela 27 April

The Hanged Man 4 Maj

Lamix 28 April

Mwuana 5 Maj

Mares 30 April

Henning 19 Maj

ANNONS

Södra förstadsgatan 25/27

Malmö

Bix Fox 25 Maj

Mer info och biljetter på www.babelmalmo.se

www.absmaland.com

En stund för dig Malmö gillar dig som cyklar. Jättemycket.

Välkommen till gudstjänst med nattvard, varje torsdag kl 17.00 i S:t Nicolai kapell (Fiskehamnsgatan 3), bredvid Malmö Live.

Universitetskyrkan www.malmo.se/cykla www.facebook.com/cykligamalmo

unprastmalmo.wordpress.com Malmö stad

- Nicole Isgren, Limhamn Griffins damlag

Efter första smällen på en match inser man att det är på riktigt och då man får koppla bort alla dance moves som förekommer på träningen, haha! Att vara en del av ett lag är en känslostorm av kärlek och kaos. Man backar alla varandra till 100% när det väl gäller.

When you feel like giving up Text och foto av Josefina Kydönholma

remember those

motherfuckers

you have to prove wrong.

Jag spelar bäst när det är ett strukturerat spel där alla vet vad de ska göra. Då kan jag slappna av och spela ut bättre än när det är lite kaotiskt. - Christoffer Knutsson, Lund Lacrosse

“

Jag känner mig problemfri. Boxen är lite som en fritidsgård för vuxna, det finns alltid någon där att snickesnacka med, och det känns lite som ett andra hem.

When I get that flow feeling, and I just focus on running my routes right and catching the ball. The best feeling is when I catch a hard ball and by that we have gained the yards that were needed... I guess, to be a part of a team, is to feel like you are a part of a family. You have people around you that supports you and we are fighting for the same goal. We are we.

- Nina Lindholm, Limhamn Griffins damlag

- Eira Bonell, Crossfit Malmö

- Mark Holmes, Lund Lacrosse

Usually I feel focused but sort of nervous before a game. I know what I’ve got to do; but worried about messing up and letting the team down. I love being part of a team, it gives me a sense of responsibility, like I’m not just playing for myself, so I actually have to make an effort.

Jag presterar nog som bäst när jag har tränat - Sara Björk, Lund Lacrosse med klubban själv, och känner mig mer bekväm med att kontrollera bollen i klubban.

Svårt att få studiebidraget att räcka till? Vi erbjuder omväxlande jobb som passar bra att kombinera med studierna. Läs mer och ansök redan idag på securitasjobb.se

Mahskara_220x300.indd 1

2018-03-23 10:47:04

you

find it easy to explain

your

to another person? Spiritualismus24: I usually don’t have a problem, I have it quiet easy to explain my feelings, the problem for me is that I don’t feel like people usually get it, I think there is an over all problem that people don’t know how to express their feelings in general, so once I try to express them and openly they get a little bit confuse and they do not know if they are true or not, if they are fun or sarcastic so is more on the perception of people.

feelings Nessy20: I think I find it very easy to talk to people that I´ve known for a long time. For people I don’t really know, I wouldn’t really talk about my feelings because I find that unnecessary and I also don’t know how they would react to something, but with friends I´m pretty open.

If is

not, why it difficult?

Yu24: In my case it depends on language, if I were to express myself, my own feelings, in my language, in my mother tongue, is simple. But if you must answer the questions or express yourself using your second language or even your third language it´s a little bit harder.

Janice25: I actually find it quite easy to express my feelings to another person, because in general I’m open about my feelings. My mom is a teacher and she works with children so I guess that from an early age she kind of tried to teach me and my brother to express our feelings and taught us to be good with one another and how to trust people so I would argue that I´m quite good at it.

N3rdyRock33: I do think it´s easy to express myself, I considered myself an open and honest person, at least with my friends. When it comes to people I´ve just met, I think it´s just the same to a certain point, well it all comes down to the trust you have on others and to build upon that, the more trust the more you express yourself and so on.

Cheesus27: I usually don’t explain my feelings to people I don’t really know, like strangers, but I don’t find it difficult at all when it comes to talking with people that are close to me. I usually don’t open up for people that I don’t know.

Billyisacat27: I think it´s easy for me, I´m very open minded, and I don’t see why it wouldn’t. There´s no time or reason for me toa not be honest with people, so I usually don’t have any issues with that. Text av Marvin J Vilchez

CrazyCatLady22: Well, it depends in some cases if i´m angry or upset I guess I have an easier time to speak my mind but if something is hard to tell someone, I think about it a lot and that makes it harder because I don’t want to hurt another person or make them feel bad.

FEELINGS COMMUNICATED – EXPRESSIVE ENVELOPE OF BALLET Text by Khatia Chikhladze

I say “communication” and the first thing that probably comes to your mind is the written or spoken language. But communication is much broader than that, and so is meaning. We communicate through many different ways – be it our bodily movements, hand gestures, facial expressions or seemingly meaningless, yet absolutely meaningful sounds. On the other hand, by “meaning” we do not only mean what a particular word means in a certain language - that is probably the narrowest definition of what a meaning is. Meanings can be made through ways some of which have been named above in order to communicate feelings and to evoke certain feelings and sensations in the receiver. Dance, considered as “thought made visible” by some, is an excellent example of a mode of communication in which dance moves, combined with facial expressions, are arranged as building blocks of the communicative act not only to retell a narrative but also to communicate feelings. Dance moves can be considered as gestures that any type of dance, including ballet, makes use of to express the essence of meaning in context. According to the arts educator Danielle Vezina, gesture’s function is to reveal, hence it functions to bring one closer to meaning. We cannot talk about ballet without also talking about aesthetics – the study of subjective and senso-emotional values. Dance as an aesthetic form of expression is perceived, sensed and felt. Movement in dance is indistinguishable from what it expresses. And what it expresses may be beyond the scope of words. The expressive envelope of ballet first unfolds in the process of teaching and learning ballet. According to Professor Edward Warburton specializing in cognitive dance studies, dancers as interpretative artists must be able to both physically reproduce a choreographer’s movement vocabulary and faithfully represent her ex48

pressive intention. In the process of teaching and learning ballet the concept of mirror neurons, coupled with imitation, is probably highly relevant. Mirror neurons fire both when an animal acts and when the animal observes the same action performed by another. In this way, the neuron “mirrors” the behavior of the other, as if the observer herself were acting. In the process of learning ballet, this is exactly what happens: the dance moves performed by the choreographer are observed and rehearsed by the dancer. The moves are also rehearsed and perfected when the dancer is observing his/her own moves in the mirror. If we consider the effect of mirror neurons and imitation, it is plausible that not only dance moves but also the skill to produce expressions of deep emotional quality that have the power to communicate to others can be learned from the choreographer, and they can be rehearsed by observing one’s own expressions as well in order to communicate one’s feelings more clearly. As Warburton points out, expert dancers believe that one of the most important qualities in a dancer is a “feeling for” the movement, which dancers themselves describe as connecting to the choreography and by extension to the audience. Successful communication between a ballet dancer and the audience is carried out largely thanks to empathy. Simply put, empathy refers to the ability to understand and share the feelings of another. Empathy can be seen as a mediator of feelings that enables a viewer to experience and feel what a ballet dancer is trying to express. There can be dif-

ferent kinds of empathy that are relevant in ballet at different points. For instance, motor empathy, which is defined as the tendency to automatically mimic and synchronize movements with those of another person, is relevant in the process of acquiring the dance moves. Cognitive empathy, which refers to the ability to represent the internal mental state of others including their thoughts, desires and intentions is relevant both in learning applicable expressions from the choreographer and in communicating one’s intentions clearly to the audience and connecting with them. Communication between a ballet dancer and the audience is bilateral – whatever the dancer is trying to communicate and express, the audience is trying to understand and experience it through empathy. In particular, in this case we are concerned with emotional empathy that is a response to the emotional displays of others, be it their facial expressions or body movements. Warburton suggests that empathy triggers a response such that the spectator partially feels what that person is feeling. Hence, for a richer experience, a viewer needs empathy in order to understand what feelings a ballet dancer is trying to convey. When dancers are successful, viewers not only see the movement, but they also feel its expressive intent. As Warburton puts it, “dancers and viewers must move into empathy together” in order to manifest communication. It is not only dance moves and expressions that communicate dancers’ feelings and intentions in ballet. Music accompanying the dance moves also plays an important role in communicating dancers’ true intentions and feelings. The American musicologist Emily Erken uses the term “audiovisual irony” to describe the ability to manipulate the emotions of audience at an almost unconscious level. When explaining the effect of music on the audience, John Neumeier, the celebrated American ballet dancer and choreographer, asks a question: “Do we hear music because the dancer expe-

riences a situation so intensely that we hear his emotion? Or, is the dance exactly opposite to that which we hear, thereby giving us the feeling that what this character is dancing is in direct opposition to his true feelings?” This means that by the means of music in ballet, action and emotion can be set in contrast and show that people often do not say what they truly feel. The responsibility over valid and relevant interpretation of the dancer’s intent then rests upon the audience. In order to fully experience the beauty of dance, one must be present, actively involved in the moment. As Danielle Vezina explains, a dance can never be held afar and scrutinized the way an object can because dance vanishes as it happens, so does what one experiences and feels as one performs, or as one watches a performance. To partake in performing or viewing dance necessitates that one be actively engaged in the performance as a subjective person. If one were to remove him or herself from participating in the moment, the entire dance would be disrupted – either the dancer would become left behind or fail to focus on the ongoing dance moves and expressions, or the viewer would not be able to feel what the dancer is trying to make them feel, i.e. their experience of the dance would be incomplete. If one starts thinking reflectively on what has just taken place, while the dance continues, one stops being continuous with the dance. This aspect puts particular emphasis not only on the active and eager involvement of the dancer but also that of the audience. Throughout the article I’ve used ballet as an example to forward the theories I’ve discussed, and it is safe to assume that these theories extend equally to all other forms of dance, and probably to other art forms as well. The ideas presented in this article are worth considering even if one is not a dancer but rather simply a lover of art. Love for the arts puts a responsibility on each and every one of us – a responsibility of being able to enter the realm that the artist is permitting us to explore. Thus, why not learn a little more about how feelings are expressed and perceived so that we can walk with the artist and feel what they want us to feel? 49

Text & foto av Anneli Päivärinta

EFTER TIO MINUTER KÄNNER JAG ATT, DENNA FILM KANSKE INTE ÄR DEN BÄSTA OM MAN HAR ETT REDAN FULLT DOUCHEBAG-KONTO. DÅLIGA URSÄKTER OCH BRIST ENGAGEMANG, SITTA OCH TITTA PÅ NÅGON SOM VILL HA ALLT SERVERAT OCH INTE ENS ÄR TACKSAM FÖR DET, DRYGT. ATT LOVA EN FÖRÄNDRING SOM ALDRIG KOMMER, SÅ FEGT BETEENDE SOM PROVOCERAR. DET FINNS TVÅ HÖJDPUNKTER I FILMEN:

ÄR TAT SUZANNE REUTER SOM SPELAR MAMMA TILL TJEJEN I ETT DESTRUKTIVT FÖRHÅLLANDE SOM STÖTTAR HARMONISKT FÖRST OCH SEDAN VÄNDER PÅ EN SEKUND TILL ATT BLI FÖRBANNAD OCH DÅ UTTRYCKA EN SANNING SOM SÄLLAN SÄGS, "VARFÖR SKA TJEJEN I ETT FÖRHÅLLANDE BETALA PENGAR FÖR ATT GÅ I TERAPI NÄR DET ÄR KILLEN DET ÄR FEL PÅ?", KLOCKRENT I DETTA SAMMANHANG!

SLUTSCENEN, NÄR HAN ÅNGRA SIG, LOVAR ATT HAN HAR FÖRÄNDRATS OCH SLÄPPER NÅGRA TÅRAR, OCH BER HENNE OCH GÖRA ETT FÖRSÖK TILL, HÄR AVGJORDE FILMEN FÖR MIG, SÄGER HON JA SÅ RESER JAG MIG UPP OCH GÅR, STÅR HON UPP FÖR SIG SÅ SITTER JAG KVAR.. SITTER KVAR OCH FÅR FEELING NÄR HON LÄMNAR HONOM OCH GÅR SIN VÄG SOM EN SJUKT STARK TJEJ, GIRLPOWER!

RECENSION AV JENNY NILSSON

TÄNK OM DITT NÄSTA JOBB ÄR I KÖPENHAMN? Besök oss på andra sidan gatan så berättar vi mer! Øresunddirekts informationscenter, Hjälmaregatan 3 i Malmö Drop in – hela året

Öppet: Mån-ons 9-17 Torsdag 9-18 Fredag 9-15

Tjäna pengar på natten. Jobba som distributör.

Nim Distribution söker fler distributörer. Sök jobb på nimdistribution.se Distributör är ett självständigt deltidsarbete på natten. Som distributör delar du ut morgontidningar och andra försändelser. Jobbet ställer krav på att du är noggrann, tar ansvar för din arbetstid och trivs i ditt eget sällskap. Du arbetar inom ett område enligt ett schema. Välkommen med din ansökan!

Hur känns det att sitta och göra sista numret nu?

Skönt. Man är alltid trött och arg när man sitter med det allra sista, men detta är absolut det bästa sista av de nummer vi gjort. Det har varit sjukt från början men det har blivit bättre och bättre för varje nummer. Jag ska undvika att säga något dumt nu, för du kommer skriva ner sånt. Finns det en låt som förklarar hur du känner dig just nu? Jag har aldrig någon låt som förklarar hur jag känner, men det är en rolig fråga och jag tänker på Jonathan Eriksson (vår klasskamrat och kompis) som alltid sätter på Under Pressure när vi ska lämna in någonting i sista minuten. Minns du hur det var inför första numret? Man var fett taggad precis när det började och sen insåg man hur mycket tid det tar, eftersom att jag aldrig har jobbat med något sånt tidigare. Vad var det vi hade, två veckor från det att vi började skolan till deadlinen till första numret? Vad har du lärt dig detta året?

Menar du tidningen eller livet? Tidningen så har jag lärt mig att planera och att göra mallar för saker för att vara förberedd, men jag har aldrig lyckats helt och hållet med mallarna. Jag har lärt mig att planera känner jag, vilket jag alltid har haft svårt med, det kan vara till stor del tack vare tidningen. Nu måste jag tänka, jag önskar jag hade lärt mig något coolt som typ jojo eller något sådant som jag inte tror att jag kan. Jag tror inte att jag har lärt mig något partytrick tyvärr. Hur har rollen som chefredaktör varit? Det har varit kul och stressigt på samma gång. Det känns som att man går in i en chefredaktörs roll under två-tre veckors-perioder och håller på att dö och sen kliver man ur dem en stund och allt känns fett skönt, tills man inser att nästa nummer kommer. Skulle du göra om det? Ja...jag tänker att det vore kul att jobba med en tidning. Ett tag trodde jag att jag ville jobba som journalist, men jag tror inte det passar mig. Jag tror inte att jag skulle vilja göra om det som med SUM….det är kul men också plågsamt när man har andra saker att tänka på samtidigt, som studier.

Text av Lamia Karić

ERIC TAKMAN

Lamia intervjuar

Hur var det att jobba med mig (Lamia)? Jag tycker att vi har haft fett kul och vi har haft som roligast när det är som stressigast. Och det är kul att komma med sjuka idéer för sen så tycker du att vi kör på dem och då får man fixa dem lite i efterhand så att det inte blir kaos. Och så har det varit fett skönt för att du har lett allting, när det har varit tidspress och saker som behövts göras så har du gjort dem för jag tror inte att jag hade kunnat. Vad minns du som starkast från detta året? Återigen, tidningen eller livet? Första tidningen när vi satt på vårt “kontor” som är sjukt deprimerande och vi satt mitt i natten och det saknades material och vi fick klämma ihop något och jag halvsov på soffan där. Jag minns att vi skulle ha en sån där fest som man har ibland för att det är kul och att det var asjobbigt, men framförallt för att vi sladdade runt i nykommen snö i en sketen bil med två högtalare som knappt fick plats i bilen. Men det gick bra. Vad har du för planer nu framöver? Skriva klart x-jobb eller om det heter kandidatarbete, jag vet inte, skriva klart den. Och sen försöka skaffa ett jobb och försöka vara kvar i Malmö ett tag, möjligtvis att jag flyttar till Hamburg för att det skulle vara kul. Om du fick välja tema för nästa nummer, vad skulle det vara? Alltså det roliga med teman är att sitta och prata ihop sig med någon annan och då kan det komma rätt sjuka idéer, som det går att göra väldigt mycket med. Men jag skulle tycka att det skulle vara kul att göra något med teknik, som jag jag har velat göra från början. Men Lamia vägrar. Vill du hälsa läsarna något? Hoppas det har varit intressant, de här fyra numren. Och att om det är många studenter som läser så försök att vara med i nästa redaktion till hösten för att det är ändå fett kul att göra saker och om redaktörerna är öppna för att göra det mesta så blir det roligare. Hur känns det nu efter intervjun? Kul! Jag har aldrig blivit intervjuad förut, jag tror att jag är helt okej att intervjua. Jag ska bara lära mig något coolt först.

LAMIA

Eric Intervjuar Är du trött? Ja. Jag tänkte säga alltid lite trött. Psykisk trötthet. Inte i kroppen. Typ. Hur har rollen som chefredaktör varit? Ähh… Utmanande. Fett spännande. Kan man säga förlösande? Jättekul svar. Fan vi borde ha något som de där färgerna (pekar på en tavla). Vad är planen nu? Förhoppningsvis ta en examen, sen se hur allt löser sig. Jag har ingen plan. Ta examen, släppa en bok, åka till Kroatien på rehab i nån månad. De tänker säkert ‘vad är det för fel på den här personen, måste vara trött’.

Hur känns det när du är arg? Jag är sällan arg, fast samtidigt har jag märkt att jag blir väldigt snabbt arg men det försvinner lika fort. Jag blir aldrig arg på någon.

Om du var en frukt vad skulle du vara för frukt då? Ananas. Jag tänker att om man äter för mycket blir man irriterad. Jag kan nog vara väldigt på också. Hur känns det att ta på en ananas? Lite strävt och kallt. Lite såhär hårt. Gud va konstigt. Konstig fråga.

Om du måste le fast du är jätteledsen, vad skulle du tänka på då? Gud vad svårt. Vad tänker jag på när jag är ledsen? Nej då ler jag typ inte. Skriv inte ner allt det här. Jag har inga intressanta svar. Jag vet inte. Jag har inget superbra svar.

Skulle du slopa Testar sex … eller skulle du slopa Students of malmö, om du måste välja? Varför dem två? Gud vad hårt. Ähh… Rent spontant tänker jag Testar sex … för jag tycker att när man ställer frågor till studenter kan de komma med så sjuka svar, sånt man inte har tänkt på, och det är kul.

KARIĆ

Vad har du lärt dig? Hahaha, ja de var ju väldigt specifika för mig (syftar till något jag sa innan intervjun). Var det inte en sån här fråga du ställde nyss? Jag har lärt mig att man tappar rösten i hetsmail-konversationer. Jag har lärt mig att man som chefredaktör får göra som man vill, och att den friheten inte borde tas för givet. Vad är det svåraste med att vara chefredaktör för tidningen? Att engagera studenter till att vara med och jobba på tidningen. Det är också det roligaste, när det kommer engagerade studenter, för det blir alltid så jävla bra.

Har du haft något mål med tidningen och känner du att det har blivit uppfyllt? Uppnått. Ähh.. Jag ville testa något man annars kanske inte ser i tidningar, speciellt inte universitets tidningar. Allt från att ha ett separatistiskt nummer till att ha ett nummer enbart om känslor och se vad slutprodukten blir. När jag tänker universitets tidningar, hint till Lundagård.

När skrattar du som hårdast? Jaha, jag trodde du menade senast. Det kommer jag inte ihåg. Jag skrattar som hårdast när saker går fel, eller när saker inte blir som tänkt. Vilket inslag kommer du minnas i tidningen? (Här ändrade Lamia min fråga.) Jag kommer aldrig glömma Gudrun intervjun, jag var fett deppig och heart broken. Jag kommer också komma ihåg Alqumit. Det var min första intervju. Vad skulle du hälsa läsarna, om du måste? Följ mig på insta. Hahaha nej jag skoja. Ta bort. Tack för mig! Tack för att ni har läst allt det som vi har gjort!

Text av Eric Takman

“And then it’s music. I think happiness sounds like music, the happy one.”

“I always want to publish a book! And I feel like that could be possible. Normally, I’m not that realistic and think like never in my life that can happen, but when I’m happy everything feels like: ‘Oh, I can do this and I’m nice and good!’ … You’re very positive about yourself and everything costs less energy, you know: ‘Oh, I will also do the cleaning and I will feel good about myself!’”

HAPPINESS

”Right know I feel like I’m going through the second puberty. So I have this ups and downs … Now I’m happy but half an hour ago I was no happy. But it helps that we meet in church, I’m usually very happy here. It’s fun with people from all the countries, talking, laughing …”

“Sweet. Really sweet … But nice. Or it could taste like wine! I’m not saying that, you know … Wine does not necessarily produces happiness, but it can help a lot.”

Paula, 29, The Netherlands

“Spring feelings, that too … Usually I’m really happy when the spring is coming.”

“Laughing, I guess … To be happy but that’s not a really good answer, is it? People to be together, you know in a group, laughing, joking …”

Text & foto av Špela Šivic

“I think love is distracting, like really distracting. But if it’s true love, like the good one, I think it inspires you to become a better person.”

“Love for me is red.”

LOVE

“Lately it is taken for granted that you can say ‘I love you’ only to the person you love. But the problem is, that in English there is no difference between saying ‘I love you’ to your friends or saying it to your boyfriend. In Italian, there is ‘ti amo’ for boyfriend, husband … And there is ‘ti voglio bene’, so ‘I want you good’ and that’s for friends. So yeah, in Italy if you have a boyfriend, for the first couple of weeks or months you say ‘ti voglio bene’ and then when it develops and it gets deep and serious, then you can say ‘ti amo’. It’s a really big deal when you say ‘ti amo’ for the first time. It’s a big step for couples.”

Arianna, 21, Italy

“Butterflies. I mean butterflies in general. You feel light as a butterfly, you feel free as a butterfly, you feel butterflies inside your stomach … And butterflies live for one day. I think love, the once you experience when you’re young is kind of like that. It’s so brief but intense. So, yeah, butterflies.”

“There are so many kinds of love. Unhealthy, true, fake, the loneliness one, there is the love that you feel for your family, your friends and the love that you feel for your boyfriend.”

“The smell that the person you love has. Like the smell that you can relate to.”

“And the taste … I don’t know, not the lips of that person, I won’t say that!”

Four different women, coming from four different cultures. Four different labyrinths of associations leading them to extract the best out of a certain emotion.

䠀伀嘀㄀

㔀⸀㔀䈀䄀䰀吀䤀匀䬀䄀䠀䄀䰀䰀䔀一

吀䠀䔀䬀刀䤀匀吀䔀吀唀吀匀䔀䔀一䐀䔀㄀㈀⸀㔀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

䨀䤀䴀䴀夀䔀䄀吀圀伀刀䰀䐀 ⬀ 吀唀刀一伀嘀䔀刀㜀⸀㘀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

匀䄀刀䄀䠀䬀䰀䄀一䜀

䨀䔀一一夀圀䤀䰀匀伀一

匀吀刀䔀䈀䔀刀匀 ☀ 䐀䤀䄀倀匀䄀䰀䴀䄀

䴀伀一匀吀䔀刀䴀䄀䜀一䔀吀

刀䤀匀䔀䄀䜀䄀䤀一匀吀

吀䠀씀匀吀刀혀䴀 ☀ 䘀䤀刀匀吀䄀䤀䐀䬀䤀吀

㄀ ⸀㔀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

⬀ 䜀䄀䴀䰀䄀倀䔀一䜀䄀刀Ⰰ 䈀䔀䌀䬀䴀혀刀䬀吀㄀㤀⸀㔀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

㄀㠀⸀㘀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

㄀㄀⸀㔀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

⬀ ꄀ倀䔀一䐀䔀䨀伀℀Ⰰ 吀䄀䈀䰀䔀匀䌀刀䄀倀匀㈀㐀⸀㔀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

㄀㈀⸀㜀匀伀䘀䤀䔀刀伀匀䰀伀吀吀

䬀伀䰀䰀䄀䤀一䠀䔀䰀䄀嘀씀刀吀倀刀伀䜀刀䄀䴀伀䌀䠀䈀伀䬀䄀䐀䤀一䄀䈀䤀䰀䨀䔀吀吀䔀刀倀씀

䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀⸀匀䔀嘀䤀一吀䄀䜀䔀吀刀伀唀䈀䰀䔀㜀⸀㠀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

䔀一吀伀䴀䈀䔀䐀䄀⸀䐀⸀

㄀⸀㤀䬀唀䰀吀唀刀䈀伀䰀䄀䜀䔀吀

䘀䰀䤀⼀欀甀氀琀甀爀戀漀氀愀最攀琀

KĂ¤nslan av: 04.00-falafeln

Av Alice Edenhed

#97

NÄS TA NUM MER 5 OK TO BER

5 OKTO BER

5 O KTO BE R

NUM MER #97

NÄS TA NUM MER

NÄS TA NUM MER 5 O KTO BE R

5 OKTO BER

NÄS TA NUM MER

NÄS TA 59

Ordförandekrönika Det är en gråmulen dag och jag sitter på mitt kontor i kårhuset och funderar på livets alla val. Just nu är jag ordförande för Malmö Studentkår men om ett halvår återgår jag till studierna på förskollärarutbildningen. Det har varit två fantastiska år i styrelsen och det känns märkligt att lämna denna “kårbubbla”. Troligtvis har jag blivit klokare för att jag varit engagerad i Kåren, men orostankar väcks ändå inom mig “hur ska det gå med utbildningen” och “Är det verkligen förskollärare jag vill bli?”. Framtiden känns inte lika självklar längre.

Vi befinner oss i ett skede i våra liv “där allt är möjligt” och där vägvisarna pekar åt alla möjliga håll samtidigt. Vad ska en säga nej till? Men jag är nog inte ensam om att känna såhär. Som ung vuxen ställs du inför många nya val och livsfrågor som kan vara avgörande för din framtid. Många av oss vill ut och resa, träffa nya människor och utvecklas som individer. Samtidigt måste du tänka på saker som bostad, studieval, arbete och familjeliv. Vi befinner oss i ett skede i våra liv “där allt är möjligt” och där vägvisarna pekar åt alla möjliga håll samtidigt. Vad ska en säga nej till? Personligen har jag svårt att säga nej till saker av den anledningen att jag inte vill missa chansen att vara delaktig i något som kan påverka mitt liv. Idag handlar också mycket om att du som medborgare ska vara självständig, motiverad, engagerad, social, och stark. Som student lever du dessutom ett väldigt flexibelt liv som kräver mycket självdisciplin. Förutom att plöja igenom många sidor text så ska du också vara en kritisk tänkare som delar med sig av sina teorier under seminarier och examinerande moment.

Alla dessa förväntningar från samhället och skolan gör att vi ibland ställer orimliga krav på oss själva. Vår generation mår allt sämre på grund av den press som läggs på våra axlar. Det är därför inte konstigt att många unga personer idag lider av psykisk ohälsa.

Tar ett steg tillbaka och inser att “good is enough”

När stressen blir allt för påtaglig är det otroligt viktigt att du tar ett steg tillbaka och inser att “good is enough”. Du hinner kanske inte läsa alla sidor du borde hunnit, du kanske inte sa det smartaste i gruppen som imponerade på läraren under seminariet, din uppsats hade kanske inte den djupaste analysen, men det är okej! Det viktigaste är att du mår bra och att du förstår att ditt värde inte bestäms utifrån dina tentaresultat. Malmö universitet får inga nya samhällsaktörer och professorer om studenter går in i väggen. Universitetet får smarta studenter om vi trivs med vår utbildning och vågar testa vår kunskap utan att skämmas för att misslyckas. Jag säger inte att ens studietid ska vara lätt, men den måste vara berikande. Då vi har lyckats!

öm, Pontus Källstr ö 17/18. entkåren Malm ud St de ordföran

Bli expert på att nå ut i alla nya digiala kanaler!

Lär dig bygga appar för iPhone och Android!

Marknadsföring och projektledning med ny teknik!

LEARN OR DIE.

CONTENT PRODUCER

IPHONE ANDROID (APPUTVECKLARE)

MOBIL HANDEL

TRE TERMINER • 20 VECKOR LIA STARTAR 2018-08-27

TVÅ TERMINER • 10 VECKOR LIA STARTAR 2018-08-27

TRE TERMINER DISTANS • 20 VECKOR LIA STARTAR 2018-08-27

För dig som vill bli expert på att ta fram innehåll för alla kanaler, arbeta cross mobile med appar, frontend, sociala medier, nya former av tryck, text, bild, ljud, avancerad video och infografik för att bli bäst på att nå ut i en stökig medievärld!

I vår utbildning PROGRAMMERARE IPHONE OCH ANDROID lär du dig effektiva sätt att ta fram appar, både med Swift för iPhone och iPad till nya Kotlin för Android.

Den snabba tekniska utvecklingen ger helt nya möjligheter inom modern handel och ehandel för butiker, shoppingcenter, arenor, museer, restauranger och andra som vill ha möjlighet ge rätt information vid exakt rätt tillfälle till exakt rätt besökare.

Lär dig kommunicera information, reklam, nyheter och kunskap där alla har all världens information åtkomlig genom den mobilskärm som är det första de ser på morgonen och det sista de ser på kvällen, som de tar upp 200 gånger per dygn och var fjärde aldrig lägger ifrån sig? Yrkeshögskoleutbildningen till CONTENT PRODUCER omfattar tryck till cross mobile-publicering med nya produktionssätt för text, bild, ljud, avancerad video 360/ VR och interaktiv infografik/AR samt nya former av progressiva webbappar. En utbildning för dig som vill kunna och inte bara veta.

PROGRAMMERARE

Du får även en insikt i möjligheter med nya typer av mobila enheter, lösningar för hälsa och sjukvård, Internet of Things, HomeKit och kommande tjänster. Utbildningen är tuff med intensiva studier men den som anstränger sig får sin belöning i attraktiva jobb i spännande branscher. • Lär dig producera nativeappar snabbt, effektivt och lönsamt • Få insikt i nya API:er som HomeKit • Få grundläggande kunskaper i Internet of Things • Arbetsplatsförlagd utbildning på 10 veckor ingår • Bygg upp ett kontaktnät inom mobilbranschen • Starta eget under studietiden med chans till stöd från Drivhuset, MINC, IDEON Innovation och Mindpark.

Yrkeshögskoleutbildningen MOBIL HANDEL ger dig affärsmässig och teknisk kunskap att kunna kombinera den digitala världen med verkliga. • Lär dig nya handels- och ehandelslösningar • Hjälp besöksnäringen med teknik för digital turism • Jobba med marknadsföring och projektledning • Behärska digitala kanaler och mobila betalsystem • Bli en driven projektledare och lär dig bygga webbappar och andra mobila lösningar • Jobba med design • Knyt kontakter inom mobil handel och digital turism. Utbildningen ges på distans under tre terminer med sex träffar i Malmö.

SÖK FÖRE 25 MAJ PÅ MY.SE Fakta: Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform, jämställd med den traditionella högskolan. Våra utbildningar är godkämda av Myndigheten för yrkeshögskolan, kostnadsfria, ger rätt till studiemedel från CSN samt Mecenatkort. Skillnaden är att arbetslivets behov styr yrkeshögskolan och ligger till grund för våra utbildningsplaner. Alla våra lärare hämtas direkt från arbetslivet och tar med sig den senaste kunskapen in i våra klassrum. Skolan styrs av en ledningsgrupp där arbetslivet har majoritet och utbildningarna är till stor del arbetsplatsförlagda (LIA), vilket underlättar för dig att snabbt få anställning eller uppdrag efter examen.

MALMÖ YRKESHÖGSKOLA

0200-210 999 • INFO@MY.SE • FACEBOOK.COM/YRKES • TWITTER.COM/YRKES

MY.SE

FACTA NON VERBA