1 minute read

Malin klarade graviditeten utan klädbyte

Next Article
produktnytt

produktnytt

Hur funkar det att vara målare och gravid? För Malin Arkelöw gick det utmärkt. Hon jobbade till två dagar innan förlossningen och hade sina vanliga kläder in i det sista.

För Malin Arkelöw, som är ett känt ansikte i branschen efter sina framgångar i Måleri-SM och Yrkeslandslaget, var graviditeten problemfri och för drygt ett år sedan födde hon sonen Frans. Sedan dess har hon varit föräldraledig, men är nu tillbaka på jobbet hos Södra Stockholms

Advertisement

Måleri sedan ett par veckor.

– Jag kunde jobba till två dagar innan Frans föddes och hade både mina vanliga jobbarbyxor och tröjor. Min barnmorska ville sjukskriva mig från vecka 20, bland annat med anledning av att det vara coronapandemi, men jag vägrade. Jag tänkte att jag skulle må sämre av att bara gå hemma och vänta, förklarar hon.

Malin är fullt medveten om att hon kom lindrigt undan i jämförelse med andra kvinnor som drabbas av illamående, kraftig viktuppgång eller smärtsamma krämpor. Själv menar hon att hon var en av få som nästan mådde bättre som gravid än annars. Att kunna ha sina vanliga kläder var också en bonus, men hon menar att hon annars hade beställt kläder anpassade för hennes kropp. Det enda som hon minns som besvärligt var att måla socklar, då magen trycktes ihop.

– Jag gick fem dagar över tiden och även om jag var lugn så var det vissa kunder som blev lite oroliga över att jag skulle föda hemma hos dem när jag sa att jag skulle ha fött barn för flera dagar sedan, skrattar Malin.

Fram till sommaren ska Malins sambo vara föräldraledig och sedan tar hon ut ytterligare två månaders ledighet. Därefter följer inskolning på förskola och sedan tar vardagen med hämtningar och lämningar vid.

– Både jag och min sambo är hantverkare och jag antar att vi får turas om med att hämta och lämna. Jag jobbar ofta ute hos privatkunder och då börjar jag inte förrän klockan åtta, vilket är bra. Det enda jag är orolig för är hur det ska gå om det blir mycket vabbande, men det får vi lösa efter hand.

Text: Lo Bäcklinder

Foto: Per Hansson

This article is from: