Målarna återkallar i Arbetsdomstolen

– målare och servicearbetare får arbeta kvar

betaravtalet till upphörande. Målareförbundets beslut innebar att nästan 400 servicearbetare och deras arbetsgivare försattes i en svårhanterlig situation efter den 1 december 2020. En rad akuta frågeställningar dök upp bland annat rörande avtalstillhörighet och kompetensförsörjning. Skulle arbetsgivarna bli tvungna att säga upp sina servicearbetare och överlåta arbetsuppgifterna till utlärda målare och hur skulle de hantera behovet av ytterligare arbetskraft?

Måleriföretagen har sedan senaste avtalsrörelsen 2020 försökt få till en dialog och lösning kring dessa frågor men Målareförbundet har inte velat medverka till detta utan har istället valt att driva frågor kring vem som får måla i Arbetsdomstolen.

TVISTER OM KOMPETENS

Efter Servicearbetaravtalets upphörande har Målareförbundet drivit ett antal tvister rörande vilka kompetenskrav som ska gälla för att få utföra måleriarbete. Målareförbundet stämde Måleriföretagen och medlemsföretagen Jobbax, Öhrstig och Renmarks för brott mot § 2 i Måleriavtalet. Enligt § 2 kan företag bundna av avtalet endast anställa den som har genomgått lärlingsutbildning, arbetat som målare i minst fyra år, alternativt klarar ett av parterna godkänt arbetsprov.

I Jobbax-målet menade Målareförbundet att arbetslivserfarenhet som målare endast kan tjänas in på företag som är bundna av Måleriavtalet. Jobbax hade två anställda målare när de blev medlemmar i Måleriföretagen, och därmed bundna av Måleriavtalet. De anställda hade ingen erfarenhet som målare från företag bundet av kollektivavtal utan de hade förvärvat erfarenheten i sina respektive hemländer. Målareförbundet menade då att de anställda inte längre fick fortsätta att arbeta som